Utlåtande, angående vissa ändringar i bankoreglementet.
1931-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1931:40, Utlåtande, angående vissa ändringar i bankoreglementet.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr AO.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1931 kl. 12 m.
Utlåtande, angående vissa ändringar i bankoreglementet.
I en till bankoutskottet avlåten, den 10 april 1931 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksbanken framlagt förslag rörande vissa ändringar i
bankoreglementet.
Till en början hava fullmäktige i berörda skrivelse ifrågasatt sådan ändring § 10.
av § 10 i reglementet, att den däri stadgade begränsningen av beloppet för
utländsk kredit skulle borttagas. Fullmäktige hava föreslagit, att paragrafen
måtte erhålla följande ändrade lydelse:
»Riksbanken äger begagna utländsk kredit enligt vad därom stadgas i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 20 § första stycket.»
Beträffande motiveringen för fullmäktiges förslag får utskottet hänvisa
till sitt denna dag avgivna utlåtande nr 39.
I sin ovanberörda skrivelse hava fullmäktige i övrigt anfört följande:
Enligt § 11 mom. 2 bankoreglementet skola å sedlar av 1 000 kronors § u morn.
valör namnteckningarna handskrivas men å övriga sedlar anbringas genom
tryck.
Föreskriften om handskrivna namnteckningar har tidigare omfattat sedlar
av samtliga valörer. Ännu i det år 1902 fastställda reglementet fanns föreskrivet,
att å sedlar av 100 kronors och 50 kronors valör en namnteckning
skulle vara tryckt och en handskriven, och att å sedlar av 1 000 kronors
valör båda namnteckningarna skulle vara handskrivna. I det år 1903 fastställda
reglementet erhöll paragrafen sin nuvarande lydelse. Såsom motiv
för ändringen anfördes sedelmängdens ökning samt att med den kontroll,
som utövades vid sedlarnas tryckning, det ej syntes för riksbanken kunna
nedföra någon risk, om båda namnteckningarna jämväl i 100- och 50- kronorssedlarna anbringades genom tryck.
I Norge, där högsta sedelvalören är 1 000 kronor, tryckes den å sedlarna
förekommande namnteckningen. I Danmark, där högsta sedelvalören är
500 kronor,'' tryckas sedan år 1910 båda namnteckningarna å sedlarna.
Erfarenheten har visat, att den år 1903 vidtagna ändringen beträffande
anbringandet av namnteckningarna å 100- och 50-kronorssedlarna ur kontrollsynpunkt
ej inneburit någon olägenhet för riksbanken. Tydligt är, att
den medfört en avsevärd arbetsbesparing. Enligt fullmäktiges mening bör
det ej föranleda några betänkligheter att beträffande sedlarna å 1 000 kronors
valör i förevarande avseende tillämpa samma förfaringssätt som i
,, fråga örn sedlarna av övriga valörer.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 8 sami. 26 höft. (Nr AO.)
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
§ 21 mom.
§ 22 c).
§ 25 mom. 1
3 och 4.
§ 28.
Det har vid flera tillfällen ifrågasatts, huruvida ej sedlarna borde förses
med namnteckning av fullmäktig. Möjlighet härtill synes böra beredas i
samband med nu ifrågasatta ändring av förevarande paragraf.
I anslutning till vad sålunda anförts, hemställa fullmäktige örn följande
ändrade lydelse av § 11 mom. 2:
»Å sedlarna anbringas genom tryck två namnteckningar av fullmäktige
eller tjänstemän.»
I § 21 morn. 1 angivas vilka områden, som ingå i varje kontors lånedistrikt.
Av praktiska skäl, bland annat med hänsyn till tid efter annan inträffande
förändringar i kommunikationsförhållandena, synes det vara lämpligt, att
det överlämnas at fullmäktige att fastställa närmare bestämmelser i förevarande
avseende. Fullmäktiges beslut om ändringar i distriktsindelningen
bliva sedermera vid granskning av fullmäktiges protokoll föremål för prövning
av riksdagens bankoutskott och revisorer.
Orden »i avseende å samtliga avdelningskontoren» samt orden »beträffande
lånerörelsen» synas kunna utgå.
I enlighet härmed torde § 21 mom. 1 böra omredigeras och erhålla följande
lydelse:
»Riksbankens utlåningsrörelse drives genom huvudkontoret i Stockholm
och avdelningskontoren i orterna med tillämpning av den indelning i lånedistrikt,
som fastställes av fullmäktige, samt under iakttagande av de villkor
och bestämmelser, som fullmäktige i övrigt äga föreskriva.»
I § 22 angives utlåningsrörelsens omfattning enligt 13 § lagen för Sveriges
riksbank. Kungl. Majit har i en till innevarande års riksdag avlåten proposition
nr 68 föreslagit sådan ändrad lydelse av sistnämnda paragraf, att
utlåning må ske jämväl mot panträtt, stiftad enligt reglerna i Kungl. Maj:ts
till riksdagen jämväl avgivna förslag till lag om upplagshus och upplagsbevis,
vilket förslag numera i huvudsak godkänts av riksdagen. Om förslaget
till ändring av 13 § riksbankslagen vinner riksdagens bifall, torde
härav ändring påkallas i § 22 c) och bestämmelsen böra erhålla följande
lydelse:
»c) utlåning mot panträtt i varor;»
I anslutning till vad ovan under § 22 anförts och under där angiven
förutsättning torde § 25 mom. 1 böra erhålla följande ändrade lydelse:
»Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid av högst
sex månader i förening med panträtt, som stiftats genom överlåtelse av
upplagspantbevis eller upplagsbevis, varom stadgas i lagen örn upplagshus
och upplagsbevis, eller upplåtits i varor, liggande å allmän våg eller satta i
förvar hos tredje man, vilken förbundit sig att hålla dem eller deras värde
riksbanken tillhanda, för såvitt den, som utfärdat beviset eller åtagit sig
förbindelsen, prövas därför vederhäftig.»
Andra stycket i mom. 1 samt mom. 3 och 4 innehålla detaljföreskrifter
av teknisk art och torde därför böra utgå samt ersättas med ett stadgande
av följande lydelse:
»I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.»
Fullmäktige vilja erinra, att i det förslag till ändrad lydelse av 15 § lagen
för Sveriges riksbank, vilket samtidigt överlämnas till utskottet, fullmäktige
på där anfört skäl hemställt, att bestämmelsen om rätt för full
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
3
mäktig och styrelseledamot att erhålla lån mot pant av varor måtte utgå.
Om detta bifalles, torde motsvarande ändring böra ske i förevarande paragraf.
Lån och kreditiv till fullmäktige och styrelseledamöter skulle alltså
beviljas endast mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbanken och,
i stället för »hypoteksföreningars», konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer. Då enligt mom. 1 punkt 2:o) tjänstemän i riksbanken äga
erhålla lån eller kassakreditiv mot säkerhet av, förutom nyss omförmälda
obligationer, jämväl kommuners obligationer, anse fullmäktige sistnämnda
bestämmelse böra utsträckas till att omfatta jämväl obligationer, som i belåningshänseende
av fullmäktige likställas med kommuners obligationer.
För närvarande belånas på samma villkor som kommuners obligationer
sådana, utfärdade av svenska bostadskreditkassan, svenska skeppshypotekskassan,
landsting, inteckningsbolag och aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa.
Såsom anföres i förutnämnda förslag till ändrad lydelse av 15 § riksbankslagen
torde med fullmäktig eller styrelseledamot böra likställas suppleant
för dem.
I mom. 2 har viss omredigering föreslagits, varigenom avfattningen bringas
i överensstämmelse med lydelsen av 15 § riksbankslagen.
Mom. 3 i paragrafen, som endast berör en teknisk detalj, sjmes kunna
utgå. Detsamma gäller hänvisningen till 15 § riksbankslagen.
Ifrågavarande paragraf torde sålunda böra erhålla följande ändrade lydelse:
»För--------------•
— — bestämmelser.
Mom. 1. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:
l:o) fullmäktig i riksbanken eller ledamot av styrelse vid avdelningskontor;
dock att de kunna erhålla lån och kassakreditiv mot säkerhet av
statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer;
2:o) tjänstinnehavare vid riksbankens huvudkontor eller avdelningskontor;
dock äga bemälde tjänstinnehavare att vid huvudkontoret eller vederbörande
avdelningskontor erhålla lån eller kassakreditiv mot säkerhet av obligationer,
utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken, konungariket Sveriges
stadshypotekskassa eller kommun eller ock obligationer, som i belåningshänseende
av fullmäktige likställas med sistnämnda slag av obligationer.
Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning med borgen
av fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare i riksbanken må icke
beviljas; ej heller må växel, å vilken fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare
i riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste endossent,
i riksbanken diskonteras.
Mom 3. Vad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig eller styrelseledamot
gäller ock suppleant för fullmäktig eller styrelseledamot.»
Den nuvarande avfattningen av § 31 mom. 2 kan föranleda, att den § 31.
ränta, som beräknas å lån efter förfallodagen, måste utgå efter lägre räntesats
än den, som samtidigt tillämpas för ännu ej förfallna lån av samma
slag. Bestämmelsen bör således i varje fall omformuleras. Men då fullmäktige
jämlikt mom. 1 äga bestämma räntesatserna för utlåningen i allmänhet,
synes stadgandet i mom. 2 böra uteslutas. Till följd härav lärer
jämväl beteckningen »Mom. 1» böra utgå.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
§ 45 moni. 1.
Utskottet.
Under åberopande av vad bankoutsköttet anfört under punkt 2:o avsitt
utlåtande nr 13 angående verkställd granskning av riksbankens styrelse
och förvaltning, föreslå fullmäktige, att i § 45 punkt 1 :o) må utgå.
Då anslag, anvisade av rikets ständer, icke vidare utgå, föreslås härav
betingad ändring i punkt 3:o).
Bestämmelsen i punkt 4:o örn ersättning för utarbetande av fortsättning
av registret över riksbankens handlingar torde böra utgå, då enligt fullmäktiges
beslut ifrågavarande arbete numera utan särskild ersättning utföres
å fullmäktiges expedition.
§ 45 mom. 1 torde alltså böra erhålla följande lydelse:
»Mom. 1. Åt fullmäktige är överlämnat att, förutom vad avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk jämte särskilda bestämmelser
angående tillämpning av detsamma angiver, låta av riksbankens
medel utbetala
l:o) bidragen till-----------pappersbruk;
2:o) de av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;
3:o) vad som erfordras---------bevakning; ävensom
4:o) bidrag till----------tjänstemän.
Om inträffade förändringar rörande de under l:o) och 2:o) omförmälda
anslag skola fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.»
Under de senaste åren hava avsevärt vidgade förbindelser mellan riksbanken
och ett stort antal utländska banker kommit till stånd. Detta samarbete
har, särskilt efter tillkomsten av banken för internationell betalningsutjämning,
allt mer utvecklats. Fullmäktige tillföras härigenom upplysningar
och erfarenheter, vilka äro synnerligen värdefulla för handhavandet
av deras uppgifter.
Upprätthållandet och utnyttjandet av ett dylikt samarbete är över huvud
taget endast möjligt genom sammanträffanden med de ledande personerna
i nämnda banker. Dylika besök i utlandet hava också i stor utsträckning
gjorts av i första hand förste deputeraden, i vissa fall tillsammans med
annan fullmäktig. Utländska bankmän hava då och då besökt Stockholm.
Riksbankens representanter hava vid sammanträffanden med utländska
bankmän rönt stor gästfrihet. Det torde vara påkallat, att fullmäktige vid
lämpligt tillfälle återgälda denna. I vissa fall har så skett enskilt av fullmäktige
eller någon av dem. Kostnaderna för dylik representation torde
dock i huvudsak böra bestridas av riksbanken.
I reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning finnas inga bestämmelser
om anslag för representationsutgifter. Det synes sålunda vara
fullmäktige obetaget att utanordna medel för sådant ändamål. Fullmäktige
hava också någon gång träffat beslut härom. Skulle utskottet anse, att en
bestämmelse därom bör fastställas i reglementet, torde denna böra formuleras
sålunda, att fullmäktige erhålla bemyndigande att av riksbankens
medel utbetala högst 3 000 kronor för år, att användas för representation
för riksbankens räkning.
De av fullmäktige framlagda förslagen till ändringar i bankoreglementet
ansluta sig, vad beträffar §§ 10, 22, 25 och 28, väsentligen till de ändringar
i riksbankslagen, vilka tillstyrkts i det av utskottet denna dag avgivna ut
-
Bankoutskottets utlåtande Nr iO.
5
låtandet nr 39. Berörda förslag hava icke givit utskottet anledning till
erinran.
De ändringar, som av fullmäktige i övrigt föreslagits, hava jämväl synts
utskottet vara väl motiverade, och får utskottet därför tillstyrka desamma
med vissa smärre jämkningar av formell art.
De föreslagna nya bestämmelserna i §§ 22 och 25, vilka sammanhänga
med tillstyrkt ändring i 13 § riksbankslagen, torde böra erhålla tillämpning
först från och med den 1 januari 1932, då ändringen i nämnda lagrum skulle
träda i kraft.
Vad angår den av fullmäktige berörda frågan örn bestridandet av representationsutgifter
för fullmäktige, delar utskottet fullmäktiges uppfattning
därom, att det måste anses vara fullmäktige obetaget att utanordna erforderliga
medel för dylikt ändamål. '' Vid sådant förhållande torde något stadgande
i ämnet icke behöva intagas i bankoreglementet.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må besluta, att §§ 10, 11, 21, 22,
25, 28, 31 och 45 bankoreglementet skola erhålla den ändrade
lydelse, som av det följande framgår, med iakttagande
att ändringarna i §§ 22 och 25 skola tillämpas först från
och med den 1 januari 1932:
. • ’
§ 10. -
Riksbanken äger begagna utländsk kredit enligt vad därom
stadgas i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 20 §
första stycket.
§ 11.
Moni. 1. Texten — -----—---- 1873.
Mom. 2. Å sedlarna anbringas genom tryck två namnteckningar
av fullmäktige eller tjänstemän.
Mom. 3. Riksbankens *--------myntet.
Mom. 4. I fråga--—-----huvudkontor.
Mörn. 5. Framställning''--- fullmäktige.
Morn. 6. Sedlar ----- obrukbargöras.
(Jfr 5 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)
§ 21.
Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drives genom huvudkontoret
i Stockholm och avdelningskontoren i orterna
med tillämpning av den indelning i lånedistrikt, som fast
-
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
ställes av fullmäktige, samt under iakttagande av de villkor
och bestämmelser i övrigt, som fullmäktige äga föreskriva.
Mom. 2. Diskontering--------kontor.
§ 22.
I överensstämmelse------utlåningsrörelsen:
a) diskontering av växlar;
b) utlåning---------förbindelse;
c) utlåning mot panträtt i varor;
d) beviljande----—------räkning;
e) beviljande-----avbetalningslånefonden.
c) Utlåning mot panträtt i varor.
§ 25.
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning
å bestämd tid av högst sek månader i förening med panträtt,
som stiftats genom överlåtelse av upplagspantbevis eller upplagsbevis,
varom stadgas i lagen om upplagshus och upplagsbevis,
eller upplåtits i varor, liggande å allmän väg eller
satta i förvar hos tredje man, vilken förbundit sig att hålla
dem eller deras värde riksbanken tillhanda, för såvitt den,
som utfärdat beviset eller åtagit sig förbindelsen, prövas
därför vederhäftig.
Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl vilka slag av varor
må belånas som även belåningspriset och äga att föreskriva
den kontroll med avseende på de upplagda varornas behöriga
förvarande, som de finna ändamålsenlig och för riksbankens
säkerhet behövlig.
I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.
§ 28.
För-----------bestämmelser.
Mom. 1. Diskontering--------beviljas:
1 :o) fullmäktig i riksbanken eller ledamot av styrelse vid
avdelningskontor; dock att de kunna erhålla lån och kassakreditiv
mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens
eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;
2:o) tjänstinnehavare vid riksbankens huvudkontor eller
avdelningskontor; dock äga bemälda tjänstinnehavare att vid
huvudkontoret eller vederbörande avdelningskontor erhålla
lån och kassakreditiv mot säkerhet av obligationer, utfärdade
av staten, allmänna hypoteksbanken, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock obliga
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
7
tioner, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas
med sistnämnda slag av obligationer.
Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
med borgen av fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare
i riksbanken må icke beviljas; ej heller må växel,
å vilken fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare
i riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste
endossent, i riksbanken diskonteras.
Mom. 3. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig
eller styrelseledamot gäller ock suppleant för fullmäktig eller
styrelseledamot.
(Jfr 15 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)
§ 31.
Räntan för lån, kassakreditiv och kredit i löpande räkning
samt vid köp av växlar äga fullmäktige bestämma
med avseende å såväl penningställningen som utlåningstiden
och de säkerheter, vilka erbjudas; och kan denna ränta vara
olika i riksbankens huvud- och avdelningskontor.
§ 45.
Mom. 1. Åt fullmäktige är överlämnat att, förutom vad
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk jämte särskilda bestämmelser angående tillämpning av
detsamma angiver, låta av riksbankens medel utbetala
l:o) bidragen---------pappersbruk;
2;o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga
anslag;
3:o) vad--------bevakning; ävensom
4:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens
tjänstemän.
Örn inträffade förändringar rörande de under l:o) och
2:o) omförmälda anslag skola fullmäktige hos bankoutskottet
göra anmälan.
Morn. 2. Vid-----------lämpliga.
Stockholm den 5 maj 1931.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 39.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.