Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för underhåll och ''pensioner till avskedat indelt manskap vid armén och marinen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1931-02-10 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1931:10, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för underhåll och ''pensioner till avskedat indelt manskap vid armén och marinen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

1

tfr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ändrade villkor för underhåll och ''pensioner

till avskedat indelt manskap vid armén och marinen

m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

I en till riksdagen avlåten, den 3 januari 1931 dagtecknad proposition

nr 13 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samina dag, föreslagit riksdagen

medgiva,

att från och med den 1 juli 1931 begravningshjälp efter avliden understödstagare

i Vadstena krigsmanshuskassa må ur nämnda kassa utgå med

60 kronor;

att från och med den 1 juli 1931 må såsom begravningshjälp efter avliden

pensionerad båtsman eller marinsoldat genom flottans pensionskassa utbetalas

60 kronor;

att avskedat indelt manskap från armén med minst 15 men under 20

tjänstår, som styrker sig hava tjänstgjort i sammanlagt minst 600 dagar, må

från och med den 1 juli 1931 komma i åtnjutande av underhåll ur Vadstena

krigsmanshuskassa enligt samma grunder, som gälla beträffande sådant

manskap, som tjänat i minst 20 men ej 25 år;

att avskedad båtsman eller marinsoldat, som innehar minst 15 tjänstår

och som under tjänstetiden skickat sig redligt och väl, må från och med

den 1 juli 1931 komma i åtnjutande av pension genom flottans pensionskassa,

såsom örn han tjänat i minst 20 år från 20 års ålder; samt

att indelningsverkets besparingsfonds kapitaltillgångar må anlitas för bestridande

av de kostnader, vilka uppkomma genom att rätt till underhåll ur

Vadstena krigsmanshuskassa tillerkännes avskedat indelt manskap med minst

15 men under 20 tjänstår samt med en sammanlagd tjänstgöringstid av

minst 600 dagar.

På grund av en vid 1929 års riksdag inom riksdagen väckt motion (II: 255)

angående vissa ändringar i villkoren för åtnjutande av underhåll från Vadstena

krigsmanshuskassa m. m. anhöll riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

den 15 mars 1929, nr 60, att Kungl. Majit måtte taga under övervägande

frågan örn eventuella jämkningar i gällande villkor för rätt till dylikt

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 8 sami. 6 haft. (Nr 10) 302 31 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

Propositio
nen.

Begravnings
hjälp.

underhåll. Riksdagen uttalade härjämte att därest ändringar i gällande

bestämmelser beträffande underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa ansåges

böra genomföras, motsvarande ändringar syntes böra övervägas beträffande

pensionerna till avskedat indelt manskap vid flottan.

Genom beslut den 27 juni 1929 anbefallde Kungl. Majit arméförvaltningens

civila departement att inkomma med yttrande i anledning av vad riksdagen

i berörda skrivelse anfört. I skrivelse den 27 augusti 1929 har civila

departementet avgivit yttrande och förslag i ämnet. Över detta förslag hava

direktionen över flottans pensionskassa och statskontoret avgivit utlåtanden.

Med stöd av den sålunda förebragta utredningen har i den föreliggande

propositionen framlagts förslag dels örn höjning av begravningshjälpen

efter f. d. indelta, dels ock örn viss utsträckning av rätten till understöd

för ifrågavarande personal.

Enligt gällande bestämmelser utgår begravningshjälp efter såväl underhållstagare

i Vadstena krigsmanshuskassa som genom flottans pensionskassa

pensionerade båtsmän och marinsoldater med ett belopp av 30 kronor.

Arméförvaltningens civila departement har beträffande denna förmån anfört,

att den nu utgående begravningshjälpen, även örn densamma skulle, såsom

tidigare av statsmakterna uttalats, betraktas allenast såsom ett bidrag till

bestridande av begravningskostnaderna, måste anses vara alltför lågt tillmätt.

Departementet tillstyrkte för sin del en höjning av begravningshjälpen

till 75 kronor. Några särskilda medel för gäldande av de med ifrågavarande

förhöjning förenade kostnaderna syntes icke behöva hos riksdagen äskas.

Ifrågavarande merkostnader, vilka för de närmaste åren av departementet

beräknats uppgå till högst 20,000 kronor örn året för att därefter successivt

minskas, torde nämligen kunna bestridas av de för utbetalning av underhåll

m. m. till Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare tillgängliga medel.

Direktionen över flottans pensionskassa har anfört, att enär begravningshjälp

efter avliden pensionstagare, som tillhört marinens stammanskap, utginge

med 75 kronor, och flottans indelta manskap åtnjöte pensioner med väsentligt

lägre belopp än stammanskapet, en begravningshjälp efter avliden båtsman

eller marinsoldat av 75 kronor syntes vara väl hög och att beloppet

i stället skäligen borde sättas till 50 kronor. En höjning av begravningshjälpen

till 50 kronor skulle, vad marinen anginge, tillsvidare betinga en

merkostnad för år av 900 kronor.

Statskontoret har för sin del i princip intagit den ståndpunkten, att det med

fog kunde ifrågasättas, huruvida det vore lämpligt att överhuvudtaget bevilja f.d.

indelta soldater några ytterligare förmåner. Den tjänstgöring, de indelta soldaterna

fullgjort, hade nämligen i allmänhet ej upptagit för dem större del av året,

än att de kunnat ägna sig åt annan verksamhet, och flertalet av dem hade uppburit

den huvudsakliga ersättningen för sin tjänstgöring icke av staten utan

av vederbörande rust- och rotehållare, varjämte deras anställning i statens

tjänst i huvudsak vilat på ett avtal mellan dem samt rust- och rotehållarna. Med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

3

hänsyn härtill torde ifrågavarande underhållstagare genom till dem utgående

underhåll få anses hava blivit förhållandevis ekonomiskt väl tillgodosedda

av staten. Det borde även framhållas, att vid bestämmande av årsinkomst

enligt 7 § i lagen örn allmän pensionsförsäkring hänsyn icke skulle tagas

till understöd från Vadstena krigsmanshuskassa. Vad särskilt anginge be

gravningshjalpen ansåge statskontoret icke skäl föreligga för en höjning av

densamma, varför statskontoret avstyrkte, att åtgärder vidtoges för genomförande

av en sådan höjning.

Departementschefen har på denna punkt anfört, att ehuru begravningshjälpen

visserligen alltjämt syntes böra betraktas allenast såsom ett bidrag till begravningskostnaderna,

departementschefen för sin del kommit till den uppfattningen,

att en höjning av ifrågavarande förmån vore skälig, och funnit

sig i sådant hänseende böra förorda, att begravningshjälpens belopp fastställdes

till 60 kronor. Vad anginge frågan örn bestridande av härigenom

uppkommande kostnader, behövde, enligt vad arméförvaltningens civila departement

meddelat, i avseende å arméns f. d. indelta icke några särskilda medel

för ändamålet äskas. För marinens vidkommande bleve däremot för nästa

budgetår en ökning av det under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till

pensionering av flottans gemenskap med 1,000 kronor erforderlig.

För erhållande av underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa fordras

enligt nu gällande bestämmelser — med undantag för sådana fall, då avgång

ägt rum på grund av i tjänsten ådragen sjukdom — att vederbörande

innehar en minimianställningstid av 20 år. Understöden utgå till menig i

åldern mellan 50 och 60 år med 61 kronor, mellan 60 och 67 år med 100

kronor och efter uppnådda 67 år med 200 kronor. Härtill komma dyrtidstillägg

med 150 kronor till den, som vid ingången av det budgetår,

för vilket dyrtidstillägg av riksdagen beviljats, uppnått en ålder av 60 år,

samt pensionstillägg med 50 kronor till den, som vid ingången av det år,

för vilket pensionstillägg utgår, uppnått en levnadsålder av 67 år och styrkt

sig vara i behövande omständigheter. Korpraler och vicekorpraler uppbära

härutöver ett årligt belopp av respektive 60 och 30 kronor. Enligt dessa

grunder uppgå alltså totalbeloppen för underhållstagare, som uppnått 67 års

ålder och äro i behövande omständigheter, till: beträffande meniga soldater

400 kronor, beträffande vicekorpraler 430 kronor och beträffande korpraler

460 kronor årligen.

Motsvarande förmåner utgå till ''båtsmän och marinsoldater i form av

pension genom flottans pensionskassa, och därutinnan gälla i stort sett

samma regler som de nyssberörda, för indelta vid armén stadgade, dock att

den för vederbörande erforderliga minimianställningstiden — 20 år — här

räknas från 20 års ålder, varjämte uppställts fordran på att vederbörande

skall hava under tjänstetiden skickat sig redligt och väl. Pensionsrätten inträder

icke förrän vid en uppnådd levnadsålder av 55 år. Korprals- och vicekorpralstillägg

förekomma icke vid pensionering av marinens indelta manskap.

Utvidgning av

rätten till

understöd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

Arméförvaltningens civila departement Ilar anfört, att departementet ansett

sig kunna förorda, att rätten till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa

utsträcktes att omfatta även sådana f. d. indelta soldater, som fullgjort tjänstgöring

i minst 600 dagar, motsvarande ungefär 20 regementsmöten eller den

tjänstgöring, som beträffande det indelta manskapet i allmänhet erfordrats

under 20 anställningsår. Därjämte borde dock vederbörande hava varit anställd

vid krigsmakten i minst 15 år. Denna tid hade nämligen ansetts

såsom minimianställningstid vid beviljande av pensioner åt arbetarpersonal

i statens tjänst.

Kostnaderna för genomförande av förslaget antoges av departementet icke

komma att överstiga 100,000 kronor under de första åren för att därefter

successivt avtaga.

Vad anginge sättet för bestridande av de med den utsträckta rätten

till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa förenade kostnaderna, finge

departementet meddela, att varken Vadstena krigsmanshuskassa eller invalidhusfonden

kunde lämna något bidrag till kostnadernas bestridande.

Ej heller kunde medel för ändamålet erhållas ur de inom vissa län befintliga

s. k. uddemantalskassorna, enär Kungl. Maj:t och kronan ej hade någon

dispositionsrätt över de medel, som inginge i sagda kassor. Däremot syntes

det departementet, som örn indelningsverkets besparingsfond skulle kunna

tagas i anspråk för bestridandet helt eller delvis av kostnaderna i fråga.

Beträffande denna fond, som utgjordes av till statsverket indragna delar av

Västmanlands regementes knektelegomedelskassas och Jämtlands roteringskassas

tillgångar samt till dessa kassor influtna räntemedel, hade riksdagen

medgivit, att räntan av denna fond finge jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande

tagas i anspråk för understöd åt f. d. indelt manskap eller, sedan någon

del av fonden icke vidare erfordrades för sådant ändamål, för enahanda

ändamål som Vadstena krigsmanshuskassa, beväringsmanskapets invalid- och

pensionsfond och invalidhusfonden. I enlighet härmed tillgodofördes fondens

avkastning årligen det under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till

ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap. Kondens avkastning

vore följaktligen redan disponerad för understöd åt f. d. indelt manskap

och kunde således icke tagas i anspråk för bestridande av de med den

ifrågasatta utsträckningen av rätten till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa

förenade kostnaderna. Något hinder att använda fondens kapitaltillgång

för ifrågavarande ändamål syntes emellertid departementet icke

föreligga.

Direktionen över flottans pensionskassa har — under erinran att tidsmåttet

600 dagar vore beräknat motsvara ungefärligen 20 regementsmöten eller den

tjänstgöring, som beträffande det indelta manskapet vid armén i allmänhet

erfordrats under 20 anställningsår —- framhållit, att tjänstgöringen för båtsmän

och marinsoldater varit ordnad på helt annat sätt än vid armén. Av

båtsmanshållet hade nämligen i regel roteringskompanierna uppfordrats till

årstjänstgöring för vart tredje år och indelningskompanierna till tjänstgöring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

5

fyra månader varje år. Genom extra uppfordring torde åtskilliga båtsmän

liava fullgjort oftare inträffande tjänstgöring. För båtsmännen erfordrades

således icke den av civila departementet ifrågasatta tjänstgöringstidsbestämmelsen,

då de redan vid 15 tjänstår bade en effektiv tjänstgöringstid av

omkring 1,800 dagar. Den vore ej heller behövlig för marinsoldaterna, som

tillhört ett värvat regemente och tjänstgjort hela året.

Direktionen funne det för båtsmän och marinsoldater gällande stadgandet

att tjänstetiden skulle räknas från 20 års ålder kunna bortfalla. I den

föreskrivna pensionsberättigande levnadsåldern av 55 år ansåge direktionen

någon ändring icke böra vidtagas.

Direktionen holle före, att kostnaderna för ifrågavarande förslags genomförande

kunde begränsas till ett belopp av 15,000 kronor, varmed det under

elfte huvudtiteln uppförda anslaget till pensionering av flottans gemenskap

borde höjas.

Statskontoret har, såsom redan nämnts, intagit den principiella ståndpunkten,

att lämpligheten av att överhuvudtaget bevilja f. d. indelta soldater

några ytterligare förmåner med fog kunde ifrågasättas. Ämbetsverket har

dock förklarat sig icke vilja förneka, att vissa skäl talade för förslaget örn

utsträckning av rätten till underhåll jämväl till sådan indelt soldat, som

visserligen ej innehade 20 tjänstår men som under anställningstiden fullgjort

tjänstgöring mellan mötena i sådan omfattning, att han i verkligheten tjänat

kronan lika länge som den, vilken under 20 tjänstår fullgjort allenast den

obligatoriska tjänstgöringen under mötena. Statskontoret ansåge sig fördenskull

icke böra motsätta sig en dylik utvidgning i underhållsrätten med

den av arméförvaltningens civila departement förordade inskränkningen,

varigenom underhåll endast skulle utgå till den, som kunde räkna minst 15

tj än står.

Beträffande förslaget att bestrida de kostnader, som skulle vara förenade

med en utvidgning av rätten till underhållsbidrag, av indelningsverkets besparingsfonds

kapitaltillgångar har statskontoret uttalat viss tveksamhet

samt anfört, att i varje fall icke hela fondens kapital lämpligen kunde disponeras

under de närmaste åren. Av de den 30 juni 1929, räntefordringar

oberäknade, till 1,358,921 kronor 52 öre uppgående tillgångarna, hade 61 kronor

27 öre utgjort kontant behållning, 895,012 kronor 68'' öre hade av statskontoret

placerats i obligationer eller i bankinrättning, och 463,847 kronor 57

öre hade utgjorts av utav vederbörande länsstyrelse ursprungligen från berörda

knektelegomedelskassa utlämnade amorteringslån mot inteckningar i

jordbruksfastigheter. Å ifrågavarande lån betalades endast en jämförelsevis

obetydlig årlig amortering. Visserligen löpte lånen med tre månaders uppsägning,

men då det vid indragning till statsverket av knektelegomedelskassan

blivit förutsatt, att låntagarna i kassan icke skulle föreläggas någon

viss förkortad amorteringstid utan få oinskränkt åtnjuta sina ursprungliga

lånevillkor (prop. nr 302/1921 sid. 25), syntes det icke böra ifrågakomma att

uppsäga lånen till inbetalning. På grund härav kunde under de närmaste

s. 6 Kontrollera mot PDF

Motion

11:325.

6 Bankoutskotteis utlåtande Nr IQ.

åren endast fondens övriga tillgångar, i runt tal 895,000 kronor, jämte inflytande

amorteringar anses disponibla.

Arméförvaltningens civila departement Ilar i förnyat utlåtande bemött vad

statskontoret anfört rörande finansieringsfrågan.

Föredragande departementschefen har biträtt myndigheternas ovanberörda

förslag rörande utvidgning av rätten till understöd för f. d. indelta.

Direktionens över flottans pensionskassa förslag örn upphävande av den

för marinens personal gällande bestämmelsen, att tjänstetiden skall räknas

från 20 års ålder, har departementschefen tillstyrkt, enär han ansett lämpligt,

att arméns och marinens personal i förevarande avseende likställdes.

Rörande kostnadsfrågan har departementschefen anfört, att då, såsom civila

departementet i sitt senast avgivna yttrande i ärendet framhållit, indelningsverkets

besparingsfonds tillgångar i första hand vore avsedda för understöd

åt f. d. indelta, något principiellt hinder icke syntes föreligga mot att använda

dessa tillgångar för bestridande av berörda kostnader. Departementschefen

tillstyrkte därför civila departementets förslag även i denna del. I

likhet med statskontoret förutsatte dock departementschefen, att från fonden

utlämnade amorteringslån mot inteckningar i jordbruksfastigheter icke skulle

av nu omförmäld anledning uppsägas till betalning, utan att de ursprungliga

lånevillkoren allt fortfarande skulle förbliva gällande. Departementschefen

har vidare anfört, att någon risk för att den disponibla delen av fonden —

för närvarande omkring 900,000 kronor — icke skulle förslå för här avsett

ändamål, enligt vad civila departementet meddelat, icke syntes förefinnas.

Departementschefen har slutligen framhållit, att vad marinen beträffade

här ifrågavarande kostnader borde gäldas av anslaget till pensionering av

flottans gemenskap. Då dessa kostnader beräknats under den närmaste

tiden uppgå till omkring 15,000 kronor, och kostnaden för begravningshjälpens

höjning, såsom förut nämnts, uppskattats till 1,000 kronor, allt för år

räknat, skulle den sammanlagda merutgiften å nyssberörda anslag för budgetåret

1931/1932 utgöra 16,000 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr Bäcklund jämte sex av kammarens

övriga ledamöter väckt motion nr 325, vari hemställts, »att riksdagen

med ändring av Kungl. Maj:ts i proposition nr 13 framlagda förslag ville

besluta, dels att f. d. indelta manskap från armén med minst 18 tjänsteår

utan avseende å fullgjort antal tjänstgöringsdagar må bliva berättigat till

underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, dels att beträffande f. d. indelt

manskap, som varit i tjänst före 1901 års härordnings genomförande, regementsmöte

skall anses hava haft en varaktighet av 30 dagar, då det gäller

att beräkna det antal tjänstgöringsdagar, som efter 15 års tjänst berättigar till

erhållande av underhåll från nämnda kassa».

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

7

Till stöd för yrkandet hara motionärerna anfört bland annat följande:

»I Kungl. Majis proposition räknas med 600 tjänstgöringsdagar såsom

motsvarande ungefär 20 regementsmöten eller den tjänstgöring, som beträffande

det indelta manskapet i allmänhet erfordrats under 20 anställningsår.

Sedan 1901 års härordnings genomförande hava ock infanteriets

indelta haft att årligen fullgöra ett regementsmöte örn 30 dagars varaktighet,

och därutöver har var och en också genomgått rekrytutbildning under

150 dagar. En indelt soldat, som började göra tjänst fr. o. m. 1902, lär

alltså hava fullgjort minst 600 dagars tjänstgöring under en tjänstetid av 15

år, och hail blir sålunda vid ett bifall till Kungl. Majis proposition berättigad

till underhåll. En sådan f. d. indelt soldat kan nu beräknas vara något över

50 år gammal, då han kommer ifråga till underhåll.

För äldre indelt manskap lär emellertid det fullgjorda antalet tjänstgöringsdagar

icke komma att uppgå till 600, såvitt de icke fullgjort extra

tjänstgöring, under sina 20 tjänsteår. De indelta lära nämligen hava fullgjort

tjänstgöring av samma varaktighet som de värnpliktige, och före 1901

års härordnings genomförande hade ju regementsmötet en varaktighet av 22

dagar och rekrytutbildningen pågick under 68 dagar. Före 1892 var motsvarande

tjänstgöring respektive 15 och 30 dagar. En f. d. indelt soldat, som var i

tjänst åren 1885—1900 lär alltså icke hava fullgjort mera än omkring 320

tjänstgöringsdagar såsom honom åliggande minsta tjänstgöring, och han

skulle alltså behöva hava fullgjort 280 dagars extra tjänstgöring för att enligt

Kungl. Majds förslag bliva berättigad till underhåll. En sådan f. d.

indelt soldat torde nu vara omkring 65 år gammal, och på grund av sin

ålder torde han vara i större behov av underhåll än en yngre kamrat. Yisserligen

har den äldre gjort kortare effektiv tjänstgöring, men lian har, såsom

allt indelt manskap, varit skyldig att när som helst inställa sig till tjänstgöring,

då myndigheterna så påkallat.

Med hänsyn till ovannämnda förhållanden beträffande tjänstgöringsperiodernas

längd kan det ock hända, att en f. d. soldat, som räknar 18 års tjänst

eller däröver, icke har fullgjort 600 tjänstgöringsdagar, och alltså skulle ej

heller han bliva underhållsberättigad, därest Kungl. Maj:ts förslag i här avsedd

del utan ändring bifalles. Riksdagen har emellertid under de senare

åren i anledning av väckta motioner alltid medgivit, att f. d. indelta soldater,

vilka räknat minst 18 tjänsteår, må komma i åtnjutande av underhåll utan

avseende på det antal tjänstgöringsdagar, som de kunna hava fullgjort. Vid

ett bifall till Kungl. Majlis förslag oförändrat, skulle alltså dylika indelta få

mindre möjligheter att erhålla underhåll än f. n., då riksdagen efter prövning

i varje särskilt fall förklarat dem berättigade att erhålla det för fulla

20 års tjänst bestämda underhållet. Då något sådant icke torde vara riksdagens

avsikt, synas skäl föreligga, att riksdagen i samband med beslut örn

bifall till Kungl. Majlis proposition beslutar, att avskedat indelt manskap

från armén med minst 18 tjänsteår må från och med den 1 juli 1931 åtnjuta

understöd ur Vadstena krigsmanshuskassa.

Vad angår sådant avskedat indelt manskap, som fullgjort sin tjänstgöring

helt eller delvis före 1901 års härordnings genomförande, synes, för att dylikt

manskap ej skall ställas sämre än övrigt, böra stadgas, att varje före 1901

års härordnings genomförande fullgjort regementsmöte skall anses hava haft

en varaktighet av 30 dagar, då det gäller att beräkna tjänstgöringstid, som

berättigar att åtnjuta underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa».

Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen.

Enligt utskottets mening kunna vissa billiglietsskäl anföras för någon utsträckning

av rätten till understöd ät f. d. indelt manskap vid armén och

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

marinen. Med hänsyn härtill och då den utredning, som numera genom Kungl.

Maj:ts försorg verkställts i ämnet, synes giva vid handen, att en utvidgning

av understödsrätten kan inom skäliga gränser äga rum utan alltför vittgående

ekonomiska konsekvenser, har utskottet ansett sig böra förorda, att

åtgärder i sådant syfte vidtagas.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle de nuvarande bestämmelserna i ämnet

ändras därhän, att understöd skulle tillerkännas jämväl manskap med kortare

anställningstid än nu föreskrivna 20 år, dock icke understigande 15 år.

Beträffande manskap från armén skulle emellertid härvid uppställas såsom

ytterligare villkor, att vederbörande fullgjort tjänstgöring i minst 600 dagar,

d. v. s. den minsta tjänstgöringstid, som efter ikraftträdandet av 1901 års härordning

erfordrats under den för underhållsrätt nu fastställda anställningsperioden.

För båtsmän och marinsoldater är stadgandet av sistnämnda

villkor icke behövligt, enär dessa vid en tjänstålder av 15 år samtliga fullgjort

tjänstgöring under väsentligt längre tid än 600 dagar.

Mot de sålunda föreslagna bestämmelserna, vilka innebära en icke oväsentlig

lättnad i nu gällande villkor, har utskottet icke funnit anledning till

erinran. Att, såsom i förenämnda motion påyrkats, för fastställande av antalet

tjänstgöringsdagar skulle beträffande regementsmötes varaktighet före

genomförandet av 1901 års härordning tillämpas särskild beräkningsgrund

synes utskottet med hänsyn till därav möjligen uppkommande konsekvenser

icke vara tillrådligt. Ej heller har utskottet ansett sig kunna tillstyrka motionärernas

förslag, att indelta med minst 18 års anställning skulle utan avseende

å längden av den verkliga tjänstgöringstiden tillerkännas rätt till

understöd. Visserligen torde ett * undantagslöst fasthållande vid villkoret

örn minst 600 tjänstgöringsdagar måhända kimna i enstaka fall medföra

obilliga konsekvenser, men då den effektiva tjänstgöringstid, som förutsatts

för understöd srätt, i och för sig måste anses vara mycket kort, lärer

ett generellt medgivande av dylik rätt utan hänsyn till antalet tjänstgöringsdagar

näppeligen kunna anses försvarligt, även örn anställningstiden

uppgått till 18 år, vid vilken anställningstid riksdagen under senare år

plägat under förutsättning av ömmande förhållanden i särskilda fall medgiva

understöd.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om höjning av begravningshjälpen

efter avlidna f. d. indelta har utskottet funnit sig böra förorda.

Kungl. Maj:ts förslag beti-äffande sättet för bestridande av kostnaderna

för det förordade förslagets genomförande föranleder icke erinran från utskottets

sida.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, nied bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition

och med avslag å omförmälda motion II: 325, må

medgiva,

I) att från och med den 1 juli 1931 begravningshjälp efter

avliden understödstagare i Vadstena krigsmanshuskassa må ur

nämnda kassa utgå med 60 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

9

II) att från och med den 1 juli 1931 må såsom begravningshjälp

efter avliden pensionerad båtsman eller marinsoldat genom

flottans pensionskassa utbetalas 60 kronor;

III) att avskedat indelt manskap från armén med minst 15

men under 20 tjänstår, som styrker sig hava tjänstgjort i sammanlagt

minst 600 dagar, må från och med den 1 juli 1931

komma i åtnjutande av underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa

enligt samma grunder, som gälla beträffande sådant manskap,

som tjänat i minst 20 men ej 25 år;

IV) att avskedad båtsman eller marinsoldat, som innehar

minst 15 tjänstår och som under tjänstetiden skickat sig redligt

och väl, må från och med den 1 juli 1931 komma i åtnjutande

av pension genom flottans pensionskassa, såsom örn han

tjänat i minst 20 år från 20 års ålder; samt

V) att indelningsverkets besparingsfonds kapitaltillgångar

må anlitas för bestridande av de kostnader, vilka uppkomma

genom att rätt till underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa

tillerkännes avskedat indelt manskap med minst 15 men under

20 tjänstår samt med en sammanlagd tjänstgöringstid av minst

600 dagar.

Stockholm den 10 februari 1931.

På banko utskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Lindgren*, Ström i Lidköping**

Johansson i Friggeråker, Stendahl*, Berling, Bjurström* och Bengtsson-,

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Svensson i Betingetorp**

Lovén, Byberg, Leffler*, Törnkvist i Bjuv* och Johansson i Edsbyn*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Bäcklund.

Reservation

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 8 sami. 6 höft. (Nr 10.)

302 31 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:40 Riksdagens skrivelse Nr 40 s. 3 i texten