Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för vissa för blomsterförädlingsindustrien behövliga varor.

1931-04-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1931:28, Betänkande, i anledning av väckt motion om tullfrihet för vissa för blomsterförädlingsindustrien behövliga varor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1931 kl. 1 e. ui.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

tullfrihet för vissa för blomsterförädlingsindustrien behövliga

varor.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren av herr Nylander väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 73, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta,

att i anmärkningen till nr 36 i gällande tulltaxa ordet ''blomdelar’

utbytes mot ''blommor och blomdelar’, samt att i anmärkningen till nr 43

i samma taxa efter orden ''kvistar och blad’ tillägges: ''frukter och bär

samt gräs’».

Till stöd för de föreslagna ändringarna i tulltaxan har motionären i

huvudsak anfört följande:

I syfte att undanröja den i tullhänseende särskilt ogynnsamma ställning,

som blomsterförädlingsindustrien tidigare intagit, hade till nr 36

och 43 i gällande tulltaxa fogats bestämmelser av innehåll, att tull icke

skall utgå för torkade eller eljest för transporten konserverade men icke

på annat sätt behandlade blomdelar samt kvistar och blad, som införas

för vidare yrkesmässig bearbetning. Erfarenheten hade emellertid visat,

att dessa bestämmelser icke på fullt tillfredsställande sätt tillgodosåge det

avsedda syftemålet. Under senare tid hade nämligen utom torkade blomdelar,

kvistar och blad även torkade blommor (huvudsakligen immorteller,

capblommor och statice), taxenummer 36, kommit till användning

inom nämnda industri. Då tullen för dessa blommor, vilka icke odlades

inom landet, motsvarade 100—700 procent av varuvärdet, kunde det inträffa,

att den industri, som använde dessa halvfabrikat, finge för desamma

vidkännas större tullbelastning än den tull som utginge för de från utlandet

införda färdigfabrikaten, i vilka dylika blommor inginge. — På grund

av de säregna förhållanden, under vilka denna tillverkning bedreves, kunde

tullrestitution ej åtnjutas för de vid tillverkningen använda halvfabrikaten.

Vad sålunda anförts angående torkade blommor gällde i tillämpliga delar

även frukter och bär samt gräs, taxenummer 43, vilka infördes för

enahanda ändamål.

Över förslaget har bevillningsutskottet i grundlagsenlig ordning inhämtat

gemensamt utlåtande av kommerskollegium och generaltullstyrelsen,

varjämte Skånes handelskammare, inom vars område några av de större,

av ifrågavarande tullfråga berörda industriföretagen för blomsterförädling

äro belägna, på anmodan av kommerskollegium yttrat sig i ärendet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 16 höft. (Nr 28.J 1

Utskottet.

Motionen.

Utredning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Utskott et b

yttrande.

Efter att hava framhållit, hurusom den förädlingsverksamliet, varom

här är fråga, i åtskilliga fall torde intaga en mellanställning mellan industri

i egentlig mening, hemindustri och hantverk, hava ämbetsverken

anfört bland annat följande:

Det måste visserligen anses mindre önskvärt att ånyo företaga en ändring

i tulltaxan beträffande en rubrik, som så nyligen varit föremål för

justering. Å andra sidan syntes den föreslagna ändringen hava så begränsad

räckvidd, vad antalet därav berörda intressenter anginge, att de

olägenheter, som alltför täta ändringar i tulltaxan eljest innebure, i detta

fall finge tillmätas ringa praktisk betydelse. För den här ifrågavarande

svenska förädlingsindustrien skulle uppenbarligen den begärda ändringen

medföra en viss fördel, utan att andra inhemska näringsintressen därav

lede avsevärd skada eller intrång. Då därtill komme, att tillämpningen

av anmärkningarna till tulltaxe-nris 36 och 43 enligt den lydelse, de erhållit

i 1929 års tulltaxa, medfört vissa tollmingssvårigheter i tull tekn i sk t

hänseende, vilka skulle väsentligen undanröjas genom den i motionen

föreslagna ändrade avfattningen, ville ämbetsverken icke motsätta sig

den föreslagna ändringen. — Ett bifall till motionen påkallade ändringar

i dels anmärkningarna till nris 36 och 43 i tulltaxan, dels 20 § i de av

Kungl. Majit den 29 november 1929 utfärdade tillämpningsföreskrifterna

till tulltaxeförordningen (nr 373).

Enligt utskottet meddelade uppgifter kan årsproduktionen vid de företag,

som hava intresse av den ifrågasatta ändringen, beräknas uppgå till

ett värde av omkring 1 V= miljon kronor, varav omkring 300,000 kronor

belöpa sig på exporterade varor. Arbetspersonalen, företrädesvis kvinnlig,

lärer uppgå till ett antal av 130 å 140, varjämte hemarbete förekommer

i ej obetydlig omfattning. Från de inhemska fabrikernas sida har

vidare uppgivits, att med hänsyn till den nuvarande tullen å blommor,

gräs och andra ifrågavarande halvfabrikat, vilka icke finnas att tillgå

här i landet, införseln av desamma måst inskränkas till en ren obetydlighet,

vilket medfört en begränsning av de svenska fabrikernas konkurrensförmåga

gent emot de utländska, vilka åtnjöte förmånen av tullfri

införsel av dessa halvfabrikat.

Då riksdagen så sent som år 1929 vidtagit åtgärder till förmån för den

industri, vars intressen förevarande motion avser att ytterligare befordra,

och allt för täta rubbningar i tullagstiftningen såvitt möjligt böra undvikas,

kan lämpligheten av den nu föreslagna ändringens genomförande

givetvis ifrågasättas. Då emellertid intet anförts, som tyder på att några

inhemska näringsintressen skulle skadas av den föreslagna ändringen,

och densamma ur tullteknisk synpunkt skulle, såsom ämbetsverken anfört,

medföra vissa lättnader, har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall

till motionen. I sin hemställan upptager utskottet därför förslagtill

ändrad avfattning av anmärkningarna till nr 36 och 43 i gällande

tulltaxa i enlighet med ämbetsverkens förslag. Ändringarna torde böra

träda i kraft å dag, som må av Kungl. Majit bestämmas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 3

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte,

1) med bifall till motionen II: 73 av herr Nylander,

besluta, att anmärkningarna till nr 36 och 43 i gällande

tulltaxa skola hava följande ändrade lydelse,

anmärkningen till nr 36:

»Anm. För torkade eller eljest lör transporten konserverade, men

icke på annat sätt behandlade blommor och blomdelar, som inlöras

för vidare yrkesmässig bearbetning, skall tull icke utgå.»

och anmärkningen till nr 43:

»Anni. För torkade eller eljest lör transporten konserverade, men

icke på annat sätt behandlade kvistar, blad, frukter, bär och gräs,

som införas för vidare yrkesmässig bearbetning, skall tull icke utgå.»

2) under förutsättning att riksdagen bifaller vad

utskottet under punkten 1) hemställt, förklara, att

ändringarna skola träda i kraft å dag, som Konungen

bestämmer.

Stockholm den 13 april 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman, Boman, Jönsson i Slätåker,

Björnsson, Leander, Nylander i Stockholm, Olsson i Ramsta, Björklund,

Olsson i Golvvasta, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Åström, Andersson i

Boda, Lithander, Werner, Anderson i Norrköping och Fyklund.

Reservation

av herrar Olsson i Ramsta, Olsson i Golvvasta och Nilsson i Hörby, vilka

yrkat avslag å motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:156 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion örn tullfrihet för vissa för blomsterförädlingsindustrien behövliga varor. a1 i texten