Bankoutskottets memorial Nr 2
1931-01-16 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1931:2, Bankoutskottets memorial Nr 2
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1
Pir 2.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1931 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade
berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 56 av det för nämnda
verk gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående
riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som förflutit
sedan fullmäktiges berättelse till 1930 års riksdag avgavs, får härmed
enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1931.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Lindley, Johansson i Östersund, Ström
i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Lindmark och Bengtsson;
från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren, Svensson i Betingetorp, Wikström,
Lovén, Ryberg, Carlsson i Solberga och Höglund i Göteborg.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 8 sami. 2 höft. (Nr 2.)
1
2
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1931 års riksdag.
Enligt 56 § av det vid 1930 års riksdag för riksgäldskontoret utfärdade
reglementet åligger det fullmäktige i detta verk att till innevarande års
riksdag avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till 1930 års
riksdag avgavs; och gå fullmäktige nu att fullgöra nämnda åliggande.
Härvid vilja fullmäktige erinra, att riksgäldskontoret alltsedan år 1921
för varje budgetperiod utgiver en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas
för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika
verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret
1929/1930, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande
text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet.
Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa
till årsboken, och vilja här nedan endast lämna några viktigare sifferuppgifter
och meddelanden, vilka kunna vara av särskilt intresse för
riksdagens ledamöter.
Vidare meddelas i denna berättelse en översikt över riksgäldskontorets
rörelse under senare halvåret 1930, varjämte fullmäktige, på sätt skett i
föregående berättelser till riksdagen, komma att redogöra för de åtgärder,
som vidtagits för fullgörande av särskilda, av riksdagen åt fullmäktige
anförtrodda uppdrag.
Riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1929/1930.
Den fonderade statsskulden utgjorde den 1 juli
1929......................................................................... kronor 1,812,819,641:8 0
och den 30 juni 1930 ..................................... _» 1,800,585,963:98
samt har alltså under det senast förflutna budgetåret
minskats med........................................... » 12,233,677:82
Under budgetåret har den fonderade skulden ökats med nedan angivna
belopp:
genom emission av obligationer:
av 1927 års 4 x/2 procent statslån....................... kronor 3,138,900: —
» 1929 » » » » ............................ » 205,492,600: —
Bankoutskottets memorial Nr 2.
3
genom inlåning från statens pensionsanstalt, postverkets
pensionsfond, statens järnvägars pensionsfond
och pensionsförsäkringsfonden kronor 23,145,974: 74
genom överföring från tillfällig till fonderad
statsskuld av statens vattenfallsverks förnyelsefonder
tillhöriga, i riksgäldskontoret innestående medel » 19,550,000: —
Summa kronor 496,421,674: 74
Å andra sidan har den fonderade statsskulden minskats med följande
belopp:
dels genom konvertering eller inlösen av:
1914 års 5 procent lån kronor 163,100,000: —
1916 och 1917 års 5 procent lån » 161,792,900: —
1918 års 5 procent lån » 82,312,800: —
1919 > 6 » » »_____93,250,000: — kronor 500,455,700: —
dels genom amortering å:
1880 års 3 V2 procent lån kronor
1886 » » » » ...... »
1890 » » » * ... »
1899 » » » » .... »
5,408,337: —
788,888: 8 9
1,038,666: 6 7
644,760: —
dels ock genom amortering å de av staten vid
inköp av enskilda järnvägar övertagna lånen
7,880,652: 5 6
319,000: —
kronor 508,655,352:5 6
Konvertering av fem äldre statslån.
Konvertering av 1919 års 6 procents dollarlån. I sin berättelse till 1930
års riksdag meddelade fullmäktige, att riksgäldskontoret i augusti 1929
lät uppsäga 1919 års 6 procents statslån å nominellt 25,000,000 dollars till
inlösen den 15 december 1929 (å 102 procent) och samtidigt därmed erbjöd
innehavarna av de för lånet utfärdade obligationerna att utbyta dessa
mot nya obligationer av 1929 års 4 1U procents statslån, varvid det senare
skulle utlämnas till en kurs av 97 V* procent.
Den erbjudna konverteringen har antagits för ett belopp av nominellt
5,414,000 dollars 6 procents obligationer, och återstående nominellt 19,586,000
dollars hava numera, med undantag av ett den 31 december 1930 ännu utelöpande
belopp av 211,200 dollars, kontant infriats av riksgäldskontoret
eller National City Bank of New York.
Konvertering av fyra inländska 5 procents statslån. Under budgetåret
1929/1930 har riksgäldskontoret även kunnat genomföra konvertering till
4 V* procents ränta av samtliga de 5 procents statslån, som upptagits under
krigsåren 1914—1918 (1914, 1916, 1917 och 1918 års lån) och vilkas sammanlagda
belopp uppgick till nominellt 445,140,200 kronor. Med begag
-
4
Bankoutskottets memorial Nr 2.
ilande av den uppsägningsrätt, varom förbehåll gjorts vid emissionen av
dessa lån, har riksgäldskontoret nämligen låtit uppsäga lånen till återbetalning,
i samband varmed innehavarna av de uppsagda 5 procents obligationerna
erbjudits att i stället för kontant likvid mottaga 4 Vs procents
statsobligationer till samma nominella belopp som de förra. De obligationsägare,
vilka antogo erbjudandet, skulle därjämte erhålla en särskild
kontant gottgörelse (konverteringspremie), vilken bestämdes till 1 procent
för 1914 års lån, Vs procent för 1916 och 1917 års lån samt V* procent
för 1918 års lån. Konverteringen av samtliga lånen ägde rum under
medverkan av riksbanken och fyra inländska banker. Enligt därom
träffade avtal skulle bankerna för de 5 procents obligationer, vilka hos
deni anmäldes till konvertering, äga tillgodoräkna sig en provision av
Vs procent för 1914, 1916 och 1917 års obligationer samt V« procent för
1918 års obligationer.
Resultatet av ifrågavarande konverteringsoperationer har blivit synnerligen
gynnsamt, i det att konverteringsanbudet antagits för ett belopp
av tillsammans 391,166,300 kronor 5 procents obligationer, motsvarande
ej mindre än 87.87 procent av de uppsagda lånens belopp. — Det belopp
5 procents obligationer, för vilket sagda anbud icke antogs och vilket riksgäldskontoret
till följd därav haft att infria kontant, uppgick till 53,973,900
kronor. Härav har riksgäldskontoret under budgetåret 1929/1930 inlöst
12,742,700 kronor; återstående 41,231,200 kronor voro vid budgetårets slut
ännu utelöpande.
Nyemission av i Vs -procents statsobligationer. För verkställandet av
ovan omförmälda konverteringar har riksgäldskontoret upplagt två nya
statslån, nämligen 1929 och 1930 års lån, håda löpande med 4 Vs procents
ränta. Obligationerna av dessa lån, vilka endast äro förskrivna i svenskt
mynt, äro daterade den 15 december 1929 respektive den 15 september
1930. Båda lånen äro av s. k. statsräntetyp, och riksgäldskontoret har
sålunda visserligen rättighet men däremot ej någon skyldighet att infria
lånens kapitalbelopp.
Av de nya 4 Vs procents obligationerna hade vid slutet av budgetåret
1929/1930 placerats ett belopp av inalles nominellt 450,586,800 kronor. Obligationerna
hava dels använts för utbyte mot uppsagda 5 procents och
6 procents obligationer, dels försålts efter utfärdad inbjudan till nyteckning,
dels ock placerats under hand. Nedanstående sammanställning utvisar
de olika poster, som på nämnda sätt emitterats:
1929 års statslån:
Utlämnat i utbyte mot 6 procents dollarobligationer kronor 21,076,000: —
D:o d:o mot 5 procents obligationer av år 1914---- » 146,716,300: —
Försålt efter nyteckning .......................... » 16,383,700: —
Försålt under hand ................................ » 21,316,600: —
Summa kronor 205,492,600:—.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
5
1930 års statslån:
Utlämnat i utbyte mot 5 procents obligationer av
åren 1916, 1917 och 1918 ........................
Försålt efter nyteckning ..........................
kronor 244,105,700: —
» 1988,500: —
Summa kronor 245,094,200: —.
De belopp, som på grund av verkställd teckning tilldelades respektive
tecknare, uppgingo till 16,383,700 kronor för 1929 års lån och 25,114,600
kronor för 1930 års lån. Det förra beloppet likviderades i dess helhet
under budgetåret 1929/1930; vad beträffar det senare, erlades under nämnda
budgetår betalning för endast 988,500 kronor, under det att likvid för
återstående 24,126,100 kronor inflöt först under nu löpande budgetår. Försäljningskursen
för samtliga efter teckning försålda 4Vs procents obligationer
har utgjort 100 procent, dock har riksgäldskontoret för en del
av det försålda beloppet gottgjort de inländska banker, vilka därvid medverkat,
en provision av 1 procent. Omnämnas bör emellertid, att nyteckning
ägt rum endast i samband med konverteringen av 1914, 1916 och 1917
års lån, däremot icke vid konverteringen av 1919 års dollarlån och 1918
års inländska lån.
Genom försäljning under hand har riksgäldskontoret, på sätt framgår
av ovanstående, under budgetåret 1929/1930 emitterat nominellt 21,316,600
kronor obligationer av 1929 års 4Vs procents lån. Såsom i berättelsen
till sistlidna riksdag meddelades, övertog riksbanken ett belopp av
20,000,000 kronor obligationer av nyssnämnda lån till kurs av 97 Vs procent.
Återstoden har försålts till postsparbanken och andra statsinstitutioner;
likvid därför har erlagts efter kurser, växlande mellan 98 3/« och
101 procent.
Räntebesparing. Kapitalskulden för de fem äldre statslånen av åren
1914—1919, för vilka räntan utgick efter 5 respektive 6 procent, utgjorde
sammanlagt 538.39 miljoner kronor. Den räntebesparing, som ernås genom
konvertering av nämnda skuld till 4 Vs procent, uppgår till 3.62 miljoner
kronor årligen.
Konvertering skostnader. De med konverteringen av de fem äldre lånen
förenade kostnaderna hava uppgått till cirka 6,075,000 kronor. I detta
belopp ingår den särskilda gottgörelsen till de obligationsägare, vilka antagit
erbjudandet örn konverteringen, samt provisionerna till de banker,
som biträtt riksgäldskontoret vid konverteringen och i samband därmed
företagen nyemission, ävensom den överkurs av 2 procent, som erlades
vid inlösen av 1919 års dollarlån.
Likviderat under budgetåret 1929—1930.
6
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Av 1927 års 4 Va procents statslån har, såsom ovan meddelats, under budgetåret
1929/1930 försålts obligationer å nominellt 3,138,900 kronor. Hela
detta belopp har övertagits av postsparbanken, som därför erlagt likvid
efter kurs av 98 V* och 99 procent.
Skulden för de av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen utgjorde
den 1 juli 1929 .................................. kronor 1,699,676,061: 44
och den 30 juni 1930 .............................. » 1,645,065,408:88
samt har alltså under budgetåret minskats med .. kronor 54,610,652:56.
De av staten vid inköp av enskilda järnvägar övertagna obligationslånen
hava under samma period genom amortering minskats med 319,000
kronor. Återstående skulden för dessa lån uppgick den 30 juni 1930 till
4.268.000 kronor.
Genom inlåning från statsinstitutioner har den fonderade statsskulden
under budgetåret 1929/1930 ökats med sammanlagt 23,145,974 kronor 74
öre. Statens pensionsanstalt har under sagda tid till riksgäldskontoret
överlämnat ytterligare 9,700,000 kronor, och vidare har pensionsanstaltens
tillgodohavande ökats med kapitaliserad ränta, 4,694,770 kronor 76 öre.
För postverkets pensionsfonds räkning har riksgäldskontoret under samma
period genom månatliga inbetalningar fått mottaga inalles 423,000
kronor, varjämte fondens fordran ökats med 328,203 kronor 98 öre, utgörande
tillgodoförd i;änta. De för telegrafverkets pensionsfond i riksgäldskontoret
deponerade medel utgjorde vid budgetårets slut liksom vid dess
början 10,000,000 kronor. Järnvägsstyrelsen har i augusti 1929 inlevererat
2,000,000 kronor att av riksgäldskontoret förvaltas för statens järnvägars
pensionsfonds räkning. För pensions för säkrings fonden omhänderhade
riksgäldskontoret den 1 juli 1929 ett till förvaltning överlämnat belopp
av 5,000,000 kronor. I december samma år inlevererade pensionsstyrelsen
ytterligare 6,000,000 kronor, utgörande nämnda fond tillhöriga medel.
Fondens i riksgäldskontoret innestående behållning utgjorde alltså
vid budgetårets slut 11,000,000 kronor.
De statens vattenfallsverks förnyelsefonder tillhöriga, i riksgäldskontoret
deponerade medlen uppgingo vid början av budgetåret 1929/1930 till
20.700.000 kronor. Under samma budgetår har vattenfallsstyrelsen i två
poster till förvaltning överlämnat ytterligare 2,150,000 kronor för dessa
fonders räkning. Å andra sidan har riksgäldskontoret, med stöd av
Kungl. Maj :ts brev den 16 maj 1930, till vattenfallsstyrelsen återbetalat
3.300.000 kronor, i följd varav fondernas i riksgäldskontoret innestående
kapitalbehållning vid budgetårets slut nedgått till 19,550,000 kronor. Då
placeringen i riksgäldskontoret av förnyelsefondernas medel är av stadigvarande
art, hava de vid bokslutet den 30 juni 1930 överförts från den tillfälliga
till den fonderade statsskulden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Sedan nyssberörda överföring av vattenfallsverkens förnyelsefonders
behållning ägt rum, utgöres den tillfälliga statsskulden endast av försålda
skattkammarväxlar. Utestående beloppet av dessa uppgick den 1 juli
1929 till 1,650,000 kronor och hade den 30 juni 1930 nedgått till 260,000 kronor.
Diskontot vid växlarnas försäljning har utgjort 4 procent under
tiden till och med den 24 september 1929, 3 V* procent under tiden därefter
till och med den 19 juni 1930 och 3 procent under återstoden av budgetåret.
Räntorna å statsskulden hava under budgetåret 1929/1930 uppgått till
85,996,805 kronor 20 öre mot 86,626,268 kronor 3 öre under närmast föregående
budgetperiod.
De icke räntebärande
1 juli 1929 ..............
och den 30 juni 1930 —
skulderna utgjorde den
......................... kronor 228,493,807: 68
.................... » 309,012,430:02
samt hava alltså ökats med
kronor 80,518,622:34.
Denna betydande ökning härrör i främsta rummet av de förändringar,
som ägt rum beträffande fonden för statsskuldens amortering, fonden
för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, de av
statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningarna och de
s. k. utgiftsresterna. Riksgäldskontorets skuld å dessa konti har nämligen
under budgetåret avsevärt ökats. — Å andra sidan hava vissa skuldposter,
bland vilka särskilt må nämnas fonden för annuitetslikvider, undergått
minskning.
Fonden för statsskiddens amortering, som den 1 juli 1929 hade en behållning
av 52,795,638 kronor 86 öre, Ilar ökats med 30,382,362 kronor 40
öre, utgörande det å 1929/1930 års riksstat för fonden uppförda förslagsanslaget
(avsättning enligt 1 § i kungl, förordningen angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel).
Å andra sidan har fonden minskats med ett belopp av 26,201,420 kronor
21 öre, vilket disponerats:
dels för täckande av förluster, uppkomna å:
allmänna järnvägslånefonden ......................
bibanelånefonden ..................................
industrilånefonden ..................................
täckdikningslånefonden ............................
dräneringsfonden ....................................
statens aktier i Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag
............................................
dels ock för nedskrivning av statens utlåningsfon
-
kronor
»
»
»
»
»
ders lånekapital
419,600: —
4,493,867: —
12,306:12
39,841: 07
5,806: 02
250,000: —
20,980,000: —
Summa kronor 26,201,420: 21.
8 Bankoutskottets memorial Nr 2.
Vid budgetårets slut den 30 juni 1930 uppgick alltså fonden för statsskuldens
amortering till 56,976,581 kronor 5 öre.
Fonden för annuitetslikvider uppgick vid början av budgetåret 1929/
1930 till 10,215,738 kronor 22 öre och vid budgetårets slut till 743,324 kronor
28 ore. Denna betydande minskning härrör därav, att vid konverteringen
av 1916, 1917 och 1918 års 5 procents statslån sista betalbara räntekupongen
till de delar av nämnda lån, för vilka konverteringen till 4 \/2
procent antogs, likviderades någon tid före förfallodagarna den 15 september
respektive den 15 augusti 1930; då ifrågavarande förskottslikvid
agde rum redan under budgetåret 1929/1930, och medel därtill ej anvisats
på riksstaten för samma budgetår, debiterades fonden för annuitetlikvider
med beloppet av detta förskott. Efter ingången av nu löpande budgetår
har detsamma emellertid åter gottgjorts fonden.
Till fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år
1922, vilken fond den 1 juli 1929 utgjorde 18,000,000 kronor, har överförts
1929/1930 års anslag till fonden, uppgående till 16,000,000 kronor. — Ä
andra sidan har fonden debiterats med ett belopp av 3,000,000 kronor, vilket
tillgodoförts kreditkassans kreditiv i riksgäldskontoret. Enligt medgivande
av 1930 års riksdag äger kassan tillhandahålla aktiebolaget Jord
brukarbanken sistnämnda belopp för bildandet av en fond, avsedd att
möjliggöra avvecklingen av bankens fordringar hos Svenska lantmännens
riksförbund och därtill anslutna föreningar. Den 30 juni 1930 uppgick
fonden för mötande av förluster å kreditkassan alltså till 31,000,000 kronor.
Vid indragning av valutan för 1919 års i Amerikas förenta stater upptagna
6 procents statslån uppkom på grund av den dåvarande höga dollarkursen
en kursvinst av 7,509,580 kronor, vilket belopp alltsedan dess i
riksgäldskontorets räkenskaper balanserats såsom en särskild fond, benämnd
»Oreglerad kursdifferens för 1919 års 6 procents statslån». Sedan
nämnda statslån av riksgäldskontoret uppsagts till återbetalning den 15
december 1929, har av ifrågavarande fond ett belopp av 1,447,201 kronor
27 öre tagits i anspråk för täckande av kostnader i samband med lånets
inlösen. Återstoden av förenämnda kursvinst eller 6,062,378 kronor 73 öre
har såsom kapitalinkomst tillgodoförts riksgäldskontoret.
Be av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningarna
utgjorde den 1 juli 1929 12o,000,000 kronor och ökades sedermera med ett
belopp av 145,000,000 kronor, som i tre poster inlevererades under december
1929 och april 1930. Å andra sidan återbetalade riksgäldskontoret
sammanlagt 95,000,000 kronor i fyra poster under tiden september 1929_
mars 1930. I riksgäldskontoret innestod alltså vid budgetårets slut den
Bankoutskottets memorial Nr 2.
9
30 juni 1930 ett belopp av 175,000,000 kronor eller 50,000,000 kronor mera
än samma dag år 1929.
Ä de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå från
riksgäldskontoret, har under budgetåret 1929/1930 utbetalats sammanlagt
40,638,102 kronor 72 öre. Fördelningen av detta belopp på olika riksstatstitlarna
framgår av nedanstående sammanställning:
Postverket ................
Telegrafverket ...........
Statens järnvägar .........
Statens vattenfallsverk ...
Statens reproduktionsanstalt
Statens utlåningsfonder ...
Fonden för låneunderstöd .
Förlag till statsverket .....
........ kronor 3,148,400: —
........ » 7,926,239:80
........ » 5,798,600: —
........ » 6,445,021:50
........ » 678:42
........ » 12,009,163: —
........ » 5,308,000: —
........ » 2,000: —
Summa kronor 40,638,102: 72.
Å andra sidan liava under budgetåret till riksgäldskontoret återlevererats
inalles 3,779,274 kronor 6 öre av belopp, som tidigare utbetalats å
vissa äldre anslag till kapitalökning.
Riksgäldskontorets tillgångar utgjorde vid början av budgetåret 1929/
1930 .............................................. kronor 215,027,961: 66
och vid slutet av samma period.................... » 232,059,958:16
samt hava alltså ökats med ...................... kronor 17,031,996: 50.
De s. k. inkomstresterna å lånemedelsanslag uppgingo den 1 juli 1929
till 44,725,271 kronor 10 öre och den 30 juni 1930 till 33,296,081 kronor 89
öre. Sistnämnda summa motsvarar ännu icke lyftade belopp å de anslag,
vilka på riksstaterna anvisats till utgifter för kapitalökning att utgå av
lånemedel, samt ett till fonden för låneunderstöd överfört anslagsbelopp
av 8,000 kronor.
Riksgäldskontorets fordran hos aktiebolaget Kreditkassan av år 1922
har under budgetåret ökats från 50,000,000 kronor till 61,248,930 kronor 62
öre. Den kredit i riksgäldskontoret å förstnämnda summa, som ursprungligen
— år 1922 — beviljades kassan, har nämligen jämlikt beslut av 1929
års riksdag ökats med ett belopp av 10,000,000 kronor, för att därigenom
bereda kreditkassan möjlighet att från aktiebolaget Jordbrukarbanken
övertaga vissa engagemang. Den 30 juni 1930 hade kreditkassan utbekommit
hela det sålunda ökade kreditbeloppet. Enligt medgivande av
1929 års riksdag hava fullmäktige vidare beslutat att åt kreditkassan
öppna en särskild kredit å upp till 11,000,000 kronor för beredande av stöd
10
Bankoutskottets memorial Nr 2.
åt insaltare i vissa sparbanker. Å denna kredit har kassan under tiden
november 1929—juni 1930 lyftat sammanlagt ett nettobelopp av 1,248,930
kronor 62 öre.
Å sin giroräkning i riksbanken hade riksgäldskontoret en behållning
av 87,928,162 kronor 7 öre vid sista budgetårets början och 90,200,381 kronor
96 öre vid dess slut.
I övrigt vilja fullmäktige, vad angår riksgäldskontorets tillgångar, hänvisa
till den såsom bilaga till denna berättelse fogade tab. IV.
Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna få
fullmäktige meddela följande.
Allmänna järnvägslånefonden. Riksgäldskontorets fordringar för de
län, vilka utlämnats från denna fond, hava under budgetåret 1929/1930
minskats med omkring 2,183,000 kronor; de utgjorde nämligen den 1 juli
1929 67,499,064 kronor 45 öre och den 30 juni 1930 65,315,501 kronor 64 öre.
Någon utbetalning från fonden har icke ägt rum under nämnda budgetår.
Däremot har å riksgäldskontorets fordringar för tre särskilda järnvägslån
(Skövde—Axvalls, Borgholm—Böda och Södra Ölands järnvägsaktiebolags
lån) avskrivits sammanlagt 2,223,416 kronor 30 öre. De till betalning
förfallna beloppen å lån, utlämnade från allmänna järnvägslånefonden,
uppgingo vid budgetårets slut till 8,271,787 kronor 6 öre mot 8,759,545
kronor 92 öre vid dess början.
Bibanefonden. I vidare avräkning å de statsunderstöd, som av Kungl.
Majit beviljats från denna fond, har riksgäldskontoret under budgetåret
1929/1930 till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag utbetalat sammanlagt
234,133 kronor, varav 70,800 kronor för anläggning av hamnspåret Åmål—
Örnäsviken och 163,333 kronor för inköp av rullande materiel. Sedan
Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolags järnväg numera övergått i statens
ägo, har riksgäldskontorets fordran för bolagets statslån, uppgående
till 5,463,113 kronor 67 öre, avskrivits. Riksgäldskontorets fordringar för
övriga från bibanefonden utlämnade lån utgjorde den 1 juli 1929 15,649,675
kronor 15 öre och den 30 juni 1930 16,320,157 kronor 69 öre. Av sistnämnda
belopp voro 631,779 kronor 17 öre förfallna till betalning.
Fonden för låneunderstöd. Riksgäldskontorets kapitalfordran för de
fem lån å sammanlagt 17,281,820 kronor, som från denna fond utlämnats
till Ostkustbanans aktiebolag, utgjorde vid ingången av budgetåret 1929/
1930 17,279,599 kronor 62 öre. Bolaget har under sagda budgetår vederbörligen
fullgjort sin betalningsskyldighet för samtliga lånen. De belopp,
vilka bolaget därunder, i enlighet med de för lånen gällande betalningsvillkor,
erlagt till riksgäldskontoret, uppgå inalles till 866,311 kronor
38 öre. Härav utgöra 863,979 kronor 98 öre upplupna räntor och återstående
2,331 kronor 40 öre kapitalavbetalning å ett av lånen.
Bankoutskottets memorial Nr 2. 11
Jämlikt beslut av 1926 års riksdag har aktiebolaget Svenska Amerikalinjen
från fonden för låneunderstöd erhållit ett statslån å 6,000,000 kronor
för byggande av ett systerfartyg till passageraremotorfartyget Gripsholm.
Hela det beviljade lånebeloppet utbetalades till bolaget i två poster under
åren 1927 och 1928. Lånet löper med 5 procents ränta och skall återbetalas
under åren 1934—1943 med en tiondedel årligen. De räntebelopp, som
hittills förfallit till betalning å ifrågavarande lån, hava av bolaget behörigen
erlagts.
Såsom lån till Sydsvenska kraftakliebolaget för utförande av kraftverksanläggning
vid Karseforsen i Lagan anvisade 1929 års riksdag för
budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av 4,700,000 kronor att utgå
av lånemedel. Det beviljade lånebeloppet utbetalades under tiden april
1929—februari 1930 i fem poster till vattenfallsstyrelsen, som i sin ordning
tillhandahållit bolaget samma belopp. Räntefoten för lånet är bestämd
till 4.85 procent, och lånets kapitalbelopp skall genom halvårsvis skeende
avbetalningar amorteras under tiden 1930—1967. Bolaget har hittills, vederbörligen
fullgjort sin betalningsskyldighet för ifrågavarande lån.
Ä övriga från fonden för låneunderstöd anvisade lån har riksgäldskontoret
under budgetåret 1929/1930 utbetalat dels 8,000 kronor i vidare avräkning
å det lån, som beviljats hemmansägaren Seth A. Holmgren i
Vilhelmina för tillverkning av jordbrukskalk, dels ock 600,000 kronor till
flygstyrelsen, att av densamma disponeras såsom låneunderstöd vid upptagande
av inhemsk flygmotortillverkning.
Riksgäldskontorets fordringar för de från fonden för låneunderstöd utgivna
lånen uppgingo vid slutet av budgetåret 1929/1930 till 32,718,956 kronor
4 öre mot 27,360,634 kronor 25 öre vid budgetårets ingång.
Beträffande riksgäldskontorets inkomster och utgifter under nämnda
budgetår samt dess ställning vid budgetårets slut vilja fullmäktige även
hänvisa till de tabeller, vilka såsom vanligt äro fogade vid denna berättelse.
(Tab. I—V.) Härjämte åtföljes berättelsen av en ny tabell (Tab.
VI), vartill någon motsvarighet tidigare ej funnits och vari redovisas de
av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna jämte vissa andra fonder.
Ifrågavarande fonder hava tidigare bokförts bland tillgångarna
inom linjen men redovisas numera särskilt för sig, på sätt äger rum med
de av statskontoret förvaltade utlåningsfonderna.
Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1930.
Av de fyra till inlösen uppsagda 5 procents statslånen av åren 1914,
1916, 1917 och 1918 var den 1 juli 1930 utelöpande ett belopp av inalles
41,231,200 kronor. Härav hava under det senast förflutna halvåret obligationer
å 39,880,200 kronor blivit kontant inlösta. Det belopp, som den 31
12
Bankoutskottets memorial Nr 2.
december nästlidet år återstod att infria, utgjorde för samtliga de äldre
5 procents lånen 1,351,000 kronor.
Av 1929 års 4 1/a procents statslån bär riksgäldskontoret under senare
halvåret 1930 under hand försålt obligationer å tillsammans 76,900 kronor.
Likvid för dessa har erlagts efter parikurs.
Såsom förut meddelats i denna berättelse, uppgick det belopp, som på
grund av verkställd teckning å 1930 års 4 Vs procents statslån tilldelades
respektive tecknare, till sammanlagt 25,114,600 kronor, och under budgetåret
1929/1930 erlades betalning för 988,500 kronor av nämnda belopp.
Likvid för återstående 24,126,100 kronor av lånet har influtit under tiden
juli—november 1930.
Dessutom har riksgäldskontoret under senare halvåret 1930 försålt sammanlagt
3,648,900 kronor av nämnda statslån under hand. Försäljningskurserna
för detta belopp utgöra lägst 100 procent och högst 102 Vs procent.
Under senare halvåret 1930 har riksgäldskontoret från statsinstitutioner
eller av dem förvaltade fonder fått mottaga nedanstående belopp såsom
deposition, mot skyldighet att därå gottgöra ränta, nämligen:
från statens pensionsanstalt ........................ kronor 3,000,000: —
» postverkets pensionsfond ...................... » 1,222,000:_
» statens järnvägars pensionsfond .............. » 5,000,000: —
» postverkets förnyelsefond .................... » 4,000,000:_
» statens vattenfallsverks förnyelsefonder ...... » 1,700,000:_
Summa kronor 14,922,000
Postverkets pensionsfond tillkommande ränta för år 1930, 349,555 kronor
7 öre, har tillgodoförts fonden.
Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret
till förvaltning, uppgick den 1 juli 1930 till 175,000,000 kronor.
Av dessa medel återbetalade riksgäldskontoret under juli och september
1930 sammanlagt 90,000,000 kronor. Å andra sidan har statskontoret i
december nästlidet år överlämnat inalles 140,000,000 kronor till förvaltning.
Statskontorets fordran uppgick alltså vid årsskiftet till 225,000,000
kronor. Motsvarande belopp utgjorde vid 1929 års slut 230,000,000 kronor.
Å de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå
från riksgäldskontoret, har under senare halvåret 1930 utbetalats sammanlagt
20,921,293 kronor. Nedanstående sammandrag utvisar närmare
de verkställda utbetalningarnas fördelning på de utgiftstitlar, under vilka
anslagen äro uppförda i riksstaterna:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 2.
18
Postverket .....................
Telegrafverket .................
Statens järnvägar ...............
Statens vattenfallsverk .........
Statens utlåningsfonder .........
Fonden för låneunderstöd .......
Fonden för förlag till statsverket
kronor
»
»
»
»
»
»
688,000
5,499,733
4,215,000
4,410,510
6,000,000
86,000
22,050
Summa kronor 20,921,293
På grund av 1929 års riksdags beslut beviljade riksgäldskontoret i augusti
samma år aktiebolaget Kreditkassa,n av år 1922 en särskild kredit
å 11,000,000 kronor att disponeras för beredande av stöd åt insättare i vissa
sparbanker. Nämnda kreditbelopp höjdes år 1930, efter medgivande av
riksdagen, till 13,500,000 kronor. I avräkning å sistnämnda belopp hade
kreditkassan vid 1930 års utgång lyftat sammanlagt netto 1,374,229 kronor
88 öre.
1930 års riksdag beslöt, att från riksgäldskontoret skulle till Sveriges
allmänna hypoteksbank såsom dess grundfond, emot det att banken återbud
tidigare tillhandhållna grundfondsobligationer, överlämnas svenska
statens 41/* procents obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida,
till ett nominellt belopp av 60,000,000 kronor, med rätt för banken att enligt
bestämmelserna i kungl, förordningen den 16 maj 1890 angående hypoteksbanken
förfoga över obligationerna. Med anledning härav hava
fullmäktige den 4 december 1930 utfärdat förbindelse att vid anfordran
till hypoteksbanken överlämna berörda grundfondsobligationer å nominellt
60,000,000 kronor. — De 31h procents statsobligationer å 30,000,000
kronor, vilka tidigare utgjort bankens grundfond, hava allt sedan år 1927
varit deponerade i riksgäldskontoret. Ett av fullmäktige å dessa obligationer
utfärdat, den 11 juni samma år dagtecknat förvaringsbevis har
av banken återställts.
Vidare hava fullmäktige, jämlikt beslut av 1929 års riksdag, den 27 november
1930 utfärdat förbindelse att såsom grundfond för Svenska jordbrukskreditkassan
vid anfordran till kassan överlämna svenska statens
47* procents obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett
nominellt belopp av 15,000,000 kronor, med rätt för kassan att enligt bestämmelserna
i kungl, förordningen om jordbrukets kreditkassor den 3
juli 1930 förfoga över sagda obligationer.
14
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Särskilda uppdrag, vilka lämnats fullmäktige av riksdagen.
Fortsatt utgivning av samlingsverket »Främmande grundlagan.
Riksdagen uppdrog år 1912 åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta
genom fackkunnig person på svenska språket utgiva en samling grundlagar,
vallagar ock parlamentariska arbetsordningar i främmande länder.
Av detta samlingsverk hava hittills tre delar, nämligen Band II
(Amerikas förenta stater), Band III (Norge, Danmark och Nederländerna)
samt Band Y (Tyska stater) utkommit från trycket. Samtliga dessa
delar hava redigerats av jur. dr V. A. Rinander.
Frågan örn verkets fortsatta utgivning behandlades av riksdagen senast
år 1926, då fullmäktige erhöllo uppdrag att låta utgiva ytterligare
en del, vilken skulle omfatta Frankrikes och Belgiens konstitutionella
författningar (Band VI). I anledning av detta uppdrag hava fullmäktige
den 25 november 1926 avslutat kontrakt med jur. dr Rinander örn
utgivandet av jämväl sistnämnda band, vilket enligt åtagande av honom
skulle hava förelegat färdigt två år efter kontraktets datum eller sålunda
i november 1928. Utgivningen av ifrågavarande del har på grund av
åtskilliga omständigheter, över vilka utgivaren åtminstone delvis ej kunnat
råda, blivit försenad. För närvarande är emellertid hela manuskriptet
till Band VI fullbordat och uppsätta tryck. Vad som ännu återstår
är sidornas ombrytning samt utarbetande och sättning av registret.
Detta torde endast taga ett par veckor i anspråk, och bandet torde alltså
föreligga färdigtryckt senast vid utgången av innevarande januari månad.
Utgivning av konstitutionsutskottets protokoll vid 1810, 1812 och 1815 års
riksdagar.
1914 års senare riksdag uppdrog åt fullmäktige att med biträde av sakkunnig
person låta ombesörja tryckning av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815 i nära överensstämmelse med
ett av dåvarande professorn, sedermera riksarkivarien S. Clason avgivet
förslag.
Såsom fullmäktige meddelat i föregående berättelser till riksdagen, påbörjades
utgivningen av ifrågavarande protokoll av riksarkivarien Clason
och har efter dennes i december 1925 inträffade frånfälle fortsatts
av fil. dr Arne Forssell. — Hela textavdelningen, omfattande 760 sidor,
är numera rentryckt, och återstående delar, innehållande företal, supplement
samt person- och sakregister, föreligga i manuskript och delvis även
i korrektur. För verkets tryckning och häftning torde erfordras ytterligare
2 å 3 veckor.
Bankautskottets memorial Nr 2.
15
Utgivning av personregister till Rikets Ständers protokoll för åren
1809—1866.
År 1917 uppdrog riksdagen åt fullmäktige att låta utarbeta oell å tid,
som fullmäktige funne lämplig, till trycket befordra ett fullständigt personregister
till Rikets Ständers protokoll för tiden 1809—1866.
Av detta verk hava i början av år 1928 två delar, omfattande registren
över präste- och borgareståndens ledamöter, utkommit från trycket. Vad
beträffar de båda övriga delarna, innehållande registren över ridderskapet
och adeln samt bondeståndet, föreligger primärmaterialet — de s. k.
excerpterna — fullbordat sedan flera år tillbaka. Slutredigeringen av ridderskapet
och adelns register ombesörjes av hovintendenten T. V. Törngren.
Denne har av upprepade sjukdomsfall varit hindrad att fullborda
manuskriptet till nyssnämnda avdelning inom avtalad tid, men har meddelat,
att han ansåge sig kunna avlämna detsamma i tryckfärdigt skick
den 1 juni 1931. Manuskriptet till registret över bondeståndets ledamöter,
vilket redigeras av notarien M. Seth, är nu i det allra närmaste fullbordat.
— Förutom registren över de fyra riksstånden skall verket omfatta
en femte tilläggsavdelning, innehållande förteckningar över riksdagens
justitieombudsmän, fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret,
statsrevisorerna samt riksståndens sekreterare. Fullbordandet av
sagda avdelning, som kan ske först sedan verkets fyra huvudavdelningar
föreligga i fullständigt skick, torde emellertid kräva endast en kortare
tid.
Fullmäktige komma att ingå med särskild framställning till riksdagen
örn anvisande av anslag till tryckning och bindning av registren över
ridderskapet och adeln samt bondeståndet ävensom berörda tilläggsavdelning.
Utredning angående konstnärlig dekorering av första kammarens plenisal.
Med anledning av en inom första kammaren av greve J. G. Lagerbjelke
väckt motion och efter hemställan av bankoutskottet (uti. nr 12) uppdrog
1930 års riksdag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa
förberedande undersökning beträffande lämpligaste sättet för dekorering
av första kammarens plenisal samt i fråga örn därmed förenade kostnader.
För verkställandet av berörda utredning tillsatte fullmäktige i mars
1930 en kommitté och utsågo till ledamöter i densamma riksgäldsfullmäktigen,
kabinettskammarherren E. A. Hallin, motionären greve Lagerbjelke,
f. d. byggnadsrådet I. G. Clason, generaldirektören I. J. Tengbom och
riksdagshusets arkitekt A. Johansson, varjämte herr Hallin förordnades
att såsom ordförande leda kommitténs arbeten. — Sedan byggnadsrådet
Clason avlidit i juli nästlidet år, inkallades konstnären G. Pauli att i
hans ställe inträda såsom ledamot i kommittén.
16
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Kommittén utfärdade den 6 juni 1930 inbjudan till en för svenska konstnärer
öppen tävlan beträffande dekorativ utsmyckning av plenisalen.
Enligt tävlingsprogrammet skulle de förslag, som komme att avlämnas,
bedömas av en nämnd, bestående av kommittéledamöterna herrar Hallin,
Tengbom, Pauli och Johansson samt konstnären H. Sörensen i Oslo och
arkitekten T. Ryberg.
Vid tävlingstidens utgång den 1 nästlidne november hade ej mindre
än 49 tävlingsförslag inkommit. Av dessa belönades tre med pris. Ett
första pris å 5,000 kronor tillerkändes konstnären Otte Sköld och två
andra pris, vartdera å 3,500 kronor, tilldelades professor Olle Hjortzberg
och konstnären Mare. Hentzel. Härjämte inköptes fem tävlingsförslagför
en summa av inalles 4,000 kronor.
Efter en ingående granskning av de tre prisbelönade förslagen beslöt
kommittén anmoda de konstnärer, vilka erhållit pris, att i vissa avseenden
komplettera sina tävlingsförslag, och hava dessa förklarat sig villiga
att tillmötesgå nämnda anhållan. Arbetet med förslagens komplettering
beräknas vara avslutat omkring den 1 nästkommande mars.
Stockholm den 9 januari 1931.
KARL HILDEBRAND.
G. KOBB. H. S. TAMM. ERIC HALLIN.
ANDERS ANDERSON. P. ALBIN HANSSON. GUST. ANDERSSON.
Henrik Ekedahl.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
17
Baagor.
Tab. I. Riksgäldskontorets kapitalkonto för budgetåret 1929/1930.
Debet.
Ingående balans den 1 juli 1929:
Skulder ......................................................................................
Kapitalutgifter under budgetåret:
Utgifter å riksstatstitlar............................................. 194,109,342:91
Disponerad upplåning............................... 40,213,839:7 2
Kapitalrabatt............................................................ 5,400,440: 6 3
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ... 43,927:03
Statsverkets giroräkning, insättningar .................... 5,807,802: 85
Utgående balans den 30 juni 1930:
Tillgångar ....................................................................................
Summa
Kredit.
0
Ingående balans den 1 juli 1929:
Tillgångar ....................................................................................
Kapitalinkomster under budgetåret:
Inkomster å riksstatstitlar ....................................... 39,305,331: 24
Amortering å statsskulden under budgetåret 1929/1930 36,701,072: 7 7
Kursvinst å 1919 års 6 % statslån ........................... 6,062,378: 73
Disponerad upplåning................................................ 2,098,189: 7 8
Kapitalrabatt ........................................................ 311,206: 76
Statsverkets giroräkning, uttag ..................... 131,839,645: 88
Utgående balans den 30 juni 1930:
Skulder .......................................................................................
Summa
Kronor
2,064,009,839
245,575,353
232,059,958
2,541,645,150
215,027,961
216,317,825
2,110,299,363 70
66
10
2,541,645,150|46
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 8 samt. 2 höft. (Nr 2.)
2
18 Bankoutskottets memorial Nr 2.
Tab. II. Riksgäldskontoret^ skulder den 1 juli 1929 och den 30 juni 1930,
1929
1930
Deli 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
I. Skulder, löpande med ränta.
Fonder ad statsskuld:
1,699,676,061
44
Av staten upptagna obligationslån ... 1,645,065,408: 88
Lån hos statsinstitutioner och fonder:
84,625,580
35
Statens pensionsaustalt ...............
99,020,351: ll
6,540,111
01
Postverkets pensionsfond...............
7,291,314: 99
10,000,000
—
Telegrafverkets pensionsfond.........
10,000,000: —
—
—
Statens järnvägars pensionsfond ...
2,000,000: —
5,000,000
—
Pensionsförsäkringsfonden ............
11,000,000: —
—
—
Statens vattenfallsverks förnyelse-
fonder ....................................
19,550,000: —
4,587,000
—
Av staten övertagna lån..................
Övrig fonderad statsskuld:
4,268,000: —
140,889
—
Göta kanals reparationsfond .........
140,889: —
2,250,000
—
Köpeskillingen för fastigheten nr 1 i
kvarteret Lejonet i Stockholm ...
2,250,000: —
1,800,585,963
98
= 1,812,819,641: so.
Tillfällig statsskuld:
Riksgäldskontorets växlar:
345,000
—
per den 20 september 1929 ...............
- -
1,305,000
—
» » 20 december 1929 ...............
- -
—
—
» » 20 september 1930 ...............
135,000: —
'' -
—
» » 20 december 1930 ..............
Lån hos statsinstitutioner:
125,000: —
Statens vattenfallsverks förnyelse-
fonder:
19,600,000
—
Kraftverk.................. — —
900,000
—
Kanalverk ............... — —
200,000
—
Fastighetsförvaltning... — —
L _ _
260,000
= 22,350(000: —.
Fonder:
141,897
12
Pensionsfonden .................................
169,338:4 0
169,687
77
Byggnadsfonden för riksdags- och riks-
bankshus tillhöriga medel ...............
193,877: 9 7
10,818
—
Bergsjö bredspårsfond ........................
22,176: »o
385,398
27
= 322,402: 89.
23,986
74
Av statens reproduktionsanstalt till för-
vältning överlämnade medel .............
55,576
43
.
II. Skulder, icke löpande med ränta.
52,795,638
10,215,738
86
Fonden för statsskuldens amortering ...
56,976,581: 05
22
Fonden för annuitetslikvider ...............
743,324: 2 8
2,238
—
Förfallna, icke inkomna 6 % skattkam- marväxlar per 1 december 1916 .......
2,238: —
—
—
Förfallna, icke inkomna obligationer av
1914 års 5 % statslån....................
3,296,725: —
—
—
Förfallna, icke inkomna obligationer av
1916 och 1917 årens 5 % statslån (res- terande kupong)..............................
26: —
1 Länet överfördes den 30 juni, 1930 till den fonderade statsskulden.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
19
1929
1
1930
Den 1 juli
1
Den 30 juni
Kronor
i
Kronor
226,930
Förfallna, icke inkomna premieobliga-
tioner av 1918 års 5 % statslån ......
221,320: —
_
Förfallna, icke inkomna obligationer av
1919 års 6 % statslån.....................
7,076,667: so
367
50
Obeställbura certifikaträntor m. m.......
222:7 8
5,000
_
Obeställbara vinster å premieobligations-
lånen.............................................
3,600: —
185,176
63
Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta
premieobligationer av år 1918 m. m.
185,176: 6 8
232,049
89
Fonden för återlevererade fasta lånemedel
- --
338,900
20
Kapitalavbetalningar å lån från allmänna
jämvägslånefonden ........................
374,300: 2 7
691,694
25
Fonden för amortering av tilltälliga tåne-
medel.........................................•••■
- -
_
_
Fonden för återlevererade lånemedel ...
3,454,827: 9 7
70,678
74
Fonden för anordnande av spannmåls-
lagerhus och kylhus tillhöriga medel
70,698: 7 4
Fonden för låneunderstöd:
16,000
—
lån åt företag för framställning av
jordbrukskalk ..............................
8,000: —
_
_
lån till Ostkustbanans aktiebolag......
216,360: —
18,000,000
_
Fonden för mötande av förluster å aktie-
bolaget Kreditkassan av år 1922 ......
31,000,000: —
7,509,580
—
Oreglerad kursdifferens för 1919 års 6 %
statslån.........................................
- -
125,000,000
_
Av statskontoret till förvaltning över-
lämnade kassabehållningar...............
175,000,000: —
13,203,815
89
Utgiftsrester.......................................
30,382,362: 4 o
309,012,430
02
= 228,493,807: 68.
2,064,009,839
I11
Summa
2,110,299,363
70
Tab. lil. Inom linjen förda skulder den 1 juli 1929 och den
30 juni 1930.
Kronor
150,000
100,777
30,000,000
80,000,000
Konung Carl XIII:s hemgiftskapital ..........................
Lappmarks ecklesiastikfond ..................................
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade och
till Sveriges allmänna hypoteksbank såsom grundfond
för densamma avlämnade 3 */» % obligationer ............
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade förbindelser
att till konungariket Sveriges stadshypotekskassa
såsom grundfond för densamma överlämna svenska
statens 3 V« % obligationer....................................
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad förbindelse
att till Svenska bostadskreditkassan såsom
grundfond för densamma överlämna svenska statens
, 4 V» % obligationer.................................................
—jAv riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfördad förbindelse
att till Svenska skeppshypotekskassan såsom
grundfond för densamma överlämna svenska statens
4 */t % obligationer...................................................
1930
Den 30 juni
Kronor
150,000
100,777
30,000,000
80,000,000
30,000,000
10,000,000
16
20
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1929
Den 1 juli
Kronor
500,000
500,000
—
300,000
—
100,000
—
100,000
—
50,000,000
4,999,600
—
1930
Den 30 juni
Kronor
1,800,000
50,000,000
21,000,000
—
4,999,600
228,050,377
16
166,750,377 le
att tillhandahålla riksbanken statsobligationer till
värde av intill 500,000 kronor, såsom säkerhet för en va
följande centralkassors för jordbrukskredit förbindel
nämligen:
Södra Sveriges (förut Kristianstads läns) ... 500,000
Mälareprovinsernas ................................. 500,000
Malmöhus läns ....................................... 300,000
Skaraborgs läns .................................... 100,000
Mellersta Norrlands................................. 400,000:
Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 utfärdad förbindelse att såsom garantifond för densamma
överlämna 5 % statsobligationer .....................
Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 utfärdade förbindelser att såsom garantifond för
densamma överlämna 4 1 A> % obligationer ..................
v riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 utfärdad förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
kassan svenska statens obligationer, löpande utan ränta
för förvärv för stutsverkets räkning av 49,996 aktier å
100 kronor i berörda aktiebolag.........................
Summa
Härtill hommer:
dels av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut
utfärdade förbindelser att ansvara för betalningen av
2 % av det belopp, som erfordras för förräntning och
amortering av obligationerna till det internationella lånet
av år 1923 för Österrikes ekonomiska och finansiella återuppbyggande;
dels
svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags
beslut att jämte finska staten, en för båda och
båda för en, såsom för egen skuld svara för ett av Torne
och Muonio gränsälvars flottningsförening upptaget 5 %
obligationslån å kronor 1,500,000 jämlikt lånekontrakt
den 10 juli 1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken,
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholms
Enskilda bank och Aktiebolaget Göteborgs bank;
dels ock svenska statens förbindelser enligt 1927, 1928 och
1929 års riksdagars beslut att såsom för egen skuld
svara för av nedannämnda flottningsföreningar hos pensionsförsäkringsfonden
upptagna amorteringslån å följande
belopp:
Kalix älvs, löpande med 4.6 % ränta, å kronor 750,000
Lule älvs, » » 4.75 % » » > 600,000
Pite älvs, . » » 4.76 % » » » 800,000
Byske och Abv älvars, löpande med 4.76% ränta, å
kronor 450,000:
Bankoutskottets memorial Nr 2.
21
Tab. IV. Riksgäldskontorets tillgångar den 1 juli 1929 och
den 30 juni 1930.
1929
1930
Dell 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
Diverse medel:
6,932,306
33
Uppköpta svenska statsobligationer m. m.
5,565,597: 26
Förräntade medel:
2,428,511
30
I främmande staters värdehandlingar
m. m. placerade medel ..................
2,531,590: n
8,097,187
37
= 9,360,817: 63.
Förskott:
7,138,454
83
Banker och bankirhus för inlösen av
obligationer och räntekuponger m. m.
8,430,047: 82
150,000
—
Riksgäldskontorets kassör ..................
400,000: —
8,830,047
82
= 7,288,454: 83.
44,725,271
10
Inkomstrester å lånemedelsanslag..........
33,296,081
8 91
Diverse fordringar:
13,203,815
89
Fordran hos statsverket för anslaget för avsättning till
fonden för statsskuldens amortering e
[iligt 1 § i för-
ordningen angående statsverkets fond
av rusdrycksmedel.........................
30,382,362: 4 o
50,000,000
—
Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922,
krediten å 60 milj. kr...................
60,000,000: —
—
—
Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922,
krediten å lt milj. kr...................
1,248,930: 6 2
2,500,000
—
Förskott å lån till Sydsvenska kraftaktie-
bolaget.........................................
—
91,631,293
021
= 65,703,815: 89
i
21,440
14
Riksgäldskontorets postgirokonto nr 1015
4,966
10i
87,928,162
07
Riksgäldskontorets qiroräkning i riksbanken ............
90,200,381
96!
215,027,961166
Summa
232,059,958lie!
Tab. V. Inom linjen förda tillgångar den 1 juli 1929 och den
30 juni 1930.1
1929
1930
Den 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
Grundfonder och garantiförbindelser.
30,000,000
—
Sveriges allmänna hypoteksbanks grundfond ............
30,000,000
—
80,000,000
—
Konungariket Sveriges stadshypotekskassas grundfond...
80,000,000
—
—
—
Svenska bostadskreditkassans grundfond ..................
30,000,000
—
—
—
Svenska skeppshypotekskassans grundfond ..............
10,000,000
—
500,000
—
Södra Sveiiges (förut Kristianstads läns) centralkassas
för jordbrukskredit grundfond ..............................
500,000
—
1 Förändringarna i uppställningen ra. m. beträffande de inom linjen förda tillgängarna
hava genomförts på grund av den utav 1929 års riksdag beslutade omläggningen av redovisningen
av lånemedel och för att ernå överensstämmelse med bokföringen i riksnuvudboken.
(Se tab. VI.).
22
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1929
.
1930
Den 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
500,000
—
Mälareprovinsernas centralkassas för jordbrukskredit
grundfond............................................
500,000
—
300,000
—
Malmöhus läns dito dito..........................................
300,000
_
100,000
—
Skaraborgs läns dito!di to .......................................
100,000
_
100,000
—
Mellersta Norrlands dito dito .............................
400,000
_
50,000,000
Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 garantifond ...
71,000,000
—
4,999,600
—
Förbindelse att tillhandahålla aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 statsobligationer för förvärv av aktier i
berörda aktiebolag................................................
4,999,600
—
= 166,499,600: —. —
227,799,600
—
Fordran för lån, i sin helhet utgivna av andra medel
ån lånemedel:
Allmänna byggnadslånefonden:
743,909
64
Kapital ........................................................
—
—
217,499
97
Ränta ................................................
_
_
= 961,409: 61.
Fordran för lån, utgivna av dels fasta lånemedel dels
ock av andra statsinkomster än lånemedel:
Allmänna järnvägslånefonden:
53,484,460
37
Kapital ....•...........................................
_
8,938,047
30
Ränta.......................................................
'' _
5.387,356
78
Anståndsränta..........................................
_
= 67,809,864: 45.
Bibanel ånefonden:
18,760,400
—
Kapital ...........................................................
_
465,019
15
Ränta........................................................
_
1,661,839
67
Anståndsränta..................................................
_
= 20,887,258: 82.
Fordran för lån, i sin helhet utgivna av fasta tåne-
medel:
Fonden för låneunderstöd:
17,509,469
1 2
Kapital ............................................................
_
462,084
69
Ränta...............................................................
_
= 17,971,553: 81.
Fordran för lån, i sin helhet utgivna av tillfälliga
lånemedel:
9,858,841
68
Statens järnvägar ..................................................
_
2,236,130
—
Vattenfallsstyrelsen .............................................
_
_
5,386,737
28
Dräneringsfonden och täckdikningslånefonden ............
-
—
Fonden för låneunderstöd:
9,200,002
22
Kapital ...............................................................
_
_
189,078
22
Ränta ................................................................
_
20,000
—
Rörelsekapital för hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda.................................................................
_
9,024,611
80
Varukredit åt vissa nödlidande länder ...................
_
_
1,157,000
—
Kungl, hov- och slottsstaten^ ................................
_
_
25,028,934
28
Arméförvaltningen ...................................................
—
_
= 62,101,335: 4 8.
336,231,022
17
Summa
227.799,600
-
Bankoutskottets memorial Nr 2. 23
Tab. VI. Av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonder m. fl. fonder.1
1930
Den 30 jani
Kronor
Allmänna byggnadslånefonden :
Fordran hos låntagarna:
Kapital ...............................•........
Ränta ...........................................
719,128: 05
226,778: 94
945,906
99
Allmänna järnvägslånefonäen:
Fordran hos låntagarna:
Kapital .........................................
Ränta..........................................
Anståndsränta................................
! Fordran hos riksgäldskontoret............
....... 52,081,143:17
....... 8,357,347: ll
....... 5,187,811:36
65,626,301: 64
374,300:2 7
66,000,601
91
Bibanelånefonden:
Fordran hos låntagarna:
Kapital..........................................
Ränta ...................''.......................
Anståndsränta ..............................
14,197,199: —
784,114:17
1,338,844: 62
16,320,157
i
69
Fonden för låneunderstöd:
Fordran hos låntagarna:
Kapital ........................................
Ränta...........................................
....... 32,235,608:17
32,932,715: 0 7
•
Fordran hos riksgäldskontoret............
242,921:33
33,175,636
40
Fonden för förlag till statsverket :
Fordran hos statsverket.....................
Fordran hos riksgäldskontoret............
33,598,455: 4 o
1,408,320; 56
35,006,775
96
Fonden för varukredit:
Fordran hos låntagarna .....................
Fordran hos riksgäldskontoret............
1
7,676,342: c 6
1,463,269:14
9,139,611
80
.
Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus:
Fordran hos statens lagerhus- och fryshusstyrelse ......... 1,229,301: 2 6
Fordran hos riksgäldskontoret....................................... 70,698:14
1,300,000
|
Summa
161,888,690
75
Jfr not till tali. V.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.