Betänkande, i anledning av väckta motioner angående säsongtullar a vissa slag av frukter och grönsaker.
1931-04-24 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1931:34, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående säsongtullar a vissa slag av frukter och grönsaker.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
1
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1931 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner angående
säsongtullar a vissa slag av frukter och grönsaker.
I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 113 i
första kammaren av herrar Löfvander och Alexander Nilsson samt nr 165
i andra kammaren av herr Andersson i Grimbo m. fl., har hemställts, »att
riksdagen måtte besluta följande ändringar och tillägg i gällande tullsatser:
äpplen, päron och plommon under tiden 1 augusti—1 mars 25 öre för
kilogram,
meloner och gurkor 60 öre för tiden 1 april—1 juli,
tomater 30 öre för kilogram för tiden 1 maj—1 augusti,
lök 15 öre för kilogram,
''Haricots verts’ (småbönor) 60 öre för kilogram för tiden 1 april—1
augusti,
persilja 1 krona 50 öre för kilogram för tiden 1 januari— 1 juli,
blomkål 25 öre för kilogram för tiden 1 maj—1 november,
rädisor 75 öre för kilogram för tiden 1 mars—1 juli,
sallad, spenat och gräslök 30 öre för kilogram för tiden 1 mars— 1 november,
rabarber 30 öre för kilogram för tiden 1 december—1 maj».
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionerna.
Det av motionärerna väckta förslaget avser införande av säsongtullar å
vissa till nr 55, 57 och 67 i gällande tulltaxa hänförliga grönsaker och
frukter ävensom en höjning av tullen å lök (nr 53).
I dessa delar har tulltaxan för närvarande följande lydelse:
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 2/ hafi. (Nr 34.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
Tull
för 100 kg
kronor
Köksväxter, ej särskilt nämnda:
färska eller enbart kokade:
(Ty.) 53
lök.................................................................
T
5
—
54
vitkål ...............................................................
N
10
—
55
meloner och gurkor ......................................
N
20
—
56
sparris.............................................................
T
50
—
57
andra slag......................................................
T
15
—
Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:
63
apelsiner, bananer och citroner.....................
fria
64
vindruvor .......................................................
T
35: —
jordgubbar:
65
inkommande under tiden 1 september—
31 december ............................................
N
25
—
66
andra ..........................................................
N
100
—
67
äpplen, päron och andra, ej särskilt nämnda
T
10
—
Tidigare Frågan örn införande av säsongtullar på äpplen och päron har under
Jasmonitor, senare år varit föremål för riksdagens prövning vid flera tillfällen, senast
år 1929. I det av bevillningsutskottet vid nämnda års riksdag avgivna
yttrande i frågan (betänkande nr 24), vilket i nedan omförmälda, av kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen avgivna utlåtande återgivits (sid. 12),
uttalade utskottet bland annat, att de skiftande förslag, som då hade framställts,
borde bliva föremål för en allsidig prövning av 1928 års tullkommitté.
I enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen samtliga då
föreliggande ändringsförslag.
inomutskottet Vid förberedande behandling av förevarande motioner har inom utskottet,
säsongtullar [ anslutning till ett av trädgårdsdirektören vid lantbruksakademiens experimentalfält
G. H. Lind inför utskottet framlagt förslag, ifrågasatts, att utskottet
skulle i anledning av motionerna föreslå riksdagen besluta,
dels att tullen å följande slag av frukter och grönsaker skulle under
nedan angivna tider av året utgå med följande belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. ''ö
1930 års tull- taxa
Varuslag
Tid
Tullsats
för 100 kg
Nr
Stat. nr
kr.
67
130
Äpplen, färska................................................
V»-31/1>
25
_
67
131
Päron, » ...............................................
Va-31/*»
25
—
67
132
Plommon, » ................................................
Vs-30/»
25
—
55
lil
Meloner........................................................
Vt—“/n
50
—
55
112
Gurkor .........................................................
Vt—’%
50
—
57
115
Tomater........................................................
Vt-37u
50
_
57
116
Haricots verts (småbönor), persilja, rädisor, sallad,
spenat, gräslök, rabarber m. m......................
V»-80/»
50: —
dels ock att nämnda slag av frukter och grönsaker skulle under övriga
delar av året vara tullfria.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet utredning.
emottagit utlåtanden i anledning av motionerna och vad inom utskottet,,
enligt vad ovan anförts, blivit ifrågasatt, av dels 1928 års tullkommitté och
medicinalstyrelsen var för sig samt dels kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
gemensamt, vilka utlåtanden jämte vid sistnämnda båda ämbetsverks
utlåtande fogade protokoll och sammanställning av statistiska uppgifter
i avtryck åtfölja detta betänkande såsom bilagor; och tillåter sig utskottet
att, i den mån redogörelse för dessa handlingar icke i det följande
lämnas, hänvisa till nämnda bilagor.
1928 års tullkommitté har förklarat sig för närvarande icke vara i tillfälle
att avgiva något yttrande i den förevarande frågan. Medicinalstyrelsen
åter har, med hänsyn till att den inhemska produktionen av för folknäringen
viktiga vegetabiliska födoämnen bör stödjas, intet att erinra mot de inom
bevillningsutskottet å vissa slag av frukter och grönsaker ifrågasatta tullsatserna,
vilka enligt styrelsens uppfattning icke torde i avsevärd grad verka
konsumtionshämmande.
Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava, efter erinran bland annat
örn den ståndpunkt 1929 års bevillningsutskott och riksdag intogo till då
föreliggande förslag örn införande av säsongtullar å äpplen och päron, för
egen del anfört i huvudsak följande:
Frågan om införande av säsongtullar för vissa trädgårdsprodukter stöde
i nära samband med de utredningsuppgifter, som vore föremål för 1928 års
tullkommittés handläggning, och frågan hade också genom särskild framställning
direkt underställts kommittén. Då dennas betänkande kunde vara
att motse inom de närmaste åren, komme således statsmakterna att i sinom
tid få taga ställning till ifrågavarande spörsmål i ett större sammanhang.
Att nu föregripa denna prövning utan möjlighet att överblicka
problemet i hela dess vidd, syntes knappast vara välbetänkt. Det kunde
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
Utskottets
yttrande.
också synas angeläget att ej genom alltför täta ändringar i tullsystemet
rubba den stabilitet i de ekonomiska förhållandena, som vore en av de viktigaste
förutsättningarna för ett sunt näringsliv. Den ståndpunkt, som
1929 års riksdag intog till förevarande fråga, då riksdagen avslog vissa
då föreliggande förslag i enahanda syfte, syntes alltså alltjämt vara välgrundad.
Enligt det vid sistnämnda båda ämbetsverks utlåtande fogade protokoll
har byrådirektören i lantbruksstyrelsen Sonesson vid ärendets föredragning
uttalat särskild mening (sid. 13).
I anslutning till den ståndpunkt, som 1929 års bevillningsutskott och
riksdag intogo till då föreliggande förslag örn säsongtullar å äpplen och
päron, samt på ovan återgivna, av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
i övrigt anförda skäl har utskottet funnit sig böra avstyrka bifall till nu
förevarande förslag örn införande av säsongtullar å vissa slag av frukter
och grönsaker samt örn höjning av tullen å lök. Dessa förslag böra alltså
enligt utskottets mening bliva föremål för en allsidig prövning av 1928
års tullkommitté.
Utskottet hemställer,
att de likalydande motionerna I: 113 av herrar
Löfvander och Alexander Nilsson och II: 165 av herr
Andersson i Grimbo m. fl. icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 april 1931.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman, Boman*, Ericson i Oberga,
Jönsson i Slätåker*, Björnsson, Leander, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i
Golwasta, Wohlin*, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Wahlmark*, Ericson i
Boxholm, Andersson i Katrineholm, Anderson i Norrköping* och Larson i
Tönnersa.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
5
Reservationer:
1) av herrar Nilsson i Kristianstad, Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker,
Olsson i Golvvasta, Wohlin, Nilsson i Hörby, Anderson i Norrköping
och Larson i Tönnersa, vilka anfört följande:
»Genom vad under ärendets handläggning inom utskottet upplysts, såväl
av representanter för trädgårdsodlingen som av opartisk sakkunnig,
ävensom av vad vi eljest inhämtat hava vi fått uppfattningen, att
den svenska frukt- och trädgårdsodlingen för närvarande har att kämpa
med utomordentligt stora ekonomiska svårigheter. Dessas orsaker äro
främst att söka i produktpriser, vilka i förhållande till odlingskostnaderna
måste betecknas som synnerligen otillfredsställande. Vad såväl fruktsom
flertalet trädgårdsprodukter angår röner prisbildningen inom landet
ett ytterst ogynnsamt inflytande av den vissa tider av året starkt framträdande
konkurrensen från sydligare belägna länder med i allmänhet
gynnsammare klimatiska betingelser och ofta även lägre framställningskostnader.
Vid detta förhållande kunna vi icke dela de hörda ämbetsverkens
uppfattning, att den förevarande tullskyddsfrågan lämpligen hör
anstå till dess att 1928 års tullkommitté kan bliva färdig med sitt arbete
och kommitténs förslag eventuellt kan komma att framläggas för riksdagen.
Den nuvarande jordbrukskrisen med dess verkningar jämväl på
trädgårdsodlingens område är alltför svår för att ett sådant uppskov
skall kunna anses förenligt med erforderlig omtanke örn den viktiga produktionsgren,
det här gäller. Vi hålla sålunda före, att en förbättring av
frukt- och trädgårdsodlingens tullskydd är omedelbart påkallad och påfordra
beslut redan vid innevarande riksdag.
Under de förevarande motionernas utskottsbehandling har ifrågasatts
en omläggning av frukt- och grönsakstullarna till s. k. säsongtullar i
egentlig mening. Omläggningen skulle innebära en förhöjning av tullskyddet
å ifrågavarande produkter under viss del av året, fixerad allt
efter den tid då, vad äpplen och päron angår, den svenska skörden
nyss kommit i marknaden och framför allt kräver avsättning till skäliga
priser samt vad meloner, gurkor, tomater och andra trädgårdsprodukter
beträffar efter de månader av året, då den utländska konkurrensen
är som mest tryckande för den svenska odlingen. I sistnämnda
fall gäller det den årstid, då de svenska produkterna nyss börjat att komma
i marknaden och hava sin viktigaste försäljningssäsong, samtidigt
med att på sydligare breddgrader odlade och tidigare mognade produkter
översvämma landet. Under denna sistnämnda årstid måste de ifrågavarande
trädgårdsprodukterna väsentligen anses hava karaktär av lyx
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
artiklar eller i varje fall av varor, som viel denna årstid vanligen icke
ingå i enklare hushåll. En dylik förhöjning av tullskyddet, vilken sålunda
icke kunde anses komma att belasta de breda folklagren, skulle
förenas med tullfrihet under den övriga delen av året, vilken icke för
den svenska odlingen har samma betydelse ur försäljningssynpunkt men
under vilken konsumtionen har behov av billig frukt och billiga grönsaker.
En dylik omläggning har inom utskottet förordats av bland andra direktören
vid Lantbruksakademiens trädgårdsskola G. Lind och den har likaledes
föreslagits i den av byrådirektören Sonesson vid ämbetsverkens utlåtande
fogade reservation. Vi hava fått uppfattningen, att landets fruktoch
trädgårdsodlare skulle anse en dylik omläggning av tullskyddet vara
till stort gagn för sina intressen och hava vi inom utskottet uttalat våra
sympatier för en tullreform av denna natur.
Då emellertid ett förslag efter denna linje, i vad det gäller tullfriheten
under vissa delar av året, går utom ramen för de i ämnet väckta motionerna,
har förslaget endast, därest det vunnit majoritet inom utskottet,
grundlagsenligt kunnat komma under riksdagens omprövning. Vid sådant
förhållande, men då vi å andra sidan anse skyndsamma åtgärder
påkallade, hava vi icke velat underlåta föreslå riksdagen att, i enlighet
med motionernas tankegång och den till grund för säsongtullsystemet
liggande principen, besluta tullförhöjningar å nu ifrågavarande produkter
under vissa månader av året men med bibehållande av nu gällande
tullsatser under årets övriga del. Att en sådan lösning tillgodoser
frukt- och trädgårdsodlingens intressen ligger i öppen dag, och de olägenheter,
som den kan förmenas medföra för konsumenterna, anse vi vid
frågans allsidiga bedömande vara av underordnad betydelse.
I anslutning till det nu anförda få vi hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande
motionerna 1:113 av herrar Löfvander och Alexander
Nilsson samt II: 165 av herr Andersson i Grimbo m. fl.,
besluta, att nr 55, 57 och 67 i gällande tulltaxa skola
hava följande ändrade lydelse:
Tull
för 100 kg
kronor
Köksväxter, ej särskilt nämnda:
färska eller enbart kokade:
meloner och gurkor:
inkommande under tiden 1 april
—30 juni .................................... N 50: —
andra................................................ N 20: —
55 a
55 b
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
7
blomkål:
57 a inkommande under tiden 1 maj
—30 juni ....................................
57 b annan............................................
tomater:
57 c inkommande under tiden 1 maj
—31 juli ....................................
57 d andra ...............................................
rabarber:
57 e inkommande under tiden 1 januari
—30 april ...........................
57 f annan................................................
gräslök, haricots verta (småbönor),
persilja, rädisor, sallad och spenat:
57 g inkommande under tiden 1 april
—30 juni ................................
57 h andra ............................................
57 i andra slag............................................
Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:
äpplen och päron:
67 a inkommande under tiden 1 september—31
december................
67 b andra...............................................
67 c andra, ej särskilt nämnda
Tull
för ioo kg
kronor
T 25: —
T 15:-
T 30: —
T 15: —
T 30: —
T 15:-
T 30: —
T 15: —
T 15: —
T 25: —
T 10: —
T 10: —»
2) av herr Boman.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
1928 års tullkommitté, i anledning
av väckta motioner angående
säsongtullar å vissa slag av frukt och
grönsaker, m. m.
Bilaga /.
t
Till riksdagens bevillningsutskott.
Genom remiss den 6 mars 1931 har Kungl. Majit anbefallt 1928 års
tullkommitté att avgiva yttrande i anledning av två likalydande motioner,
ar* forsta kammaren och nr 165 i andra kammaren, angående säsongtullar
för vissa slag av frukt och grönsaker, m. m.
Kommittén far till åtlydnad härav anföra följande.
Alldenstund kommittén ännu icke kunnat taga ställning till tullfrågan
i dess helhet och då kommitténs arbete icke fortskridit så långt, att en
provning av ifrågavarande förslag synes möjlig, är kommittén för närvarande
icke i tillfälle att avgiva något yttrande i den förevarande frågan.
Stockholm den 24 mars 1931.
AXEL VENNERSTEN.
Olof Edström.
Medicinalstyrelsen, i anledning
av väckta motioner angående säsongtullar
å vissa slag av frukt och grönsaker,
m- m.
Bilaga II.
Till riksdagens bevillningsutskott.
''^i5.^c^na^s^r?^sen ^ar me(i hänsyn till att den inhemska produktionen
av för folknäringen viktiga vegetabiliska födoämnen bör stödjas intet att
™ mot de av bevillningsutskottet å vissa slag av frukter och grönsaker
ifrågasätta tullsatserna, vilka icke torde i avsevärd grad verka konsumtionshämmande.
Stockholm den 30 mars 1931.
NILS HELLSTRÖM.
MAGNUS HERRLIN.
Felix Peyron.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
9
Bilaga lil.
Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
gemensamt, i anledning
av väckta motioner angående
ändringar och tillägg i gällande tullsatser
för äpplen, päron och plommon
ävensom vissa trädgårdsprodukter,
m. m.
Till riksdagens bevillningsutskott.
I skrivelse den 27 februari 1931 till herr statsrådet R. Gyllenswärd har
riksdagens bevillningsutskott hemställt bland annat, att kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen gemensamt måtte avgiva yttrande över två
inom riksdagen väckta motioner (1:113 och 11:165) angående ändringar och
tillägg i gällande tullsatser för äpplen, päron och plommon ävensom vissa
trädgårdsprodukter.
I motionerna har föreslagits, att riksdagen måtte besluta följande ändringar
och tillägg i gällande tullsatser:
»äpplen, päron och plommon under tiden V8—x/3 25 öre för kilogram
meloner och gurkor 60 öre för tiden 1/4—1/7
tomater 30 öre för kilogram för tiden V5—1/8
lök 15 öre för kilogram
''Haricots verts’ (småbönor) 60 öre för kilogram för tiden 1/4—V8
persilja 1 krona 50 öre för kilogram för tiden 1/1—1/7
blomkål 25 öre för kilogram för tiden 1/5—1/11
rädisor 75 öre för kilogram för tiden 1/3—1/7
sallad, spenat och gräslök 30 öre för kilogram för tiden 1/3—1/11
rabarber 30 öre för kilogram för tiden 1/12—''/5».
I utskottets skrivelse omförmäles, att vid förberedande behandling inom
utskottet hade ifrågasatts, att utskottet borde i anledning av motionerna
föreslå riksdagen besluta:
dels att tullen å följande slag av frukter och grönsaker skulle under
nedan angivna tider av året utgå med följande belopp
1930 års tull- taxa
Y a r u s 1 a g
T i d
Tullsats
för 100 kg
kr.
Nr
Stat. nr
67
130
Äpplen, färska..................................................
Ve-S1/n
25: —
67
131
Päron, » ..................................................
V»—31/10
25: —
67
132
Plommon, » ..................................................
Vs-30/»
25: —
55
lil
Meloner............................................................
Ve -s7n
50: —
55
112
Gurkor .........................................................
V--30/»
50: —
57
115
Tomater............................................................
‘/fi — 50/u
50: —
57
116
Haricots verts (småbönor), persilja, rädisor, sallad,
spenat, gräslök, rabarber m. m.........................
V»-30/«
50: —
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
dels ock att nämnda slag av frukter ock grönsaker skulle under övriga
delar av året vara tullfria.
Genom remiss den 6 mars 1931 kar Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium
ock lantbruksstyrelsen att gemensamt avgiva yttrande i ärendet.
Från utskottet kar till kommerskollegium överlämnats en av direktören
Gustaf Lind upprättad P. M. i frågan.
Kommerskollegium kar berett följande sammanslutningar tillfälle att i
ärendet avgiva yttrande:
Handelskammaren i Stockkolm, kandelskammaren i Göteborg samt Skånes
handelskammare, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges kolonialvaruengrossisters
riksförbund.
Med överlämnande av samtliga handlingar i ärendet jämte inom kollega
statistiska byrå uppgjord statistisk tablå över importen av ifrågavarande
varuslag under olika månader åren 1929 ock 1930 få ämbetsverken
anföra följande:
Stockholms handelskammare har avstyrkt de i de remitterade motionerna
föreslagna åtgärderna. Handelskammaren framhåller, att den
huvudsakliga importen av ifrågavarande varor äger rum just under de
tider av året, då de särskilda säsongtullarna enligt utskottets förslag vore
avsedda att träda i tillämpning. Särskilt gällde detta färska äpplen ock
päron. Även örn berörda varor enligt bevillningsutskottets preliminära
förslag skulle vara helt tullfria under de delar av året, då säsongtullar ej
skulle utgå, skulle med hänsyn till importtiderna de ifrågasatta ändringarna
i realiteten komma att medföra en icke oväsentlig tullförhöjning,
ägnad att minska importen av ock fördyra dessa för folkhälsan betydelsefulla
näringsmedel. Det anförda torde även i stort sett gälla ifråga örn
de i motionen omförmälda trädgårdsalstren. Emot införande av säsongtullar
talade även den omständigheten, att de vore ägnade att befordra
osund spekulation vid början och slutet av varje termin. Vidtagande av
ett sådant ingrepp i den fria handeln som en tullförhöjning borde ej
göras utan att synnerligen starkt vägande skäl härför åberopades och en
viss försiktighet borde också iakttagas, då det gällde vidtagande av tullförhöjningar,
vilka erhölle en mera isolerad karaktär och ej inginge som
led i ett naturligt sammanhang. Handelskammaren påpekar också, att
de avsättningsmöjligheter, som redan nu förelåge för inhemska trädgårdsalster,
syntes tämligen tillfredsställande.
Handelskammaren i Göteborg ställer sig jämväl kritisk till förslaget.
Konsumtionens ökade belastning, som skrdle bliva en följd av tullarna,
måste leda till en minskning av densamma, ett förhållande, som handelskammaren
funne skadligt. Handelskammaren, som saknade tillräckligt
material för att bedöma verkningarna av det av Gustaf Lind utarbetade
förslaget, funne —• under antagande, att en mindre tullbörda än för närnärande
skulle komma att vila på den samlade importen av de ifrågavarande
under hela året importerade varorna — det i Linds P. M. framförda
förslaget avgjort vara att föredraga framför det, som motionen innehölle.
Även emot detta förslag kunde dock handelskammaren ej underlåta att
framhålla vissa betänkligheter, nämligen dels att genom statliga
skyddsåtgärder en uppmuntran skulle beredas att nedlägga ett betydligt
kapital i en produktion, som hos oss hade ringa örn ens någon utsikt att
kunna ernå en på egna medel grundad existens, dels ock att systemet med
säsongtullar vore ur handelssynpunkt obekvämt och skadligt genom införande
av ett visst spekulationsmoment. Det syntes även med fog kunna
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
ifrågasättas, om icke den tidrymd, under vilken tullavgifter skulle upptagas,
kunde inskränkas. Beträffande det i berörda P. M. framförda förslaget
örn ökat tullskydd för äpplen, päron och plommon under årets senare
del kunde handelskammaren icke finna, att tillräckliga skäl härför
förehragts. Ansträngningarna från fruktodlarliåll borde inriktas på att
åstadkomma förbättringar i den svenska fruktens sortering, behandling
och förpackning och i sådant hänseende vore en förhöjning av tullsatsen
ej blott ineffektiv utan rent av skadlig, därigenom att även mindre nogräknade
odlare skulle komma att erhålla ett tillfredsställande pris tack
vare det höga tullskyddet. Vidare borde beaktas, att, då den svenska
fruktskörden endast i undantagsfall vore tillräcklig för att tillfredsställa
konsumtionsbehovet även under den tidrymd, då tull skulle utgå, grundad
anledning funnes att antaga, att hela tullförhöjningen komme att uttagas
av konsumtionen. Det syntes handelskammaren sannolikt, att det avsedda
ändamålet kunde uppnås med en lägre tullavgift än den föreslagna.
Skånes handelskammare, som uppger sig hava ansett sig sakna anledning
att ingå på handelspolitiska och fiskaliska synpunkter på frågan,
föreslår följande tullsatser för de olika varuslagen:
Meloner (nr lil): under hela året: 50 öre för kg.
Gurkor (nr 112): under tiden V»—30/«: 50 öre för kg.
under övrig tid: 20 öre för kg.
Blomkål {nr 114) minder tiden V«—3%: 25 öre för kg.
under övrig tid: 15 öre för kg.
Tomater (nr 115) färska under tiden Vs—31/io: 50 öre för kg.
under övrig tid: 15 öre för kg.
andra slag: under hela året: 15 öre för kg.
Köksväxter, andra slag andra (nr 116): under tiden V»—30/«: 50 öre för kg.
under övrig tid: 15 öre för kg.
Äpplen (nr 130) färska: under tiden V9—31/i: 25 öre för kg.
under övrig tid: 10 öre för kg.
enbart kokade: 10 öre för kg.
Päron (nr 131): under tiden V9—30/n: 25 öre för kg.
under övrig tid: 10 öre för kg.
Plommon (nr 132): under tiden V8—““/o: 25 öre för kg.
under övrig tid: 10 öre för kg.
Enligt handelskammarens förslag skall dock för färska päron och plommon,
som införas för fabriksmässig konservering, tullen under hela året
utgöra 10 öre för kg.
Sveriges köpmannaförbund har ej funnit någon erinran vara att göra
mot utskottets förslag om tullskydd för ifrågavarande inhemska trädgårdsprodukter.
Förbundet har emellertid framhållit, att säsongtullarna kunde
förväntas bli åtskilligt besvärande särskilt för minuthandeln vid övergång
från tullperiod till tullfri period. Dessa synpunkter spelade ej någon
nämnvärd roll för grönsakerna, enär dessa måste hastigt omsättas, men
för den mera hållbara frukten ställde sig förhållandena annorlunda. Det
syntes kunna ifrågasättas, örn för äpplen och päron behov av detta tullskydd
förelåge, enär under de år, då god svensk frukt funnes tillgänglig,
avsättningen ej syntes bereda större svårigheter. Förbundet avstyrkte
förslaget i vad det rörde äpplen och päron men tillstyrkte detsamma för
övriga ifrågasatta trädgårdsprodukter.
Sveriges kolonialvaruengrossisters riksförbund har för sin del förklarat
sig instämma i ett av Stockholms fruktengrossistförening i ärendet avgivet
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
yttrande. I detta yttrande förklarade sig föreningen ansluta sig till en
av firman Sjöberg och Bergsten aktiebolag till Stockholms handelskammare
ingiven skrift, i vilken förslaget örn förhöjning av tullen bestämt avstyrkes,
och i stället påyrkas, att tullfri införsel måtte tillåtas eller i varje fall
det nu gällande tullskyddet bibehållas.
Frågan örn säsongtullar på trädgårdsprodukter har tidigare varit föremål
för riksdagens prövning. I anledning av vid 1929 års riksdag väckta
förslag örn tullfrihet på päron och äpplen under viss del av året samt
örn förhöjning av samma tull under återstående del framhöll lantbruksstyrelsen
i ett av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen
gemensamt avgivet, den 27 mars 1929 dagtecknat utlåtande, att
ur synpunkten av den svenska fruktodlingens intressen en tullförhöjning
kunde vara önskvärd, men att frågan vore av sådan natur att med dess
prövning lämpligen borde anstå till dess densamma i dess helhet underkastats
en allsidig utredning av 1928 års tullkommitté.
Bevillningsutskottet (uti. nr 24) anförde i frågan bland annat: »Den av
lantbruksstyrelsen sålunda uttalade uppfattningen överensstämmer med
den ståndpunkt, som bevillningsutskottet år 1928 intog till ett då i motionsväg
framkommet förslag örn en under vissa månader av året gällande
höjning av tullen å färska päron och äpplen. Utskottet erinrade i det
betänkande, där berörda förslag behandlades (bet. nr 6), att utskottet flera
gånger under senare år haft att yttra sig örn förslag att under viss del
av året höja nämnda tull samt att därvid inom utskottet liksom sedermera
vid frågans behandling i kamrarna motsatta meningar framträtt. I överensstämmelse
med sin uttalade uppfattning, att utskottet borde i uppkommande
tullskyddsfrågor, där icke särskilda omständigheter påkallade omedelbart
vidtagande av ändringar, med hänsyn till den inom 1928 års tullkommitté
pågående utredningen avhålla sig från att framlägga positiva
förslag, ansåg 1928 års bevillningsutskott önskvärt, att även frågan om
tullen å färska päron och äpplen bleve prövad ur de vidare synpunkter,
vilka gälla såsom direktiv för nämnda utredning. Utskottets sålunda motiverade
hemställan örn avslag å det väckta förslaget bifölls av riksdagen.
I fråga örn do nu föreliggande spörsmålen angående tullen å färska
äpplen och päron ävensom plommon har utskottet funnit sig böra intaga
enahanda ståndpunkt. Utskottet har sålunda ansett önskvärt, att do skiftande
förslag, som nu framställts, böra bliva föremål för en allsidig prövning
av 1928 års tullkommitté, och utskottet kommer följaktligen att hemställa
örn avslag å samtliga föreliggande ändringsförslag.»
Biksdagen (skrivelse nr 316) biträdde utskottets uppfattning i nu berörda
del.
Det må erinras örn att frågan om vidtagande av skyddsåtgärder för den
svenska trädgårdsodlingen bland annat i form av säsongtullar för vissa
trädgårdsprodukter för närvarande är föremål för utredning i anledning
av särskild framställning. Vid ett möte av representanter för trädgårdsnäringen
den 25 januari 1931 beslöts nämligen en resolution med yrkande
På dylika åtgärder och denna resolution har genom en skrivelse den 5.
februari 1931, undertecknad av trädgårdsmästarna E. G. Ericsson, A.
Landberg, ,T. Hedin, L. Widén och O. Richter samt godsägaren, konsul
O. Wallén, överlämnats till jordbruksdepartementet, som remitterat ärendet
först till jordbruksutredningen och sedermera till 1928 års tullkommitté.
.Tordbruksutredningen har i sitt yttrande den 19 februari 1931 anfört, att
frågan örn införande av säsongtullar å vissa trädgårdsprodukter syntes
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
vara att hänföra till den sittande tullkommitténs utredningsuppgifter.
Något utlåtande från tullkommitténs sida har ännu ej avgivits.
Såsom av det senast anförda framgår står frågan örn införande av säsongtullar
för vissa trädgårdsprodukter i nära samband med de utredningsuppgifter,
som äro föremål för 1928 års tullkommittés handläggning,
och frågan har ju också genom nyss berörda framställning direkt underställts
kommittén. Då dennas betänkande lärer vara att motse inom de
närmaste åren, komma således statsmakterna att i sinom tid få taga
ställning till ifrågavarande spörsmål i ett större sammanhang. Att nu
föregripa denna prövning utan möjlighet att överblicka problemet i hela
dess vidd, lärer knappast vara välbetänkt. Det kan också synas angeläget
att ej genom alltför täta ändringar i tullsystemet rubba den stabilitet i de
ekonomiska förhållandena, som är en av de viktigaste förutsättningarna
för ett sunt näringsliv. Den ståndpunkt, som enligt vad ovan återgivits,
1929 års riksdag intog till förevarande fråga, då riksdagen avslog vissa då
föreliggande förslag i enahanda syfte, synes alltså alltjämt vara välgrundad.
Ämbetsverken vilja därför hemställa, att de remitterade motionerna ej
måtte av riksdagen bifallas.
Protokoll, utvisande av byrådirektören Sonesson vid ärendets föredragning
uttalad särskild mening, bifogas.
Stockholm den 2 april 1931.
För kommerskollegium:
För lantbruksstyrelsen:
K. A. FRYXELL.
RAGNAR SOHLMAN.
SIGFRIED MATZ.
ELIS BJURSTEDT.
GEORG v. ZWEIGBERGK.
NILS SONESSON.
Föredragande.
Mogens Moller.
Protokoll hållet vid gemensamt sammanträde med kungl, kommerskollegium
och kungl, lantbruksstyrelsen den 2 april 1931.
Närvarande:
För kommerskollegium: Generaldirektören Fryxell,
Kommerserådet Sohlman,
» Matz.
För lantbruksstyrelsen: Byråchefen Bjurstedt,
» von Zweigbergk,
Byrådirektören Sonesson.
§ 1. Kommerserådet Matz föredrog kungl, remiss den 6 mars 1931, varigenom
kommerskollegium och lantbruksstyrelsen anbefallts att gemensamt
till riksdagens bevillningsutskott avgiva av utskottet begärt yttrande
i anledning av två inom riksdagen väckta motioner (1:113 och 11:165)
angående ändringar och tillägg i gällande tullsatser för äpplen, päron och
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
plommon ävensom vissa trädgårdsprodukter m. m. och beslöts yttrande till
riksdagens bevillningsutskott av den lydelse registraturet utvisar.
Byrådirektören Sonesson anmälde därvid skiljaktig mening och anförde
följande: »Ämbetsverken hava på anförda grunder ansett frågan örn införande
av säsongtullar för vissa trädgårdsprodukter tillhöra de utredningsuppgifter,
som äro föremål för 1928 års tullkommittés handläggning.
Det synes för den svenska trädgårdsskötseln ligga en viss fara uti att
avvakta tullkommitténs betänkande. Särskilt den holländska och belgiska
köksväxtproduktionen, som i avsevärd utsträckning baserats på export
till Tyskland och England, visar redan tendenser att lamslå viss del av
vårt lands trädgårdsskötsel, sedan Tysklands köpkraft minskats och Englands
planer på jordbruksskydd alltmera aktualiserats. Förglömmas må
icke heller den med ofantliga belopp av statsmedel i England bedrivna propagandan
för gynnande av Englands egen och hela imperiets produktion
av livsmedel. Denna propaganda torde i trädgårdslandet England få alltmera
kännbara följder för de länder, som hittills bedrivit avsevärd export
till England av under glas och på fritt land odlade köksväxter samt frukt.
Frågan örn ändrade grunder för tull å trädgårdsalster är sålunda just
nu särskilt aktuell.
I utlåtande den 4 februari 1931 till Konungen angående säsongtullar
å färska grönsaker, tomater och gurkor åberopade lantbruksstyrelsen sitt
utlåtande den 1 april 1921 angående ökat tullskydd å trädgårdsprodukter
m. m., däri styrelsen framhållit, att köksväxter av ifrågavarande slag,
i den mån de utgjorde föremål för större produktion inom landet, vore i
behov av ökat tullskydd, därest deras odling här i landet skulle kunna säkerställas.
Detta uttalande ägde enligt styrelsens mening för närvarande
ökad giltighet.
När det gäller att överväga lämpligheten och nödvändigheten av en
skyddstull, torde i första hand böra undersökas, huruvida denna kan göras
nog effektiv för den produktion, den avser att skydda, utan att hämma
eller fördyra importen under de tider av året, då inom det egna landet odlade
produkter icke föras i handeln. I sådant avseende synes säsongtull
— redan tillämpad på färsk potatis — utgöra en lämplig form för de slag
av vegetabilier, motionärerna avse. Dessa inom landet odlade vegetabilier
måste nämligen av hållbarhetsskäl konsumeras inom en viss, i de
flesta fall under odlingsåret mycket begränsad tid.
Innan uttalande göres örn de föreslagna tullsatsernas storlek, synes redogörelse
böra lämnas örn de olika växtslagens odling.
Vad först angår odlingen av äpplen, päron och plommon funnos enligt
1927 års jordbruksräkning i riket 6,416,000 träd av nämnda fruktslag. På
grund av alltjämt betydande försäljningar av fruktträd från landets
plantskolor, bör antalet träd numera hava icke obetydligt ökats, vartill
komma de inom vissa delar av landet mera såsom vildbestånd förekommande
plommonträden, som knappast torde inberäknas i statistiken. Räknar
man vid medelskörd av äpplen och päron med en avkastning i genomsnitt
per träd av minst 10 kilogram eller — efter avdrag av plommonträden
— med i runt tal 60 miljoner kilogram (årsimporten av äpplen och
päron var 1929 cirka 30 miljoner kilogram och 1930 cirka 20 miljoner kilogram),
är det tydligt, att tillgången på frukt inom landets olika delar under
månaderna september—december blir så stor, att import då är obehövlig,
varjämte priset på grund av massutbud under några månader genom
konkurrensen mellan södra och mellersta Sveriges odlare blir så stor,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. 15
att någon fördyring av frukt för konsumenterna — såsom erfarenheterna
från 1930 också tydligt visat — icke torde ifrågakomma. Tvenne huvudskäl
för massutbud av frukt äro dels olika fruktsorters och fruktslags mer
eller mindre begränsade hållbarhet, dels bristen på lagringslokaler. Sistnämnda
skäl kan i viss mån anses vara en följd av det förstnämnda.
Nu kan visserligen invändas, att missväxtår kunna uppstå här i landet
liksom i andra länder (1930 rådde missväxt på äpplen i mellersta Europa;
1912 rådde missväxt i hela .världen utom i Ryssland), då tillgången till
inhemsk frukt blir ringa. Härtill kan emellertid anföras, att genom lämpligt
val av sorter, odlingsjord och läge, ävensom genom rationell jordbehandling,
gödsling, besprutning och trädvård i övrigt missväxtår icke behöva
som regel — såsom ofta föregives — uppstå med vissa tidsintervaller.
Många exempel finnas nämligen på fruktträdgårdar och fruktodlingsdistrikt
i vårt land, där — på grund av läge, jordmån, lämpligt sortval
och skötsel — felslagna skördar mera sällan förekomma. Total missväxt
på alla fruktslag lärer dock sällan förekomma. Skulle sålunda missväxt
inträffa på ett fruktslag, finnas andra att tillgå, varjämte bananer kunna
utgöra ersättning under de få månader, en säsongtull skulle fördyra importen
av äpplen och päron. Örn fruktodlare icke erhålla tillräckligt skydd
för sin produktion och örn försäljningspriset icke täcker stort mer än
skördekostnaden, är det givetvis icke möjligt för dem att nedlägga arbete
vare sig på fruktens sortering och packning eller på förbättring och ökning
av sin fruktproduktion.
Belysande för den situation, som ofta inträffat, särskilt i Stockholm och
Norrland, är, att, medan god svensk frukt vid riklig tillförsel icke kunnat
finna köpare till skäligt pris, utländsk frukt samtidigt i butiker betingat
ett i förhållande till priset på svensk frukt jämförelsevis högt pris. I de
talrikt förekommande fruktbutikerna har man — sannolikt på grund av
butiksinnehavarnas beroende av leverantören-importören — helt enkelt
vägrat taga befattning med svensk frukt. Det torde icke med skäl kunna
sägas, att konsumenterna därigenom dragit fördel av en tidvis onödig
fruktimport, som medfört, att svensk frukt icke kunnat föras i marknaden
utan fått ruttna.
Under förhållanden, som ovan anförts, synes det. som örn säsongtullar
skulle gynna producenterna utan att vara till nackdel för konsumenterna.
Härför torde 1930 års låga fruktpriser utgöra ett bevis. Huruvida den
tid av året, under vilken tull av begärd storlek skulle åsättas frukt, är
lämpligt avvägd, därom kunna meningarna vara delade. Svenska äpplen
marknad föras i stort sett före utgången av december, päron löre utgången
av oktober och plommon äro i regel slutsålda i början av oktober.
Visserligen kunna enstaka partier av de olika fruktslagen — särskilt i
södra Sverige - ännu ligga osålda efter ovan angivna tidor, men torde
icke vara av sådan storlek, att utsträckandet av en säsongtull för äpplen
utöver den 31 december, för päron utöver den 31 oktober och för plommon
utöver den 30 september skäligen kan anses motiverad. I valet mellan
nuvarande lägre tullsats under hela året och en förhöjd säsongtull under
viss tid, är otvivelaktigt säsongtullen icke blott ur produktions- utan även
ur konsumtionssynpunkt att föredraga.
Vad därefter angår frågan örn säsongtull å köksväxter, kan man utgå
ifrån, att lika obehövlig som skyddstull över huvud taget är ur producenternas
synpunkt under stor del av hösten, när frilandskulturerna skördats
och föras i handeln, lika nödvändig är en väsentligt förhöjd tull under
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
andra tidei a\ alet. Under de sista åren Ilar lili por tim av under glas odlade
köksväxter ökats avsevärt; under de senaste tre åren Ilar däremot
ingen ökning av odlingslokaler förekommit. Enligt uppgift lia under år
1930 fyra handelsträdgårdar vid Hässelby blivit nödsakade nedlägga sin
köksväxtodling.
Vid bedömande av behovet av förhöjd tull å köksväxter i form av säsongtull
får man utgå ifrån, att så gott som alla trädgårdsmästare, som
lia ti ädgåi dsskötsel till onda förvärvskälla, äro hänvisad© till odling1 av
köksväxter såväl på kalljord som under glas. Kalljordsodlingen — sornina!
odling på fritt land är i behov av ett komplement i form av odling
under glas för att giva trädgårdsmästarna själva och hos dem anställda
arbete och inkomster året runt. Detta är förhållandet icke blott i länder
på Sveriges breddgrad utan även i Tyskland, Frankrike, Belgien och
Holland m. fl. Mellan sistnämnda länder och vårt land råda emellertid
olikartade växtodlingsförhållanden, betingade närmast av dagsljusintensiteten
å olika breddgrader under olika tider av året. Medan sålunda
gurkodlare i t. ex. Holland och Belgien under mars månad till högt pris
kunna vinna avsevärd avsättning av sin produktion här i landet, kunna
de under april månad — när svenska gurkodlare börja föra sin produktion
1 nlarkIladei1 • på grund av tidigare gjorda höga vinster reducera priset
på sina varor, vilket har till följd, att svenska odlare icke få bättre betalt
än vad holländare och belgare under samma tid få vid realisationspnser.
De vanskliga förhållanden, under vilka svenska trädgårdsmästare
— nied hänsyn till nämnda förhållanden —• måste bedriva sin gurkodling,
äro lätt insedda. Skulle de ekonomiska förhållandena bliva sådana att
gurkor icke längre kunna odlas i växthus i vårt land, bleve resultatet en
form av premiermg av motsvarande odling i Holland och Belgien vars
odlare då ägde möjlighet att för exportvaror till Sverige hålla ungefär
samma priser från och med mars till in i juni månad. Det torde därför
med skäl kunna sägas, att det vore bättre, örn vinsten av gurkkonsumtionen
stannade inom det egna landet. Ett under månaderna april— juni
förhöjt tullskydd synes därför ofrånkomligt, därest odlingen med skälig
framgång skall kunna fortsättas. Den inhemska konkurrensen torde med
all sannolikhet komma att sörja för nödig prisreglering.
Vad ovan anförts om gurkor gäller under april—maj och in i juni även
i stort sett örn tomater, varav numera omfattande odling förekommer i
vårt land. Enär det därjämte för trädgårdsmästarna är av stor ekonomisk
betydelse. att gurkhusen — sedan gurkorna slutskördats — kunna
användas till andra kulturer, i främsta rummet tomater för skörd under
oktober—november, är det av vikt, att en säsongtull för tomater utsträcks
under längre tid av året, nämligen under månaderna maj—juli samt
oktober—november, under vilken tid landets egen produktion av'' högklassiga
tomater är fullt tillfredsställande för att till skäligt pris täcka konsumtionsbehovet.
I södra Sverige odlas tomater i avsevärd utsträckning''
aven på fritt land. Örn det av tulltekniska skäl skulle vara lämpligt med
tuli aven under augusti och september, så torde detta icke medföra några
olagenheter for konsumenterna, enär import av tomater under dessa månader
vanligen är rätt obetydlig.
Vad som anförts örn tiden för behov av säsongtull å tomater gäller även
meloner, sorn visserligen äro av mindre allmän betydelse än ovan omförmalda
köksväxter, men ur annan synpunkt är det dock av betydelse, att
högre sasongtu 11 åsättes vid import av meloner. Från Italien alltemel
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
17
lanåt importerade meloner äro nämligen vanligen — alldenstund de måste
skördas omogna — av så låg kvalitet, att begärliglieten efter meloner över
liuvud taget minskas till förfång för de högklassiga oell välsmakande
svenska melonerna.
Enär odling av övriga i motionen omförmälda köksväxter i stor utsträckning
bedrives särskilt av mindre odlare och nybörjare pä liandelsträdgårdsskötselns
område, synes säsongtull under tiden 1 mars—30 juni
erforderlig. Däremot är tull å sistnämnda köksväxter obehövlig under
januari—februari.
Av i ärendet från sammanslutningar inkomna yttranden har Stockholms
handelskammare avstyrkt de i motionerna föreslagna åtgärder under
framhållande, bland annat, dels att den huvudsakliga importen av
ifrågavarande varor äger rum just under de tider av året, då särskilda säsongtullar
vore avsedda att träda i tillämpning, dels att säsongtullar vore
ägnade att befordra osund spekulation vid början och slutet av varje termin.
Härom må anföras, att en tullförhöjning givetvis icke kan äga betydelse
under andra tider av året än då konkurrerande import äger rum.
Såsom framgår av den av ämbetsverkens yttrande bifogade importstatistiken,
är det icke — såsom handelskammaren gjort gällande —- riktigt,
att den huvudsakliga importen skulle äga rum under ovannämnda månader.
Importen av äpplen och päron under de föreslagna månaderna, då
förhöjd tull skulle utgå, utgjorde t. ex. under år 1930 endast cirka 20 procent
av årets totalimport. Även örn emellertid sistnämnda år icke utgör
exponent för den årliga tillförseln till landet, så ligger det dock i allmänhet
taget en överdrift i handelskammarens ovan anförda uttalande.
Den av samma handelskammare befarade spekulationen torde icke utgöra
skäl för ett avstyrkande, enär köpmän med erforderlig handelserfarenhet
under alla förhållanden lära lämpa sina inköp efter vad som
över huvud taget är möjligt att importera. Olika trädgårdsprodukters
naturliga hållbarhets- och mognadstid lägger nämligen hinder i vägen för
spekulation. Den enda vara, som man vid ett första betraktande skulle
kunna anse komma att bli föremål för spekulation, vore äpplen; men även
en fara härför är ogrundad. Under augusti sker visserligen import av
gravensteiner från Tyrolen, men denna sort —■ som i Tyrolen är ett sommaräpplo
—■ är liksom vår egen sommarfrukt av så ringa hållbarhet, att
den icke kan bli föremål för lagring i spekulationssyfte efter 1 september,
då säsongtull skulle träda i kraft, och därpå mognande äpplesorter, såsom
»königsapfel», »edelrote», »köstliche», mogna icke och kunna icke införas
förr än efter tullens tillämpande.
Att importen av trädgårdsprodukter icke verkar prisreglerande torde
framgå av följande exempel. Under mars 1930 betingade importerade gurkor
ett pris av högst 3 kronor, lägst 1 krona 75 öre per kilogram. Första
veckan i april, då svenska gurkor kommo i marknaden, sjönk priset till
00 öre per kilogram. I maj 1930 kostade blomkål i Holland i genomsnitt
3 öre per stycket; samma blomkål kostade emellertid i Stockholm lägst 75
öre, högst 1 krona 25 öre per stycket. Enär svenska trädgårdsmästare
efter erfarenheterna under år 1930 icke vågat sistlidne vinter odla persilja
under glas, har i slutet av februari 1931 — enligt Sveriges allmänna
lantbrukssällskaps noteringar — importerad persilja i parti betingat ett
pris av 9—10 kronor per kilogram mot 1 krona 75 öre per kilogram samma
tid 1930. Det iir sålunda köpmännen, som fördyra varorna, och denna
fördyring framträder allt starkare ju mindro möjligheterna äro för sven
Bihang Ull riksdagens protokoll 19.11. 7 sunil. ''11 höft. (Sr .‘IV/ ‘J
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
ska odlare att producera trädgårdsalster. Importörerna torde nämligen helst
se, att de svenska odlingarna förintas, för att de — utan konkurrens från
de svenska trädgårdsmästarnas sida —■ själva skola kunna diktera prissättningen.
Importörorganisationernas motstånd mot säsongtullar är därför
lätt begripligt.
Handelskammaren i Göteborg har mot tullförslaget anfört, bland annat,
dels att genom statliga skyddsåtgärder skulle nedläggas ett betydligt kapital
i en produktion, som hos oss hade ringa örn ens någon utsikt att kunna
ernå en på egna medel grundad existens, dels att i stället för ökat tullslcydd
ansträngningar från fruktodlarhåll borde inriktas på bättre behandling
av frukten. Häremot kan anföras, att de föreslagna skyddsåtgärderna
icke närmast avse att stimulera till nedläggande av ytterligare
kapital i växtodling under glas utan underlätta den produktion, som finns
och som nu är möjlig, en produktion, som staten genom sin allmänna verksamhet
— bland annat genom egnahemsbildningen — uppmuntrat till och
som staten därför näppeligen bör förvägra utövarna erhålla skälig ersättning
för. Det synes för övrigt icke böra innebära någon ekonomisk olägenhet
för vårt land, örn genom förbättrade avsättningsmöjligheter för inom
landet odlade trädgårdsprodukter den inhemska produktionen härav
skulle till och med avsevärt stegras. Skulle så vara, att produktionen av
vissa växter ökas — genom att unga dugande trädgårdsmästare utan kapital
men genom hårt arbete och umbäranden igångsätta nya odlingar för
att därigenom förskaffa sig och sina familjer ett knappt uppehälle oell
hindra ökningen av de arbetslösas skara — synes detta endast innebära
möjlighet till en efterhand alltmera stegrad konkurrens inom landet, en
konkurrens, som i första hand torde bli till nytta för konsumenterna.
Här skall icke undanhållas den av sistnämnda handelskammare framförda
synpunkten beträffande den svenska fruktens behandling. Här
återstår givetvis mycket att uträtta, men för att det skall löna sig att
lägga ned arbete på rationell sortering och packning av frukt, fordras, att
odlarna erhålla samma betalning för motsvarande vara som utlandets
odlare. Detta kan icke ske, så länge köpmän med ordnad butikshandel
icke taga befattning med svensk frukt, förr iin omständigheterna tvinga
därtill. Det får ej heller förbises, att en väl verkande organisation av
handeln med en sådan säsongartikel som frukt är betydligt svårare att få
till stånd än beträffande t. ex. smör och ägg, av vilka produkter förefinnes
en i det närmaste konstant tillförsel året örn.
Av Skånes handelskammare framförda synpunkter om bibehållande under
hela året av nu utgående tullsatser samt höjning härav under vissa
tider av året äro visserligen värda beaktande, men örn fråga är att genom
föreslagna tullförändringar främja producenternas intressen utan att
åsidosätta konsumenternas krav på tillgång å trädgårdsprodukter till skäliga
priser under hela året, torde man i Amiet mellan å ena sidan nu tilllämpade
tullsatser och ökade tullar allenast A-iss tid av året icke höra
tveka att välja säsongtullar, varigenom följande produkter skulle tullfritt
få införas: äpplen under 8 månader, päron och plommon 10, meloner 5.
gurkor 9, tomater 8 samt övriga köksväxter 9 månader av året.
Utgår man från 1930 års import, skall man finna, att tullinkomsterna å
äpplen och päron efter en tull a\r 10 öre per kilogram voro under hela
året 1,997,039 kronor. En införselkvantitet under månaderna septemberdecember
1930 av äpplen å 3,186,290 kilogram och under september och oktober
av päron å 1,234,212 kilogram, eller i allt 4,420,502 kilogram skulle
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
med en tull av 25 öre per kilogram under nämnda månader oell med''under
övriga månader rådande tullfrihet hava lämnat en tullinkomst av
1,105,125 kronor, vilket under år 1930 skulle betytt en minskning av årets
tullinkomster med icke mindre än 891,914 kronor. Efter enahanda beräkning
skulle vid tillämpande å gurkor, tomater och blomkål av en säsongtull
å 50 öre per kilogram under nedan angivna månader och i tullfrihet
under övriga månader hava betytt en ökning av 1930 års tullinkomster
med 254,779 kronor.
Beträffande tullsatsernas storlek kan motionärernas förslag icke‘till
alla delar biträdas. Det synes nämligen lämpligare, icke minst ur full
-
teknisk synpunkt, att liksom frukt av olika slag föreslås belagd med ge- mensam tullsats av 25 öre per kilogram även de allehanda förekommande
köksväxtslagen beläggas med en för dem gemensam tullsats å 50 öre iper
kilogram.
På grund av vad sålunda anförts föreslås ’ £
dels att tullsatsen å följande slag av frukter och köksväxter linder ne- dan angivna tider av året må utgå med följande belopp:
j '' i %
1930
Irs tull-
Tallsaf
B
taxa
Varuslag
T i d
ör 100
kg.
Nr
Stat. nr
kr.
1
67
130
Äpplen, färska............................................
ll*r-niu
25:-
i
.1
67
131
Päron, » ..,................................................
''/9-S7lO
25:-
67
132
Plommon, » ..............,.................................
>/s—’*>
25:-
55
lil
Meloner............................................................
7«—1’7»
50: —
-4
55
112
Gurkor ............................. ..............................
V*-30/»
50:-
H
57
115
Tomater, färska ...............................................
*/*-*%
i •; ... %
samt
1
Vio—*%i
50:-
57
116
Andra köksväxter ...... ...........;».........................
l/a—s0/e
50: —
-i
dels ock att nämnda slag av frukter och köksväxter må under övriga
delar av året vara tullfria.»
i ‘ • .
In fidem:
Mogens Möller.
f
i
i
i
opaginerad Kontrollera mot PDF
811324. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.
Införseln av vissa frukter och grönsaker 1929 och 1930 i kilogram.
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
Septem-
ber
Oktober
Novembei
December
Summa
Äpplen, färska
1,858,371
1929 .........
1,162,330
1,391,098
1,532,339
2,056,248
1,140,183
835,941
646,905
1,707,319
2,306,334
3,866,816
3,259,768
21,762,652,
1930 .........
2,476,777
1,587,656
1,231,907
982,514
1,615,951
2,000,601
1,172,228
619,172
88,315
113,855
987,175
1,996,945
14,873,096''
Päron, färska
1929 .........
225,222
232,189
142,249
64,845
137,559
36,437
106,341
1,265,157
2,346,411
1,826,784
998,983
691,080
8,073,257
1930 .........
349,130
236,927
278,786
281,509
286,654
180,862
172,871
1,058,960
571,996
662,216
429,615
587,770
5,097,296
Plommon och
sviskon etc.1,
färska
1929 .........
27,022
25,341
59,382
31 797
18,232
14,643
70,084
88,939
84,083
56,313
19,106
74,062
569,004
1930 .........
42,926
67,682
75,645
29 823
12,941
14,811
107,336
203,255
33,580
36,607
22,236
66,422
713,264
Meloner
1929 .........
—
11
380
—
217
1,033
4,349
1,120
233
75
300
621
8,339
1930 .........
10
—
46
34
85
696
2,624
3,400
1,702
513
221
586
9,917
Gurkor
1929 .........
89
199
14,585
67,216
24,250
1,388
725
683
2,194
6,043
5,696
2,249
125,317
1930 .........
68
3,153
33,282
68,627
17,284
14,528
134
46
703
13,829
6,762
586
159,002
Tomater
-
1929 .........
26,226
16,688
28,354
39,471
61,379
109,924
68,251
52,123
42,657
69,615
65,528
70,076
650,292
1930 .........
30,843
49,900
51,266
70,222
124,065
166,710
25,375
8,911
10,973
70,624
78,973
72,933
760,795
Haricots verts
m. m.
1929 .........
17,682
15,152
23,082
17,932
46,416
3,643
1,859
941
1,837
1,040
5,624
12,161
147,369
1930 .........
13,986
18,440
27,584
19,840
4,141
7,476
1,045
306
801
2,019
8,196
13,215
117,048
1 Andra frukter än äpplen, päron, apelsiner, citroner, bananer och vindruvor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.