Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion örn rätt för adoptivbarn att från civilstatens änkeoch pupillkassa. m. fl. kassor åtnjuta pension i likhet med delägares egna ''morn äktenskapet födda barn. * . .

1931-02-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1931:16, Utlåtande, i anledning av väckt motion örn rätt för adoptivbarn att från civilstatens änkeoch pupillkassa. m. fl. kassor åtnjuta pension i likhet med delägares egna ''morn äktenskapet födda barn. * . .

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 24 lebruari 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion örn rätt för adoptivbarn att

från civilstatens änke- och pupillkassa. m. fl. kassor åtnjuta

pension i likhet med delägares egna ''morn äktenskapet födda

barn. * . .

I en inom första kammaren under nr 17 väckt, till bankoutskottets förberedande

handläggning hänvisad motion har herr Leander hemställt,

»det riksdagen ville hos Kungl. Majit göra framställning örn åtgärders

vidtagande, på det att adoptivbarn måtte från civilstatens änke- och pupillkassa

samt andra liknande kassor komma i åtnjutande av pension med

samma rätt och under samma villkor, som gälla för delägares egna inom

äktenskapet födda barn».

Till stöd för yrkandet har motionären anfört följande:

»Enligt lag 14 juni 1917 örn adoption och lag 8 juni 1928 örn arv inträder

ett i vederbörlig ordning adopterat barn i alla de rättigheter, som

tillkomma föräldrars egna barn, och är samtidigt förpliktat att gentemot

adoptivföräldrarna utöva ett barns skyldigheter. Sålunda har det laglig

rätt att erhålla vård och uppfostran av adoptivföräldrarna, som det även

ärver i likhet med egna barn. Men det är även pliktigt att efter förmåga

se adoptivföräldrarna till godo och sörja för deras underhåll, örn

och när förhållandena sådant påkalla.

I ett fall står dock ett adoptivbarn utom de egna barnens rättsområde,

nämligen ifråga örn rätten att komma i åtnjutande av pension från civilstatens

änke- och pupillkassa eller andra liknande kassor, som lia till

ändamål att lämna stöd och underhåll till änkor och barn under viss

ålder efter avlidna statstjänare. Att adoptivfadern varit delägare av en

dylik kassa och under en följd av år erlagt stadgade avgifter till denna

berättigar underligt nog icke det barn, som han medelst adoption upptagit

till arv och eget att efter hans frånfälle från kassan uppbära den

pension, som tillkommer en delägares av honom inom äktenskapet födda

barn. Flera tjänstemannaänkor med adoptivbarn ha på grund av nämnda

förhållande, som knappast kan få annan benämning än missförhållande,

gått miste örn den hjälp, varav de varit i stort behov för att kunna

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 8 sami 12 hafi (Nr 16)

]

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

uppfostra det eller de barn, för vilka de helt och fullt iklätt sig föräldraansvar.

Åtskilliga gånger lärer det lia varit på tal att åstadkomma erforderlig

rättelse, och vissa utredningar lia verkställts i frågan. Visserligen har man

här som i andra fall helt allmänt uttalat en del farhågor för de konsekvenser,

som adoptivbarns insättande i rätten att uppbära pension skulle

kunna medföra, men några giltiga skäl att motsätta sig en så rimlig

fordran lia, såvitt jag känner, aldrig kunnat anföras. Att reformen låtit

vänta på sig torde härröra mera av en viss obenägenhet att skrida från

ord till handling än av någon motvilja mot själva saken. Det är också

svårt att förstå, varför ett barn med arvsrätt skall vara utestängt från

pensionsrätt.

Såvitt jag kunnat inhämta, är frågan för närvarande avförd från dagordningen.

Detta är anledningen, varför jag ansett mig böra på nytt

bringa den i åtanke. Detta sker under förhoppning, att den inom den

närmaste framtiden skall bliva nöjaktigt löst.

Det kan knappast råda tvivel örn, att även barn utom äktenskapet

borde tillerkännas den rätt, varom här är fråga. Att icke dessa också

medtagits i den hemställan, jag gör härnedan, har sin grund uteslutande

i den omständigheten, att detta kunde inveckla frågan och för adoptivbarnen

försvåra medgivandet att förklaras såsom pensionsberättigade.»

Frågan örn åtgärder för beredande av rätt till pension åt adoptivbarn

efter statstjänstemän har under senare år två gånger, nämligen under

åren 1921 och 1925, i anledning av väckta motioner varit föremål för

riksdagens prövning. Vid båda dessa tillfällen blevo de i ämnet gjorda

framställningarna på bankoutskottets hemställan av riksdagen avslagna

(bankoutskottets utlåtanden nr 42, punkten 3, år 1921 samt nr 16 år 1925).

Såsom skäl för motionernas avstyrkande framhölls från utskottets sida,

bland annat, att de för statstjänstemäns familjepensionering inrättade

pensionskassorna visserligen i allmänhet åtnjöte förvaltningsbidrag av

statsmedel och i flertalet fall jämväl statsbidrag till själva pensioneringen

men att pensioneringen dock i huvudsak bekostades med delägarnas egna

avgifter samt att delägarna enligt för kassorna gällande reglementen

hade att besluta örn ändringar i grunderna för pensionsrätten. Vid sådant

förhållande syntes det enligt utskottets mening uteslutande ankomma

på delägarna i respektive kassor att, därest så skulle befinnas önskligt,

själva vidtaga de åtgärder, som erfordrades för genomförande av

förslaget örn pensionsrätt för adoptivbarn.

De sålunda anförda skälen äga fortfarande giltighet. Riksdagen lärer

alltså i förevarande hänseende icke kunna vidtaga annan åtgärd än att

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn framläggande för kassornas delägare

av förslag till ändringar i det syfte, varom i motionen är fråga.

Utskottet finner emellertid icke tillräcklig anledning föreligga att förorda

ett initiativ från statsmakternas sida i denna på delägarnas avgörande

ankommande angelägenhet. På grund härav avstyrker utskot

tet bifall till motionärens förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

3

Utskottet hemställer,

att förevarande motion 1:17 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1931.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inora utskottet hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindien, Johansson

i Östersund, Lindgren, Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker och Stendahl;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Wikström, Carlsson i Solberga*, Olson

i Torsby, Johansson i Sollefteå, Andersson i Falkenberg och Hammarlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.