Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående anslag lill vissa anordningar för ordnandet av riksdagshusets närmaste omgivningar.

1931-04-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1931:34, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående anslag lill vissa anordningar för ordnandet av riksdagshusets närmaste omgivningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 3-i.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1931 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående anslag lill vissa

anordningar för ordnandet av riksdagshusets närmaste omgivningar.

I en inom andra kammaren under nr 178 väckt motion, vilken hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har herr Lithander

gjort framställning örn anslag till vissa anordningar för ordnandet av riksdagshusets

närmaste omgivningar.

Frågan om åtgärder för ett tillfredsställande ordnande av riksdagshusets

omgivningar har vid åtskilliga tillfällen varit föremål för behandling inom

riksdagen utan att dock hittills hava nått någon lösning. I avseende

härå tillåter sig utskottet, under hänvisning till den utförliga redogörelse

i ämnet, som lämnats i utskottets år 1928 avgivna utlåtande nr 44,

i detta sammanhang erinra om samma års riksdags beslut att uppdraga

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i samråd med byggnadsstyrelsen verkställa

utredning och avgiva förslag i fråga om Helgeandsholmens ordnande.

Den sålunda beslutade utredningen verkställdes genom en särskild nämnd

Helgeandsholmskommittén — bestående av nio ledamöter, av vilka fyra

utsågos av fullmäktige, tre av byggnadsstyrelsen och två av Stockholms

stadskollegium. Kommittén, som den 1 februari 1929 avgav sitt betänkande,

hade för fullgörande av sitt uppdrag anmodat vissa arkitekter, som

deltagit i en år 1920 anordnad tävlan i fråga om ordnande av riksdagshusets

omgivningar, att i anslutning till vissa av kommittén angivna allmänna

synpunkter inkomma med nya förslag till åtgärder i detta syfte.

Vid bedömandet av de olika inkomna förslagen fann sig kommittén — på

skäl, vilka närmare framgå av den redogörelse i ämnet, som lämnats i 1929

års bankoutskotts utlåtande nr 53 — böra förorda ett av professor Ragnar

Östberg avgivet, såsom alternativ II betecknat förslag. Detta förslag, vars

genomförande av kommittén beräknades kosta 1 317 000 kronor, innebar

i huvudsak följande.

Platsen framför riksdagshuset nedschaktas lill ungefär samma höjdläge

över vattnet som Strömparterren. Närmast intill riksdagshuset sänkes dock

nivån endast till jämnhöjd med den blivande riksgatan, så att en terrass

bildas å byggnadens norra, östra och södra sidor. Det över holmen gående,

frilagda partiet av Norrbro förses i centrum med en genombrytning,

förenande Strömparterren nied riksdagshusplatsen, som i norr och söder

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 3 samt. 22 höft. (Nr M—36.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskotteis utlåtande Nr SA.

prydes nied planteringar. Genombrytningen har av kostnadsskäl begränsats

att endast omfatta ett valv, varvid arkitekten använt sig av ett under

Norrbro befintligt valv. Förbindelsen från Norrbro skei dels medelst de

befintliga trapporna ned till Strömparterren, dels medelst ramper för körning

ned på riksdagsplanen och fram till trappan framför riksdagshusets

huvudentré. Förenande den nedschaktade platsen med terrassen framför

riksdagshuset löper längs byggnadens hela huvudfasad en monumental

trappa. Körtrafik direkt till huvudentrén kan ske från Riksgatan.

Ett likaledes av professor Östberg avgivet förslag, alternativ I, ansågs

av kommittén komma att för sitt genomförande draga ^alltför höga kostnader,

beräknade till 2 180 000 kronor. Detta förslag skilde sig från alternativ

II huvudsakligen däri, att Norrbro över hela holmen skulle ombyggas

med fortlöpande valvöppningar.

Kommitténs förslag överlämnades av fullmäktige i riksgäldskontoret till

1929 års bankoutskott. Då det för frågans behandling ansågs vara av vikt

att vinna kännedom om Stockholms stads uppfattning, inleddes på initiativ

av utskottet i mars 1929 förhandlingar mellan delegerade av fullmäktige

och Stockholms sladskollegium, vilka förhandlingar jämväl avsågo att

få fastställt, huruvida och i vilken omfattning ekonomiskt bidrag till Helgeandsholmens

ordnande kunde vara att förvänta från stadens sida. Stadens

delegerade tillstyrkte för sin del, att därest riksdagen komme att bestämma

sig för ett ordnande av holmen i enlighet med Östbergs alternativ II, staden

därtill skulle bidraga med 350 000 kronor. Till ett genomförande av

Östbergs alternativ I tillstyrkte de, med hänsyn till det företräde, som efter

deras mening måste tillerkännas detta alternativ, ett avsevärt högre bidrag,

nämligen 1 200 000 kronor. Före angivandet av de delegerades framställning

hade en kontrollberäkning av kostnaderna för genomförandet av de

två alternativa förslagen verkställts av stadens gatukontor. Denna beräkning

gav till resultat, att kostnaderna skulle belöpa sig för alternativ I till

2 451 000 kronor och för alternativ II till 1 503 000 kronor. På hemställan

av stadskollegiet beslöto stadsfullmäktige i Stockholm sedermera i

maj 1929 i överensstämmelse med delegerades förslag.

I sitt ovanberörda utlåtande i ärendet anförde i929 års bankoutskott i

huvudsak följande:

Genom den ståndpunkt, som från stadens sida sålunda intagits och som

innebär, att staden vid bifall till ett annat förslag än det av Helgeandsbolmskommittén

förordade påtager sig en betydande del av kostnaderna för

ordnandet av riksdagshusets omgivningar, synes ärendet hava kommit i ett

väsentligen annat läge än det, som förelåg vid tiden för avslutandet av

Helgeandsholmskommitténs arbete.

Såväl med hänsyn till nu angivna omständighet som i betraktande av

ärendets omfattning och vikt torde en ingående prövning av olika föreliggande

förslag vara nödvändig, innan riksdagen går att taga ståndpunkt

i frågan. En dylik prövning har utskottet vid nuvarande tidpunkt icke

varit i tillfälle att verkställa. Utskottet har på grund härav ansett sig böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltels utlåtande Nr 3''t.

.‘5

ifrågasätta, att ärendet icke vid innevarande års riksdag företages till slutligt

avgörande. Utskottet håller ock före, att ett uppskov med ståndpunktstagande

i ämnet i och för sig måste anses välbetänkt, icke minst med hänsyn

därtill, att den allmänna diskussionen i denna omstridda och ur flera

synpunkter betydelsefulla fråga alltjämt synes fortgå samt alt uppfattningarna

i frågan ännu icke torde hava vunnit den stadga, som synes önskvärd

före ett definitivt beslut från riksdagens sida.

I överensstämmelse med den uppfattning, som utskottet sålunda antytt,

hemställde utskottet — under framhållande att utskottet icke på något sätt

tagit ställning i ämnet — att den av fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnade

utredningen rörande ordnandet av riksdagshusets omgivningar

icke för det dåvarande måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Den nu föreliggande motionen går ut på att riksdagen skulle under vart

och ett av budgetåren 1932/1933—1934/1935 ställa 326 666 kronor till riksgäldsfullmäktiges

förfogande för att, i huvudsaklig överensstämmelse med

professor Östbergs förslag, alternativ I, träffa anordningar för ordnandet av

riksdagshusets närmaste omgivningar och i samband därmed stående

arbeten.

Till stöd för detta yrkande anföres i motionen bland annat följande:

Då Stockholms stad nu holle på att bygga den nya riksbron, skulle därmed

uppnås, att körtrafiken såväl norr- som söderifrån nådde fram ej blott

till riksdagshusets entréer utan också, om professor Östbergs förslag genomfördes,

fram till riksdagshusets huvudentré. Körtrafiken från vilken punkt

som helst i Stockholm till riksdagshuset syntes efter riksbrons färdigbyggande

och Riksgatans framdragande omkring riksdagshuset kunna anses på

ett fullt tillfredsställande sätt löst. De personer, som från Norrbro önskade

komma till riksdagshuset, kunde använda de trappor, som direkt ledde

ned till Strömparterren, och därefter passera genom ett av brovalven över riksdagshusplanen.

De å ömse sidor örn Helgeandsholmen befintliga Norrströms vattenfåror

skulle genom det Östbergska förslagets genomförande bliva sjmliga från

själva riksdagspollett Då denna plan skulle bliva lagd i samma nivå och

förenas med Strömparterren, skulle ernås en väsentlig utökning av planen

framför riksdagshuset. Härigenom skulle skapas ett område av ovanlig naturskönhet

mitt i den forsande Strömmen och mitt i Stockholms hjärtpunkt.

Den ringa ökning nedåt av riksdagshusets sockel, som krävdes mot tre

sidor för att få riksdagshuset att runt örn ligga på Riksgatans nivå, syntes

med de stora mått, som byggnaden ägde, knappast bliva märkbar för ögal.

På dessa tre sidor, som komtne att ligga lika fritt som nu riksdagshusets

fasad mot Riksgatan, kunde i lämplig utsträckning plats beredas för plantering

av murgröna, som skulle kunna delvis täcka sockelns nedre del och

vara i stil med den tilltänkta vackra platsen nedanför. I sinom tid skulle

detta medverka att med liv och växtlighet giva ökat värde åt platsen.

örn riksdagen i år i nämnd riktning fattade sitt beslut i frågan, hade

för närvarande och kommande lider på ett lyckligt sätt lösts frågan örn

ordnandet av riksdagshusets närmaste omgivning. Lämpligt vore, alt arbetet

påbörjades omedelbart efter riksbrons färdigställande, vilket komiiie

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bankoulskottets utlåtande Nr 34.

att ske inom detta års utgång, så att hela riksdagsplatsens ordnande kunde

vara färdigt till det år riksdagen firade sin 500-åriga tillvaro, 1935.

Anmärkas bör i detta sammanhang, att motionären i sin hemställan utgått

från den av Helgeandsholmskommittén beräknade kostnadssumman

2 180 000 kronor, för genomförandet av professor Östbergs förslag, alternativ I.

Såsom i det föregående framhållits, skulle enligt en av Stockholms stads

gatukontor verkställd kontrollberäkning av kostnaderna dessa belöpa sig

till 2 451 000 kronor.

Emellertid har motionären till utskottet med skrivelse den 9 april 1931

ingivit ett från en större byggnadsfirma infordrat definitivt anbud att till

bestämt pris utföra arbetet med ordnandet av riksdagshusets omgivningar

enligt professor Östbergs nyssberörda förslag. Detta anbud slutar på ett

belopp av 1 800 000 kronor. Däri ingår emellertid icke kostnaden för två

fontäner med skulpturer, vilka enligt förslaget skulle anordnas å riksdagshusplanen

och av kommittén beräknats kunna utföras för 150 000 kronor, ej

heller ingå däri kostnaderna för arkitektsarvode, kontroll och administration,

av professor Östberg beräknade till 135 000 kronor. I sin ovanberörda

skrivelse har motionären meddelat, att grundad anledning funnes att antaga,

att det belopp å 150 000 kronor, som erfordrades för utförandet av de två

fontänerna, skulle kunna på privat väg åstadkommas. Med hänsyn härtill

skulle, med utgångspunkt från det nu föreliggande anbudet, de totala

kostnaderna för genomförande av professor Östbergs förslag, alternativ I,

belöpa sig till 1935 000 kronor (1 800 000 + 135 000). Då Stockholms

stad förklarat sig beredd att härtill bidraga med 1 200 000 kronor, skulle

av statsmedel erfordras ett anslag av 735 000 kronor.

Vid den förnyade behandling, som utskottet med anledning av den föreliggande

motionen ägnat frågan om Helgeandsholmens ordnande, har utskottet

kommit till den uppfattningen, att ej heller för närvarande definitiv

ståndpunkt bör tagas till nämnda fråga.

För ett ytterligare uppskov med slutlig prövning av detta spörsmål synas

flera omständigheter tala.

Till en början må framhållas, att byggandet av den nya Riksbron mellan

Strömgatan och Helgeandsholmeh numera påbörjats och att nämnda

arbete beräknats bliva slutfört under loppet av innevarande år. Färdigställandet

av detta broföretag torde vara ägnat att i flera hänseenden påverka

karaktären av riksdagshusets närmaste omgivningar. Genom att

före ett beslut beträffande Helgeandsholmens ordnande avvakta brobyggnadens

avslutande skulle man därför enligt utskottets uppfattning vinna

tillförlitligare grundval såväl för bedömande av de estetiska förutsättningarna

för mera genomgripande åtgärder till holmens iordningställande som

ock för prövning av de icke oviktiga spörsmål av trafikteknisk art, som

därmed sammanhänga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

5

Härtill komma vidare de avsevärda kostnader, som enligt samtliga av

Helgeandsholmskommittén behandlade förslag skulle påkallas för ett värdigt

ordnande av riksdagshusets omgivningar. Vid godkännande av det i motionen

förordade förslaget av professor Östberg (alternativ i) skulle visserligen

enligt erbjudande av Stockholms stad en mycket betydande del av

utgifterna bestridas av staden, och på grund av omständigheter, för vilka

i motionärens ovan omförmälda skrivelse den 9 april 1931 redogjorts, vill

det synas, som örn återstående kostnader för företaget skulle kunna icke

obetydligt reduceras i förhållande till tidigare beräkningar. Såsom ytterligare

erforderlig kvarstår dock fortfarande, även vid ett biträdande av

detta förslag, en kostnadssumma av sådan storleksordning, att densamma

måste ingiva tvekan angående lämpligheten av företagets genomförande

för närvarande.

Under här antydda förhållanden har utskottet, utan att för egen del taga

ställning till de olika förslag, som beträffande Helgeandsholmens ordnande

framförts, ansett sig böra hemställa,

att förevarande motion II : 178 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 april 1931.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Guslafsson i Stensholm, Lindgren,

Stendahl, Berling*, Bjurström*, Forslund* och Bodin-,

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Svensson i Betingetorp,

Lovén, Höglund i Göteborg, Svedman, Johansson i Edsbyn och Edberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Stendahl mot utskottets motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.