Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående beredande ät homman av säkerhet för utfdende av kommunen tillkommande skogsapel.

1931-02-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1931:4, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående beredande ät homman av säkerhet för utfdende av kommunen tillkommande skogsapel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Hevi!Iningsntsköttets betänkande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 14 februari 1 !>31 kl. I e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

angående beredande ät homman av säkerhet för utfdende

av kommunen tillkommande skogsapel.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 11 i

första kammaren av herr Johan Peter Johansson och nr 14 i andra kammaren

av herr Olofsson i Digernäs, har hemställts, »att riksdagen ville

besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om förslag till sådan ändring

av lagen örn skogsaccis, att kommun, där skogsavverkning sker, tillförsäkras

rätt till säkerhet för utfående av densamma tillkommande skogsaccis».

Skogsaccis utgöres enligt lag den 28 september 1928 (nr 377) till kom- utskottet,

muner ävensom församlingar, skoldistrikt och fattigvårdssamhällen, som Gällande beavses

i 6 § lagen om fattigvården, vid avverkning av skog samt är ämnad aiamm,lseratt

ersätta den minskning i kommunal fastighetsskatt, som föranledes av

att repartitionstalet för skogsvärde är bestämt till endast fyra skatteören,

medan skatt för jordbruksvärde utgår efter sex skatteören för varje etthundra

kronor av värdet. Skogsaccisen utgöres i förhållande till det avverkade

virkets genom taxering fastställda rotvärde.

Skyldighet att erlägga skogsaccis åvilar avverkaren, varmed förstås

den, som vid den tid, då virket är att anse som avverkat, ägt förfoga

över virket. Avverkaren har att till ledning för egen taxering till skogsaccis

avgiva deklaration angående virkets rotvärde (virkesdeklaration) för

varje kommun, där värdet av virke, som är föremål för taxering enligt

lagen örn skogsaccis, för hela beskattningsåret uppgått till minst 100 kronor.

Örn tiden för deklarationens avlämnande gäller vad som finnes stadgat

om självdeklaration för taxering för inkomst och förmögenhet. Debitering

av skogsaccis verkställes på landet av kommunalnämnd, i stad

utom Stockholm av drätselkammare och i Stockholm av Överståthållarämbetet.

Uppbördsstämma hålles efter utgången av oktober månad. De

i kommunallagarna givna stadgandena örn uppbörd, indrivning och redovisning

av allmänna kommunalutskylder gälla i tillämpliga delar jämväl

angående skogsaccis.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. :i haft. (Nr 4—5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Motionerna.

Utskottets

yttrande.

Till stöd iör motionerna har åberopats, att det ej så sällan inträffade,

att avverkare, som försålt virket, innan uppbörd av skogsaccis ägt rum,

befunnits sakna medel till skattens gäldande, varigenom vederbörande

kommuner gått miste örn dem tillkommande skogsaccis. Denna möjlighet

att undgå skattebetalning borde enligt motionärernas förmenande förebyggas

genom en bestämmelse av innehåll, att avverkning icke finge före

tagas, innan den. som förfogade över virket, ställt betryggande säkerhet

till kommunen för skogsaecisens erläggande, eller ock att kommunen tillförsäkrades

rätt till kvarstad å virke, tills sådan säkerhet presterats.

Med hänsyn till den tid, som förflyter mellan skogsavverkningen och

uppbörden av skogsaccisen, kan givetvis inträffa, att skogsaccis icke kan

uttagas av skattskyldig avverkare, i det att denne vid tiden för accisens

uttagande befinnes sakna medel att gälda skatten. Motsvarande förhållande

gör sig säkerligen proportionsvis i vida större omfattning gällande

i fråga örn andra allmänna utskylder till stat och kommun. Detta förhållande

har dock icke föranlett statsmakterna att i allmänhet ålägga

de skattskyldiga att, innan skatt debiterats Och förfallit till betalning, vidtaga

särskilda åtgärder för säkerställande av utskyldernas erläggande.

Emellertid har kommuns rätt till fastighetsskatt i särskild ordning tryggats,

genom att enligt 17 kap. 6 § handelsbaden kommun eller annan

menighet tillerkänts företräde till betalning ur fast egendom för fastighetsskatten.

Ehuru enligt gällande skattesystem skogsaccisen ingår såsom ett led i

den garanti, fastigheterna skola lämna kommuner och andra menigheter,

råder den olikheten gentemot den egentliga fastighetsskatten, att fastigheten

såsom sådan icke ansvarar för skogsaccisen. Såväl ett undanröjande

av denna olikhet som ett tillgodoseende av vad motionärerna föreslagit

skulle emellertid säkerligen föranleda olägenheter för fastighetsägarna;

och en föreskrift om ställande av säkerhet skulle framstå såsom

ett obehövligt tvång för det övervägande antal skattskyldiga, som i laga

ordning fullgöra sin skatteplikt. Såvitt utskottet kunnat utröna, hava

gällande grunder för skogsaecisens påförande och uttagande icke förorsakat

större missförhållanden för kommunerna, utan torde, såsom ovan antytts,

skogsaccisen hava influtit vida bättre än efter inkomst påförda kominnnalutskylder.

Vid detta förhållande bär utskottet icke ansett motionerna

böra föranleda någon utskottets åtgärd.

Utskottet hemställer alltså.

att de likalydande motionerna 1:11 av herr Johan

Peter Johansson och II: 14 av herr Olofsson i Digernäs,

angående beredande åt kommun av säkerhet för . utfå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

3

ende av kommunen tillkommande skogsåns, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1931.

« ’ J På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

\» Viv..v . . •

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Björnsson, Leander, Lövgren

i Nyborg, Nylander i Stockholm, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta,

Wohlin, Olsson i .Gävle, Wahlmark, Wijkström, Andersson i Boda, Larsson

i Örbyhus, Ericson i Boxholm, Heiding och Anderson i Norrköping.

afl W. Ut» d*- , '' ■ Ös''4. ■■■)■■. ■ ■■ : - '''' m-- i '' -l i''

>'',v‘si >;;•mv ■ ion!-''i;''>

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.