Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vissa ändringar i bankoreglementet.

1931-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1931:40, Utlåtande, angående vissa ändringar i bankoreglementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr AO.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1931 kl. 12 m.

Utlåtande, angående vissa ändringar i bankoreglementet.

I en till bankoutskottet avlåten, den 10 april 1931 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksbanken framlagt förslag rörande vissa ändringar i

bankoreglementet.

Till en början hava fullmäktige i berörda skrivelse ifrågasatt sådan ändring § 10.

av § 10 i reglementet, att den däri stadgade begränsningen av beloppet för

utländsk kredit skulle borttagas. Fullmäktige hava föreslagit, att paragrafen

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

»Riksbanken äger begagna utländsk kredit enligt vad därom stadgas i

lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 20 § första stycket.»

Beträffande motiveringen för fullmäktiges förslag får utskottet hänvisa

till sitt denna dag avgivna utlåtande nr 39.

I sin ovanberörda skrivelse hava fullmäktige i övrigt anfört följande:

Enligt § 11 mom. 2 bankoreglementet skola å sedlar av 1 000 kronors § u morn.

valör namnteckningarna handskrivas men å övriga sedlar anbringas genom

tryck.

Föreskriften om handskrivna namnteckningar har tidigare omfattat sedlar

av samtliga valörer. Ännu i det år 1902 fastställda reglementet fanns föreskrivet,

att å sedlar av 100 kronors och 50 kronors valör en namnteckning

skulle vara tryckt och en handskriven, och att å sedlar av 1 000 kronors

valör båda namnteckningarna skulle vara handskrivna. I det år 1903 fastställda

reglementet erhöll paragrafen sin nuvarande lydelse. Såsom motiv

för ändringen anfördes sedelmängdens ökning samt att med den kontroll,

som utövades vid sedlarnas tryckning, det ej syntes för riksbanken kunna

nedföra någon risk, om båda namnteckningarna jämväl i 100- och 50- kronorssedlarna anbringades genom tryck.

I Norge, där högsta sedelvalören är 1 000 kronor, tryckes den å sedlarna

förekommande namnteckningen. I Danmark, där högsta sedelvalören är

500 kronor,'' tryckas sedan år 1910 båda namnteckningarna å sedlarna.

Erfarenheten har visat, att den år 1903 vidtagna ändringen beträffande

anbringandet av namnteckningarna å 100- och 50-kronorssedlarna ur kontrollsynpunkt

ej inneburit någon olägenhet för riksbanken. Tydligt är, att

den medfört en avsevärd arbetsbesparing. Enligt fullmäktiges mening bör

det ej föranleda några betänkligheter att beträffande sedlarna å 1 000 kronors

valör i förevarande avseende tillämpa samma förfaringssätt som i

,, fråga örn sedlarna av övriga valörer.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 8 sami. 26 höft. (Nr AO.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

§ 21 mom.

§ 22 c).

§ 25 mom. 1

3 och 4.

§ 28.

Det har vid flera tillfällen ifrågasatts, huruvida ej sedlarna borde förses

med namnteckning av fullmäktig. Möjlighet härtill synes böra beredas i

samband med nu ifrågasatta ändring av förevarande paragraf.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställa fullmäktige örn följande

ändrade lydelse av § 11 mom. 2:

»Å sedlarna anbringas genom tryck två namnteckningar av fullmäktige

eller tjänstemän.»

I § 21 morn. 1 angivas vilka områden, som ingå i varje kontors lånedistrikt.

Av praktiska skäl, bland annat med hänsyn till tid efter annan inträffande

förändringar i kommunikationsförhållandena, synes det vara lämpligt, att

det överlämnas at fullmäktige att fastställa närmare bestämmelser i förevarande

avseende. Fullmäktiges beslut om ändringar i distriktsindelningen

bliva sedermera vid granskning av fullmäktiges protokoll föremål för prövning

av riksdagens bankoutskott och revisorer.

Orden »i avseende å samtliga avdelningskontoren» samt orden »beträffande

lånerörelsen» synas kunna utgå.

I enlighet härmed torde § 21 mom. 1 böra omredigeras och erhålla följande

lydelse:

»Riksbankens utlåningsrörelse drives genom huvudkontoret i Stockholm

och avdelningskontoren i orterna med tillämpning av den indelning i lånedistrikt,

som fastställes av fullmäktige, samt under iakttagande av de villkor

och bestämmelser, som fullmäktige i övrigt äga föreskriva.»

I § 22 angives utlåningsrörelsens omfattning enligt 13 § lagen för Sveriges

riksbank. Kungl. Majit har i en till innevarande års riksdag avlåten proposition

nr 68 föreslagit sådan ändrad lydelse av sistnämnda paragraf, att

utlåning må ske jämväl mot panträtt, stiftad enligt reglerna i Kungl. Maj:ts

till riksdagen jämväl avgivna förslag till lag om upplagshus och upplagsbevis,

vilket förslag numera i huvudsak godkänts av riksdagen. Om förslaget

till ändring av 13 § riksbankslagen vinner riksdagens bifall, torde

härav ändring påkallas i § 22 c) och bestämmelsen böra erhålla följande

lydelse:

»c) utlåning mot panträtt i varor;»

I anslutning till vad ovan under § 22 anförts och under där angiven

förutsättning torde § 25 mom. 1 böra erhålla följande ändrade lydelse:

»Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid av högst

sex månader i förening med panträtt, som stiftats genom överlåtelse av

upplagspantbevis eller upplagsbevis, varom stadgas i lagen örn upplagshus

och upplagsbevis, eller upplåtits i varor, liggande å allmän våg eller satta i

förvar hos tredje man, vilken förbundit sig att hålla dem eller deras värde

riksbanken tillhanda, för såvitt den, som utfärdat beviset eller åtagit sig

förbindelsen, prövas därför vederhäftig.»

Andra stycket i mom. 1 samt mom. 3 och 4 innehålla detaljföreskrifter

av teknisk art och torde därför böra utgå samt ersättas med ett stadgande

av följande lydelse:

»I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.»

Fullmäktige vilja erinra, att i det förslag till ändrad lydelse av 15 § lagen

för Sveriges riksbank, vilket samtidigt överlämnas till utskottet, fullmäktige

på där anfört skäl hemställt, att bestämmelsen om rätt för full
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

3

mäktig och styrelseledamot att erhålla lån mot pant av varor måtte utgå.

Om detta bifalles, torde motsvarande ändring böra ske i förevarande paragraf.

Lån och kreditiv till fullmäktige och styrelseledamöter skulle alltså

beviljas endast mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbanken och,

i stället för »hypoteksföreningars», konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer. Då enligt mom. 1 punkt 2:o) tjänstemän i riksbanken äga

erhålla lån eller kassakreditiv mot säkerhet av, förutom nyss omförmälda

obligationer, jämväl kommuners obligationer, anse fullmäktige sistnämnda

bestämmelse böra utsträckas till att omfatta jämväl obligationer, som i belåningshänseende

av fullmäktige likställas med kommuners obligationer.

För närvarande belånas på samma villkor som kommuners obligationer

sådana, utfärdade av svenska bostadskreditkassan, svenska skeppshypotekskassan,

landsting, inteckningsbolag och aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa.

Såsom anföres i förutnämnda förslag till ändrad lydelse av 15 § riksbankslagen

torde med fullmäktig eller styrelseledamot böra likställas suppleant

för dem.

I mom. 2 har viss omredigering föreslagits, varigenom avfattningen bringas

i överensstämmelse med lydelsen av 15 § riksbankslagen.

Mom. 3 i paragrafen, som endast berör en teknisk detalj, sjmes kunna

utgå. Detsamma gäller hänvisningen till 15 § riksbankslagen.

Ifrågavarande paragraf torde sålunda böra erhålla följande ändrade lydelse:
»För--------------•

— — bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning

må ej beviljas:

l:o) fullmäktig i riksbanken eller ledamot av styrelse vid avdelningskontor;

dock att de kunna erhålla lån och kassakreditiv mot säkerhet av

statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer;

2:o) tjänstinnehavare vid riksbankens huvudkontor eller avdelningskontor;

dock äga bemälde tjänstinnehavare att vid huvudkontoret eller vederbörande

avdelningskontor erhålla lån eller kassakreditiv mot säkerhet av obligationer,

utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken, konungariket Sveriges

stadshypotekskassa eller kommun eller ock obligationer, som i belåningshänseende

av fullmäktige likställas med sistnämnda slag av obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning med borgen

av fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare i riksbanken må icke

beviljas; ej heller må växel, å vilken fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare

i riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste endossent,

i riksbanken diskonteras.

Mom 3. Vad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig eller styrelseledamot

gäller ock suppleant för fullmäktig eller styrelseledamot.»

Den nuvarande avfattningen av § 31 mom. 2 kan föranleda, att den § 31.

ränta, som beräknas å lån efter förfallodagen, måste utgå efter lägre räntesats

än den, som samtidigt tillämpas för ännu ej förfallna lån av samma

slag. Bestämmelsen bör således i varje fall omformuleras. Men då fullmäktige

jämlikt mom. 1 äga bestämma räntesatserna för utlåningen i allmänhet,

synes stadgandet i mom. 2 böra uteslutas. Till följd härav lärer

jämväl beteckningen »Mom. 1» böra utgå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

§ 45 moni. 1.

Utskottet.

Under åberopande av vad bankoutsköttet anfört under punkt 2:o avsitt

utlåtande nr 13 angående verkställd granskning av riksbankens styrelse

och förvaltning, föreslå fullmäktige, att i § 45 punkt 1 :o) må utgå.

Då anslag, anvisade av rikets ständer, icke vidare utgå, föreslås härav

betingad ändring i punkt 3:o).

Bestämmelsen i punkt 4:o örn ersättning för utarbetande av fortsättning

av registret över riksbankens handlingar torde böra utgå, då enligt fullmäktiges

beslut ifrågavarande arbete numera utan särskild ersättning utföres

å fullmäktiges expedition.

§ 45 mom. 1 torde alltså böra erhålla följande lydelse:

»Mom. 1. Åt fullmäktige är överlämnat att, förutom vad avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk jämte särskilda bestämmelser

angående tillämpning av detsamma angiver, låta av riksbankens

medel utbetala

l:o) bidragen till-----------pappersbruk;

2:o) de av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

3:o) vad som erfordras---------bevakning; ävensom

4:o) bidrag till----------tjänstemän.

Om inträffade förändringar rörande de under l:o) och 2:o) omförmälda

anslag skola fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.»

Under de senaste åren hava avsevärt vidgade förbindelser mellan riksbanken

och ett stort antal utländska banker kommit till stånd. Detta samarbete

har, särskilt efter tillkomsten av banken för internationell betalningsutjämning,

allt mer utvecklats. Fullmäktige tillföras härigenom upplysningar

och erfarenheter, vilka äro synnerligen värdefulla för handhavandet

av deras uppgifter.

Upprätthållandet och utnyttjandet av ett dylikt samarbete är över huvud

taget endast möjligt genom sammanträffanden med de ledande personerna

i nämnda banker. Dylika besök i utlandet hava också i stor utsträckning

gjorts av i första hand förste deputeraden, i vissa fall tillsammans med

annan fullmäktig. Utländska bankmän hava då och då besökt Stockholm.

Riksbankens representanter hava vid sammanträffanden med utländska

bankmän rönt stor gästfrihet. Det torde vara påkallat, att fullmäktige vid

lämpligt tillfälle återgälda denna. I vissa fall har så skett enskilt av fullmäktige

eller någon av dem. Kostnaderna för dylik representation torde

dock i huvudsak böra bestridas av riksbanken.

I reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning finnas inga bestämmelser

om anslag för representationsutgifter. Det synes sålunda vara

fullmäktige obetaget att utanordna medel för sådant ändamål. Fullmäktige

hava också någon gång träffat beslut härom. Skulle utskottet anse, att en

bestämmelse därom bör fastställas i reglementet, torde denna böra formuleras

sålunda, att fullmäktige erhålla bemyndigande att av riksbankens

medel utbetala högst 3 000 kronor för år, att användas för representation

för riksbankens räkning.

De av fullmäktige framlagda förslagen till ändringar i bankoreglementet

ansluta sig, vad beträffar §§ 10, 22, 25 och 28, väsentligen till de ändringar

i riksbankslagen, vilka tillstyrkts i det av utskottet denna dag avgivna ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr iO.

5

låtandet nr 39. Berörda förslag hava icke givit utskottet anledning till

erinran.

De ändringar, som av fullmäktige i övrigt föreslagits, hava jämväl synts

utskottet vara väl motiverade, och får utskottet därför tillstyrka desamma

med vissa smärre jämkningar av formell art.

De föreslagna nya bestämmelserna i §§ 22 och 25, vilka sammanhänga

med tillstyrkt ändring i 13 § riksbankslagen, torde böra erhålla tillämpning

först från och med den 1 januari 1932, då ändringen i nämnda lagrum skulle

träda i kraft.

Vad angår den av fullmäktige berörda frågan örn bestridandet av representationsutgifter

för fullmäktige, delar utskottet fullmäktiges uppfattning

därom, att det måste anses vara fullmäktige obetaget att utanordna erforderliga

medel för dylikt ändamål. '' Vid sådant förhållande torde något stadgande

i ämnet icke behöva intagas i bankoreglementet.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning, må besluta, att §§ 10, 11, 21, 22,

25, 28, 31 och 45 bankoreglementet skola erhålla den ändrade

lydelse, som av det följande framgår, med iakttagande

att ändringarna i §§ 22 och 25 skola tillämpas först från

och med den 1 januari 1932:

. • ’

§ 10. -

Riksbanken äger begagna utländsk kredit enligt vad därom

stadgas i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 20 §

första stycket.

§ 11.

Moni. 1. Texten — -----—---- 1873.

Mom. 2. Å sedlarna anbringas genom tryck två namnteckningar

av fullmäktige eller tjänstemän.

Mom. 3. Riksbankens *--------myntet.

Mom. 4. I fråga--—-----huvudkontor.

Mörn. 5. Framställning''--- fullmäktige.

Morn. 6. Sedlar ----- obrukbargöras.

(Jfr 5 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

§ 21.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drives genom huvudkontoret

i Stockholm och avdelningskontoren i orterna

med tillämpning av den indelning i lånedistrikt, som fast
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

ställes av fullmäktige, samt under iakttagande av de villkor

och bestämmelser i övrigt, som fullmäktige äga föreskriva.

Mom. 2. Diskontering--------kontor.

§ 22.

I överensstämmelse------utlåningsrörelsen:

a) diskontering av växlar;

b) utlåning---------förbindelse;

c) utlåning mot panträtt i varor;

d) beviljande----—------räkning;

e) beviljande-----avbetalningslånefonden.

c) Utlåning mot panträtt i varor.

§ 25.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning

å bestämd tid av högst sek månader i förening med panträtt,

som stiftats genom överlåtelse av upplagspantbevis eller upplagsbevis,

varom stadgas i lagen om upplagshus och upplagsbevis,

eller upplåtits i varor, liggande å allmän väg eller

satta i förvar hos tredje man, vilken förbundit sig att hålla

dem eller deras värde riksbanken tillhanda, för såvitt den,

som utfärdat beviset eller åtagit sig förbindelsen, prövas

därför vederhäftig.

Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl vilka slag av varor

må belånas som även belåningspriset och äga att föreskriva

den kontroll med avseende på de upplagda varornas behöriga

förvarande, som de finna ändamålsenlig och för riksbankens

säkerhet behövlig.

I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.

§ 28.

För-----------bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering--------beviljas:

1 :o) fullmäktig i riksbanken eller ledamot av styrelse vid

avdelningskontor; dock att de kunna erhålla lån och kassakreditiv

mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens

eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

2:o) tjänstinnehavare vid riksbankens huvudkontor eller

avdelningskontor; dock äga bemälda tjänstinnehavare att vid

huvudkontoret eller vederbörande avdelningskontor erhålla

lån och kassakreditiv mot säkerhet av obligationer, utfärdade

av staten, allmänna hypoteksbanken, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock obliga
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

7

tioner, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas

med sistnämnda slag av obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning

med borgen av fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare

i riksbanken må icke beviljas; ej heller må växel,

å vilken fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare

i riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste

endossent, i riksbanken diskonteras.

Mom. 3. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig

eller styrelseledamot gäller ock suppleant för fullmäktig eller

styrelseledamot.

(Jfr 15 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

§ 31.

Räntan för lån, kassakreditiv och kredit i löpande räkning

samt vid köp av växlar äga fullmäktige bestämma

med avseende å såväl penningställningen som utlåningstiden

och de säkerheter, vilka erbjudas; och kan denna ränta vara

olika i riksbankens huvud- och avdelningskontor.

§ 45.

Mom. 1. Åt fullmäktige är överlämnat att, förutom vad

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk jämte särskilda bestämmelser angående tillämpning av

detsamma angiver, låta av riksbankens medel utbetala

l:o) bidragen---------pappersbruk;

2;o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga

anslag;

3:o) vad--------bevakning; ävensom

4:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens

tjänstemän.

Örn inträffade förändringar rörande de under l:o) och

2:o) omförmälda anslag skola fullmäktige hos bankoutskottet

göra anmälan.

Morn. 2. Vid-----------lämpliga.

Stockholm den 5 maj 1931.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 39.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.