Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändrad beräkning av underlaget för fastighetsskatten be träffande jordbruksfastighet.

1931-02-18 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1931:9, Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändrad beräkning av underlaget för fastighetsskatten be träffande jordbruksfastighet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Utskottet.

Gällande

bestämmelser.

1928 års

riksdag.

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1931 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om ändrad beräkning av underlaget för fastighetsskatten be

träffande jordbruksfastighet.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 179

i första kammaren av herr Reuterskiöld m. fl. och nr 265 i andra kammaren

av herr Lindgren m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville besluta,

att såsom underlag för den del av den allmänna kommunalskatten,

vilken utgöres av fastighetsskatt, skall för jordbruksfastighet påföras

5 skatteören för varje 100 kronor av fastighetens jordbruks-, tomt

och industrivärde samt 4 skatteören för varje 100 kronor av dess skogsvärde».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionerna.

Allmän kommunalskatt, varom stadgas i kommunallagarna, skall jämlikt

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) utgöras i förhållande

till det antal skattekronor och skatteören, som påföres en var

skattskyldig. Nämnda kommunalskatt utgår som fastighetsskatt samt

som kommunal inkomstskatt. Såsom underlag för fastighetsskatten på

föres för jordbruksfastighet sex skatteören för varje etthundra kronor

av fastighetens jordbruksvärde, fem skatteören för varje etthundra kro

nor av fastighetens tomt- och industrivärde och fyra skatteören för varje

etthundra kronor av fastighetens skogsvärde samt för annan fastighet

fem skatteören för varje etthundra kronor av fastighetens taxeringsvärde.

Underlaget för kommunal inkomstskatt utgör ett skatteöre för varje krona

beskattningsbar inkomst.

Då 1928 års riksdag i skrivelse nr 344 anmälde sitt beslut i kommunalskattefrågan,

anhöll riksdagen även, att Kungl. Maj:t ville föranstalta

örn utredning rörande, bland annat, frågan i vad mån och på vad sätt

tryggandet åt kommunerna av tillgång till fasta beskattningsunderlag

kunde komma att utöver fastighet vila å även andra beskattningsföremål

såsom näringsföretag och penningkapital samt likaledes frågan hur vid

en sådan beskattning hänsyn skulle kunna tagas till de skattskyldigas

olika skatteförmåga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 7

Sedan vid 1930 års riksdag motioner blivit väckta om sådan ändring

av gällande kommunalskattelag, att för jordbruksfastighet skulle påföras

fem skatteören i stället för sex skatteören för varje 100 kronor av fastighetens

jordbruksvärde, anförde bevillningsutskottet i sitt i anledning av

motionerna avgivna betänkande nr 36 bland annat följande.

Vad beträffade frågan örn en sänkning av repartitionstalet för jordbruksvärde,

så bade inom utskottet uttalats sympatier för principiell likställighet

med annan fastighet. Men man hade å andra sidan hänvisat

till, att det ej vore lämpligt att nu upptaga detta spörsmål isolerat, då det

sammanhängde med andra frågor, exempelvis den ännu ej slutgiltigt avgjorda

frågan örn en näringsskatt å rörelse i allmänhet, vilken kunde

tänkas böra omfatta inventarier för olika slag av näringsidkare, samt

frågan örn det gällande skatteutjämningsförfarandets omfattning och tillgång

på medel för dylikt ändamål. Vidare hade framhållits, att ett bifall

till motionen endast skulle överflytta den ojämnhet, som kunde anses

föreligga mellan jordbruksvärde och annan fastighet, till förhållandet

mellan jordbruks- och skogsvärde. Det hade likaledes anförts, att i vissa

kommuner skattetrycket vore så utomordentligt hårt, att man ej utan

att noga klarlägga konsekvenserna i olika avseenden kunde våga företaga

någon sådan ändring i den hävdvunna skattefördelningen, som skulle

ytterligare sänka skattekronornas antal. Utskottet hade ej kunnat undgå

att taga intryck av dessa skäl och ansåge därför, att berörda spörsmål

borde särskilt undersökas i samband med den utredning, som ifrågasatts

av 1928 års riksdag.

Då utskottet funnit, att detta och andra därmed sammanhängande spörsmål

vore av den betydenhet och omfattning, att deras snara upptagande

till utredning måste anses önskvärt, hemställde utskottet, att riksdagen

ville i anledning av de väckta motionerna i skrivelse hos Kungl. Maj:t

bland annat framhålla önskvärdheten av att ifrågavarande i riksdagens

skrivelse nr 344 år 1928 omförmälda utredningar utfördes med den skyndsamhet,

som med hänsyn till uppgifternas natur och omfattning vore

möjligt.

I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen avlåta skrivelse

i ämnet till Kungl. Maj:t (nr 340).

Vid anmälan i statsråd den 30 juli 1930 av riksdagens skrivelser nr 344

är 1928 och nr 340 år 1930, i vad de avsågo utredning i förevarande ämne,

bemyndigade Kungl. Majit chefen för finansdepartementet att tillkalla

sakkunniga med uppdrag att inom departementet biträda med utredningen

i fråga. Jämlikt nämnda bemyndigande hava sju personer tillkallats

för biträdande med denna utredning (1930 års kommunalskatteberedning).

Dä den av motionärerna berörda frågan örn repartitionstalet för jordbruksfastighet

innefattas i den utredning på kommunalbeskattningens

område, varom 1928 och 1930 års riksdagar hemställt och för vilken kommunalskatteberedningen

tillkallats, har utskottet, utan att ingå i saklig

prövning av motionerna, funnit sig böra avstyrka bifall till desamma.

1930 års

riksdag.

1930 års

kommunal
skattebered
ning.

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Utskottet får alltså hemställa,

att de likalydande motionerna 1:179 av herr Renterskiöld

m. fl. och 11:265 av herr Lindgren m. fL, örn

ändrad beräkning av underlaget för fastighetsskatten

beträffande jordbruksfastighet, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 februari 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, Jönsson i Slätåker, Björnsson*,

Leander, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Björklund, Olsson i Golvvasta,

Olsson i Gävle, Wahlmark, Andersson i Boda, Hjalmarsson*, Ericson i Bokholm*,

Lithander*, Heiding, Anderson i Norrköping och Ander.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Jönsson i Slätåker, Jönsson i Boa, Olsson i Golvvasta, Andersson

i Boda, Heiding och Anderson i Norrköping, vilka ansett, att

utskottets yttrande bort hava följande lydelse.

»Den av motionärerna berörda frågan örn repartitionstalet för jordbruksfastighet

innefattas i den utredning på kommunalbeskattningens

område, varom 1928 och 1930 års riksdagar hemställt och för vilken, kommunalskatteberedningen

tillkallats. Utskottet, som förutsätter att beredningen

kommer att handlägga denna fråga med all möjlig skyndsamhet,

bär, utan att ingå i saklig prövning av motionerna, funnit sig bora avstyrka

bifall till desamma.»

810681. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.