Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47

1931-05-30 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1931:47, Bevillningsutskottets betänkande Nr 47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1931 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1931/1932, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1931/1932 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag

fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1931 (bilaga

till 1931 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och inkomstberäkning för budgetåret 1931/1932 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland annat,

riksräkenskapsverkets skrivelse den 6 december 1930 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll uttalade departementschefen

sig till en början örn det ekonomiska läget under år 1930, vilket

han betecknade som något sämre än näst föregående år. Beträffande

därefter de grunder, på vilka den av departementschefen uppgjorda finansplanen

vilade med hänsyn till utsikterna i ekonomiskt hänseende för

budgetåret 1931/1932, anförde departementschefen, att utgångspunkterna

härutinnan uppenbarligen vore mer än vanligt ovissa. Att även för

Sveriges del innevarande kalenderår komme att uppvisa ett sämre ekonomiskt

resultat än förra året syntes departementschefen emellertid högst

antagligt, och vad angick utsikterna för första halvåret 1932 — därom

meningarna förefölle gå mera i sär — förklarade departementschefen sig

hålla för sannolikt, att en återgång till de relativt goda tider vi haft under

de senaste åren ej komme att ske så snabbt som vissa optimistiska bedömare

ansåge troligt.

Vid anmälan av finansplanen lämnade departementschefen vidare, med

hänsyn till kassafondens betydelse ur statsregleringssynpunkt, en översikt

av fondens utveckling under den senast tilländalupna femårsperioden.

Departementschefen konstaterade därvid, att kassafonden under de

senaste budgetåren varit stadd i fortgående stegring, så att behållningen,

som vid början av budgetåret 1927/1928 utgjort 30.91 miljoner kronor, vid

utgången av sistförflutna budgetår stigit till 78.70 miljoner kronor. Där
liihang

till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 32 höft. (Nr 47.)

L

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

ifrån borde emellertid avräknas det belopp å 5 miljoner kronor, som av

1930 års riksdag tagits i anspråk för finansiering av statsregleringen för

budgetåret 1930/1931, varefter i fonden kvarstode ett belopp av 73.76 miljoner

kronor. I sammanhang därmed redogjorde departementschefen för

olika omständigheter, som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande

budgetår, samt framhöll, att man för det dåvarande hade att

utgå från sannolikheten av en, måhända rätt kännbar, påfrestning på

kassafonden till täckande av brist i sagda statsreglering.

Resultatet av budgetarbetet hade blivit, enligt vad departementschefen

framhöll, att i riksstatsförslaget skattebudgetens utgiftssida slutade på ett

belopp av 785.90 miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens påräkneliga

inkomster utgjorde 749.21 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp

av 36.69 miljoner kronor var sålunda erforderligt för budgetens

balansering.

När det gällde att anskaffa medel för att täcka denna brist, utgick departementschefen

ifrån att några skatteförhöjningar eller nya skatter ej

borde ifrågasättas. Däremot syntes det honom självfallet, att i ett läge

sådant som det föreliggande de besparade tillgångar, som uppsamlats i

statsverkets kassafond, borde bidraga med ett avsevärt belopp. Departementschefen

ansåg detta så mycket mera på sin plats, som tvivelsutan

fonden för närvarande vore större än dess ändamål krävde och en alltför

stor anhopning av besparade medel under gynnsammare statsfinansiellt

läge alltid innebure en stark frestelse till statsutgifter, som måhända icke

vore oundgängligen nödvändiga. Även med denna utgångspunkt måste

det emellertid med hänsyn till det befarade underskottet på löpande budget

anses uteslutet att av kassafondens tillgångar taga i anspråk hela det

belopp, som erfordrades för att täcka nyssnämnda underskott. Härvid

borde jämväl beaktas, att inkomstberäkningarna för budgetåret 1931/1932

på grund av de ovissa faktorer, varmed man hade att räkna, innefattade

så många osäkerhetsmoment, att, även örn försiktighet vid beräkningarna

iakttoges, icke heller nästa statsreglering kunde förutsättas vara under

alla förhållanden säkerställd. Skulle lågkonjunkturen bliva mera djupgående

och av längre varaktighet, än man då utginge ifrån, kunde ett

alltför kraftigt grepp ur kassafonden medföra bekymmersamma konsekvenser

för senare statsregleringar.

Efter att hava avvisat tanken att genom beslut vid innevarande års

riksdag i förtid ändra den år 1926 fastslagna ordningen för rusdrycksmedlens

användning föreslog departementschefen på skäl, som av honom

närmare utvecklades, att — till undvikande av nya eller höjda skatter —

av fonden för statsskuldens amortering skulle tagas i anspråk ett belopp

av 13.46 miljoner kronor (exakt 13,455,000 kronor). Detta belopp motsvarade

summan av de till kapitalbudgeten hörande anslag till statens affärsverksamhet,

fonden för statens aktier, statens utlåningsfonder samt fonden

för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 3

enligt budgetförslaget skulle täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

Under förutsättning av bifall härtill skulle — fortsatte departementschefen

vidare — underskottet i statsregleringen nedbringas till 23.23 miljoner

kronor. Detta belopp var enligt departementschefens mening icke

större, än att det borde kunna täckas ur kassafonden. Departementschefen

förordade alltså, att av sistnämnda fonds tillgångar sagda summa disponerades

för budgetens balansering. Därmed skulle fonden nedbringas till

omkring 50 miljoner kronor, varifrån dock ytterligare vore att avräkna

vad som åtginge till täckande av eventuell brist i löpande eller nästkommande

statsreglering.

I överensstämmelse med de grunder, som här översiktligt åter givits, einåddes

balans i statsregleringsförslagets skattebudget.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, beiäk

nade till följande belopp:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ....................

Utjämningsskatt .....................................

Utskiftningsskatt ....................................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

..............................................

Stämpelmedel ........................................

Automobilskattemedel ................................

Tullmedel ............................................

Tobaksskatt ..........................................

Brännvinstillverkningsskatt ........................

kronor 158,000,000

» 4,800,000

» 100,000

» 500,000

» 53,000,000

» 52,000,000

» 138,000,000

» 67,000,000

» 18,500,000

Rusdrycksf örsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................................

Detaljhandelsbolag ................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ..

Maltskatt ............................................

Postverket (överskott) ................................

9,000,000

24.000. 000

40.000. 000

17,500,000

15.000. 000

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1931 skall utgå med 145

procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp.

Beträffande vad departementschefen och riksräkenskapsverket anfört

i fråga örn beräkningen av bevillningarna får utskottet hänvisa till ovan

omförmälda statsrådsprotokoll (»Inkomsterna» sid. 15—22 och 24 samt den

därtill fogade bilagan I sid. 9—38 och 60—67).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

I en den 21 maj 1931 dagtecknad proposition, nr 220, har Kungl. Majit

framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1931/1932. Av vad chefen för finansdepartementet anfört till det

vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden

må här följande redogörelse lämnas.

Den 29 april 1931 hade riksräkenskapsverket jämlikt dess instruktion

framlagt beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering. Enligt

denna beräkning, vilken grundade sig på uppgifter från de olika ämbetsverken

och myndigheterna, skulle större överskott att tillföras kassafonden

uppstå å skattetitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, stämpelmedel,

tullmedel och tobaksskatt, och sammanlagt skulle inkomsterna, efter

avdrag av underskott å vissa inkomsttitlar, komma att medföra ett överskott

att tillföras kassafonden av 9.22 miljoner kronor. Utgifterna åter

beräknades medföra en nettobelastning av kassafonden med 13.31 miljoner

kronor. Enligt denna beräkning skulle alltså kassafonden genom löpande

statsreglering tagas i anspråk med ett nettobelopp av 4.09 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning syntes departementschefen

i huvudsak väl grundad. Enligt numera tillgängliga uppgifter

hade emellertid senast redovisade månad att uppvisa en tillfällig meruppbörd

av stämpelmedel på mellan 2 och 3 miljoner kronor utöver vad

riksräkenskapsverket haft anledning räkna med. Å andra sidan hade

tullupphörden under sistlidna april månad visat stark nedgång i jämförelse

med samma månad i fjol. Det syntes för den skull sannolikt, att

den slutliga bristen i budgeten komme att röra sig kring det av riksräkenskapsverket

kalkylerade beloppet.

Departementschefen erinrade vidare, att under riksdagens lopp åtskilliga

ändringar vidtagits i avseende å det i statsverkspropositionen framlagda

budgetförslagets utgiftssida ävensom att å andra sidan vissa anslagsminskningar

vore att anteckna. Under förutsättning bland annat

att lånemedel icke toges i anspråk för det på riksdagens initiativ beslutade

anslaget å 3.50 miljoner kronor till förlag för inköp av smågatsten,

syntes man, enligt vad ett av departementschefen verkställt överslag gåve

vid handen, hava att räkna med att skattebudgeten — bortsett från de

anslag, som täckas av automobilskattemedel — i förhållande till statsverkspropositionen

ökats med i runt tal 7.4 miljoner kronor.

Beträffande konjunkturutsikterna framhöll departementschefen, att

vad som efter statsverkspropositionens avlåtande inträffat syntes bestyrka

riktigheten av den tveksamhet rörande ett snart inträdande omslag i

konjunkturerna, varåt departementschefen då, på sätt ovan omförmälts,

gav uttryck. Med den oklarhet, som alltjämt rådde inom det ekonomiska

livet, läte det sig fortfarande icke göra att fälla något säkrare

omdöme rörande utsikterna för framtiden. Redan den omständigheten,

att under de gångna månaderna några bestämda tecken knappast förmärkts,

som varslade örn en ljusning i konjunkturerna, syntes emellertid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

5

böra uppmärksammas vid fastställandet av inkomstberäkningarna för

nästa budgetår. Departementschefen hade för den skull ansett särskild

anledning i år föreligga att ånyo upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna

till omprövning.

För att erhålla material till ett dylikt bedömande hade departementschefen,

på sätt även föregående år skett, anmodat cheferna för vederbörande

verk och företag att till den 1 maj inkomma med förnyade beräkningar

rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av

vissa inkomsttitlar i riksstaten, som vore av större statsfinansiell betydelse,

nämligen stämpelmedel, tullmedel, tobaksskatt, överskotten å affärsverken,

inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag samt

rusdrycksmedlen.

Enligt de mottagna svaren skulle i fråga om de angivna inkomsttitlarna

anledning till sänkning i statsverkspropositionens beräkningar föreligga

beträffande tullmedlen med 2 miljoner kronor eller från 138 miljoner

till 136 miljoner kronor, beträffande överskotten å statens järnvägar

och statens vattenfallsverk — vilka överskott i statsverkspropositionen

beräknats till respektive 30 miljoner och 15.15 miljoner kronor — med

respektive 4 miljoner och O.is miljon kronor samt beträffande inkomsten

av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, i budgetförslaget upptagen till

7 miljoner kronor, med 1 miljon kronor. Dessa minskningar utgjorde

tillhopa 7.15 miljoner kronor. Höjning hade icke ifrågasatts av någon av

de nämnda inkomsttitlarna.

De sålunda gjorda förnyade inkomstberäkningarna fann departementschefen

sig böra med vissa jämkningar biträda. Departementschefen, som

ansåg skäl föreligga att bibehålla statsverkspropositionens beräkning av

tullmedlen, sammanfattade sitt ställningstagande i övrigt till dessa beräkningar

sålunda, att av ifrågavarande större inkomsttitlar i statsverkspropositionen

»diverse inkomster» borde höjas med 0.4 miljon kronor samt

»statens vattenfallsverk» ävenledes med 0.4 miljon kronor, men att

nedsättning syntes böra företagas för »statens järnvägar» med 4 miljoner

kronor, för »Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag» med 1 miljon

kronor, för »allmänna järnvägslånefonden» med O.i miljon kronor och för

»fonden för låneunderstöd» med 0.4 miljon kronor. Slutresultatet skulle

alltså bliva en sänkning i förhållande till statsverkspropositionen med

4.7 miljoner kronor.

Då enligt de verkställda beräkningarna skattebudgetens utgiftssida —

bortsett från anslagen att täckas med automobilskattemedel — skulle

komma att överstiga budgetförslagets motsvarande slutsumma med 7.4

miljoner kronor, medan inkomsterna — frånsett automobilskattetitlarna

— borde beräknas 4.7 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen,

skulle följaktligen bristen i allmänna skattebudgeten för närvarande

kunna uppskattas till i runt tal 12.i miljoner kronor.

Vid övervägande av frågan om anvisande av utväg att täcka denna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

brist hade departementschefen liksom vid framläggandet av finansplanen

i årets statsverksproposition utgått ifrån att under nuvarande förhållanden

på det ekonomiska området skatteförhöjningar eller nya skatter

borde undvikas. Departementschefen hade därför närmast undersökt,

huruvida — utöver vad i statsverkspropositionen föreslagits — tillgängliga

medelsreserver kunde för ändamålet anlitas.

Med avseende härå erinrade departementschefen till en början därom,

att enligt statsverkspropositionen ett belopp av 13,455,000 kronor, motsvarande

utgifter för kapitalökning, föreslagits skola disponeras ur fonden

för statsskuldens amortering. På liknande sätt syntes det ytterligare

belopp av 3.50 miljoner kronor, som nu under kapitalökningsbudgeten beslutats

till förlag för inköp av smågatsten och som, enligt vad ovan

nämnts, enligt departementschefens uppfattning borde täckas av andra

statsinkomster än lånemedel, kunna tagas i anspråk av nämnda fonds

tillgångar. Ifrågavarande inkomsttitel skulle sålunda i riksstaten beräknas

till 16,955,000 kronor.

För täckande av återstående brist i budgetförslaget, i runt tal 8.6 miljoner

kronor, föreslog departementschefen, att kassafonden anlitades. Vid

tiden för statsverkspropositionens framläggande ansåg departementschefen

visserligen, att bidraget ur denna fond borde begränsas till ungefär

det belopp av 23.23 miljoner kronor, som därvid föreslogs. Det förutsattes

emellertid då, att fonden skulle komma att utsättas för en kännbar påfrestning

för täckande av brist i löpande statsreglering. Enligt de ovan

omförmälda, nya beräkningarna vore ställningen härutinnan gynnsammare

än man tidigare vågat utgå ifrån. Med hänsyn härtill syntes kassafonden

i själva verket, även örn därifrån foges i anspråk vad nu föresloges

i ytterligare tillskott för finansiering av nästkommande statsreglering,

icke komma att nedbringas till lägre belopp än departementschefen

vid tiden för statsverkspropositionens framläggande räknade med.

Med det sålunda ifrågasatta ytterligare tillskottet av cirka 8.6 miljoner

kronor skulle bidraget från kassafonden till nästkommande budgets finansiering

stiga från 23.23 miljoner till 31.83 miljoner kronor. Då kassafondens

vid ingången av innevarande budgetår icke disponerade tillgångar

utgjorde 73.76 miljoner kronor, skulle alltså fonden — bortsett från

den påkänning, som kunde bliva följden av en mindre brist i löpande

statsreglering — nedbringas till omkring 41.93 miljoner kronor. Givetvis

borde hinder ej möta att låta det angivna beloppet av 31.83 miljoner kronor,

varmed kassafonden skulle bidraga till nästa statsreglering, i anledning

av den fortsatta anslagsbehandlingen vid innevarande riksdag undergå

smärre jämkningar uppåt eller nedåt. Med hänsyn till det ovissa

läget och till kommande statsregleringar fann departementschefen det

däremot icke tillrådligt att i väsentligen större utsträckning anlita fonden

för budgetens finansiering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

7

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Rörande utfallet av 1931 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt

har inom finansdepartementet före avlåtandet av ovan omförmälda

proposition nr 220 upprättats följande, den 20 maj 1931 dagtecknade promemoria:
»Efterföljande

beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade

uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt,

där taxeringsarbetet hunnit avslutas vid medio av innevarande

maj. För landsbygden föreligger härvid ett relativt betydande material.

Jämväl för städerna hava uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt.

För Stockholms stad föreligger emellertid ännu ej några

motsvarande sammanräkningar rörande taxeringsresultaten. Ett antal

i Stockholm taxerade bolag har dock underkastats särskild undersökning.

Aktiebolag Övriga

Beskattningsbart belopp, miljoner kronor:

Stockholm............................................................................ 282 706

Göteborg ...................................................................... 78 203

Malmö ................................................................................ 22 89

Övriga städer med mer än 10,000 invånare ............ 85 460

Städer med mindre än 10,000 invånare .................... 17 188

Samtliga städer 484 1,646

Landsbygd ........................................................................ 45 703

Gemensamt taxeringsdistrikt ........................................ — 16

Hela riket 529 2,365

Beräknad skatteprocent i medeltal (under förutsättning

att inkomst- och förmögenhetsskatten skall

utgå med 145 procent å skattens grundbelopp) .... 7.7 % 5.3 %

Uträknad skatt miljoner kronor ................................ 40.7 125.3

166TÖ

Härav beräknas inflyta 95.5 procent eller miljoner

kronor ................................................................................ 158.5

Även om det icke är osannolikt, att inflytandeprocenten blir lägre än

vad ovan antagits och därmed skattens avkastning kommer att stanna

något under vad sålunda beräknats, saknas tillräckliga stöd i det använda

materialet för att beräkna inkomst- och förmögenhetsskatten till

lägre belopp än i statsverkspropositionen, eller 158 miljoner kronor.»

I sitt anförande till det vid propositionen nr 220 fogade statsrådsprotokollet

har chefen för finansdepartementet för egen del beträffande förevarande

inkomsttitel framhållit, att enligt de uppgifter, som till departementet

inkommit, anledning knappast förefunnes att vare sig höja eller

sänka statsverkspropositionens beräkning, som slutade på 158 miljoner

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

På sätt framgår av omförmälda proposition nr 220 har den i skattebudgeten

för nästkommande budgetår påräkneliga bristen, som i statsverkspropositionen

upptagits till 36.69 miljoner kronor, sedermera beräknats

komma att ökas med 12.i miljoner kronor. I enlighet med i

nämnda proposition nr 220 framställt förslag har riksdagen numera beslutat,

att av fonden för statsskuldens amortering ett belopp av 16.955 miljoner

kronor skall användas för budgetens finansiering. Återstående

brist, i propositionen beräknad till 31.83 miljoner kronor, skulle enligt

propositionen täckas genom att från kassafonden tages i anspråk ett motsvarande

belopp.

På grund av de beslut, som riksdagen numera fattat i anslagsfrågor,

torde skattebudgetens utgiftssida komma att överstiga statsverkspropositionens

motsvarande slutsumma med 7.56 miljoner kronor, vadan bristen

i skattebudgeten synes komma att med omkring 0.16 miljon kronor överstiga

den i propositionen nr 220 beräknade. Efter avdrag för det belopp,

som skall bestridas av fonden för statsskuldens amortering, återstår följaktligen

en brist av i runt tal 32 miljoner kronor.

Oaktat med hänsyn till nu rådande allmänna ekonomiska konjunkturer

betänkligheter måste hysas mot att skattebudgeten i så stor omfattning,

som föreslagits, finansieras genom kassafondens anlitande, har utskottet

likväl på förenämnda av chefen för finansdepartementet uttalade skäl

icke ansett sig böra föreslå skatteförhöjningar eller nya skatter för täckande

av nämnda brist.

Utskottet har därför föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatten

skall utgå efter ett procenttal av 145. Med stöd av ovan införda,

inom finansdepartementet upprättade promemoria rörande utfallet av

1931 års taxering har utskottet ansett sig kunna för nästa budgetår beräkna,

att i inkomst- och förmögenhetsskatt skall inflyta ett belopp av

158 miljoner kronor.

Utskottet hemställer följaktligen,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts

i statsverkspropositionen framlagda förslag angående

skatteprocenten, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1931 skall utgå med 145 procent av

de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1931/1932 beräknas till kronor 158,000,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

9

2io.

Utjämningsskatten.

Kungl. Majits förslag angående beräkning av utjämningsskatten har

ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att utjämningsskatten måtte för budgetåret 1931/1932

beräknas till ...................... kronor 4,800,000.

3:o.

Utskiftningsskatten.

Utskottet, som saknat anledning att frångå den av Kungl. Maj:t föreslagna

beräkningen, får hemställa,

att utskiftningsskatten måtte för budgetåret 1931/

1932 beräknas till .................... kronor 100,000.

4:o.

Bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.

I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas

till .............................. kronor 500,000.

5:o.

Stämpelmedlen.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna beräkningen av stämpelmedlen har

ritskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1931/1932

beräknas till ...................... kronor 53,000,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami- 32 höft. (Nr 47.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

6:o.

Automobilskattemedlen.

Denna inkomsttitel har, såsom ovan omförmälts, i statsverkspropositionen

beräknats till 52 miljoner kronor.

Riksdagen har emellertid numera beslutat, dels att utöver den i förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit

stadgade skatten å bensin skall erläggas en tilläggsskatt av 2 öre

för liter (bevillningsutskottets betänkande nr 41 och memorial nr 44),

dels ock att en tillfällig skatt å bensin av likaledes 2 öre för liter skall

erläggas för bensin, som finnes inom riket den dag förordningen örn

nyssnämnda tilläggsskatt träder i kraft (bevillningsutskottets memorial

nr 45). Genom de sålunda beslutade ändringarna i beskattningen torde

automobilskattemedlen kunna för nästkommande budgetår beräknas till

60 miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret

1931/1932 beräknas till ............ kronor 60,000,000.

7:o.

Tullmedlen.

I statsverkspropositionen har, såsom ovan nämnts, förevarande inkomsttitel

beräknats till 138 miljoner kronor. I det föregående bar jämväl

antytts, att generaltulldirektören i en till finansdepartementet i slutet

av april månad detta år lämnad uppgift funnit sig dåmera böra beräkna

tullmedlen för nästkommande budgetår till 136 miljoner kronor,

men att departementschefen vid framläggandet av propositionen nr 220

ansett skäl föreligga att bibehålla statsverkspropositionens beräkning av

tullmedlen.

Utskottet, som icke funnit sig böra frångå sistnämnda beräkning,

hemställer,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas

till .......................... kronor 138,000,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

11

8:o.

Tobaksskatten.

Genom en den 3 januari 1931 dagtecknad proposition, nr 17, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen en höjning av den procentuella värdeskatten å

de olika slagen av tobaksvaror med 2 procent, dock med undantag för

snus. Denna proposition har numera, på hemställan av bevillningsutskottet

i dess betänkande nr 12, av riksdagen bifallits. Som emellertid

statsverkspropositionens beräkning av tobaksskatten verkställts med utgångspunkt

från denna skattehöjning och då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot beräkningen, får utskottet hemställa,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1931/1932

beräknas till ...................... kronor 67,000,000.

9:o.

Brännvinstillverkningsskatten.

Utskottet, som saknat anledning frångå den av Kungl. Majit föreslagna

beräkningen, får hemställa,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1931/1932 beräknats till ......kronor 18,500,000.

10 :o.

Rusdrycksförsäljningsmedlen.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen

har utskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet

hemställer därför,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1931/1932 beräknas sålunda i

Rusdrycksf örsäl jningsmedel i

Partibandelsbolag ............ kronor 9,000,000

Detaljhandelsbolag ............ » 24,000,000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

lito.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

I en den 3 januari 1931 dagtecknad proposition, nr 16, har Kungl.

Maj:t framlagt förslag om fortsatt tillämpning intill utgången av juni

månad år 1932 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningajrna

den 20 juni 1924 (nr 228) och den 22 mars 1929 (nr 42) gjorda ändringar.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 30) har

denna proposition av riksdagen numera bifallits.

I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas

till ................................ kronor 40,000,000.

12 :o.

Maltskatten.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den av Kungl.

Majit föreslagna beräkningen av förevarande inkomsttitel, får utskottet

hemställa,

att maltskatten måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas

till ........................ kronor 17,500,000.

13 :o.

Postverket (överskott).

I överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att överskottet å postverket måtte för budgetåret

1931/1932 beräknas till ............ kronor 15,000,000.

Stockholm den 30 maj 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

13

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Björnsson, Leander, Månsson

i Furuvik, Nylander i Stockholm, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta,

Wohlin, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Åström, Wijkström, Larsson

i Örbyhus, Andersson i Katrineholm och Larson i Tönnersa.

Reservation

av herr Wohlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1931.

7 sami. 32 haft. (Nr U7.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:337 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillning arna för budgetåret 1931/1932, m. m. s. 1 i texten