Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. m. Allmänna indragningsstaten. 1. Justitiedepartementet. l:o.

1931-04-13 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1931:29, Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. m. Allmänna indragningsstaten. 1. Justitiedepartementet. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1931 kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner

eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst

anställda personer m. m.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande

till vissa i statens tjänst anställda personer m. m.

Allmänna indragningsstaten.

1. Justitiedepartementet.

l:o.

I en till riksdagen avlåten, den 13 februari 1931 dagtecknad proposition

nr 93 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten

1, avseende justitiedepartementet, föreslagit riksdagen medgiva, att

f. d. vaktkonstapeln vid centralfängelset å Långholmen Frans Johan

Hanssons änka Johanna Benedikta Hansson, född Lundahl, må, räknat

från och med den 1 september 1930, så länge hon förbliver änka, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension å 300 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Frans Johan Hansson var född den

20 februari 1855; att han, efter anställning såsom artillerist vid Vendes

artilleriregemente, den 1 september 1881 antogs till extra vaktkonstapel

vid centralfängelset å Långholmen; att han den 19 december 1882 konstituerades

till ordinarie vaktkonstapel och den 1 april 1908 avgick ur tjänsten

med en årlig pension av 600 kronor; att han avled den 13 augusti 1930;

samt att han icke var delägare i civilstatens änke- och pupillkassa.

Vidare inhämtas, att änkan Hansson, som är född den 21 januari 1858,

enligt ett den 1 december 1930 utfärdat läkarintyg lider av åderförkalkning

och bukbråck; samt att den i boet efter mannen Hansson befintliga behållBihang

till riksdagens protokoll 1931. 8 sami. 20 käft. (Nr 29.)

Ang.

pension åt

f. d. vaktkonstapeln

F.

J. Hanssons

änka Johanna

Benedikta

Hansson.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottet.

Ang.

ärligt understöd

åt värnpliktige

K. T. Lunds

moder.

ningen utgjorde 6,883 kronor 78 öre och, enär makarna icke ägde bröstarvingar,

i sin helhet tillföll änkan.

I avgivna utlåtanden hava fångvårdsstyrelsen och statskontoret tillstyrkt,

att änkan Hansson måtte tillerkännas ett årligt understöd av statsmedel

till belopp av 384 kronor, sistnämnda verk under framhållande, att

det kapital å något över 6,000 kronor, som tillfallit änkan vid mannens

död, icke syntes tillräckligt såsom ekonomiskt stöd för henne.

Departementschefen har emellertid med hänsyn till att änkan vore ägare

av berörda kapital ansett pensionen böra reduceras till 300 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet, som tillstyrker att pension beviljas änkan Hansson, har i

likhet med de i ärendet hörda myndigheterna ansett vad som upplysts

angående behållningen i boet efter Hansson icke böra utgöra hinder för

att pensionen bestämmes till samma belopp, som under senare år i regel

beviljats änkor efter ordinarie vaktkonstaplar vid fångvården, eller 384

kronor. Utskottet har följaktligen icke kunnat biträda Kungl. Maj:ts

förslag beträffande reducering av pensionsbeloppet i detta fall till 300

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgiva, att f. d. vaktkonstapeln

vid centralfängelset å Långholmen Frans

Johan Hanssons änka Johanna Benedikta Hansson,

född Lundahl, må, räknat från och med den 1 september

1930, så länge hon förbliver änka, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension å 384

kronor.

II. Försvarsdepartementet.

2:o.

I en till riksdagen avlåten, den 6 februari 1931 dagtecknad proposition

nr 72 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att avlidne värnpliktige Karl Teodor Lunds moder Marta

Augusta Johanna Lund må från och med den 1 mars 1929 under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd

av 420 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att värnpliktige Karl Teodor Lund

avlidit till följd av olycksfall under flygtjänstgöring den 20 februari 1929;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

3

att hans moder, sömmerskan Marta Augusta Johanna Lund, som är född

den 7 december 1874, är i saknad av tillgångar; att den omkomne varit

hennes enda barn; samt att hon icke från anhöriga kan påräkna något

understöd.

Riksförsäkringsanstalten har genom beslut den 13 augusti 1929 funnit

någon livränta enligt förordningen den 18 juni 1927 örn ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, icke kunna tillerkännas

den avlidnes moder, enär hon icke kunde anses hava varit för sitt

uppehälle väsentligen beroende av sonens arbete.

I ärendet har flygstyrelsen erinrat, att riksdagen i ett flertal fall beviljat

årliga understöd åt föräldrar till i tjänsten omkomna, såväl av stammen

som värnpliktiga. Sålunda hade 1927 års riksdag fattat beslut örn pension

till tvenne mödrar åt genom flygolyckor omkommet manskap (prop. nr 59,

punkterna 1 och 2). Enligt flygstyrelsens uppfattning syntes i förevarande

fall böra beviljas ett understöd av 600 kronor eller samma belopp, som av

riksdagen beviljats med anledning av nämnda proposition nr 59, punkten 2,

till 1927 års riksdag.

Statskontoret har påpekat, att därest livränta i förevarande fall författningsenligt

kunnat utbetalas från riksförsäkringsanstalten, dylik livränta

hade utgått med 441 kronor årligen. På grund härav och under åberopande

av 1928 års riksdags beslut i fråga örn understöd åt N. E. Göranssons

och P. A. Arnqvists föräldrar har statskontoret funnit understödet böra

begränsas till 420 kronor, varå dyrtidstillägg icke borde utgå.

Departementschefen har beträffande storleken av understödsbeloppet anslutit

sig till statskontorets förslag med den ändringen, att å understödsbeloppet

borde — med hänsyn till tidigare beslut om ersättning åt efterlevande

till under flygtjänstgöring förolyckade personer — få åtnjutas dyrtidstillägg.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

3:o.

I en inom andra kammaren väckt motion nr 79 hava herrar Laurén och

Jonsson i Eskilstuna hemställt, »att riksdagen måtte bevilja en årlig pension

av etthundratjugu kronor till vartdera av avlidne faktoriarbetaren Erik

Algot Anderssons barn: Lilly Linnea Elisabet, född den 31 mars 1917,

Birger Algot, född den 14 november 1921, och Ester Ingrid, född den 31

mars 1924, att utgå från den 1 september 1930 tills de fyllt aderton år.»

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

med därvid fogade bilagor.

Any.

uppfostringsbidrag

åt /aktoria.

''befaren

E. A, Anderssons

minderåriga

barn.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottet.

Äng.

årligt under»töd

åt arbetaren

K. F. B.

Svenssons

änka.

Av till ärendet hörande handlingar framgår, att Erik Algot Andersson

varit anställd vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori från och med den 19

juni 1916 till sin död den 27 augusti 1930. Hans tjänstetid uppgick sålunda

till något över 14 år. Han efterlämnade vid sitt frånfälle, förutom änka,

Signe Elisabet Andersson, född Jonsson den 15 april 1896 och alltså nu

nära 35 år gammal, tre minderåriga barn, Lilly Linnéa Elisabet, född den

31 mars 1917, Birger Algot, född den 14 november 1921, och Ester Ingrid,

född den 31 mars 1924.

I skrivelse den 2 oktober 1930 gjorde styresmannen för gevärsfaktoriet hos

arméförvaltningens artilleridepartement hemställan, att av departementet

måtte utverkas pension åt änkan Andersson från och med den 1 september

1930. Vid föredragning av detta ärende den 27 november 1930 fann departementet

skäl ej föreligga att för det dåvarande göra framställning hos

Kungl. Maj:t örn pension åt änkan Andersson.

Då här ifrågavarande ärende är av sådan art, att detsamma enligt de av

förlidet års riksdag godkända grunderna för handläggning av ärenden örn

understöd i vissa fall åt efterlevande till personal i statstjänst bör avgöras

av Kungl. Majit, synes motionen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion II: 79 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

4:o.

I en inom andra kammaren väckt motion nr 277 har herr Andersson i

Stockholm hemställt, »att riksdagen må bevilja änkan Hilma Ulrika

Svensson en årlig pension av 600 kronor att utgå från den 1 januari 1931».

Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa till motionen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat, att Knut Fredrik

Rudolf Svensson, född den 15 mars 1874, tjänstgjort vid flottans sjömanskår

1 maj 1891—14 mars 1901 samt såsom daglönare vid flottans varv i

Stockholm 16 mars 1901—5 augusti 1903 och 27 februari 1908—12 december

1930, vilken sistnämnda dag han avled.

Vid sin död efterlämnade han änka, född den 27 maj 1872 och alltså

snart 59 år gammal, samt en dotter. Änkan Svensson har själv varit anställd

vid ammunitionsfabriken å Marieberg under tiden 2 oktober 1892—

4 april 1901 samt 12 augusti 1901—7 februari 1903 eller under sammanlagt

nära 10 år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

5

Även nu ifrågavarande understödsärende är enligt utskottets mening

av den art, att detsamma bör hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning,

vid vilken prövning skälig hänsyn lärer komma att tagas till den i motionen

berörda omständigheten, att änkan själv under viss tid utfört arbete

för statens räkning.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 277 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

III. Socialdepartementet.

5:o.

I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition

nr 177, avseende socialdepartementet, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att

tillförordnade sekreteraren, notarien å extra stat hos riksförsäkringsanstalten

Carl Arthur Olsson Cronströms änka Agda Helena Elisabeth

Cronström, född Arbin, och makarna Cronströms minderåriga dotter

Brita Elisabeth må från och med den 1 februari 1931 å allmänna indragningsstaten

uppbära, änkan en årlig pension av 720 kronor under återstående

livstiden, så länge hon förbliver änka, och dottern ett årligt uppfostringsbidrag

å 300 kronor intill utgången av det kalenderår, under

vilket hon uppnår 18 års ålder.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Cronström, som var född den 9

juli 1889, efter att hava avlagt kansliexamen inträdde i statens tjänst den

18 maj 1912 såsom extra ordinarie tjänsteman i fångvårdsstyrelsen; att han

de följande åren till början av år 1918 tjänstgjorde dels i nämnda verk, dels

ock i kammarkollegium och läroverksöver styr elsen; att han från och med

den 21 januari 1918 antogs till amanuens hos riksförsäkringsanstalten

samt från och med den 1 mars 1918 till och med den 31 maj 1919 uppehöll

notarietjänst därstädes; att han den 1 juni 1919 blev notarie å extra stat

hos anstalten, vilken befattning han innehade till sitt den 28 januari 1931

timade frånfälle; att han därjämte från och med den 27 oktober 1927 till

och med den 18 juli 1929 enligt anstaltens särskilda beslut innehade förordnande

att uppehålla en vakant sekreterarbefattning å ordinarie

stat samt — sedan förordnande å befattningen kungjorts till ansökning

— den 19 juli 1929 av Kungl. Maj :t förordnades att tills vidare uppehålla

samma sekreterarbefattning, vilket förordnande ban innehade

till sin död; att han jämlikt Kungl. Majlis beslut den 15 februari 1929 på

Utskottet.

Äng.

pension åt

t. /. sekreteraren

C. A. O.

Cronströms

änka och uppföstringsbidrag

åt

makarna

Cronströms

minderåriga

dotter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

grund av detta förordnande åtnjöt samma förmåner, som örn han varit

innehavare av sekreterarbefattning å extra stat.

Vidare inhämtas, att Cronströms änka är född den 13 oktober 1895

och makarnas dotter den 5 oktober 1925; att änkan sedan den 1 juli 1930

innehar befattning som ordinarie småskollärarinna vid Stockholms stads

folkskolor; att enligt förrättad bouppteckning efter Cronström tillgångarna

i boet uppgå till 15,836 kronor 76 öre, därav i lösören 1,978 kronor 50 öre,

samt skulderna till 10,635 kronor 63 öre, i vilket belopp emellertid ingår

kontrakterad hyra för tiden 1 april 1931—30 september 1932 med 5,900

kronor.

Riksförsäkringsanstalten har i ärendet anfört bland annat följande:

Oaktat anstalten varit i verksamhet sedan år 1902, hade anstaltens organisationsfråga

ännu icke blivit slutgiltigt löst. På grund härav hade

endast ett fåtal —- omkring 12 procent — av anstaltens befattningshavare

ordinarie anställning. Anstalten intoge sålunda uti ifrågavarande hänseende

en synnerligen ogynnsam och i statsförvaltningen sannolikt enastående

ställning. Tid efter annan hade anstalten gjort framställning

örn anstaltens försättande på ordinarie stat i större utsträckning, vilket

emellertid ej ansetts kunna föranleda åtgärd med hänsyn till de alltjämt

fortgående utredningarna på socialförsäkringens område. Det syntes

emellertid icke skäligt, att anstaltens befattningshavare eller deras efterlevande

bleve lidande till följd av dröjsmålet med lösande av anstaltens

organisationsfråga.

Vad beträffade Cronström, vilkens stora nit och skicklighet i arbetet

anstalten vitsordade, skulle han under normala förhållanden givetvis innehaft

notarietjänst å ordinarie stat och sannolikt även sekreterarbefattning

å sådan stat. Då han på grund av de säregna förhållandena vid anstalten

varit förhindrad vinna delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa,

syntes det befogat, att hans änka och barn av statsmedel erhölle pension.

Riksförsäkringsanstalten ville erinra örn att 1928 års riksdag (R. skr.

nr 354, punkt 31) medgivit, att änkan efter tjänstförrättande sekreteraren

hos anstalten, notarien å extra stat A. E. Nordgren finge uppbära en årlig

pension å 720 kronor. Nordgren hade antagits till amanuens hos riksförsäkringsanstalten

år 1919, blivit notarie å extra stat år 1920 och från och

med den 7 september 1924 till sin död den 4 september 1927 innehaft förordnande

att tills vidare uppehålla en sekreterarbefattning å ordinarie stat. På

grund av detta förordnande hade han dock åtnjutit endast vanlig vikariatsersättning

enligt 19 § i avlöningsreglementet. I riksdagens förenämnda

skrivelse hade anförts, bland annat, följande: »Såsom framgår av utredningen

i ärendet innehade Nordgren icke ordinarie befattning, till följd

varav han saknat möjlighet att ingå i civilstatens änke- och pupillkassa

och därigenom grundlägga pensionsrätt för sin hustru. Anledningen till

att Nordgrens tjänst i likhet med det stora flertalet av riksförsäkringsanstaltens

befattningar icke blivit uppförd å ordinarie stat, torde såsom

riksförsäkringsanstalten i avgivet utlåtande framhållit stå i samband

därmed, att frågan örn socialförsäkringens organisation ännu icke blivit

slutgiltigt avgjord. Med hänsyn härtill synas starka billighetsskäl föreligga

för beredande av någon pension av statsmedel såsom bidrag till

änkan Nordgrens uppehälle. Vid bestämmandet av storleken av denna

pension torde, då mannen Nordgren icke erlagt några pensionsavgifter, en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

7

viss reduktion böra äga rum av det belopp, som skolat utgå, därest Nordgren

varit ordinarie notarie. Vid sådant förhållande finner riksdagen det

av statskontoret i avgivet utlåtande föreslagna pensionsbeloppet av 720

kronor skäligt.»

De skäl, som riksdagen anfört i berörda skrivelse, syntes till fullo motivera,

att pension beviljades även de efterlevande efter Cronström. Den

omständigheten, att dessa icke alldeles saknade medel till sitt uppehälle

samt att änkan tills vidare vore i stånd att utföra förvärvsarbete, syntes

under föreliggande förhållanden icke böra tillmätas betydelse.

Statskontoret, som avgivit utlåtande i ärendet, har däri anfört, att

på grund av vad riksförsäkringsanstalten andragit och meddelat rörande

anställningsförhållandena hos anstalten och därav föranledd försening

av befordran till ordinarie tjänst vid verket statskontoret ansåge,

att Cronströms änka, oaktat hon endast vore 35 år gammal och

innehade ordinarie tjänst, borde erhålla någon änkepension, förslagsvis

720 kronor, motsvarande vad av 1928 års riksdag beviljats notarien A.

E. Nordgrens änka, ävensom att makarna Cronströms dotter borde i

uppf Östr ingsbidrag undfå 300 kronor, för år räknat.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Enligt utskottets mening äro omständigheterna i förevarande fall sådana,

att staten icke bör undandraga sig att lämna något understöd. I

anslutning till de principer, som hittills tillämpats vid behandlingen av

liknande framställningar, har utskottet emellertid icke ansett sig kunna

tillstyrka, att pension beredes Cronströms änka, vilken endast är 35 år

gammal och innehar ordinarie befattning såsom småskollärarinna vid

Stockholms stads folkskolor. Vid detta ståndpunktstagande förbiser

utskottet icke de i propositionen framhållna särskilda anställningsförhållanden,

som råda inom riksförsäkringsanstalten, men utskottet finner

dessa förhållanden icke kunna utesluta en skälighetsprövning med

hänsyn jämväl till övriga på frågan inverkande omständigheter.

Vad därefter beträffar förslaget örn beviljande av ett uppfostringsbidrag

till makarna Cronströms minderåriga dotter, finner utskottet billigt,

att sådant bidrag utgår. Med hänsyn till den ställning, utskottet

intagit till frågan örn änkepension i detta fall, synes berörda bidrag böra

bestämmas till 384 kronor.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgiva, att avlidne tillförordnade

sekreteraren, notarien å extra stat hos riksförsäkringsanstalten

Carl Arthur Olsson Cronströms

och hans efterlämnade änka Agda Helena Elisabeth

Utskottet,.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Äng.

pension ät

e. o. tjänstemannen

hos

riksförsäkringsanstalten

6. H. Lind•stins

änka.

Cronströms, född Arbin, minderåriga dotter Brita

Elisabeth må från och med den 1 februari 1931 till

och med utgången av det kalenderår, under vilket

hon uppnår 18 års ålder, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å 384

kronor.

6:o.

I punkten 2 av propositionen nr 177 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att extra ordinarie tjänstemannen hos riksförsäkringsanstalten

Gustaf Herman Lindsténs änka Nanna Olofina Maria ''Lindstén,

född Bergqvist, må från och med den 1 februari 1931 under sin

återstående livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Lindstén, som var född den

14 januari 1863, avled den 26 januari 1931; att han efter att hava innehaft

olika anställningar, huvudsakligen i enskild tjänst, från och med

den 8 mars 1919 antogs till extra ordinarie tjänsteman hos riksförsäkringsanstalten;

att han val'' placerad i 14 lönegraden i löneplanen för

extra ordinarie befattningshavare samt från och med den 1 juli 1928

till sin död åtnjöt avlöning enligt 15 löneklassen i samma löneplan med

4,350 kronor för år, förutom dyrtidstillägg.

Vidare inhämtas, att Lindsténs änka är född den 23 januari 1865; att

enligt ett den 13 februari 1931 utfärdat läkarintyg hennes krafter äro så

nedsatta, att hon ej kan söka eller sköta någon plats, på vilken hon skulle

kunna förtjäna sitt uppehälle; samt att bouppteckningen efter Lindstén

utvisar en behållning av 13,285 kronor 4 öre, därav lösören 1,243 kronor.

Riksförsäkringsanstalten har anfört bland annat följande:

Lindsténs ställning hade närmast motsvarat en kontorsskrivares, exempelvis

vid statens järnvägar. Därest riksförsäkringsanstaltens vid skilda

tillfällen gjorda framställningar örn inrättande av ordinarie kontorsskrivarebefattningar

vunnit bifall, skulle Lindstén, som var en dugande,

samvetsgrann och nitisk tjänsteman, med säkerhet hava erhållit en

sådan befattning.

Riksförsäkringsanstalten ville erinra örn att 1927 års riksdag (B.

skr. nr 216, punkt 36) medgivit, att till vartdera av avlidne amanuensen

hos riksförsäkringsanstalten N. V. V. Kronbergs och hans efterlevande

hustrus båda barn finge utgå ett årligt understöd av 300 kronor. Kronberg

hade antagits till extra ordinarie tjänsteman hos riksförsäkringsanstalten

år 1919 och vid sin död den 28 juli 1926 varit amanuens i 16:e

lönegraden med en avlöning av 4,596 kronor för år. Behållningen i dödsboet

hade uppgått till omkring 20,000 kronor. Anstalten hade föreslagit

understöd även åt änkan, som var född 1881. Statskontoret hade, med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

9

hänsyn bland annat till vad riksförsäkringanstalten anfört rörande anställningsförhållandena

hos anstalten och därav föranledd försening av

befordran till ordinarie tjänst vid verket, tillstyrkt pension för såväl änkan

som barnen. Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t hade

emellertid vederbörande departementschef ansett sig icke böra ifrågasätta

beviljande av pension åt änkan. Däremot hade han funnit starka

billighetsskäl tala för att understöd såsom uppfostringsbidrag beviljades

åt makarna Kronbergs minderåriga barn till belopp av 300 kronor

för vartdera barnet. Riksdagen hade i sin skrivelse i ämnet anfört bland

annat följande: »Enligt riksdagens mening torde med hänsyn till Kronbergs

jämförelsevis korta anställningstid i statstjänst, änkans ålder samt

behållningen i boet efter Kronberg någon tvekan kunna råda, huruvida

understöd av statsmedel bör beredas hans efterlevande. I betraktande

av de omständigheter, som anförts till stöd för förslaget örn dylikt understöd,

har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig, att staten i

detta fall beviljar någon hjälp. Densamma lärer emellertid böra begränsas

till uppfostringsbidrag åt makarna Kronbergs minderåriga barn

under deras uppväxttid, vilka bidrag skäligen synts böra bestämmas i

enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit.»

Riksförsäkringsanstalten tilläte sig även åberopa 1928 års riksdags

beslut örn pension åt änkan efter tjänstförrättando sekreteraren A. E.

Nordgren.

Enligt anstaltens mening syntes vid bedömande av frågan örn pension

i förevarande fall särskild vikt böra fästas vid de ogynnsamma anställningsförhållandena

hos riksförsäkringsanstalten, som medfört, att

Lindstén, vilken varit i anstaltens tjänst i nära tolv år, icke kunnat erhålla

ordinarie anställning.

Statskontoret har i ärendet anfört, att statskontoret med hänsvn till

föreliggande omständigheter och särskilt vad riksförsäkringsanstalten anfört

och meddelat ansåge, att pension borde beredas änkan Lindstén.

Med avseende å storleken av pensionen ville statskontoret under åberopande

av Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 160 till 1931 års riksdag

örn pension åt amanuensen E. Lundströms änka tillstyrka ett belopp

av 600 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Av utredningen i ärendet framgår, att Lindstén först år 1919 antagits

till extra ordinarie tjänsteman hos riksförsäkringsanstalten, samt att

han då uppnått en så hög ålder, 56 år, att befordran till ordinarie befattning

måste — åtminstone med tillämpning av de befordringsprinciper,

som i allmänhet gälla inom statsförvaltningen — anses hava varit

mindre sannolik. Vad riksförsäkringsanstalten anfört i fråga örn utsikterna

för Lindstén härutinnan synes utskottet därför knappast kunna

tillmätas större betydelse vid bedömandet av det föreliggande pensionsärendet.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra därom, att

befattningshavare efter uppnådd levnadsålder av 60 år enligt gällande

bestämmelser icke kan vinna delaktighet i civilstatens änke
-

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Ant/.

pension åt

förre amanuensen

E. Lundströms

änka.

och pupillkassa. Med hänsyn till övriga omständigheter i förevarande

fall har utskottet likväl funnit sig böra tillstyrka, att Lindsténs änka

beredes någon pension av statsmedel. Det belopp, som av Kungl. Maj:t

i sådant avseende föreslagits, synes utskottet emellertid, i betraktande av

Lindsténs korta tjänstetid och då änkan icke är i avsaknad av tillgångar,

höra något reduceras. Utskottet vill för sin del tillstyrka, att pensionen

fastställes till 444 kronor.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maurts förevarande

framställning, må medgiva, att extra ordinarie

tjänstemannen hos riksförsäkringsanstalten

Gustaf Herman Lindsténs änka Nanna Olofina Maria

Lindstén, född Bergqvist, må från och med den

1 februari 1931 under sin återstående livstid, så

länge hon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 444 kronor.

IY. Finansdepartementet.

7:o.

I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition

nr 160 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att förre amanuensen hos riksräkenskapsverket

Erik Lundströms änka Hilma Charlotta Lundström, född Karlsson,

må räknat från och med den 1 februari 1931, så länge hon förbliver

änka, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår, att amanuensen Lundström av 1930

års riksdag tillerkändes en årlig pension av 1,920 kronor, att utgå från

och med dagen näst efter den, då han avginge från sin anställning i statstjänst.

Lundström lämnade sin anställning i riksräkenskapsverket den

1 juli 1930 samt avled den 6 januari 1931.

Lundström efterlämnade såsom närmaste anhöriga änkan Hilma Lundström,

född den 19 oktober 1865, och sin moder, född år 1839. Enligt beräkning

av tillgångar och skulder i boet efter Lundström överstiga skulderna

tillgångarna, vilka senare utgöras endast av det gemensamma

bohaget. Hilma Lundströms arbetsförmåga är enligt läkarintyg på

grund av blodbrist och kraftnedsättning betydligt nedsatt.

Beträffande utredningen i övrigt hänvisar utskottet till propositionen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

11

V. Ecklesiastikdepartementet

8:o.

I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition

nr 53, avseende ecklesiastikdepartementet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att förre arbetsläraren

vid statens bantverksskola i Kristinehamn för blinda Karl Johan Johanssons

änka Ida Johansson, född Andersson, må från och med den 1 februari

1930 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 444

kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Karl Johan Johansson tjänstgjort

såsom arhetslärare vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda

från och med den 1 januari 1901 till och med den 15 juni 1921 samt att,

då han vid sistnämnda tid vid uppnådd pensionsålder avgick från sin

ordinarie befattning, han erhöll avkortad pension med 1,940 kronor för

år. Då hantverksskolans arhetslärare år 1916 erhöllo rätt till inträde i

civilstatens änke- och pupillkassa, kunde Johansson, som var född den 6

februari 1854, icke bliva delägare i kassan, enär han vid samma tid

redan uppnått sextio års ålder. Johansson, som avled den 23 januari

1930, efterlämnade, förutom änkan, fyra vuxna barn, samtliga gifta och i

sådana ekonomiska omständigheter, att de icke kunna lämna sin moder

något understöd. Själv är änkan Johansson oförmögen till något inkomstbringande

arbete och befinner sig, enligt intyg av vederbörande pastorsämbete,

i behövande omständigheter.

Beträffande utredningen i övrigt tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

9:o.

I en till riksdagen avlåten, den 13 februari 1931 dagtecknad proposition

nr 93, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet innefattar förslag i

tre med nummer 2—4 betecknade punkter, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, i punkten 2 föreslagit riksdagen medgiva,

att vartdera av amanuensen vid nationalmuseum Gunnar Carl Weng
-

Ang.

pension åt f.

arbetsläraren

C. J. Johanssons

änka.

Äng.

upp/ostringsbidrag

ät amanuensen

G. C.

Wengströms

minderåriga,

barn.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

ströms och hans hustru Alice Schotte-Wengströms minderåriga barn

Karl-Axel och Torsten Gunnar Schotte-Wengström må från och med

den 1 augusti 1930 till och med utgången av det kalenderår, varunder

barnet uppnår 18 års ålder, å allmänna indragningsstaten uppbära ett

årligt uppfostringsbidrag å 384 kronor, med rätt för Kungl. Majit att, örn

en å Wengströms liv tagen försäkring skulle av familjen utbekommas

eller eljest ändrade förhållanden skulle därtill föranleda, låta inställa

vidare utbetalning av uppfostringsbidraget.

I skrivelse till Kungl. Majit den 23 december 1930 har överintendenten

och chefen för nationalmuseum anhållit, att Kungl. Majit måtte hos

riksdagen utverka årligt uppfostringsbidrag åt två minderåriga söner till

amanuensen vid nationalmuseum, filosofie licentiaten Gunnar Carl Wengström,

vilken syntes hava omkommit genom olyckshändelse under juli månad

1930.

Enligt ett vid skrivelsen fogat, av chefen för ordonnanspolisen i Stockholm

den 22 december 1930 utfärdat intyg hade Wengström den 7 juli 1930

1 sällskap med en annan person begivit sig ut på en segeltur i Stockholms

skärgård med en s. k. hlekingseka. Påföljande dag — den 8 juli — hade de

seglande anlänt till Ornö, varest Wengströms sällskap skilts från Wengström,

under det Wengström ensam begivit sig ifrån Ornö under uppgift,

att han skulle företaga en längre segeltur. Efter det Wengström

ombord å segelbåten lämnat Ornö, hade Wengström varit borta och

icke, trots ivriga efterspaningar, kunnat anträffas.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Wengström, som var född den

23 februari 1895, anställdes såsom amanuens vid nationalmuseum den 1

juni 1919; att han från och med den 1 juli 1925 tillhörde 19 lönegraden i

löneplanen för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen; att Wengström,

vilkens tjänstgöring var förlagd till museets avdelning för handteckningar

och gravyrer, under budgetåret 1929/1930 åtnjöt ett lönetillägg

å 2,000 kronor såsom föreståndare för denna avdelnings samlingar

av äldre handteckningar och gravyrer; att Wengström på förordnande

uppehållit befattning såsom intendent vid museet under tillhopa

2 år 9 månader 14 dagar; att Wengströms sammanlagda löneförmåner

vid museet under åren 1919—1929 utgjort respektive 2,652 kronor, 3,246

kronor, 6,044 kronor, 4,689 kronor, 4,770 kronor, 5,689 kronor, 6,120 kronor,

7,649 kronor, 5,714 kronor, 6,524 kronor och 6,812 kronor; att Wengström

år 1925 ingått äktenskap med Alice Sofia Viktoria Schotte; samt

att han i sitt äktenskap med henne hade två söner, båda födda den 28

december 1925.

Beträffande Alice Schotte-Wengström inhämtas av handlingarna,

att hon, som är född den 18 juni 1898, sedan den 1 januari 1924 varit anställd

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

13

såsom kontorsbiträde vid statens historiska museum; samt att hon för närvarande

åtnjuter avlöning enligt 8 lönegraden 6 löneklassen i löneplanen

för icke-ordinarie befattningshavare eller med 2,676 kronor för år

jämte dyrtidstillägg.

Enligt en i propositionen omnämnd förteckning över makarna Wengströms

tillgångar och skulder i juli månad 1930 uppgingo tillgångarna

till 19,587 kronor samt skulderna till 16,900 kronor. — Livförsäkringsaktiebolaget

Nordstjärnan, som iklätt sig försäkring å Wengströms liv för ett

belopp av 20,000 kronor, har tillsvidare i avvaktan på dödförklaring vägrat

utbetala beloppet men medgivit, att försäkringen må förbliva gällande

utan premiebetalning.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:

I betraktande av de i ärendet åberopade omständigheterna finner jag

mig böra förorda, att understöd av statsmedel beredes amanuensen

Wengströms familj i form av bidrag till de båda barnens uppfostran.

Vad uppfostringsbidragets storlek beträffar, tillstyrker jag i likhet med

statskontoret, att detsamma bestämmes till 384 kronor för år för vartdera

barnet eller således till samma belopp, som 1927 års riksdag beviljat

såsom uppfostringsbidrag åt avlidna förste amanuenserna B. G. V.

E. G. Schotts och N. E. I. Baad-Heimers minderåriga barn. Bidragen

torde böra utgå från och med den 1 augusti 1930 samt få åtnjutas intill

utgången av det kalenderår, varunder barnen uppnå 18 års ålder. Vid

ett eventuellt medgivande synes, med hänsyn till de med förevarande understödsfråga

förknippade särskilda förhållanden, böra knytas villkor örn

rätt för Kungl. Majit att, örn den å Wengströms liv tagna försäkringen

skulle av familjen utbekommas eller eljest ändrade förhållanden skulle

därtill föranleda, inställa vidare utbetalning av bidragen.

Beträffande utredningen i övrigt tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen.

Under åberopande av vad föredragande departementschefen anfört får

utskottet tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

10: o.

Under punkten 3 av förevarande proposition nr 93 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen medgiva, att vart och ett av avlidne docenten vid

universitetet i Lund Johannes (Hannes) Evelinus Skölds och hans efterlämnade

änka Nancy Konstance Skölds minderåriga barn Paz Nancy,

Tryggve Mark och Bo Sture må från och med den 1 oktober 1930 till och

med utgången av det kalenderår, under vilket barnet uppnår 18 års ålder,

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt uppfostringsbidrag

å 384 kronor.

Äng.

uppfostringsbidrag

åt avlidne,

docenten

J. E.

Skölds

minderåriga

born.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Sköld, som var född den 20 september

1886, avled den 14 september 1930; att ban blev docent vid Lunds

universitet i slaviska språk den 23 juni 1922 samt i jämförande indoeuropeisk

språkforskning den 19 juni 1926; att ban förklarades kompetent till

professur i slaviska språk vid universitetet i Köpenhamn år 1923; att hail''

med stöd av de Letterstedtska och Dicksonska resestipendierna år 1928

företog en forskningsfärd till Pamir; att ban upprätthållit professuren i

sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Lunds universitet

från den 1 januari 1929 till sin död; att Skölds sammanlagda löneförmåner

vid Lunds universitet under åren 1922—1930 utgjort respektive

3,178, 7,206, 6,935, 7,206, 7,224, 7,164, 7,194, 8,314 och 6,233 kronor; att enligt

förrättad bouppteckning tillgångarna i boet uppgingo till 47,184 kronor,

varav 2,570 kronor belöpte å lösöret, samt skulderna till 41,233 kronor,

vadan boet utvisade en behållning av 5,951 kronor; att Skölds änka

är född den 14 april 1892; samt att hans efterlämnade tre barn äro födda,

Paz Nancy den 11 september 1918, Tryggve Mark den 2 november 1922

och Bo Sture den 1 november 1924.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift bar docent föreningen i Lund gjort

hemställan, att Kungl. Majit ville vidtaga åtgärder för beredande av dels

åt Skölds änka en pension å allmänna indragningsstaten, utgående med

samma årliga belopp som tillf olle änka efter docent, delaktig i pensionsinrättningen

för änkor och barn efter befattningshavare vid universitetet

i Lund, dels ock ett årligt understöd till skäligt belopp till vart och

ett av Skölds efterlämnade tre minderåriga barn, att utgå till fyllda 18 år.

Till stöd för sin framställning har föreningen bland annat framhållit

docenten Skölds vetenskapliga insatser. Av hängivenhet för sin forskning

hade Sköld gjort stora personliga ekonomiska uppoffringar, till följd

varav han ådragit sig betydande skulder. Dessa vore visserligen täckta

genom utfallna livförsäkringar, men något nämnvärt överskott tillgodo

för de efterlevande funnes ej.

Docentföreningens framställning har tillstyrkts av kanslern för rikets

universitet efter hörande av större akademiska konsistoriet i Lund.

I sitt yttrande i ämnet har konsistoriet upplyst, att Sköld icke varit delaktig

i pensionsinrättningen för änkor och barn efter befattningshavare

vid universitetet i Lund; att delaktiglietsbelopp i inrättningen utgjorde

för docent 20 procent av årliga beloppet av ett docentstipendium (6,000

kronor) eller alltså 1,200 kronor; att pension från inrättningen utginge

för år räknat: a) för änka med det delaktighetsbelopp, som senast varit

för mannen gällande, och b) för delaktigs underåriga barn, vilkas egen

moder levde och vore efter samme delaktige pensionsherättigad, med 40

procent av änkas pensionsbelopp för det första barnet och med 10 procent

av samma pensionsbelopp för varje ytterligare barn, därvid summan avtill

barnen sålunda utgående belopp dem emellan skulle lika fördelas;

ävensom att delaktigs barn inom äktenskap vöre pensionsberättigade,

tills de fyllt 18 år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

15

I utlåtande i ärendet har statskontoret anfört, att riksdagen visserligen

i många fall beviljat årliga understöd åt änkor efter sådana befattningshavare

i statstjänst, som icke varit i tillfälle att sörja för sina efterlevande

genom att ingå i någon för sådan familjepensionering avsedd kassa.

För beviljande av understöd av ifrågavarande slag hade dock alltid

såsom förutsättning gällt, att särskilt ömmande omständigheter kunnat

anses föreligga. Så hade ansetts vara fallet, då änka varit antingen på

grund av hög ålder eller till följd av sjukdom oförmögen till arbete och

tillika befunnits vara medellös och i saknad av anhöriga, som ansetts

kunna och böra draga försorg örn henne. Där det icke blivit styrkt, att

dylika särskilt ömmande förhållanden förelegat, hade det ansetts betänkligt

att av statsmedel bereda änkepension. När änkan varit arbetsduglig

men haft minderåriga barn att försörja och uppfostra, hade i åtskilliga

fall, där behov av understöd förelegat, detta ansetts böra tillgodoses, icke

genom änkepension utan genom understöd i form av uppfostringsbidrag

till barnen.

Med tillämpning av dessa principer på föreliggande fall syntes det

statskontoret knappast böra ifrågakomma att åt Skölds änka söka utverka

någon pension, medan däremot förhållandena syntes starkt framhäva

behovet av hjälp åt familjen i form av uppfostringsbidrag till de tre

minderåriga barnen. Statskontoret föreställde sig, att i detta fall, där

det gällde tre barn, understödet lämpligen borde bestämmas att utgöra

300 kronor örn året för vart och ett av dem, att utgå från och med månaden

näst efter faderns frånfälle.

Departementschefen har för sin del anfört bland annat, att i förevarande

fall sådana omständigheter förelåge, att den gjorda framställningen

örn understöd syntes böra så långt möjligt röna tillmötesgående. Med

hänsyn till de principer, som förut tillämpats vid behandling av likartade

frågor, hade departementschefen dock, i likhet med statskontoret,

funnit sig icke kunna förorda pension åt Skölds änka, då hon endast

vore 38 år gammal och hennes arbetsförmåga icke, såvitt handlingarna

utvisade, vore nedsatt. Däremot biträdde departementschefen förslaget

örn årligt uppfostringsbidrag till vart och ett av makarna Skölds minderåriga

barn. Det av statskontoret i sådant avseende ifrågasatta beloppet

av 300 kronor för varje barn syntes emellertid departementschefen böra

höjas, förslagsvis till 384 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning väckta motioner,

nämligen inom första kammaren nr 213 av herr Ström, Fredrik, jämte elva

av kammarens övriga ledamöter samt inom andra kammaren nr 354 av

herr Lundstedt och nr 355 av herr andre vice talmannen Bengtsson jämte

sex av kammarens övriga ledamöter (likalydande med motionen 1:213).

Motioner

1:213, 11:354

och 11:355.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottet.

I de likalydande motionerna I: 213 ock II: 355 kemställes, att riksdagen

må medgiva, att docenten Skölds änka må, räknat från ock med den 1

oktober 1930, så länge kon förbliver änka, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,200 kronor samt att vart ock ett av makarna

Skölds tre minderåriga barn må från ock med den 1 oktober 1930 till

ock med utgången av det kalenderår, under vilket barnet uppnår 18 års

ålder, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt uppfostringsbidrag

å 600 kronor.

I motionen II: 354 yrkas, »att riksdagen ville, med avslag å Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition i förevarande avseende, besluta, att

docenten Skölds änka ock barn skola å allmänna indragningsstaten uppbära

samma årliga understöd, som de skulle erhållit från Lunds universitets

pensionsinrättning, därest Sköld vid sin död varit professor vid

universitetet».

Beträffande de skäl, som i motionerna anförts till stöd för de däri framställda

yrkandena, får utskottet hänvisa till respektive motioner.

Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattningen, att

med hänsyn till föreliggande omständigheter den gjorda framställningen

örn understöd åt docenten Skölds efterlevande bör så långt möjligt är

röna tillmötesgående. Vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit

finner utskottet vara väl avvägt. Utskottet kan alltså icke förorda, att

riksdagen i fråga örn understöd i förevarande fall skulle gå längre än vad

Kungl. Maj:ts förslag innebär. Att, såsom i motionerna yrkats, pension

skulle beviljas även åt Skölds änka finner utskottet icke böra ifrågakomma,

enär änkan är endast 38 år gammal ock såvitt handlingarna utvisa

arbetsför. Icke keller har utskottet ansett sig kunna tillstyrka, att

uppfostringsbidragen till de minderåriga barnen fastställas till högre

belopp än 384 kronor, vilket belopp, utskottet veterligt, är det högsta,

som under senare år av riksdagen beviljats såsom understöd åt avliden

icke-ordinarie statstjänstemans efterlevande barn.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å de i ämnet

väckta motionerna 1:213, II: 354 och II: 355, i vad

de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må medgiva,

att vart och ett av avlidne docenten vid universitetet

i Lund Johannes (Hannes) Evelinus Skölds och

hans efterlämnade änka Nancy Konstance Skölds

minderåriga barn Paz Nancy, Tryggve Mark och Bo

Sture må från och med den 1 oktober 1930 till och

med utgången av det kalenderår, under vilket barnet

uppnår 18 års ålder, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å 384 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

17

liro.

I punkten 4 av förevarande proposition bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att vart och ett av avlidne docenten vid universitetet

i Uppsala Adolf Fredrik Söderströms och hans efterlämnade änka Margit

Söderströms minderåriga barn Gustaf Fredrik, Johan Axel och Nils

Adolf må från och med den 1 september 1930 till och med utgången av

det kalenderår, varunder barnet uppnår 18 års ålder, å allmänna indra gningsstaten

uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å 384 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Söderström, som var född den

20 april 1888, avled den 30 oktober 1929; att han under tiderna den 25

januari—16 november 1914, den 1 januari—14 november 1915 och den 1

januari—31 december 1921 var amanuens vid universitetets i Uppsala

zootomiska laboratorium mot åtnjutande av ett arvode av 1,200 kronor för

år; att han förordnades till docent den 9 december 1920 samt innehade docentstipendium

under tiden den 1 oktober 1921—30 september 1928, vilket stipendium

före den 1 juli 1925 utgick med 5,000 kronor samt därefter med 6,000

kronor örn året; att han under tiden den 15 januari—14 mars 1926 uppehöll

professuren i jämförande anatomi mot åtnjutande av ett vikariatsarvode,

utöver docentstipendiet, efter 1,000 kronor för år; att han under vårterminen

1929 uppbar Filéns legat å 380 kronor; att enligt förrättad bouppteckning

behållningen i boet efter Söderström utgjorde 4,711 kronor 27

öre, därav i kontanta tillgångar, fordringar och obligationer 2,786 kronor

98 öre; att Söderströms änka, som är född den 23 september 1894, avlagt

filosofie magisterexamen samt för närvarande genomgår provårskurs vid

Uppsala högre allmänna läroverk; samt att barnen Söderström äro födda,

Gustaf Fredrik den 27 november 1924, Johan Axel den 11 december 1926

och Nils Adolf den 17 september 1928.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift har docentföreningen i Uppsala

gjort framställning örn beredande av pension åt Söderströms änka samt

uppfostringsbidrag åt hans tre minderåriga barn.

Statskontoret har i utlåtande över denna framställning anfört, att anledning

icke syntes föreligga att i nu förevarande fall söka utverka änkepension,

men att omständigheterna starkt framhävde familjens behov

av hjälp i form av uppfostringsbidrag för de tre minderåriga sönerna.

Understödsbeloppen syntes böra bliva 300 kronor för år räknat samt få åtnjutas

från och med månaden näst efter den, då framställning i ämnet

inkommit.

Föredragande departementschefen har uttalat, att han ansåge det icke

kunna ifrågakomma att, på sätt hemställts, söka utverka pension av

.statsmedel åt Söderströms änka, vilken vore endast 36 år gammal och

enligt vad'' i ärendet blivit upplyst ämnade söka sin utkomst på lärar
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. S sami. 20 höft. (Nr 29.)

Äng.

uppfostringsbidrag

åt avlidne

docenten

A. F.

Söderströms

minderåriga

barn.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

Motion

II: 330.

Utskottet.

banan. Däremot funne departementschefen den gjorda framställningen,

i vad den avsåge uppfostringsbidrag åt de tre barnen, behjärtansvärd

och tillstyrkte för den skull, att understöd i denna form bereddes familjen.

Beträffande storleken av uppfostringsbidragen förordade departements

chefen, att bidraget för varje barn bestämdes till vad som under närmast

föregående två punkter ifrågasatts för där avsedda fall, eller således till

384 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt hänvisar utskottet till propositionen.

1 samband härmed har utskottet till behandling föreliaft en inom andra

kammaren under nr 356 av herr Thomson väckt motion, vari hemställts,

att riksdagen måtte medgiva, »att avlidne docenten vid universitetet i Uppsala

Adolf Predrik Söderströms änka Margit Söderström, född Elg, må

räknat från och med den 1 november 1929, så länge hon förbliver änka, å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension å 1,200 kronor samt

att vart och ett av makarna Söderströms minderåriga barn Gustaf Predrik,

Johan Axel oell Nils Adolf må från och med den 1 november 1929 till

och med utgången av det kalenderår, under vilket barnet uppnår 18 års

ålder, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt uppfostringsbidrag

å 600 kronor».

Beträffande de skäl, som av motionären anförts till stöd för detta yrkande,

får utskottet hänvisa till motionen.

Då Kungl. Maj:ts förslag står i överensstämmelse med de principer,

som hittills tillämpats vid behandling av understödsärenden av nu ifrågavarande

art, får utskottet tillstyrka bifall till detsamma. Utskottet

har alltså icke kunnat ansluta sig till de i ovanberörda motion framställda

yrkandena.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen, .med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å den i ämnet

väckta motionen II: 356, i vad den skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må medgiva, att vart och ett

av avlidne docenten vid universitetet i Uppsala Adolf

Predrik Söderströms och hans efterlämnade änka

Margit Söderströms minderåriga barn Gustaf Fredrik,

Johan Axel och Nils Adolf må från och med den

1 september 1930 till och med utgången av det kalenderår,

varunder barnet uppnår 18 års ålder, å allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt uppfostringsbidrag

å 384 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

19

VI. Handelsdepartementet.

12 :o.

1 en till riksdagen avläten, den 13 februari 1931 dagteckuad proposition

nr 93 hav Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten

5, avseende handelsdepartementet, föreslagit riksdagen medgiva, att extra

läraren vid navigationsskolan i Göteborg Johan Teodor Ahnbergs änka

Mimmi Ragnhild Ahnberg, född Olsson, må räknat från och med den 1

maj 1930, så länge lion förbliver änka, å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension ä 000 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Ahnberg, sorn var född

den 29 december 1877, den 4 september 1909 förordnades att tills vidare

under läsåret 1909—1910 uppehålla en biträdande extra lärarbefattning

i matematik å maskinistavdelningen vid navigationsskolan i Malmö

med en undervisningsskyldighet av 6 timmar för dag; att han, efter att

hava under läsåret 1910—1911 under 29 dagar bestritt en extra lärarbefattning

i matematik vid nämnda navigationsskola, under läsåret 1911—

1912 uppehöll en extra lärarbefattning i mekanik, ångmaskinlära och maskinritning

vid samma skola med en undervisningsskyldighet av 33 timmar

för vecka; att hail den 29 juli 1912 förordnades till extra lärare i maskinlära,

fysik och mekanik i en 2:a maskinistklass och maskinlära

i två sjökaptensklasser vid navigationsskolan i Göteborg med en

undervisningsskyldighet av 24 timmar för vecka, vilken lärarbefattning

lian innehade till sitt frånfälle den 6 april 1930; att Ahnberg under vårterminen

1913, i stället för egen tjänstgöring, uppehöll en ordinarie lärarbefattning

i fysik och mekanik samt maskinlära i en lia maskinistklass

vid navigationsskolan i Göteborg; samt att de löneförmåner, han åtnjöt i

egenskap av extra lärare vid sistnämnda skola, uppgingo till 150 kronor

för veckotimme (3,600 kronor för år) jämte, under senare tid, därå löpande

dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring.

Vidare inhämtas, att änkan Ahnberg, som är lödd den 17 juni 1891,

vid läkarundersökning befunnits lida av hjärtsjukdom samt organisk

nervsjukdom, på grund varav hennes arbetsförmåga är i väsentlig grad

nedsatt; att vid bouppteckning efter mannen skulderna i boet väsentligt

överstego tillgångarna; att änkan Ahnberg ej äger något privat kapital

samt ej heller åtnjuter pension eller årligt understöd; samt att lion halen

minderårig fosterson att försörja.

Statskontoret har i iirendet anfört, att det nied hänsyn till att änkan

Ahnberg ännu ej uppnått 40 års ålder skulle kunna ifrågasättas, huruvida

pension åt benne borde utverkas. Emellertid framginge av läkar
-

Ang.

pension åt

extra läraren

vid navigationsskolan

i Göteborg

J. T. Ahnbergs

änka.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Ally.

pension åt

f. d. förste

fartt/gsinspektören

J. H.

Erdtmans

änka.

20 Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

intyg, att hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom ansetts vara i

väsentlig grad nedsatt. Vid sådant förhållande och då boet efter läraren

Ahnberg visade avsevärd brist, syntes billighetsskäl tala för beviljande

i förevarande fall av något understöd av statsmedel. I fråga om

bestämmande av beloppet av sagda understöd syntes viss ledning kunna

erhållas av 1926 års riksdags beslut örn pension åt förre navigationsskolläraren

O. Mårtenssons änka. Den i berörda fall beviljade pensionen utgjorde

696 kronor. Då emellertid Mårtensson innehaft ordinarie anställning

och kunnat vid avgång från tjänsten räkna 36 tjänstår, under det

att Ahnberg endast varit extra lärare med en anställningstid av omkring

20 år, syntes i förevarande fall understödet böra sättas något lägre,

förslagsvis till 600 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

13 :o.

I en inom första kammaren väckt motion nr 22 har herr Nordborg hemställt,

»att riksdagen ville åt förre förste fartygsinspektören Johan Herman

Erdtmans änka Elin (Ellen) Josefina Erdtman av statsmedel bevilja

en änkepension till belopp, som må befinnas skäligt.»

Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa till motionen.

Av handlingarna i ärendet framgår huvudsakligen följande:

Herman Erdtman, som var född den 12 januari 1867, tjänstgjorde såsom

verkmästare vid flottans varv i Stockholm under tiden 15 maj 1899

—31 december 1904 samt såsom förste fartygsinspektör i Stockholms

distrikt från och med den 1 januari 1915 till sin död den 24 mars 1930.

Hans sammanlagda anställningstid i statstjänst utgjorde i det närmaste

21 år. När befattningen såsom förste fartygsinspektör den 1 juli 1928

uppfördes på ordinarie stat, kunde Erdtman, som då uppnått en levnadsålder

av över 60 år, icke vinna delaktighet i civilstatens änke- och pupillkassa.

Erdtman efterlämnade vid sin död änka och två barn, en son och en

dotter. Änkan är född den 17 oktober 1867 och alltså nu omkring 63

år gammal. Behållningen i boet efter mannen belöpte sig till omkring

9,500 kronor, därav något mer än 7,600 kronor utgjordes av kontanta mer

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

21

del, och har helt tillfallit änkan. På grund av inbetalningar, som mannen

verkställt till allmänna änke- och pupillkassan i Sverige, är änkan

berättigad att från kassan åtnjuta en årlig pension å 1,374 kronor. Av

barnen är sonen till yrket ingenjör samt vistas för närvarande i Amerikas

förenta stater; dottern är gift med en banktjänsteman.

Erdtmans änka gjorde i en till Kungl. Majit ställd, den 11 augusti

1930 dagtecknad skrift framställning örn erhållande av pension. Denna

framställning tillstyrktes av kommerskollegium.

I utlåtande den 12 september 1930 anförde statskontoret, att då den

pension, änkan åtnjöte från allmänna änke- och pupillkassan i Sverige,

endast vore obetydligt mindre än den pension, som skulle hava tillkommit

henne, örn hennes man blivit delägare i civilstatens änke- och pupillkassa,

samt änkan icke heller vore alldeles utan tillgångar och syntes

kunna påräkna något ekonomiskt stöd hos sina två barn, tillräckliga

skäl knappast kunde anses föreligga att söka i detta fall utverka någon

pension av statsmedel.

Genom beslut den 11 oktober 1930 fann Kungl. Majit framställningen

icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Av utredningen framgår, att fartygsinspektören Erdtmans änka redan

är i åtnjutande av pension från enskild pensionskassa till belopp, som

i det närmaste motsvarar vad som skulle hava tillkommit henne, därest

mannen varit delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, att behållningen

i boet efter mannen — omkring 9,500 kronor — i sin helhet tillfallit

änkan samt att hon lärer kunna påräkna något ekonomiskt stöd från

sina barn. Under sådana förhållanden anser utskottet i likhet med statskontoret,

att anledning i detta fall icke föreligger att bereda pension av

statsmedel.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion Ii 22 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 april 1931.

På bankoutskottets vägnar i

Utskottet.

C. E. SVENSSON.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 39.

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava näfvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Seensson, Johansson i Östersund, Lindgren.

Johansson i Friggeråker, Stendahl, Berling, Norman och Bengtsson: dock att herr Benctsson

ieke deltagit i behandlingen av punkterna 1—9;

från andra kammaren: herrar Båeklund, Svensson i Betingetorp, Lovén, Hyberg. Carlsson

i Solberga, Höglund i Goteborg, Svedman och Johansson i Edsbyn.

Reservationer:

vid punkten 10 (äng. uppfostringgbidrag åt avlidne docenten J. B. Skölds

minderåriga barn):

av herr C. E. Svensson:

av herrar Johansson i Östersund, Bevling, Norman, Bäcklund, Höglund

i Göteborg och Johansson i Edsbyn, vilka yrkat,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Ma.i:ts förevarande

framställning och de i ämnet väckta motionerna

1:213, 11:354 och 11:355, må medgiva, att docenten

vid universitetet i Lund Johannes (Hannes) Evelinus

Skölds änka Nancy Konstance Sköld, född Nilsen,

och makarnas tre minderåriga barn, Pass Nancy,

Tryggve Mark och Bo Sture må från och med den 1

oktober 1930 å allmänna indragningsstaten uppbära,

änkan en årlig pension av 600 kronor under återstående

livstiden, så länge hon förbliver änka, samt vart och

ett av de minderåriga barnen ett årligt uppfostringsbidrag

å 384 kronor till och med utgången av det kalenderår,

under vilket barnet uppnår 18 års ålder;

samt

av herr Lovén, som yrkat,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och de i ämnet väckta motionerna

1:213, 11:354 och 11:355, må medgiva, att vart

och ett av avlidne docenten vid universitetet i Lund

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 29.

23

Johannes (Hannes) Evelinus Skölds och hans efterlämnade

änka Nancy Konstance Skölds minderåriga

barn Paz Nancy, Tryggve Mark och Bo Sture må från

och med den 1 oktober 1930 till och med utgången av

det kalenderår, under vilket barnet uppnår 18 års ålder,

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt

uppfostringsbidrag å BOO kronor;

vid punkten 11 (ang. uppfostringsbidrag åt avlidne docenten A. F. Söderströms

minderåriga barn):

av herr Lovén, som yrkat,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och den i ämnet väckta motionen

11:356, må medgiva, att vart och ett av avlidne

docenten vid universitetet i Uppsala Adolf Fredrik

Söderströms och hans efterlämnade änka Margit Söderströms

minderåriga barn Gustaf Fredrik, Johan

Axel och Nils Adolf må från och med den 1 september

1930 till och med utgången av det kalenderår, varunder

barnet uppnår 18 års ålder, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt uppfostringsbidrag å

600 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:204 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m s. 6 i texten