Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tulltaxa.

1931-03-13 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1931:16, Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tulltaxa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1931 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende

ändringar i gällande tulltaxa.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats åtskilliga motioner, avseende ändringar

i gällande tulltaxa. Av dessa motioner har det synts utskottet lämpligt

att i ett betänkande behandla följande, nämligen:

de likalydande motionerna nr 160 i första kammaren av herrar Lundell

och Fritiof Gustafson samt nr 37 i andra kammaren av herr Bengtsson

i Kullen m. fl., örn höjning av tullen å kondenserad mjölk;

motionen nr 12 i andra kammaren av herr Lovén, med förslag till ändrade

tullsatser för fjäder och dun;

motionen nr 162 i andra kammaren av herr Persson i Fritorp m. fl., om

höjning av tullsatserna för färsk och konserverad sparris;

motionen nr 114 i första kammaren av herr Nylander, örn sänkning av

tullen å elektroder av järn för elektrisk svetsning; samt

de likalydande motionerna nr 115 i första kammaren av herrar Nylander

och Öhman samt nr 166 i andra kammaren av herr Leffler m. fl., örn

höjning av tullen å gummiklackar och gummisulor.

Vid behandlingen av förevarande motioner har utskottet anlitat byråchefen

i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

I de likalydande motionerna nr 160 i första kammaren av herrar Lundell

och Fritiof Gustafson samt nr 37 i andra kammaren av herr Bengtsson i

Kullen m. fl. har hemställts, »att riksdagen ville besluta sådan ändring av

tulltaxan (nr 20), att den nu utgående tullsatsen för kondenserad mjölk

höjes från 10 kronor till 20 kronor per 100 kilogram».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen

nr 37 i andra kammaren.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 9 haft. (Nr 16.)

/

De särskilda

motionerna.

Motionerna

I: 160 och

II: 37.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Förut gällande

och nuvarande

tullbestämmelser.

Produktionen.

Införseln.

I 1911 års tulltaxa voro. olika slag av mjölkprodukter hänförliga till fyra

rubriker, delvis under skilda avdelningar. Så hänfördes kondenserad mjölk,

inkommande på hermetiskt slutna kärl, till rubriken 168 b) Konserver etc.,

andra slag, med en tull av 50 öre för kilogram. Inkommande på andra

kärl hänfördes varan till tulltaxans sista rubrik med en tull av 15 procent

av värdet, övriga slag av mjölk voro upptagna i rubrikerna 135 och 136.

För att bringa bättre överskådlighet över dessa varuslag sammanfördes de

vid den senaste tulltaxerevisionen i taxenummer 20 — 22, varvid den kondenserade

mjölken upptogs i nummer 20 med en tull av 10 kronor för 100

kilogram, vilken ansågs ungefärligen motsvara förut gällande värdetull å

den kondenserade mjölk, som inkommer på fat, den utan jämförelse största

importartikeln. Denna tullsats gäller emellertid numera all kondenserad

mjölk, således även den som inkommer å hermetiskt tillslutna kärl och vilken

har sin största användning såsom skeppsproviant, särskilt å mera avlägsna

farvatten.

Kondenserad mjölk utgör en betydande konsumtionsvara. Enligt tillgängliga

statistiska uppgifter uppgår den årliga exporten från de i produktionshänseende

ledande länderna till mer än 300,000 ton per år. I främsta

rummet kommer Nederländerna, med en export som överstiger hälften av

samtliga länders tillhopa.

I vårt land upptogs denna tillverkning först år 1916, men nedlades inom

några år. I och med startandet av nya företag — för närvarande äro fyra

fabriker i verksamhet — har den inhemska produktionen särskilt under det

sist förflutna året avsevärt stegrats och uppgick då till omkring 1,200 ton.

Värdet på den inhemska marknaden uppgives under 1930 hava utgjort

57 till 60 öre för kilogram. Priset varierar efter olika fetthalt. Denna

utgör vanligen 8 å 10 procent. Sockerhalten är ävenledes växlande men

synes i allmänhet ligga vid omkring 40 procent. Under år 1929 uppgives

priset vid en svensk fabrik hava utgjort 63—68 öre och under år 1928 omkring

70 öre per kilogram.

Vad ovan anförts gäller kondenserad söt mjölk. Kondenserad skummjölk,

som endast framställes i mindre betydande mängd, har i detta sammanhang

endast underordnat intresse.

Den i handelsstatistiken^ angivna årliga införseln av kondenserad mjölk

på hermetiskt tillslutna kärl är av jämförelsevis obetydlig omfattning och

uppgick år 1929 till 25.7 ton med ett värde av 22,200 kronor. Härvid är

emellertid att märka, att den i sjöfart på utrikes ort använda kondenserade

mjölken ej ingår i den i handelsstatistiken redovisade kvantiteten, enär den

kondenserade mjölk av utländsk tillverkning, som uppköpes här i landet

för ifrågavarande ändamål, kan erhållas från provianteringsfrilager under

åtnjutande av tullfrihet.

Införseln före år 1930 av kondenserad mjölk på andra än hermetiskt till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 3

slutna kärl kan ej med någon bestämdhet angivas, enär nämnda varuslag

i statistiskt avseende sammanfördes med en mängd olika artiklar. Vid en

närmare undersökning av det statistiska materialet har emellertid ett visst

stöd kunnat vinnas för bedömandet av införselns omfattning, i det att införseln

från det huvudsakliga importlandet (Nederländerna) av varor, hänförliga

till tulltaxans sista rubrik, vilka så gott som uteslutande utgjordes

av kondenserad mjölk, under år 1929 uppgick till omkring 619,000 kilogram

med ett värde av omkring 377,000 kronor.

Från och med år 1930 finnes emellertid med den nya tulltaxans uppställning

möjlighet att bedöma införselns storlek. Denna uppgick för nämnda

år till omkring 207,000 kilogram med ett värde av omkring 130,800 kronor.

Utförseln nämnda år har endast utgjort något mer än 5,000 kilogram. I

dessa kvantiteter ingår även den å hermetiskt tillslutna kärl förekommande

varan.

Enligt uppgift från ett inhemskt företag uppgå produktionskostnaderna

för 100 kilogram kondenserad mjölk till 53 kronor 40 öre. Häri ingå kostnaderna

för mjölken, beräknad till 300 liter med en fetthalt av 3.6 procent,

med 30 kronor 60 öre samt för sockret 38.5 kilogram siktad raffinad med

13 kronor 47 öre. övriga kostnader — för emballage, bränsle, kraft, driftpersonal

och diverse förnödenheter — belöpa sig å 9 kronor 33 öre. I tillverkningskostnaderna

hava icke inräknats försäljningskostnader, frakter eller

ränta på i företaget investerat kapital. Tilläggas försäljningskostnader 2

kronor och frakt (till Stockholm) 3 kronor 50 öre per 100 kilogram,jerhålles

ett självkostnadspris (kapitalkostnad ej inberäknad) för varan å nämnda

plats av 58 kronor 90 öre för 100 kilogram.

Då tullen å kondenserad sockrad mjölk före år 1930 utgick med 15 procent

av varans värde, innebär den nuvarande vikttullen av 10 öre per kilogram

för den å fat förekommande varan, vilken är den utan jämförelse

största importartikeln och som för närvarande betingar ett pris av omkring

60 öre per kilogram, snarare en höjning än en sänkning av förut utgående

tull.

Av de upplysningar, som kommit utskottet till handa, framgår, att den

inhemska produktionen av kondenserad mjölk utvecklats i sådan omfattning,

att den redan nu fyller större delen av landets behov. Tillverkningen utgjorde

nämligen under år 1930 omkring 1,200 ton, under det att införseln,

som under de senaste åren påtagligen gått avsevärt tillbaka, endast uppgick

till något mer än 200 ton, d. v. s. ungefär en sjättedel av produktionen.

Avsättningen av mjölk för den inhemska kondenseringsindustrien kan

enligt utskottets mening icke nämnvärt påverka mjölkpriset. I förhållande

till den mjölkkvantitet, vilken finner avsättning för smörproduktion, är det

Produktions
kostnaderna.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Motionen

II: 12.

Förutvarande

och nu gällande

bestämmelser.

Utskottets

yttrande.

nämligen en jämförelsevis obetydlig kvantitet, som åtgår för kondenseringsindustrien.

Sistnämnda kvantitet torde med nuvarande produktion kunna

uppskattas till omkring 3,600 ton för år. I varje fall synes osannolikt, att

en höjd tull å kondenserad mjölk skulle kunna medföra ett högre mjölkpris

för producenterna ens inom de områden, där mjölken finner användning

för ifrågavarande ändamål. En höjning av tullen å kondenserad mjölk lärer

därför icke kunna få nämnvärd betydelse såsom stöd för vår modernäring.

På grund av vad sålunda anförts torde anledning icke finnas för riksdagen

att, innan resultatet föreligger av 1928 års tullkommittés utredning,

upptaga denna tullskyddsfråga till slutlig prövning. Utskottet har därför

ansett sig böra avstyrka bifall till de förevarande motionerna.

I motionen nr 12 i andra kammaren av herr Lovén har hemställts, »att

riksdagen måtte besluta, att tulltaxan för fjäder får följande lydelse:

Statistiskt nr 80. Fjäder, ej särskilt nämnd, orensad och osorterad, 10 öre

per kilogram.

* * 81. Dun, konstdun inberäknad, 10 öre per kilogram.

* * 82. Fjäder, andra slag, 10 öre per kilogram.»

Angående vad motionären anfört till stöd för förslaget får utskottet

hänvisa till motionen.

För fjäder och dun gällde i 1911 års tulltaxa följande bestämmelser:

Fjäder, ej särskilt nämnd:

ospritad ............................................................................................ fri.

spritad, ävensom dun.................................................................... 1 kg. 20 öre.

Motsvarande rubriker hava i 1929 års tulltaxa följande lydelse:

Fjäder, ej särskilt nämnd:

orensad och osorterad.................................................................... fri.

Tull lör 100 kg.

annan: Kronor

dun, konstdun härunder inbegripet..................................... N 75: —

andra slag............................................................................... T 20: —

Den i 1911 års tulltaxa angivna klassificeringen av olika slag av fjäder

grundade sig på den vanligen tillämpade principen angående tullfrihet för

råvaran och tullskydd för bearbetningen. Emellertid har under senare tider

en förändring inträffat beträffande varans behandling. Under det att fjädern

förr spritades för hand, sker behandlingen numera mestadels maskinellt,

varvid fjädern underkastas rensning och sortering samt understundom även

krossning. Tillämpningen av bestämmelserna i 1911 års tulltaxa å en på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 5

sistnämnda sätt behandlad vara erbjöd på sin tid åtskilliga svårigheter och

ledde även stundom till resultat, som icke stod i överensstämmelse med bestämmelsernas

andemening. Då spritad fjäder icke längre förekom i marknaden,

blev kvantiteten av det i varan ingående dunet avgörande för behandlingen

i tullhänseende, oavsett huruvida varan var bearbetad eller icke eller

örn densamma utgjordes av fjäder eller s. k. halvdun.

Vid den ändring, som genomfördes vid 1929 års riksdag, har hänsyn

tagits till omläggningen av sättet för varans bearbetning. Principen örn

tullfrihet för den råa fjädern — i taxan betecknad orensad och osorterad —

har sålunda bibehållits, under det att den enligt nu tillämpade metoder

behandlade fjädern är fullbelagd. En högre tull infördes samtidigt för den

dyrbarare varan, dun, ävensom för konstdun. Enligt motionärens förslag

skulle all fjäder och dun bliva belagd med en enhetlig tull. av 10 öre för

kilogram, oavsett huruvida varan undergått någon bearbetning eller icke.

Till stöd för detta förslag har i första rummet åberopats de tulltekniska

svårigheter, som enligt motionärens uppfattning varit och fortfarande vore

förenade med tulltaxeringen.

Genom den föreslagna ändringen skulle givetvis all anledning till tveksamhet

i tulltekniskt avseende bortfalla. Enligt vad utskottet inhämtat

lära emellertid de tulltekniska svårigheterna icke vara så kännbara, som

motionären velat göra gällande. I varje fall synas desamma ej vara av

sådan art, att de böra föranleda ett upphävande av tullskyddet för den inhemska

bearbetningen av fjäder utan avvaktan på resultatet av utredningen

inom 1928 års tullkommitté, vilken givetvis kommer att ägna uppmärksamhet

även åt de av motionären anförda synpunkterna.

Enligt uppgift har användningen vid ett inhemskt f jäderrenseri av svensk

fjäder — såväl höns- och viltfågelfjäder som ank- och gåsfjäder — år efter

år stegrats och uppgår nu till omkring 20.000 kilogram per år. Den

inhemska förädlingsverksamheten torde sålunda icke sakna betydelse för

tillvaratagandet av tillgången på fjäder inom landet.

Vad beträffar de i motionen anförda prisuppgifterna å vissa såsom halvdun

tulltaxerade artiklar, vilka skulle hava betingat så lågt pris som 1 krona

45 öre per kilogram, torde dessa knappast kunna avse några för införseln

mera typiska slag av dylik vara. Medelvärdet för införseln under år 1930

av dun och halvdun, taxenummer 31, utgjorde nämligen 7 kronor 68 öre

per kilogram. För orensad och osorterad fjäder (nr 30) var medelvärdet

98 öre och för »andra slag» (nr 32) 2 kronor 24 öre per kilogram.

Tullsatserna motsvarade sålunda för de tullpliktiga slagen av fjäder och

dun i genomsnitt taget omkring 10 procent av varuvärdet.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet ansett sig böra avstyrka

bifall till förevarande motion.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Motionen

II : 162.

Införseln.

Utskottets

yttrande.

I motionen nr 162 i andra kammaren av herr Persson i Fritorp m. fl.

har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att tullen å färsk sparris skall

utgå med 85 öre per kilogram och å konserverad sparris med 100 öre

per kilogram.»

Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna anfört i huvudsak följande.

Den sparrisodling i och för industriell konservering, vilken sedan snart

30 år tillbaka bedrivits vid kusten i sydöstra Skåne på lätta sandjordar,

är av stor betydelse för mindre jordbrukare och arbetarefamiljer inom

odlingsområdet.

Det nuvarande tullskyddet, 50 öre per kilogram för konserverad sparris,

hade varit tillräckligt, så länge den utländska konkurrensen kommit huvudsakligen

från Tyskland. Emellertid hade under de senaste åren förekommit

en mycket betydande import av kalifornisk sparris till priser, som omöjliggjorde

all utveckling av sparrisodlingen för konserveringsändamål inom

vårt land.

För att möta denna konkurrens erfordrades enligt verkställd undersökning

en tull av 1 krona för kilogram eller samma belopp, varmed tullen

utginge i Danmark. För att ett ökat tullskydd i största möjliga utsträckning

måtte komma de inhemska sparrisodlarna till godo, erfordrades även

en förhöjd tull å färsk sparris, vilken tull lämpligen borde sättas till 85

öre för kilogram.

Då sparris hade ett obetydligt näringsvärde och vore att anse företrädesvis

såsom en lyxvara, innebure en fördyring av denna artikel ingen

stegring av levnadsomkostnaderna för de bredare lagren men skulle bereda

betydande arbetsinkomster för mindre bemedlade familjer inom ifrågavarande

område.

Införseln av konserverad sparris har utgjort:

Från. Tyskland

Från U. S. A.

Från övr. länder

Samma

År

kg-

kg-

kg.

kg-

1925 ............

................ 126,396

50,951

15,845

193,192

1926 ............

............... 141,923

89,025

20,979

251,927

1927 ............

................ 104,752

145,252

36,214

286,218

1928 ............

................ 137,526

195,529

28,315

361,370

1929 ...........

............... 119,599

273,326

19,484

412,409

1930 1 ...........

............... 103,588

239,057

16,217

358,862.

1 Uppgifterna för år 1930 äro här liksom i övrigt i detta betänkande preliminära.

Medelvärdet år 1930 för konserverad sparris utgjorde vid införsel från

Tyskland 1 krona 86 öre och vid införsel från Förenta staterna 1 krona

9 öre per kilogram.

Enligt de uppgifter, som meddelats från ett av våra större företag, som konservera

sparris, uppgå kostnaderna för 1 kilogram konserverad sparris här i landet

för närvarande till 2 kronor 14 öre, varav 1 krona 29 öre utgöra råvarukostnad.

Vid en jämförelse av priset å amerikansk sparris med vad svensk

vara betingar finner man, att den förra, även med tillägg av tull, är icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

oväsentligt billigare. Även i förhållande till den tyska sparrisen står den

amerikanska lägre i pris, ehuruväl, med hänsyn till olika sorteringar och

förpackningar, prisskillnaden beträffande likartad vara icke torde vara så

stor, som medelvärdena för införseln giva vid handen. I någon mån lärer

denna prisskillnad motvägas av en viss kvalitetsskillnad.

Uppgifterna angående införseln av konserverad sparris visa, att denna

vara under de senare åren fått en avsevärt ökad användning. Den nuvarande

tullen, 50 öre per kilogram, utgör i procent av medelvärdet för år

1930 å tysk och amerikansk konserverad sparris respektive 26.9 och 45.9

procent. Med hänsyn till det redan nu i förhållande till varuvärdet ganska

avsevärda tullskyddet synes en ytterligare höjning därav icke vara påkallad.

Vid angivna förhållande och då enligt utskottets mening tillräckliga skäl

ej anförts för att riksdagen nu skulle, utan att avvakta resultatet av pågående

utredning inom 1928 års tullkommitté, upptaga till avgörande

frågan örn ändrat tullskydd för den inhemska odlingen och konserveringen

av sparris, har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

I motionen nr 114 i första kammaren av herr Nylander har hemställts, Mononen

»att riksdagen måtte besluta sådan komplettering av gällande tulltaxa, att 114,

tulltaxerubrik nr 536 uppdelas i två underavdelningar, den ena omfattande

elektroder av järn för elektrisk svetsning, med en tull av 20 kronor per 100

kilogram, och den andra omfattande löd- och svetsmedel, med en tull av 40

kronor för 100 kilogram».

Till stöd för detta förslag har motionären anfört i huvudsak följande.

För elektrisk svetsning avsedda elektroder av järntråd, överdragna med

vissa kemiska preparat för svetsningens underlättande och förbättring, tulltaxerades

förr såsom »smidbart gjutgods och andra varor av smidbart järn»

(rubrik 896 i 1911 års tulltaxa) med en tull av 20 öre per kilogram. Numera

hänfördes de till statistiskt nummer 536 (tulltaxenummer 219) »Lödoch

svetsmedel» med en tull av 40 öre per kilogram.

Då dessa »klädda elektroder» till mer än 95 procent av sin vikt bestode

av vanligt järn, syntes det orimligt, att de hänfördes under rubriken svetsmedel,

vilken benämning i den allmänna handeln betecknade helt andra

preparat, vanligen i form av pulver eller pastor. I

I 1911 års tulltaxa voro lödpasta och lödpulver, avsedda att underlätta Taxeändring.

lödning av metaller, upptagna i rubriken 1256, sedan år 1927 med en tull

av 40 öre för kilogram.

Då det emellertid visat sig svårt i vissa fall att tulltekniskt skilja lödmedel

från svetsmedel — särskilt lär detta, enligt vad som blivit upplyst,

hava varit fallet beträffande medel för underlättande av s. k. hårdlödning

— sammanfördes vid den taxerevision, som verkställdes av 1929 år riksdag,

dessa artiklar under tulltaxenummer 219 (statistiskt nummer 536), vilket

erhöll följande lydelse: »löd- och svetsmedel, ej särskilt nämnda». Tullen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Utrikes
handeln.

Utskottets

yttrande.

Motionerna

1:115 och

11:166.

upptogs till samma belopp, som förut gällde för lödpasta och lödpulver. Till

detta nummer hava hänförts, bland annat, sådana med flussmedel belagda

elektroder, som avses i motionen. Dessa tulltaxerades före år 1930, örn

huvudbeståndsdelen utgjordes av smidbart järn, enligt rubrik 896 i 1911

års tulltaxa med tull av 20 öre för kilogram.

In- och utförseln av lödpasta och lödpulver utgjorde:

År

I n t

orgel

U t f

Ö r 8 e 1

Medelvärde

för kg.

kg:.

kr.

kg.

kr.

införsel

utförsel

1926

....................... 8,383

21,682

36,348

83,371

2.59

2.2 9

1927

........................ 13,762

35,685

330

1,128

2.59

3.42

1928

........................ 16,718

39,980

897

4,572

2.39

5.io

1929

........................ 14,045

33,853

960

2,981

2.41

3.ii

År

1930, då rubriken,

såsom ovan

anförts,

omfattat

även svetsmedel,

taxan ej särskilt nämnda, har införseln utgjort 58,799 kilogram med ett

värde av 113,976 kronor och utförseln 147,536 kilogram med ett värde av

249,732 kronor. Medelvärdet under sist nämnda år har sålunda utgjort för

införseln 1 krona 94 öre och för utförseln 1 krona 69 öre för kg.

Enligt tillgänglig facklitteratur utgöras nu ifrågavarande elektroder av

metallstavar, beklädda med något lämpligt flussmedel, som vid svetsningen

smälter och delvis förflyktigas i ljusbågen och därvid omgiver den smälta

metallen med ett hölje, som skyddar densamma mot luftens skadliga inverkan.

I elektrodbeklädnaden lära även kunna ingå ämnen, som vid

smältningen upptagas av metallen och vilka giva denna de egenskaper, som

i särskilda fall kunna anses önskvärda. Ehuru den i elektroderna ingående

metallen kvantitativt intager främsta rummet, synes sålunda varans övriga,

för användningen viktiga beståndsdelar giva densamma en från vanliga

järnvaror avvikande karaktär. Av dylika elektroder förekomma i marknaden

ett stort antal olika slag. Vid ett inhemskt företag, vilket intagit en

ledande ställning inom detta område, framställas enligt uppgift ett trettiotal

olika typer med svenskt kvalitetsstål såsom utgångsmaterial.

Enär enligt utskottets mening tillräckliga skäl icke anförts för att riksdagen

nu skulle ur sitt sammanhang i tulltaxan utbryta ifrågavarande

elektroder och utan att avvakta 1928 års tullkommittés utredning upptaga

frågan örn behovet av tullskydd för tillverkningen av desamma till prövning,

har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

I de likalydande motionerna nr 115 i första kammaren av herrar Nylander

och Öhman och nr 166 i andra kammaren av herr Leffler m. fl.

har hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande tulltaxa,

att arbeten av mjuk kautschuk s. k. gummiklackar och gummisulor

måtte utbrytas ur rubrik 698 i 1930 års tulltaxa, motsvarande — —

rubrik 635 i 1911 års taxa, för att införas under nuvarande rubrik 710,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

9

vilken omfattar behöriga delar av tidigare rubrik 643, och beläggas med en

tull av 1 krona 20 öre per kilogram».

Beträffande motiveringen till detta förslag får utskottet hänvisa till motionen

nr 115 i första kammaren.

Vid tiden för tillkomsten av 1911 års tulltaxa voro gummiklackar och Återblick,

gummisulor nära nog okända artiklar. De kommo sålunda icke att särskilt

upptagas i nämnda taxa utan ingingo tillsammans med andra, till beskaffenheten

mångskiftande varuslag under samlings rubriken 643, upptagande

bland annat »varor, ej särskilt nämnda, av mjuk kautschuk» etc., på vilka

såsom exempel anfördes handskar, hinkar, dinappar, isblåsor och kirurgiska

artiklar. Tullsatsen utgjorde 1 krona 20 öre för kilogram.

Då användningen av gummiklaekar och gummisulor alltmer tilltog och

tullsatsen för desamma icke syntes stå i lämpligt förhållande vare sig till

handelsvärdet eller till den för likartade artiklar utgående tullen, avläts till

1926 års riksdag proposition med förslag, att gummiklackar och gummisulor

skulle upptagas i rubriken 635 med en tullsats av 50 öre för kilogram.

Detta blev också riksdagens beslut. Nämnda tullsats, vilken trädde i kraft

den 1 juli 1926, är fortfarande gällande.

•

Enär gummiklackar och gummisulor, såsom ovan anförts, före den 1 juli införseln och

1926 ingingo i samlingsrubriken för ej särskilt nämnda varor av mjuk detlti]J^’™8ka

kautschuk och ej heller i statistiskt avseende upptogos särskilt för sig, ningen,

lämnar vår officiella handelsstatistik ingen uppgift örn införselns omfattning

före nämnda tidpunkt. Även för de närmast följande åren saknas tillförlitliga

siffror örn införseln, emedan införselsiffrorna i handelsstatistiken för

rubriken 635 i 1911 års tulltaxa avse, förutom gummiklackar och gummisulor,

hov- och andra buffertar, plattor, packningar och tätningar, ej särskilt

nämnda. Då emellertid införseln från Nordamerikas Förenta Stater

av varor, hänförliga till denna rubrik, huvudsakligen torde hava utgjorts

av gummiklackar och gummisulor, kan man av det statistiska materialet

erhålla ett visst stöd för bedömandet av införselns storlek. Från nämnda

land utgjorde införseln av samtliga artiklar, hänförliga till rubriken 635:

år 1927 146,029 kilogram med ett värde av 627,925 kronor

» 1928 247,221 » » » » » 1,063,050 »

» 1929 317,585 » » » » » 958,339 » .

Siffrorna utvisa sålunda en avsevärd stegring.

Från och med år 1930, då nu ifrågavarande artiklar upptagits under

särskilt statistiskt nummer, kan man emellertid erhålla mera tillförlitlig

uppgift om införseln. Införseln under nämnda år utgjorde 447,792 kilogram

med ett värde av 1,240,417 kronor, varav 371,482 kilogram med ett värde

av 1,010,199 kronor eller mer än 80 procent från Nordamerikas Förenta

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 9 höft. (Nr 16.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Utskottets

hemställan.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Stater. Medelvärdet för införseln under året motsvarade 2 kronor 79 öre

för kilogram.

Tillverkning av gummiklackar och gummisulor bedrives vid fem inhemska

fabriker. Enligt från dessa meddelade uppgifter har den årliga tillverkningen

stigit från omkring 250,000 kilogram före tullsänkningen till örn

kring 455,000 kilogram år 1930. Vid två av fabrikerna utvisar tillverkningen

ingen eller endast obetydlig ökning, under det att densamma vid

de övriga fabrikerna utvecklats desto kraftigare.

Enligt utskottet meddelade uppgifter växla värdena för kilogram räknat

för olika artiklar av visst amerikanskt fabrikat på följande sätt (värdena

äro beräknade utan tull fritt svensk hamn):

för gummisulor från 2 kronor 26 öre till 3 kronor 95 öre

» damklackar » 1 krona 67 » » 5 » 17 »

» mansklackar » 1 » 18 » » 2 » 83 » .

Det i handelsstatistiken angivna medelvärdet, 2 kronor 79 öre, som grundar

sig på varuägarnas egna deklarationer, är säkerligen det mest tillförlitliga

genomsnittliga värdet för de införda artiklarna, som kan erhållas. Den nu

utgående tullen motsvarar i det närmaste 18 procent‘av detta värde.

Då gummiklackar och gummisulor utgöra ganska betydande förbrukningsartiklar

för skoindustrien, synes frågan örn tullskydd för båda dessa olika

tillverkningar böra behandlas i ett sammanhang, vilket utskottet förutsätter

kommer att äga rum vid den utredning rörande skyddstullarna, som pågår

inom 1928 års tullkommitté. Uppgifterna angående den inhemska tillverkningens

utveckling under åtnjutandet av nu utgående tullskydd synas också

giva vid banden, att ett uppskov med frågans avgörande icke bör föranleda

några betänkligheter ur den inhemska produktionens synpunkt.

I avvaktan på resultatet av tullkommitténs utredning bar utskottet ansett

sig böra avstyrka motionärernas förslag.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 160 av herrar

Lundell och Fritiof Gustafson samt II: 37 av herr Bengtsson

i Kullen m. fl., örn höjning av tullsatsen för kondenserad

mjölk, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

2) att motionen II: 12 av herr Lovén, med förslag

till ändrade tullsatser för fjäder och dun, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

11

3) att motionen II: 162 av herr Persson i Fritorp

m. fl., om höjning av tullsatserna för färsk och konserverad

sparris, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

4) att motionen I: 114 av herr Nylander, örn sänkning

av tullen å elektroder av järn för elektrisk svetsning,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

5) att de likalydande motionerna 1:115 av herrar Nylander

och Öhman samt 11:166 av herr Leffler m. fl.,

örn höjning av tullen å gummiklackar och gummisulor,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande:

vid beslut angående punkten 1):

herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman, Ericson i Oberga, Leander, Olsson i

Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Wohlin,'' Olsson i Gävle, Forssberg, Åström, Hjalmarsson,

Rydberg, Lithander, Werner, Heiding, Anderson i Norrköping och Eklund.

vid beslut angående punkterna 2)—5):

herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman, Ericson i Oberga, Leander, Nylander

i Stockholm, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Wohlin, Olsson i Gävle, Forssberg,

Åström, Hjalmarsson, Rydberg, Lithander, Werner, Heiding och Eklund.

Reservationer:

vid punkten 1):

av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Ericson i Oberga, Olsson i Golvvasta,

Wohlin,] Forssberg, Rydberg, Lithander, Heiding och Anderson i

Norrköping, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava

följande lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

»Enligt de upplysningar, som meddelats av inhemska tillverkare av kondenserad

mjölk, torde mjölkförbrukningen för ifrågavarande tillverkning

med nuvarande produktion kunna anslås till omkring 3.6 miljoner liter. I

förhållande till mjölkåtgången för landets smörproduktion; är visserligen

denna siffra icke betydande. Mjölkförbrukningen i fråga innebär dock för de

trakter, inom vilka fabrikerna äro belägna, en ingalunda föraktlig avsättningsmöjlighet,

vilken särskilt under för jordbruket så bekymmersamma tider som

de nuvarande synes böra tillvaratagas och förkovras. Då man tager i betraktande,

att vårt västra grannland Norge, vilket icke har förutsättningar för

en billigare mjölkproduktion än vårt land, bar lyckats upparbeta en export

av kondenserad mjölk, som år 1928 uppgick till 10,800 ton, borde, även

örn vår inhemska marknad icke kan upptaga någon avsevärt stegrad produktion,

möjlighet dock förefinnas för en väsentligt ökad inhemsk tillverkning.

Fördelarna av en sådan tillverkning skulle komma även andra landets

näringar till godo. Sålunda förbrukas inom denna hantering avsevärda

mängder emballage, företrädesvis av trä. En ökad tillverkning särskilt för

export skulle även bliva av betydelse för vår bleckemballageindustri.

Med hänsyn till den pris- och tullpolitik, som de på marknaden konkurrerande

länderna bedriva, måste emellertid utsikterna för bibehållandet och

förkovrandet av denna tillverkning anses mindre ljusa.

En jämförelse mellan tullsatserna i vårt land och dem som gälla i andra

närgränsande länder utvisar, att vår industri på detta område åtnjuter ett

relativt lågt tullskydd. Enligt verkställda undersökningar utgör tullen å

sockrad kondenserad mjölk:

I Norge.................................................................................... 1 kg. kronor 0:3 o

I Danmark ............................................................................ 1 » » 0: 2 4

I Finland................................................................................ 1 » Fmk. 2: —

I Tyskland (enl. fördragstariffen) .................................... 100 » RM. 40: —

Förekommer varan i hermetiskt tillslutna förpackningar, utgår tullen i

nedan angivna länder med högre belopp, nämligen

I Danmark ............................................................................... 1 kg. kronor 0: 4 o

I Finland.................................................................................... 1 » Fmk. 4: —

I Nederländerna utgör tullen visserligen endast 8 procent av varans

värde, men detta land kan till följd av sina gynnsamma produktionsförhållanden

med fördel konkurrera med andra länder.

Givet är, att en till 20 öre per kilogram förhöjd tull skulle vara ett gott

stöd för den inhemska industrien mot den utländska konkurrensen. Mot

en sådan tullförhöjning synas ej heller berättigade invändningar kunna

göras ur konsumtionssynpunkt. Såsom ovan anförts bar tullen ingen betydelse

för varan, använd såsom skeppsproviant, och för karamelltillverkningen,

inom vilken den kondenserade mjölken huvudsakligen finner användning

och som åtnjuter ett tullskydd av 80 öre per kilogram, skulle en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

13

höjning av priset å kondenserad mjölk med 10 öre per kilogram endast motsvara

2.8 procent av karamellpriset.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig höra tillstyrka

bifall till de förevarande motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 160 av herrar Lundell och Fritiof Gustafson

samt II: 37 av herr Bengtsson i Kullen m. fl., besluta,

att nr 20 i tulltaxan skall hava följande ändrade

lydelse:

Tull

för 100 kg.

kronor

Mjölk och grädde:

20. kondenserad ........................................ N 20: —»

vid punkten 3):

av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Leander, Forssberg, Rydberg och

Lithander, vilka yrkat bifall till motionen nr 162 i andra kammaren.

Bihang till riksdagens protokoll 1931,

7 sami.

9 höft. (Nr 16.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.