Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående säsongtullar a vissa slag av frukter och grönsaker.

1931-04-24 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1931:34, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående säsongtullar a vissa slag av frukter och grönsaker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1931 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner angående

säsongtullar a vissa slag av frukter och grönsaker.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 113 i

första kammaren av herrar Löfvander och Alexander Nilsson samt nr 165

i andra kammaren av herr Andersson i Grimbo m. fl., har hemställts, »att

riksdagen måtte besluta följande ändringar och tillägg i gällande tullsatser:

äpplen, päron och plommon under tiden 1 augusti—1 mars 25 öre för

kilogram,

meloner och gurkor 60 öre för tiden 1 april—1 juli,

tomater 30 öre för kilogram för tiden 1 maj—1 augusti,

lök 15 öre för kilogram,

''Haricots verts’ (småbönor) 60 öre för kilogram för tiden 1 april—1

augusti,

persilja 1 krona 50 öre för kilogram för tiden 1 januari— 1 juli,

blomkål 25 öre för kilogram för tiden 1 maj—1 november,

rädisor 75 öre för kilogram för tiden 1 mars—1 juli,

sallad, spenat och gräslök 30 öre för kilogram för tiden 1 mars— 1 november,

rabarber 30 öre för kilogram för tiden 1 december—1 maj».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionerna.

Det av motionärerna väckta förslaget avser införande av säsongtullar å

vissa till nr 55, 57 och 67 i gällande tulltaxa hänförliga grönsaker och

frukter ävensom en höjning av tullen å lök (nr 53).

I dessa delar har tulltaxan för närvarande följande lydelse:

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 2/ hafi. (Nr 34.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Tull

för 100 kg

kronor

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

färska eller enbart kokade:

(Ty.) 53

lök.................................................................

T

5

—

54

vitkål ...............................................................

N

10

—

55

meloner och gurkor ......................................

N

20

—

56

sparris.............................................................

T

50

—

57

andra slag......................................................

T

15

—

Frukter och bär, ätbara:

färska eller enbart kokade:

63

apelsiner, bananer och citroner.....................

fria

64

vindruvor .......................................................

T

35: —

jordgubbar:

65

inkommande under tiden 1 september—

31 december ............................................

N

25

—

66

andra ..........................................................

N

100

—

67

äpplen, päron och andra, ej särskilt nämnda

T

10

—

Tidigare Frågan örn införande av säsongtullar på äpplen och päron har under

Jasmonitor, senare år varit föremål för riksdagens prövning vid flera tillfällen, senast

år 1929. I det av bevillningsutskottet vid nämnda års riksdag avgivna

yttrande i frågan (betänkande nr 24), vilket i nedan omförmälda, av kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen avgivna utlåtande återgivits (sid. 12),

uttalade utskottet bland annat, att de skiftande förslag, som då hade framställts,

borde bliva föremål för en allsidig prövning av 1928 års tullkommitté.

I enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen samtliga då

föreliggande ändringsförslag.

inomutskottet Vid förberedande behandling av förevarande motioner har inom utskottet,

säsongtullar [ anslutning till ett av trädgårdsdirektören vid lantbruksakademiens experimentalfält

G. H. Lind inför utskottet framlagt förslag, ifrågasatts, att utskottet

skulle i anledning av motionerna föreslå riksdagen besluta,

dels att tullen å följande slag av frukter och grönsaker skulle under

nedan angivna tider av året utgå med följande belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. ''ö

1930 års tull- taxa

Varuslag

Tid

Tullsats

för 100 kg

Nr

Stat. nr

kr.

67

130

Äpplen, färska................................................

V»-31/1>

25

_

67

131

Päron, » ...............................................

Va-31/*»

25

—

67

132

Plommon, » ................................................

Vs-30/»

25

—

55

lil

Meloner........................................................

Vt—“/n

50

—

55

112

Gurkor .........................................................

Vt—’%

50

—

57

115

Tomater........................................................

Vt-37u

50

_

57

116

Haricots verts (småbönor), persilja, rädisor, sallad,

spenat, gräslök, rabarber m. m......................

V»-80/»

50: —

dels ock att nämnda slag av frukter och grönsaker skulle under övriga

delar av året vara tullfria.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet utredning.

emottagit utlåtanden i anledning av motionerna och vad inom utskottet,,

enligt vad ovan anförts, blivit ifrågasatt, av dels 1928 års tullkommitté och

medicinalstyrelsen var för sig samt dels kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gemensamt, vilka utlåtanden jämte vid sistnämnda båda ämbetsverks

utlåtande fogade protokoll och sammanställning av statistiska uppgifter

i avtryck åtfölja detta betänkande såsom bilagor; och tillåter sig utskottet

att, i den mån redogörelse för dessa handlingar icke i det följande

lämnas, hänvisa till nämnda bilagor.

1928 års tullkommitté har förklarat sig för närvarande icke vara i tillfälle

att avgiva något yttrande i den förevarande frågan. Medicinalstyrelsen

åter har, med hänsyn till att den inhemska produktionen av för folknäringen

viktiga vegetabiliska födoämnen bör stödjas, intet att erinra mot de inom

bevillningsutskottet å vissa slag av frukter och grönsaker ifrågasatta tullsatserna,

vilka enligt styrelsens uppfattning icke torde i avsevärd grad verka

konsumtionshämmande.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava, efter erinran bland annat

örn den ståndpunkt 1929 års bevillningsutskott och riksdag intogo till då

föreliggande förslag örn införande av säsongtullar å äpplen och päron, för

egen del anfört i huvudsak följande:

Frågan om införande av säsongtullar för vissa trädgårdsprodukter stöde

i nära samband med de utredningsuppgifter, som vore föremål för 1928 års

tullkommittés handläggning, och frågan hade också genom särskild framställning

direkt underställts kommittén. Då dennas betänkande kunde vara

att motse inom de närmaste åren, komme således statsmakterna att i sinom

tid få taga ställning till ifrågavarande spörsmål i ett större sammanhang.

Att nu föregripa denna prövning utan möjlighet att överblicka

problemet i hela dess vidd, syntes knappast vara välbetänkt. Det kunde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Utskottets

yttrande.

också synas angeläget att ej genom alltför täta ändringar i tullsystemet

rubba den stabilitet i de ekonomiska förhållandena, som vore en av de viktigaste

förutsättningarna för ett sunt näringsliv. Den ståndpunkt, som

1929 års riksdag intog till förevarande fråga, då riksdagen avslog vissa

då föreliggande förslag i enahanda syfte, syntes alltså alltjämt vara välgrundad.

Enligt det vid sistnämnda båda ämbetsverks utlåtande fogade protokoll

har byrådirektören i lantbruksstyrelsen Sonesson vid ärendets föredragning

uttalat särskild mening (sid. 13).

I anslutning till den ståndpunkt, som 1929 års bevillningsutskott och

riksdag intogo till då föreliggande förslag örn säsongtullar å äpplen och

päron, samt på ovan återgivna, av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

i övrigt anförda skäl har utskottet funnit sig böra avstyrka bifall till nu

förevarande förslag örn införande av säsongtullar å vissa slag av frukter

och grönsaker samt örn höjning av tullen å lök. Dessa förslag böra alltså

enligt utskottets mening bliva föremål för en allsidig prövning av 1928

års tullkommitté.

Utskottet hemställer,

att de likalydande motionerna I: 113 av herrar

Löfvander och Alexander Nilsson och II: 165 av herr

Andersson i Grimbo m. fl. icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 april 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman, Boman*, Ericson i Oberga,

Jönsson i Slätåker*, Björnsson, Leander, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i

Golwasta, Wohlin*, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Wahlmark*, Ericson i

Boxholm, Andersson i Katrineholm, Anderson i Norrköping* och Larson i

Tönnersa.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

5

Reservationer:

1) av herrar Nilsson i Kristianstad, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker,

Olsson i Golvvasta, Wohlin, Nilsson i Hörby, Anderson i Norrköping

och Larson i Tönnersa, vilka anfört följande:

»Genom vad under ärendets handläggning inom utskottet upplysts, såväl

av representanter för trädgårdsodlingen som av opartisk sakkunnig,

ävensom av vad vi eljest inhämtat hava vi fått uppfattningen, att

den svenska frukt- och trädgårdsodlingen för närvarande har att kämpa

med utomordentligt stora ekonomiska svårigheter. Dessas orsaker äro

främst att söka i produktpriser, vilka i förhållande till odlingskostnaderna

måste betecknas som synnerligen otillfredsställande. Vad såväl fruktsom

flertalet trädgårdsprodukter angår röner prisbildningen inom landet

ett ytterst ogynnsamt inflytande av den vissa tider av året starkt framträdande

konkurrensen från sydligare belägna länder med i allmänhet

gynnsammare klimatiska betingelser och ofta även lägre framställningskostnader.

Vid detta förhållande kunna vi icke dela de hörda ämbetsverkens

uppfattning, att den förevarande tullskyddsfrågan lämpligen hör

anstå till dess att 1928 års tullkommitté kan bliva färdig med sitt arbete

och kommitténs förslag eventuellt kan komma att framläggas för riksdagen.

Den nuvarande jordbrukskrisen med dess verkningar jämväl på

trädgårdsodlingens område är alltför svår för att ett sådant uppskov

skall kunna anses förenligt med erforderlig omtanke örn den viktiga produktionsgren,

det här gäller. Vi hålla sålunda före, att en förbättring av

frukt- och trädgårdsodlingens tullskydd är omedelbart påkallad och påfordra

beslut redan vid innevarande riksdag.

Under de förevarande motionernas utskottsbehandling har ifrågasatts

en omläggning av frukt- och grönsakstullarna till s. k. säsongtullar i

egentlig mening. Omläggningen skulle innebära en förhöjning av tullskyddet

å ifrågavarande produkter under viss del av året, fixerad allt

efter den tid då, vad äpplen och päron angår, den svenska skörden

nyss kommit i marknaden och framför allt kräver avsättning till skäliga

priser samt vad meloner, gurkor, tomater och andra trädgårdsprodukter

beträffar efter de månader av året, då den utländska konkurrensen

är som mest tryckande för den svenska odlingen. I sistnämnda

fall gäller det den årstid, då de svenska produkterna nyss börjat att komma

i marknaden och hava sin viktigaste försäljningssäsong, samtidigt

med att på sydligare breddgrader odlade och tidigare mognade produkter

översvämma landet. Under denna sistnämnda årstid måste de ifrågavarande

trädgårdsprodukterna väsentligen anses hava karaktär av lyx
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

artiklar eller i varje fall av varor, som viel denna årstid vanligen icke

ingå i enklare hushåll. En dylik förhöjning av tullskyddet, vilken sålunda

icke kunde anses komma att belasta de breda folklagren, skulle

förenas med tullfrihet under den övriga delen av året, vilken icke för

den svenska odlingen har samma betydelse ur försäljningssynpunkt men

under vilken konsumtionen har behov av billig frukt och billiga grönsaker.

En dylik omläggning har inom utskottet förordats av bland andra direktören

vid Lantbruksakademiens trädgårdsskola G. Lind och den har likaledes

föreslagits i den av byrådirektören Sonesson vid ämbetsverkens utlåtande

fogade reservation. Vi hava fått uppfattningen, att landets fruktoch

trädgårdsodlare skulle anse en dylik omläggning av tullskyddet vara

till stort gagn för sina intressen och hava vi inom utskottet uttalat våra

sympatier för en tullreform av denna natur.

Då emellertid ett förslag efter denna linje, i vad det gäller tullfriheten

under vissa delar av året, går utom ramen för de i ämnet väckta motionerna,

har förslaget endast, därest det vunnit majoritet inom utskottet,

grundlagsenligt kunnat komma under riksdagens omprövning. Vid sådant

förhållande, men då vi å andra sidan anse skyndsamma åtgärder

påkallade, hava vi icke velat underlåta föreslå riksdagen att, i enlighet

med motionernas tankegång och den till grund för säsongtullsystemet

liggande principen, besluta tullförhöjningar å nu ifrågavarande produkter

under vissa månader av året men med bibehållande av nu gällande

tullsatser under årets övriga del. Att en sådan lösning tillgodoser

frukt- och trädgårdsodlingens intressen ligger i öppen dag, och de olägenheter,

som den kan förmenas medföra för konsumenterna, anse vi vid

frågans allsidiga bedömande vara av underordnad betydelse.

I anslutning till det nu anförda få vi hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande

motionerna 1:113 av herrar Löfvander och Alexander

Nilsson samt II: 165 av herr Andersson i Grimbo m. fl.,

besluta, att nr 55, 57 och 67 i gällande tulltaxa skola

hava följande ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

Köksväxter, ej särskilt nämnda:

färska eller enbart kokade:

meloner och gurkor:

inkommande under tiden 1 april

—30 juni .................................... N 50: —

andra................................................ N 20: —

55 a

55 b

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

7

blomkål:

57 a inkommande under tiden 1 maj

—30 juni ....................................

57 b annan............................................

tomater:

57 c inkommande under tiden 1 maj

—31 juli ....................................

57 d andra ...............................................

rabarber:

57 e inkommande under tiden 1 januari

—30 april ...........................

57 f annan................................................

gräslök, haricots verta (småbönor),

persilja, rädisor, sallad och spenat:

57 g inkommande under tiden 1 april

—30 juni ................................

57 h andra ............................................

57 i andra slag............................................

Frukter och bär, ätbara:

färska eller enbart kokade:

äpplen och päron:

67 a inkommande under tiden 1 september—31

december................

67 b andra...............................................

67 c andra, ej särskilt nämnda

Tull

för ioo kg

kronor

T 25: —

T 15:-

T 30: —

T 15: —

T 30: —

T 15:-

T 30: —

T 15: —

T 15: —

T 25: —

T 10: —

T 10: —»

2) av herr Boman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

1928 års tullkommitté, i anledning

av väckta motioner angående

säsongtullar å vissa slag av frukt och

grönsaker, m. m.

Bilaga /.

t

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 6 mars 1931 har Kungl. Majit anbefallt 1928 års

tullkommitté att avgiva yttrande i anledning av två likalydande motioner,

ar* forsta kammaren och nr 165 i andra kammaren, angående säsongtullar

för vissa slag av frukt och grönsaker, m. m.

Kommittén far till åtlydnad härav anföra följande.

Alldenstund kommittén ännu icke kunnat taga ställning till tullfrågan

i dess helhet och då kommitténs arbete icke fortskridit så långt, att en

provning av ifrågavarande förslag synes möjlig, är kommittén för närvarande

icke i tillfälle att avgiva något yttrande i den förevarande frågan.

Stockholm den 24 mars 1931.

AXEL VENNERSTEN.

Olof Edström.

Medicinalstyrelsen, i anledning

av väckta motioner angående säsongtullar

å vissa slag av frukt och grönsaker,

m- m.

Bilaga II.

Till riksdagens bevillningsutskott.

''^i5.^c^na^s^r?^sen ^ar me(i hänsyn till att den inhemska produktionen

av för folknäringen viktiga vegetabiliska födoämnen bör stödjas intet att

™ mot de av bevillningsutskottet å vissa slag av frukter och grönsaker

ifrågasätta tullsatserna, vilka icke torde i avsevärd grad verka konsumtionshämmande.

Stockholm den 30 mars 1931.

NILS HELLSTRÖM.

MAGNUS HERRLIN.

Felix Peyron.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

9

Bilaga lil.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gemensamt, i anledning

av väckta motioner angående

ändringar och tillägg i gällande tullsatser

för äpplen, päron och plommon

ävensom vissa trädgårdsprodukter,

m. m.

Till riksdagens bevillningsutskott.

I skrivelse den 27 februari 1931 till herr statsrådet R. Gyllenswärd har

riksdagens bevillningsutskott hemställt bland annat, att kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen gemensamt måtte avgiva yttrande över två

inom riksdagen väckta motioner (1:113 och 11:165) angående ändringar och

tillägg i gällande tullsatser för äpplen, päron och plommon ävensom vissa

trädgårdsprodukter.

I motionerna har föreslagits, att riksdagen måtte besluta följande ändringar

och tillägg i gällande tullsatser:

»äpplen, päron och plommon under tiden V8—x/3 25 öre för kilogram

meloner och gurkor 60 öre för tiden 1/4—1/7

tomater 30 öre för kilogram för tiden V5—1/8

lök 15 öre för kilogram

''Haricots verts’ (småbönor) 60 öre för kilogram för tiden 1/4—V8

persilja 1 krona 50 öre för kilogram för tiden 1/1—1/7

blomkål 25 öre för kilogram för tiden 1/5—1/11

rädisor 75 öre för kilogram för tiden 1/3—1/7

sallad, spenat och gräslök 30 öre för kilogram för tiden 1/3—1/11

rabarber 30 öre för kilogram för tiden 1/12—''/5».

I utskottets skrivelse omförmäles, att vid förberedande behandling inom

utskottet hade ifrågasatts, att utskottet borde i anledning av motionerna

föreslå riksdagen besluta:

dels att tullen å följande slag av frukter och grönsaker skulle under

nedan angivna tider av året utgå med följande belopp

1930 års tull- taxa

Y a r u s 1 a g

T i d

Tullsats

för 100 kg

kr.

Nr

Stat. nr

67

130

Äpplen, färska..................................................

Ve-S1/n

25: —

67

131

Päron, » ..................................................

V»—31/10

25: —

67

132

Plommon, » ..................................................

Vs-30/»

25: —

55

lil

Meloner............................................................

Ve -s7n

50: —

55

112

Gurkor .........................................................

V--30/»

50: —

57

115

Tomater............................................................

‘/fi — 50/u

50: —

57

116

Haricots verts (småbönor), persilja, rädisor, sallad,

spenat, gräslök, rabarber m. m.........................

V»-30/«

50: —

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

dels ock att nämnda slag av frukter ock grönsaker skulle under övriga

delar av året vara tullfria.

Genom remiss den 6 mars 1931 kar Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium

ock lantbruksstyrelsen att gemensamt avgiva yttrande i ärendet.

Från utskottet kar till kommerskollegium överlämnats en av direktören

Gustaf Lind upprättad P. M. i frågan.

Kommerskollegium kar berett följande sammanslutningar tillfälle att i

ärendet avgiva yttrande:

Handelskammaren i Stockkolm, kandelskammaren i Göteborg samt Skånes

handelskammare, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges kolonialvaruengrossisters

riksförbund.

Med överlämnande av samtliga handlingar i ärendet jämte inom kollega

statistiska byrå uppgjord statistisk tablå över importen av ifrågavarande

varuslag under olika månader åren 1929 ock 1930 få ämbetsverken

anföra följande:

Stockholms handelskammare har avstyrkt de i de remitterade motionerna

föreslagna åtgärderna. Handelskammaren framhåller, att den

huvudsakliga importen av ifrågavarande varor äger rum just under de

tider av året, då de särskilda säsongtullarna enligt utskottets förslag vore

avsedda att träda i tillämpning. Särskilt gällde detta färska äpplen ock

päron. Även örn berörda varor enligt bevillningsutskottets preliminära

förslag skulle vara helt tullfria under de delar av året, då säsongtullar ej

skulle utgå, skulle med hänsyn till importtiderna de ifrågasatta ändringarna

i realiteten komma att medföra en icke oväsentlig tullförhöjning,

ägnad att minska importen av ock fördyra dessa för folkhälsan betydelsefulla

näringsmedel. Det anförda torde även i stort sett gälla ifråga örn

de i motionen omförmälda trädgårdsalstren. Emot införande av säsongtullar

talade även den omständigheten, att de vore ägnade att befordra

osund spekulation vid början och slutet av varje termin. Vidtagande av

ett sådant ingrepp i den fria handeln som en tullförhöjning borde ej

göras utan att synnerligen starkt vägande skäl härför åberopades och en

viss försiktighet borde också iakttagas, då det gällde vidtagande av tullförhöjningar,

vilka erhölle en mera isolerad karaktär och ej inginge som

led i ett naturligt sammanhang. Handelskammaren påpekar också, att

de avsättningsmöjligheter, som redan nu förelåge för inhemska trädgårdsalster,

syntes tämligen tillfredsställande.

Handelskammaren i Göteborg ställer sig jämväl kritisk till förslaget.

Konsumtionens ökade belastning, som skrdle bliva en följd av tullarna,

måste leda till en minskning av densamma, ett förhållande, som handelskammaren

funne skadligt. Handelskammaren, som saknade tillräckligt

material för att bedöma verkningarna av det av Gustaf Lind utarbetade

förslaget, funne —• under antagande, att en mindre tullbörda än för närnärande

skulle komma att vila på den samlade importen av de ifrågavarande

under hela året importerade varorna — det i Linds P. M. framförda

förslaget avgjort vara att föredraga framför det, som motionen innehölle.

Även emot detta förslag kunde dock handelskammaren ej underlåta att

framhålla vissa betänkligheter, nämligen dels att genom statliga

skyddsåtgärder en uppmuntran skulle beredas att nedlägga ett betydligt

kapital i en produktion, som hos oss hade ringa örn ens någon utsikt att

kunna ernå en på egna medel grundad existens, dels ock att systemet med

säsongtullar vore ur handelssynpunkt obekvämt och skadligt genom införande

av ett visst spekulationsmoment. Det syntes även med fog kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

ifrågasättas, om icke den tidrymd, under vilken tullavgifter skulle upptagas,

kunde inskränkas. Beträffande det i berörda P. M. framförda förslaget

örn ökat tullskydd för äpplen, päron och plommon under årets senare

del kunde handelskammaren icke finna, att tillräckliga skäl härför

förehragts. Ansträngningarna från fruktodlarliåll borde inriktas på att

åstadkomma förbättringar i den svenska fruktens sortering, behandling

och förpackning och i sådant hänseende vore en förhöjning av tullsatsen

ej blott ineffektiv utan rent av skadlig, därigenom att även mindre nogräknade

odlare skulle komma att erhålla ett tillfredsställande pris tack

vare det höga tullskyddet. Vidare borde beaktas, att, då den svenska

fruktskörden endast i undantagsfall vore tillräcklig för att tillfredsställa

konsumtionsbehovet även under den tidrymd, då tull skulle utgå, grundad

anledning funnes att antaga, att hela tullförhöjningen komme att uttagas

av konsumtionen. Det syntes handelskammaren sannolikt, att det avsedda

ändamålet kunde uppnås med en lägre tullavgift än den föreslagna.

Skånes handelskammare, som uppger sig hava ansett sig sakna anledning

att ingå på handelspolitiska och fiskaliska synpunkter på frågan,

föreslår följande tullsatser för de olika varuslagen:

Meloner (nr lil): under hela året: 50 öre för kg.

Gurkor (nr 112): under tiden V»—30/«: 50 öre för kg.

under övrig tid: 20 öre för kg.

Blomkål {nr 114) minder tiden V«—3%: 25 öre för kg.

under övrig tid: 15 öre för kg.

Tomater (nr 115) färska under tiden Vs—31/io: 50 öre för kg.

under övrig tid: 15 öre för kg.

andra slag: under hela året: 15 öre för kg.

Köksväxter, andra slag andra (nr 116): under tiden V»—30/«: 50 öre för kg.

under övrig tid: 15 öre för kg.

Äpplen (nr 130) färska: under tiden V9—31/i: 25 öre för kg.

under övrig tid: 10 öre för kg.

enbart kokade: 10 öre för kg.

Päron (nr 131): under tiden V9—30/n: 25 öre för kg.

under övrig tid: 10 öre för kg.

Plommon (nr 132): under tiden V8—““/o: 25 öre för kg.

under övrig tid: 10 öre för kg.

Enligt handelskammarens förslag skall dock för färska päron och plommon,

som införas för fabriksmässig konservering, tullen under hela året

utgöra 10 öre för kg.

Sveriges köpmannaförbund har ej funnit någon erinran vara att göra

mot utskottets förslag om tullskydd för ifrågavarande inhemska trädgårdsprodukter.

Förbundet har emellertid framhållit, att säsongtullarna kunde

förväntas bli åtskilligt besvärande särskilt för minuthandeln vid övergång

från tullperiod till tullfri period. Dessa synpunkter spelade ej någon

nämnvärd roll för grönsakerna, enär dessa måste hastigt omsättas, men

för den mera hållbara frukten ställde sig förhållandena annorlunda. Det

syntes kunna ifrågasättas, örn för äpplen och päron behov av detta tullskydd

förelåge, enär under de år, då god svensk frukt funnes tillgänglig,

avsättningen ej syntes bereda större svårigheter. Förbundet avstyrkte

förslaget i vad det rörde äpplen och päron men tillstyrkte detsamma för

övriga ifrågasatta trädgårdsprodukter.

Sveriges kolonialvaruengrossisters riksförbund har för sin del förklarat

sig instämma i ett av Stockholms fruktengrossistförening i ärendet avgivet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

yttrande. I detta yttrande förklarade sig föreningen ansluta sig till en

av firman Sjöberg och Bergsten aktiebolag till Stockholms handelskammare

ingiven skrift, i vilken förslaget örn förhöjning av tullen bestämt avstyrkes,

och i stället påyrkas, att tullfri införsel måtte tillåtas eller i varje fall

det nu gällande tullskyddet bibehållas.

Frågan örn säsongtullar på trädgårdsprodukter har tidigare varit föremål

för riksdagens prövning. I anledning av vid 1929 års riksdag väckta

förslag örn tullfrihet på päron och äpplen under viss del av året samt

örn förhöjning av samma tull under återstående del framhöll lantbruksstyrelsen

i ett av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen

gemensamt avgivet, den 27 mars 1929 dagtecknat utlåtande, att

ur synpunkten av den svenska fruktodlingens intressen en tullförhöjning

kunde vara önskvärd, men att frågan vore av sådan natur att med dess

prövning lämpligen borde anstå till dess densamma i dess helhet underkastats

en allsidig utredning av 1928 års tullkommitté.

Bevillningsutskottet (uti. nr 24) anförde i frågan bland annat: »Den av

lantbruksstyrelsen sålunda uttalade uppfattningen överensstämmer med

den ståndpunkt, som bevillningsutskottet år 1928 intog till ett då i motionsväg

framkommet förslag örn en under vissa månader av året gällande

höjning av tullen å färska päron och äpplen. Utskottet erinrade i det

betänkande, där berörda förslag behandlades (bet. nr 6), att utskottet flera

gånger under senare år haft att yttra sig örn förslag att under viss del

av året höja nämnda tull samt att därvid inom utskottet liksom sedermera

vid frågans behandling i kamrarna motsatta meningar framträtt. I överensstämmelse

med sin uttalade uppfattning, att utskottet borde i uppkommande

tullskyddsfrågor, där icke särskilda omständigheter påkallade omedelbart

vidtagande av ändringar, med hänsyn till den inom 1928 års tullkommitté

pågående utredningen avhålla sig från att framlägga positiva

förslag, ansåg 1928 års bevillningsutskott önskvärt, att även frågan om

tullen å färska päron och äpplen bleve prövad ur de vidare synpunkter,

vilka gälla såsom direktiv för nämnda utredning. Utskottets sålunda motiverade

hemställan örn avslag å det väckta förslaget bifölls av riksdagen.

I fråga örn do nu föreliggande spörsmålen angående tullen å färska

äpplen och päron ävensom plommon har utskottet funnit sig böra intaga

enahanda ståndpunkt. Utskottet har sålunda ansett önskvärt, att do skiftande

förslag, som nu framställts, böra bliva föremål för en allsidig prövning

av 1928 års tullkommitté, och utskottet kommer följaktligen att hemställa

örn avslag å samtliga föreliggande ändringsförslag.»

Biksdagen (skrivelse nr 316) biträdde utskottets uppfattning i nu berörda

del.

Det må erinras örn att frågan om vidtagande av skyddsåtgärder för den

svenska trädgårdsodlingen bland annat i form av säsongtullar för vissa

trädgårdsprodukter för närvarande är föremål för utredning i anledning

av särskild framställning. Vid ett möte av representanter för trädgårdsnäringen

den 25 januari 1931 beslöts nämligen en resolution med yrkande

På dylika åtgärder och denna resolution har genom en skrivelse den 5.

februari 1931, undertecknad av trädgårdsmästarna E. G. Ericsson, A.

Landberg, ,T. Hedin, L. Widén och O. Richter samt godsägaren, konsul

O. Wallén, överlämnats till jordbruksdepartementet, som remitterat ärendet

först till jordbruksutredningen och sedermera till 1928 års tullkommitté.

.Tordbruksutredningen har i sitt yttrande den 19 februari 1931 anfört, att

frågan örn införande av säsongtullar å vissa trädgårdsprodukter syntes

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

vara att hänföra till den sittande tullkommitténs utredningsuppgifter.

Något utlåtande från tullkommitténs sida har ännu ej avgivits.

Såsom av det senast anförda framgår står frågan örn införande av säsongtullar

för vissa trädgårdsprodukter i nära samband med de utredningsuppgifter,

som äro föremål för 1928 års tullkommittés handläggning,

och frågan har ju också genom nyss berörda framställning direkt underställts

kommittén. Då dennas betänkande lärer vara att motse inom de

närmaste åren, komma således statsmakterna att i sinom tid få taga

ställning till ifrågavarande spörsmål i ett större sammanhang. Att nu

föregripa denna prövning utan möjlighet att överblicka problemet i hela

dess vidd, lärer knappast vara välbetänkt. Det kan också synas angeläget

att ej genom alltför täta ändringar i tullsystemet rubba den stabilitet i de

ekonomiska förhållandena, som är en av de viktigaste förutsättningarna

för ett sunt näringsliv. Den ståndpunkt, som enligt vad ovan återgivits,

1929 års riksdag intog till förevarande fråga, då riksdagen avslog vissa då

föreliggande förslag i enahanda syfte, synes alltså alltjämt vara välgrundad.

Ämbetsverken vilja därför hemställa, att de remitterade motionerna ej

måtte av riksdagen bifallas.

Protokoll, utvisande av byrådirektören Sonesson vid ärendets föredragning

uttalad särskild mening, bifogas.

Stockholm den 2 april 1931.

För kommerskollegium:

För lantbruksstyrelsen:

K. A. FRYXELL.

RAGNAR SOHLMAN.

SIGFRIED MATZ.

ELIS BJURSTEDT.

GEORG v. ZWEIGBERGK.

NILS SONESSON.

Föredragande.

Mogens Moller.

Protokoll hållet vid gemensamt sammanträde med kungl, kommerskollegium

och kungl, lantbruksstyrelsen den 2 april 1931.

Närvarande:

För kommerskollegium: Generaldirektören Fryxell,

Kommerserådet Sohlman,

» Matz.

För lantbruksstyrelsen: Byråchefen Bjurstedt,

» von Zweigbergk,

Byrådirektören Sonesson.

§ 1. Kommerserådet Matz föredrog kungl, remiss den 6 mars 1931, varigenom

kommerskollegium och lantbruksstyrelsen anbefallts att gemensamt

till riksdagens bevillningsutskott avgiva av utskottet begärt yttrande

i anledning av två inom riksdagen väckta motioner (1:113 och 11:165)

angående ändringar och tillägg i gällande tullsatser för äpplen, päron och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

plommon ävensom vissa trädgårdsprodukter m. m. och beslöts yttrande till

riksdagens bevillningsutskott av den lydelse registraturet utvisar.

Byrådirektören Sonesson anmälde därvid skiljaktig mening och anförde

följande: »Ämbetsverken hava på anförda grunder ansett frågan örn införande

av säsongtullar för vissa trädgårdsprodukter tillhöra de utredningsuppgifter,

som äro föremål för 1928 års tullkommittés handläggning.

Det synes för den svenska trädgårdsskötseln ligga en viss fara uti att

avvakta tullkommitténs betänkande. Särskilt den holländska och belgiska

köksväxtproduktionen, som i avsevärd utsträckning baserats på export

till Tyskland och England, visar redan tendenser att lamslå viss del av

vårt lands trädgårdsskötsel, sedan Tysklands köpkraft minskats och Englands

planer på jordbruksskydd alltmera aktualiserats. Förglömmas må

icke heller den med ofantliga belopp av statsmedel i England bedrivna propagandan

för gynnande av Englands egen och hela imperiets produktion

av livsmedel. Denna propaganda torde i trädgårdslandet England få alltmera

kännbara följder för de länder, som hittills bedrivit avsevärd export

till England av under glas och på fritt land odlade köksväxter samt frukt.

Frågan örn ändrade grunder för tull å trädgårdsalster är sålunda just

nu särskilt aktuell.

I utlåtande den 4 februari 1931 till Konungen angående säsongtullar

å färska grönsaker, tomater och gurkor åberopade lantbruksstyrelsen sitt

utlåtande den 1 april 1921 angående ökat tullskydd å trädgårdsprodukter

m. m., däri styrelsen framhållit, att köksväxter av ifrågavarande slag,

i den mån de utgjorde föremål för större produktion inom landet, vore i

behov av ökat tullskydd, därest deras odling här i landet skulle kunna säkerställas.

Detta uttalande ägde enligt styrelsens mening för närvarande

ökad giltighet.

När det gäller att överväga lämpligheten och nödvändigheten av en

skyddstull, torde i första hand böra undersökas, huruvida denna kan göras

nog effektiv för den produktion, den avser att skydda, utan att hämma

eller fördyra importen under de tider av året, då inom det egna landet odlade

produkter icke föras i handeln. I sådant avseende synes säsongtull

— redan tillämpad på färsk potatis — utgöra en lämplig form för de slag

av vegetabilier, motionärerna avse. Dessa inom landet odlade vegetabilier

måste nämligen av hållbarhetsskäl konsumeras inom en viss, i de

flesta fall under odlingsåret mycket begränsad tid.

Innan uttalande göres örn de föreslagna tullsatsernas storlek, synes redogörelse

böra lämnas örn de olika växtslagens odling.

Vad först angår odlingen av äpplen, päron och plommon funnos enligt

1927 års jordbruksräkning i riket 6,416,000 träd av nämnda fruktslag. På

grund av alltjämt betydande försäljningar av fruktträd från landets

plantskolor, bör antalet träd numera hava icke obetydligt ökats, vartill

komma de inom vissa delar av landet mera såsom vildbestånd förekommande

plommonträden, som knappast torde inberäknas i statistiken. Räknar

man vid medelskörd av äpplen och päron med en avkastning i genomsnitt

per träd av minst 10 kilogram eller — efter avdrag av plommonträden

— med i runt tal 60 miljoner kilogram (årsimporten av äpplen och

päron var 1929 cirka 30 miljoner kilogram och 1930 cirka 20 miljoner kilogram),

är det tydligt, att tillgången på frukt inom landets olika delar under

månaderna september—december blir så stor, att import då är obehövlig,

varjämte priset på grund av massutbud under några månader genom

konkurrensen mellan södra och mellersta Sveriges odlare blir så stor,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. 15

att någon fördyring av frukt för konsumenterna — såsom erfarenheterna

från 1930 också tydligt visat — icke torde ifrågakomma. Tvenne huvudskäl

för massutbud av frukt äro dels olika fruktsorters och fruktslags mer

eller mindre begränsade hållbarhet, dels bristen på lagringslokaler. Sistnämnda

skäl kan i viss mån anses vara en följd av det förstnämnda.

Nu kan visserligen invändas, att missväxtår kunna uppstå här i landet

liksom i andra länder (1930 rådde missväxt på äpplen i mellersta Europa;

1912 rådde missväxt i hela .världen utom i Ryssland), då tillgången till

inhemsk frukt blir ringa. Härtill kan emellertid anföras, att genom lämpligt

val av sorter, odlingsjord och läge, ävensom genom rationell jordbehandling,

gödsling, besprutning och trädvård i övrigt missväxtår icke behöva

som regel — såsom ofta föregives — uppstå med vissa tidsintervaller.

Många exempel finnas nämligen på fruktträdgårdar och fruktodlingsdistrikt

i vårt land, där — på grund av läge, jordmån, lämpligt sortval

och skötsel — felslagna skördar mera sällan förekomma. Total missväxt

på alla fruktslag lärer dock sällan förekomma. Skulle sålunda missväxt

inträffa på ett fruktslag, finnas andra att tillgå, varjämte bananer kunna

utgöra ersättning under de få månader, en säsongtull skulle fördyra importen

av äpplen och päron. Örn fruktodlare icke erhålla tillräckligt skydd

för sin produktion och örn försäljningspriset icke täcker stort mer än

skördekostnaden, är det givetvis icke möjligt för dem att nedlägga arbete

vare sig på fruktens sortering och packning eller på förbättring och ökning

av sin fruktproduktion.

Belysande för den situation, som ofta inträffat, särskilt i Stockholm och

Norrland, är, att, medan god svensk frukt vid riklig tillförsel icke kunnat

finna köpare till skäligt pris, utländsk frukt samtidigt i butiker betingat

ett i förhållande till priset på svensk frukt jämförelsevis högt pris. I de

talrikt förekommande fruktbutikerna har man — sannolikt på grund av

butiksinnehavarnas beroende av leverantören-importören — helt enkelt

vägrat taga befattning med svensk frukt. Det torde icke med skäl kunna

sägas, att konsumenterna därigenom dragit fördel av en tidvis onödig

fruktimport, som medfört, att svensk frukt icke kunnat föras i marknaden

utan fått ruttna.

Under förhållanden, som ovan anförts, synes det. som örn säsongtullar

skulle gynna producenterna utan att vara till nackdel för konsumenterna.

Härför torde 1930 års låga fruktpriser utgöra ett bevis. Huruvida den

tid av året, under vilken tull av begärd storlek skulle åsättas frukt, är

lämpligt avvägd, därom kunna meningarna vara delade. Svenska äpplen

marknad föras i stort sett före utgången av december, päron löre utgången

av oktober och plommon äro i regel slutsålda i början av oktober.

Visserligen kunna enstaka partier av de olika fruktslagen — särskilt i

södra Sverige - ännu ligga osålda efter ovan angivna tidor, men torde

icke vara av sådan storlek, att utsträckandet av en säsongtull för äpplen

utöver den 31 december, för päron utöver den 31 oktober och för plommon

utöver den 30 september skäligen kan anses motiverad. I valet mellan

nuvarande lägre tullsats under hela året och en förhöjd säsongtull under

viss tid, är otvivelaktigt säsongtullen icke blott ur produktions- utan även

ur konsumtionssynpunkt att föredraga.

Vad därefter angår frågan örn säsongtull å köksväxter, kan man utgå

ifrån, att lika obehövlig som skyddstull över huvud taget är ur producenternas

synpunkt under stor del av hösten, när frilandskulturerna skördats

och föras i handeln, lika nödvändig är en väsentligt förhöjd tull under

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

andra tidei a\ alet. Under de sista åren Ilar lili por tim av under glas odlade

köksväxter ökats avsevärt; under de senaste tre åren Ilar däremot

ingen ökning av odlingslokaler förekommit. Enligt uppgift lia under år

1930 fyra handelsträdgårdar vid Hässelby blivit nödsakade nedlägga sin

köksväxtodling.

Vid bedömande av behovet av förhöjd tull å köksväxter i form av säsongtull

får man utgå ifrån, att så gott som alla trädgårdsmästare, som

lia ti ädgåi dsskötsel till onda förvärvskälla, äro hänvisad© till odling1 av

köksväxter såväl på kalljord som under glas. Kalljordsodlingen — sornina!

odling på fritt land är i behov av ett komplement i form av odling

under glas för att giva trädgårdsmästarna själva och hos dem anställda

arbete och inkomster året runt. Detta är förhållandet icke blott i länder

på Sveriges breddgrad utan även i Tyskland, Frankrike, Belgien och

Holland m. fl. Mellan sistnämnda länder och vårt land råda emellertid

olikartade växtodlingsförhållanden, betingade närmast av dagsljusintensiteten

å olika breddgrader under olika tider av året. Medan sålunda

gurkodlare i t. ex. Holland och Belgien under mars månad till högt pris

kunna vinna avsevärd avsättning av sin produktion här i landet, kunna

de under april månad — när svenska gurkodlare börja föra sin produktion

1 nlarkIladei1 • på grund av tidigare gjorda höga vinster reducera priset

på sina varor, vilket har till följd, att svenska odlare icke få bättre betalt

än vad holländare och belgare under samma tid få vid realisationspnser.

De vanskliga förhållanden, under vilka svenska trädgårdsmästare

— nied hänsyn till nämnda förhållanden —• måste bedriva sin gurkodling,

äro lätt insedda. Skulle de ekonomiska förhållandena bliva sådana att

gurkor icke längre kunna odlas i växthus i vårt land, bleve resultatet en

form av premiermg av motsvarande odling i Holland och Belgien vars

odlare då ägde möjlighet att för exportvaror till Sverige hålla ungefär

samma priser från och med mars till in i juni månad. Det torde därför

med skäl kunna sägas, att det vore bättre, örn vinsten av gurkkonsumtionen

stannade inom det egna landet. Ett under månaderna april— juni

förhöjt tullskydd synes därför ofrånkomligt, därest odlingen med skälig

framgång skall kunna fortsättas. Den inhemska konkurrensen torde med

all sannolikhet komma att sörja för nödig prisreglering.

Vad ovan anförts om gurkor gäller under april—maj och in i juni även

i stort sett örn tomater, varav numera omfattande odling förekommer i

vårt land. Enär det därjämte för trädgårdsmästarna är av stor ekonomisk

betydelse. att gurkhusen — sedan gurkorna slutskördats — kunna

användas till andra kulturer, i främsta rummet tomater för skörd under

oktober—november, är det av vikt, att en säsongtull för tomater utsträcks

under längre tid av året, nämligen under månaderna maj—juli samt

oktober—november, under vilken tid landets egen produktion av'' högklassiga

tomater är fullt tillfredsställande för att till skäligt pris täcka konsumtionsbehovet.

I södra Sverige odlas tomater i avsevärd utsträckning''

aven på fritt land. Örn det av tulltekniska skäl skulle vara lämpligt med

tuli aven under augusti och september, så torde detta icke medföra några

olagenheter for konsumenterna, enär import av tomater under dessa månader

vanligen är rätt obetydlig.

Vad som anförts örn tiden för behov av säsongtull å tomater gäller även

meloner, sorn visserligen äro av mindre allmän betydelse än ovan omförmalda

köksväxter, men ur annan synpunkt är det dock av betydelse, att

högre sasongtu 11 åsättes vid import av meloner. Från Italien alltemel
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

17

lanåt importerade meloner äro nämligen vanligen — alldenstund de måste

skördas omogna — av så låg kvalitet, att begärliglieten efter meloner över

liuvud taget minskas till förfång för de högklassiga oell välsmakande

svenska melonerna.

Enär odling av övriga i motionen omförmälda köksväxter i stor utsträckning

bedrives särskilt av mindre odlare och nybörjare pä liandelsträdgårdsskötselns

område, synes säsongtull under tiden 1 mars—30 juni

erforderlig. Däremot är tull å sistnämnda köksväxter obehövlig under

januari—februari.

Av i ärendet från sammanslutningar inkomna yttranden har Stockholms

handelskammare avstyrkt de i motionerna föreslagna åtgärder under

framhållande, bland annat, dels att den huvudsakliga importen av

ifrågavarande varor äger rum just under de tider av året, då särskilda säsongtullar

vore avsedda att träda i tillämpning, dels att säsongtullar vore

ägnade att befordra osund spekulation vid början och slutet av varje termin.

Härom må anföras, att en tullförhöjning givetvis icke kan äga betydelse

under andra tider av året än då konkurrerande import äger rum.

Såsom framgår av den av ämbetsverkens yttrande bifogade importstatistiken,

är det icke — såsom handelskammaren gjort gällande —- riktigt,

att den huvudsakliga importen skulle äga rum under ovannämnda månader.

Importen av äpplen och päron under de föreslagna månaderna, då

förhöjd tull skulle utgå, utgjorde t. ex. under år 1930 endast cirka 20 procent

av årets totalimport. Även örn emellertid sistnämnda år icke utgör

exponent för den årliga tillförseln till landet, så ligger det dock i allmänhet

taget en överdrift i handelskammarens ovan anförda uttalande.

Den av samma handelskammare befarade spekulationen torde icke utgöra

skäl för ett avstyrkande, enär köpmän med erforderlig handelserfarenhet

under alla förhållanden lära lämpa sina inköp efter vad som

över huvud taget är möjligt att importera. Olika trädgårdsprodukters

naturliga hållbarhets- och mognadstid lägger nämligen hinder i vägen för

spekulation. Den enda vara, som man vid ett första betraktande skulle

kunna anse komma att bli föremål för spekulation, vore äpplen; men även

en fara härför är ogrundad. Under augusti sker visserligen import av

gravensteiner från Tyrolen, men denna sort —■ som i Tyrolen är ett sommaräpplo

—■ är liksom vår egen sommarfrukt av så ringa hållbarhet, att

den icke kan bli föremål för lagring i spekulationssyfte efter 1 september,

då säsongtull skulle träda i kraft, och därpå mognande äpplesorter, såsom

»königsapfel», »edelrote», »köstliche», mogna icke och kunna icke införas

förr än efter tullens tillämpande.

Att importen av trädgårdsprodukter icke verkar prisreglerande torde

framgå av följande exempel. Under mars 1930 betingade importerade gurkor

ett pris av högst 3 kronor, lägst 1 krona 75 öre per kilogram. Första

veckan i april, då svenska gurkor kommo i marknaden, sjönk priset till

00 öre per kilogram. I maj 1930 kostade blomkål i Holland i genomsnitt

3 öre per stycket; samma blomkål kostade emellertid i Stockholm lägst 75

öre, högst 1 krona 25 öre per stycket. Enär svenska trädgårdsmästare

efter erfarenheterna under år 1930 icke vågat sistlidne vinter odla persilja

under glas, har i slutet av februari 1931 — enligt Sveriges allmänna

lantbrukssällskaps noteringar — importerad persilja i parti betingat ett

pris av 9—10 kronor per kilogram mot 1 krona 75 öre per kilogram samma

tid 1930. Det iir sålunda köpmännen, som fördyra varorna, och denna

fördyring framträder allt starkare ju mindro möjligheterna äro för sven

Bihang Ull riksdagens protokoll 19.11. 7 sunil. ''11 höft. (Sr .‘IV/ ‘J

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

ska odlare att producera trädgårdsalster. Importörerna torde nämligen helst

se, att de svenska odlingarna förintas, för att de — utan konkurrens från

de svenska trädgårdsmästarnas sida —■ själva skola kunna diktera prissättningen.

Importörorganisationernas motstånd mot säsongtullar är därför

lätt begripligt.

Handelskammaren i Göteborg har mot tullförslaget anfört, bland annat,

dels att genom statliga skyddsåtgärder skulle nedläggas ett betydligt kapital

i en produktion, som hos oss hade ringa örn ens någon utsikt att kunna

ernå en på egna medel grundad existens, dels att i stället för ökat tullslcydd

ansträngningar från fruktodlarhåll borde inriktas på bättre behandling

av frukten. Häremot kan anföras, att de föreslagna skyddsåtgärderna

icke närmast avse att stimulera till nedläggande av ytterligare

kapital i växtodling under glas utan underlätta den produktion, som finns

och som nu är möjlig, en produktion, som staten genom sin allmänna verksamhet

— bland annat genom egnahemsbildningen — uppmuntrat till och

som staten därför näppeligen bör förvägra utövarna erhålla skälig ersättning

för. Det synes för övrigt icke böra innebära någon ekonomisk olägenhet

för vårt land, örn genom förbättrade avsättningsmöjligheter för inom

landet odlade trädgårdsprodukter den inhemska produktionen härav

skulle till och med avsevärt stegras. Skulle så vara, att produktionen av

vissa växter ökas — genom att unga dugande trädgårdsmästare utan kapital

men genom hårt arbete och umbäranden igångsätta nya odlingar för

att därigenom förskaffa sig och sina familjer ett knappt uppehälle oell

hindra ökningen av de arbetslösas skara — synes detta endast innebära

möjlighet till en efterhand alltmera stegrad konkurrens inom landet, en

konkurrens, som i första hand torde bli till nytta för konsumenterna.

Här skall icke undanhållas den av sistnämnda handelskammare framförda

synpunkten beträffande den svenska fruktens behandling. Här

återstår givetvis mycket att uträtta, men för att det skall löna sig att

lägga ned arbete på rationell sortering och packning av frukt, fordras, att

odlarna erhålla samma betalning för motsvarande vara som utlandets

odlare. Detta kan icke ske, så länge köpmän med ordnad butikshandel

icke taga befattning med svensk frukt, förr iin omständigheterna tvinga

därtill. Det får ej heller förbises, att en väl verkande organisation av

handeln med en sådan säsongartikel som frukt är betydligt svårare att få

till stånd än beträffande t. ex. smör och ägg, av vilka produkter förefinnes

en i det närmaste konstant tillförsel året örn.

Av Skånes handelskammare framförda synpunkter om bibehållande under

hela året av nu utgående tullsatser samt höjning härav under vissa

tider av året äro visserligen värda beaktande, men örn fråga är att genom

föreslagna tullförändringar främja producenternas intressen utan att

åsidosätta konsumenternas krav på tillgång å trädgårdsprodukter till skäliga

priser under hela året, torde man i Amiet mellan å ena sidan nu tilllämpade

tullsatser och ökade tullar allenast A-iss tid av året icke höra

tveka att välja säsongtullar, varigenom följande produkter skulle tullfritt

få införas: äpplen under 8 månader, päron och plommon 10, meloner 5.

gurkor 9, tomater 8 samt övriga köksväxter 9 månader av året.

Utgår man från 1930 års import, skall man finna, att tullinkomsterna å

äpplen och päron efter en tull a\r 10 öre per kilogram voro under hela

året 1,997,039 kronor. En införselkvantitet under månaderna septemberdecember

1930 av äpplen å 3,186,290 kilogram och under september och oktober

av päron å 1,234,212 kilogram, eller i allt 4,420,502 kilogram skulle

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

med en tull av 25 öre per kilogram under nämnda månader oell med''under

övriga månader rådande tullfrihet hava lämnat en tullinkomst av

1,105,125 kronor, vilket under år 1930 skulle betytt en minskning av årets

tullinkomster med icke mindre än 891,914 kronor. Efter enahanda beräkning

skulle vid tillämpande å gurkor, tomater och blomkål av en säsongtull

å 50 öre per kilogram under nedan angivna månader och i tullfrihet

under övriga månader hava betytt en ökning av 1930 års tullinkomster

med 254,779 kronor.

Beträffande tullsatsernas storlek kan motionärernas förslag icke‘till

alla delar biträdas. Det synes nämligen lämpligare, icke minst ur full
-

teknisk synpunkt, att liksom frukt av olika slag föreslås belagd med ge- mensam tullsats av 25 öre per kilogram även de allehanda förekommande

köksväxtslagen beläggas med en för dem gemensam tullsats å 50 öre iper

kilogram.

På grund av vad sålunda anförts föreslås ’ £

dels att tullsatsen å följande slag av frukter och köksväxter linder ne- dan angivna tider av året må utgå med följande belopp:

j '' i %

1930

Irs tull-

Tallsaf

B

taxa

Varuslag

T i d

ör 100

kg.

Nr

Stat. nr

kr.

1

67

130

Äpplen, färska............................................

ll*r-niu

25:-

i

.1

67

131

Päron, » ..,................................................

''/9-S7lO

25:-

67

132

Plommon, » ..............,.................................

>/s—’*>

25:-

55

lil

Meloner............................................................

7«—1’7»

50: —

-4

55

112

Gurkor ............................. ..............................

V*-30/»

50:-

H

57

115

Tomater, färska ...............................................

*/*-*%

i •; ... %

samt

1

Vio—*%i

50:-

57

116

Andra köksväxter ...... ...........;».........................

l/a—s0/e

50: —

-i

dels ock att nämnda slag av frukter och köksväxter må under övriga

delar av året vara tullfria.»

i ‘ • .

In fidem:

Mogens Möller.

f

i

i

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

811324. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Införseln av vissa frukter och grönsaker 1929 och 1930 i kilogram.

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

Septem-

ber

Oktober

Novembei

December

Summa

Äpplen, färska

1,858,371

1929 .........

1,162,330

1,391,098

1,532,339

2,056,248

1,140,183

835,941

646,905

1,707,319

2,306,334

3,866,816

3,259,768

21,762,652,

1930 .........

2,476,777

1,587,656

1,231,907

982,514

1,615,951

2,000,601

1,172,228

619,172

88,315

113,855

987,175

1,996,945

14,873,096''

Päron, färska

1929 .........

225,222

232,189

142,249

64,845

137,559

36,437

106,341

1,265,157

2,346,411

1,826,784

998,983

691,080

8,073,257

1930 .........

349,130

236,927

278,786

281,509

286,654

180,862

172,871

1,058,960

571,996

662,216

429,615

587,770

5,097,296

Plommon och

sviskon etc.1,

färska

1929 .........

27,022

25,341

59,382

31 797

18,232

14,643

70,084

88,939

84,083

56,313

19,106

74,062

569,004

1930 .........

42,926

67,682

75,645

29 823

12,941

14,811

107,336

203,255

33,580

36,607

22,236

66,422

713,264

Meloner

1929 .........

—

11

380

—

217

1,033

4,349

1,120

233

75

300

621

8,339

1930 .........

10

—

46

34

85

696

2,624

3,400

1,702

513

221

586

9,917

Gurkor

1929 .........

89

199

14,585

67,216

24,250

1,388

725

683

2,194

6,043

5,696

2,249

125,317

1930 .........

68

3,153

33,282

68,627

17,284

14,528

134

46

703

13,829

6,762

586

159,002

Tomater

-

1929 .........

26,226

16,688

28,354

39,471

61,379

109,924

68,251

52,123

42,657

69,615

65,528

70,076

650,292

1930 .........

30,843

49,900

51,266

70,222

124,065

166,710

25,375

8,911

10,973

70,624

78,973

72,933

760,795

Haricots verts

m. m.

1929 .........

17,682

15,152

23,082

17,932

46,416

3,643

1,859

941

1,837

1,040

5,624

12,161

147,369

1930 .........

13,986

18,440

27,584

19,840

4,141

7,476

1,045

306

801

2,019

8,196

13,215

117,048

1 Andra frukter än äpplen, päron, apelsiner, citroner, bananer och vindruvor.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.