Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tulltaxa.
1931-03-13 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1931:16, Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tulltaxa.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1931 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende
ändringar i gällande tulltaxa.
(lia avd.)
Till bevillningsutskottet hava hänvisats åtskilliga motioner, avseende ändringar
i gällande tulltaxa. Av dessa motioner har det synts utskottet lämpligt
att i ett betänkande behandla följande, nämligen:
de likalydande motionerna nr 160 i första kammaren av herrar Lundell
och Fritiof Gustafson samt nr 37 i andra kammaren av herr Bengtsson
i Kullen m. fl., örn höjning av tullen å kondenserad mjölk;
motionen nr 12 i andra kammaren av herr Lovén, med förslag till ändrade
tullsatser för fjäder och dun;
motionen nr 162 i andra kammaren av herr Persson i Fritorp m. fl., om
höjning av tullsatserna för färsk och konserverad sparris;
motionen nr 114 i första kammaren av herr Nylander, örn sänkning av
tullen å elektroder av järn för elektrisk svetsning; samt
de likalydande motionerna nr 115 i första kammaren av herrar Nylander
och Öhman samt nr 166 i andra kammaren av herr Leffler m. fl., örn
höjning av tullen å gummiklackar och gummisulor.
Vid behandlingen av förevarande motioner har utskottet anlitat byråchefen
i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.
I de likalydande motionerna nr 160 i första kammaren av herrar Lundell
och Fritiof Gustafson samt nr 37 i andra kammaren av herr Bengtsson i
Kullen m. fl. har hemställts, »att riksdagen ville besluta sådan ändring av
tulltaxan (nr 20), att den nu utgående tullsatsen för kondenserad mjölk
höjes från 10 kronor till 20 kronor per 100 kilogram».
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen
nr 37 i andra kammaren.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 9 haft. (Nr 16.)
/
De särskilda
motionerna.
Motionerna
I: 160 och
II: 37.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
Förut gällande
och nuvarande
tullbestämmelser.
Produktionen.
Införseln.
I 1911 års tulltaxa voro. olika slag av mjölkprodukter hänförliga till fyra
rubriker, delvis under skilda avdelningar. Så hänfördes kondenserad mjölk,
inkommande på hermetiskt slutna kärl, till rubriken 168 b) Konserver etc.,
andra slag, med en tull av 50 öre för kilogram. Inkommande på andra
kärl hänfördes varan till tulltaxans sista rubrik med en tull av 15 procent
av värdet, övriga slag av mjölk voro upptagna i rubrikerna 135 och 136.
För att bringa bättre överskådlighet över dessa varuslag sammanfördes de
vid den senaste tulltaxerevisionen i taxenummer 20 — 22, varvid den kondenserade
mjölken upptogs i nummer 20 med en tull av 10 kronor för 100
kilogram, vilken ansågs ungefärligen motsvara förut gällande värdetull å
den kondenserade mjölk, som inkommer på fat, den utan jämförelse största
importartikeln. Denna tullsats gäller emellertid numera all kondenserad
mjölk, således även den som inkommer å hermetiskt tillslutna kärl och vilken
har sin största användning såsom skeppsproviant, särskilt å mera avlägsna
farvatten.
Kondenserad mjölk utgör en betydande konsumtionsvara. Enligt tillgängliga
statistiska uppgifter uppgår den årliga exporten från de i produktionshänseende
ledande länderna till mer än 300,000 ton per år. I främsta
rummet kommer Nederländerna, med en export som överstiger hälften av
samtliga länders tillhopa.
I vårt land upptogs denna tillverkning först år 1916, men nedlades inom
några år. I och med startandet av nya företag — för närvarande äro fyra
fabriker i verksamhet — har den inhemska produktionen särskilt under det
sist förflutna året avsevärt stegrats och uppgick då till omkring 1,200 ton.
Värdet på den inhemska marknaden uppgives under 1930 hava utgjort
57 till 60 öre för kilogram. Priset varierar efter olika fetthalt. Denna
utgör vanligen 8 å 10 procent. Sockerhalten är ävenledes växlande men
synes i allmänhet ligga vid omkring 40 procent. Under år 1929 uppgives
priset vid en svensk fabrik hava utgjort 63—68 öre och under år 1928 omkring
70 öre per kilogram.
Vad ovan anförts gäller kondenserad söt mjölk. Kondenserad skummjölk,
som endast framställes i mindre betydande mängd, har i detta sammanhang
endast underordnat intresse.
Den i handelsstatistiken^ angivna årliga införseln av kondenserad mjölk
på hermetiskt tillslutna kärl är av jämförelsevis obetydlig omfattning och
uppgick år 1929 till 25.7 ton med ett värde av 22,200 kronor. Härvid är
emellertid att märka, att den i sjöfart på utrikes ort använda kondenserade
mjölken ej ingår i den i handelsstatistiken redovisade kvantiteten, enär den
kondenserade mjölk av utländsk tillverkning, som uppköpes här i landet
för ifrågavarande ändamål, kan erhållas från provianteringsfrilager under
åtnjutande av tullfrihet.
Införseln före år 1930 av kondenserad mjölk på andra än hermetiskt till
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 3
slutna kärl kan ej med någon bestämdhet angivas, enär nämnda varuslag
i statistiskt avseende sammanfördes med en mängd olika artiklar. Vid en
närmare undersökning av det statistiska materialet har emellertid ett visst
stöd kunnat vinnas för bedömandet av införselns omfattning, i det att införseln
från det huvudsakliga importlandet (Nederländerna) av varor, hänförliga
till tulltaxans sista rubrik, vilka så gott som uteslutande utgjordes
av kondenserad mjölk, under år 1929 uppgick till omkring 619,000 kilogram
med ett värde av omkring 377,000 kronor.
Från och med år 1930 finnes emellertid med den nya tulltaxans uppställning
möjlighet att bedöma införselns storlek. Denna uppgick för nämnda
år till omkring 207,000 kilogram med ett värde av omkring 130,800 kronor.
Utförseln nämnda år har endast utgjort något mer än 5,000 kilogram. I
dessa kvantiteter ingår även den å hermetiskt tillslutna kärl förekommande
varan.
Enligt uppgift från ett inhemskt företag uppgå produktionskostnaderna
för 100 kilogram kondenserad mjölk till 53 kronor 40 öre. Häri ingå kostnaderna
för mjölken, beräknad till 300 liter med en fetthalt av 3.6 procent,
med 30 kronor 60 öre samt för sockret 38.5 kilogram siktad raffinad med
13 kronor 47 öre. övriga kostnader — för emballage, bränsle, kraft, driftpersonal
och diverse förnödenheter — belöpa sig å 9 kronor 33 öre. I tillverkningskostnaderna
hava icke inräknats försäljningskostnader, frakter eller
ränta på i företaget investerat kapital. Tilläggas försäljningskostnader 2
kronor och frakt (till Stockholm) 3 kronor 50 öre per 100 kilogram,jerhålles
ett självkostnadspris (kapitalkostnad ej inberäknad) för varan å nämnda
plats av 58 kronor 90 öre för 100 kilogram.
Då tullen å kondenserad sockrad mjölk före år 1930 utgick med 15 procent
av varans värde, innebär den nuvarande vikttullen av 10 öre per kilogram
för den å fat förekommande varan, vilken är den utan jämförelse
största importartikeln och som för närvarande betingar ett pris av omkring
60 öre per kilogram, snarare en höjning än en sänkning av förut utgående
tull.
Av de upplysningar, som kommit utskottet till handa, framgår, att den
inhemska produktionen av kondenserad mjölk utvecklats i sådan omfattning,
att den redan nu fyller större delen av landets behov. Tillverkningen utgjorde
nämligen under år 1930 omkring 1,200 ton, under det att införseln,
som under de senaste åren påtagligen gått avsevärt tillbaka, endast uppgick
till något mer än 200 ton, d. v. s. ungefär en sjättedel av produktionen.
Avsättningen av mjölk för den inhemska kondenseringsindustrien kan
enligt utskottets mening icke nämnvärt påverka mjölkpriset. I förhållande
till den mjölkkvantitet, vilken finner avsättning för smörproduktion, är det
Produktions
kostnaderna.
Utskottets
yttrande.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
Motionen
II: 12.
Förutvarande
och nu gällande
bestämmelser.
Utskottets
yttrande.
nämligen en jämförelsevis obetydlig kvantitet, som åtgår för kondenseringsindustrien.
Sistnämnda kvantitet torde med nuvarande produktion kunna
uppskattas till omkring 3,600 ton för år. I varje fall synes osannolikt, att
en höjd tull å kondenserad mjölk skulle kunna medföra ett högre mjölkpris
för producenterna ens inom de områden, där mjölken finner användning
för ifrågavarande ändamål. En höjning av tullen å kondenserad mjölk lärer
därför icke kunna få nämnvärd betydelse såsom stöd för vår modernäring.
På grund av vad sålunda anförts torde anledning icke finnas för riksdagen
att, innan resultatet föreligger av 1928 års tullkommittés utredning,
upptaga denna tullskyddsfråga till slutlig prövning. Utskottet har därför
ansett sig böra avstyrka bifall till de förevarande motionerna.
I motionen nr 12 i andra kammaren av herr Lovén har hemställts, »att
riksdagen måtte besluta, att tulltaxan för fjäder får följande lydelse:
Statistiskt nr 80. Fjäder, ej särskilt nämnd, orensad och osorterad, 10 öre
per kilogram.
* * 81. Dun, konstdun inberäknad, 10 öre per kilogram.
* * 82. Fjäder, andra slag, 10 öre per kilogram.»
Angående vad motionären anfört till stöd för förslaget får utskottet
hänvisa till motionen.
För fjäder och dun gällde i 1911 års tulltaxa följande bestämmelser:
Fjäder, ej särskilt nämnd:
ospritad ............................................................................................ fri.
spritad, ävensom dun.................................................................... 1 kg. 20 öre.
Motsvarande rubriker hava i 1929 års tulltaxa följande lydelse:
Fjäder, ej särskilt nämnd:
orensad och osorterad.................................................................... fri.
Tull lör 100 kg.
annan: Kronor
dun, konstdun härunder inbegripet..................................... N 75: —
andra slag............................................................................... T 20: —
Den i 1911 års tulltaxa angivna klassificeringen av olika slag av fjäder
grundade sig på den vanligen tillämpade principen angående tullfrihet för
råvaran och tullskydd för bearbetningen. Emellertid har under senare tider
en förändring inträffat beträffande varans behandling. Under det att fjädern
förr spritades för hand, sker behandlingen numera mestadels maskinellt,
varvid fjädern underkastas rensning och sortering samt understundom även
krossning. Tillämpningen av bestämmelserna i 1911 års tulltaxa å en på
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 5
sistnämnda sätt behandlad vara erbjöd på sin tid åtskilliga svårigheter och
ledde även stundom till resultat, som icke stod i överensstämmelse med bestämmelsernas
andemening. Då spritad fjäder icke längre förekom i marknaden,
blev kvantiteten av det i varan ingående dunet avgörande för behandlingen
i tullhänseende, oavsett huruvida varan var bearbetad eller icke eller
örn densamma utgjordes av fjäder eller s. k. halvdun.
Vid den ändring, som genomfördes vid 1929 års riksdag, har hänsyn
tagits till omläggningen av sättet för varans bearbetning. Principen örn
tullfrihet för den råa fjädern — i taxan betecknad orensad och osorterad —
har sålunda bibehållits, under det att den enligt nu tillämpade metoder
behandlade fjädern är fullbelagd. En högre tull infördes samtidigt för den
dyrbarare varan, dun, ävensom för konstdun. Enligt motionärens förslag
skulle all fjäder och dun bliva belagd med en enhetlig tull. av 10 öre för
kilogram, oavsett huruvida varan undergått någon bearbetning eller icke.
Till stöd för detta förslag har i första rummet åberopats de tulltekniska
svårigheter, som enligt motionärens uppfattning varit och fortfarande vore
förenade med tulltaxeringen.
Genom den föreslagna ändringen skulle givetvis all anledning till tveksamhet
i tulltekniskt avseende bortfalla. Enligt vad utskottet inhämtat
lära emellertid de tulltekniska svårigheterna icke vara så kännbara, som
motionären velat göra gällande. I varje fall synas desamma ej vara av
sådan art, att de böra föranleda ett upphävande av tullskyddet för den inhemska
bearbetningen av fjäder utan avvaktan på resultatet av utredningen
inom 1928 års tullkommitté, vilken givetvis kommer att ägna uppmärksamhet
även åt de av motionären anförda synpunkterna.
Enligt uppgift har användningen vid ett inhemskt f jäderrenseri av svensk
fjäder — såväl höns- och viltfågelfjäder som ank- och gåsfjäder — år efter
år stegrats och uppgår nu till omkring 20.000 kilogram per år. Den
inhemska förädlingsverksamheten torde sålunda icke sakna betydelse för
tillvaratagandet av tillgången på fjäder inom landet.
Vad beträffar de i motionen anförda prisuppgifterna å vissa såsom halvdun
tulltaxerade artiklar, vilka skulle hava betingat så lågt pris som 1 krona
45 öre per kilogram, torde dessa knappast kunna avse några för införseln
mera typiska slag av dylik vara. Medelvärdet för införseln under år 1930
av dun och halvdun, taxenummer 31, utgjorde nämligen 7 kronor 68 öre
per kilogram. För orensad och osorterad fjäder (nr 30) var medelvärdet
98 öre och för »andra slag» (nr 32) 2 kronor 24 öre per kilogram.
Tullsatserna motsvarade sålunda för de tullpliktiga slagen av fjäder och
dun i genomsnitt taget omkring 10 procent av varuvärdet.
På grund av vad sålunda anförts har utskottet ansett sig böra avstyrka
bifall till förevarande motion.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
Motionen
II : 162.
Införseln.
Utskottets
yttrande.
I motionen nr 162 i andra kammaren av herr Persson i Fritorp m. fl.
har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att tullen å färsk sparris skall
utgå med 85 öre per kilogram och å konserverad sparris med 100 öre
per kilogram.»
Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna anfört i huvudsak följande.
Den sparrisodling i och för industriell konservering, vilken sedan snart
30 år tillbaka bedrivits vid kusten i sydöstra Skåne på lätta sandjordar,
är av stor betydelse för mindre jordbrukare och arbetarefamiljer inom
odlingsområdet.
Det nuvarande tullskyddet, 50 öre per kilogram för konserverad sparris,
hade varit tillräckligt, så länge den utländska konkurrensen kommit huvudsakligen
från Tyskland. Emellertid hade under de senaste åren förekommit
en mycket betydande import av kalifornisk sparris till priser, som omöjliggjorde
all utveckling av sparrisodlingen för konserveringsändamål inom
vårt land.
För att möta denna konkurrens erfordrades enligt verkställd undersökning
en tull av 1 krona för kilogram eller samma belopp, varmed tullen
utginge i Danmark. För att ett ökat tullskydd i största möjliga utsträckning
måtte komma de inhemska sparrisodlarna till godo, erfordrades även
en förhöjd tull å färsk sparris, vilken tull lämpligen borde sättas till 85
öre för kilogram.
Då sparris hade ett obetydligt näringsvärde och vore att anse företrädesvis
såsom en lyxvara, innebure en fördyring av denna artikel ingen
stegring av levnadsomkostnaderna för de bredare lagren men skulle bereda
betydande arbetsinkomster för mindre bemedlade familjer inom ifrågavarande
område.
Införseln av konserverad sparris har utgjort:
Från. Tyskland
Från U. S. A.
Från övr. länder
Samma
År
kg-
kg-
kg.
kg-
1925 ............
................ 126,396
50,951
15,845
193,192
1926 ............
............... 141,923
89,025
20,979
251,927
1927 ............
................ 104,752
145,252
36,214
286,218
1928 ............
................ 137,526
195,529
28,315
361,370
1929 ...........
............... 119,599
273,326
19,484
412,409
1930 1 ...........
............... 103,588
239,057
16,217
358,862.
1 Uppgifterna för år 1930 äro här liksom i övrigt i detta betänkande preliminära.
Medelvärdet år 1930 för konserverad sparris utgjorde vid införsel från
Tyskland 1 krona 86 öre och vid införsel från Förenta staterna 1 krona
9 öre per kilogram.
Enligt de uppgifter, som meddelats från ett av våra större företag, som konservera
sparris, uppgå kostnaderna för 1 kilogram konserverad sparris här i landet
för närvarande till 2 kronor 14 öre, varav 1 krona 29 öre utgöra råvarukostnad.
Vid en jämförelse av priset å amerikansk sparris med vad svensk
vara betingar finner man, att den förra, även med tillägg av tull, är icke
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
oväsentligt billigare. Även i förhållande till den tyska sparrisen står den
amerikanska lägre i pris, ehuruväl, med hänsyn till olika sorteringar och
förpackningar, prisskillnaden beträffande likartad vara icke torde vara så
stor, som medelvärdena för införseln giva vid handen. I någon mån lärer
denna prisskillnad motvägas av en viss kvalitetsskillnad.
Uppgifterna angående införseln av konserverad sparris visa, att denna
vara under de senare åren fått en avsevärt ökad användning. Den nuvarande
tullen, 50 öre per kilogram, utgör i procent av medelvärdet för år
1930 å tysk och amerikansk konserverad sparris respektive 26.9 och 45.9
procent. Med hänsyn till det redan nu i förhållande till varuvärdet ganska
avsevärda tullskyddet synes en ytterligare höjning därav icke vara påkallad.
Vid angivna förhållande och då enligt utskottets mening tillräckliga skäl
ej anförts för att riksdagen nu skulle, utan att avvakta resultatet av pågående
utredning inom 1928 års tullkommitté, upptaga till avgörande
frågan örn ändrat tullskydd för den inhemska odlingen och konserveringen
av sparris, har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.
I motionen nr 114 i första kammaren av herr Nylander har hemställts, Mononen
»att riksdagen måtte besluta sådan komplettering av gällande tulltaxa, att 114,
tulltaxerubrik nr 536 uppdelas i två underavdelningar, den ena omfattande
elektroder av järn för elektrisk svetsning, med en tull av 20 kronor per 100
kilogram, och den andra omfattande löd- och svetsmedel, med en tull av 40
kronor för 100 kilogram».
Till stöd för detta förslag har motionären anfört i huvudsak följande.
För elektrisk svetsning avsedda elektroder av järntråd, överdragna med
vissa kemiska preparat för svetsningens underlättande och förbättring, tulltaxerades
förr såsom »smidbart gjutgods och andra varor av smidbart järn»
(rubrik 896 i 1911 års tulltaxa) med en tull av 20 öre per kilogram. Numera
hänfördes de till statistiskt nummer 536 (tulltaxenummer 219) »Lödoch
svetsmedel» med en tull av 40 öre per kilogram.
Då dessa »klädda elektroder» till mer än 95 procent av sin vikt bestode
av vanligt järn, syntes det orimligt, att de hänfördes under rubriken svetsmedel,
vilken benämning i den allmänna handeln betecknade helt andra
preparat, vanligen i form av pulver eller pastor. I
I 1911 års tulltaxa voro lödpasta och lödpulver, avsedda att underlätta Taxeändring.
lödning av metaller, upptagna i rubriken 1256, sedan år 1927 med en tull
av 40 öre för kilogram.
Då det emellertid visat sig svårt i vissa fall att tulltekniskt skilja lödmedel
från svetsmedel — särskilt lär detta, enligt vad som blivit upplyst,
hava varit fallet beträffande medel för underlättande av s. k. hårdlödning
— sammanfördes vid den taxerevision, som verkställdes av 1929 år riksdag,
dessa artiklar under tulltaxenummer 219 (statistiskt nummer 536), vilket
erhöll följande lydelse: »löd- och svetsmedel, ej särskilt nämnda». Tullen
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
Utrikes
handeln.
Utskottets
yttrande.
Motionerna
1:115 och
11:166.
upptogs till samma belopp, som förut gällde för lödpasta och lödpulver. Till
detta nummer hava hänförts, bland annat, sådana med flussmedel belagda
elektroder, som avses i motionen. Dessa tulltaxerades före år 1930, örn
huvudbeståndsdelen utgjordes av smidbart järn, enligt rubrik 896 i 1911
års tulltaxa med tull av 20 öre för kilogram.
In- och utförseln av lödpasta och lödpulver utgjorde:
År
I n t
orgel
U t f
Ö r 8 e 1
Medelvärde
för kg.
kg:.
kr.
kg.
kr.
införsel
utförsel
1926
....................... 8,383
21,682
36,348
83,371
2.59
2.2 9
1927
........................ 13,762
35,685
330
1,128
2.59
3.42
1928
........................ 16,718
39,980
897
4,572
2.39
5.io
1929
........................ 14,045
33,853
960
2,981
2.41
3.ii
År
1930, då rubriken,
såsom ovan
anförts,
omfattat
även svetsmedel,
taxan ej särskilt nämnda, har införseln utgjort 58,799 kilogram med ett
värde av 113,976 kronor och utförseln 147,536 kilogram med ett värde av
249,732 kronor. Medelvärdet under sist nämnda år har sålunda utgjort för
införseln 1 krona 94 öre och för utförseln 1 krona 69 öre för kg.
Enligt tillgänglig facklitteratur utgöras nu ifrågavarande elektroder av
metallstavar, beklädda med något lämpligt flussmedel, som vid svetsningen
smälter och delvis förflyktigas i ljusbågen och därvid omgiver den smälta
metallen med ett hölje, som skyddar densamma mot luftens skadliga inverkan.
I elektrodbeklädnaden lära även kunna ingå ämnen, som vid
smältningen upptagas av metallen och vilka giva denna de egenskaper, som
i särskilda fall kunna anses önskvärda. Ehuru den i elektroderna ingående
metallen kvantitativt intager främsta rummet, synes sålunda varans övriga,
för användningen viktiga beståndsdelar giva densamma en från vanliga
järnvaror avvikande karaktär. Av dylika elektroder förekomma i marknaden
ett stort antal olika slag. Vid ett inhemskt företag, vilket intagit en
ledande ställning inom detta område, framställas enligt uppgift ett trettiotal
olika typer med svenskt kvalitetsstål såsom utgångsmaterial.
Enär enligt utskottets mening tillräckliga skäl icke anförts för att riksdagen
nu skulle ur sitt sammanhang i tulltaxan utbryta ifrågavarande
elektroder och utan att avvakta 1928 års tullkommittés utredning upptaga
frågan örn behovet av tullskydd för tillverkningen av desamma till prövning,
har utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.
I de likalydande motionerna nr 115 i första kammaren av herrar Nylander
och Öhman och nr 166 i andra kammaren av herr Leffler m. fl.
har hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande tulltaxa,
att arbeten av mjuk kautschuk s. k. gummiklackar och gummisulor
måtte utbrytas ur rubrik 698 i 1930 års tulltaxa, motsvarande — —
rubrik 635 i 1911 års taxa, för att införas under nuvarande rubrik 710,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
9
vilken omfattar behöriga delar av tidigare rubrik 643, och beläggas med en
tull av 1 krona 20 öre per kilogram».
Beträffande motiveringen till detta förslag får utskottet hänvisa till motionen
nr 115 i första kammaren.
Vid tiden för tillkomsten av 1911 års tulltaxa voro gummiklackar och Återblick,
gummisulor nära nog okända artiklar. De kommo sålunda icke att särskilt
upptagas i nämnda taxa utan ingingo tillsammans med andra, till beskaffenheten
mångskiftande varuslag under samlings rubriken 643, upptagande
bland annat »varor, ej särskilt nämnda, av mjuk kautschuk» etc., på vilka
såsom exempel anfördes handskar, hinkar, dinappar, isblåsor och kirurgiska
artiklar. Tullsatsen utgjorde 1 krona 20 öre för kilogram.
Då användningen av gummiklaekar och gummisulor alltmer tilltog och
tullsatsen för desamma icke syntes stå i lämpligt förhållande vare sig till
handelsvärdet eller till den för likartade artiklar utgående tullen, avläts till
1926 års riksdag proposition med förslag, att gummiklackar och gummisulor
skulle upptagas i rubriken 635 med en tullsats av 50 öre för kilogram.
Detta blev också riksdagens beslut. Nämnda tullsats, vilken trädde i kraft
den 1 juli 1926, är fortfarande gällande.
•
Enär gummiklackar och gummisulor, såsom ovan anförts, före den 1 juli införseln och
1926 ingingo i samlingsrubriken för ej särskilt nämnda varor av mjuk detlti]J^’™8ka
kautschuk och ej heller i statistiskt avseende upptogos särskilt för sig, ningen,
lämnar vår officiella handelsstatistik ingen uppgift örn införselns omfattning
före nämnda tidpunkt. Även för de närmast följande åren saknas tillförlitliga
siffror örn införseln, emedan införselsiffrorna i handelsstatistiken för
rubriken 635 i 1911 års tulltaxa avse, förutom gummiklackar och gummisulor,
hov- och andra buffertar, plattor, packningar och tätningar, ej särskilt
nämnda. Då emellertid införseln från Nordamerikas Förenta Stater
av varor, hänförliga till denna rubrik, huvudsakligen torde hava utgjorts
av gummiklackar och gummisulor, kan man av det statistiska materialet
erhålla ett visst stöd för bedömandet av införselns storlek. Från nämnda
land utgjorde införseln av samtliga artiklar, hänförliga till rubriken 635:
år 1927 146,029 kilogram med ett värde av 627,925 kronor
» 1928 247,221 » » » » » 1,063,050 »
» 1929 317,585 » » » » » 958,339 » .
Siffrorna utvisa sålunda en avsevärd stegring.
Från och med år 1930, då nu ifrågavarande artiklar upptagits under
särskilt statistiskt nummer, kan man emellertid erhålla mera tillförlitlig
uppgift om införseln. Införseln under nämnda år utgjorde 447,792 kilogram
med ett värde av 1,240,417 kronor, varav 371,482 kilogram med ett värde
av 1,010,199 kronor eller mer än 80 procent från Nordamerikas Förenta
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 9 höft. (Nr 16.)
2
Utskottets
yttrande.
Utskottets
hemställan.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
Stater. Medelvärdet för införseln under året motsvarade 2 kronor 79 öre
för kilogram.
Tillverkning av gummiklackar och gummisulor bedrives vid fem inhemska
fabriker. Enligt från dessa meddelade uppgifter har den årliga tillverkningen
stigit från omkring 250,000 kilogram före tullsänkningen till örn
kring 455,000 kilogram år 1930. Vid två av fabrikerna utvisar tillverkningen
ingen eller endast obetydlig ökning, under det att densamma vid
de övriga fabrikerna utvecklats desto kraftigare.
Enligt utskottet meddelade uppgifter växla värdena för kilogram räknat
för olika artiklar av visst amerikanskt fabrikat på följande sätt (värdena
äro beräknade utan tull fritt svensk hamn):
för gummisulor från 2 kronor 26 öre till 3 kronor 95 öre
» damklackar » 1 krona 67 » » 5 » 17 »
» mansklackar » 1 » 18 » » 2 » 83 » .
Det i handelsstatistiken angivna medelvärdet, 2 kronor 79 öre, som grundar
sig på varuägarnas egna deklarationer, är säkerligen det mest tillförlitliga
genomsnittliga värdet för de införda artiklarna, som kan erhållas. Den nu
utgående tullen motsvarar i det närmaste 18 procent‘av detta värde.
Då gummiklackar och gummisulor utgöra ganska betydande förbrukningsartiklar
för skoindustrien, synes frågan örn tullskydd för båda dessa olika
tillverkningar böra behandlas i ett sammanhang, vilket utskottet förutsätter
kommer att äga rum vid den utredning rörande skyddstullarna, som pågår
inom 1928 års tullkommitté. Uppgifterna angående den inhemska tillverkningens
utveckling under åtnjutandet av nu utgående tullskydd synas också
giva vid banden, att ett uppskov med frågans avgörande icke bör föranleda
några betänkligheter ur den inhemska produktionens synpunkt.
I avvaktan på resultatet av tullkommitténs utredning bar utskottet ansett
sig böra avstyrka motionärernas förslag.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
1) att de likalydande motionerna I: 160 av herrar
Lundell och Fritiof Gustafson samt II: 37 av herr Bengtsson
i Kullen m. fl., örn höjning av tullsatsen för kondenserad
mjölk, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;
2) att motionen II: 12 av herr Lovén, med förslag
till ändrade tullsatser för fjäder och dun, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd;
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
11
3) att motionen II: 162 av herr Persson i Fritorp
m. fl., om höjning av tullsatserna för färsk och konserverad
sparris, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;
4) att motionen I: 114 av herr Nylander, örn sänkning
av tullen å elektroder av järn för elektrisk svetsning,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt
5) att de likalydande motionerna 1:115 av herrar Nylander
och Öhman samt 11:166 av herr Leffler m. fl.,
örn höjning av tullen å gummiklackar och gummisulor,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 mars 1931.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande:
vid beslut angående punkten 1):
herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman, Ericson i Oberga, Leander, Olsson i
Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Wohlin,'' Olsson i Gävle, Forssberg, Åström, Hjalmarsson,
Rydberg, Lithander, Werner, Heiding, Anderson i Norrköping och Eklund.
vid beslut angående punkterna 2)—5):
herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman, Ericson i Oberga, Leander, Nylander
i Stockholm, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta, Wohlin, Olsson i Gävle, Forssberg,
Åström, Hjalmarsson, Rydberg, Lithander, Werner, Heiding och Eklund.
Reservationer:
vid punkten 1):
av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Ericson i Oberga, Olsson i Golvvasta,
Wohlin,] Forssberg, Rydberg, Lithander, Heiding och Anderson i
Norrköping, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava
följande lydelse:
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
»Enligt de upplysningar, som meddelats av inhemska tillverkare av kondenserad
mjölk, torde mjölkförbrukningen för ifrågavarande tillverkning
med nuvarande produktion kunna anslås till omkring 3.6 miljoner liter. I
förhållande till mjölkåtgången för landets smörproduktion; är visserligen
denna siffra icke betydande. Mjölkförbrukningen i fråga innebär dock för de
trakter, inom vilka fabrikerna äro belägna, en ingalunda föraktlig avsättningsmöjlighet,
vilken särskilt under för jordbruket så bekymmersamma tider som
de nuvarande synes böra tillvaratagas och förkovras. Då man tager i betraktande,
att vårt västra grannland Norge, vilket icke har förutsättningar för
en billigare mjölkproduktion än vårt land, bar lyckats upparbeta en export
av kondenserad mjölk, som år 1928 uppgick till 10,800 ton, borde, även
örn vår inhemska marknad icke kan upptaga någon avsevärt stegrad produktion,
möjlighet dock förefinnas för en väsentligt ökad inhemsk tillverkning.
Fördelarna av en sådan tillverkning skulle komma även andra landets
näringar till godo. Sålunda förbrukas inom denna hantering avsevärda
mängder emballage, företrädesvis av trä. En ökad tillverkning särskilt för
export skulle även bliva av betydelse för vår bleckemballageindustri.
Med hänsyn till den pris- och tullpolitik, som de på marknaden konkurrerande
länderna bedriva, måste emellertid utsikterna för bibehållandet och
förkovrandet av denna tillverkning anses mindre ljusa.
En jämförelse mellan tullsatserna i vårt land och dem som gälla i andra
närgränsande länder utvisar, att vår industri på detta område åtnjuter ett
relativt lågt tullskydd. Enligt verkställda undersökningar utgör tullen å
sockrad kondenserad mjölk:
I Norge.................................................................................... 1 kg. kronor 0:3 o
I Danmark ............................................................................ 1 » » 0: 2 4
I Finland................................................................................ 1 » Fmk. 2: —
I Tyskland (enl. fördragstariffen) .................................... 100 » RM. 40: —
Förekommer varan i hermetiskt tillslutna förpackningar, utgår tullen i
nedan angivna länder med högre belopp, nämligen
I Danmark ............................................................................... 1 kg. kronor 0: 4 o
I Finland.................................................................................... 1 » Fmk. 4: —
I Nederländerna utgör tullen visserligen endast 8 procent av varans
värde, men detta land kan till följd av sina gynnsamma produktionsförhållanden
med fördel konkurrera med andra länder.
Givet är, att en till 20 öre per kilogram förhöjd tull skulle vara ett gott
stöd för den inhemska industrien mot den utländska konkurrensen. Mot
en sådan tullförhöjning synas ej heller berättigade invändningar kunna
göras ur konsumtionssynpunkt. Såsom ovan anförts bar tullen ingen betydelse
för varan, använd såsom skeppsproviant, och för karamelltillverkningen,
inom vilken den kondenserade mjölken huvudsakligen finner användning
och som åtnjuter ett tullskydd av 80 öre per kilogram, skulle en
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.
13
höjning av priset å kondenserad mjölk med 10 öre per kilogram endast motsvara
2.8 procent av karamellpriset.
På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig höra tillstyrka
bifall till de förevarande motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande
motionerna I: 160 av herrar Lundell och Fritiof Gustafson
samt II: 37 av herr Bengtsson i Kullen m. fl., besluta,
att nr 20 i tulltaxan skall hava följande ändrade
lydelse:
Tull
för 100 kg.
kronor
Mjölk och grädde:
20. kondenserad ........................................ N 20: —»
vid punkten 3):
av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Leander, Forssberg, Rydberg och
Lithander, vilka yrkat bifall till motionen nr 162 i andra kammaren.
Bihang till riksdagens protokoll 1931,
7 sami.
9 höft. (Nr 16.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.