Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
1931-02-17 · 59 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 55 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1931:2, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1931 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.
(Ira avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av
Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda
framställningar.
l:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. Under punkt 1
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) godkänna ett av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordat förslag till ordinarie avlöningsstat för
jordbruksdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Majits kansli, nu 189,500 kronor, med 4,000
kronor till 193,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet sid. 2
och 3.
Ordinarie förslagsanslaget till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl.
Majits kansli är jämlikt beslut av 1930 års riksdag (skr. nr 9 A p. 1) uppfört
med 189,500 kronor.
Följande ordinarie stater för departementet tillämpas från och med budgetåret
1930/1931i
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 121,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.
................................................................................. * 29,500
Avlönande av en extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag ................................................... *________9!500
Förslagsanslag kronor 160,100.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag kronor 29,400.
* Hänför sig till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 10" 1. 10 sami. 2 hafi. (Sr 2.)
Departementets
avdelning
av Kungl.
Majits kansli.
[!•*]
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
Beträffande, ordinarie avlöningsstaten innebär förslaget endast ändring i
fråga om förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., vilket enligt förslaget skulle höjas med 4,000 kronor till 33,500
kronor.
Enligt den av departementschefen lämnade redogörelsen rörande i departementet
erforderliga arbetskrafter skulle behov föreligga av ytterligare två
amanuenser med heltidstjänstgöring. Av budgetära skäl har departementschefen
emellertid ansett, att medel böra beredas för anställande av allenast en
dylik befattningshavare med beräknad placering i 15:de lönegraden i löneplanen
för extra ordinarie befattningshavare. Härigenom skulle närmast
möjliggöras, att statssekreteraren och expeditionschefen kunde tilldelas vardera
en amanuens i stället för, som nu vore fallet, en tillhopa. Kostnaderna
skulle därvid uppgå till 3,888 kronor, med vilket belopp, avrundat till 4,000
kronor, såsom ovan nämnts anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. på grund härav ansetts böra ökas.
Ordinarie avlöningsstaten skulle i enlighet härmed erhålla följande utseende:
-
Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 121,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.
................................................................................... ,» 33,500
Avlönande av en extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag ............................................................................ » 9,500
Förslagsanslag kronor 164,100.
. Någon ändring i övergångsstaten har ej ifrågasatts.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande det ökade behovet
av arbetskrafter inom departementet, har utskottet ansett sig böra biträda
Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen förordade förslaget
till ordinarie avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas från och med budgetåret 1931/
0? : 1932;
, , b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Majzts
kansli, nu 189,500 kronor, med 4.000 kronor till 193,509
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 3
2:o) Försök att förbättra hållbarheten m. ni. hos smör. Under punkt 8
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till utförande genom centralanstaltens
för försöksväsendet på jordbruksområdet mejeriavdelning av försök hos. smör.
i mejerier att förbättra hållbarheten m. m. hos smör anvisa för budgetåret ''»•]
1931/1932 ett extra anslag av 9,500 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 20—24.)
I skrivelse den 18 oktober 1929 har styrelsen för skånska smärexportfföreningen
hemställt, att medel måtte ställas till centralanstaltens för försöksväsendet
på jordbruksområdet förfogande för skyndsamt utförande genom
anstaltens mejeriavdelning av försök i större skala i och för utrönande av
tillverkningsmetod m. m., varigenom det svenska smörets hållbarhet kunde
förbättras.
Lantbruksstyrelsen och styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet hava i avgivna utlåtanden tillstyrkt åtgärders vidtagande
för utförande av den ifrågasatta försöksverksamheten. Centralanstaltens
styrelse, som därvid överlämnat yttrande av professorn Nils Hansson
och överassistenten E. Haglund, har i sitt utlåtande anfört bland annat
följande.
Med hänsyn till smörproduktionens stora betydelse för vårt lands jordbruk
och den mindre gynnsamma ställning det svenska smöret för närvarande
intoge på världsmarknaden, vore det en angelägenhet av stor
vikt, att mera omfattande försök angående åtgärder till förbättrande av
smörets hållbarhet än de, som hittills kunnat utföras vid centralanstaitens
försöksmejeri, snarast Lomme till utförande. Ifrågavarande, försök
torde till väsentlig del böra förläggas till smörproducerande mejerier i
olika delar av landet. För ifrågavarande försöksverksamhet krävdes
emellertid såväl arbetskraft som ekonomiska resurser, och, då mejeriförsöksverksamheten
vid centralanstalten redan vid sin .nuvarande omfattning
vore mycket knappt tillgodosedd med bådadera, förutsatte den föreslagna
utvidgningen av försöksverksamheten ovillkorligen särskilt anslag
för ändamålet. .
I det av Hansson och Haglund avgivna yttrandet beräknades ifrågavarande
kostnader för räkenskapsåret 1930/1931, därvid utvidgningen i
försöksverksamheten beräknades kunna påbörjas först omkring den 1
september 1930, till sammanlagt 8,900 kronor. De sålunda beräknade kostnaderna
ansåge styrelsen vara lämpligt avvägda. Skulle nu avsedda försöksverksamhet
kunna bedrivas i tillfredsställande omfattning, syntes någon
minskning av det beräknade kostnadsbeloppet icke kunna göras.
& I likhet med lantbruksstyrelsen ansåge styrelsen det vara naturligt, att
ifrågavarande utvidgade försöksverksamhet på mejeriområdet omhänderhades
av centralanstalten. Därvid borde anstalten naturligtvis söka
samarbete med olika institutioner och enskilda, som vore verksamma
inom mejerihanteringen. Vad särskilt anginge svenska smörprovningarna
upprätthölle centralanstalten sedan lång tid tillbaka nära kontakt
med denna institution, och beträffande nu föreslagna försöksverksamhet
torde dylik samverkan komma att visa sig särskilt värdefull, när det
gällde lagringsförsök med smör.
Kostnaderna för dylika försök under ett helt arbetsår ha av anstaltens
styrelse beräknats till 9,500 kronor, därav lön åt en försöksassistent 0,300
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
Utbildnings
kurser för
kontrollassistenter.
[26.]
kronor, föisöksassistentens resor och traktamente 1,200 kronor, arbetshjälp
vid försöken 500 kronor samt ersättning åt mejerierna 1,500 kronor.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
»Smörproduktionens stora betydelse för landets jordbruk gör det enligt
min mening till en angelägenhet av synnerlig vikt, att det svenska exportsmörets
konkurrenskraft på världsmarknaden stärkes. Åtgärder i
syfte att förbättra smörets hållbarhet och andra egenskaper äro givetvis
ägnade att gynnsamt påverka pris- och avsättningsförhållandena för exportsmöret.
Jag finner det därför välbetänkt, att den genom centralanstaltens
mejeiuavdelning hittills bedrivna försöksverksamheten på nu
föreslaget sätt utvidgas. Därigenom kunna de vid försöksverksamheten
vunna resultaten under mejeriavdelningens ledning och tillsyn underkastas
prövning vid praktisk mejeridrift i smörproducerande mejerier
inom olika delar av landet. För att dessa praktiska mejeriförsök, vilka
huvudsakligen höra avse smörets hållbarhet men jämväl torde få utsträckas
att avse andra kvalitetsegenskaper hos smör, må kunna i största
möjliga mån bliva fruktbärande för mejerihanteringen och smörexporten
torde de, såsom lantbruksstyrelsen förordat, böra utföras under samarbete
med svenska smörprovningarna. Jag har förvissat mig örn, att från
svenska smörprovningarnas sida stort intresse förefinnes för nu förevarande
angelägenhet.»
Otvivelaktigt äro åtgärder, som kunna vara ägnade att förbättra särskilt
hållbarheten hos det svenska smöret, av stor betydelse för den svenska smörexporten.
Utskottet anser därför i likhet med departementschefen och de i
ärendet hörda myndigheterna att möjlighet bör beredas till — såsom med
förslaget närmast avses — ett utprövande under praktiska förhållanden och
i större skala av vissa utförda laboratorieförsök i sådant syfte. På sätt i
ärendet framhållits lära sådana försök icke kunna komma till stånd utan
anvisande för ändamålet av särskilt statsbidrag. På grund härav och då
det av Kungl. Majit äskade beloppet icke föranleder någon utskottets erinran
hemställer utskottet,
att riksdagen må till utförande genom centralanstaltens
för försöksväsendet pa jordbruksområdet mejeriavdelning
av försök i mejerier att förbättra hållbarheten m. m.
hos smör anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 9,500 kronor.
3:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Majlis under punkt 26 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till
anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 14,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 3
4:o) Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare. Under wwtoppunkt
27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av ut- ladugårdsbildningskurser
för ladugårdsförman och svinskötare anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 38,000 kronor. [27.]
Riksdagen har under flera år anvisat anslag till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförman samt från och med 1918 jämväl till dylika
kurser för svinskötare. För ifrågavarande ändamål har i riksstaten för ett
vart av budgetåren 1926/1929 uppförts ett extra reservationsanslag av
32,000 kronor. För vartdera av budgetåren 1929/1931 har medelsåtgången
beräknats till 34,000 kronor, med vilket belopp anslaget för innevarande
budgetår är uppfört.
" Kungl. Maj-.ts förevarande förslag innebär en höjning från 34,000 kronor
till 42,000 kronor av statens årliga bidrag, varigenom möjlighet skulle beredas
att öka elevantalet från 80 till 100. Såsom skäl härför har anförts
betydelsen av ifrågavarande kurser samt den rådande stora efterfrågan pa
utbildade ladugårdsförmän. På grund av beräknad reservation å 4,000 kroma
å anslaget vid utgången av innevarande budgetår skulle medelsanvisningen
för budgetåret 1931/1932 kunna inskränkas till 38,000 kronor.
I
Med hänsyn till önskvärdheten av att det ytterligare antal ladugårdsförmän, r telan et.
som befunnits erforderligt för att tillgodose det föreliggande behovet, må
kunna utbildas, tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Majlis förslag. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 38,000
kronor.
5:o) Utbildningskurser tor kvinnliga ladugardsskötare i Norrland och **£££*£
Dalarna. Under punkt 28 Ilar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till kvinnliga
anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland l^ugårdssköoch
Dalarna anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av
4,000 kronor.
Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norr
land och Dalarna har riksdagen alltsedan 1918 anvisat anslag. Medelsbehovet
har under ett vart av de senaste budgetåren beräknats till 6,000
kronor.
Med hänsyn till påräknad reservation å 2,000 kronor har emellertid anslagsanvisingen
för budgetåret 1931/1932 ansetts kunna begränsas till 4,000
kronor.
Framställningen tillstyrkes av utskottet, sorn alitsa hems!aller.
land och
Vålarna.
[28.]
Vt t kott et.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
kurseri*betes- 6:o) Ut*>ildningskurser i betcskultur och ängsskötsel. Under punkt 29
kultur och kar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningsängssMtse’.
kurser i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
1 '' extra reservationsanslag av 3,300 kronor.
Till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel har
riksdagen alltsedan 1919 anvisat medel. Medelsbehovet har under ett vart
av de senare budgetåren beräknats till 3,500 kronor. Med hänsyn till påräknad
reservation har anvisningen av medel för budgetåret 1931/1932
ansetts kunna begränsas till 3,300 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majlis förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1931
1932 ett extra reservationsanslag av 3,300 kronor.
7:°) Stuteri väsendet. Under punkt 36 har Kungl. Majit föreslagit riks[36.
] daSen att höja ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet, nu 692,000
kronor, med 108,000 kronor till 800,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 75—9S.)
notion. I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 315
a'' heil Andersson i Stockholm har hemställts, att riksdagen vid beviljandet
a i, anslaget till statens hingstdepåer och stuterier må höja anslaget, så
att lönerna till extra stallbetjänter vid statens hingstdepåer kunna utgå
efter i motionen angivna riktlinjer.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
I riksstaten för budgetåret 1930/1931 är för stuteriväsendet upptaget ett
ordinarie förslagsanslag enligt följande beräkning:
Stuteriöverstyrelsen........................................................................ kronor 42,100
Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri » 49,000
Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri » 101,000
Hästavelns befrämjande................................................................ » 499,900
summa för stuteriväsendet kronor 692,000.
I denna summa ingå jämväl kostnader för dyrtidstillägg.
I de av Kungl. Majit efter riksdagens beslut i anslagsfrågan den 27
juni 1930 fastställda avlöningsstaterna för stallpersonalen vid Flyinge hingstdepå
och stuteri samt Strömsholms hingstdepå (övrig personal) upptages avlöning
till ordinarie stallbetjänt med 1,350 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg
å 90 kronor efter 3, 6 och 9 år. Dessutom åtnjuter stallbetjänt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
vissa förmåner in natura. Dessförinnan utgick den kontanta avlöningen
till 1,050 kronor för år.
De under rubriken hästavelns befrämjande ingående behovsposterna fördela
sig på följande sätt:
Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet kronor 237,400
TT.. . • • ...... » 232,500
Hästprem»* ringen...............................................................
Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring
. ...... » 30,000
av hastar ...................................................................— ---——r
kronor
499,900.
Enligt riksdagens beslut 1930, skulle från och med budgetåret 1930/1931
totalisatormedlen tagas i anspråk för bestridande av samtliga utgifter för
stuteriväsendet. I anslutning härtill uppfördes i riksstaten inkomsttiteln
»totalisatormedel» till samma belopp som förslagsanslaget »stuteriväsendet».
Totalisatormedlen, vilkas överskott förut tillförts reservationsanslaget till
hästavelns befrämjande, skulle från och med budgetåret 1930/1931 i stället
över förslagsanslaget »stuteriväsendet» tillföras en fond, från vilken utgifterna
i fråga skulle direkt bestridas. Till denna fond skulle tillika läggas
den vid utgången av budgetåret 1929/1930 förefintliga behållningen å reservationsanslaget
till hästavelns befrämjande, dock först sedan av sagda behållning
ett belopp av 385,000 kronor — därav 35,000 kronor avsågos till kapitalökning
för lånefonden för inköp av ädla avelston — avsatts till statsregle
ringsändamål
för budgetåret 1930/1931.
Kungl. Maj:t har den 27 juni 1930 meddelat vissa med hänsyn till den
sålunda förändrade ordningen för upptagande i riksstaten av anslagen till
stuteriväsendet påkallade beslut, i vilket sammanhang åt den ovanberörda
fonden givits benämningen »stuteriväsendets fond».
Bland de utgifter, som bestridas från anslagsposten hingstdepaernas och
stuteriets verksamhet, ingå bland annat furage, bränsle, byggnads- och mventarieunderhåll,
jordbrukets skötsel och extra personal för ridning och
dressyr. Sistnämnda personal vid Flyinge utgöres för närvarande av 4 man
under 12 månader av året och 1 nian under 6 månader. Avlöningen utgör
100 kronor per man i månaden. Kostnaderna härför uppgå alitsa föi
närvarande till 5,400 kronor.
Kungl. Maj:t har i nu förevarande framställning, som grundar sig på Kungl. Majus
av stuteriöverstyrelsen framställt förslag i ämnet, icke ifrågasatt annan
förändring i anslaget till stuteriväsendet än beträffande den häri ingående
anslagsposten till hästavelns befrämjande. Kungl. Majit föreslår, att denna
post, för närvarande upptagen till 499,900 kronor, höjes med 98,600 kronor.
Av den sålunda ifrågasatta höjningen hänföra sig 2,600 kronor till
hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, nu 237,400 kronor. Återstoden
av ökningen, som har avseende å hästpremieringen, föranledas av vissa
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
föreslagna förändrade grunder för fördelningen mellan statsverket ock hushållningssällskapen
av kostnaderna härför. Vidare föreslår Kungl. Majk
vissa ändringar i grunderna för fördelning mellan staten och anordnare i
samband med kapplöpningar och travtävlingar av vadhållning medelst
totalisator av därvid innehållna medel avseende att bereda anordnarna något
större andel i totalisatormedlen än för närvarande.
Den föreslagna höjningen med 2,600 kronor av anslagsdelen för hingstdepåernas
och stuteriets verksamhet är beroende på en ökning av utgifterna
med 6,100 kronor samtidigt som inkomsterna upptagas till ett 3,500 kronor
högre belopp. Berörda ökning faller uteslutande på Flyinge hingstdepå och
stuteri samt avser huvudsakligast kostnaderna för furage, byggnads- och
inventaiieunderhåll, jordbrukets skötsel, bränsle samt extra personal för
ridning och dressyr.
I fråga härom har departementschefen yttrat följande.
Den sålunda ökade kostnaden med 1,000 kronor för furage, vilken enligt
stuteriöverstyrelsens uppgift beräknats med hänsynstagande till inträtt lägre
pris på havre och uteslutande föranletts av ökat antal hästar — från 205
k.11 221, fölen oräknade — giver mig icke anledning till erinran. Likaså
vill jag biträda förslaget örn höjning med 2,000 respektive 1,000 kronor för
byggnaders och inventariers underhåll, då såsom stuteriöverstyrelsen anfört
oundgängliga kostnaderna för dessa ändamål under senare år uppgått
till betydligt större belopp än som beräknats. Höjningen med 600 kronor
1 P°ste,n extra Personal för ridning och dressyr avser att möjliggöra anställande
under hela året av den av stallbetjänterna vid Flyinge, som för
närvarande är anställd allenast under halva året. Då denna höjning sammanhängel
med ökat personalbehov pa grund av det ökade hästantalet, anser
.lag mig icke böra framställa erinran mot denna höjning. Stuteriöverstyrelsens
utgiftsberäkning i fråga örn hingstdepåernas och stuteriets verksamhet
föranleder icke heller i övrigt erinran från min sida.»
Utgifter och inkomster vid hingstdepåerna och stuteriet — med undantag
av stallpersonalens avlöning — äro i statsrådsprotokollet upptagna sålunda:
Flyinge hingst-
Strömsholms-
depå och stuteri
hingstdepä
kronor
kronor
Utgifter.....................................
....................................... 198,865
70,000
Inkomster .................................
...................................... 48,865
18,000
Tillskott av statsmedel .........
....................................... 150,000
52,000
Summa kronor 198,865
70,000.
Utöver de i ovan intagna tablå angivna beloppen å tillskott av statsmedel
för hingstdepåerna och stuteriet, tillhopa 202,000 kronor, erfordras
för budgetåret 1931/1932 enligt stuteriöverstyrelsens beräkning liksom under
innevarande budgetår dels 8,000 kronor för rese- och traktamentspenningar
och dels 30,000 kronor till hingst- och fölinköp, vadan sammanlagda
medelsbehovet för hingstdepåernas och stuteriets verksamhet kommer att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
9
uppgå till (202,000 + 8,000 + 30,000 =) 240,000 kronor, innebärande en ökning
i de för närvarande för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaderna
med ovanberörda belopp 2,600 kronor.
Den väckta motionen synes avse sådan höjning av ifrågavarande anslag,
som erfordras för att bereda den vid Flyinge liingstdepå och stuteri anställda
extra personalen för ridning och dressyr en avlöning motsvarande den lägsta
för ordinarie stallbetjänter bestämda lönen med samina rätt till ålderstilllägg
därå som tillkommer sistnämnda befattningshavare.
Beträffande de föreslagna förändrade grunderna för fördelningen mellan
statsverket och hushållningssällskapen av kostnaderna för hästpremieringen
torde först böra erinras örn följande.
Enligt reglementet den 13 januari 1928 (nr 10) för den med statsmedel
understödda hästpremieringen skulle med uteslutande statsmedel bestridas
resekostnads- och traktamentsersättning till ordförandena och de av Kungl.
Majit förordnade ledamöterna i de fem hästpremieringsnämnderna ävensom
kostnader för anskaffande av vissa blanketter m. m. Med statsmedel och
inom un der distrikten tillskjutna medel gemensamt bekostades penningpris
och skådepenningar samt inlösen av frisedlar. Härvid skulle iakttagas, att
av statsmedel ej finge för sådana premier användas mera än för samma
ändamål tillskjutits inom underdistriktet, så framt icke Kungl. Majit, där
i visst fall särskilda omständigheter förelåge, på framställning av stuteriöverstyrelsen
annorlunda bestämde. Det rum, som härmed lämnats öppet
för undantag från den eljest tillämpade grundregeln, att statens bidrag icke
borde överstiga underdistriktets, hade tillkommit för att något rikligare
understöd av statsmedel skulle kunna medgivas, där hushållningssällskapen
icke vore i tillfälle att tillskjuta så stora anslag, som hästavelns tillstånd
inom orten borde föranleda.
Kungl. Majits förslag innebär, att beloppet av det bidrag till penningpris,
skådepenningar och inlösen av frisedlar, som vederbörande underdistrikt
skulle för varje års hästpremieringar tillskjuta, skall uppgå till minst tre
tiondelar av det belopp, som erfordras för gäldande av samtliga dylika premier,
vilka vid nästföregående års besiktningsmöten inom underdistriktet
beslutats skulle utgå för då uppvisade hästar, samt att anvisandet av minst
ett så stort bidrag skulle utgöra ett oeftergivligt villkor för att staten sedermera
skulle träda hjälpande emellan med att — i mån av tillgängliga
medel — anvisa extra premieringsanslag till prisbelönande av hästar, för
vilka penningpris icke kunnat utgå av brist på ordinarie medel.
Departementschefen har i frågan anfört följande.
»Det torde vara otvivelaktigt, att hästavelns fortbestånd och utveckling
i hög grad är beroende av det intresse oell den livaktighet, som de olika
sällskapen kunna utveckla i fråga om den för främjande härav betydelsefulla
hästpremieringen. Hushållningssällskapens förmåga härutinnan torde
dock vara i hög grad avhängig av sällskapens ekonomiska möjligheter. Vad
i ärendet anförts giver vid handen, att hushållningssällskapens utgifter för
hästpremieringen uppgå till avsevärda belopp. I betraktande därtill av den
omfattande verksamhet i övrigt till jordbrukets fromma, som hushållnings
-
Mati one n.
Kungl. Majlis
förslag.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
sällskapen hava att med sina i allmänhet förhållandevis begränsade tillgångar
bedriva, synes det mig böra vara till direkt gagn för hästaveln, att
sällskapen beredas ett proportionsvis något högre bidrag för bestridande av
med hästpremieringen förenade kostnader än för närvarande är fallet. Det
av stuteriöverstyrelsen i sådant avseende framställda förslaget linner jag
ägnat att kunna godtagas, helst som därav föranledda ytterligare kostnader
enligt utredningen i ärendet kunna beredas av totalisatormedel. Jag delar
även stuteriöverstyrelsens uppfattning, att det för upprätthållande av den
enskilde uppfödarens intresse för hästaveln är av betydelse, att premier
kunna så vitt möjligt utdelas i samtliga de fall, då sådana pris befinnas
kunna få utgå. Enligt av stuteriöverstyrelsen till mig meddelad uppgift
utgjorde det sammanlagda beloppet vid 1930 års premieringar av penningpris,
skådepenningar samt inlösen av frisedlar för alla därmed premierade
hästar 455,047 kronor. Räknat efter de ifrågasatta ändrade grunderna skulle
statens bidrag för samma tid belöpt sig till 328,847 kronor, innefattande
en ökning i det i anslaget till hästpremieringen för närvarande till penningpris
beräknade beloppet med (328,847 — 192,000 —) 136,847 kronor. Då
jag emellertid anser, att någon närmare erfarenhet bör vinnas örn, huru
kostnaderna i verkligheten komma att gestalta sig, innan en höjning till
så stort belopp som det angivna företages i det förevarande ordinarie anslaget,
vill jag föreslå en nedsättning i utgiftsberäkningen med i runt tal
40,000 krono]''. Anslagsökningen för ändamålet skulle i varje fall belöpa
till i avjämnat tal 96,000 kronor. Då anslaget till hästpremieringen i dess
helhet för närvarande är upptaget till 232,500 kronor, skulle detta anslag,
med karaktär av förslagsanslag, sålunda uppföras med (232,500 + 96,000 =)
328,500 kronor.»
Rörande de ifrågasätta ändrade grunderna för beräkning av statsverket
tillkommande andel i innehållna belopp vid vadhållning medelst totalisator
må erinras örn följande.
Genom kungörelse den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning
medelst s. k. totalisator har Kungl. Majit förordnat, att tillstånd
till dylik vadhållning kan meddelas förening eller annan sammanslutning,
som har till ändamål att för hästavelns befrämjande hålla offentliga
kapplöpningar eller travtävlingar, under villkor, biand andra, att
vinsten av totalisatorn, med av Kungl. Majit bestämt skäligt avdrag för
omkostnaderna, inbetalas till statsverket för att användas till understöd
av landets hästavel.
Sedermera har Kungl. Majit årligen genom särskilda brev angående tillstånd
att i samband med hästtävlingar anordna vadhållning medelst totalisator
föreskrivit, att av de insatser, som gjordes för deltagande i vadhållningen,
tjugo procent skulle innehållas och fördelas mellan statsverket
och anordnarna av tävlingarna enligt vissa av Kungl. Majit bestämda
grunder.
Dessa grunder innefatta, att vid en total omsättning av 10,000 kronor
berörda 20 procent fördelas så, att staten erhåller 500 kronor och anordnaren
1,500 kronor. Vid ökad omsättning stiger statens andel i förhållande
till anordnarnas så, att vid 100,000 kronors omsättning statens andel uppgår
till 9,500 kronor och anordnarnas till 10,500 kronor. Vid en omsättning
av 110,000 kronor äro statens och anordnarnas andelar lika eller 11,000
kronor. Vid en omsättning av 210,000 kronor, varvid statens andel belöper
sig till 29.400 kronor och anordnarnas till 12,600 kronor, upphör anordnarnas
andel att ökas.
11
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Ändringarna avse att fördelningen av totalisatorvinsterna mellan staten Kungl. Maj:
och anordnarna i stället borde ske efter den grund, att anordnarnas andel f
visserligen i erforderlig mån ökades, då omsättningssummorna rörde sig
kring medelmåttiga belopp, men att progressionen skulle avtaga vid högre
omsättningar och att intresset för anordnarna att medverka till uppnående
av höga omsättningsbelopp därför skulle upphöra pa ungefär samma stadium
som för närvarande. Härigenom skulle de sammanslutningar, vilkas täv
lingar hade jämförelsevis mindre publikfrekvens, bliva proportionsvis något
mera gynnade än de, som under alla förhållanden på grund av stor anslutning
från allmänhetens sida uppbure stora andelsbelopp.
Sålunda skulle anordnarnas vinstandelar höjas med 1,100—1,900 kronor,
då omsättningssummorna utgjorde 40,000—120,000 kronor, samt med 1,000
kronor, när omsättningen belöpte sig till 120,000—170,000 kronor. Detta
innebär att anordnarens andel till en början skulle stiga hastigare än enligt
gällande grunder så att denna vid en omsättning av 110,000 kronor .skulle
utgöra 12,300 kronor under det statens andel uppginge till 9,700 kronor.
Vid 120,000 kronors omsättning vore statens andel 11,500 kronor och an- ''
ordnarens 12,500 kronor. Från och med en omsättning av 130,000 kronor
började statens andel att överstiga anordnarens andel. Vid detta omsättningsbelopp
utgjorde statens andel 13,300 kronor och anordnarens 12,700
kronor. Vid en omsättning av 170,000 kronor, då statens andel vore 20,800
kronor och anordnarens 13,200 kronor, upphörde anordnarens andel att stiga.
Vid 270,000 kronors omsättning vore statens andel 40,800 kronor och anordnarens
13,200 kronor.
Departementschefen har beträffande förevarande spörsmål anfört följande.
»Rörande de ifrågasatta ändrade grunderna för fördelning mellan staten
och anordnare i samband med kapplöpningar och travtävlingar av vadhållning
medelst totalisator av därvid innehållna medel har i ärendet anförts,
att den inkomst av totalisatormedel, varav sammanslutning av häi
ifrågavarande slag med tillämpning av nu gällande fördelningsgrunder
kommit i åtnjutande, i vissa fall ej varit tillräcklig. Sålunda skulle sammanslutningarnas
kostnader för anordnande av totalisatorspelet jämte kostnaderna
för själva löpningarna i vissa fall icke hava täckts ay tillgängliga
inkomster jämte anordnarnas andel av totalisatormedlen. Stuteriöverstyrelsen
har därtill framhållit, hurusom på grund av de stora kostnader, som anordnarna
hade att vidkännas för tillhandahållande av pris åt tävlande och
för tävlingarnas administrerande sammanslutningarnas nuvarande ekonomiska
läge innebure en ganska avsevärd begränsning i dessas förmåga att
verka för hästavelns befrämjande. Vid angivna förhållanden synes mig
skäl tala för att ifrågavarande sammanslutningar erhålla en något större
andel, än för närvarande är fallet, av de medel, som innehållas vid totalisatorspel
av här ifrågavarande slag. De hörda myndigheterna hava anfört,
att statens inkomst av totalisatormedel även efter den ifrågasatta ändringen
kunde beräknas bliva tillräcklig för bestridande av de utgifter, som äro
avsedda att täckas med förevarande anslag till stuteriväsendet. Stuteriöverstyrelsen
har i det sammanhanget jämväl uttalat, att som en följd a-*,
den föreslagna förändringen säkerligen någon begränsning skulle kunna
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
ske i de anspråk på statsunderstöd, som ifrågavarande sammanslutningar
ej sällan i andra sammanhang framställde. Enligt av stuteriöverstyrelsen
till mig lämnade uppgifter har statens vinstandel i totalisatormedlen 1930
uppgått till icke mindre än 950,405 kronor mot för samma år beräknade
700,000 kronor. Skulle de nu ifrågasatta grunderna hava tillämpats för
1930, skulle statens andel — enligt samma uppgifter — i varje fall belöpt
sig till 836,859 kronor. I betraktande av att ett bifall till stuteriöverstyrelsens
förslag i förevarande avseende torde vara ägnat att i viss mån
befordra det med totalisatormedlen avsedda ändamålet, hästavelns befrämjande,
kan jag ansluta mig till samma förslag, vilket statskontoret icke
heller velat motsätta sig.»
Anslagsposten till understöd, åt hästavelsföreningar och för stamboksföring
av hästar har upptagits med oförändrat belopp 30,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle för de under rubriken hästavelns
befrämjande hänförda behovsposterna beräknas följande belopp:
Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet ............................ kronor 240,000
Hästpremieringen, förslagsvis.................................................... » 328,500
Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring
av hästar .................................................................................... » 30,000
förslagsvis kronor 598,500.
\ id bifall till vad Kungl. Majit föreslagit skulle de för stuteriväsendet i
dess helhet erforderliga anslagsposterna bliva:
Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis ................................................ kronor 42,100
Avlöningar till tjänstemän Md hingstdepåer och stuteri,
förslagsvis ................................................................................... » 49,000
Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,
förslagsvis................................................................................... » 101,000
Hästavelns befrämjande, förslagsvis ..... » 598,500
Summa förslagsvis kronor 790,600.
Till sist nämnda belopp, 790,600 kronor, skulle alltså utgifterna för stuteriväsendet
för budgetåret 1931/1932 beräknas. Dessa utgifter skulle alltjämt
direkt bestrides från stuteriväsendets fond.
Vad angår finansieringen av förenämnda utgifter för stuteri väsend et eller
med andra ord medelstillförseln till stuteriväsendets fond, har chefen för
jordbruksdepartementet erinrat, att chefen för finansdepartementet vid anmälan
av inkomstberäkningen för budgetåret 1931/1932 förordat upptagande
av inkomsttiteln »totalisatormedel» till belopp, motsvarande vad som kunde
påräknas komma att under budgetåret verkligen inflyta i form av dylika
inkomster, eller 800,000 kronor. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet
vid anmälan av fråga under sjunde huvudtiteln örn anslag
till bankinspektionen anfört i avseende å de principer, som från och med
nästkommande budgetår föreslås att tillämpas beträffande specialbudgeter
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
13
av här ifrågavarande art, har chefen för jordbruksdepartementet ansett, att
förevarande förslagsanslag »stuteriväsendet» -— över vilket anslag totalisatormedlen
tillföras stuteriväsendets fond — borde för budgetåret 1931/1932
uppföras till enahanda belopp som nyss nämnda inkomstpost eller 800.000
kronor.
Utskottet anser sig på i ärendet anförda skäl böra biträda Kungl. Maj:ts
förslag i vad rör den föreslagna höjningen med 2,600 kronor i anslaget till
hingstdepåerna och stuteriet.
Beträffande den väckta motionen har såsom jämväl däri erinrats försvarsverkens
civila personals förbund hos Kungl. Majit gjort framställning örn
den i motionen avsedda löneförbättringen för den vid Flyinge hingstdepå
och stuteri anställda extra personalen för ridning och dressyr. Enligt vad
utskottet inhämtat anställes ifrågavarande personal — i mån av behov och
i den utsträckning för ändamålet anvisade medel därtill lämna tillgång —
genom kontraktsöverenskommelse med chefen för hingstdepåen och stuteriet
med fyra månaders ömsesidig uppsägningsrätt. Med hänsyn härtill och då
frågan genom förenämnda framställning gjorts till föremål för Kungl. Maj:ts
prövning finner utskottet, som för övrigt icke anser sig böra ingå på ett
bedömande av skäligheten av de nu utgående avlöningsförmånerna, motionen
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med avseende å den föreslagna höjningen i premieringsanslaget vill
utskottet erinra, att utskottet i sitt den 6 mars 1930 avgivna, av riksdagen
härutinnan godkända utlåtande (nr 2) i anledning av vissa i 1930 års statsverksproposition
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i
ämnet väckta motioner i punkt 8 framhållit angelägenheten av att vid
dispositionen av tillgängliga totalisatormedel i främsta rummet hölles i sikte,
att hästavelns skäliga behov tillgodosåges, i vilket avseende utskottet icke
kunde undertrycka den meningen, att, av vunnen erfarenhet att döma.
härför kunde och borde disponeras ett större belopp än hittills varit fallet.
Då det nu visat sig, att de av staten och underdistrikten enligt det gällande
premieringsreglementet gemensamt anslagna medlen äro otillräckliga för beredande
av penningpris för samtliga enligt reglementet därtill berättigade
hästar samt att det för de flesta hushållningssällskap är uteslutet att kunna
öka sina anslag till hästpremieringarna, synes det utskottet befogat, att staten
på sätt Kungl. Maj:t föreslagit lämnar ökade bidrag för ändamålet.
Tillämpningen av nu gällande grunder för fördelning mellan staten och
anordnare i samband med kapplöpningar och travtävlingar av vadhållning
medelst totalisator av därvid innehållna medel har, enligt vad i ärendet
blivit upplyst, föranlett, att den sammanslutning av här ifrågavarande slag
tillkommande andel av dylika medel jämte övriga tillgängliga inkomster i
vissa fall ej varit tillräckliga för att täcka sammanslutningarnas kostnader för
anordnande av totalisatorspelet och kostnaderna för löpningarna. Vid sådant
förhållande synes utskottet icke oskäligt, att anordnarna erhålla en något
Utskottet,
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Befrämjande
i allmänhet
av nötboskapsaveln.
Understöd åt
kontrollföreningsverksamhet.
Befrämjande
i allmänhet
av sv inaveln.
Avkastnings
bedömning
rörande avelssvin.
[40.]
ökad andel av inflytande totalisatormedel. Vad departementschefen härutinnan
ifrågasatt föranleder icke någon erinran från utskottets sida.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maurts förevarande
framställning och med avslag å motionen II: 315
höja ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet, nu
692.000 kronor, med 108,000 kronor till 800,000 kronor.
8:o) Befrämjande i allmänhet av nötsboskapsaveln. I förslaget till riksstat
för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget
för befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat
belopp, 273,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstat®», för budgetåret 1931/
1932 uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat
belopp, 273,000 kronor.
9:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. I förslaget lill riksstat
för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget
för understöd åt kontrollföreningsverksamhet med oförändrat belopp,
90.000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/
1932 uppföra ordinarie reservationsanslaget för understöd
åt kontrollföreningsverksamhet med oförändrat
belopp, 90,000 kronor.
10:o) Befrämjande i allmänhet av*svinaveln. I förslaget till riksstat för
budgetåret 1931/1932 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget
för befrämjande i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,
60.000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/
1932 uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande
i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,
60.000 kronor.
Illo) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Med tillstyrkan av bifall
till den av Kungl. Majit under punkt 40 gjorda framställningen hemställer
utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 15
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för anordnande av avkastningsbedömning rörande avelssvin
anvisa för budgetaret 1931/1932 ett extra anslag
av 33,000 kronor.
12:o) Svinräkning. Under punkt 41 har Kungl. Majit föreslagit riks- Svinrakmng.
dagen att för anordnande under 1931 av en allmän svinräkning anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 7,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 105—108 i statsrådsprotokollet.
I proposition nr 33 till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen att
godkänna i propositionen angivet förslag rörande anordnande årligen av representativa
jordbruksräkningar för inhämtande av statistiska uppgifter angående
den odlade jordens användning samt kreatursantalet, inbegripet jämväl svin.
Avsikten med dessa räkningar var att möjliggöra ett bedömande av de förändringar,
som i förevarande avseende inträffat mellan de vart femte år återkommande
allmänna jordbruksräkningarna. Bearbetningen av materialet, vars insamlande
förutsattes skola ske kostnadsfritt genom hushållningssällskapen,
skulle verkställas av statistiska centralbyrån i anslutning till dess
allmänna verksamhet. För bestridande av de ökade kostnader, som på
grund härav skulle uppkomma för centralbyrån, höjde riksdagen på förslag
av Kungl. Majit det å sjunde huvudtiteln upptagna anslaget till avlöning
åt icke-ordinarie befattningshavare i statistiska centralbyrån med
5,500 kronor.
I samband med ifrågavarande proposition förehade jordbruksutskottet
två inom riksdagen väckta motioner avseende anordnande av speciella
svinräkningar för erhållande av en ingående kännedom örn svinstammen
i landet.
I enlighet med jordbruksutskottets förslag biföll riksdagen (B. skr. ur
238) Kungl. Majlis ovanberörda proposition nr 33 samt anvisade i anledning
av de väckta motionerna för anordnande hösten 1930 av en allmän
svinräkning i enlighet med i jordbruksutskottets utlåtande angixna grunder
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 30,000 kronor.
Kungl. Majit har dels den 16 maj 1930 i anslutning till innehållet i den
förenämnda av riksdagen bifallna propositionen utfärdat reglemente (nr
125) angående insamlande av årliga uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik,
dels ock den 27 juni 1930 utfärdat kungörelse (nr 302) angående
uppgifter för svinräkning år 1930. Enligt denna kungörelse skulle
räkningen avse antalet svin inom Svealand och Götaland den 15 september
1930. Uppsamlandet av uppgifterna skulle ske genom vederbörande
magistrat, stadsstyrelse, landsfiskal eller polisuppsyningsman.
Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen — vilka av Kungl. Majit
anmodats att gemensamt verkställa utredning rörande frågan, huruvida svinräkningar
även framdeles och närmast under 1931 lämpligen borde anordnas
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
— hava i gemensam skrivelse den 26 november 1930 avgivit yttrande i
sådant avseende. Härav inhämtas bland annat följande.
Vid den allmänna svinräkningen inom Svea- och Götaland den 15 september
innevarande år, erhöllos uppgifter från omkring 300,000 svinägare.
Preliminära resultat från densamma offentliggjordes av statistiska centralbyrån
den 29 nästföljande september. Bearbetningen vore för närvarande
i huvudsak avslutad, och kostnaderna för den härmed sysselsatta personalens
avlöning (exklusive dyrtidstillägg) torde icke komma att överskrida 7,000
kronor.
Under 1930 hade emellertid verkställts även en partiell svinräkning
i samband med den s. k. representativa jordbruksräkningen den
15 juli. I)å dylika räkningar enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 16 maj
1930 angående insamlande av årliga uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik
vore avsedda att upprepas varje år, och behovet av årliga,
allmänna svinräkningar därför nära sammanhängde med frågan, huruvida
genom de representativa räkningarna en tillräckligt säker kännedom
kunde vinnas angående förändringarna i svinstockens storlek, torde en
jämförelse mellan resultaten från de båda under år 1930 verkställda svinräkningarna
här böra anställas.
Enligt den representativa räkningen skulle svinstammen den 15 juli inom
de undersökta länen uppgå till 1,447,000 djur, medan den allmänna räkningen
för den 15 september givit ett resultat av 1,679,000 djur. Ökningen
från den 15 september 1927 var i förra fallet endast 137,000 djur
(10.4 procent) emot i senare fallet 369,000 djur (28.2 procent). Den betydande
differensen mellan de båda resultaten torde i huvudsak kunna förklaras
av den olika tidpunkten, vilket ytterligare bekräftades därav, att
den allra största delen av ökningen mellan 1927 och 1930 års senare räkning
folie på grisar under tre månader, vilka fått sitt antal ökat med
icke mindre än 239,000, eller 46 procent. Det syntes därför sannolikt, att
en mycket stark ökning av svinstammen ägt rum just under tiden närmast
före den 15 september 1930.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Även örn betydelsen av allmänna svinräkningar icke får överskattas,
torde dock nyttan därav i vissa icke oviktiga avseenden vara obestridlig.
Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava ock uttalat, att sådana
räkningar så mycket mindre kunde anses överflödiga, som genom
dessa erhölles mera detaljerade och säkrare uppgifter än genom de partiella
räkningarna. I allt fall synes mig gagnet av allmänna svinräkningar
i avsevärd grad vara beroende därav, att dylika räkningar med vissa
mellanrum återupprepas, så att ett statistiskt material, som belyser förhållandenas
utveckling från tid till annan, kan erhållas. Jag anser mig
därför böra tillstyrka, att anslag för en allmän svinräkning beredes jämväl
för budgetåret 1931/1932. Denna svinräkning synes mig böra verkställas
i samma omfattning och enligt i huvudsak samma grunder som
motsvarande räkning hösten 1930. Materialets bearbetning torde ock liksom
1930 böra ske genom statistiska centralbyråns försorg. Under nu
angivna förutsättningar skulle enligt vad ämbetsverken anfört ett till
7.000 kronor begränsat anslag vara tillräckligt för budgetåret 1931/1932.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
17
Då utskottet icke förbiser det värde, som räkningar av här ifrågavarande
slag kunna hava bland annat med hänsyn till den möjlighet, som därigenom
beredes att följa förhållandenas utveckling å förevarande område under olika
tidsperioder, tinner sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må för anordnande under 1931 av en
allmän svinräkning anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 7,000 kronor.
13:o) Fåravelns befrämjande.® Under punkt 42 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till fåravelns befrämjande,
nu 24,000 kronor, med 4,000 kronor till 20,000 kronor.
Medelsbehovet för ändamålet har under senare åren beräknats till
30.000 kronor. Vid fastställandet 1927 av anslagsbeloppet till 24,000 kronor
räknades med en reservation den 30 juni 1927 å anslaget av 6,000
kronor. Ehuru anslaget under ett vart av de tre budgetåren 1927/1930 uppförts
med allenast 24,000 kronor, har sagda reservation icke förbrukats
utan i stället ökats, så att densamma den 30 juni 1930 uppgick till drygt
10.000 kronor. Med hänsyn till den sålunda förefintliga behållningen
har anslaget för nästkommande budgetår ansetts kunna nedsättas till 20,000
kionor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till fåravelns befrämjande, nu 24,000 kronor, med 4,000
kronor till 20,000 kronor.
«
14:o) Getavelns befrämjande. Med tillstyrkan av bifall till den av Kungl.
Majit under punkt 43 gjorda framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till getavelns befrämjande anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
15io) Fjäderfäavelns befrämjande. Med tillstyrkan av bifall till den av
Kungl. Majit under punkt 44 gjorda framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 40,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 samt. 2 haft. (Nr 2.)
Utskottd.
Fåravelns
befrämjande.
[42.]
Utskottet.
Getavelns
hofr ammunde.
[43.]
Fjärderfä
avelns
befrämjande.
[44.]
2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Biskötselns- 16:o) Biskötselns befrämjande. I förslaget till riksstat för budgetåret
f ja p- 1931/1932 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget för biskötselns
befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932
uppföra ordinarie reservationsanslaget för biskötselns
befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.
°färing vid'' 17:o) 0rdnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Under punkt 56
mindre jord- har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för
6"*r56 1m främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för bud''f
getåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre
jordbruk har riksdagen årligen från och med 1912 anvisat anslag. Villkoren
för erhållande av dylika bidrag äro fastställda i kungörelsen den 31 december
1915 (nr 599) med däri genom kungörelsen den 10 december 1920 (nr 825)
gjord ändring. Statsbidrag utgår för varje bokföringsbyrå med dels visst
belopp till byråns driftkostnad, dels visst belopp för varje upprättat bokslut
för vissa jordegendomar och dels visst belopp för varje upprättat räkenskapsutdrag
efter bokslut. Dessa räkenskapsutdrag bearbetas genom lantbruksstyrelsens
försorg till räntabilitetsberäkningar, och kostnaderna härför
gäldas från ifrågavarande anslag. Från och med budgetåret 1924/1925 har
riksdagen härjämte beviljat medel till åstadkommande medelst särskilda
produktionskostnadsundersökningar av material för en grundligare analys
av jordbruksdriftens räntabilitet.
Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, som för budgetåret 1929/1930
uppskattats till 30,000 kronor, har för innevarande budgetår beräknats till
37,000 kronor. Det ökade medelsbehovet hänför sig därtill, att från och
med sistnämnda budgetår bland de undersökningar rörande bokföring vid
mindre jordbruk, som avses med ifrågavarande anslag, skulle inbegripas
ett vidgat antal sådana egnahemsjordbruk, för vilkas bildande lån erhållits
från egnahemslånefonden. I anslutning härtill har Kungl. Majit den 21 november
1930 utfärdat kungörelse (nr 397) angående utsträckt tillämpning av
ovanberörda kungörelse den 31 december 1915 (nr 599). Med hänsyn till beräknad
reservation av 11,000 kronor anvisade riksdagen för budgetåret 1930/
1931 ett belopp av 26,000 kronor.
För budgetåret 1931/1932 uppskattas medelsbehovet till 39,500 kronor,
vilket belopp med 2,500 kronor överstiger det för innevarande budgetår
beräknade. Härav betingas 2,000 kronor av bokföringsresultatens statistiska
bearbetning och tryckning beträffande nytillkommande egnahemsjordbruk,
för vilket ändamål på sätt framgår av nionde huvudtiteln till
1930 års riksdag (sid. 218) något belopp icke ansetts erforderligt förrän för
budgetåret 1931/1932. Återstående ökning å 500 kronor beror därpå, att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
19
statsbidraget till själva bokföringskostnaderna i år beräknats något högre
än i fjol. Sålunda beräknas sagda bidrag i år till i genomsnitt 25 kronor,
mot det att bidraget i fjol beräknades till 20 kronor per egnahemsjordbruk.
I betraktande av en å anslaget den 30 juni 1931 sannolikt tillgängliga
reservation, vilken uppskattats till ungefär 9,500 kronor, skulle för budgetåret
1931/1932 krävas en medelsanvisning av 30,000 kronor.
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för främjande
av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m.
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
18:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 57 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1931 av högst 59 jordbrukskonsulenter
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av
300,800 kronor.
Såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter har riksdagen från
och med år 1908 årligen å extra stat beviljat anslag, vilkas belopp småningom
ökats. För budgetåret 1929/1930 anvisades för ändamålet ett extra
förslagsanslag av 281,000 kronor, avsett till avlönande under 1929 av högst
56 jordbrukskonsulenter. För att möjliggöra anställande av ytterligare tre
jordbrukskonsulenter beviljade riksdagen på framställning av Kungl. Majit
för budgetåret 1930/1931 ett till 297,000 kronor förhöjt anslag.
Den föreslagna höjningen av anslagsbeloppet å 3,800 kronor är beroende
på nytillkommande ålderstillägg åt de redan nu med statsbidrag avlönade
jordbrukskonsulenterna.
Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen f må såsom bidrag till avlönande under
1931 av högst 59 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 300,800
kronor.
19io) Vandringsrättare. Under punkt 58 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1931 av vandringsrättare
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 123,000 kronor.
Såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland
anvisade riksdagen första gången anslag å extra stat för 1912. Sedermera
beviljades anslag för anställande av vandringsrättare även i övriga delar av
landet. För vart och ett av kalenderåren 1927—1929 har beräknats bidrag
Utskottet.
Jordbruks
konsulenter.
[57.]
Utskottet.
Vandrings
rättare.
[58.]
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
till envar av 76 vandringsrättare med 1,500 kronor eller tillhopa 114,000
kronor samt för kalenderåret 1930 till envar av 80 vandringsrättare med
likaledes 1,500 kronor eller tillhopa 120,000 kronor. Anslaget har i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 uppförts med sistnämnda belopp.
Enligt kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 514) angående statsbidrag till
avlönande av vandringsrättare kan hushållningssällskap, i den mån anslagna
medel därtill lämna tillgång, för dylikt ändamål erhålla statsbidrag med
1,500 kronor för år räknat till varje vandringsrättare under villkor, bland
andra, att vandringsrättares kontanta grundlön utgör minst 2,000 kronor
för år samt att såväl skillnaden mellan statsbidraget och grundlönen som
ock den avlöning därutöver, inberäknat ålderstillägg och dyrtidstillägg, som
må finnas påkallad, ävensom rese- och traktamentsersättning bestridas av
landsting, hushållningssällskap eller eljest.
Kungl. Majit har den 23 maj 1930 beviljat statsbidrag till anställande
dels för hela kalenderåret 1930 av 79 vandringsrättare, dels ock för senare
halvåret 1930 av ytterligare en dylik befattningshavare eller tillhopa 80
vandringsrättare.
Den av Kungl. Majit nu ifrågasatta höjningen av anslaget från 120,000
kronor med 3,000 kronor till 123,000 kronor är avsedd att möjliggöra anställande
av ytterligare två vandringsrättare. Såsom skäl härför har anförts
den betydelse ifrågavarande institution har för landets jordbruk samt att
nuvarande antalet vandringsrättare icke täckte behovet.
utskottet. Då Kungl. Majits framställning icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under
kalenderåret 1931 av vandringsrättare anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 123,000 kronor.
utbildnings- 20:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 59 har Kungl.
kurser för föreslagit riksdagen att för anordnande under 1932 av utbildnings
vand
vin o s- u
rättare. kurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reserva[59.
] tionsanslag av 3,400 kronor.
Till utbildningskurser för vandringsrättare har sedan länge anvisats statsmedel.
För budgetåret 1929/1930 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 6,500 kronor, avsett att användas dels till anordnande under
kalenderåret 1931 av tre kurser efter en beräknad kostnad av 1,700 kronor
för varje kurs, dels ock till täckande av brist å anslaget.
För kurser av ifrågavarande slag har Kungl. Majit den 24 november
1922 meddelat bestämmelser. Vartannat år pläga tre och vartannat år två
kurser hållas. Under år 1932 skulle två kurser hållas, och medelsbehovet
härför skulle alltså uppgå till 2 x 1,700 kronor eller 3,400 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 21
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer fördenskull, utskottet.
att riksdagen må för anordnande under 1932 av utbildningskurser
för vandringsrättare anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 3,400
kronor.
21-o) Täckdikningsförman. Under punkt 60 har Kungl. Maj:! föreslagit
riksdagen att 1) såsom bidrag till avlönande under 1931 av täckdiknmgs- [60<]
förmän anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 31,000 kronor,
2) godkänna av departementschefen tillstyrkt ändring rörande grun erna
för bidragets bestämmande.
(Statsrådsprotokollet sid. 165 171.) .
P& framställning av Kungl. Maji (IX H. T. 1921 p. 32) anvisade riksdagen
år 1921 för första gången anslag såsom bidrag till anställande hos
hushållningssällskapen av täckdikningsförman. Därvid heslöf riksdagen, att
bidrag skulle få utgå med högst hälften av det sådan forman tilleikanda
årsarvode, dock ej för någon med mer än 300 kronor, samt under de vi or
i övrigt Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva. Vid anslagsanvismngen
1921 beräknades antalet behövliga täckdikningsförman till omkring 100
dessas årsarvode från vederbörande hushållningssällskap till 600 kronor och
statens bidrag till 300 kronor per täckdikningsförman. Anslagsbehovet angavs
till 30,000 kronor; och anvisade 1921 års riksdag dels a tillaggssta
för 1921 sagda belopp, dels ock å extra stat för 1922 enahanda belopp.
Den 28 oktober 1921 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 6o4) angående
statsbidrag till avlönande av täckdikningsförman. Däri stadgas,
bland annat, att statsbidrag beräknas efter två kronor 50 ore för varje
förrättningsdag eller för förrättning erforderlig resdag inom A Girland
och Dalarna samt två kronor för varje förrättnings- eller resdag inom
landet i övrigt men må ej för någon täckdikningsförman överstiga hälften
av förmannen tillerkänt årsarvode och ej heller ett belopp av
kronor för år (2 §). För innevarande budgetår har anslaget å nksstaten
uppförts med 28,000 kronor; och har Kungl. Majit den 25 juli 1930 härav
såsom statsbidrag för 1930 anvisat 27,893 kronor 75 ore.
Den ifrågasatta ändringen rörande grunderna för bestämmande av stats- Kungl. Majt.
bidraget till täckdikningsförman innebär i huvudsak, att dylikt bidrag
skulle beräknas enligt enahanda grunder för landet i dess helhet samt
med hänsyn bland annat till täckdikningens karaktär av säsongarbete
utmätas oberoende av huruvida årsarvode blivit förmannen tillerkänt, indraget
skulle sålunda utgå med två kronor för varje forrattmngsdag eller
för förrättning erforderlig resdag, dock att detsamma ej skulle för någon
täckdikningsförman få överstiga ett belopp av 300 kronor för år.
22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Vidkommande anslagsbehovet för år 1931 har departementschefen förordat
en höjning med 3,000 kronor av det för år 1930 anvisade anslagsbeloppet,
28,000 kronor eller till 31,000 kronor.
utskottet. Utskottet anser sig böra förorda de av departementschefen tillstyrkta
andrade grunderna för statsanslagets bestämmande. På grund härav och då
det beräknade anslagsbehovet icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
1) såsom bidrag till avlönande under 1931 av täckdikningsförman
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 31,000 kronor;
2) godkänna den av departementschefen tillstyrkta
ändringen rörande grunderna för bidragets bestämmande.
Uh!rTrTr . 22:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag
förrättnings- ävensom för täckdikningsförman. Enligt anmälan i punkt 61 kan medelsZikJngsf^e-
beh°vet m bestridande under budgetåret 1931/1932 av kostnader för anordtag
ävensom nanc*e av utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag
nZglformL äV®nSOm för täckdikningsförman täckas av reservation å tidigare för Öndahl.
] malet anvisade anslag, vadan medelsanvisning för nämnda budgetår icke
erfordras. Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
^''bidrag ^tiu'' „ 23:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslåneförmediare
av fonden. Under; punkt 62j har] Kungl. Majit! föreslagit riksdagen att till
^tgsåt förvaltningsbidrag för 1931 till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden.
fonden anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 75,000
[62.] kronor.
På framställning av Kungl. Majit medgav 1921 års riksdag (prop. nr
181; R. skr. nr 284), att såsom ersättning till hushållningssällskapen för
deras kostnader med avseende å den statsunderstödda täckdikningen finge
årligen utgå så kallat förvaltningsbidrag med högst 92,000 kronor. Enligt
detta medgivande utgår sådant bidrag dels med 20 kronor för varje med
täckdikningslån understött företag, dels ock med 3 procent av under
året beviljade lån. Förvaltningsbidragen hava till och med budgetåret
1929/1930 utgått ur täckdikningslånefonden. Då det icke syntes lämpligt,
att fondens kapitalmedel sålunda disponerades för direkta utgifter, anvisade
1930 års riksdag på framställning av Kungl. Majit (IX H. T. p. 62) för
budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor för utbetalning
av förvaltningsbidrag under år 1930,
Den ifrågasatta anslagsökningen å 15,000 kronor sammanhänger med den
från och med 1930 medgivna räntefriheten under de två första åren å lån
23
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
från täckdikningslånefonden, vilken frihet beräknats komma att göra sig
rttärkbar i form av ökad efterfrågan å lån med motsvarande ökning i anspråken
på förvaltningsbidrag.
Då anslagsberäkningen icke giver utskottet anledning till erinran får utskottet.
utskottet hemställa,
att riksdagen må till förvaltningsbidrag för 1931 till
förmedlare av lån från täckdikningslånefonden anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av
75,000 kronor.
24:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 67 bar Kungl. Majit Svenska mossföreslagit
riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen an- föreningen.
visa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 104,000 kronor. [67.]
(Statsrådsprotokollet sid. 181—196.)
Riksdagen har från och med 1890 årligen å extra stat anvisat anslag till
understöd åt svenska mosskulturföreningen. För budgetåret 1930/1931 är
anslaget uppfört med 101,900 kronor. Statsbidragets belopp plägar så bestämmas
att, sedan posterna i företedd inkomst- och utgiftsstat granskats,
bristen däri fylles av statsmedel.
Härjämte har mosskulturföreningen alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd
till en försöksgård å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län. Till driftkostnader
för denna försöksgård har för budgetåret 1930/1931 anvisats ett
extra anslag av 17,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innefattar en höjning av anslaget till svenska moss- Kungl. Majis
kulturföreningen med 2,100 kronor. Härav hänföra sig 1,750 kronor till
det förhållandet, att sedan Kungl. Majit numera fastställt stadgar för föreningen
— varigenom bland annat ordinarie ledamöternas antal begränsats
från 24 till 6 och möjlighet till kontroll från statens sida ökats — till grund
för statsbidragets beräknande jämväl ansetts böra få medtagas reseersättning
till ledamöterna i föreningens styrelse på motsvarande sätt som beträffande
Sveriges utsädesförening och svenska betes- och vallföreningen.
Återstående höjning är föranledd av automatiskt nytillkommande ålderstillägg
enligt fastställd reglering.
Under förevarande punkt har departementschefen även uttalat sig för att
anslaget till försölcsgården Gisselås uppföres med ett med 600 kronor förhöjt
anslag, vilken höjning är föranledd av ett nytillkommande ålderstillägg till
föreståndaren.
Departementschefen har efter redogörelse för bland annat en av mosskulturföreningen
gjord framställning örn anslag för budgetåret 1931/1932
samt däröver av lantbruksstyrelsen oell statskontoret avgivna utlåtanden
för egen del anfört följande.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
»Med hänsyn till den betydelse för jordbruket, som svenska mosskultur
föreningens verksamhet otvivelaktigt äger, bar riksdagen sedan
manga ar tillbaka anvisat anslag såsom understöd åt föreningen. De
alltmer stegrade krav på statsunderstöd, som från föreningens sida under
senare år framställts, hava emellertid föranlett uppmaningar till föreningen
att så ordna sin verksamhet, att tillgodoseende av nödiga behov
idion ^•• ske, m.°m ramen för tiusängliga medel. Staten bar även sedan
lajl kunnat sm medverkan till inrättande oell upprätthållande av en
mosskulturlöreningens försöksgård vid Gisselås i Jämtland samt 1927
järnväg trätt emellan för att möjliggöra en stabilisering av försöksgårdens
da ohållbara ekonomiska ställning. Vid sistnämnda tillfälle uttalade
riksdagen en förväntan, att verksamheten mera inriktades på att
visa möjligheten för ekonomiskt lönande jordbruk eventuellt genom att
1 större utstakning än dittills övergå till normal jordbruksdrift å försoksgården.
Härjämte förutsatte riksdagen, att största varsamhet komme
att iakttagas med avseende å åtgärder, som kunde föranleda ökade
utgifter, och att verksamheten så ordnades, att inkomster och utgifter
beträffande själva jordbruksdriften täckte varandra. Slutligen underströk
riksdagen nödvändigheten av att föreningens skulder efter regleringen
av försöksgardens ekonomiska förhallanden icke finge utan Kung!
Majrts medgivande ökas.
Föreningens framställning i fråga örn anslag för dess egen verksamhet
för budgetåret 1931/1932 innefattar höjningar med sammanlagt icke
mindre än 23,100 kronor, hänförande sig huvudsakligen — förutom till
två nytillkomna ålderstillägg enligt fastställd reglering för halvt år
upptagna, med tillhopa 400 kronor -—- dels till andra behov, för vilka statsbidrag
för^ närvarande utgår, dels till vissa såsom nya upptagna ändamål
allt på sätt närmare framgår av lantbruksstyrelsens först här ovan
återgivna yttrande. Även med de av lantbrukstyrelsen ifrågasatta
reduceringarna skulle anslaget komma att uppgå till 116,000 kronor,
innebärande en höjning med icke mindro än 14,100 kronor. För försöksgården
vid Gisselås äskar föreningen ett med 600 kronor till 17,600
kronor förhöjt anslag. Höjningen är föranledd av el t nvtillkommande
ålderstillägg till föreståndaren.
Beträffande först frågan örn försöksgården vid Gisselås vill det förefalla,
som örn i betraktande av riksdagens ovanberörda uttalande statsmakterna
kunde hava haft anledning förvänta, att sådana åtgärder från
föreningens sida träffats, som varit ägnade att åstadkomma en förbättring
för framtiden av försöksgårdens ekonomi. Av till jordbruksdepartementet
i samband med styrelse- och revisionsberättelserna för budgetåren
1928/1930 överlämnade sammandrag av föreningens räkenskaper
för samma tider framgår, att försöksgårdens ovanberörda till visst bestämt
belopp angivna skuld till föreningen under budgetåret 1928/1929 ej
obetydligt stegrats. Vidare har på sätt ovan nämnts Kungl. Maj:t på
av mosskulturföreningen därom gjord framställning medgivit föreningen
rätt att för bestridande av kostnaderna för gårdens drift under de "tre
sista månaderna av budgetåret 1929/1930 därutöver upptaga ett tillfälligt
lån å 3,000 kronor. De omständigheter, som i samband därmed" åberopats,
synas mig visserligen innebära en viss förklaring till den iråkade
bristen. Å andra sidan bör man givetvis vid en försöksverksamhet liksom
vid varje jordbruksdrift räkna med vissa riskmoment av den art,
som i här ifrågavarande fall synas hava gjort sig gällande. Vid bedömande
av försöksverksamhetens omfattning och planläggningen av den
-
Jordbruksutskottets iutlåtande Nr 2. 25
samma torde sålunda behörig hänsyn böra tagas härtill, så att icke tillgängliga
medel disponeras i en utsträckning, som omöjliggör mötande av
vissa oförutsedda händelser.
Beträffande mosskulturföreningens verksamhet över huvud taget borde
det hava varit föreningen angeläget att med hänsyn till därom erhållna
uppmaningar söka på ett effektivt sätt begränsa utgifterna. Förenämnda
till jordbruksdepartementet överlämnade uppgifter giva i. stället
vid handen, att föreningens utgifter med ansenliga belopp överstigit inkomsterna
—- förhållanden som också kraftigt påtalats i revisionsberättelsen
för budgetåret 1929/1930 — liksom att föreningens ekonomi i det
stora hela synes hava undergått en stegvis försämring. Föreliggande
förhållanden synas vara av den art, att ett närmare klarläggande av föreningens
angelägenheter torde vara erforderligt och önskvärt för bedömande
av den ställning, staten i förevarande avseende i fortsättningen
bör intaga, i vilket avseende ock olika meningar gjorts gällande av de i
ärendet hörda myndigheterna. Vad riksdagens revisorer i sin berättelse
för budgetåret 1929/1930 anfört rörande handhavande av försöksgården
Gisselås synes än ytterligare understryka behövligheten av den av mig
ifrågasatta utredningen. Då jag anser, att riksdagen bör sättas i tillfälle
att framhålla de synpunkter, som riksdagen kan finna böra vinna beaktande
vid denna utredning, torde utredningen icke igångsättas förrän
riksdagen meddelat sitt beslut i anslagsfrågan. Hedan nu vill jag giva uttryck
åt den uppfattningen, att undersökningen lämpligen torde kunna
ske i nära anslutning till den under punkt 74 här nedan omförmälda sakkunnigutredningen
rörande de statsunderstödda växtföradlingsanstalterna.
Med hänsyn till att såsom lantbruksstyrelsen i ärendet med skärpa
framhållit svenska betes- oell vallföreningens verksamhet äger viktiga beröringspunkter
med den av mosskulturföreningen bedrivna, synes vid utredningen
även lämpligheten av en sammanslagning av dessa båda föreningar
böra övervägas. _ ....
Även i betraktande av de erinringar, vartill föreningens förfarande i
vissa avseenden på sätt ovan nämnts givit anledning, anser jng niig nied
hänsyn till betydelsen av föreningens verksamhet icke böra motsätta
mig, att statsanslag beredes föreningen jämväl för budgetaret 1981/1932.
Däremot kan jag i avvaktan pa resultatet av den föreslagna utredningen
icke förorda annan höjning i den till grund för statsbidragets avvägande
liggande utgiftsberäkningen än att —• utöver vad som föranledes av
do automatiskt nytillkommande ålderstilläggen — bland utgifterna torde
få medtagas reseersättning till ledamöterna, i föreningens styrelse med
det av lantbruksstyrelsen och statskontoret tillstyrkta beloppet j,750 kronor
Jag vill erinra, att de skäl, på grund varav i sådant avseende vid
upprepado tillfällen framställda krav avvisats, närmast sammanhängt
med att mosskulturföreningen icke såsom Sveriges utsädesförening samt
svenska betes- och vallföreningen, vilka föreningar åtnjuta statsbidrag
med hänsyn jämväl till utgifter av här ifrågavarande slag, ägt av Kungl.
Majit fastställda stagdar. Enligt beslut den 4 december 1930 har emellertid
på därom av mosskulturföreningen gjord framställning Kungl.
Majit fastställt stadgar för föreningen. Enligt dessa skall styrelsen, liksorn.
i fråga om styrelsen för svenska betes- oell vallföreningen, bestå av
7 ledamöter med 6 suppleanter, varvid ordföranden, tro ledamöter och tre
suppleanter skola utses av Kungl. Majit. Föreningens styrelse utgjordes
förut av 24 ledamöter och 6 suppleanter, samtliga^valda av föreningen.
De fastställda stadgarna innehålla vidare, att ingen åtgärd, som
26
Utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
kan föranleda ökad skuldsättning för föreningen, får vidtagas utan Kungl
Maurts medgivande. I betraktande bland annat av den närmare kontroll
från statens sida, som möjliggöres genom de numera av Kungl.
Majit fastställda stadgarna, och den begränsning i antalet ledamöter, som
därmed ock åvägabragts, har jag som sagt ansett mig böra i förevarande
avseende tillmötesgå föreningens framställning. Anslaget till föreningen
skulle sålunda uppgå till (101,900 -f 400 + 1,750 =) 104,050 kronor
eller i avrundat tal 104,000 kronor och anslaget till försöksgården vid Gisselås
till 17,000 + 600 —) 17,600 kronor.»
Utskottet har icke kunnat undgå linna det anmärkningsvärt, att svenska
mosskulturföreningen på sätt framgår av departementschefens ovan återgivna
yttrande utan hänsyn till riksdagens ovanberörda uttalande träffat
åtgärder, vilka dels medfört, att föreningens utgifter över huvud med ansenliga
belopp överstigit inkomsterna, dels föranlett en icke obetydligt ökad
skuldsättning. I anslutning härtill vill utskottet understryka de av departementschefen
gjorda erinringarna med anledning av föreningens förfaringssätt
i angivna avseenden.
Beträffande härefter först den utredning rörande mosskulturföreningen,
som departementschefen på sätt framgår av hans ovan återgivna yttrande
har för avsikt att igångsätta, synes vad departementschefen i ärendet anfört
liksom ock vad utskottet för övrigt inhämtat av i ärendet tillgängliga handlingar
starkt tala för behovet och önskvärdheten av att en undersökning
sker av föreliggande förhållanden både i ekonomiskt och annat avseende
såväl vad angår mosskulturföreningens egen verksamhet som ock ifråga
örn försöksgården vid Gisselås.
Utskottet vill gärna erkänna mosskulturföreningens värdefulla insats för
utrönande av lämpligaste sättet för mossjordarnas tillgodogörande för jordbruket.
Genom den av mosskulturföreningen bedrivna försöksverksamheten
hava betydelsefulla resultat vunnits i sådant avseende och föreningen har
genom en energisk upplysningsverksamhet sökt sprida kunskap härom.
Emellertid har föreningens verksamhet under senare år även kommit att
omfatta mosskulturen närliggande områden. Utskottet syftar härvid närmast
på betes- och vallodlingen, som numera spelar en framträdande roll
inte minst då det gäller mossmarkernas utnyttjande på ett ekonomiskt fördelaktigt
sätt. Härmed kom mer utskottet osökt in på den av departementschefen
tilltänkta utredningen i vad den avser en sammanslagning av mosskulturföreningen
med svenska betes- och vallföreningen, en utredning som
jämväl torde böra omfatta frågan örn ett intimare samarbete mellan ifrågavarande
båda föreningar med en därvid genomförd rationell uppdelning dem
emellan av de olika arbetsuppgifterna. Ett realiserande av det med utredningen
sålunda avsedda syftet skulle — vill det synas — icke blott vara
själva ifrågavarande verksamhet till gagn utan jämväl möjliggöra en icke
oväsentlig begränsning av kostnaderna för densamma. Vid utredningen torde
jämväl spörsmålet rörande ett fortsatt upprätthållande av försöksgården vid
Gisselås böra komma under övervägande. — Utskottet har härvidlag icke
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 27
kunnat undgå fästa sig vid hurusom enligt vad i ärendet upplysts å egendomen
förekommer en marksjukdom, som synes ofördelaktigt inverka på
gårdens avkastning. — Vidare torde böra utredas, huruvida, därest för Norrlands
vidkommande en särskild försöksverksamhet på ifrågavarande område
måste anses erforderlig jämväl i fortsättningen, denna icke skulle kunna
åvägabringas på ett för staten mindre kostsamt sätt än för närvarande.
Slutligen anser sig utskottet böra ramhålla vikten av att vid utredningen
av mosskulturföreningens och ifrågavarande försöksgårds ekonomiska förhållanden
fullständig klarhet åvägabringas härutinnan, något som under
alla förhållanden måste vara en ofrånkomlig förutsättning för en fortsatt
framtida medverkan i en eller annan form från statens sida för uppehållande
av den ifrågavarande verksamheten.
I likhet med departementschefen vill utskottet icke motsätta sig att statsbidrag
beviljas för uppehållande av föreningens verksamhet jämväl för budgetåret
1931/1932. Utskottet har icke något att erinra mot det ifrågasatta
anslagets belopp. Icke heller har utskottet nu att framställa någon erinran
mot det för verksamheten vid försöksgården Gisselås äskade anslaget för
budgetåret 1931/1932 å 17,600 kronor.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt skall göra hemställan
beträffande sistnämnda anslag hemställer utskottet nu,
att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 104,000 kronor.
25:o) Försöksgård a myrjord i Jämtlands län. Under åberopande av vad
utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till driftkostnader vid
svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord
vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 17,600 kronor.
26:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 69 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under ledning
av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å myrjord
vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 9,400 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 196 — 198.)
För upprätthållande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å
myrjord under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå har riksdagen
under en följd av år beviljat medel, varjämte särskilda anslag be
-
Försöksgård
å myrjord i
Jämtlands
län.
[68.]
Försöksgård
å myrjord i
Norrbottens
län.
[69.]
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
Befordrande
av inhemsk
fröodling.
[73.]
Utskottet.
viljats för inköp av inventarier och utvidgning av försöksgården. För budgetåret
1930/1931 har såsom bidrag till driftkostnaderna anvisats ett extra
anslag av 8,400 kronor.
Den föreslagna höjningen sammanhänger med att 1930 års riksdag godkänt,
att till amorterande av försöksgården ådragen skuld å 4,000 kronor till länets
hushållningssällskap bland de utgifter för försöksgården, som finge läggas
till grund för beräknande av statsbidraget, ett belopp av 1,000 kronor finge
inräknas, intill dess att denna skuld blivit gulden.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till driftkostnader för den under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna
försöksgården å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av
9,400 kronor.
27:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 73 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra
ordinarie reservationsanslaget för ''befordrande av inhemsk fröodling med
oförändrat belopp, 30,000 kronor. •
Medelsbehovet, som under de senare åren i allmänhet beräknats till 22,000
kronor, har, med hänsyn därtill att från och med budgetåret 1928/1929 statsbidrag
må utgå jämväl till utställning av utsädesspannmål och utsädesfrö,
från och med sistnämnda budgetår beräknats till 26,000 kronor. Emellertid
höjdes anslaget för budgetåret 1930/1931 till 30,000 kronor i syfte att i
efterskott gottgöra hushållningssällskapen vissa kostnader för 1929 för anläggning
av frörenserier. Ökningen beräknades emellertid vara av allenast
tillfällig natur. Så snart tillräckligt antal frörenserier erhållit modern utrustning,
skulle, såvitt kunde bedömas, medelsbehovet ånyo kunna inskränkas
till det för budgetåret 1929/1930 beräknade beloppet av 26,000 kronor.
Av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen framgår, att åt de
hushållningssällskap, vilka gjort framställning örn statsunderstöd för anordnande
av frörenserier, för år 1930 kunnat beredas dylikt understöd med
endast hälften av högsta möjliga författningsenliga belopp, vilken omständighet
departementschefen ansett tala för lämpligheten av att anslaget även
för budgetåret 1931/1932 upptoges till belopp av 30,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932
uppföra ordinarie reservationsanslaget för befordrande
av inhemsk fröodling med oförändrat belopp 30,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 29
28:o) Sveriges utsädesförening. Under punkt 74 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom särskilda extra sa Cp4 -j g''
anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens
filialer 144,415 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,
Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Luleå 103,585 kronor
eller sålunda tillhopa 248,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 212—224.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion, Motion.
nr 204, av herr Paulsen m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte, utöver
de av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition såsom bidrag till Sveriges
utsädesförenings verksamhet föreslagna anslagen för budgetåret 1931/1932
anvisa ett belopp av 937 kronor 50 öre att användas för i motionen angivet
ändamål.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat medel till Sveriges utsädesförening.
Anslaget var för budgetåret 1929/1930 uppfört med 235,200
kronor. För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av
244,700 kronor. Anslaget har plägat bestämmas till skillnaden mellan föreningens
beräknade utgifter och inkomster. Bland de senare märkes särskilt
den av Allmänna svenska utsädesaktiebolaget till föreningen, enligt
dem emellan ingångna av Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande godkända
avtal, utgivna ersättning för övertagande av från föreningen utgående nya
sorter och eliter av lantbruksväxter. Enligt avtal, som gällde för tiden
1 juli 1925—30 juni 1930, hade bolaget att till föreningen erlägga dels
en årlig grundavgift av 60,000 kronor, dels ock, för den händelse att bolagets
årliga försäljning av föreningens originalvaror skulle överstiga
1,500,000 kronor, en tilläggsavgift av en procent av den överskjutande
försäljningssumman för dylika originalvaror.
Ett mellan föreningen och bolaget den 3 mars 1930 för tiden efter den
30 juni 1930 ingånget nytt avtal, avseende en tid av fem år räknat från
den 1 juli 1930, blev av Kungl. Majit genom skrivelse den 14 mars 1930,
nr 271, för yttrande underställt riksdagen.
Med godkännande av jordbruksutskottets i ärendet avgivna utlåtande nr 71
anhöll riksdagen i skrivelse den 31 maj 1930, nr 321, jämte det riksdagen
anmälde, att avtalets giltighetstid enligt riksdagens mening borde begränsas
till tre år räknat från den 1 juli 1930 — om utredning rörande de statsunderstödda
växtförädlingsanstalterna med beaktande därvid av vad jordbruksutskottet
anfört i nyss berörda utlåtande. Den 25 juli 1930 meddelade
Kungl. Majit beslut i frågan örn avtalets godkännande.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 augusti 1930 har chefen för
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
jordbruksdepartementet anmodat f. d. landshövdingen J. Widén, ledamoten av
riksdagens andra kammare P. E. Sköld och sekreteraren hos Östergötlands läns
hushållningssällskap A. E. Engström att inom jordbruksdepartementet verkställa
den av riksdagen begärda utredningen i enlighet med vissa i
Kungl. Maj:ts sagda beslut den 28 augusti 1930 meddelade grunder.
Kungl. Majus I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredning, vilken icke ansetts
förslag. kunna slutföras inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas 1931
års riksdag, har statsanslaget till Sveriges utsädesförening jämväl för budgetåret
1931/1932 beräknats enligt de på sätt ovan nämnts nu tillämpade
grunder.
Utgifterna för uppehållande av huvudanstalten i Svalöv hava för budgetåret
1931/1932 beräknats till ett 6,375 kronor högre belopp än för innevarande
budgetår. Härav avses 600 kronor för nytillkommande ålderstillägg
enligt fastställd reglering, 4,200 kronor för anställande under mera fasta
former av en för närvarande på vete- och havreavdelningen tjänstgörande,
från posten till försöksverksamhet avlönad extra assistent med uppgift närmast
att biträda vid arbetet på att förbättra vetets kvalitet, 300 kronor för
höjning av magasinskontrollanten H. Jeppssons avlöning samt 1,275 kronor
för dyrtidstillägg. Å andra sidan hava dels inkomsterna — förutom statsbidrag
— upptagits med ett 5,200 kronor högre belopp, varjämte till följd
av den föreslagna nya extra assistentbefattningen utgifterna för försöksverksamhet
kunnat nedbringas med 1,000 kronor. Den äskade anslagsförhöjningen
beträffande huvudanstalten utgör sålunda allenast 175 kronor.
I fråga örn filialerna innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av statsbidraget
med 3,125 kronor, vilken höjning är föranledd — förutom av ett
ökat antal ålderstillägg enligt fastställd reglering — av utsädesföreningens
förslag örn en höjning av filialföreståndarnas ålderstillägg med 100 kronor
till 500 kronor, med å ålderstilläggen belöpande dyrtidstillägg 625 kronor,
varigenom ifrågavarande befattningshavare, vilka i övrigt vore i löneavseende
jämställda med jordbrukskonsulenterna, även i fråga örn ålderstillläggens
storlek skulle bliva likställda med dem.
Motionen. I den väckta motionen har upptagits ett av utsädesföreningen, efter an- t
sökan av avdelningsföreståndaren J. Rasmusson, i samband med anslagsäskande
för budgetåret 1931/1932 framställt, i statsrådsprotokollet återgivet
förslag, avseende att Rasmusson skulle vid beräkning av tjänstår för erhållande
av ålderstillägg såsom avdelningsföreståndare vid Svalöv tillgodoräkna
sig sju år och sex månader såsom ledare av försöksverksamheten med
köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Motionärerna hava härvid åberopat
bland annat ett beslut av 1930 års riksdag, varigenom avdelningsföreståndaren
vid Svalöv C. Hammarlund erhållit rätt att för ålderstillägg å denna
befattning få tillgodoräkna sig viss tjänstgöring vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 31
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört
följande.
Föreningen har uppgjort utgiftsberäkningen för sistnämnda budgetår
med utgångspunkt från, att dess verksamhet under denna tid skulle
bedrivas allenast i sin nuvarande omfattning.
Beträffande först posten till avlöningar till föreningens tjänstemän
biträder jag den däri föreslagna höjningen, i vad denna liänför sig
till nytillkommande ålderstillägg enligt fastställd reglering. Denna höjning
utgör 350 kronor.
I förslaget ingår vidare en höjning med 1,000 kronor för beredande åt
avdelningsföreståndaren J. Rasmusson, vilken innehaft sin nuvarande
befattning hos föreningen allenast från och med den 1 oktober 1926, av
två ålderstillägg å vartdera 500 kronor. Detta förslag förutsätter, att
Rasmusson skulle för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräknas en
tid av sju år och sex månader, som han före tillträdet av sin nuvarande
föreståndarbefattning innehaft befattning såsom ledare av försöksverksamheten
med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. I sin i ärendet
gjorda framställning har Rasmusson framhållit, att hans berörda arbete
vid Alnarp både till sin omfattning och karaktär varit likartad med det
arbete, som nuvarande avdelningsföreståndaren C. Hammarlund före sitt
tillträde av sin nuvarande befattning utfört såsom förädlingsledare vid
Weibullsholms växtförädlingsanstalt och som på sätt ovan nämnts ansetts
böra tillgodoräknas honom för erhållande av ålderstillägg i sin
innehavande befattning. Föreningen har under åberopande av den av
Rasmusson anförda motiveringen och med stöd av 11 § mom. 2 i avlöningsreglementet
för befattningshavare tillhörande den civila statsförvaltningen
biträtt ansökningen. Lantbruksstyrelsen har icke kunnat förorda
de föreslagna nya ålderstilläggen till Rasmusson, enär en dylik
åtgärd icke stöde i överensstämmelse med gällande principer för beräkning
av lönetillägg. Lantbrukstyrelsen bär vidare anfört, att Rasmusson
enligt vad styrelsen inhämtat före sin anställning vid Svalöv icke
åtnjutit sådana löneförmåner, att hans tidigare och nuvarande anställningar
utan vidare kunde jämställas och tjänstgöringstiderna sålunda
sammanslås. Statskontoret har ansett sig ej kunna göra något bestämt
uttalande i frågan.
I sitt i det föregående återgivna utlåtande av 1929 erinrade lantbruksstyrelsen,
att Hammarlund under tiden 1 november 1917—30 september
1927 varit anställd såsom ledare av förädlingen av köksväxter vid
Weibullsliolm samt vitsordade, att Hammarlunds verksamhet därstädes
varit av stor betydelse för den svenska trädgårdsodlingen och att hans
arbetsuppgifter såsom avdelningsföreståndare vid Svalöv kunde anses
utgöra en likvärdig och naturlig fortsättning därav. Enligt vad jag vidare
inhämtat åtnjöt Hammarlund i berörda befattning avlöningsförmåner
minst uppgående till de för avdelningsföreståndare vid Svalöv bestämda.
Rasmusson har i sin ansökning i ärendet själv framhållit, att
vid det som jämförelse åberopade arbetet vid Alnarps trädgårdar hans
huvuduppgift varit sort- och stamprövning, under det att förädlingsarbetct
kommit i andra rummet. Enligt vad jag inhämtat åtnjöt Rasmusson
för sitt arbete vid Alnarp under senaste åren före tillträdet vid Svalöv
avlöningsförmåner uppgående till 4,200 kronor jämte fri bostad.
Med hänsyn till den tveksamhet, som enligt vad i ärendet anförts i varje
fall måste anses råda, huruvida det av Rasmusson utförda arbetet vid
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Alnarp kail såsom Hammarlunds förberörda verksamhet vid Weibull
holm anses likvärdigt med det arbete, som avdelningsföreståndare vid
Svalöv har att utföra, och då därtill de avlöningsförmåner, som Rasmusson
tillgodonjutit vid Alnarp, väsentligt understiga den avdelningsföreståndare
vid Svalöv tillkommande avlöningen, synes mig skäl knappast
föreligga, att vid bestämmande av ålderstilläggs utgående till Rasmusson
hänsyn tages till dennes berörda arbete vid Alnarp. Emellertid torde
Rasmusson på grund av sin nu innehavande föreståndarbefattning vara
berättigad till ett första ålderstillägg å 500 kronor, räknat från den 1
januari 1932. Vid sådant förhållande bör ett halvt ålderstillägg eller
250 kronor tagas med i den beräkning å utgifter för tjänstemännens löner,
som lägges till grund för statsbidragets bestämmande för budgetåret
1931/1932.
Vad härefter angår förslaget örn beräknande av 4,200 kronor för inrättande
av en särskild assistentbefattning på vete- och havreavdelningen
finnes såsom i ärendet erinrats å ifrågavarande avdelning för
närvarande anställd en från posten till försöksverksamhet avlönad extra
assistent med uppgift närmast att biträda vid arbetet på att förbättra
vetets kvalitet. Med hänsyn till rådande läge inom jordbruksnäringen
göras som bekant för närvarande alldeles särskilda ansträngningar
för att av det inhemska vetet erhålla ett med det utländska vetemjölet
kvalitativt likvärdigt mjöl. Verksamheten vid utsädesföreningens
ifrågavarande avdelning ingår givetvis såsom ett betydelsefullt led i
dessa strävanden. Vid sådant förhållande inser jag värdet av att kunna
såsom med förevarande förslag avses till avdelningen närmare knyta den
för uppgiften särskilt kvalificerade person, varpå en viktig del av ifrågavarande
verksamhet torde ankomma. Jag finner mig sålunda böra förorda
en höjning av utgifterna för tjänstemännens löner med 4,200 kronor.
Genom den föreslagna anordningen skulle ock för den av föreningen
bedrivna försöksverksamheten i sin helhet frigöras ett belopp motsvarande
det som på sätt ovan nämnts för nu ifrågavarande ändamål tagits
i anspråk från anslaget till nämnda försöksverksamhet. Med iakttagande
av den av föreningen själv i samband med den fasta assistentbefattningens
inrättande föreslagna sänkningen med 1,000 kronor i de beräknade
allmänna omkostnaderna för vete- och havreförädling skulle den erforderliga
anslagsökningen för nu ifrågavarande ändamål begränsas till
3,200 kronor.
Den i avseende å föreningens utgift för magasinskontrollanten H.
Jeppsson avlöning ifrågasatta höjningen med 300 kronor föranleder ej
erinran från min sida.
I enlighet med vad jag ovan anfört skulle utgifterna för huvudanstalten
upptagas till (231,065 + 5,375 =) 236,440 kronor och för filialerna
till (100,460 + 3,125 =) 103,585 kronor eller med sammanlagt 340,025
kronor. Mot föreningens inkomstberäkning, enligt vilken inkomsten upptagits
till ett i förhållande till den för innevarande budgetår beräknade
med 5,200 kronor förhöjt belopp eller till 92,000 kronor, har jag intet att
erinra. Det erforderliga statsbidraget skulle sålunda upgå till i avjämnat
tal 248,000 kronor, därav för huvudanstalten 144,415 kronor och filialerna
103,585 kronor.
Det sålunda beräknade beloppet av statsbidraget utvisar i förhållande
till statsbidraget för innevarande budgetår en ökning med 3,300
kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 33
Vad först angår den väckta motionen kava motionärerna bland annat
genom vissa i motionen åberopade intyg sökt påvisa, att Easmussons arbete
såsom ledare på sin tid av försöksverksamheten med köksväxter vid Alnarps
trädgårdar vore likvärdig med det arbete, som han såsom avdelningsföreståndare
vid Svalöv har att utföra, och har i anslutning härtill i motionen
upptagits utsädesföreningens förberörda förslag örn rätt för Rasmusson att
få för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig 7 år 6 månader av sin
berörda verksamhet vid Alnarp.
Även örn Rasmussons verksamhet vid Alnarp och Svalöv skulle vara
likvärdig — varom på sätt departementschefen anfört i varje fall någon
tvekan torde kunna råda -— kvarstår dock att Rasmusson i sin förenämnda
befattning vid Alnarp åtnjutit en avlöning (4,200 kronor jämte fri bostad),
som väsentligt understiger de löneförmåner, som äro förenade med hans
innehavande tjänst såsom avdelningsföreståndare vid Svalöv (7,700 kronor
med rätt till tre ålderstillägg efter 5, 10 och 15 år). Detta är en
omständighet, som utskottet lika litet som lantbruksstyrelsen och departementschefen
kan undgå taga hänsyn till vid bedömande av den förevarande
frågan, helst som utskottet icke äger möjlighet överblicka de
konsekvenser, vartill ett bifall till motionärernas förslag skulle kunna föranleda.
Det torde böra här erinras, att anledningen till att i samband med
det av 1930 års riksdag lämnade medgivande i fråga örn rätt för avdelningsföreståndaren
Hammarlund att tillgodoräkna sig viss tjänstgöring vid Weibullsholm
Hammarlunds avlöningsförmåner å den ena och den andra tjänsten
icke bragtes på tal, torde vara att söka i det förhållandet att Hammarlunds
avlöning vid Weibullsholm såsom i statsrådsprotokollet anförts uppgick
till minst samma belopp som den avdelningsföreståndare vid Svalöv
tillkommande. Utskottet anser sig sålunda icke kunna biträda motionen.
Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit skäl till erinran. Utskottet
vill i detta sammanhang allenast uttala som önskvärt, att vid utseende
av ledamöter i föreningens styrelse landets olika delar bliva representerade.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionen H: 204
för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom särskilda extra
anslag
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av
och samarbete med föreningens filialer 144,415 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens
filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar
län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län och
Jämtland samt i Luleå 103,585 kronor eller sålunda
tillhopa 248,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 2 hafi (Nr 2.)
Utskottet.
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
understödja,i- 29:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
praktiskt Weibullsholm. Under punkt 75 Ilar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
vetenskapliga till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibulls''^WeiLau-
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 75,000 kronor.
holm. Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weif75-!
hultholm har riksdagen såsom extra anslag anvisat för budgetåret 1924
1925 100,000 kronor, för budgetåret 1925/1926 75,000 kronor, för vart och
ett av budgetåren 1926/1927—1929/1930 50,000 kronor samt för budgetåret
1930/1931 75,000 kronor.
Med avseende å anslaget för budgetåret 1930jl931 torde erinras om
följande. Firman W. Weibull hemställde i skrivelse den 25 oktober 1929
till Kungl. Maj:!, att för ändamålet måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas
ett anslag av 100,000 kronor. Framställningen biträddes av lantbruksstyrelsen.
Departementschefen anförde (IX H. T. 1930 p. 77), bland
annat, att på grund av firman Weibulls ekonomiska förhållanden svårigheter
syntes komma att uppstå för firman att hålla verksamheten i gång
i dåvarande utsträckning, örn icke ytterligare statsanslag medgåves.
Under framhållande tillika av växtförädlingens stora betydelse för jordbruket
och den förlust, denna kunde lida genom ett nedläggande i större
omfattning av växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm, tillstyrkte
departementschefen, att anslaget för budgetåret 1930/1931 bestämdes till
100,000 kronor. Jordbruksutskottet erinrade (utlåtande nr 72), att utskottet
i tidigare utlåtande (nr 71) i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse
rörande nytt avtal mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla örn utredning rörande de båda statsunderstödda växtförädlingsanstalterna,
Svalöv och Weibullsholm. Denna utredning skulle avse
även anstalternas anslagsbehov. Utskottet erinrade vidare, att den föreslagna
anslagsförhöjningen till Weibullsholms växtförädlingsanstalt avsåge
att trygga ett bibehållande av växtförädlingsverksamheten i nuvarande
omfattning, samt uttalade, att ett sådant bibehållande vore i hög
grad önskvärt. Utskottet fann emellertid med hänsyn till den ifrågasatta
utredningen en begränsning böra ske i det föreslagna beloppet samt tillstyrkte
ett anslag av 75,000 kronor. Riksdagen biföll utskottets hemställan
rörande såväl den ifrågasatta utredningen som anslaget till Weibullsholms
växtförädlingsanstalt.
På sätt under nästföregående punkt örn förmälts har den av riksdagen
begärda utredningen uppdragits åt särskilt tillkallade kommitterade.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Såsom jag under nästföregående punkt framhållit, torde utredningen
rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna icke kunna slutföras
inom sådan tid, att dess resultat kan läggas till grund för framställning i
ämnet till årets riksdag. Emellertid vill jag med hänsyn till värdet av
den vid Weibullsholm bedrivna verksamheten förorda, att statsbidrag beredes
nämnda anstalt jämväl för budgetåret 1931/1932. Med avseende å
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
35
anslagets belopp anser jag, lika nied kommitterade för verkställande av nyss
angivna utredning, vilka anslutit sig till statskontorets yttrande i ärendet,
att förhållandet mellan staten och anstalten i avvaktan på utredningens
resultat tillsvidare ej bör rubbas. Jag vill därför tillstyrka, att anstalten
beredes statsbidrag med samma belopp som för innevarande budgetår eller
75,000 kronor.»
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört, utskottet.
. hemställer,
att riksdagen må till understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 75,000 kronor.
30:o) Revisions- och konsultationsverksamhet inom jordbrukets andels- jRevisions- och
rörelse. Under punkt 76 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag för anordnande genom Sveriges allmänna lantbrukssällskap av revisions-
och konsultationsverksamhet inom jordbrukets andelsrörelse för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 131, jämte i ämnet vackt
motion, I: 305 p. 4, har 1930 års riksdag såsom bidrag för anordnande genom
Sveriges allmänna lantbrukssällskap av revisions- och konsultationsverksamhet
inom jordbrukets andelsrörelse för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 3 juli 1930 ställt det av riksdagen anvisade beloppet
till Sveriges allmänna lantbrukssällskaps förfogande, samt i samband
därmed meddelat vissa föreskrifter om anslagets användning.
Anslaget har av Kungl. Majit föreslagits att för budgetåret 1931/1932
upptagas med oförändrat belopp.
konsultationsverkvamhet
inom jordbrukets
andelsrörelse.
[76.]
Utskottet håller före, att anvisande av statsbidrag för ifrågavarande ända- utskottet.
mål kan komma att visa sig önskvärt och erforderligt under ännu ett eller
annat år. Å andra sidan anser sig utskottet böra utgå ifrån att anslaget
ifråga icke bör bliva av permanent natur.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag för anordnande genom
Sveriges allmänna lantbrukssällskap av revisions- och
konsultationsverksamhet inom jordbrukets andelsrörelse
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
31 :o) Revisionsarbete inom jordbrnkskasserörelsen. Med tillstyrkan av Revisionsbifall
till vad Kungl. Majit under punkt 77 föreslagit hemställer utskottet, aJ^lr™k°8m
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår kasser nr Asen.
till revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.
36 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
£2? 32:o) Upplysnings-, instruktions- och organisationsverksamhet för jord
och
organisa- brukskasserörelsen. Under punkt 78 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
iTfZ^ord- att tiu upplysninSs''’ instruktions- och organisationsverksamhet för jordbruksbrukskasse-
kasserörelsen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
rörelsen. av 67,000 kronor.
T78 1
Av 1930 års riksdag (prop. nr 268; R. skr. nr 378) anvisades till upplysnings-,
instruktions- och organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsen
ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
Enär den i anslagsbeloppet för innevarande budgetår ingående posten å
8,000 kronor till svenska jordbrukskreditkassans organisationskostnader bortfaller
för kommande budgetår, beräknas anslagsbehovet för budgetåret 1931/
1932 till 67,000 kronor.
utskottet. . Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må till upplysnings-, instruktions- och
organisatiovsverksambet för jordbrukskasserörelsen anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 67,000 kronor.
Förvaltnings- 33:o) Förvaltningsbidt åg åt jordbrukskasseorganisationen. Under punkt
jordbruks- ^9 ^ar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) till förvaltningsbidrag åt
kasseorganisa- jordbrukskasseorganisationen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra för[79.
] slagsanslag av 100,000 kronor, b) medgiva, att å reservationsanslaget till
förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen vid utgången av budgetåret
1930/1931 möjligen förefintlig behållning må överföras till förenämnda
extra förslagsanslag.
Under en följd av år bar riksdagen i ändamål att stödja jordbrukskasserörelsen
anvisat medel till understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Av
1930 års riksdag fattades beslut örn olika åtgärder till befrämjande av jordbrukets
kreditkasserörelse, och såsom ett led i dessa åtgärder beslöt riksdagen
(prop. nr 268, R. skr. nr 378) att för budgetåret 1930/1931 anvisa
såsom förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Beträffande erforderligt anslagsbelopp för budgetåret 1931/1932 har departementschefen
anfört, att det ännu saknades säker grund för bedömande,
i vad mån ökning i förhållande till det för innevarande budgetår uppförda
beloppet kunde bliva nödvändig. Då anslagets användning regleras enligt
fastställda normer, har departementschefen liksom statskontoret förordat, att
anslaget gives karaktären av förslagsanslag. Eventuell behållning å anslaget
för innevarande budgetår borde därvid överföras till det ifrågasatta förslagsanslaget.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
37
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits förevarande framställning utskottet.
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) till förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 100,000 kronor,
b) medgiva, att å reservationsanslaget till förvaltningsbidrag
åt jordbrukskasseorganisationen vid utgången av
budgetåret 1930/1931 möjligen förefintlig behållning må
överföras till förenämnda extra förslagsanslag.
34:o) Svenska betes- och valliöreningen. Under punkt 80 .bär Kungl, svenska betesMaj:t
föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens
verksamhet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av [80.]
87,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 238—243.)
Sedan Kungl. Majit såsom bidrag till uppehållande av den 1916 bildade
svenska betes- och vall föreningen från och med 1919 anvisat medel från
anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,
uppfördes för ändamålet på Kungl. Majits förslag (se IX H. T. 1925 p. 87) i
riksstaten ett extra anslag. Anslaget är för budgetåret 1930/1931 upptaget med
80,500 kronor. Genom beslut den 31 oktober 1924 har Kungl. Majit fastställt
av föreningen antagna förändrade stadgar, att tills vidare lända till
efterrättelse såsom villkor för föreningens tillgodonjutande av statsanslag.
Enligt gällande reglemente för statens pensionsanstalt hava de ordinarie
befattningshavarna hos föreningen tillförsäkrats förmånen av delaktighet
i nämnda anstalt, och har lantbruksstyrelsen genom beslut den 17 november
1925 godkänt lönereglering för föreningens befattningshavare för vinnande
av dylik delaktighet.
Genom beslut den 9 november 1928 har Kungl. Majit av lotterimedel tilldelat
svenska betes- och vallföreningen ett belopp av 200,000 kronor såsom
bidrag till uppförande av en institutionsbyggnad för föreningen. Denna
byggnad, förlagd invid Ultuna, är nu uppförd och tagen i anspråk av föreningen.
Enligt Kungl. Majits framställning skulle anslaget för budgetåret 1931/
1932 höjas med 6,500 kronor i jämförelse med det för innevarande budgetår
beviljade anslagsbeloppet. Höjningen hänför sig — förutom till en i
nära anslutning till beslut av 1929 års riksdag föreslagen löneuppflyttning
för föreningens föreståndare — i huvudsak till föreningens allmänna verksamhet.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att en rationellt ordnad utskottet.
beteskultur torde vara ett av de säkraste och snabbast verkande medlen för
38
Jordbrukstekniaka
föreninqen.
[82.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
befordrande av sådan utveckling, att jordbrukets ekonomiska resultat må
kunna förbättras. Med hänsyn härtill vill utskottet biträda förslaget, att
ifrågavarande förening, vars värdefulla insats på betes- och vallodlingens
område torde vara väl känd, beredes det förhöjda statsunderstöd, varav den
i ärendet vitsordats vara i behov.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen ma för uppehållande av svenska betesoch
vallföreningens verksamhet anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 87,000 kronor.
35:o) Jordbrukstekniska föreningen. Under punkt 82 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till understöd åt jordbrukstekniska föreningen anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 13,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 246—252.)
Jordbrukstekniska föreningen bildades 1927 såsomen fortsättning på och nybyggnad
av svenska motokulturföreningen. Stadgar för föreningen antogos
den 22 mars 1927. Dess syfte är att främja tillverkning och användning av
maskinella och elektriska hjälpmedel inom jordbruket, för vilket ändamål dess
verksamhet är uppdelad på tre sektioner, därav en för undersökning rörande
jordbi ukets maskiner och redskap, en för jordbrukets elektriska utrustning
och en för standardisering av för jordbruket behövliga industrifabrikat.
För sin verksamhet åtnjuter föreningen anslag såväl av enskilda företag
och organisationer som av allmänna medel. Sålunda har Kungl. Majit
under de tre sistförflutna budgetåren av tillgängliga medel beviljat föreningen
statsunderstöd, för budgetåret 1927/1928 med 6,000 kronor, för
budgetåret 1928/1929 med 7,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 med
6,500 kronor. Bidragen hava utgått till en del från anslaget till landsbygdens
elektrifiering och till en del från anslaget till befrämjande i
allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Vidare har 1930 års
riksdag, med bifall till Kungl. Majlis därom i statsverkspropositionen
U. T., punkt 80) gjorda framställning, till understöd åt föreningen
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor. Slutligen
torde böra nämnas, att föreningen åtnjuter bidrag till standardiseringsarbetet
av det till Svenska industriens standardiseringskommissions
förfogande ställda anslaget under tionde huvudtiteln till industriella
standardiseringsverksamheten, vilket bidrag för budgetåret 1930/1931
utgått med 7,000 kronor.
Kungl. Majlis förevarande framställning innebär, att det extra anslaget
till föreningen skulle utgå med ett med 3,000 kronor förhöjt belopp.
Efter redogörelse för en av jordbrukstekniska föreningen hos Kungl. Majit
gjord framställning om anslag för budgetåret 1931/1932 samt lantbruksstyrelsen
och statskontorets däröver avgivna utlåtanden har devartementschefen
i ärendet anfört följande.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 39
»Såsom förut nämnts, har redan från tidpunkten för bildandet av ifrågavarande
förening stöd från det allmännas sida kommit densamma till del.
Även för nästkommande budgetår synes anslag till föreningen böra uppföras
ä» riksstaten.
Föreningen bedriver en för jordbruket gagnrik verksamhet, som bar sin
särskilda betydelse för det svenska jordbrukets rationalisering och mekanisering.
Genom vetenskapligt och praktiskt lagd försöksverksamhet för utfinnande
av nya eller förbättrade arbetsbesparande metoder samt maskinella
och elektriska hjälpmedel bar föreningen inriktat sitt arbete på ett område,
på vilket ännu mycket av gagn för jordbrukets ekonomi bör kunna åtgöras.
Föreningens hittills bedrivna verksamhet och därvid vunna rön giva goda
löften för framtiden. Med hänsyn till den betydelsefulla verksamhet, varom
här är fråga, anser jag i likhet med de hörda ämbetsverken, att föreningen
bör komma i åtnjutande av statsbidrag till högre belopp än som hittills
utgått. Vad beträffar anslagets storlek vill jag tillstyrka ett belopp av
13,000 kronor.»
Utskottet är övertygat att jordbrukstekniska föreningen fyller en betydelsefull
uppgift till jordbrukets fromma icke minst genom sin avdelning för
undersökning rörande jordbrukets maskiner och redskap, i vilket avseende
enligt ett av lantbruksstyrelsen i ärendet gjort uttalande föreningen i viss
mån kan anses ersätta en jordbruksteknisk avdelning vid centralanstalten
för jordbruksförsök. Icke heller bör föreningens verksamhet för standardisering
av för jordbruket behövliga industrifabrikat underskattas. Lantbruksstyrelsen
har, under uttalande bland annat, att föreningens verksamhet vore
lagd på rätt bog, vitsordat föreningens behov av ökat statsunderstöd. I sådant
avseende har styrelsen tillstyrkt en höjning i nu utgående anslag med 7,000
kronor. Vid angivna förhållande anser sig jämväl utskottet böra förorda
en ökning av anslaget till det av Kungl. Majit föreslagna beloppet 13,000
kronor. Härvid förutsätter emellertid utskottet, att föreningen icke vidtager
någon utvidgning av verksamheten med beräkning att genom statsanslag
erhålla de ytterligare ökade medel, som av en sådan åtgärd kunna påkallas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd åt jordbrukstekniska
föreningen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 13,000 kronor.
36:o) Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkan av bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 83 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess
verksamhet under kalenderåret 1931 anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 12,000 kronor.
Utskottet.
Sveriges
pomologiska
förening.
[83.1
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
*225* . « avsättningen »v svensk frakt Under punkt 84
ningen av ar ungl. Majit föreslagit riksdagen att till befrämjande av avsättningen
even* frukt, av svensk frukt anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanl84-J
slag av 7,000 kronor.
Motion. 1 en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion
nr 310 av herrar Andersson i Dunker och Johansson i Bro bär hemställts,
att riksdagen måtte till befrämjande av avsättningen av svensk frukt anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Såsom ett led i strävandena att stödja den svenska fruktodlingen uppfördes
på framställning av Kungl. Majit (se IX H. T. 1929 p. 78) i riksstaten
for budgetåret 1929/1930 ett särskilt anslag till främjande av avsättningen
av svensk frukt. Anslaget, som har karaktär av extra reservationsanslag,
har för vartdera av budgetåren 1929/1931 upptagits med 7,000 kronor.
Anslaget har av Kungl. Majit ställts till Sveriges pomologiska förenings
förfogande, att användas till anordnande av fruktpackningskurser samt utställningar
och mässor ävensom för utgivande av propagandatryck i huvudsaklig
överensstämmelse med av föreningens styrelse framlagd plan.
Den i motionen föreslagna höjningen med 13,000 kronor av ifrågavarande
anslag vore i första hand avsedd att användas till organiserande av handeln
med svensk frukt.
vtskottet. Utskottet delar motionärernas mening att vad som närmast torde vara
ägnat att befrämja avsättningen av den inom landet producerade frukten
är dels en väl organiserad propaganda- och upplysningsverksamhet och dels
en rationellt ordnad frukthandel. Statens medverkan å ifrågavarande område
synes utskottet emellertid främst böra avse propaganda- och upplysningsverksamheten.
Härutinnan har på sätt framgår av vad lantbruksstyrelsen
i ärendet anfört Sveriges pomologiska förening, till vars förfogande
det av riksdagen för ändamålet hittills beviljade anslaget ställts,
utfört en planmässig och gagnande verksamhet. Själva frukthandelns ordnande,
varpå i motionen närmast tagits sikte, torde vara en angelägenhet,
vilken det i första hand måste ligga i producenternas eget välförstådda
intresse att söka lösa på ett tillfredsställande sätt. Utskottet vill emellertid
understryka vad utskottet i sitt över ett vid 1929 års riksdag motionsvis
vackt förslag av enahanda innebörd som det i förevarande motion framställda
uttalade angående önskvärdheten av att inom hushållningssällskapen
anställda trädgårdskonsulenter och länsträdgårdsmästare i vidare mån än
som vöre fallet inriktade sin verksamhet på att åvägabringa en planmässig
organisation för avsättning och försäljning av den svenska frukten. Utskottet,
som sålunda icke biträder motionen, tillstyrker Kungl. Majits förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
41
att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning och med avslag å motionen II: 310
till befrämjande av avsättningen av svensk frukt anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.
38:o) Befrämjande av linodling. Med tillstyrkan av bifall till Kungl, befrämjande
" av linodling.
Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till åtgärder under 1931 för befrämjande av linodling
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
39:o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 88 har Kungl. Majit före- Ogräsen»
slagit riksdagen att för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1931/ hekä^^r^e
1932 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
På framställning av Kungl. Majit bar riksdagen för anordnande genom
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet av uppvisningsfält
angående metoder för bekämpande av ogräs från och med 1921 ställt
särskilda medel till Kungl. Majlis förfogande.
Det årliga medelsbehovet för sagda ändamål har beräknats till 4,000
kronor. På grund av uppkommen reservation ha för budgetåret 1930/1931
behövt anvisas allenast 1,600 kronor.
Då någon behållning å anslaget icke med säkerhet kunde påräknas den
1 juli 1931 har anslaget upptagits till 4,000 kronor.
Utskottet biträder förslaget och hemställer, utskottet.
att riksdagen må för bekämpande av ogräs anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av
4,000 kronor.
40:o) Lantbruksmöten. Under punkt 90 har Kungl. Majit föreslagit riks- Lantbruksdagen
att såsom bidrag till kostnaderna för allmänna svenska lantbruks- ”^q j
möten anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor.
Allmänna lantbruksmöten plägade tidigare hållas vart femte år. Såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för det under 1930 i Stockholm hållna
tjngutredje allmänna svenska lantbruksmötet anvisade riksdagen för vart
och ett av budgetåren 1924/1931 såsom extra reservationsanslag 25,000
kronor, varav för varje budgetår såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för mötet 7,500 kronor och till prisbelöningar 17,500 kronor.
För ifrågavarande lantbruksmöten äro stadgar fastställda genom
Kungl. Maj :ts kungörelse den 27 september 1924 (nr 446). Stadgarna inne
-
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
Jordbrukar
ungdomens
förbund.
[100.]
hålla bland annat följande. Allmänt svenskt lantbruksmöte är en hushållningssällskapens
angelägenhet och anordnas av dem. Mötets ändamål
är att främja det svenska lantbruket och därtill hörande binäringar
ävensom, där så särskilt beslutas, skogsskötseln, fisket och hemslöjden.
Möte får icke återkomma tidigare än efter minst fem års mellanrum.
Den hushållningssällskapen tillkommande beslutanderätt rörande lantbruksmötenas
organisation och verksamhet utövas av fullmäktige, utsedda
en av värjo hushållningssällskaps förvaltningsutskott. För varje
lantbruksmöte skall finnas en mötesbestyrelse, utsedd av fullmäktige. Förslag
till ändring av stadgarna kan endast väckas av hushållningssällskap
och lantbruksmötes bestyrelse.
Departementschefen har efter en redogörelse för ett på initiativ av hushållningssällskapens
ombudsmöte 1929 framkommet förslag till omorganisation
av lantbruksmötena i ärendet anfört följande.
»Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag föreligger örn ändrad
organisation m. m. för de allmänna lantbruksmötena, innebärande bland
annat, att dessa hädanefter skulle bliva av två slag, rikslantbruksmöten
och distriktslantbruksmöten, att för anordnande av sistnämnda slag av
möten landet skulle indelas i sex distrikt samt att under en tidsperiod av
femton år skulle hållas dels ett distriktslantbruksmöte inom varje distrikt
och dels efter dem ett rikslantbruksmöte. Den sålunda framlagda planen
synes mig vara ändamålsenlig och lämplig. Dess förverkligande kräver,
att statsbidrag även i fortsättningen beviljas. Då lantbruksmötenas betydelse
för jordbruket och dess binäringar torde ligga i öppen dag, anser
jag mig böra förorda fortsatt statsbidrag. Vidkommande storleken härav
vill jag erinra örn den ovan återgivna beräkningen, att, därest staten
bidroge med ett oförändrat årligt belopp av 25,000 kronor och hushållningssällskapen
liksom hittills årligen avstode en procent av de sällskapen tilldelade
statliga grundbidragen, för varje distriktslantbruksmöte skulle finnas
tillgängliga 88,000 kronor och för varje rikslantbruksmöte 297,000 kronor.
I anslutning till denna beräkning vill jag förorda, att statsbidraget för instundande
budgetår utgår med samma belopp som för det nu löpande, eller
25,000 kronor. Med den fastare organisation, som lantbruksmötena äro avsedda
att erhålla, torde föreskrift icke i detta sammanhang behöva lämnas
örn statsbidragets uppdelning för olika ändamål.»
Med tillstyrkan av bifall] till Kungl. Majlis förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för
allmänna svenska lantbruksmöten anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
41:o) Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 100 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens
förbund för främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1931 anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 15,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 289—294.)
43
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen I: 56 av herr'' Johansson, Johan Bernhard nu. fl. och II: 209
av herr Andersson m. fl. i Lindome har hemställts, att riksdagen måtte såsom
statsunderstöd till främjande av jordbrukarungdomens förbunds verksamhet
under år 1931 anvisa för budgetåret 1931/1932 såsom särskilda extra
anslag dels till förbundets centrala verksamhet 20,000 kronor, dels ock till
dess lokala verksamhet 15,000 kronor eller sammanlagt 35,000 kronor.
Såsom bidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess
verksamhet har från och med 1921 årligen anvisats medel av staten. Anslaget
har från och med budgetåret 1927/1928 uppförts med 15,000 kronor.
Detsamma har natur av extra anslag och utbetalas i den mån förbundet
visat sig hava från annat håll för ändamålet mottagit understöd å minst
lika stort belopp.
Vidare har Kungl. Majit den 14 december 1928 av lotterimedel ställt
ett belopp av 100,000 kronor till förbundets förfogande, särskilt för upprätthållandet
av konsulentverksamheten, under villkor, bland andra, att
högst 20,000 kronor av medlen ifråga årligen tagas i anspråk för ändamålet.
I en till Kungl. Majit ställd, av lantbruksstyrelsen med utlåtande den
23 augusti 1930 överlämnad framställning har styrelsen för jordbrukarungdomens
förbund, med bifogande av statförslag för 1931 jämte årsberättelse
för 1929, hemställt att för budgetåret 1931/1932 komma i åtnjutande
av ett statsunderstöd utav 46,000 kronor, varav 26,000 kronor folden
centrala ledningen och verksamheten samt 20,000 kronor för den lokala
verksamheten. Till stöd för anslagsökningen anföres, dels att förbundet
från och med den 1 juli 1930 övertagit ledningen av jämväl den
ungdomsverksamhet, som med bidrag från Rockefellerinstitutionen och
under ledning av dess representant igångsatts i vissa län, dels ock de
ökade kostnader, som föranledas för förbundet vid genomförandet av det
förslag till organisation av ungdomsverksamheten på lanthushållningens
område, som av de s. k. lägre lantbruksundervisningssakkunniga framlagts
i betänkande den 30 april 1930 (statens offentliga utredningar 1930: 9).
De lägre lantbruksundervisningssakkunniga hava enligt ett i statsrådsprotokollet
återgivet utdrag av deras betänkande vitsordat att jordbrukarungdomens
förbund efter övertagande jämväl av ledningen av den ungdomsverksamhet,
som med bidrag av Rockefellerinstitutionen igångsatts
i vissa län, vore i behov av ökat statsanslag. De sakkunniga hava emellertid
uppgivit, att Rockefellerinstitutionen syntes vara villig att under
ännu några år bidraga till kostnaderna för denna ungdomsverksamhet,
under förutsättning att ökade penningmedel inom landet ställdes till förfogande.
Denna förutsättning syntes de sakkunniga i viss mån kunna fyllas
därigenom, att Kungl. Majit genom resolution den 14 december 1928 medgivit,
att av lotterimedel 100.000 kronor utbetalades till förbundet att an
-
Motioner
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
våndas till förbundets verksamhet, särskilt upprätthållandet av konsulentverksamheten,
under villkor att högst 20,000 kronor av medlen ifråga årligen
toges i anspråk för ändamålet. Härjämte hava de sakkunniga uttalat,
att anslagsökningen syntes komma att påfordras endast småningom och
bleve även i viss mån beroende av bidragen från Kockefellerinstitutionen.
Jämväl lantbruksstyrelsen har i sitt över förbundets ovanberörda framställning
avgivna i statsrådsprotokollet återgivna utlåtande framhållit, att
förbundets verksamhet i betydande grad utvidgats och att därmed jämväl
dess behov av stöd från det allmännas sida ökats. Styrelsen har emellertid
erinrat att förbundets övertagande av ungdomsledarverksamheten redan i viss
mån underlättats genom de till förbundets förfogande ställda lotterimedlen. Det
statsbidrag — frånsett anslaget till lotterimedel — varav förbundet hittills
kommit i åtnjutande, hade avsett den centrala verksamheten. Lantbruksstyrelsen
ifrågasatte, att anslaget till denna verksamhet måttas höjas med
5,000 kronor till 20,000 kronor, av vilken höjning 3,000 kronor vore avsedda
för att möjliggöra en ökning av avlöningen till förbundets föreståndare.
Beträffande den lokala verksamheten Ilar lantbruksstyrelsen anfört följande
:
_ Till denna verksamhet hade hittills icke utgått något direkt av riksdagen anvisat
statsbidrag. För sin hemställan örn sådant bidrag åberopade förbundet ett
uttalande av förenämnda sakkunniga. Med hänsyn till, att förbundet övertagit
den lokala ledarverksamheten och icke utan direkt statsunderstöd utöver de anvisade
lotterimedel torde kunna upprätthålla denna sin mest betydelsefulla verksamhet
i full omfattning hade lantbruksstyrelsen ansett sig böra föreslå, att bidrag
för ändamålet äskades av riksdagen. Lantbruksstyrelsen delade de sakkunnigas
uppfattning, att den lokala verksamheten borde upprätthållas medelst anslag
icke blott av staten utan jämväl från orten. Lämpligt syntes då
vara, att statsbidraget — såsom de sakkunniga ifrågasatt — begränsades
till visst bidrag till ungdomsledarnas avlöning. Lantbruksstyrelsen hade
icke något att erinra mot, att detta bidrag beräknades till två tredjedelar
av arvodet, dock högst 200 kronor per månad. Då förhundet enligt
statförslaget förutsatt anställande under 1931 av 16 manliga och 11 kvinnliga
ungdomsledare med sammanlagt 172 tjänstgöringsmånader, skulle
efter sagda beräkningsgrund härför kunna utgå 34,400 kronor av statsmedel.
Då de redan till konsulentverksamheten för 1931 till förfogande
ställda lotterimedlen, 20,000 kronor, i första hand syntes böra tagas i anspråk
för detta ändamål, skulle sålunda ytterligare högst 14,400 kronor
mot av förbundet begärda 20,000 kronor behöva anvisas. Med hänsyn till
den grund, varefter statsanslaget till den lokala verksamheten skulle anvisas,
syntes det nödvändigt, att detta finge lyftas endast i den mån förbundet
genom intyg från lantbruksstyrelsen eller annan myndighet, som
Kungl. Maj:t kunde finna skäl föreskriva, styrkte sig hava utöver lotterimedlen
haft utgifter, som enligt denna grund kunde täckas av statsmedel.
Anslaget i denna del syntes därför böra anvisas såsom förslagsanslag
högst.
I anslutning till vad sålunda anförts, finge lantbruksstyrelsen hemställa,
att Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen att såsom statsunder
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
45
stöd till främjande av jordbrukarungdomens förbunds verksamhet under
år 1931 anvisa för budgetåret 1931/1932 såsom särskilda extra anslag dels
till förbundets centrala verksamhet 20,000 kronor, dels ock till dess lokala
verksamhet 14,400 kronor eller sammanlagt 34,400 kronor.
Statskontoret har tillstyrkt en höjning av anslaget till föreningens verksamhet
över huvud med 5,000 kronor till 20,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag upptager anslaget med oförändrat belopp 15,000 Kungl. Majt»
kronor för budgetåret 1931/1932. förslag.
Departementschefen har för egen del yttrat följande.
»För egen del tillmäter jag stor vikt åt den verksamhet, som förbundet
avser att befrämja, och vill jag gärna understryka vikten av att förbundets
verksamhet uppehälles och i görligaste mån utvecklas. Ur dessa synpunkter
och med hänsyn till vad i ärendet, enligt lantbruksstyrelsens utredning,
blivit utrönt rörande medelsbehovet finner jag visserligen mycket starka
skäl tala för önskvärdheten av att förbundet måtte komma i åtnjutande av
förhöjt statsunderstöd. Att jag det oaktat ej nu tillstyrker anslag åt förbundet
till annat belopp, än det för innevarande budgetår utgående, eller
15,000 kronor, beror därpå, att det ytterligare statliga understöd, varav förbundet
befinnes böra komma i utnjutande, lämpligen synes kunna, på ansökan
av förbundet, utgå av lotterimedel.»
I de väckta motionerna har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag upp- Motionerna.
tagits allenast med den ändring att anslagsbeloppet avrundats till 35,000
kronor. Enligt motionärernas mening läge det stor vikt uppå att ifrågavarande
verksamhet, som uppammats av Rockefellerinstitutionen, bibehölles
och förkovrades under jordbrukarungdomens förbunds ledning. Även örn
bidrag av lotterimedel, varom städse rådde stark konkurrens, ställdes i utsikt,
innebure enligt motionärernas mening den av departementschefen i sådant
avseende föreslagna åtgärden ett så stort osäkerhetsmoment, att det kunde
befaras, att intresset för den nu livaktiga ungdomsverksamheten slappades,
örn icke tillräckliga medel för dess uppehållande anvisades av riksdagen.
Utskottet vill gärna erkänna, att jordbrukarungdomens förbund fyller en utskottet.
betydelsefull uppgift genom sina strävanden att söka öka jordbrukarungdomens
intresse för jordbruket med syftning till att få denna ungdom att
kvarbliva vid jordbruksnäringen. Verksamheten har ock genom det sätt,
varpå densamma bedrives, visat sig väl ägnad för sitt ändamål och därför
värd att fortfarande understödjas från statens sida. Med avseende å statsanslagets
belopp lia till stöd för den av förbundet på sätt ovan nämnts
ifrågasatta anslagsökningen förutom övertagandet av den lokala ungdomsverksamheten,
som tidigare handhafts av Rockefellerinstitutionen, även åberopats
de ökade kostnader, som skulle föranledas förbundet vid genomförande
av det förslag till organisation av ungdomsverksamheten på lanthushållningens
område, som framlagts av de förenämnda lägre lautbruksundervisningssakkunniga.
Redan den omständigheten, att sistniimnda förslag icke lärer föranleda
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
proposition till innevarande riksdag och sålunda kan tänkas komma till genomförande
tidigast vid 1932 års riksdag, synes utskottet utgöra en anledning till att
för närvarande ställa sig avvaktande beträffande en ökning av ifrågavarande
anslag. Härtill kommer följande. Enligt vad de lägre lantbruksundervisningssakkunniga
i ärendet anfört torde förutsättningen för att Rockef ellerinstitutionen
ännu några år skall vara villig bidraga till kostnaderna för ungdomsverksamheten
i fråga, nämligen att ökade penningmedel inom landet ställas till
förfogande, i viss mån kunna uppfyllas genom de såsom ovan nämnts till
förbundets förfogande ställda lotterimedlen. Utskottet Ilar även fäst sig
vid de sakkunnigas uttalande, att ökningen av anslaget i fråga syntes komma
att påfordras endast så småningom och även i viss mån bliva beroende
av bidragen från Rockefellerinstitutionen. Då de förenämnda lotterimedlen,
genom vilka på sätt lantbruksstyrelsen yttrat övertagandet av ungdomsverksamheten
redan i viss grad underlättats, vore avsedda att utgå med ett
belopp av 20,000 kronor årligen under loppet av fem år och då med hänsyn
till vad departementschefen uttalat goda utsikter torde föreligga för att
Kungl. Majit skall, i den mån som förbundet kan visa sig vara i behov
av ökat statsbidrag för verksamhetens upprätthållande, av lotterimedel bereda
förbundet erforderligt ytterligare anslag, anser utskottet sig icke böra
förorda någon höjning av det i riksstaten för innevarande budgetår för ifrågavarande
ändamål uppförda anslaget. Utskottet ansluter sig därför till Kungl.
Majlis förslag och kan sålunda icke biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning och med avslag å motionerna I: 56
och II: 209 såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens
förbund för främjande av dess verksamhet under kalenderåret
1931 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 15,000 kronor.
Landsbygdens 42:o) Landsbygd eils elektrifiering. Med tillstyrkan av bifall till Kungl.
Maj:ts under» punkt 101 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för främjande av en planmässig organisation och utveckling
av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor.
Byggande av 43:o) Byggande av nybyggesvägar. Under punkt 106 har Kungl. Majit
”tjänar®6" föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till byggande av nybyggesvägar
[106.] anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 302—305.)
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
47
I tva inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen I: 61 av herr Lindmark m. fl. och II: 227 av herr Nilsson
i Antnäs m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte såsom statsbidrag till
byggande av nybyggesvägar anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Vid 1929 års riksdag (prop. nr 196; R. skr. nr 226) antogos bestämmelser,
varigenom statsbidrag kan i viss ordning beviljas till byggande av väg till
sådant odlingsområde i Norrland och Dalarna, som med hänsyn till storlek,
markbeskaffenhet och övriga förhållanden finnes vara väl ägnat att användas
till jordbruk och framtida bebyggelse (ny bygges väg). Kungörelse i ämnet har
av Kungl. Maj:t utfärdats den 14 juni 1929 (nr 171). Enligt däri meddelade
bestämmelser, som trädde i kraft den 1 juli 1929, bör statsbidraget i allmänhet
icke utgå med mer än en fjärdedel till en tredjedel av den beräknade kostnaden
för väganläggningen och må ej för något fall bestämmas till högre
belopp än som motsvarar hälften av samma kostnad. Statsbidrag beviljas av
vederbörande länsstyrelse och må ej utgå, med mindre vederbörande landsting
till byggande av nybyggesvägar anvisat medel, uppgående till minst 15 procent
av det belopp, som för ändamålet blivit länet tilldelat av statsmedel. Beviljat
statsbidrag utbetalas med en tredjedel, sedan kontrakt örn arbetets utförande
blivit avslutat och arbetet påbörjats, med ytterligare en tredjedel efter det
vederbörande kontrollant intygat, att hälften av arbetet blivit utfört, samt
med återstående tredjedel, sedan arbetet blivit vederbörligen avsynat och
godkänt samt styrkt blivit, att vägens framtida underhåll ordnats jämlikt
bestämmelserna i lagen örn enskilda vägar genom lagakraftvunnen förrättning
eller dom eller i dombok intagen förening mellan intressenterna.
För ifrågavarande ändamål har av riksdagen anvisats anslag för ett vart av
budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 med 50,000 kronor. Av statsrådsprotokollet
framgår, att vederbörande länsstyrelser beräknat medelsbehovet för
budgetåret 1931/1932 till sammanlagt 85,000 kronor. Medan majoriteten
inom statens egnahemsstyrelse ansett anslagsbeloppet böra bestämmas till
65,000 kronor, har en av styrelsens ledamöter yrkat på förhöjning av anslaget
till 75,000 kronor under det en annan ledamot ansett anslaget böra
upptagas med oförändrat belopp av 50,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att nämnvärd erfarenhet ännu icke
vunnits rörande hithörande verksamhet. Med hänsyn härtill samt av sparsamhetsskäl
har han icke ansett sig böra ifrågasätta annat än att anslaget
även för nästkommande budgetår bestämmes till 50,000 kronor.
Motionärerna hava under framhållande av ifrågavarande anslags stora
värde för det norrländska jordbrukets utveckling hemställt om anvisande
av ett till 75,000 kronor förhöjt anslag.
Motioner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Kolonisationsverksamheten
å Alträsks
kolonisationsområde.
[109.]
Utskottet.
Undersöknings-
och
försöksanstalt
för sötvattensfisket.
[114.]
4° Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet vill erinra att anslag för ifrågavarande ändamål för första gången
beviljades av 1929 års riksdag. Anslagsbeloppet bestämdes då för budgetåret
1929/1930 till 50,000 kronor, vilket belopp jämväl beviljats för innevarande
budgetår.
Det vill synas utskottet som örn den verksamhet, som med ifrågavarande
anslag är avsedd att främjas, ännu icke vunnit den stadga, som måste anses
erforderlig för ett säkrare avvägande av statsanslagets storlek. I likhet
med departementschefen anser utskottet därför, att någon ytterligare erfarenhet
bör avvaktas, innan en förhöjning av anslaget företages. Utskottet kan
sålunda icke biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionerna I: 61
och II: 227 såsom statsbidrag till byggande av nybyggesvägar
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
44:o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Under
punkt 109 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till gäldande av vissa
av kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens
län föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 4,000 kronor.
För innevarande budgetår har riksdagen för motsvarande ändamål anvisat
ett extra förslagsanslag av 3,330 kronor.
Höjningen med 670 kronor hänför sig till vissa ökade omkostnader.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens
län föranledda utgifter anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.
45:o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket.] Under
punkt 114 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1931/
1932 anvisa a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten för
sötvattensfisket ett extra förslagsanslag av 21,000 kronor; b) till driftkostnader
för nämnda anstalt ett extra reservationsanslag av 11,200 kronor.
Enligt skrivelse den 31 maj 1930, nr 323, i anledning av Kungl. Majits
proposition den 14 mars 1930, nr 264, angående åtgärder för upphjälpande
av sötvattensfisket m. m., har riksdagen, bland annat, dels antagit ett i
statsrådsprotokollet till nämnda proposition omförmält, av Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse gjort erbjudande att bekosta upprättande av ett central
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
49
laboratorium för insjöfisket m. m., dels till avlöningskostnader för en sådan
undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensflsket för budgetåret 1930
1931 beviljat ett extra förslagsanslag av 2,800 kronor och dels till omkostnader
för driften av nämnda anstalt för samma budgetår beviljat ett extra
reservationsanslag av 1,700 kronor.
Riksdagens nämnda beslut avsåg, förutom anordnande av två lokala försöksstationer,
upprättande med anlitande av ovanberörda donation av en
central anstalt för undersöknings- och försöksverksamhet på sötvattensfiskets
område. Kostnaderna för avlöningar vid anstalten och driften av densamma
skulle bestridas av statsmedel.
Den av riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag godkända avlöningsstaten
för anstalten har följande utseende:
2 laboratorer, lönegrad B 26 ........................................ kronor 16,248
1 fiskmästare, » B 10 ........................................ » 2,988
1 vaktmästare, » B 5 ........................................ » 2,208
1 kontorsbiträde, » B 4 ............ » 2^052 23,496
Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis ........... ............................... 1,004
Förslagsvis kronor 24,500.
De årliga driftkostnaderna för anstalten upptogos i propositionen till 15,000
kronor, vilken beräkning av riksdagen lämnades utan erinran.
De av fjolårets riksdag beviljade anslagen avsågos för anställande av en
laborator och fiskmästaren för en tid av tre månader under budgetåret
1930/1931 samt för arrendeavgift och driftkostnader i övrigt för sistnämnda
tid.
Att Kungl. Majit nu äskat anslag till lägre belopp än som beräknats för
de årliga kostnaderna vid anstalten beror huvudsakligen på att anstalten
icke beräknas vara fullt igång förrän tidigast den 1 oktober 1931.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder ingen utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 anvisa
a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensflsket ett extra förslagsanslag av
21,000 kronor;
b) till driftkostnader för nämnda anstalt ett extra
reservationsanslag av 11,200 kronor.
Utskottet.
Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 2 hafi. (Nr 2.)
4
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Södra Sve- 46io) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 115 har Kungl.
^förening*1 Majit föreslagit riksdagen att 1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriför[115.
] ening anvisa för hudgetåret 1931/1932 såsom extra anslag a) såsom bidrag
till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, b) såsom bidrag
till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet
16,750 kronor eller tillhopa 25,400 kronor; 2) utöver det för
budgetåret 1930/1931 anvisade reservationsanslaget av 17,000 kronor för
uppförande vid Aneboda av en bostadsbyggnad åt föreståndaren för föreningens
försöksverksamhet för samma ändamål anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 3,000 kronor.
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening fördess fortlöpande verksamhet
bar riksdagen för varje år från och med 1908 anvisat särskilt anslag. För ett vart
av budgetåren 1925/1931 har sålunda anvisats såsom extra anslag dels såsom
bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, dels ock
såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöksoch
fiskodlingsverksambet 17,350 kronor eller tillhopa 26,000 kronor.
För uppförande av bostad åt föreståndaren för föreningens försöksverksamhet
vid Aneboda bar därjämte för budgetåret 1930/1931 anvisats
ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor.
I två särskilda till Kungl. Majit inkomna ansökningar har styrelsen
för södra Sveriges fiskeriförening dels med bifogande av förslag till
inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1931/1932 hemställt, att Kungl.
Majit måtte vidtaga åtgärder för att föreningen, måtte för samma budgetår
komma i åtnjutande av ett statsunderstöd av 25,400 kronor, varav
8,650 kronor till föreningens upplysningsverksamhet och 16,750 kronor
till dess fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksambet,
dels anhållit örn anvisande för budgetåret 1931/1932 av ett fyllnadsanslag
å 3,000 kronor för uppförandet av ovanberörda föreståndarbostad
vid Aneboda.
De av Kungl. Majit äskade statsbidragen för föreningens allmänna utgifter
utgöra tillhopa 25,400 kronor mot 26,000 kronor för innevarande
budgetår.
Det härutöver begärda fyllnadsanslaget till föreståndarbostaden är
avsett att täcka dels kostnader för anordnande av värmeledning, w. c.
m. m., dels ökade utgifter för måleriarbeten och dels vissa av en av
föreningen företagen utökning av bostadsbyggnadens grundyta förän
ledda kostnader.
I sistnämnda avseende torde böra erinras örn följande.
I en till Kungl. Majit den 30 augusti 1929 ingiven framställning hemställde
föreningen örn ett statsanslag av 17,000 kronor för uppförande
av en bostadsbyggnad vid Aneboda åt föreningens föreståndare. Härvid
åberopade föreningen en av byggmästaren Josua Persson i Lamhult
utförd, vid ansökningen fogad preliminär skiss till byggnaden, som Pers
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
son erbjudit sig uppföra för en kostnad av 15,500 kronor, vartill skulle
komma erforderliga väg- och planeringsarbeten efter en beräknad kostnad
av 1,500 kronor. Byggnadsstyrelsen överlämnade med infordrat utlåtande
över framställningen den 9 november 1929 ett omarbetat förslag,
vilket åskådliggjordes å en vid utlåtandet fogad ritning, och anförde däivid,
att detta förslag innebure en lämpligare rumsindelning, varjämte
byggnadens planyta minskats. Den för det ursprungliga förslaget angivna
byggnadskostnaden å 15,500 kronor syntes byggnadsstyrelsen
knappt beräknad, men ansågs förslå för genomförande av det omarbetade
förslaget, vilket styrelsen förordade till utförande. I nionde huvudtiteln,
punkten 108, till 1930 års riksdag förordade departementschefen, att
statsanslag å det av föreningen begärda beloppet 17,000 kronor lämnades
föreningen för utförande av en bostadsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med den inom byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningen.
Kungl. Maj:ts i anslutning härtill avfattade förslag bifölls av riksdagen.
Departementschefen, som icke funnit skäl till erinran mot föreningens framställning
i vad den avser statsbidrag för budgetåret 1931/1932 till föreningens
allmänna verksamhet, har i fråga örn det till föreståndarebostaden vid Aneboda
begärda ytterligare anslaget anfört följande.
»Statsmakterna böra givetvis kunna förutsätta, att de utgiftsberaknmgar,
sorn läggas till grund för ett anslagsbeviljande, i möjligaste man motsvara
de verkliga kostnaderna. I detta avseende synes föreningens 1929 framlagda
beräkning hava varit så till vida bristfällig, som däri icke upptagits några
kostnader för de av föreningen sedermera verkställda anordningarna toi
värmeledning, av. c. m. m. Vidkommande den merkostnad, som star i samband
med grundytans utökning, vill det synas, som örn föreningen bort
]lava haft sä mycket mera anledning att härutinnan iakttaga försiktighet,
som enligt byggnadsstyrelsens förstberörda utlåtande den av styrelsen dari
tillstyrkta och av departementschefen godtagna begränsningen i byggnadens
grundyta utgjort en förutsättning för att kostnaden skulle kunna rymmas
inom det av föreningen 1929 begärda och av riksdagen beviljade^ anslaget.
Byggnadsstyrelsen har emellertid funnit det nya forslaget val planlagt
och framhållit, att trots utökningen rummen icke kunde sagås Amra förstöra
för en byggnad av den art, varom här vöre fråga Byggnadsstyrelsen
har härjämte anfört, att den beräknade byggnadskostnaden mäste betraktas
såsom synnerligen låg i förhållande till byggnadens storlek.
I betraktande av detta byggnadsstyrelsens uttalande samt med hänsyn till
att föreningens egna begränsade tillgångar icke torde bereda modighet till tackande
av ifrågavarande ökade utgifter, har jag — oaktat ovan anförda erinringar
— icke velat motsätta mig anvisandet av det begarda iyllnadsanslaget
å 3,000 kronor.»
Utskottet vill understryka departementschefens erinringar med avseende
å vissa av föreningen vidtagna åtgärder i fråga örn föreståndarbostaden vid
Aneboda, vilka föranlett behov av det nu begärda ytterligare byggnadsanslagct.
T betraktande emellertid av byggnadsstyrelsens uttalande dels att
Tjtkkottet.
52 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
byggnaden i trots av den företagna utökningen icke kunde sägas vara för
stor, dels ock att byggnadskostnaden måste betraktas som synnerligen låg
i förhållande till byggnadens storlek, har utskottet icke velat motsätta sig
beviljande av tilläggsanslaget ifråga.
Beträffande Kungl. Martts förslag, i vad rör anslaget till föreningens allmänna
verksamhet, har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
anvisa för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag
a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
8,650 kronor,
b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamsamhet
16,750 kronor eller tillhopa 25,400 kronor;
2) utöver det för budgetåret 1930/1931 anvisade reservationsanslaget
av 17,000 kronor för uppförande
vid Aneboda av en bostadsbyggnad åt föreståndaren
för föreningens försöksverksamhet för samma ändamål
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 3,000 kronor.
47:01 HUln)grafisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa Iimtskommisst-
hydrografiska mätningar samt andel i kostnaderna för en internationell
ZZiTtr hJ''(iro"rafisk'',,io,°gisk centralanstalt. Under punkt 116 har Kungl. Maj:t
vissa havs- föreslagit riksdagen 1) förklara, att riksdagen medgiver mottagande av
hydrografiska en i statsrådsprotokollet omförmäld donation för inrättande och utrustning av
samt andel i en fiskeriteknisk avdelning med laboratorium vid den till Lysekil förlagda
kostnaden för anstalten för fiskeriundersökningar; 2) för budgetåret 1931/1932 anvisa a) till
nell hydra- omkostnader for de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen be9UkScénimi
drivna undei''sökningar av de Sverige omgivande haven ett extra reser9
anstalt. vationsanslag av 63,000 kronor, b) till omkostnader för vissa av kommis[116.
] sionen från nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska mätningar
m. m. ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor, c) till täckande
av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium ett extra anslag av 10,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 334—351.)
För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag under en lång följd avår
anvisat medel å extra stat. De senare åren hava för ändamålet anvisats tre
särskilda anslag, nämligen dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedinvna undersökningarna, dels till
omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska by
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
53
rån övertagna observationsarbeten, dels ock till täckande av Sveriges
andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium.
Statens undersöknings- och försöksverksamhet på havsfiskets område
bedrives för närvarande i främsta rummet av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen, varjämte undersökningar och försök i sagda avseende
jämväl utföras av lantbruksstyrelsens fiskeribyrå.
Enligt skrivelse den 9 maj 1928, nr 178, anmälde riksdagen sitt bifall
till en av Kungl. Maj:t avlåten proposition (nr 108) med hemställan, att
riksdagen måtte förklara sig icke finna anledning till erinran mot antagandet
av ett av Lysekils stad gjort erbjudande att på vissa villkor till
statsverket överlämna en i statsrådsprotokollet till nämnda proposition
angiven fastighet i Lysekil för anordnande därstädes i anslutning till en
av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen i ämnet gjord framställning
av en anstalt för fiskeriundersökningar liksom ej heller mot
mottagandet av i samma statsrådsprotokoll omförmäld donation å 75,000
kronor för anstaltens iordningställande och utrustning.
Genom beslut den 22 juni 1928 förklarade sig Kungl. Majit mottaga Lysekils
stads ovanberörda erbjudande ävensom förenämnda donation. Därjämte
bemyndigade Kungl. Majit hydrografisk-biologiska kommissionen
att med anlitande av omförmälda donationsmedel å fastigheten i fråga
i huvudsaklig överensstämmelse med av kommissionen i skrivelse den
10 december 1927 uppgjort förslag uppföra nybyggnad för en havsfiskeriundersökningsanstalt
och inreda den å fastigheten befintliga mindre
byggnaden till vaktmästarbostad samt att inom ramen för återstående
till förfogande ställda medel förse anstalten med nödig utrustning. I
nämnda framställning framhöll kommissionen, att den nya anstalten
vore avsedd att användas för kommissionens biologiska arbeten samt
framdeles, när statsmakterna eventuellt därom fattade beslut, även för
fiskeritekniska undersökningar. Däremot skulle kommissionens hydrografiska
undersökningar alltjämt hava sin fasta station i den av kommissionen
förhyrda laboratoriebyggnaden å Bornö i Gullmarfjordens inre
del.
Under punkt 104 i nionde huvudtiteln till 1929 års riksdag förklarade
sig departementschefen icke hava något att erinra mot ett av hyalrografisk-biologiska
kommissionen i huvudtiteln återgivet utgiftsförslag slutande
å 40,000 kronor, innefattande en ökning i jämförelse med anslaget
för budgetåret 1928/1929 med 9,750 kronor på grund av det nyinrättade
fiskeribiologiska laboratoriet. Med bifall till Kungl. Majlis i anslutning
härtill framlagda förslag beviljade riksdagen för budgetåret 1929/1930 till
omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna
undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
Sedan riksdagen för budgetåret 1930/1931 för ifrågavarande ändamål
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Innebörden av
Kungl. Majda
förslag.
anvisat ett till 43,500 kronor förhöjt belopp, har Kungl. Majit den 13 juni
1930 fastställt utgiftsstat för svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
för samma budgetår.
De båda andra här ovan berörda anslagen äro för samina budgetår upptagna
med 9,000 kronor respektive 10,000 kronor.
I skrivelse den 5 augusti 1930 har svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen gjort framställning om anslag för budgetåret 1931/1932.
I samband härmed har kommissionen föreslagit till antagande ett av
styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse under viss förutsättning
gjort erbjudande att ställa till kommissionens förfogande ett belopp
av 42,000 kronor för upprättande av ett fiskeritekniskt laboratorium.
I skrivelsen har kommissionen erinrat, att kommissionen i skrivelse den 10
december 1927 med tillstyrkan av mottagande av de ovanberörda donationerna,
vilka möjliggjort inrättande av det förenämnda fiskeribiologiska
laboratoriet i Lysekil, framhållit den stora vikten av, att anstalten kunde
snarast möjligt få tagas i anspråk jämväl för fiskeritekniska undersökningar.
Dessa undersökningar skulle framför allt inriktas på fiskkonservering
och nätimpregnering, på vilka områden nu icke några som
helst undersökningar bedreves och där helt visst funnes stora möjligheter
till fiskerinäringens befrämjande. Det borde i detta sammanhang
framhållas, att vårt lands konservindustri enligt då tillgängliga siffror
representerade ett värde av 8,109,000 kronor. I sitt över denna framställning
den 5 januari 1928 avgivna utlåtande hade lantbruksstyrelsen
ytterligare understrukit vad kommissionen sålunda anfört angående behovet
av undersökningar på det fiskeritekniska området.
Kommissionen har vidare anfört, att en möjlighet yppat sig att få till
stånd ett fiskeritekniskt laboratorium. Styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse hade nämligen beslutat, såsom ett kommissionens skrivelse
i avskrift bilagt erbjudande utvisade, ställa ett belopp av 42,000 kronor
till kommissionens förfogande, under förutsättning att regeringen avlämnade
proposition örn och att nästkommande riksdag beviljade nödiga
medel till bestridande av driften för det planerade laboratoriet. Enligt
de beräkningar, kommissionen med anlitande av sakkunniga personer
utfört, skulle nämnda belopp vara fullt tillräckligt för ett fullständigt
iordningställande av laboratoriet med modern utrustning. Driften av
ett dylikt laboratorium krävde givetvis personal och ökade kostnader.
Kommissionen holle före, att verksamheten borde kunna upptagas inom
en mera begränsad ram än den, särskilt tillkallade sakkunniga på sin tid
föreslagit. Sparsamhetsskäl talade starkt härför. Enligt kommissionens
mening skulle det sålunda vad personalen beträffade åtminstone till en
början vara tillräckligt med en laborator jämte ett laboratoriebiträde.
Vaktmästare och skrivbiträde torde kunna delas med den fiskeribiologiska
avdelningen.
Kungl. Majlis förevarande framställning avser först ett medgivande från
riksdagens sida till antagande av ett av styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse gjort erbjudande att under i det föregående angiven förutsättning
ställa till förfogande ett belopp av 42,000 kronor för upprättande av
ett fiskeritekniskt laboratorium i Lysekil.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 55
Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget till omkostnader
för de av kommissionen bedrivna undersökningarna av de Sverige
omgivande haven dels en höjning nied i runt tal 2,600 kronor av däri ingående
utgifter för det till Lysekil förlagda liskeribiologiska laboratoriet,
dels i samband med inrättande vid nämnda laboratorium jämväl av en fiskeriteknisk
avdelning med laboratorium upptagande i förevarande anslag av ett
till i runt tal 16,900 kronor beräknat belopp till driftkostnader för samma
avdelning.
Av de föreslagna höjningarna beträffande den fiskeribiologiska avdelningen
hänföra sig 500 kronor till ökade utgifter för expenser som följd
av fiskeribiologiska laboratoriets tillkomst och i runt tal 1,200 kronor till
ökade laboratoriekostnader. Återstoden 900 kronor är föranledd av att å
laboratoriet tjänstgörande en förste och en andre assistent ansetts böra komma
i åtnjutande av arvodesförhöjning, ungefärligen motsvarande skillnaden i
levnadsomkostnader mellan Lysekil och Fiskebäckskil, där de förut varit
stationerade.
För uppehållande av den föreslagna fiskeritekniska avdelningen har räknats
med anställande av en laborator med en avlöning av o,850 kronor och
ett laboratoriebiträde med en avlöning av 3,500 kronor. Sistnämnda arvode
har motiverats med hänsyn till de kvalifikationer, som måste uppställas på
denna befattningshavare. Beträffande driftkostnaderna i övrigt för ifrågavarande
avdelning uppgående till 7,500 kronor beräknas 5,000 kronor för
laboratoriekostnader. Återstoden belöper på reseersättningar, böcker, bindning,
expenser, lyse, värme samt byggnadsunderhåll.
I fråga örn anslaget till de från nautisk-meteor olo giska byrån övertagna
arbetena samt anslaget till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för
en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium
Ilar icke ifrågasatts någon ändring.
Beträffande frågan örn emottagandet av ifrågavarande donation har departementschefen
— efter att hava erinrat att särskilt tillkallade sakkunniga
på sin tid avgivit förslag angående anordnande av en försöksanstalt på havsfiskets
område, vari förutsatts att denna anstalt skulle omfatta en fiskeribiologisk
och en fiskeriteknisk avdelning — anfört följande.
»Genom upprättande av det berörda fiskeribiologiska laboratoriet i Lysekil
har det av de sakkunniga angivna behovet i först angivet avseende blivit
tillgodosett. Då genom den nu erbjudna donationen jämväl det av de sakkunniga
med styrka framhållna och av lantbruksstyrelsen kraftigt understrukna
önskemålet av en fiskeriteknisk avdelning vid ifrågavarande institution
skulle kunna realiseras utan andra utgifter för statsverket än de därav
föranledda årliga driftkostnaderna, anser jag mig böra tillstyrka den frikostiga
donationens mottagande. Då mottagandet emellertid såsom nyss
nämnts kommer att medföra ökat behov av statsmedel för svenska hydrogratisk-biologiska
kommissionen, torde riksdagens medgivande till mottagandet
böra inhämtas. Mot det av samtliga myndigheter biträdda förslaget till den
fiskeritekniska avdelningens organisation, vilket skulle påkalla anställande
56
Utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
av allenast en laborator och ett laboratoriebiträde, har jag ej erinran. Den
i organisationsförslaget innefattade begränsningen överensstämmer väl med
den strävan att genom inskränkningar i de berörda sakkunnigas förslag
nedbringa kostnaderna, som pa sätt ovan nämnts gjort sig gällande vid
frågans tidigare behandling.»
För egen del anser utskottet, att staten bör begagna det tillfälle, som
genom ovanberörda erbjudande yppat sig att utan någon som helst engångskostnad
för staten erhålla ett fiskeritekniskt laboratorium med modern utrustning,
varav behov länge gjort sig starkt kännbart. Upprättande av ett
sadant laboratorium ingår ock i den i ärendet omförmälda planen för ett rationellt
ordnande av undersöknings- och försöksverksamheten på fiskets område.
Utskottet finner sig sålunda böra tillstyrka antagande av donationen i fråga.
Mot den för laboratoriet ifrågasatta organisationen har utskottet så mycket
mindre att framställa någon erinran, som denna på sätt departementschefen
anfört synes väl överensstämma med den strävan att genom inskränkningar
i den ursprungligen framlagda planen nedbringa kostnaderna, vilken gjort
sig gällande vid frågans tidigare behandling. De för laboratoriet beräknade
driftkostnaderna föranleda icke någon utskottets erinran liksom ej heller den
mindre höjning i övrigt, som föreslagits i anslaget till omkostnader för de
av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna
av de Sverige omgivande haven. Detta anslag bör sålunda upptagas med
såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär 63,000 kronor. De båda övriga här
ifrågavarande anslagen, beträffande vilka någon förändring ej ifrågasatts,
torde böra uppföras med oförändrade belopp eller 9,000 kronor respektive
10,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) förklara, att riksdagen medgiver mottagande av
ovanberörda donation för inrättande och utrustning
av en fiskeriteknisk avdelning med laboratorium vid
den ovanberörda till Lysekil förlagda anstalten för
fiskeriundersökningar;
2) för budgetåret 1931/1932 anvisa
a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen bedrivna undersökningar av
de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag
av 63,000 kronor,
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från
nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska
mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 9,000 kronor,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
57
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för
en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
nied laboratorium ett extra anslag av 10,000 kronor.
48:o) Skogshushållning i allmänhet. I förslaget till riksstat för budgetåret
1931/1932 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget till
skogshushållning i allmänhet med oförändrat belopp, 20,700 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932
uppföra ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning
i allmänhet med oförändrat belopp, 20,700 kronor.
49:o) Utgifter för naturskyddsändamål. Med tillstyrkan av bifall till Kungl.
Maj:ts under punkt 137 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom särskilda extra
reservationsanslag
a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor,
b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
6,800 kronor.
Stockholm den 17 februari 1931.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
flan lörsta kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Elof B. Andersson, Johan
Bernhard Johansson, Granath, Tjällgren, Gabrielsson och Dalberg samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld, Hedlund i Häste, Carlström
Andersson i Grimbo, Bengtsson i Kullen, Weibull och Olsson i ltödningsberg.
med undantag därav att vid behandling av punkterna:
28—49 herr Elof B. Andersson ej deltagit i’förhandlingarna ;
28 och 29 friherre Lilliecreutz deltagit i stället för herr Weibull;
41 herr Bengtsson i Kullen ej deltagit i förhandlingarna.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 2 haft. (Nr 2.)
5
Skogshushållning
i allmänhet.
[127.]
Utgifter för
uaturskyddsändamål.
[137.]
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
, Reservationer:
Under punkt 7 (stuteriväsendet) av herr Sköld, som ansett, att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse.
Utskottet anser sig — — — i anslaget till hingstdepåerna och stuteriet.
Beträffande den väckta motionen vill utskottet uttala, att den ifrågavarande
extra personalen för ridning och dressyr onekligen synes väl lågt
avlönad och att någon löneförbättring därför torde höra beredas densamma.
I sådant syfte anser sig utskottet böra förorda, att anslaget till hingstdepåernas
och stuteriets verksamhet höjes med ytterligare 500 kronor.
Med de av utskottet förordade höjningarna kommer anslaget till hingstdepåernas
och stuteriets verksamhet att uppgå till 240,500 kronor.
Med avseende å--— från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och den i ämnet väckta motionen
II: 315 höja ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet,
nu 692,000 kronor, med 108,500 kronor till
800,500 kronor.
Under punkt 24 (svenska mosskulturföreningen)
1) av herrar Carlström och Olsson i Rödningsberg, som ansett, att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse:
»Utskottet har icke — — — sprida kunskap härom. Å andra sidan bör
beaktas, att i den mån, som en alltmer ingående kännedom vunnits på mosskulturens
område, behov icke torde kunna föreligga av fortgående undersökningar
på detta område i samma omfattning som hittills. Härmed synes
ock sammanhänga, att föreningen under senare år börjat ägna allt större
uppmärksamhet åt mosskulturen närliggande områden. Utskottet syftar
härvid närmast på betes- och vallodlingen, som numera spelar en framträdande
roll inte minst då det gäller mossmarkernas utnyttjande på ett
ekonomiskt fördelaktigt sätt. Härav torde ock följa, att någon utvidgning
av den verksamhet, som mosskulturföreningen närmast representerar, icke
hör ifrågakomma utan utvecklingen snarare gå mot en begränsning i möjligaste
mån av denna verksamhet. Härmed kommer utskottet osökt in på
den av departementschefen framförda tanken på en sammanslagning av
mosskulturföreningen med svenska betes- och vallföreningen. Ett realiserande
av denna tanke skulle — vill det synas — icke blott vara själva
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
59
ifrågavarande . verksamhet till gagn utan jämväl möjliggöra en icke oväsentlig
begränsning av kostnaderna för densamma. Denna fråga synes utskottet
följaktligen böra bli föremål för övervägande vid den tilltänkta
utredningen liksom ock spörsmålet rörande ett fortsatt upprätthållande av
försöksgården vid Gisselås. — Utskottet har härvidlag---av 104,000
kronor.»
2) av herr Hedlund i Häste.
Under punkt 41 (jordbrukarungdomens förbund)
av herrar Sederholm, J. B. Johansson, Tjällgren, Gabrielsson, Hedlund,
Andersson i Grimbo och Weibull, som ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till de i ämnet väckta motionerna I: 56 och II: 209.
Under punkt 43 (byggande av nybyggesvägar)
av herr Gabrielsson, som anfört följande:
Av handlingarna i ärendet framgår, att länsstyrelserna i de norrländska
länen beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 till 95,000 kronor,
för 1930/1931 till 60,000 samt för 1931/1932 till 85,000.
Då enligt vad utskottet nu förordat även för nästa år ett till 50,000 kronor
begränsat anslag skulle av riksdagen anvisas, uppstår sålunda en brist på
90,000 kronor. Då jag anser detta anslag vara av största betydelse för ett
rationellt tillgodogörande av de odlade och odlingsbara marker, som riksdagen
både tidigare och fortfarande anvisar betydande anslag till, hemställer
jag, att anslaget höjes till samma belopp, som i motionerna föreslagits eller
till 75,000 kronor.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:51 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar. s. 1 i texten