Betänkande, i anledning av väckt motion angående viss ändring av bestämmelserna örn kommunal beskattning av inkomst av skogsbruk.
1931-02-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1931:8, Betänkande, i anledning av väckt motion angående viss ändring av bestämmelserna örn kommunal beskattning av inkomst av skogsbruk.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.
3
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1931 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
viss ändring av bestämmelserna örn kommunal beskattning
av inkomst av skogsbruk.
(2.-a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 271, har herr Olsson i Golvvasta gjort gällande, att nu medgiven
rätt att vid taxering för inkomst från jordbruksfastighet göra avdrag
för vad som beskattats genom fastighetsskatt obehörigt gynnade
större skogsägare, samt hemställt, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville anmoda nu sittande kommunalskattekommitté
att beakta påtalade missförhållande».
Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån densamma ej
här nedan återgivits, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Jämlikt 45 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) skall
inkomst från jordbruksfastighet anses genom den kommunala fastighetsskatten
vara beskattad till ett belopp motsvarande 6 procent av jordbruksvärdet,
5 procent av tomt- och industrivärdet samt 4 procent av
skogsvärdet. Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och av
rörelse skall fördenskull, i den mån fastighet, som är underkastad fastighetsskatt,
använts i förvärvskällan, avdrag ske för vad sålunda genom
fastighetsskatt beskattats. Såsom särskild förvärvskälla anses enligt 18 §
kommunalskattelagen i fråga örn jordbruksfastighet, inom var kommun
för sig, varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastigheter, som
i ägarens eller brukarens hand är att anse såsom förvaltningsenhet, och
i fråga örn rörelse varje förvärvsverksamhet, som är att anse såsom
självständig rörelse.
Motionärens synpunkter kunna sammanfattas sålunda. När större
skogsägare, såsom trävarubolagen, bedrivit avverkning inom en kpmmun,
kunde denna gå miste örn skatt för inkomsten därav, genom att
skogsägare redovisade hela sin inkomst från det komplex av fastigheter
inom kommunen, vilka tillsammans utgjorde en förvärvskälla, i en
klumpsumma, varifrån avräknades procentavdrag för alla dessa fastig
Utskottet
Gäll inde
bestämmelser.
Motionen.
Utskottets
yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.
heter. Ofta återstode härefter icke någon beskattningsbar inkomst.
Mindre skogsägare åter avverkade merendels ej sin skog varje år, varför
de under åren mellan avverkningarna finge betala fastighetsskatt för
skogsmarken utan att hava någon inkomst därav, medan de för avverkningsåren
icke finge avdraga mer än det för samma år beräknade procentavdraget,
Således kunde dessa avdrag av större skogsägare utnyttjas
i mer betydande utsträckning än av mindre skogsägare.
Förevarande spörsmål var i samband med kommunalskattefrågans behandling
föremål för riksdagens uppmärksamhet åren 1927 och 1928. I
proposition den 16 mars 1928, nr 213, hade Kungl. Maj:t föreslagit bestämmelser
rörande förvärvskällornas omfattning vid beskattning av inkomst
av jordbruksfastighet av enahanda lydelse som de nu gällande. I två
motioner, nr 328 i första kammaren och nr 489 i andra kammaren, hemställdes,
att de särskilda förvärvskällornas omfattning skulle i fråga örn
jordbruksfastighet i regel begränsas till taxeringsenheten. I enlighet
med förslag av särskilda utskottet vid 1928 års riksdag anhöll riksdagen
i skrivelse den 1 juni 1928, nr 344, bland annat, att Kungl. Majit ville,
med beaktande av vad särskilda utskottet därom anfört, föranstalta örn
utredning rörande bland annat frågan örn förvärvskällornas omfattning
vid beskattning av inkomst av jordbruksfastighet. Till motivering för
denna hemställan anförde särskilda utskottet, att utskottet vid övervägande
av ifrågavarande spörsmål funnit att, på sätt i motionerna framhållits,
ojämnheter kunde uppstå olika skattskyldiga emellan vid tillämpning
av de utav Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna. Emellertid
förbisåge utskottet ingalunda, att vissa andra olägenheter kunde uppkomma
vid en uppdelning på olika förvärvskällor i enlighet med vad
motionärerna avsett. Utskottet vore därför icke berett att utan en mera
omfattande utredning än som skulle kunnat av utskottet åvägabringas
intaga slutlig ståndpunkt till frågan. Vid nu angivna förhållande hade
utskottet stannat vid att förorda bifall till Kungl. Majits förslag, men
att tillika föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,
att Kungl. Majit måtte verkställa ytterligare utredning i ämnet samt
för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Då det vore möjligt, att denna utrednings resultat kunde påverka bestämmelserna
örn taxeringsenheternas omfattning, borde detta förslag föreligga
i god tid före nästa allmänna fastighetstaxering.
Sedan år 1929 uppdragits åt två sakkunniga att inom finansdepartementet
biträda med utredning av frågan örn förvärvskällornas omfattning
vid beskattning av inkomst av jordbruksfastighet, har Kungl. Majit
den 24 oktober 1930 förordnat, att nämnda uppdrag skulle omedelbart
upphöra samt att 1930 års kommunalskatteberedning skulle hava att vid
fullgörande av sitt uppdrag verkställa nämnda utredning.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 8. 5
Då salunda kominunalskatteberedningen redan erhållit i uppdrag att
utreda ifrågavarande spörsmål, hemställer utskottet,
att motionen II: 271 av herr Olsson i Golvvasta, angående
viss ändring av bestämmelserna örn kommunal
beskattning av inkomst av skogsbruk, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 februari 1931.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: se under betänkandet nr 7.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.