Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående vissa ombyggnadsoch reparationsarbeten vid riksbankens avdelningskontor i Malmö.
1931-02-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1931:4, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående vissa ombyggnadsoch reparationsarbeten vid riksbankens avdelningskontor i Malmö.
Dokumentets text
Bankontskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid riksbankens
avdelningskontor i Malmö.
I en till bankoutskottet ingiven skrivelse den 22 januari 1931 hava fullmäktige
i riksbanken gjort framställning om beredande av medel för utförande
av vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid riksbankens avdelningskontor
i Malmö.
I skrivelsen erinra fullmäktige till en början, att 1886 års riksdag, med
bifall till därom av fullmäktige gjord framställning, för ombyggnad av
bankens fastighet i Malmö beviljade ett anslag å 108 550 kronor. Sedermera
anvisade 1905 års lagtima riksdag ett belopp av 48 000 kronor till
förändrad inredning av fastigheten, avseende huvudsakligen uppförande av
nytt kassavalv. Därefter hava några andra förändringar av mera omfattande
art icke ägt rum än att år 1922 särskild lokal för sedelräkning m. m. anordnats
för en kostnad av 11 300 kronor.
Fullmäktige erinra vidare om att 1930 års revisorer för granskning av
avdelningskontorets räkenskaper, enligt vad som framgår av deras berättelse,
funnit bankens lokaler delvis trånga och otidsenliga.
Härefter omnämna fullmäktige, att avdelningskontorets styrelse i skrivelse
den 19 april 1930 framhållit, att trots den förändring, som ägt rum år
1922, lokalerna redan visat sig vara för trånga och att anledningen härtill
huvudsakligen vore att söka i inrättandet av postgiro, som medfört väsentligt
ökat arbete med uppräkning av sedlar och mynt. Enligt vad styrelsen
meddelat, har omsättningen av sedlar och mynt under åren 1927—1929
uppgått till följande belopp:
Omsättning i uppräkningsavdelningen år 1927 1928 1929
sedlar.......................................... 184 013 000 197 839 000 227 940 000
mynt .......................................... 1 918 000 2 111 000 2 497 000
På grund av den sålunda ökade omsättningen hava allt flera extra befattningshavare
måst anställas. Då utrymmet inom sedel- och mjmträkningsavdelningens
lokaler hell och hållet utnyttjats, hava även andra lokaler
måst anlitas för uppräkning och kontrollering av sedlar, vilket framhållits
vara olämpligt.
Bihang lill riksdagens protokoll 1931. S sami \ höft. (Nr 4—5.)
2
Bankoutskottets utlåtande- Nr 4.
För avhjälpande av angivna missförhållanden har kontorets styrelse
framlagt tre alternativa förslag av följande innebörd:
Enligt förslag I skulle kapprum, kök, frukostrum och toalettrum förläggas
till vinden, varigenom gott utrymme för många år framåt syntes kunna
vinnas till utvidgade lokaler för sedelräkning, uppräkning och sortering av
silver- och kopparmynt. Eventuellt skulle bankvaktmästarens bostadslägenhet
tagas i anspråk och arkivet förläggas till källarvåningen.
Enligt förslag II skulle fastigheten ombyggas och bland annat golvet i
bottenvåningen sänkas. Detta förslag medförde dock den olägenheten, att
annan lokal måste anskaffas under ombyggnadstiden.
Enligt förslag III skulle annan fastighet inköpas och eventuellt ny byggnad
uppföras.
Vidare har styrelsen framhållit behovet av vissa reparationsarbeten.
Fullmäktige hava vidare omnämnt, att deputeraden för avdelningskontoren
i samband med inventering vid kontoret verkställt undersökning
med biträde av sakkunnig person rörande möjligheterna till förvärv av
annan fastighet och uppförande av ny byggnad men därvid funnit, att denna
utväg åtminstone tillsvidare icke borde anlitas.
Med anledning av de önskemål, deputeraden för avdelningskontoren i
sin berättelse om inspektionen uttalat angående ändringar inom fastigheten
för beredande av ökat lokalutrymme, eventuellt genom påbyggnad, hava
fullmäktige uppdragit åt f. professorn E. Lallerstedt att verkställa utredning
i ärendet och inkomma med förslag till frågans lösning. Angående resultaten
av denna undersökning meddela fullmäktige följande:
Professorn Lallerstedt har på grund härav avgivit alternativa förslag till
om- och påbyggnadsarbeten, slutande det ena, här betecknat alternativ I,
som vöre av mera omfattande art, å ett belopp av 146 300 kronor, däri
inberäknat kostnad för hissanläggning å 11000 kronor, och det andra,
mindre omfattande förslaget, alternativ //, å en summa av 39 000 kronor.
Härtill komma vissa reparationsarbeten, vilka i samband med det förra
förslaget beräknats till 20 700 kronor och med det senare till 21 500 kronor.
Dessutom borde kostnader avses för alarmsignalanläggning samt belysningsarmatur
och gardiner i banksalen.
Alternativ II omfattar
1) förflyttning av arkivet från bottenvåningen till källaren,
2) inredande av det i bottenvåningen belägna arkivrummet till växlingskassa,
3) inrättande i våningen en trappa upp av lokaler för sedel- och mynträkning,
samt
4) iordningställande i vindsvåningen av kapprum, kök och frukostrum
samt toalettrum.
Alternativ I upptager förutom de under punkterna 1—3 här ovan angivna
arbetena anordnande i vindsvåningen av bostadslägenheter för verkställande
styrelseledamoten och en bankvaktmästare, varjämte den nuvarande vaktmästarbostaden
skulle inredas till kapprum, kök, frukostrum och toalettrum.
Raukoutskottets utlåtande Nr 4.
3
I avgivet yttrande har kontorsstyrelsen framhållit såsom sin åsikt, att alternativ
II erbjöde stora fördelar och för ett jämförelsevis blygsamt belopp skulle
sätta kontorets fastighet i gott stånd att för många år framåt möta berättigade
krav på goda utrymmen. Beträffande alternativ I har styrelsen funnit, att
efter utförande av ifrågavarande förändringar byggnadens yttre vore tilltalande
samt att förslaget i övrigt innefattade möjlighet att åstadkomma en
praktisk och tidsenlig bostad enligt nutida begrepp. Under sådana omständigheter
och därest bostad för verkställande styrelseledamoten ansåges
böra finnas inom fastigheten, har styrelsen icke haft något att erinra mot
genomförande av detta alternativ, oavsett den därmed förenade, betydande
engångskostnaden.
Styrelsen har jämväl tillstyrkt de föreslagna reparationsarbetena.
För egen del hava fullmäktige i ärendet anfört följande:
Vid övervägande av frågan, vilketdera av de båda alternativen bör komma
till utförande, hava fullmäktige funnit, att ökningen i lokalutrymmet för
bankverksamheten skulle bliva ungefär densamma genom båda förslagen.
Enligt alternativ I skulle verkställande styrelseledamoten erhålla bostad i
vindsvåningen. Det måste visserligen ur flera synpunkter anses vara till
fördel för banken, att bostad för verkställande styrelseledamoten finnes
inom fastigheten, men det torde dock kunna ifrågasättas, huruvida den
fördel, som därigenom vinnes, motsvarar den högst betydande merkostnad,
som är förenad med genomförande av alternativ I. Fullmäktige anse sig
därför böra tillstyrka utförande av det mindre omfattande, med alternativ
II betecknade förslaget ävensom de i samband därmed ifrågasatta reparationsarbetena.
Åberopande det anförda liava fullmäktige anhållit, att utskottet ville hos
riksdagen hemställa om bemyndigande för fullmäktige att i huvudsaklig
överensstämmelse med här ovan omförmälda, med alternativ II betecknade
förslag inom riksbankens fastighet i Malmö låta utföra ombyggnadsarbeten
för en kostnad av 39 000 kronor och i samband därmed reparationsarbeten
för en kostnad av 21 500 kronor eller sammanlagt 60 500 kronor.
Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet blivit övertygat
örn behovet av åtgärder för att bereda ökade utrymmen för riksbankens
avdelningskontor i Malmö. Det förslag rörande ombyggnadsarbeten, som
förordats av fullmäktige, har synts utskottet ägnat att på ett tillfredsställande
sätt och för en måttlig kostnad tillgodose det avsedda syftet. På grund
härav och då utskottet vid granskning av de i ärendet framlagda ritningarna
med därtill hörande kostnadsberäkningar icke funnit anledning till
erinran mot desamma, har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att medel
beredas för omförmälda arbetens utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med det av fullmäktige förordade alternativet.
Utskottet vill likaledes tillstyrka, att i samband med ifrågavarande ombyggnad
utföras erforderliga reparationsarbeten i enlighet med vad full
-
Utskottei.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
mäktige i sådant avseende föreslagit. Mot de beräknade kostnaderna för
dessa arbeten har utskottet icke skäl till anmärkning.
I enlighet med vad utskottet sålunda tillstyrkt skulle för samtliga de här
avsedda arbetena erfordras ett till 60 500 kronor beräknat belopp. Av utredningen
framgår, att härutöver skulle tillkomma kostnader för alarmsignalanläggning
samt armatur och gardiner för banksalen.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksbanken att
låta, i huvudsaklig överensstämmelse med av fullmäktige
förordat förslag, inom riksbankens fastighet i Malmö utföra
ombyggnads- och reparationsarbeten för en beräknad kostnad
av tillhopa 60 500 kronor.
Stockholm den 10 februari 1931.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Johansson i Ostersund, Lindur
en*, Ström i Lidköping*, Stendahl* och Bodin;
från a n d r a kammaren: herrar Winkler, Svensson i Betingetorp*, Wikström*,
Lovén, Höglund i Göteborg*, Leffler*, Paulsen* och Hammarlund.
*Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.