Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig reglering av införseln av viss spannmål.

1931-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1931:35, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig reglering av införseln av viss spannmål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

1

Nr 35,

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1931 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående tillfällig reglering av införseln av viss

spannmål.

I en den 24 april 1931 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 217, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att tillsvidare till och med den 31 maj 1931 utlämnande

från tullverket av vete och råg, spannmålsblandning, vari vete eller råg

ingår, mjöl, framställt av vete eller råg, samt gryn av vete, där någon av

dessa varor anmälts eller anmäles till förtullning, icke må ske till annan

än den, som i av Kungl. Majit föreskriven ordning meddelats tillstånd

att utfå varan till förfogande inom riket, så framt ej Kungl. Majit beträffande

under särskilda förhållanden införtullade varor av nämnda slag

medgiver undantag;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna förfarande.

I proposition den 24 april 1931, nr 216, har Kungl. Majit föreslagit, bland

annat, att riksdagen måtte godkänna ett vid sistnämnda proposition fogat

kontrakt mellan staten och Svenska spannmålsföreningen u. p. a.

Enligt 1 § i kontraktet tillförsäkrar staten föreningen, att från den dag

kontraktet träder i kraft till och med den 31 december 1932 annan än

föreningen ej skall äga laglig rätt att, utan föreningens medgivande, till

riket införa vete eller råg eller spannmålsblandning, vari vete eller råg

ingår, eller mjöl, framställt av vete eller råg, eller gryn av vete. Kontraktet

är avsett att träda i kraft den dag, Kungl. Majit bestämmer,

dock senast den 1 juni 1931.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 april 1931 har statens spannmålsnämnd

framlagt förslag örn vissa åtgärder till spannmålsodlingens stödjande.

Enligt detta förslag skulle ett för ändamålet bildat organ till visst

pris inköpa all den svenska spannmål av vete och råg av kvarnduglig

beskaffenhet, som finnes inom landet, samt sedermera ombesörja försäljning

av denna spannmål till kvarnarna. För åstadkommande av enhetBihang

till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 22 håft. (Nr 35.)

Utskottet.

Proposition

nr 216.

Statens

spannmåls
nämnd.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Departement schefen.

lighet och kontroll vore det lämpligt, att importen av såväl vete och råg

som därav framställt mjöl och gryn överlämnades med ensamrätt åt berörda

organ med befogenhet och i vissa fall skyldighet för detta att

medgiva import för dem, som önskade komma i åtnjutande härav. Beträffande

den närmare gestaltningen av förslaget hade det synts nämnden

lämpligt, att omförmälda försäljnings- och inköpsorgan gåves formen

av en ekonomisk förening utan personlig ansvarighet. Medlemmar

i föreningen borde vara de kvarnföretag, vilka önskade komma i åtnjutande

av rätt till användning av utländskt vete och utländsk råg. Nämnden

hade i syfte att åstadkomma bildande av en dylik förening samt att

åvägabringa avtal mellan föreningen och staten av förut berörda innehåll

fört ingående överläggningar med ett antal kvarnföretag i riket.

Samtliga större kvarnidkare i riket med undantag av en hade slutligen

förklarat sig villiga att biträda ett förslag till kontrakt mellan staten och

föreningen men såsom förutsättning härför uppställt, att sådana åtgärder

vidtoges, som förhindrade import i spekulationssyfte, innan den föreslagna

ordningen trätt i kraft, av vete och råg samt produkter därav.

Med hänsyn till kontraktets innehåll erfordrades för dess giltighet riksdagens

samtycke; och riksdagens beslut kunde måhända ej föreligga förrän

i slutet av maj. För tiden dessförinnan bleve således importen såsom

hittills fri, därest ej särskilda åtgärder vidtoges. Detta förhållande kunde,

såsom kvarnföretagen antytt, missbrukas till import i spekulativt

syfte. Vad föreningsmedlemmarna beträffade, hade korrektiv vunnits

genom bestämmelse i 7 § f) av föreningens stadgar. En lämplig utväg

att förebygga missförhållanden av angiven art, såvitt gällde andra än

föreningsmedlemmar, vore att anordna en interimistisk importreglering

med licensförfarande.

Chefen för jordbruksdepartementet har till ett vid propositionen nr 216

fogat statsrådsprotokoll anfört, bland annat, följande. Av spannmålsnämndens

skrivelse framginge, att kvarnföretagen, såsom en förutsättning

för anslutning till ifrågavarande förslag, uppställt krav på, att

åtgärder vidtoges till förhindrande av import i spekulativt syfte av vete

och råg samt produkter därav under tiden före kontraktets ikraftträdande.

De skäl, vilka föranlett uppställandet av berörda krav, syntes böra

beaktas. Därest åtgärder av antytt slag icke vidtoges, riskerade man,

att genom sådan import anordningens genomförande försvårades. Spannmålsnämndens

förslag till förebyggande av berörda missförhållande ville

departementschefen därför i princip tillstyrka. En dylik reglering syntes

lämpligen kunna ske sålunda, att rätten till utbekommande från tullverket

av till förtullning anmäld vara gjordes beroende av erhållet särskilt

tillstånd att utfå importvaran till förfogande inom riket. Tillståndet

syntes höra meddelas av spannmålsnämnden. Anordningen borde

givetvis gälla de varor, som avsåges i kontraktet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 3

Med hänsyn till de konsekvenser av skilda slag, som synas kunna bliva

en följd av att importen å förevarande område lämnas fri intill dess riksdagens

beslut i anledning av förenämnda proposition nr 216 föreligger,

bär utskottet funnit sig böra biträda förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 217,

1) besluta, att tillsvidare till och med den 31 maj

1931 utlämnande från tullverket av vete och råg,

spannmålsblandning, vari vete eller råg ingår, mjöl,

framställt av vete eller råg, samt gryn av vete, där

någon av dessa varor anmälts eller anmäles till förtullning,

icke må ske till annan än den, som i av

Kungl. Maj:t föreskriven ordning meddelats tillstånd

att utfå varan till förfogande inom riket, så

framt ej Kungl. Maj:t beträffande under särskilda

förhållanden införtullade varor av nämnda slag medgiver

undantag;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som må erfordras för upprätthållande

av nu angivna förfarande.

Stockholm den 28 april 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, Björnsson, Leander,

Olsson i Ramsta, Björklund, Wohlin, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Wahlmark,

Forssberg, Åström, Andersson i Boda, Ericson i Boxholm, Andersson i

Katrineholm, Johansson i Krogstorp, Heiding och Anderson i Norrköping.

Reservation

av herrar Bärg, Björnsson, Björklund, Olsson i Gävle, Wahlmark,

Aström, Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm, vilka yrkat avslag

å Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.