Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 morn. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1914

1931-03-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1931:12, Betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 morn. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1914

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1931 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Majlis

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 18 § 1 morn. och 22 § 2 mom. förordningen den

15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket ävensom i ämnet väckta motioner.

I en den 3 januari 1931 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 17, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Försl ag

till

förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom.

förordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket ''•

Härigenom förordnas, att 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. förordningen

den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket

skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

1 mom. I varje tohaksvaras priskurantpris skall skatt ingå dels med

ett belopp, vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset

eller i fall, som avses i 22 § 2 mom. fjärde stycket, av varans värde, dels

ock med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda

belopp, nämligen:

1 Senaste lydelse, se beträffande 18 § 1 mom. 1927: 138 och beträffande 22 § 2 morn1926:

23.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 7 haft. (Nr 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

Utskottet.

Gällande bestämmelser.

...

För inom

riket till-

För till riket införd

verkad vara

vara

procent av

belopp för

procent av

belopp för

priskurant-

priskurant-

priset eller

priset eller

värdet

1 st.

1 k?.

värdet

1 st.

1 kg.

öre

kr.

öre

kr.

Cigarrer .......................................

24

0.8

—

28

4

—

Cigarrcigarretter ...........................

33

0.4

—

34

2

—

Cigarretter...................................

50

0.2

—

41

1.8

—

Röktobak ....................................

41

—

1.50

41

—

1.60

Tuggtobak ...................................

31

—

1

41

—

1.50

Snus.............................................

37

—

0.76

39

—

1.60

1 skattehänseende---gram.

22 $.

2 mom. För tobaksvara, importerad till tullinlandet enligt denna paragraf,

skall erläggas en licensavgift, som utgöres av den å varan enligt

18 § belöpande skatt ävensom av ett belopp, motsvarande vad monopolets

utövare för täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara

med samma priskurantpris eller i fall, som avses i fjärde stycket av detta

moment, med samma värde. Nämnda belopp må ej överstiga 8 procent

av varans priskurantpris eller värde.

Till---avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1931.

Till utskottet hava jämväl överlämnats två i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen de likalydande motionerna nr 117 i första

kammaren av herrar Bergman och Leander samt nr 136 i andra kammaren

av herr Ljunggren, däri hemställts, dels »att riksdagen utöver

vad i Kungl. Maj:ts proposition nr 17 föreslås måtte besluta en ytterligare

höjning av skattesatserna på tobaksvaror, så att en genom denna

höjning ökad inkomst kan beräknas tillfalla statsverket av fem miljoner

kronor», dels ock »att bevillningsutskottet måtte på lämpligt sätt

avväga och föreslå de för ändamålet erforderliga skattesatser, som böra

åsättas de olika varuslagen».

Statsverkets inkomster av tobakshanteringen inflyta — bortsett från

den kronoskatt, som Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har att erlägga

— i väsentligen två olika former, nämligen dels såsom utdelning

å de staten tillhöriga stamaktierna i bolaget, dels ock såsom tobaksskatt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12. 3

Gällande bestämmelser örn skatt å tobaksvaror innehållas i förordningen

den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket, med däri vidtagna ändringar. I varje tobaksvaras

priskurantpris skall enligt 18 § 1 mom. av nämnda förordning skatt

ingå dels med ett belopp, vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset

eller, i visst fall, av varans värde, dels ock med nedan angivna,

i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

För inom riket till-

För till riket införd

verkad vara

vara

procent av

belopp för

procent av

belopp för

priskurant-

priskurant-

priset eller

priset eller

värdet

1 st.

1 kg.

värdet

1 st.

1 kg. ;

öre

kr.

öre

kr.

Cigarrer ......................................

22

0.8

—

26

4

i

Cigarrcigarretter ...........................

31

0.4

—

32

2

“ j

Cigarretter....................................

48

0.2

—

39

1.8

—

Röktobak ....................................

39

—

1.50

39

—

1.50 i

Tuggtobak...................................

29

—

1.00

39

—

1.50

I Snus.............................................

37

—

0.75

39

—

1.50

För importerad tobaksvara skall enligt 22 § 2 mom. i monopolförordningen

erläggas en licensavgift, som utgöres av den å varan belöpande

skatt ävensom av ett belopp, motsvarande vad monopolets utövare för

täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara med

samma priskurantpris eller, i visst fall, med samma värde. Nämnda

belopp må ej överstiga 10 procent av varans priskurantpris eller värde.

Sedan förslag till nytt avtal mellan staten och Aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet angående utövandet av statens tobaksmonopol genom

proposition nr 195 blivit underställt 1930 års riksdag, berörde riksdagen

i sin skrivelse nr 258 i anledning av samma proposition bland annat

frågan örn avvägningen mellan statens utdelning å stamaktierna i nämnda

bolag och intäkten av tobaksskatten ävensom frågan örn dispositionen

av bolagets vinstmedel samt anförde därvid följande:

Vid flera tillfällen hade statsmakterna givit uttryck åt den uppfattningen,

att statens vinst ur tobakshanteringen huvudsakligen borde uttagas i

form av skatt, medan utdelningen borde begränsas. Sålunda skulle det enligt

punkt 5 i tilläggskontrakt den 20 juni 1924 till avtalet mellan svenska

staten och monopolbolaget åligga bolaget att vid fastställandet av tobaks

varas priskurantpris så avväga den del av belastningen å varan, som avsåge

att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknades högre, än

som vore erforderligt för beredande åt bolaget av skälig inkomst å rörelsen.

Enligt uttalande av 1924 års riksdag skulle 7 procent utdelning å preferensaktiekapitalet

kunna betraktas såsom skälig utdelning. Från och med år

1927 hade utdelningen utgjort å preferensaktierna 7 procent och å stamaktierna

13 procent.

1930 års

riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

Vid framläggande av proposition nr 36 till 1926 års riksdag med förslag

till förordning örn vissa ändringar i förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet

att, då det med hänsyn till omfattningen av bolagets

verksamhet kunde erbjuda svårighet att verkställa affärsberäkningarna

så, att bolaget för varje år erhölle just den vinst, som förutsattes i femte

punkten, han ansåge bolaget böra erhålla möjlighet till ytterligare fondbildning.

I sistnämnda proposition, vilken vann riksdagens bifall, föreslogs

därför den ändring i kontraktet att, sedan utdelning verkställts å

preferensaktierna med 7 procent och å stamaktierna med 13 procent, avsättning

finge äga rum till vinstregleringsfond samt, efter det vinstregleringsfonden

uppginge till 5 miljoner kronor, jämväl till andra, ej särskilt

angivna fonder. Av styrelsens förvaltningsberättelse rörande bolagets

verksamhet år 1929 framginge, att, för den händelse styrelsens förslag

till vinstens fördelning godkändes av bolagsstämman år 1930, vinstregleringsfonden

skulle uppgå till 5 miljoner kronor och dispositionsfonden

till något mer än 10.6 miljoner kronor.

I Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till avtal angående utövande

av statens tobaksmonopol hade gällande principer i fråga örn bolagets

vinstpolitik bibehållits. Sålunda föreskreves i § 4 i nämnda förslag, att

bolaget vid försäljning av tobaksvaror skulle tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att, under beaktande av önskvärdheten att undvika allt för

ofta återkommande ändringar i prissättningen, bolaget icke bereddes större

inkomst av rörelsen, än att bolaget efter avskrivning och avsättning

till fonder, i den mån sådan avsättning finge förekomma, med säkerhet

kunde lämna vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att bolaget vid

prissättningen skulle tillse, att den konsumerande allmänheten skyddades

mot obehörig fördyring av varorna. Emellertid komme enligt förslaget

utdelningen å stamaktierna icke längre att stå i visst förhållande till

utdelningen å preferensaktierna, utan, sedan å de sistnämnda utbetalats

utdelning och avsättning till fonder ägt rum, kunde återstående vinst

disponeras för utdelning å stamaktierna.

Den under senare år tillämpade principen, att statens vinst ur tobakshanteringen

utöver skälig avkastning å statens i företaget nedlagda kapital

skulle uttagas genom tobaksskatten, borde även för framtiden upprätthållas

i full utsträckning. Därest utdelningen å stamaktierna komme

att växla i storlek efter resultatet av bolagets verksamhet, läge det antagandet

nära till hands, att bolagets prispolitik skulle komma att i viss

mån påverkas av budgetens behov och bolagets vinster sålunda utnyttjas

i budgetreglerande syfte. Såsom i motionen II: 505 framhållits, måste

det anses mindre lämpligt att på ett dylikt sätt utöva en av riksdagen

icke beslutad beskattning samtidigt som en sådan inverkan å prispolitiken

skulle kunna för monopolbolaget medföra svårigheter. Möjligheten

att inverka å storleken av utdelningen å stamaktierna genom prissättning

å bolagets varor borde därför icke längre hållas öppen. Den ordning,

som enligt vad ovan nämnts tillämpats alltsedan år 1927 och vilken innebure,

att statens utdelning å stamaktierna fixerats, torde följaktligen böra

bibehållas samt säkerställas genom föreskrift i bolagsordningen. Riksdagen

hade funnit utdelning å stamaktierna böra utgå efter samma procenttal

som å preferensaktierna eller med 5 */» procent. Härigenom hade

givetvis icke avsetts att minska vare sig storleken av den utdelning, som

enligt statsverkspropositionen beräknats komma att tillgodoföras statsverket

under nästkommande budgetår, eller den sammanlagda årliga in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12. 5

komst, som statsverket vid ett bibehållande av utdelningen vid 13 procent

skulle kommit att uttaga ur tobakshanteringen. Riksdagen förutsatte

därlör, att minskningen av utdelningen kompenserades till erforderligt belopp

skattevägen.

Det syntes knappast bliva möjligt för bolaget att, under beaktande av

kravet att undvika allt för otta återkommande ändringar i prissättningen,

lora en sådan prispolitik, att just den för en dylik förräntning

av aktiekapitalet erforderliga årsvinsten skulle erhållas. För att bereda

bolaget möjlighet att föra en mera obunden prispolitik samt för att

den sålunda bestämda avkastningen å statsverkets i företaget nedlagda

kapital med säkerhet skulle kunna utgå borde bolaget förfoga över

en vinst- och prisregleringsfond. Till denna fond borde de vinstmedel

överföras, som återstode sedan utdelning å aktier ägt rum samt erforderlig

avsättning till andra tönder samt eventuell avskrivning å monopolrätten

skett. Storleken av en dylik fond borde emellertid begränsas och

hade det synts riksdagen, som örn det högsta belopp, vartill densamma

skulle lå uppgå, borde sättas till 10 miljoner kronor.

Med den sålunda föreslagna anordningen vore det angeläget tillse, att

icke hos bolaget, som under de senaste åren fonderat mycket avsevärda

belopp, medel bomme att kvarhållas, som icke vore direkt behövliga för

rörelsen. Genom att bolaget under år 1931 torde komma att till statsverket

utbetala utöver utdelning med 13 procent en tillfällig utdelning

med ett belopp av 4,350,000 kronor samt bolaget, sedan av preferensaktiekapitalet

16 miljoner kronor inlösts, kunde använda tillgängliga överskottsmedel

till amortering av för nämnda inlösning upplånade medel,

syntes det möjligt att undgå nyss nämnda konsekvens.

Genom föreliggande avtalsiörslag komme det förutvarande hindret

för bolaget att verkställa avskrivning å den till 38 miljoner kronor bokförda

monopolrätten att undanröjas. De betydande fonderingar, över

vilka bolaget förfogade jämväl i form av s. k. dolda reserver, lämnade

bolaget möjlighet att på en gång å monopolrätten avskriva ett betydande

belopp. Vid bedömandet av frågan, med vilken hastighet monopolrätten

borde avskrivas genom disposition av bolagets årsvinster, komme

Kungl. Majit säkerligen att taga hänsyn till den omständigheten, att bolaget

skulle äga avsätta betydande belopp till vinst- och prisregleringsfonden.

Den föreliggande propositionen avser i huvudsak en höjning av skatten Proposition<*.

å tobaksvaror och är föranledd av 1930 års riksdags beslut örn sänkning

av utdelningen å staten tillhöriga stamaktierna i Aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet från 13 till 5 procent samt riksdagens i samband

därmed gjorda uttalande, att den sålunda uppkomna minskningen

av utdelningen borde till erforderligt belopp kompenseras skattevägen.

Med utgångspunkt från att minskningen i utdelning skulle belöpa sig

till 2,175,000 kronor, vilket belopp det sålunda skulle gälla att i stället

tillgodoföra staten såsom tobaksskatt, bär i propositionen i anslutning

till förslag av styrelsen för Tobaksmonopolet, förordats höjning av den

procentuella värdeskatten å de olika varuslagen med 2 procent, varvid

dock snus skulle undantagas från skattehöjningen. Föredragande de
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

Motionerna.

partementschefen har enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokottet

anfört följande i fråga om det framlagda förslaget:

Förslaget ntginge från att skatteökningen skutte genomföras utan

prisförhöjning å tobaksvaror. Emellertid syntes, enligt vad styrelsen

för Tobaksmonopolet uttalat, en höjning av skatten å snus nu icke kunna

genomföras utan att priset å snus ökades. På grund härav och då

riksdagen redan vid behandling av den år 1927 beslutade regleringen av

skattesatserna å tobak — däri ingått höjning av myckenhetsskatten å

snus från 50 titt 75 öre per kilogram — uttalat sig emot ökning av priset

å snus, hade i förslaget snus undantagits från den ifrågasatta skattehöjningen.

Detta hade desto hellre låtit sig göra, som redan vid en höjning

av den procentuella värdeskatten å andra tobaksvaror än snus med

föreslagna 2 procent ett överskott kunde väntas uppstå utöver vad som

komma att erfordras såsom kompensation för minskad vinstutdelning.

Genom en höjning av värdeskatten å andra tobaksvaror än snus med

2 procent uppkomme, därest man utginge från 1929 års omsättningssiffror,

en ökning av skatteintäkterna med cirka 2,250,000 kronor etter

cirka 75,000 kronor mera än som beräknats vara erforderligt för att

täcka minskningen av vinstutdelningen. Man syntes sålunda kunna utgå

från att vid genomförande av den av styrelsen föreslagna skattehöjningen

statens inkomster av Tobaksmonopolet skutte bliva i stort sett

oförändrade.

För att den av handlandena bedrivna importen av tobaksvaror ej titt

följd av höjningen av skattesatserna skutte komma i mera ogynnsamt

läge än hittills, borde Tobaksmonopolets andel i den licensavgift, som

utginge å tobaksvaror importerade av handlande, sänkas från för närvarande

utgående tio titt åtta procent av den importerade varans priskurantpris

etter värde; och borde denna senare siffra i förordningen

angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket angivas såsom den

högsta procentsats, som kunde ifrågakomma.

Motionärerna hava såsom motivering för sin hemställan, att riksdagen

utöver Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta en ytterligare höjning av

skattesatserna på tobaksvaror, så att en genom denna höjning ökad inkomst

kunde beräknas tillfalla statsverket av fem miljoner kronor, åberopat

vad av motionärerna anförts i av dem väckta motioner (1:116 och

II: 134) örn avslag å Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda

förslag, att ur fonden för statsskuldens amortering skutte för nästkommande

budgetår tagas i anspråk ett mot vissa kapitalökningsanslag å

skattebudgeten svarande belopp av 13.46 miljoner kronor. I sistnämnda

motioner, titt vilka utskottet torde få hänvisa, har föreslagits, att täckning

för omförmälda anslagsbelopp i stället måtte beredas dels ur statsverkets

kassafond och dels genom höjning av tobaksskatterna. Dessa

skatter vore, anföra motionärerna, liksom alkoholskatterna av den beska!-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12. 7

lenhet, att ingen behövde underkasta sig dem, då de icke drabbade någon

nödvändighetsvara utan en lyxvara, men i olikhet mot alkoholskatterna

inginge de i den allmänna budgeten.

Såsom av det föregående framgår, är det i förevarande proposition

framlagda förslaget örn höjning av tobaksskatten föranlett av nästlidet

års riksdags uttalanden örn avvägningen mellan statens utdelning å stamaktierna

i Tobaksmonopolet och intäkten av tobaksskatten.

Vad åter angår det av motionärerna framställda förslaget, att utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit en ytterligare höjning skulle vidtagas i

skattesatserna på tobaksvaror, medförande en ökad inkomst för statsverket

av 5 miljoner kronor, sammanhänger detta med samma motionärers

i andra motioner gjorda hemställan örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag,

att fonden för statsskuldens amortering skulle för nästa budgetår i viss

utsträckning tagas i anspråk för skattebudgeten. Enligt motionärernas

förslag skulle medel för budgetens finansiering i stället bland annat beredas

genom nyssnämnda höjning av tobaksskatten. Utskottet har alltså

haft att överväga, huruvida en ytterligare höjning av tobaksskatten är

att förorda framför ett disponerande av tillgångar, härrörande av rusdrycksmedel.

Med beaktande av de synpunkter, som kunna inverka på ett

dylikt val, har utskottet för sin del funnit sig böra avstyrka motionärernas

förslag örn tobaksskattens höjning.

Enligt utskottets mening bör alltså höjningen av tobaksskatten begränsas

till vad som angivits i propositionen. Mot de där föreslagna ändringarna

i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Vid behandlingen av förevarande proposition och motioner har inom

utskottet till stöd för en ytterligare höjning av tobaksskatten anförts, att

inkomsten av Tobaksmonopolets rörelse under det gångna året föranlett

sänkningar av utförsäljningspriset å vissa tobaksvaror. I anledning härav

har utskottet ansett sig böra erinra, att Tobaksmonopolet enligt gällande

avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol har att beakta

önskvärdheten att undvika allt för ofta återkommande ändringar i prissättningen

samt att bolaget äger möjlighet att disponera det överskott å

rörelsen, som ej erfordras för aktiekapitalets förräntning, för avsättning

till en vinst- och prisregleringsfond ävensom, efter Kungl. Maj:ts medgivande,

till avskrivning å den till 38 niiljoner kronor bokförda monopolrätten.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 17 och med aaslag å de

likalydande motionerna 1:117 av herrar Bergman

och Leander samt 11:136 av herr Ljunggren, antaga

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

ovan införda, vid. propositionen fogade förslag till

förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och

22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1914 (nr

436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket.

Stockholm den 5 mars 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg*, Örne, Bergman, Boman, Ericson i Oberga,

Jönsson i Slätåker, Björnsson, Leander, Lövgren i Nyborg*, Olsson i Ramsta,

Björklund*, Olsson i Golvvasta, Wohlin, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Åström,

Ericson i Boxholm, Johansson i Krogstorp och Anderson i Norrköping.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Bergman, Leander och Olsson i Ramsta, vilka ansett, att utskottets

yttrande bort hava följande lydelse:

»Såsom av det föregående--(= utskottet, sid. 7)--tobaksskatten.

Vad angår det av motionärerna--(= utskottet, sid. 7)--rusdrycks
medel.

I detta avseende ha tobaksmedlen den fördelen att deras användning

icke möter den betänklighet som disponerandet av en för visst annat

ändamål bildad fond framkallar. Emellertid har frågan örn en höjning

av tobaksskatten även, oavsett dess statsfinansiella betydelse, en icke

oviktig innebörd med hänsyn till önskvärdheten av att tohakshrukets utbredning

i folkhälsans intresse motverkas bland ungdomen. Den ur sociala

synpunkter berättigade kritiken mot beskattning av allmänna konsumtionsartiklar

kan, som motionärerna erinrat, icke med fog göras gällande

gent emot beskattningen av i och för sig skadliga lyxvaror, en beskattning

som ju ingen mot sin önskan behöver underkasta sig.

Utskottet vill därför med tillstyrkande av de ovannämnda motionerna

hemställa att, förutom den skattebeläggning, som i Kungl. Maj:ts proposition

föreslås såsom en konsekvens av den under fjolåret genomförda

nya organisationen av tobaksmonopolet, vilken skattebeläggning icke avses

innebära någon ökning av nuvarande försäljningspriser för tobaks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

9

varor, en ytterligare höjning av den procentuella värdeskatten å de olika

varuslagen nied 4 procent måtte beslutas. Härigenom skulle vid oförändrad

konsumtion det i motionerna angivna beloppet fem miljoner kronor

något överskridas, men då genom skattens böjning med ytterligare 4 procent

en motsvarande prisförhöjning av varorna förutsättes, torde man

kunna beräkna att någon minskning av konsumtionen inträder, som kompenserar

detta överskott. En förbandsberäkning måste enligt sakens natur

i ett sådant fall alltid bliva endast ungefärlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 17 och med bifall till de

likalydande motionerna 1:117 av herrar Bergman och

Leander samt 11:136 av herr Ljunggren, antaga följande
Förslag

till förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom.

i förordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å

tobakstillverkningen i riket.1

Härigenom förordnas, att 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. i förordningen

den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket

skola i nedan avgivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

1 mom. I varje tobaksvaras priskurantpris skall skatt ingå dels med

ett belopp, vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset

eller i fall, som avses i 22 § 2 mom. fjärde stycket, av varans värde, dels

ock med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp,

nämligen:

För inom riket till- verkad vara

För till riket införd

vara

procent av

priskurant-

belopp för

procent av

priskurant-

belopp för

priset eller

värdet

1 st.

1 kg.

priset eller

värdet

1 st.

1 kg.

öre

kr.

öre

kr.

Cigarrer ....................

28

0.8

—

32

4

—

Cigarrcigarretter ........

37

0.4

—

38

2

—

Cigarretter ...............

54

0.2

—

45

1.8

—

Röktobak ...............

45

—

1.60

45

—

1.50

Tuggtobak ................

35

—

1.00

45

—

1.50

Snus.........................

41

—

0.7 6

43

—

1.50

1 Senaste lydelse, se beträffande 18 § 1 morn. 1927 : 138 och beträffande 22 § 2 moni. 1926: 23.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 7 höft. (Nr 12.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

1 skattehänseende —--gram.

22 $.

2 mom. För tobaksvara, importerad till tullinlandet enligt denna paragraf,

skall erläggas en licensavgift, som utgöres av den å varan enligt

18 § belöpande skatt ävensom av ett belopp, motsvarande vad monopolets

utövare för täckande av sina omkostnader samt vinst pålägger tobaksvara

med samma priskurantpris eller i lall, som avses i fjärde stycket av detta

moment, med samma värde. Nämnda belopp må ej överstiga 8 procent

av varans priskurantpris eller värde.

Till---avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1931.»

310768. Stockholm, Isaac Mateus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. förordningen den 1 s. 1 i texten