Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning örn vissa ändringar iden vid avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänstedr teckningen, såvitt angår befattningar vid riksdagens hus, m. m.

1931-05-05 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1931:43, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning örn vissa ändringar iden vid avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänstedr teckningen, såvitt angår befattningar vid riksdagens hus, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1931 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

örn vissa ändringar iden vid avlöningsreglementet för

befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänstedr teckningen,

såvitt angår befattningar vid riksdagens hus, m. m.

I en till bankoutskottet avlåten, den 12 mars 1931 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning om dels överflyttning

på ordinarie stat av två e. o. reparatörstjänster vid riksdagens hus,

dels särskild ersättning för övertidsarbete till övermaskinisten vid samma

hus, dels ock indragning av en portvaktstjänst därstädes.

Fullmäktige hava till en början beträffande frågan om överflyttning på Fullmäktige,

ordinarie stat av två e. o. reparatörstjänster vid riksdagens hus anfört följande:

»I en till fullmäktige i riksgäldskontoret ställd skrivelse av den 3 januari

1931 (Bil. A) hava reparatörerna vid riksdagshuset Anton Harald Lind och

Ernst Gustaf Albert Beckman anhållit, att frågan örn överflyttande på ordinarie

stat av deras tjänster måtte av fullmäktige tagas under omprövning.

Sedan nämnda skrivelse delgivits föreståndaren för riksdagens ekonomiska

förvaltningsbyrå, byrådirektören E. Risling, har denne i yttrande av den

5 i samma månad (Bil. B) tillstyrkt berörda överflyttning och därvid framhållit,

att behovet och nyttan av ständigt anställda reparatörer i riksdagshuset

bekräftats av erfarenheterna under cirka 10 år och gjort sig mer

och mer gällande allt efter som åren gått. På begäran av fullmäktige har

även lönenämnden för riksdagens verk den 24 nästlidna februari avgivit

yttrande i förevarande fråga (Bil. C) och i likhet med Risling förordat, att

de båda reparatörsbefattningarna uppföras på ordinarie stat. Lönenämnden

föreslår, att Lind och Beckman, vilka för närvarande åtnjuta avlöning

enligt 7:e lönegraden för icke-ordinarie befattningshavare, skulle såsom ordinarie

placeras jämväl i 7:e lönegraden; och borde förändringen av befattningarna

från icke-ordinarie till ordinarie genomföras från och nied den

1 juli innevarande år.

För egen del vilja fullmäktige, under hänvisning till av lönenämnden

anförda skäl, tillstyrka det nu väckta förslaget angående överflyttning av

ifrågavarande två befattningar på ordinarie stat och att i följd härav i

tjänsteförteckningen över befattningshavare vid riksdagens verk måtte från

och med den 1 juli 1931 under rubriken »Riksdagens hus» uppföras två

ordinarie reparatörstjänster med avlöning enligt 7:e lönegraden.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. S samt. 23 höft. (Nr 43.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskotlets utlåtande Nr 43.

Lind och Beckman hava i omfönnälda skrivelse av den 3 januari 1931

anhållit, att inga retroaktiva pensionsavgifter måtte påläggas dem, då deras

framställning innebure inrättandet av nya ordinarie tjänster. Med anledning

härav vilja fullmäktige erinra, att tjänstemännen vid riksdagens verk,

i likhet med befattningshavarna inom statsförvaltningen i allmänhet, äro,

vad beträffar deras egen pensionering, befriade från erläggandet av retroaktivavgifter.

Vad åter angår familjepensioneringen för befattningshavare

vid justitieombudsmannens och militieombudsmannens expeditioner, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus, har densamma reglerats genom de av

1929 års riksdag i ämnet antagna bestämmelserna (se bankoutskottets

utlåtande nr 60), enligt vilka vederbörande hava att erlägga såväl årsavgift

som ock särskild retroaktiv- eller befordringsavgift. Då Lind och

Beckman, vilka äro ovillkorligen skyldiga att genom erläggande av stadgade

avgifter bereda pensionsrätt åt sina efterlevande, numera uppnått en

levnadsålder av 52 respektive 40 år, komma befordringsavgifterna att för

dem bliva synnerligen betungande. Med hänsyn härtill vilja fullmäktige

ifrågasätta, huruvida icke någon del av sagda avgifter skulle kunna bestridas

av statsmedel, och torde i så fall statsbidragets storlek lämpligen

kunna bestämmas efter de grunder, som äro angivna i sista stycket av

förenämnda bestämmelser.»

I fråga örn särskild ersättning för övertidsarbete till övermaskinisten vid

riksdagens hus innehåller fullmäktiges skrivelse följande:

»Med skrivelse av den 15 april 1930 överlämnade fullmäktige till bankoutskottet

inkomna framställningar från vissa befattningshavare vid riksdagshuset,

däribland materialförvaltaren och övervaktmästaren L. Mårtensson

samt övermaskinisten Herman Teorell (Bil. D), om uppfattning av

deras tjänster till högre lönegrad jämte ett av lönenämnden för riksdagens

verk däröver avgivet yttrande. I detta yttrande avstyrkte lönenämnden

nämnda två befattningshavares framställningar örn uppflyttning av deras

tjänster, men hemställde, att särskild ersättning skulle, efter bestämmande

av fullmäktige, utgå till materialförvaltaren och övervaktmästaren för honom

under riksdagstiden åliggande övertidstjänstgöring, dock högst med 400 kronor

för år. I fråga örn övermaskinisten uttalade lönenämnden, att det icke

borde ifrågakomma att bereda denne särskild ersättning för övertidsarbete,

och åberopade såsom skäl härför att, då jämväl en biträdande maskinistbefattning

funnes inrättad i riksdagshuset, övermaskinistens arbete borde

kunna så ordnas, att övertidstjänstgöring för honom i största möjliga mån

undvekes. Utskottet avgav den 13 maj 1930 utlåtande i ärendet (nr 45)

och biträdde däri lönenämndens förslag.

I anledning av den utgång, frågan om löneförbättring för övermaskinisten

Teorell sålunda erhållit, har denne nu i skrivelse av den 10 december 1930

(Bil. E) anhållit, att fullmäktige ville vidtaga de åtgärder, som erfordras

för att den honom åliggande övertidstjänstgöringen i möjligaste mån kunde

undvikas. På anmodan av fullmäktiges deputerade har därefter byrådirektören

E. Risling i en den 13 nästlidna februari dagtecknad promemoria

(Bil. F) avgivit yttrande över berörda framställning och däri på anförda

skäl såsom sin mening uttalat, att någon möjlighet att villfara Teorell

framställning icke förelåge.

Av vad såväl Teorell som Risling anfört lärer med full tydlighet framgå,

att den av lönenämnden anvisade vägen icke kan leda därtill, att Teorell

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

3

befrias från allt övertidsarbete; särskilt under den tid, då riksdagen är

samlad, torde detta vara helt och hållet uteslutet. Med hänsyn härtill

ävensom till vikten och omfattningen av övermaskinistens tjänsteåligganden

hava fullmäktige efter förnyad prövning av frågan kommit till den uppfattning,

att nämnde befattningshavares avlöningsförmåner icke böra vara

lägre än materialförvaltarens. Fullmäktige vilja alltså föreslå, att särskild

gottgörelse beredes övermaskinisten för övertidsarbete under riksdagstiden,

och torde densamma böra utgå efter samma grunder som den åt materialförvaltaren

vid nästlidet års riksdag beviljade särskilda ersättningen.»

Slutligen hava fullmäktige i sin nu förevarande skrivelse beträffande

indragning av en portvaktstjänst vid riksdagshuset anfört följande:

»I tjänsteförteckningen över befattningshavare vid riksdagens verk äro

för närvarande uppförda två portvaktstjänster vid riksdagshuset, båda

placerade i 6:e lönegraden. Den ena av dessa tjänster innehaves av portvakten

Carl Herman Larsson, som den 23 nästlidna februari uppnådde en

ålder av 65 år och till följd därav är skyldig att avgå med pension. På

anhållan av Larsson hava fullmäktige emellertid medgivit honom rätt att

kvarstå i tjänst till utgången av september månad innevarande år.

Portvakten Larsson har under hela sin tjänstgöringstid ombesörjt bevakningen

av stora porten vid gatan mellan riksdags- och riksbankshusen.

Den andre portvakten, som tillträdde sin befattning år 1918, har under den

tid, då riksdagen varit samlad, tjänstgjort vid riksdagshusets huvudingång;

under övriga tider av året skötte han vakthållningen vid den till riksgäldskontorets

förutvarande lokal ledande ingången mot Norrbro, till dess riksgäldskontoret

under år 1926 avflyttade till sin nya lokal i Rosenbad, efter

vilken tid sistnämnda ingång hålles stängd under de tider, då riksdagens

arbete ej pågår.

Då portvakten Larsson nu kommer att inom kort avgå från sin befattning,

torde hans tjänst utan olägenhet kunna indragas. Den kvarvarande

portvakten skulle därefter hela året örn tjänstgöra vid porten mitt emot

riksbankshuset. För bevakning av riksdagshusets huvudingång mot Norrbro

under den tid, riksdagen är samlad, kan lämpligen extra arbetskraft

anställas.

I avlöningen för de vid riksdagshuset nu tjänstgörande portvakterna ingår

även förmånen av fri bostad. Därest fullmäktiges förslag om indragning

av portvakten Larssons tjänst bifalles, torde den åt honom upplåtna

lägenheten vid gatan mellan de båda riksbyggnaderna kunna anvisas till

bostad åt den kvarvarande portvakten och dennes bostadslägenhet, bestående

av två rum och kök samt vettande mot Norrbro, inredas till arbets-

och mottagningsrum för andra kammarens ledamöter. Fullmäktige

vilja erinra, att förslag härom redan framställts av de delegerade, vilka

elter uppdrag av fullmäktige år 1925 verkställde utredning angående dispositionen

av de lokaler i riksdagshuset, som efter riksgäldskontorets avflyttning

därifrån komme alt bliva lediga.*»

På grund av vad sålunda anförts liava fullmäktige hemställt, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen besluta:

* Se bankoutskottets utlåtande nr 21 : 1926 sid. 13.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

Lönenåmnden

för riksdagens

verk.

Utskottet.

alt i tjänsteförteckningen över ordinarie befattningshavare vid riksdagshuset

skall, räknat från och med den 1 juli 1931, uppföras två reparatörstjänster

med placering i 7:de lönegraden;

att därest e. o. reparatörerna A. H. Lind och E. G. A. Beckman konstitueras

till innehavare av nämnda tjänster, statsbidrag till de befordringsavgifter,

som de jämlikt 1929 års bestämmelser angående familjepensionering

för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen, inilitieombudsmansexpeditionen,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus hava att erlägga,

må utgå enligt de i sista stycket av berörda bestämmelser angivna

grunder;

att till övermaskinisten vid riksdagshuset må utgå ersättning för honom

under riksdagstiden åliggande övertidstjänstgöring med belopp, som med

hänsyn till omfattningen av denna tjänstgöring bestämmes av fullmäktige

i riksgäldskontoret, dock högst 400 kronor för år;

samt att, sedan avsked beviljats portvakten vid riksdagshuset C H. Larsson,

dennes tjänst skall indragas.

Sedan utskottet anhållit om lönenämndens för riksdagens verk yttrande

över fullmäktiges framställning örn ersättning till övermaskinisten vid riksdagens

hus för övertidstjänstgöring under riksdagstiden, har lönenämnden

i skrivelse till utskottet den 14 april 1931 anfört i huvudsak följande.

Av byrådirektörens för riksdagens ekonomiska förvaltningsbyrå den 12

februari 1931 i ärendet avgivna yttrande framginge, att övermaskinisten vore

skyldig att utöver fastställd arbetstid, 7 timmar örn dagen, stå till förfogande

för beredskapstjänst, dygnet örn då så påfordrades. En uppdelning av beredskapstjänsten

skulle visserligen kunna genomföras med hänsyn till att

en biträdande maskinist vore anställd vid riksdagshuset. Men även genom

en sådan uppdelning skulle en betydande övertidstjänstgöring kvarstå för

övermaskinisten, särskilt under riksdagstiden. Med hänsyn härtill funne sig

lönenämnden böra tillstyrka bifall till fullmäktiges förevarande förslag, varigenom

övermaskinisten skulle komma i åtnjutande av övertidsersättning

efter samma grunder som övervaktmästaren och materialförvaltaren vid riksdagens

hus.

Vad först angår fullmäktiges förslag om överflyttning på ordinarie stat

av två e. o. reparatörstjänster vid riksdagens hus, har utskottet av den förebragta

utredningen funnit sig övertygat om behovet och lämpligheten av

en sådan anordning. Utskottet får därför tillstyrka bifall till framställningen i

denna del. Likaledes finner sig utskottet böra biträda fullmäktiges förslag,

att innehavarna av nämnda e. o. befattningar må, därest de konstitueras

till innehavare av de ordinarie befattningarna, tillerkännas visst statsbidrag

till gäldande av föreskrivna befordringsavgifter för erhållande av familjepensionsrätt.

Berörda befordringsavgifter skulle alltså — i anslutning till

vad år 1929 vid ikraftträdandet av nu gällande bestämmelser angående

familjepensionering för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditio
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

5

nen, militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket och riksdagens bus

medgivits för vissa tjänstemän — utgå av statsmedel till den del, densamma

överstiger vad befattningshavaren haft att erlägga, därest hans ålder den

1 juli 1931 uppgått till 35 år, eller, om han vid den nuvarande tjänstens

erhållande överskridit denna ålder, vad han då skulle haft att erlägga.

Vidkommande därefter förslaget om beredande av särskild ersättning för

övertidsarbete till övermaskinisten vid riksdagens hus har utskottet med

hänsyn till det ansvar och den arbetsbörda, som påvila denne befattningshavare,

funnit rättvist och billigt, att för denne medgives sådan ersättning

enligt samma grunder, sorn av förlidet års riksdag bestämdes i fråga om

materialförvaltaren och övervaktmästaren vid riksdagshuset.

Mot fullmäktiges förslag om indragning av en portvaktstjänst vid riksdagshuset

har utskottet icke något att erinra.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må

I) besluta, altiden vid avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen skola

från och med den 1 juli 1931 vid riksdagens hus uppföras

två reparatörstjänster med placering i 7:de lönegraden;

II) medgiva, att, däreste.o.reparatörerna A.H.Lind och E.G.

A. Beckman konstitueras till innehavare av nämnda tjänster,

statsbidrag till de befordringsavgifter, som de jämlikt 1929 års

bestämmelser angående familjepensionering för befattningshavare

vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus

hava att erlägga, må utgå enligt här ovan angivna grunder;

III) besluta, att gällande särskilda bestämmelser angående

tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk skola, med tillämpning från och med år

1931, i vad avser avdelning III. Riksdagens hus, erhålla

följande ändrade lydelse:

»1. Till vardera av materialförvallaren och övervaktmästaren

samt övermaskinisten må utgå ersättning för vederbörande

under riksdagstiden åliggande övertidstjänstgöring

med belopp, som med hänsyn till omfattningen av denna

tjänstgöring bestämmes av fullmäktige i riksgäldskontoret,

dock högst 400 kronor för år.

2. Materialförvaltaren----uniformsbeklädnad.

3. Portvakterna — — — — — — — meddelas»; samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

IV) besluta, att, sedan avsked beviljats portvakten vid riksdagshuset

C. H. Larsson, dennes tjänst skall indragas samt

därav föranledd ändring vidtagas i ovan omförmälda tjänsteförteckning.

Stockholm den 5 maj 1931.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Johansson i Östersund, Ström

i Lidköping, Johansson i Friggeråker, Stendahl, Berling, Lindmark* och Bengtsson*;

från andra kammaren: herrar Svensson i Betingetorp*, Lovén, Ryberg, Carlsson

i Solberga*, Höglund i Göteborg*, Törnkvist i Bjuv, Johansson i Edsbyn och Wirsell*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

7

Avskrift. Bil. A
Till

herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

Undertecknade extra ordinarie befattningshavare vid riksdagshuset, anställda

år 1919 som reparatörer (snickare och elektriker), för närvarande i

7:de lönegraden, få härmed vördsamt anhålla, att herrar fullmäktige ville

taga under omprövning frågan om reparatörstjänsternas överflyttande å

ordinarie stat.

Under de c:a 11 år vår anställning hittills varat har sysselsättning inom

våra respektive arbetsområden icke saknats. Behovet av ständigt sysselsatta

reparatörer torde ej heller i fortsättningen kunna väntas bliva mindre,

snarare större i samma mån som fastigheten med inventarier äro underkastade

förslitning. Riksdagen har under senare åren medgivit vissa befattningshavare

vid riksdagens hus förbättrade löne- och anställningsförmåner,

vilka beslut också i sin mån kunna tala för reparatörstjänsternas

överflyttande på ordinarie stat.

Skulle vår framställning vinna beaktande och reparatörsbefattningarna

överföras till 7:de lönegraden enligt löneplanen för ordinarie befattningshavare,

anhålla vi vördsamt att få räkna oss till godo för ålderstillägg den

tid vi varit anställda som reparatörer samt att inga retroaktiva pensionsavgifter

påläggas oss i detta fall, då vår framställning innebär inrättandet

av nya ordinarie tjänster.

Stockholm den 3 januari 1931.

A. H. Lind. Ernst Beckman.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Avskrift. Bil. B.

Undertecknad, som tagit del av skrivelsen från reparatörerna Lind och

Beckman, tillstyrker att reparatörsbefattningarna vid riksdagshuset överföras

på ordinarie stat. Behovet och nyttan av ständigt anställda reparatörer

i riksdagshuset har bekräftats av erfarenheterna under c:a 10 år och

gjort sig mer och mer gällande allt eftersom åren gått.

Vinsten för de nuvarande reparatörerna skulle utom ordinarieskapet motsvara

ett ålderstillägg (180 kr.), eftersom deras avlöningsförmåner enligt

framställningen skulle utgå efter 7:e lönegraden för ordinarie befattnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande AJr 43.

havare i stället för efter 7:e lönegraden för extra ordinarie befattningshavare,

vilket för närvarande är fallet.

Stockholm den 5 januari 1931.

Eskil Risling.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Avskrift. BU c

LÖNENÄMNDEN

FÖR

RIKSDAGENS VERK

Till fullmäktige i riksgäldskontoret.

I skrivelse den 16 nästlidna januari hava fullmäktige anhållit, att lönenämnden

ville avgiva och till fullmäktige inkomma med yttrande över en

i avskrift överlämnad framställning av e. o. reparatörerna vid riksdagens

hus A. H. Lind och E. G. A. Beckman om överflyttande till ordinarie stat

av deras angivna befattningar.

Med anledning härav får lönenämnden anföra följande.

Lind och Beckman, vilka äro födda den 18 januari 1879 respektive den

17 maj 1891, antogos båda år 1919 till extra befattningshavare vid riksdagens

hus. Den föne anställdes såsom hantverkare och den senare såsom

extra eldare, ehuruväl hans göromål blevo de här nedan angivna. Lind

hai att vid förefallande behov utföra reparationer såväl å möbler och andra

inventarier i riksdagshuset som å den lästa träinredningen inom huset

ävensom att utföra mindre omfattande målningsarbeten därstädes. Beckman

har till åligganden att ombesörja erforderliga reparationer och mindre

ändringar å de elektriska ledningarna inom samma hus samt att avhjälpa

brister a de däistädes befintliga vatten-, avlopps- och gasledningarna.

Såväl Lind som Beckman hava sålunda under omkring elva år innehaft

stadigvarande anställning vid riksdagens hus. Enligt vad vice värden för

riksdagshuset vitsordat har behovet och nvttan av ständigt anställda reparatörer

vid riksdagshuset bekräftats av erfarenheterna under sagda tid

samt gjöl t sig alltmer gällande. Lönenämnden har den uppfattningen, att

det ar en mycket lämplig och ur ekonomisk synpunkt fördelaktig anordning

att för utförande av förekommande reparationer och dylikt inom

riksdagshuset städse kunna anlita med förhållandena därstädes fullt förtrogna

personer.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då, enligt vad lönenämnden

inhämtat, ifrågavarande befattningshavare med flit och skicklighet fullgjort

dem åliggande göromål vill lönenämnden förorda, att de beredas den trygghet,

som ordinarie anställning medför.

Da Lind och Beckman för närvarande åtnjuta avlöning enligt 7:e lönegraden

för icke-ordinarie befattningshavare, torde de såsom ordinarie befattningshavare

jämväl böra placeras i 7:e lönegraden. Hinder synes icke

möta, att de härvid få tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, under vilken

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

9

de tjänstgjort såsom icke-ordinarie befattningshavare. Förändringen av

befattningarna fran icke-ordinarie till ordinarie synes böra genomföras från

och med den 1 juli innevarande år. Stockholm" den 24 februari 1931.

Lönenämnden för riksdagens verk:

A. Amnér.

/ Einar Falk.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Avskrift.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

Det torde vara erkänt, att befattningen som övermaskinist vid riksdagens hus

kräver en god såväl teoretisk som praktisk fackutbildning och även en betydande

erfarenhet på de värme-, elektricitets- och sanitärtekniska områdena för

att husets anordningar av skilda slag skola kunna skötas på ett i ekonomiskt

och tekniskt avseende tillfredsställande sätt. Likaså har det erkänts, att

tjänstgöringen under den tid av året, då riksdagen är samlad, är mycket

ansträngande och påfrestande. Den dagliga tjänstgöringstiden blir långt

över normalarbetsdagen och uppgår ofta vid nattplena till mer än det

dubbla, utan att någon extra ersättning härför utgår, i motsats till vad som

är fallet för t. ex. vaktpersonalen.

A andra sidan har den uppfattningen kommit till synes, att arbetsbördan

under tiden mellan riksdagarna skulle vara betvdligt lättare än för t. ex.

motsvarande befattningshavare vid riksbankens" huvudkontor, där den är

lika året örn. Denna uppfattning utgår ifrån, att riksdagshusets tekniska

anordningar ej alls eller mycket ringa användas under tiden mellan riksdagarna.

I verkligheten är det så, att ångpanneanläggningen är i drift hela

året med undantag av några dagar, då den måste nedläggas i och för

»skrotning». I övrigt hålles ånga under hela sommaren, vilket jag allt

sedan mitt tillträdande av befattningen funnit nödvändigt för undvikande

av fuktskador på särskilt plenisalarnas inredning samt på den dyrbara

elektriska installationen i husets källare-, jord- och bottenvåningar. Vad

tillsyn och underhåll av övriga tekniska anordningar beträlfar, så förekomma

under tiden mellan riksdagarna underhålls-, reparations- och ofta

även ändringsarbeten i större utsträckning, än som skulle vara fallet i en

lika stor byggnad med likformig användning året örn. Med rätta ställes

det kravet, att driftsstörningar ej böra få förekomma under riksdagstiden.

Under sådana omständigheter måste jag mellan riksdagarna genom noggranna

undersökningar bedöma, vilka lämpliga åtgärder som böra vidtagas

tor undvikande av driftsstörningar, åtgärder, som i vanliga fall gott skulle

ha kunnat anstå, tills slitning eller annan försvagning nått längre. Å andra

sidan gäller det naturligtvis att ej reparera eller utbyta anordningar eller

delar därav i onödan. Vore nu riksdagshuset ur bruk under tiden mellan

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

riksdagarna funnes ju god tid för antydda arbeten. Men i verkligheten upptagas

husets lokaler i mycket stor utsträckning året om. Dags dato är ett

20-tal kommittéer och myndigheter inrymda härstädes. Och detta tillhör

vanligheten.

Det vore ur skötselsynpunkt givetvis lättare, örn man omedelbart från

uppvärmningsperiodens början holle ordinär rumstemperatur inom hela byggnaden.

När emellertid ej huset i sin helhet kommer till direkt användning

vore det ju ekonomiskt oansvarigt att så sköta uppvärmningen. Nu hålles

s. k. rumstemperatur endast i den mån lokalerna bliva upptagna, under

det att alla andra lokaler endast hållas vid den lägre temperatur, som kan

erfordras för att inredningen skall vara säkrad för skada. Genom ett sådant

aktgivande uppnås naturligtvis en betydande bränslebesparing, men

det kräves å andra sidan av den därför ansvarige en uppmärksamhet, som

är större än vad som skulle fordras, örn huset i sin helhet under hela tiden

vore i användning. Sålunda vågar jag påstå, att de säregna förhållandena

göra, att även under tiden mellan riksdagarna kräves mera arbete och omtänksamhet

av riksdagshusets övermaskinist än vad som skulle vara fallet,

örn det gällde en lika stor byggnad, som vore i sin helhet likformigt använd

till ämbets- och tjänsterum året runt.

Då jämförelse tid efter annan gjorts mellan övermaskinistbefattningen vid

riksdagshuset och motsvarande befattningen vid riksbanken vill jag erinra

örn att riksdagshusets ventilationsanläggning icke har motsvarighet på annat

håll inom landet och att skötseln av densamma är kanske rent av det

viktigaste av mina åligganden samt kräver både insikter, intresse och arbete

i hög grad. Vad särskilt arbetet beträffar kan nämnas, att övertidstjänstgöringen

utöver 8 timmar per dag, enligt protokoll, som förts över ventilationen,

uppgått för t. ex. de fyra sista riksdagarna till:

1926 ......... 159 timmar före kl. 11 e. m. och 22 timmar efter kl. 11 e. m.

1927 ......... 163 » » » » » »36 » » » » »

1928 ......... 180 » »»»» »38» »»»»

1929 ......... 184 » »»»» »35» »»»»

Skulle övertidserältning härför hava utgått och beräknats enligt bestämmelserna

för befattningshavare i 15 de lönegraden vid verk tillhörande den

civila statsförvaltningen skulle ersättningsbeloppen under de nämnda åren

uppgått till resp. kr. 432: —, 489: —, 533: —och 532: —.

Ventilationsanläggningen användes emellertid icke endast under riksdagarna

utan även vid ofta förekommande kongresser m. m.

Då lönegradsplaceringen för ifrågavarande befattning, enligt vad jag numera

tror mig förstå, bestämts utan hänsyn till de säregna omständigheter

jag ovan anfört, anser jag, att en uppflyttning av befattningen i högre lönegrad

torde vara motiverad.

Som ett annat skäl för en löneförbättring ber jag få framhålla, att jag

på eget initiativ av Stockholms elektricitetsverk utverkat rättighet som elektrisk

entreprenör för riksdagshuset, vilket torde medföra en avsevärd besparing

för det allmänna. Numera behöver en utomstående entreprenör ej

anlitas i annat än rena undantagsfall, då det är omöjligt att medhinna nödvändiga

elektriska ledningsarbeten med husets egen personal. Ehuru nämnda

rättighet är personlig, torde kompetenskravet på kommande innehavare av

min befattning ställas så, att rättigheten kan bibehållas vid befattningen.

Vidare vill jag erinra örn den skyldighet, som sedan senaste lönereglering

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr i3.

11

blivit praxis, nämligen att i viss utsträckning taga befattning nied arbetens

utförande för riksgäldskontoret i Rosenbad.

Slutligen påpekas, att endera övermaskinisten eller biträdande maskinisten

alltid bör vara tillgänglig inom riksdaghuset, dag och natt, söndag och

vardag, varför verklig beredskapstjänst alltså erfordras, men ersättning härför

har aldrig, såvitt jag vet, begärts eller på annat sätt ifrågasatts.

Med hänsyn till vad jag ovan anfört och vid jämförelse mellan de löner

och arvoden, som utgå till jämförliga befattningshavare bland riksdagens

egen personal och inom dess verk anställda, anser jag det berättigat att

begära löneförbättring, och anhåller därför vördsamt,

att herrar fullmäktige ville hos riksdagen göra framställning om

att övermaskinisten vid riksdagens hus placeras i 17:de lönegrad

eh.

Stockholm den 19 november 1929.

Herm. Teorell.

Övermaskinist vid riksdagens hus.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Avskrift. Bil. E.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

I en till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret ställd skrivelse den 19

november 1929 anhöll undertecknad vördsamt att herrar fullmäktige ville

hos riksdagen göra framställning om viss löneförbättring för övermaskinisten

vid riksdagens hus. Därvid åberopades bland annat, för att ej säga

huvudsakligen, den långa och oberäkneliga dagliga arbetstid som erfordras

för skötseln av ventilationen och belysningen m. m. under riksdagens kvällsoch

nattplena. Jag påvisade i nämnda skrivelse att övertidstjänstgöringen

för undertecknad (utöver 8 timmar per dygn) skulle, örn bestämmelserna

för befattningshavare i den civila statsförvaltningen finge tillämpas, medfört

en övertidsersättning under åren 1926—1929 av resp. 432: —, 489: —,

533: — och 532: — kronor. Jag framhöll vidare bl. a. att det är felaktigt

att anse att riksdagshusets personal och däribland undertecknad hava särskilt

lindrig tjänstgöring under den tid riksdagen ej är samlad utan att

tvärtom övertidstjänstgöring i stor utsträckning förekommer även undertiden

mellan riksdagarna.

Förenämnda skrivelse remitterades till lönenämnden för riksdagens verk,

som emellertid icke fäste avseende vid vad jag anfört utan hemställde alt

framställningen icke måtte till någon åtgärd föranleda. Då varken herrar

riksgäldsfullmäktige eller bankoutskottet gjorde någon erinran häremot

blev detta även riksdagens beslut. Däremot föreslogs att materialförvaltaren-övervaktmästaren,

som väl ej behöver tjänstgöra vid kvälls- och nattplena,

skulle erhålla en övertidsersättning av 400 kronor per år, vilket för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskotlels utlåtande Nr -''iS.

slag även bifölls av riksdagen. Någon anledning att bereda övermaskinisten

särskild ersättning för övertidsarbete ansågs ej föreligga.

Lönenämnden anförde visserligen att »det arbete som åvilar nämnde

befattningshavare kräver visserligen ständig uppmärksamhet och omtänksamhet,

men då jämväl en biträdande maskinistbefattning är inrättad vid

riksdagens hus, synes det som om arbetet skulle kunna så ordnas, att

övertidstjänstgöring kunde i största möjliga mån undvikas.»

Hur lönenämnden tänkt sig detta ordnande är mig obekant. Möjligen

så att arbetstiden indelas i vakter, men enligt min erfarenhet erfordras

både övermaskinistens och biträdande maskinistens tjänstgöring samtidigt

— här lika väl som t. ex. i riksbanken — under så lång tid av dygnet

att normalarbetsdagen betydligt överskrides redan under dylik samtidig

tjänstgöring. I skrivelse till lönenämnden den 2 december 1930 har jag

vördsamt anhållit om åtgärder till förverkligande av den tanke som ligger

till grund för dess ovan citerade yttrande. Lönenämnden återställde emellertid

skrivelsen lill mig med hänvisning att i stället lämna denna framställning

till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

Jag får därför vördsamt hemställa,

att herrar fullmäktige ville vidtaga de åtgärder som erfordras för att

arbetet inom riksdagshusets maskinavdelning kan så ordnas att övertidstjänstgöring

i största möjliga mån kan undvikas samt att tillfälle örn möjligt

beredes mig att personligen inför fullmäktige få framföra mina synpunkter

i ärendet.

Stockholm den 10 december 1930.

Herm. Teorell.

Övermaskinist vid riksdagshuset.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Avskrift. Bil. F.

P. M.

I en skrivelse till herrar fullmäktige har övermaskinisten H. Teorell

begärt, att åtgärder skulle vidtagas, varigenom hans tjänstgöringsskyldighet

begränsades till bestämda vakter.

Teorell är i likhet med materialförvaltaren och biträdande maskinisten

skyldig att, utöver fastställd arbetstid 7 timmar om dagen, stå till förfogande

för beredskapstjänst dygnet örn, då så påfordras. Visserligen synes

en uppdelning av beredskapstjänsten för övermaskinisten kunna tänkas

genom förefintligheten av en biträdande maskinist, men genom sådan uppdelning

kan under inga förhållanden minskningen i tjänstgöringstid för

någondera av dessa inskränka beredskapstjänsten tillnärmelsevis till vanlig

tjänstgöringstid, i all synnerhet är detta otänkbart under riksdagstid. Beredskapstjänsten

innebär icke blott skötsel av ventilationen och värmeregleringen

utan även snabbt avhjälpande av uppkommande fel å hissar, ljus
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoulskotteis utlåtande Nr 43.

13

och signalledningar, avlopps- och vattenledningar, vilket allt icke medger

någon som helst tidsspillan utan fordrar omedelbar tillgång på erfaren

arbetskraft.

Materialförvaltaren är visserligen ensam i sin beredskapstjänst, sammanhängande

med hans förmanskap för portvakter och vaktbetjäning samt

skötsel av förråden för skrivmaterialier och tryckpapper, men ett avbrott

i denna beredskapstjänst är till mindre fara och obehag. Sådana avbrott

äro i praktiken för materialförvaltarens del tillåtna men kunna icke medgivas

på de arbetsområden, som i första hand påvila övermaskinisten.

Någon möjlighet, att villfara Teorells framställning synes icke föreligga.

Jag kan i detta sammanhang icke underlåta erinra om, att biträdande

maskinisten av senaste riksdag placerades i ll:e lönegraden i stället för

tidigare i 8:e lönegraden och att 400 kronor ställdes till förfogande för att

ersätta materialförvaltaren för beredskapstjänst. Däremot avstyrktes ett

förslag örn ersättning till övermaskinisten för enahanda arbetsbörda av det

skäl att biträdande maskinist funnes anställd. Övermaskinisten åtnjuter i

övrigt samma fasta avlöning som materialförvaltaren.

Under dessa förhållanden synes ånyo böra prövas, huruvida icke ersättning

för beredskapstjänst borde utverkas åt övermaskinisten i samma utsträckning,

som nu gäller för materialförvaltaren.

Stockholm den 13 februari 1931.

Eskil Risling.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Eric Öhlin.

Notarie i riksgäldskontoret.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.