Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1931-02-17 · 59 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1931:2, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1931 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av

Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda

framställningar.

l:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. Under punkt 1

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) godkänna ett av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordat förslag till ordinarie avlöningsstat för

jordbruksdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932;

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till jordbruksdepartementets

avdelning av Kungl. Majits kansli, nu 189,500 kronor, med 4,000

kronor till 193,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet sid. 2

och 3.

Ordinarie förslagsanslaget till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl.

Majits kansli är jämlikt beslut av 1930 års riksdag (skr. nr 9 A p. 1) uppfört

med 189,500 kronor.

Följande ordinarie stater för departementet tillämpas från och med budgetåret

1930/1931i

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 121,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

................................................................................. * 29,500

Avlönande av en extra föredragande hos regeringsrätten,

förslagsanslag ................................................... *________9!500

Förslagsanslag kronor 160,100.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag kronor 29,400.

* Hänför sig till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 10" 1. 10 sami. 2 hafi. (Sr 2.)

Departementets

avdelning

av Kungl.

Majits kansli.

[!•*]

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Beträffande, ordinarie avlöningsstaten innebär förslaget endast ändring i

fråga om förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., vilket enligt förslaget skulle höjas med 4,000 kronor till 33,500

kronor.

Enligt den av departementschefen lämnade redogörelsen rörande i departementet

erforderliga arbetskrafter skulle behov föreligga av ytterligare två

amanuenser med heltidstjänstgöring. Av budgetära skäl har departementschefen

emellertid ansett, att medel böra beredas för anställande av allenast en

dylik befattningshavare med beräknad placering i 15:de lönegraden i löneplanen

för extra ordinarie befattningshavare. Härigenom skulle närmast

möjliggöras, att statssekreteraren och expeditionschefen kunde tilldelas vardera

en amanuens i stället för, som nu vore fallet, en tillhopa. Kostnaderna

skulle därvid uppgå till 3,888 kronor, med vilket belopp, avrundat till 4,000

kronor, såsom ovan nämnts anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. på grund härav ansetts böra ökas.

Ordinarie avlöningsstaten skulle i enlighet härmed erhålla följande utseende:
-

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 121,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

................................................................................... ,» 33,500

Avlönande av en extra föredragande hos regeringsrätten,

förslagsanslag ............................................................................ » 9,500

Förslagsanslag kronor 164,100.

. Någon ändring i övergångsstaten har ej ifrågasatts.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört rörande det ökade behovet

av arbetskrafter inom departementet, har utskottet ansett sig böra biträda

Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen förordade förslaget

till ordinarie avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas från och med budgetåret 1931/

0? : 1932;

, , b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Majzts

kansli, nu 189,500 kronor, med 4.000 kronor till 193,509

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 3

2:o) Försök att förbättra hållbarheten m. ni. hos smör. Under punkt 8

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till utförande genom centralanstaltens

för försöksväsendet på jordbruksområdet mejeriavdelning av försök hos. smör.

i mejerier att förbättra hållbarheten m. m. hos smör anvisa för budgetåret ''»•]

1931/1932 ett extra anslag av 9,500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 20—24.)

I skrivelse den 18 oktober 1929 har styrelsen för skånska smärexportfföreningen

hemställt, att medel måtte ställas till centralanstaltens för försöksväsendet

på jordbruksområdet förfogande för skyndsamt utförande genom

anstaltens mejeriavdelning av försök i större skala i och för utrönande av

tillverkningsmetod m. m., varigenom det svenska smörets hållbarhet kunde

förbättras.

Lantbruksstyrelsen och styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet hava i avgivna utlåtanden tillstyrkt åtgärders vidtagande

för utförande av den ifrågasatta försöksverksamheten. Centralanstaltens

styrelse, som därvid överlämnat yttrande av professorn Nils Hansson

och överassistenten E. Haglund, har i sitt utlåtande anfört bland annat

följande.

Med hänsyn till smörproduktionens stora betydelse för vårt lands jordbruk

och den mindre gynnsamma ställning det svenska smöret för närvarande

intoge på världsmarknaden, vore det en angelägenhet av stor

vikt, att mera omfattande försök angående åtgärder till förbättrande av

smörets hållbarhet än de, som hittills kunnat utföras vid centralanstaitens

försöksmejeri, snarast Lomme till utförande. Ifrågavarande, försök

torde till väsentlig del böra förläggas till smörproducerande mejerier i

olika delar av landet. För ifrågavarande försöksverksamhet krävdes

emellertid såväl arbetskraft som ekonomiska resurser, och, då mejeriförsöksverksamheten

vid centralanstalten redan vid sin .nuvarande omfattning

vore mycket knappt tillgodosedd med bådadera, förutsatte den föreslagna

utvidgningen av försöksverksamheten ovillkorligen särskilt anslag

för ändamålet. .

I det av Hansson och Haglund avgivna yttrandet beräknades ifrågavarande

kostnader för räkenskapsåret 1930/1931, därvid utvidgningen i

försöksverksamheten beräknades kunna påbörjas först omkring den 1

september 1930, till sammanlagt 8,900 kronor. De sålunda beräknade kostnaderna

ansåge styrelsen vara lämpligt avvägda. Skulle nu avsedda försöksverksamhet

kunna bedrivas i tillfredsställande omfattning, syntes någon

minskning av det beräknade kostnadsbeloppet icke kunna göras.

& I likhet med lantbruksstyrelsen ansåge styrelsen det vara naturligt, att

ifrågavarande utvidgade försöksverksamhet på mejeriområdet omhänderhades

av centralanstalten. Därvid borde anstalten naturligtvis söka

samarbete med olika institutioner och enskilda, som vore verksamma

inom mejerihanteringen. Vad särskilt anginge svenska smörprovningarna

upprätthölle centralanstalten sedan lång tid tillbaka nära kontakt

med denna institution, och beträffande nu föreslagna försöksverksamhet

torde dylik samverkan komma att visa sig särskilt värdefull, när det

gällde lagringsförsök med smör.

Kostnaderna för dylika försök under ett helt arbetsår ha av anstaltens

styrelse beräknats till 9,500 kronor, därav lön åt en försöksassistent 0,300

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Utbildnings

kurser för

kontrollassistenter.

[26.]

kronor, föisöksassistentens resor och traktamente 1,200 kronor, arbetshjälp

vid försöken 500 kronor samt ersättning åt mejerierna 1,500 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

»Smörproduktionens stora betydelse för landets jordbruk gör det enligt

min mening till en angelägenhet av synnerlig vikt, att det svenska exportsmörets

konkurrenskraft på världsmarknaden stärkes. Åtgärder i

syfte att förbättra smörets hållbarhet och andra egenskaper äro givetvis

ägnade att gynnsamt påverka pris- och avsättningsförhållandena för exportsmöret.

Jag finner det därför välbetänkt, att den genom centralanstaltens

mejeiuavdelning hittills bedrivna försöksverksamheten på nu

föreslaget sätt utvidgas. Därigenom kunna de vid försöksverksamheten

vunna resultaten under mejeriavdelningens ledning och tillsyn underkastas

prövning vid praktisk mejeridrift i smörproducerande mejerier

inom olika delar av landet. För att dessa praktiska mejeriförsök, vilka

huvudsakligen höra avse smörets hållbarhet men jämväl torde få utsträckas

att avse andra kvalitetsegenskaper hos smör, må kunna i största

möjliga mån bliva fruktbärande för mejerihanteringen och smörexporten

torde de, såsom lantbruksstyrelsen förordat, böra utföras under samarbete

med svenska smörprovningarna. Jag har förvissat mig örn, att från

svenska smörprovningarnas sida stort intresse förefinnes för nu förevarande

angelägenhet.»

Otvivelaktigt äro åtgärder, som kunna vara ägnade att förbättra särskilt

hållbarheten hos det svenska smöret, av stor betydelse för den svenska smörexporten.

Utskottet anser därför i likhet med departementschefen och de i

ärendet hörda myndigheterna att möjlighet bör beredas till — såsom med

förslaget närmast avses — ett utprövande under praktiska förhållanden och

i större skala av vissa utförda laboratorieförsök i sådant syfte. På sätt i

ärendet framhållits lära sådana försök icke kunna komma till stånd utan

anvisande för ändamålet av särskilt statsbidrag. På grund härav och då

det av Kungl. Majit äskade beloppet icke föranleder någon utskottets erinran

hemställer utskottet,

att riksdagen må till utförande genom centralanstaltens

för försöksväsendet pa jordbruksområdet mejeriavdelning

av försök i mejerier att förbättra hållbarheten m. m.

hos smör anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 9,500 kronor.

3:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Majlis under punkt 26 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till

anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 14,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 3

4:o) Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare. Under wwtoppunkt

27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande av ut- ladugårdsbildningskurser

för ladugårdsförman och svinskötare anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 38,000 kronor. [27.]

Riksdagen har under flera år anvisat anslag till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförman samt från och med 1918 jämväl till dylika

kurser för svinskötare. För ifrågavarande ändamål har i riksstaten för ett

vart av budgetåren 1926/1929 uppförts ett extra reservationsanslag av

32,000 kronor. För vartdera av budgetåren 1929/1931 har medelsåtgången

beräknats till 34,000 kronor, med vilket belopp anslaget för innevarande

budgetår är uppfört.

" Kungl. Maj-.ts förevarande förslag innebär en höjning från 34,000 kronor

till 42,000 kronor av statens årliga bidrag, varigenom möjlighet skulle beredas

att öka elevantalet från 80 till 100. Såsom skäl härför har anförts

betydelsen av ifrågavarande kurser samt den rådande stora efterfrågan pa

utbildade ladugårdsförmän. På grund av beräknad reservation å 4,000 kroma

å anslaget vid utgången av innevarande budgetår skulle medelsanvisningen

för budgetåret 1931/1932 kunna inskränkas till 38,000 kronor.

I

Med hänsyn till önskvärdheten av att det ytterligare antal ladugårdsförmän, r telan et.

som befunnits erforderligt för att tillgodose det föreliggande behovet, må

kunna utbildas, tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Majlis förslag. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 38,000

kronor.

5:o) Utbildningskurser tor kvinnliga ladugardsskötare i Norrland och **£££*£

Dalarna. Under punkt 28 Ilar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till kvinnliga

anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland l^ugårdssköoch

Dalarna anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

4,000 kronor.

Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norr

land och Dalarna har riksdagen alltsedan 1918 anvisat anslag. Medelsbehovet

har under ett vart av de senaste budgetåren beräknats till 6,000

kronor.

Med hänsyn till påräknad reservation å 2,000 kronor har emellertid anslagsanvisingen

för budgetåret 1931/1932 ansetts kunna begränsas till 4,000

kronor.

Framställningen tillstyrkes av utskottet, sorn alitsa hems!aller.

land och

Vålarna.

[28.]

Vt t kott et.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

kurseri*betes- 6:o) Ut*>ildningskurser i betcskultur och ängsskötsel. Under punkt 29

kultur och kar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningsängssMtse’.

kurser i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

1 '' extra reservationsanslag av 3,300 kronor.

Till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel har

riksdagen alltsedan 1919 anvisat medel. Medelsbehovet har under ett vart

av de senare budgetåren beräknats till 3,500 kronor. Med hänsyn till påräknad

reservation har anvisningen av medel för budgetåret 1931/1932

ansetts kunna begränsas till 3,300 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majlis förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1931

1932 ett extra reservationsanslag av 3,300 kronor.

7:°) Stuteri väsendet. Under punkt 36 har Kungl. Majit föreslagit riks[36.

] daSen att höja ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet, nu 692,000

kronor, med 108,000 kronor till 800,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 75—9S.)

notion. I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 315

a'' heil Andersson i Stockholm har hemställts, att riksdagen vid beviljandet

a i, anslaget till statens hingstdepåer och stuterier må höja anslaget, så

att lönerna till extra stallbetjänter vid statens hingstdepåer kunna utgå

efter i motionen angivna riktlinjer.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

I riksstaten för budgetåret 1930/1931 är för stuteriväsendet upptaget ett

ordinarie förslagsanslag enligt följande beräkning:

Stuteriöverstyrelsen........................................................................ kronor 42,100

Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri » 49,000

Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri » 101,000

Hästavelns befrämjande................................................................ » 499,900

summa för stuteriväsendet kronor 692,000.

I denna summa ingå jämväl kostnader för dyrtidstillägg.

I de av Kungl. Majit efter riksdagens beslut i anslagsfrågan den 27

juni 1930 fastställda avlöningsstaterna för stallpersonalen vid Flyinge hingstdepå

och stuteri samt Strömsholms hingstdepå (övrig personal) upptages avlöning

till ordinarie stallbetjänt med 1,350 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg

å 90 kronor efter 3, 6 och 9 år. Dessutom åtnjuter stallbetjänt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

vissa förmåner in natura. Dessförinnan utgick den kontanta avlöningen

till 1,050 kronor för år.

De under rubriken hästavelns befrämjande ingående behovsposterna fördela

sig på följande sätt:

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet kronor 237,400

TT.. . • • ...... » 232,500

Hästprem»* ringen...............................................................

Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

. ...... » 30,000

av hastar ...................................................................— ---——r
kronor

499,900.

Enligt riksdagens beslut 1930, skulle från och med budgetåret 1930/1931

totalisatormedlen tagas i anspråk för bestridande av samtliga utgifter för

stuteriväsendet. I anslutning härtill uppfördes i riksstaten inkomsttiteln

»totalisatormedel» till samma belopp som förslagsanslaget »stuteriväsendet».

Totalisatormedlen, vilkas överskott förut tillförts reservationsanslaget till

hästavelns befrämjande, skulle från och med budgetåret 1930/1931 i stället

över förslagsanslaget »stuteriväsendet» tillföras en fond, från vilken utgifterna

i fråga skulle direkt bestridas. Till denna fond skulle tillika läggas

den vid utgången av budgetåret 1929/1930 förefintliga behållningen å reservationsanslaget

till hästavelns befrämjande, dock först sedan av sagda behållning

ett belopp av 385,000 kronor — därav 35,000 kronor avsågos till kapitalökning

för lånefonden för inköp av ädla avelston — avsatts till statsregle
ringsändamål

för budgetåret 1930/1931.

Kungl. Maj:t har den 27 juni 1930 meddelat vissa med hänsyn till den

sålunda förändrade ordningen för upptagande i riksstaten av anslagen till

stuteriväsendet påkallade beslut, i vilket sammanhang åt den ovanberörda

fonden givits benämningen »stuteriväsendets fond».

Bland de utgifter, som bestridas från anslagsposten hingstdepaernas och

stuteriets verksamhet, ingå bland annat furage, bränsle, byggnads- och mventarieunderhåll,

jordbrukets skötsel och extra personal för ridning och

dressyr. Sistnämnda personal vid Flyinge utgöres för närvarande av 4 man

under 12 månader av året och 1 nian under 6 månader. Avlöningen utgör

100 kronor per man i månaden. Kostnaderna härför uppgå alitsa föi

närvarande till 5,400 kronor.

Kungl. Maj:t har i nu förevarande framställning, som grundar sig på Kungl. Majus

av stuteriöverstyrelsen framställt förslag i ämnet, icke ifrågasatt annan

förändring i anslaget till stuteriväsendet än beträffande den häri ingående

anslagsposten till hästavelns befrämjande. Kungl. Majit föreslår, att denna

post, för närvarande upptagen till 499,900 kronor, höjes med 98,600 kronor.

Av den sålunda ifrågasatta höjningen hänföra sig 2,600 kronor till

hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, nu 237,400 kronor. Återstoden

av ökningen, som har avseende å hästpremieringen, föranledas av vissa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

föreslagna förändrade grunder för fördelningen mellan statsverket ock hushållningssällskapen

av kostnaderna härför. Vidare föreslår Kungl. Majk

vissa ändringar i grunderna för fördelning mellan staten och anordnare i

samband med kapplöpningar och travtävlingar av vadhållning medelst

totalisator av därvid innehållna medel avseende att bereda anordnarna något

större andel i totalisatormedlen än för närvarande.

Den föreslagna höjningen med 2,600 kronor av anslagsdelen för hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet är beroende på en ökning av utgifterna

med 6,100 kronor samtidigt som inkomsterna upptagas till ett 3,500 kronor

högre belopp. Berörda ökning faller uteslutande på Flyinge hingstdepå och

stuteri samt avser huvudsakligast kostnaderna för furage, byggnads- och

inventaiieunderhåll, jordbrukets skötsel, bränsle samt extra personal för

ridning och dressyr.

I fråga härom har departementschefen yttrat följande.

Den sålunda ökade kostnaden med 1,000 kronor för furage, vilken enligt

stuteriöverstyrelsens uppgift beräknats med hänsynstagande till inträtt lägre

pris på havre och uteslutande föranletts av ökat antal hästar — från 205

k.11 221, fölen oräknade — giver mig icke anledning till erinran. Likaså

vill jag biträda förslaget örn höjning med 2,000 respektive 1,000 kronor för

byggnaders och inventariers underhåll, då såsom stuteriöverstyrelsen anfört

oundgängliga kostnaderna för dessa ändamål under senare år uppgått

till betydligt större belopp än som beräknats. Höjningen med 600 kronor

1 P°ste,n extra Personal för ridning och dressyr avser att möjliggöra anställande

under hela året av den av stallbetjänterna vid Flyinge, som för

närvarande är anställd allenast under halva året. Då denna höjning sammanhängel

med ökat personalbehov pa grund av det ökade hästantalet, anser

.lag mig icke böra framställa erinran mot denna höjning. Stuteriöverstyrelsens

utgiftsberäkning i fråga örn hingstdepåernas och stuteriets verksamhet

föranleder icke heller i övrigt erinran från min sida.»

Utgifter och inkomster vid hingstdepåerna och stuteriet — med undantag

av stallpersonalens avlöning — äro i statsrådsprotokollet upptagna sålunda:

Flyinge hingst-

Strömsholms-

depå och stuteri

hingstdepä

kronor

kronor

Utgifter.....................................

....................................... 198,865

70,000

Inkomster .................................

...................................... 48,865

18,000

Tillskott av statsmedel .........

....................................... 150,000

52,000

Summa kronor 198,865

70,000.

Utöver de i ovan intagna tablå angivna beloppen å tillskott av statsmedel

för hingstdepåerna och stuteriet, tillhopa 202,000 kronor, erfordras

för budgetåret 1931/1932 enligt stuteriöverstyrelsens beräkning liksom under

innevarande budgetår dels 8,000 kronor för rese- och traktamentspenningar

och dels 30,000 kronor till hingst- och fölinköp, vadan sammanlagda

medelsbehovet för hingstdepåernas och stuteriets verksamhet kommer att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

9

uppgå till (202,000 + 8,000 + 30,000 =) 240,000 kronor, innebärande en ökning

i de för närvarande för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaderna

med ovanberörda belopp 2,600 kronor.

Den väckta motionen synes avse sådan höjning av ifrågavarande anslag,

som erfordras för att bereda den vid Flyinge liingstdepå och stuteri anställda

extra personalen för ridning och dressyr en avlöning motsvarande den lägsta

för ordinarie stallbetjänter bestämda lönen med samina rätt till ålderstilllägg

därå som tillkommer sistnämnda befattningshavare.

Beträffande de föreslagna förändrade grunderna för fördelningen mellan

statsverket och hushållningssällskapen av kostnaderna för hästpremieringen

torde först böra erinras örn följande.

Enligt reglementet den 13 januari 1928 (nr 10) för den med statsmedel

understödda hästpremieringen skulle med uteslutande statsmedel bestridas

resekostnads- och traktamentsersättning till ordförandena och de av Kungl.

Majit förordnade ledamöterna i de fem hästpremieringsnämnderna ävensom

kostnader för anskaffande av vissa blanketter m. m. Med statsmedel och

inom un der distrikten tillskjutna medel gemensamt bekostades penningpris

och skådepenningar samt inlösen av frisedlar. Härvid skulle iakttagas, att

av statsmedel ej finge för sådana premier användas mera än för samma

ändamål tillskjutits inom underdistriktet, så framt icke Kungl. Majit, där

i visst fall särskilda omständigheter förelåge, på framställning av stuteriöverstyrelsen

annorlunda bestämde. Det rum, som härmed lämnats öppet

för undantag från den eljest tillämpade grundregeln, att statens bidrag icke

borde överstiga underdistriktets, hade tillkommit för att något rikligare

understöd av statsmedel skulle kunna medgivas, där hushållningssällskapen

icke vore i tillfälle att tillskjuta så stora anslag, som hästavelns tillstånd

inom orten borde föranleda.

Kungl. Majits förslag innebär, att beloppet av det bidrag till penningpris,

skådepenningar och inlösen av frisedlar, som vederbörande underdistrikt

skulle för varje års hästpremieringar tillskjuta, skall uppgå till minst tre

tiondelar av det belopp, som erfordras för gäldande av samtliga dylika premier,

vilka vid nästföregående års besiktningsmöten inom underdistriktet

beslutats skulle utgå för då uppvisade hästar, samt att anvisandet av minst

ett så stort bidrag skulle utgöra ett oeftergivligt villkor för att staten sedermera

skulle träda hjälpande emellan med att — i mån av tillgängliga

medel — anvisa extra premieringsanslag till prisbelönande av hästar, för

vilka penningpris icke kunnat utgå av brist på ordinarie medel.

Departementschefen har i frågan anfört följande.

»Det torde vara otvivelaktigt, att hästavelns fortbestånd och utveckling

i hög grad är beroende av det intresse oell den livaktighet, som de olika

sällskapen kunna utveckla i fråga om den för främjande härav betydelsefulla

hästpremieringen. Hushållningssällskapens förmåga härutinnan torde

dock vara i hög grad avhängig av sällskapens ekonomiska möjligheter. Vad

i ärendet anförts giver vid handen, att hushållningssällskapens utgifter för

hästpremieringen uppgå till avsevärda belopp. I betraktande därtill av den

omfattande verksamhet i övrigt till jordbrukets fromma, som hushållnings
-

Mati one n.

Kungl. Majlis

förslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

sällskapen hava att med sina i allmänhet förhållandevis begränsade tillgångar

bedriva, synes det mig böra vara till direkt gagn för hästaveln, att

sällskapen beredas ett proportionsvis något högre bidrag för bestridande av

med hästpremieringen förenade kostnader än för närvarande är fallet. Det

av stuteriöverstyrelsen i sådant avseende framställda förslaget linner jag

ägnat att kunna godtagas, helst som därav föranledda ytterligare kostnader

enligt utredningen i ärendet kunna beredas av totalisatormedel. Jag delar

även stuteriöverstyrelsens uppfattning, att det för upprätthållande av den

enskilde uppfödarens intresse för hästaveln är av betydelse, att premier

kunna så vitt möjligt utdelas i samtliga de fall, då sådana pris befinnas

kunna få utgå. Enligt av stuteriöverstyrelsen till mig meddelad uppgift

utgjorde det sammanlagda beloppet vid 1930 års premieringar av penningpris,

skådepenningar samt inlösen av frisedlar för alla därmed premierade

hästar 455,047 kronor. Räknat efter de ifrågasatta ändrade grunderna skulle

statens bidrag för samma tid belöpt sig till 328,847 kronor, innefattande

en ökning i det i anslaget till hästpremieringen för närvarande till penningpris

beräknade beloppet med (328,847 — 192,000 —) 136,847 kronor. Då

jag emellertid anser, att någon närmare erfarenhet bör vinnas örn, huru

kostnaderna i verkligheten komma att gestalta sig, innan en höjning till

så stort belopp som det angivna företages i det förevarande ordinarie anslaget,

vill jag föreslå en nedsättning i utgiftsberäkningen med i runt tal

40,000 krono]''. Anslagsökningen för ändamålet skulle i varje fall belöpa

till i avjämnat tal 96,000 kronor. Då anslaget till hästpremieringen i dess

helhet för närvarande är upptaget till 232,500 kronor, skulle detta anslag,

med karaktär av förslagsanslag, sålunda uppföras med (232,500 + 96,000 =)

328,500 kronor.»

Rörande de ifrågasätta ändrade grunderna för beräkning av statsverket

tillkommande andel i innehållna belopp vid vadhållning medelst totalisator

må erinras örn följande.

Genom kungörelse den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning

medelst s. k. totalisator har Kungl. Majit förordnat, att tillstånd

till dylik vadhållning kan meddelas förening eller annan sammanslutning,

som har till ändamål att för hästavelns befrämjande hålla offentliga

kapplöpningar eller travtävlingar, under villkor, biand andra, att

vinsten av totalisatorn, med av Kungl. Majit bestämt skäligt avdrag för

omkostnaderna, inbetalas till statsverket för att användas till understöd

av landets hästavel.

Sedermera har Kungl. Majit årligen genom särskilda brev angående tillstånd

att i samband med hästtävlingar anordna vadhållning medelst totalisator

föreskrivit, att av de insatser, som gjordes för deltagande i vadhållningen,

tjugo procent skulle innehållas och fördelas mellan statsverket

och anordnarna av tävlingarna enligt vissa av Kungl. Majit bestämda

grunder.

Dessa grunder innefatta, att vid en total omsättning av 10,000 kronor

berörda 20 procent fördelas så, att staten erhåller 500 kronor och anordnaren

1,500 kronor. Vid ökad omsättning stiger statens andel i förhållande

till anordnarnas så, att vid 100,000 kronors omsättning statens andel uppgår

till 9,500 kronor och anordnarnas till 10,500 kronor. Vid en omsättning

av 110,000 kronor äro statens och anordnarnas andelar lika eller 11,000

kronor. Vid en omsättning av 210,000 kronor, varvid statens andel belöper

sig till 29.400 kronor och anordnarnas till 12,600 kronor, upphör anordnarnas

andel att ökas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Ändringarna avse att fördelningen av totalisatorvinsterna mellan staten Kungl. Maj:

och anordnarna i stället borde ske efter den grund, att anordnarnas andel f

visserligen i erforderlig mån ökades, då omsättningssummorna rörde sig

kring medelmåttiga belopp, men att progressionen skulle avtaga vid högre

omsättningar och att intresset för anordnarna att medverka till uppnående

av höga omsättningsbelopp därför skulle upphöra pa ungefär samma stadium

som för närvarande. Härigenom skulle de sammanslutningar, vilkas täv

lingar hade jämförelsevis mindre publikfrekvens, bliva proportionsvis något

mera gynnade än de, som under alla förhållanden på grund av stor anslutning

från allmänhetens sida uppbure stora andelsbelopp.

Sålunda skulle anordnarnas vinstandelar höjas med 1,100—1,900 kronor,

då omsättningssummorna utgjorde 40,000—120,000 kronor, samt med 1,000

kronor, när omsättningen belöpte sig till 120,000—170,000 kronor. Detta

innebär att anordnarens andel till en början skulle stiga hastigare än enligt

gällande grunder så att denna vid en omsättning av 110,000 kronor .skulle

utgöra 12,300 kronor under det statens andel uppginge till 9,700 kronor.

Vid 120,000 kronors omsättning vore statens andel 11,500 kronor och an- ''

ordnarens 12,500 kronor. Från och med en omsättning av 130,000 kronor

började statens andel att överstiga anordnarens andel. Vid detta omsättningsbelopp

utgjorde statens andel 13,300 kronor och anordnarens 12,700

kronor. Vid en omsättning av 170,000 kronor, då statens andel vore 20,800

kronor och anordnarens 13,200 kronor, upphörde anordnarens andel att stiga.

Vid 270,000 kronors omsättning vore statens andel 40,800 kronor och anordnarens

13,200 kronor.

Departementschefen har beträffande förevarande spörsmål anfört följande.

»Rörande de ifrågasatta ändrade grunderna för fördelning mellan staten

och anordnare i samband med kapplöpningar och travtävlingar av vadhållning

medelst totalisator av därvid innehållna medel har i ärendet anförts,

att den inkomst av totalisatormedel, varav sammanslutning av häi

ifrågavarande slag med tillämpning av nu gällande fördelningsgrunder

kommit i åtnjutande, i vissa fall ej varit tillräcklig. Sålunda skulle sammanslutningarnas

kostnader för anordnande av totalisatorspelet jämte kostnaderna

för själva löpningarna i vissa fall icke hava täckts ay tillgängliga

inkomster jämte anordnarnas andel av totalisatormedlen. Stuteriöverstyrelsen

har därtill framhållit, hurusom på grund av de stora kostnader, som anordnarna

hade att vidkännas för tillhandahållande av pris åt tävlande och

för tävlingarnas administrerande sammanslutningarnas nuvarande ekonomiska

läge innebure en ganska avsevärd begränsning i dessas förmåga att

verka för hästavelns befrämjande. Vid angivna förhållanden synes mig

skäl tala för att ifrågavarande sammanslutningar erhålla en något större

andel, än för närvarande är fallet, av de medel, som innehållas vid totalisatorspel

av här ifrågavarande slag. De hörda myndigheterna hava anfört,

att statens inkomst av totalisatormedel även efter den ifrågasatta ändringen

kunde beräknas bliva tillräcklig för bestridande av de utgifter, som äro

avsedda att täckas med förevarande anslag till stuteriväsendet. Stuteriöverstyrelsen

har i det sammanhanget jämväl uttalat, att som en följd a-*,

den föreslagna förändringen säkerligen någon begränsning skulle kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

ske i de anspråk på statsunderstöd, som ifrågavarande sammanslutningar

ej sällan i andra sammanhang framställde. Enligt av stuteriöverstyrelsen

till mig lämnade uppgifter har statens vinstandel i totalisatormedlen 1930

uppgått till icke mindre än 950,405 kronor mot för samma år beräknade

700,000 kronor. Skulle de nu ifrågasatta grunderna hava tillämpats för

1930, skulle statens andel — enligt samma uppgifter — i varje fall belöpt

sig till 836,859 kronor. I betraktande av att ett bifall till stuteriöverstyrelsens

förslag i förevarande avseende torde vara ägnat att i viss mån

befordra det med totalisatormedlen avsedda ändamålet, hästavelns befrämjande,

kan jag ansluta mig till samma förslag, vilket statskontoret icke

heller velat motsätta sig.»

Anslagsposten till understöd, åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

av hästar har upptagits med oförändrat belopp 30,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle för de under rubriken hästavelns

befrämjande hänförda behovsposterna beräknas följande belopp:

Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet ............................ kronor 240,000

Hästpremieringen, förslagsvis.................................................... » 328,500

Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

av hästar .................................................................................... » 30,000

förslagsvis kronor 598,500.

\ id bifall till vad Kungl. Majit föreslagit skulle de för stuteriväsendet i

dess helhet erforderliga anslagsposterna bliva:

Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis ................................................ kronor 42,100

Avlöningar till tjänstemän Md hingstdepåer och stuteri,

förslagsvis ................................................................................... » 49,000

Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsvis................................................................................... » 101,000

Hästavelns befrämjande, förslagsvis ..... » 598,500

Summa förslagsvis kronor 790,600.

Till sist nämnda belopp, 790,600 kronor, skulle alltså utgifterna för stuteriväsendet

för budgetåret 1931/1932 beräknas. Dessa utgifter skulle alltjämt

direkt bestrides från stuteriväsendets fond.

Vad angår finansieringen av förenämnda utgifter för stuteri väsend et eller

med andra ord medelstillförseln till stuteriväsendets fond, har chefen för

jordbruksdepartementet erinrat, att chefen för finansdepartementet vid anmälan

av inkomstberäkningen för budgetåret 1931/1932 förordat upptagande

av inkomsttiteln »totalisatormedel» till belopp, motsvarande vad som kunde

påräknas komma att under budgetåret verkligen inflyta i form av dylika

inkomster, eller 800,000 kronor. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet

vid anmälan av fråga under sjunde huvudtiteln örn anslag

till bankinspektionen anfört i avseende å de principer, som från och med

nästkommande budgetår föreslås att tillämpas beträffande specialbudgeter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

13

av här ifrågavarande art, har chefen för jordbruksdepartementet ansett, att

förevarande förslagsanslag »stuteriväsendet» -— över vilket anslag totalisatormedlen

tillföras stuteriväsendets fond — borde för budgetåret 1931/1932

uppföras till enahanda belopp som nyss nämnda inkomstpost eller 800.000

kronor.

Utskottet anser sig på i ärendet anförda skäl böra biträda Kungl. Maj:ts

förslag i vad rör den föreslagna höjningen med 2,600 kronor i anslaget till

hingstdepåerna och stuteriet.

Beträffande den väckta motionen har såsom jämväl däri erinrats försvarsverkens

civila personals förbund hos Kungl. Majit gjort framställning örn

den i motionen avsedda löneförbättringen för den vid Flyinge hingstdepå

och stuteri anställda extra personalen för ridning och dressyr. Enligt vad

utskottet inhämtat anställes ifrågavarande personal — i mån av behov och

i den utsträckning för ändamålet anvisade medel därtill lämna tillgång —

genom kontraktsöverenskommelse med chefen för hingstdepåen och stuteriet

med fyra månaders ömsesidig uppsägningsrätt. Med hänsyn härtill och då

frågan genom förenämnda framställning gjorts till föremål för Kungl. Maj:ts

prövning finner utskottet, som för övrigt icke anser sig böra ingå på ett

bedömande av skäligheten av de nu utgående avlöningsförmånerna, motionen

icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med avseende å den föreslagna höjningen i premieringsanslaget vill

utskottet erinra, att utskottet i sitt den 6 mars 1930 avgivna, av riksdagen

härutinnan godkända utlåtande (nr 2) i anledning av vissa i 1930 års statsverksproposition

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i

ämnet väckta motioner i punkt 8 framhållit angelägenheten av att vid

dispositionen av tillgängliga totalisatormedel i främsta rummet hölles i sikte,

att hästavelns skäliga behov tillgodosåges, i vilket avseende utskottet icke

kunde undertrycka den meningen, att, av vunnen erfarenhet att döma.

härför kunde och borde disponeras ett större belopp än hittills varit fallet.

Då det nu visat sig, att de av staten och underdistrikten enligt det gällande

premieringsreglementet gemensamt anslagna medlen äro otillräckliga för beredande

av penningpris för samtliga enligt reglementet därtill berättigade

hästar samt att det för de flesta hushållningssällskap är uteslutet att kunna

öka sina anslag till hästpremieringarna, synes det utskottet befogat, att staten

på sätt Kungl. Maj:t föreslagit lämnar ökade bidrag för ändamålet.

Tillämpningen av nu gällande grunder för fördelning mellan staten och

anordnare i samband med kapplöpningar och travtävlingar av vadhållning

medelst totalisator av därvid innehållna medel har, enligt vad i ärendet

blivit upplyst, föranlett, att den sammanslutning av här ifrågavarande slag

tillkommande andel av dylika medel jämte övriga tillgängliga inkomster i

vissa fall ej varit tillräckliga för att täcka sammanslutningarnas kostnader för

anordnande av totalisatorspelet och kostnaderna för löpningarna. Vid sådant

förhållande synes utskottet icke oskäligt, att anordnarna erhålla en något

Utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Befrämjande

i allmänhet

av nötboskapsaveln.

Understöd åt

kontrollföreningsverksamhet.

Befrämjande

i allmänhet

av sv inaveln.

Avkastnings
bedömning

rörande avelssvin.

[40.]

ökad andel av inflytande totalisatormedel. Vad departementschefen härutinnan

ifrågasatt föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maurts förevarande

framställning och med avslag å motionen II: 315

höja ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet, nu

692.000 kronor, med 108,000 kronor till 800,000 kronor.

8:o) Befrämjande i allmänhet av nötsboskapsaveln. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget

för befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat

belopp, 273,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstat®», för budgetåret 1931/

1932 uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande

i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat

belopp, 273,000 kronor.

9:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. I förslaget lill riksstat

för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget

för understöd åt kontrollföreningsverksamhet med oförändrat belopp,

90.000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/

1932 uppföra ordinarie reservationsanslaget för understöd

åt kontrollföreningsverksamhet med oförändrat

belopp, 90,000 kronor.

10:o) Befrämjande i allmänhet av*svinaveln. I förslaget till riksstat för

budgetåret 1931/1932 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget

för befrämjande i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,

60.000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/

1932 uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande

i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,

60.000 kronor.

Illo) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Med tillstyrkan av bifall

till den av Kungl. Majit under punkt 40 gjorda framställningen hemställer

utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 15

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för anordnande av avkastningsbedömning rörande avelssvin

anvisa för budgetaret 1931/1932 ett extra anslag

av 33,000 kronor.

12:o) Svinräkning. Under punkt 41 har Kungl. Majit föreslagit riks- Svinrakmng.

dagen att för anordnande under 1931 av en allmän svinräkning anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 105—108 i statsrådsprotokollet.

I proposition nr 33 till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen att

godkänna i propositionen angivet förslag rörande anordnande årligen av representativa

jordbruksräkningar för inhämtande av statistiska uppgifter angående

den odlade jordens användning samt kreatursantalet, inbegripet jämväl svin.

Avsikten med dessa räkningar var att möjliggöra ett bedömande av de förändringar,

som i förevarande avseende inträffat mellan de vart femte år återkommande

allmänna jordbruksräkningarna. Bearbetningen av materialet, vars insamlande

förutsattes skola ske kostnadsfritt genom hushållningssällskapen,

skulle verkställas av statistiska centralbyrån i anslutning till dess

allmänna verksamhet. För bestridande av de ökade kostnader, som på

grund härav skulle uppkomma för centralbyrån, höjde riksdagen på förslag

av Kungl. Majit det å sjunde huvudtiteln upptagna anslaget till avlöning

åt icke-ordinarie befattningshavare i statistiska centralbyrån med

5,500 kronor.

I samband med ifrågavarande proposition förehade jordbruksutskottet

två inom riksdagen väckta motioner avseende anordnande av speciella

svinräkningar för erhållande av en ingående kännedom örn svinstammen

i landet.

I enlighet med jordbruksutskottets förslag biföll riksdagen (B. skr. ur

238) Kungl. Majlis ovanberörda proposition nr 33 samt anvisade i anledning

av de väckta motionerna för anordnande hösten 1930 av en allmän

svinräkning i enlighet med i jordbruksutskottets utlåtande angixna grunder

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 30,000 kronor.

Kungl. Majit har dels den 16 maj 1930 i anslutning till innehållet i den

förenämnda av riksdagen bifallna propositionen utfärdat reglemente (nr

125) angående insamlande av årliga uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik,

dels ock den 27 juni 1930 utfärdat kungörelse (nr 302) angående

uppgifter för svinräkning år 1930. Enligt denna kungörelse skulle

räkningen avse antalet svin inom Svealand och Götaland den 15 september

1930. Uppsamlandet av uppgifterna skulle ske genom vederbörande

magistrat, stadsstyrelse, landsfiskal eller polisuppsyningsman.

Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen — vilka av Kungl. Majit

anmodats att gemensamt verkställa utredning rörande frågan, huruvida svinräkningar

även framdeles och närmast under 1931 lämpligen borde anordnas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

— hava i gemensam skrivelse den 26 november 1930 avgivit yttrande i

sådant avseende. Härav inhämtas bland annat följande.

Vid den allmänna svinräkningen inom Svea- och Götaland den 15 september

innevarande år, erhöllos uppgifter från omkring 300,000 svinägare.

Preliminära resultat från densamma offentliggjordes av statistiska centralbyrån

den 29 nästföljande september. Bearbetningen vore för närvarande

i huvudsak avslutad, och kostnaderna för den härmed sysselsatta personalens

avlöning (exklusive dyrtidstillägg) torde icke komma att överskrida 7,000

kronor.

Under 1930 hade emellertid verkställts även en partiell svinräkning

i samband med den s. k. representativa jordbruksräkningen den

15 juli. I)å dylika räkningar enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 16 maj

1930 angående insamlande av årliga uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik

vore avsedda att upprepas varje år, och behovet av årliga,

allmänna svinräkningar därför nära sammanhängde med frågan, huruvida

genom de representativa räkningarna en tillräckligt säker kännedom

kunde vinnas angående förändringarna i svinstockens storlek, torde en

jämförelse mellan resultaten från de båda under år 1930 verkställda svinräkningarna

här böra anställas.

Enligt den representativa räkningen skulle svinstammen den 15 juli inom

de undersökta länen uppgå till 1,447,000 djur, medan den allmänna räkningen

för den 15 september givit ett resultat av 1,679,000 djur. Ökningen

från den 15 september 1927 var i förra fallet endast 137,000 djur

(10.4 procent) emot i senare fallet 369,000 djur (28.2 procent). Den betydande

differensen mellan de båda resultaten torde i huvudsak kunna förklaras

av den olika tidpunkten, vilket ytterligare bekräftades därav, att

den allra största delen av ökningen mellan 1927 och 1930 års senare räkning

folie på grisar under tre månader, vilka fått sitt antal ökat med

icke mindre än 239,000, eller 46 procent. Det syntes därför sannolikt, att

en mycket stark ökning av svinstammen ägt rum just under tiden närmast

före den 15 september 1930.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Även örn betydelsen av allmänna svinräkningar icke får överskattas,

torde dock nyttan därav i vissa icke oviktiga avseenden vara obestridlig.

Statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen hava ock uttalat, att sådana

räkningar så mycket mindre kunde anses överflödiga, som genom

dessa erhölles mera detaljerade och säkrare uppgifter än genom de partiella

räkningarna. I allt fall synes mig gagnet av allmänna svinräkningar

i avsevärd grad vara beroende därav, att dylika räkningar med vissa

mellanrum återupprepas, så att ett statistiskt material, som belyser förhållandenas

utveckling från tid till annan, kan erhållas. Jag anser mig

därför böra tillstyrka, att anslag för en allmän svinräkning beredes jämväl

för budgetåret 1931/1932. Denna svinräkning synes mig böra verkställas

i samma omfattning och enligt i huvudsak samma grunder som

motsvarande räkning hösten 1930. Materialets bearbetning torde ock liksom

1930 böra ske genom statistiska centralbyråns försorg. Under nu

angivna förutsättningar skulle enligt vad ämbetsverken anfört ett till

7.000 kronor begränsat anslag vara tillräckligt för budgetåret 1931/1932.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

17

Då utskottet icke förbiser det värde, som räkningar av här ifrågavarande

slag kunna hava bland annat med hänsyn till den möjlighet, som därigenom

beredes att följa förhållandenas utveckling å förevarande område under olika

tidsperioder, tinner sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må för anordnande under 1931 av en

allmän svinräkning anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 7,000 kronor.

13:o) Fåravelns befrämjande.® Under punkt 42 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till fåravelns befrämjande,

nu 24,000 kronor, med 4,000 kronor till 20,000 kronor.

Medelsbehovet för ändamålet har under senare åren beräknats till

30.000 kronor. Vid fastställandet 1927 av anslagsbeloppet till 24,000 kronor

räknades med en reservation den 30 juni 1927 å anslaget av 6,000

kronor. Ehuru anslaget under ett vart av de tre budgetåren 1927/1930 uppförts

med allenast 24,000 kronor, har sagda reservation icke förbrukats

utan i stället ökats, så att densamma den 30 juni 1930 uppgick till drygt

10.000 kronor. Med hänsyn till den sålunda förefintliga behållningen

har anslaget för nästkommande budgetår ansetts kunna nedsättas till 20,000

kionor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till fåravelns befrämjande, nu 24,000 kronor, med 4,000

kronor till 20,000 kronor.

«

14:o) Getavelns befrämjande. Med tillstyrkan av bifall till den av Kungl.

Majit under punkt 43 gjorda framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till getavelns befrämjande anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

15io) Fjäderfäavelns befrämjande. Med tillstyrkan av bifall till den av

Kungl. Majit under punkt 44 gjorda framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 40,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 samt. 2 haft. (Nr 2.)

Utskottd.

Fåravelns

befrämjande.

[42.]

Utskottet.

Getavelns

hofr ammunde.

[43.]

Fjärderfä
avelns
befrämjande.

[44.]

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Biskötselns- 16:o) Biskötselns befrämjande. I förslaget till riksstat för budgetåret

f ja p- 1931/1932 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget för biskötselns

befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932

uppföra ordinarie reservationsanslaget för biskötselns

befrämjande med oförändrat belopp, 10,000 kronor.

°färing vid'' 17:o) 0rdnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Under punkt 56

mindre jord- har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för

6"*r56 1m främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för bud''f

getåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre

jordbruk har riksdagen årligen från och med 1912 anvisat anslag. Villkoren

för erhållande av dylika bidrag äro fastställda i kungörelsen den 31 december

1915 (nr 599) med däri genom kungörelsen den 10 december 1920 (nr 825)

gjord ändring. Statsbidrag utgår för varje bokföringsbyrå med dels visst

belopp till byråns driftkostnad, dels visst belopp för varje upprättat bokslut

för vissa jordegendomar och dels visst belopp för varje upprättat räkenskapsutdrag

efter bokslut. Dessa räkenskapsutdrag bearbetas genom lantbruksstyrelsens

försorg till räntabilitetsberäkningar, och kostnaderna härför

gäldas från ifrågavarande anslag. Från och med budgetåret 1924/1925 har

riksdagen härjämte beviljat medel till åstadkommande medelst särskilda

produktionskostnadsundersökningar av material för en grundligare analys

av jordbruksdriftens räntabilitet.

Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, som för budgetåret 1929/1930

uppskattats till 30,000 kronor, har för innevarande budgetår beräknats till

37,000 kronor. Det ökade medelsbehovet hänför sig därtill, att från och

med sistnämnda budgetår bland de undersökningar rörande bokföring vid

mindre jordbruk, som avses med ifrågavarande anslag, skulle inbegripas

ett vidgat antal sådana egnahemsjordbruk, för vilkas bildande lån erhållits

från egnahemslånefonden. I anslutning härtill har Kungl. Majit den 21 november

1930 utfärdat kungörelse (nr 397) angående utsträckt tillämpning av

ovanberörda kungörelse den 31 december 1915 (nr 599). Med hänsyn till beräknad

reservation av 11,000 kronor anvisade riksdagen för budgetåret 1930/

1931 ett belopp av 26,000 kronor.

För budgetåret 1931/1932 uppskattas medelsbehovet till 39,500 kronor,

vilket belopp med 2,500 kronor överstiger det för innevarande budgetår

beräknade. Härav betingas 2,000 kronor av bokföringsresultatens statistiska

bearbetning och tryckning beträffande nytillkommande egnahemsjordbruk,

för vilket ändamål på sätt framgår av nionde huvudtiteln till

1930 års riksdag (sid. 218) något belopp icke ansetts erforderligt förrän för

budgetåret 1931/1932. Återstående ökning å 500 kronor beror därpå, att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

19

statsbidraget till själva bokföringskostnaderna i år beräknats något högre

än i fjol. Sålunda beräknas sagda bidrag i år till i genomsnitt 25 kronor,

mot det att bidraget i fjol beräknades till 20 kronor per egnahemsjordbruk.

I betraktande av en å anslaget den 30 juni 1931 sannolikt tillgängliga

reservation, vilken uppskattats till ungefär 9,500 kronor, skulle för budgetåret

1931/1932 krävas en medelsanvisning av 30,000 kronor.

Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m.

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

18:o) Jordbrukskonsulenter. Under punkt 57 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till avlönande under 1931 av högst 59 jordbrukskonsulenter

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av

300,800 kronor.

Såsom bidrag till avlönande av jordbrukskonsulenter har riksdagen från

och med år 1908 årligen å extra stat beviljat anslag, vilkas belopp småningom

ökats. För budgetåret 1929/1930 anvisades för ändamålet ett extra

förslagsanslag av 281,000 kronor, avsett till avlönande under 1929 av högst

56 jordbrukskonsulenter. För att möjliggöra anställande av ytterligare tre

jordbrukskonsulenter beviljade riksdagen på framställning av Kungl. Majit

för budgetåret 1930/1931 ett till 297,000 kronor förhöjt anslag.

Den föreslagna höjningen av anslagsbeloppet å 3,800 kronor är beroende

på nytillkommande ålderstillägg åt de redan nu med statsbidrag avlönade

jordbrukskonsulenterna.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen f må såsom bidrag till avlönande under

1931 av högst 59 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 300,800

kronor.

19io) Vandringsrättare. Under punkt 58 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till avlönande under kalenderåret 1931 av vandringsrättare

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 123,000 kronor.

Såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland

anvisade riksdagen första gången anslag å extra stat för 1912. Sedermera

beviljades anslag för anställande av vandringsrättare även i övriga delar av

landet. För vart och ett av kalenderåren 1927—1929 har beräknats bidrag

Utskottet.

Jordbruks
konsulenter.

[57.]

Utskottet.

Vandrings
rättare.

[58.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

till envar av 76 vandringsrättare med 1,500 kronor eller tillhopa 114,000

kronor samt för kalenderåret 1930 till envar av 80 vandringsrättare med

likaledes 1,500 kronor eller tillhopa 120,000 kronor. Anslaget har i riksstaten

för budgetåret 1930/1931 uppförts med sistnämnda belopp.

Enligt kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 514) angående statsbidrag till

avlönande av vandringsrättare kan hushållningssällskap, i den mån anslagna

medel därtill lämna tillgång, för dylikt ändamål erhålla statsbidrag med

1,500 kronor för år räknat till varje vandringsrättare under villkor, bland

andra, att vandringsrättares kontanta grundlön utgör minst 2,000 kronor

för år samt att såväl skillnaden mellan statsbidraget och grundlönen som

ock den avlöning därutöver, inberäknat ålderstillägg och dyrtidstillägg, som

må finnas påkallad, ävensom rese- och traktamentsersättning bestridas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest.

Kungl. Majit har den 23 maj 1930 beviljat statsbidrag till anställande

dels för hela kalenderåret 1930 av 79 vandringsrättare, dels ock för senare

halvåret 1930 av ytterligare en dylik befattningshavare eller tillhopa 80

vandringsrättare.

Den av Kungl. Majit nu ifrågasatta höjningen av anslaget från 120,000

kronor med 3,000 kronor till 123,000 kronor är avsedd att möjliggöra anställande

av ytterligare två vandringsrättare. Såsom skäl härför har anförts

den betydelse ifrågavarande institution har för landets jordbruk samt att

nuvarande antalet vandringsrättare icke täckte behovet.

utskottet. Då Kungl. Majits framställning icke föranleder någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

kalenderåret 1931 av vandringsrättare anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 123,000 kronor.

utbildnings- 20:o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Under punkt 59 har Kungl.

kurser för föreslagit riksdagen att för anordnande under 1932 av utbildnings
vand

vin o s- u

rättare. kurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reserva[59.

] tionsanslag av 3,400 kronor.

Till utbildningskurser för vandringsrättare har sedan länge anvisats statsmedel.

För budgetåret 1929/1930 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 6,500 kronor, avsett att användas dels till anordnande under

kalenderåret 1931 av tre kurser efter en beräknad kostnad av 1,700 kronor

för varje kurs, dels ock till täckande av brist å anslaget.

För kurser av ifrågavarande slag har Kungl. Majit den 24 november

1922 meddelat bestämmelser. Vartannat år pläga tre och vartannat år två

kurser hållas. Under år 1932 skulle två kurser hållas, och medelsbehovet

härför skulle alltså uppgå till 2 x 1,700 kronor eller 3,400 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 21

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer fördenskull, utskottet.

att riksdagen må för anordnande under 1932 av utbildningskurser

för vandringsrättare anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 3,400

kronor.

21-o) Täckdikningsförman. Under punkt 60 har Kungl. Maj:! föreslagit

riksdagen att 1) såsom bidrag till avlönande under 1931 av täckdiknmgs- [60<]

förmän anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 31,000 kronor,

2) godkänna av departementschefen tillstyrkt ändring rörande grun erna

för bidragets bestämmande.

(Statsrådsprotokollet sid. 165 171.) .

P& framställning av Kungl. Maji (IX H. T. 1921 p. 32) anvisade riksdagen

år 1921 för första gången anslag såsom bidrag till anställande hos

hushållningssällskapen av täckdikningsförman. Därvid heslöf riksdagen, att

bidrag skulle få utgå med högst hälften av det sådan forman tilleikanda

årsarvode, dock ej för någon med mer än 300 kronor, samt under de vi or

i övrigt Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva. Vid anslagsanvismngen

1921 beräknades antalet behövliga täckdikningsförman till omkring 100

dessas årsarvode från vederbörande hushållningssällskap till 600 kronor och

statens bidrag till 300 kronor per täckdikningsförman. Anslagsbehovet angavs

till 30,000 kronor; och anvisade 1921 års riksdag dels a tillaggssta

för 1921 sagda belopp, dels ock å extra stat för 1922 enahanda belopp.

Den 28 oktober 1921 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 6o4) angående

statsbidrag till avlönande av täckdikningsförman. Däri stadgas,

bland annat, att statsbidrag beräknas efter två kronor 50 ore för varje

förrättningsdag eller för förrättning erforderlig resdag inom A Girland

och Dalarna samt två kronor för varje förrättnings- eller resdag inom

landet i övrigt men må ej för någon täckdikningsförman överstiga hälften

av förmannen tillerkänt årsarvode och ej heller ett belopp av

kronor för år (2 §). För innevarande budgetår har anslaget å nksstaten

uppförts med 28,000 kronor; och har Kungl. Majit den 25 juli 1930 härav

såsom statsbidrag för 1930 anvisat 27,893 kronor 75 ore.

Den ifrågasatta ändringen rörande grunderna för bestämmande av stats- Kungl. Majt.

bidraget till täckdikningsförman innebär i huvudsak, att dylikt bidrag

skulle beräknas enligt enahanda grunder för landet i dess helhet samt

med hänsyn bland annat till täckdikningens karaktär av säsongarbete

utmätas oberoende av huruvida årsarvode blivit förmannen tillerkänt, indraget

skulle sålunda utgå med två kronor för varje forrattmngsdag eller

för förrättning erforderlig resdag, dock att detsamma ej skulle för någon

täckdikningsförman få överstiga ett belopp av 300 kronor för år.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Vidkommande anslagsbehovet för år 1931 har departementschefen förordat

en höjning med 3,000 kronor av det för år 1930 anvisade anslagsbeloppet,

28,000 kronor eller till 31,000 kronor.

utskottet. Utskottet anser sig böra förorda de av departementschefen tillstyrkta

andrade grunderna för statsanslagets bestämmande. På grund härav och då

det beräknade anslagsbehovet icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

1) såsom bidrag till avlönande under 1931 av täckdikningsförman

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 31,000 kronor;

2) godkänna den av departementschefen tillstyrkta

ändringen rörande grunderna för bidragets bestämmande.

Uh!rTrTr . 22:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag

förrättnings- ävensom för täckdikningsförman. Enligt anmälan i punkt 61 kan medelsZikJngsf^e-

beh°vet m bestridande under budgetåret 1931/1932 av kostnader för anordtag

ävensom nanc*e av utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag

nZglformL äV®nSOm för täckdikningsförman täckas av reservation å tidigare för Öndahl.

] malet anvisade anslag, vadan medelsanvisning för nämnda budgetår icke

erfordras. Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

^''bidrag ^tiu'' „ 23:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslåneförmediare

av fonden. Under; punkt 62j har] Kungl. Majit! föreslagit riksdagen att till

^tgsåt förvaltningsbidrag för 1931 till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden.

fonden anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 75,000

[62.] kronor.

På framställning av Kungl. Majit medgav 1921 års riksdag (prop. nr

181; R. skr. nr 284), att såsom ersättning till hushållningssällskapen för

deras kostnader med avseende å den statsunderstödda täckdikningen finge

årligen utgå så kallat förvaltningsbidrag med högst 92,000 kronor. Enligt

detta medgivande utgår sådant bidrag dels med 20 kronor för varje med

täckdikningslån understött företag, dels ock med 3 procent av under

året beviljade lån. Förvaltningsbidragen hava till och med budgetåret

1929/1930 utgått ur täckdikningslånefonden. Då det icke syntes lämpligt,

att fondens kapitalmedel sålunda disponerades för direkta utgifter, anvisade

1930 års riksdag på framställning av Kungl. Majit (IX H. T. p. 62) för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor för utbetalning

av förvaltningsbidrag under år 1930,

Den ifrågasatta anslagsökningen å 15,000 kronor sammanhänger med den

från och med 1930 medgivna räntefriheten under de två första åren å lån

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

från täckdikningslånefonden, vilken frihet beräknats komma att göra sig

rttärkbar i form av ökad efterfrågan å lån med motsvarande ökning i anspråken

på förvaltningsbidrag.

Då anslagsberäkningen icke giver utskottet anledning till erinran får utskottet.

utskottet hemställa,

att riksdagen må till förvaltningsbidrag för 1931 till

förmedlare av lån från täckdikningslånefonden anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av

75,000 kronor.

24:o) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 67 bar Kungl. Majit Svenska mossföreslagit

riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturföreningen an- föreningen.

visa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 104,000 kronor. [67.]

(Statsrådsprotokollet sid. 181—196.)

Riksdagen har från och med 1890 årligen å extra stat anvisat anslag till

understöd åt svenska mosskulturföreningen. För budgetåret 1930/1931 är

anslaget uppfört med 101,900 kronor. Statsbidragets belopp plägar så bestämmas

att, sedan posterna i företedd inkomst- och utgiftsstat granskats,

bristen däri fylles av statsmedel.

Härjämte har mosskulturföreningen alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd

till en försöksgård å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län. Till driftkostnader

för denna försöksgård har för budgetåret 1930/1931 anvisats ett

extra anslag av 17,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar en höjning av anslaget till svenska moss- Kungl. Majis

kulturföreningen med 2,100 kronor. Härav hänföra sig 1,750 kronor till

det förhållandet, att sedan Kungl. Majit numera fastställt stadgar för föreningen

— varigenom bland annat ordinarie ledamöternas antal begränsats

från 24 till 6 och möjlighet till kontroll från statens sida ökats — till grund

för statsbidragets beräknande jämväl ansetts böra få medtagas reseersättning

till ledamöterna i föreningens styrelse på motsvarande sätt som beträffande

Sveriges utsädesförening och svenska betes- och vallföreningen.

Återstående höjning är föranledd av automatiskt nytillkommande ålderstillägg

enligt fastställd reglering.

Under förevarande punkt har departementschefen även uttalat sig för att

anslaget till försölcsgården Gisselås uppföres med ett med 600 kronor förhöjt

anslag, vilken höjning är föranledd av ett nytillkommande ålderstillägg till

föreståndaren.

Departementschefen har efter redogörelse för bland annat en av mosskulturföreningen

gjord framställning örn anslag för budgetåret 1931/1932

samt däröver av lantbruksstyrelsen oell statskontoret avgivna utlåtanden

för egen del anfört följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

»Med hänsyn till den betydelse för jordbruket, som svenska mosskultur

föreningens verksamhet otvivelaktigt äger, bar riksdagen sedan

manga ar tillbaka anvisat anslag såsom understöd åt föreningen. De

alltmer stegrade krav på statsunderstöd, som från föreningens sida under

senare år framställts, hava emellertid föranlett uppmaningar till föreningen

att så ordna sin verksamhet, att tillgodoseende av nödiga behov

idion ^•• ske, m.°m ramen för tiusängliga medel. Staten bar även sedan

lajl kunnat sm medverkan till inrättande oell upprätthållande av en

mosskulturlöreningens försöksgård vid Gisselås i Jämtland samt 1927

järnväg trätt emellan för att möjliggöra en stabilisering av försöksgårdens

da ohållbara ekonomiska ställning. Vid sistnämnda tillfälle uttalade

riksdagen en förväntan, att verksamheten mera inriktades på att

visa möjligheten för ekonomiskt lönande jordbruk eventuellt genom att

1 större utstakning än dittills övergå till normal jordbruksdrift å försoksgården.

Härjämte förutsatte riksdagen, att största varsamhet komme

att iakttagas med avseende å åtgärder, som kunde föranleda ökade

utgifter, och att verksamheten så ordnades, att inkomster och utgifter

beträffande själva jordbruksdriften täckte varandra. Slutligen underströk

riksdagen nödvändigheten av att föreningens skulder efter regleringen

av försöksgardens ekonomiska förhallanden icke finge utan Kung!

Majrts medgivande ökas.

Föreningens framställning i fråga örn anslag för dess egen verksamhet

för budgetåret 1931/1932 innefattar höjningar med sammanlagt icke

mindre än 23,100 kronor, hänförande sig huvudsakligen — förutom till

två nytillkomna ålderstillägg enligt fastställd reglering för halvt år

upptagna, med tillhopa 400 kronor -—- dels till andra behov, för vilka statsbidrag

för^ närvarande utgår, dels till vissa såsom nya upptagna ändamål

allt på sätt närmare framgår av lantbruksstyrelsens först här ovan

återgivna yttrande. Även med de av lantbrukstyrelsen ifrågasatta

reduceringarna skulle anslaget komma att uppgå till 116,000 kronor,

innebärande en höjning med icke mindro än 14,100 kronor. För försöksgården

vid Gisselås äskar föreningen ett med 600 kronor till 17,600

kronor förhöjt anslag. Höjningen är föranledd av el t nvtillkommande

ålderstillägg till föreståndaren.

Beträffande först frågan örn försöksgården vid Gisselås vill det förefalla,

som örn i betraktande av riksdagens ovanberörda uttalande statsmakterna

kunde hava haft anledning förvänta, att sådana åtgärder från

föreningens sida träffats, som varit ägnade att åstadkomma en förbättring

för framtiden av försöksgårdens ekonomi. Av till jordbruksdepartementet

i samband med styrelse- och revisionsberättelserna för budgetåren

1928/1930 överlämnade sammandrag av föreningens räkenskaper

för samma tider framgår, att försöksgårdens ovanberörda till visst bestämt

belopp angivna skuld till föreningen under budgetåret 1928/1929 ej

obetydligt stegrats. Vidare har på sätt ovan nämnts Kungl. Maj:t på

av mosskulturföreningen därom gjord framställning medgivit föreningen

rätt att för bestridande av kostnaderna för gårdens drift under de "tre

sista månaderna av budgetåret 1929/1930 därutöver upptaga ett tillfälligt

lån å 3,000 kronor. De omständigheter, som i samband därmed" åberopats,

synas mig visserligen innebära en viss förklaring till den iråkade

bristen. Å andra sidan bör man givetvis vid en försöksverksamhet liksom

vid varje jordbruksdrift räkna med vissa riskmoment av den art,

som i här ifrågavarande fall synas hava gjort sig gällande. Vid bedömande

av försöksverksamhetens omfattning och planläggningen av den
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets iutlåtande Nr 2. 25

samma torde sålunda behörig hänsyn böra tagas härtill, så att icke tillgängliga

medel disponeras i en utsträckning, som omöjliggör mötande av

vissa oförutsedda händelser.

Beträffande mosskulturföreningens verksamhet över huvud taget borde

det hava varit föreningen angeläget att med hänsyn till därom erhållna

uppmaningar söka på ett effektivt sätt begränsa utgifterna. Förenämnda

till jordbruksdepartementet överlämnade uppgifter giva i. stället

vid handen, att föreningens utgifter med ansenliga belopp överstigit inkomsterna

—- förhållanden som också kraftigt påtalats i revisionsberättelsen

för budgetåret 1929/1930 — liksom att föreningens ekonomi i det

stora hela synes hava undergått en stegvis försämring. Föreliggande

förhållanden synas vara av den art, att ett närmare klarläggande av föreningens

angelägenheter torde vara erforderligt och önskvärt för bedömande

av den ställning, staten i förevarande avseende i fortsättningen

bör intaga, i vilket avseende ock olika meningar gjorts gällande av de i

ärendet hörda myndigheterna. Vad riksdagens revisorer i sin berättelse

för budgetåret 1929/1930 anfört rörande handhavande av försöksgården

Gisselås synes än ytterligare understryka behövligheten av den av mig

ifrågasatta utredningen. Då jag anser, att riksdagen bör sättas i tillfälle

att framhålla de synpunkter, som riksdagen kan finna böra vinna beaktande

vid denna utredning, torde utredningen icke igångsättas förrän

riksdagen meddelat sitt beslut i anslagsfrågan. Hedan nu vill jag giva uttryck

åt den uppfattningen, att undersökningen lämpligen torde kunna

ske i nära anslutning till den under punkt 74 här nedan omförmälda sakkunnigutredningen

rörande de statsunderstödda växtföradlingsanstalterna.

Med hänsyn till att såsom lantbruksstyrelsen i ärendet med skärpa

framhållit svenska betes- oell vallföreningens verksamhet äger viktiga beröringspunkter

med den av mosskulturföreningen bedrivna, synes vid utredningen

även lämpligheten av en sammanslagning av dessa båda föreningar

böra övervägas. _ ....

Även i betraktande av de erinringar, vartill föreningens förfarande i

vissa avseenden på sätt ovan nämnts givit anledning, anser jng niig nied

hänsyn till betydelsen av föreningens verksamhet icke böra motsätta

mig, att statsanslag beredes föreningen jämväl för budgetaret 1981/1932.

Däremot kan jag i avvaktan pa resultatet av den föreslagna utredningen

icke förorda annan höjning i den till grund för statsbidragets avvägande

liggande utgiftsberäkningen än att —• utöver vad som föranledes av

do automatiskt nytillkommande ålderstilläggen — bland utgifterna torde

få medtagas reseersättning till ledamöterna, i föreningens styrelse med

det av lantbruksstyrelsen och statskontoret tillstyrkta beloppet j,750 kronor

Jag vill erinra, att de skäl, på grund varav i sådant avseende vid

upprepado tillfällen framställda krav avvisats, närmast sammanhängt

med att mosskulturföreningen icke såsom Sveriges utsädesförening samt

svenska betes- och vallföreningen, vilka föreningar åtnjuta statsbidrag

med hänsyn jämväl till utgifter av här ifrågavarande slag, ägt av Kungl.

Majit fastställda stagdar. Enligt beslut den 4 december 1930 har emellertid

på därom av mosskulturföreningen gjord framställning Kungl.

Majit fastställt stadgar för föreningen. Enligt dessa skall styrelsen, liksorn.

i fråga om styrelsen för svenska betes- oell vallföreningen, bestå av

7 ledamöter med 6 suppleanter, varvid ordföranden, tro ledamöter och tre

suppleanter skola utses av Kungl. Majit. Föreningens styrelse utgjordes

förut av 24 ledamöter och 6 suppleanter, samtliga^valda av föreningen.

De fastställda stadgarna innehålla vidare, att ingen åtgärd, som

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Utskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

kan föranleda ökad skuldsättning för föreningen, får vidtagas utan Kungl

Maurts medgivande. I betraktande bland annat av den närmare kontroll

från statens sida, som möjliggöres genom de numera av Kungl.

Majit fastställda stadgarna, och den begränsning i antalet ledamöter, som

därmed ock åvägabragts, har jag som sagt ansett mig böra i förevarande

avseende tillmötesgå föreningens framställning. Anslaget till föreningen

skulle sålunda uppgå till (101,900 -f 400 + 1,750 =) 104,050 kronor

eller i avrundat tal 104,000 kronor och anslaget till försöksgården vid Gisselås

till 17,000 + 600 —) 17,600 kronor.»

Utskottet har icke kunnat undgå linna det anmärkningsvärt, att svenska

mosskulturföreningen på sätt framgår av departementschefens ovan återgivna

yttrande utan hänsyn till riksdagens ovanberörda uttalande träffat

åtgärder, vilka dels medfört, att föreningens utgifter över huvud med ansenliga

belopp överstigit inkomsterna, dels föranlett en icke obetydligt ökad

skuldsättning. I anslutning härtill vill utskottet understryka de av departementschefen

gjorda erinringarna med anledning av föreningens förfaringssätt

i angivna avseenden.

Beträffande härefter först den utredning rörande mosskulturföreningen,

som departementschefen på sätt framgår av hans ovan återgivna yttrande

har för avsikt att igångsätta, synes vad departementschefen i ärendet anfört

liksom ock vad utskottet för övrigt inhämtat av i ärendet tillgängliga handlingar

starkt tala för behovet och önskvärdheten av att en undersökning

sker av föreliggande förhållanden både i ekonomiskt och annat avseende

såväl vad angår mosskulturföreningens egen verksamhet som ock ifråga

örn försöksgården vid Gisselås.

Utskottet vill gärna erkänna mosskulturföreningens värdefulla insats för

utrönande av lämpligaste sättet för mossjordarnas tillgodogörande för jordbruket.

Genom den av mosskulturföreningen bedrivna försöksverksamheten

hava betydelsefulla resultat vunnits i sådant avseende och föreningen har

genom en energisk upplysningsverksamhet sökt sprida kunskap härom.

Emellertid har föreningens verksamhet under senare år även kommit att

omfatta mosskulturen närliggande områden. Utskottet syftar härvid närmast

på betes- och vallodlingen, som numera spelar en framträdande roll

inte minst då det gäller mossmarkernas utnyttjande på ett ekonomiskt fördelaktigt

sätt. Härmed kom mer utskottet osökt in på den av departementschefen

tilltänkta utredningen i vad den avser en sammanslagning av mosskulturföreningen

med svenska betes- och vallföreningen, en utredning som

jämväl torde böra omfatta frågan örn ett intimare samarbete mellan ifrågavarande

båda föreningar med en därvid genomförd rationell uppdelning dem

emellan av de olika arbetsuppgifterna. Ett realiserande av det med utredningen

sålunda avsedda syftet skulle — vill det synas — icke blott vara

själva ifrågavarande verksamhet till gagn utan jämväl möjliggöra en icke

oväsentlig begränsning av kostnaderna för densamma. Vid utredningen torde

jämväl spörsmålet rörande ett fortsatt upprätthållande av försöksgården vid

Gisselås böra komma under övervägande. — Utskottet har härvidlag icke

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 27

kunnat undgå fästa sig vid hurusom enligt vad i ärendet upplysts å egendomen

förekommer en marksjukdom, som synes ofördelaktigt inverka på

gårdens avkastning. — Vidare torde böra utredas, huruvida, därest för Norrlands

vidkommande en särskild försöksverksamhet på ifrågavarande område

måste anses erforderlig jämväl i fortsättningen, denna icke skulle kunna

åvägabringas på ett för staten mindre kostsamt sätt än för närvarande.

Slutligen anser sig utskottet böra ramhålla vikten av att vid utredningen

av mosskulturföreningens och ifrågavarande försöksgårds ekonomiska förhållanden

fullständig klarhet åvägabringas härutinnan, något som under

alla förhållanden måste vara en ofrånkomlig förutsättning för en fortsatt

framtida medverkan i en eller annan form från statens sida för uppehållande

av den ifrågavarande verksamheten.

I likhet med departementschefen vill utskottet icke motsätta sig att statsbidrag

beviljas för uppehållande av föreningens verksamhet jämväl för budgetåret

1931/1932. Utskottet har icke något att erinra mot det ifrågasatta

anslagets belopp. Icke heller har utskottet nu att framställa någon erinran

mot det för verksamheten vid försöksgården Gisselås äskade anslaget för

budgetåret 1931/1932 å 17,600 kronor.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt skall göra hemställan

beträffande sistnämnda anslag hemställer utskottet nu,

att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 104,000 kronor.

25:o) Försöksgård a myrjord i Jämtlands län. Under åberopande av vad

utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till driftkostnader vid

svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord

vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 17,600 kronor.

26:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 69 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under ledning

av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å myrjord

vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 9,400 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 196 — 198.)

För upprätthållande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å

myrjord under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå har riksdagen

under en följd av år beviljat medel, varjämte särskilda anslag be
-

Försöksgård

å myrjord i

Jämtlands

län.

[68.]

Försöksgård

å myrjord i

Norrbottens

län.

[69.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Befordrande

av inhemsk

fröodling.

[73.]

Utskottet.

viljats för inköp av inventarier och utvidgning av försöksgården. För budgetåret

1930/1931 har såsom bidrag till driftkostnaderna anvisats ett extra

anslag av 8,400 kronor.

Den föreslagna höjningen sammanhänger med att 1930 års riksdag godkänt,

att till amorterande av försöksgården ådragen skuld å 4,000 kronor till länets

hushållningssällskap bland de utgifter för försöksgården, som finge läggas

till grund för beräknande av statsbidraget, ett belopp av 1,000 kronor finge

inräknas, intill dess att denna skuld blivit gulden.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till driftkostnader för den under

ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna

försöksgården å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

9,400 kronor.

27:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 73 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra

ordinarie reservationsanslaget för ''befordrande av inhemsk fröodling med

oförändrat belopp, 30,000 kronor. •

Medelsbehovet, som under de senare åren i allmänhet beräknats till 22,000

kronor, har, med hänsyn därtill att från och med budgetåret 1928/1929 statsbidrag

må utgå jämväl till utställning av utsädesspannmål och utsädesfrö,

från och med sistnämnda budgetår beräknats till 26,000 kronor. Emellertid

höjdes anslaget för budgetåret 1930/1931 till 30,000 kronor i syfte att i

efterskott gottgöra hushållningssällskapen vissa kostnader för 1929 för anläggning

av frörenserier. Ökningen beräknades emellertid vara av allenast

tillfällig natur. Så snart tillräckligt antal frörenserier erhållit modern utrustning,

skulle, såvitt kunde bedömas, medelsbehovet ånyo kunna inskränkas

till det för budgetåret 1929/1930 beräknade beloppet av 26,000 kronor.

Av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen framgår, att åt de

hushållningssällskap, vilka gjort framställning örn statsunderstöd för anordnande

av frörenserier, för år 1930 kunnat beredas dylikt understöd med

endast hälften av högsta möjliga författningsenliga belopp, vilken omständighet

departementschefen ansett tala för lämpligheten av att anslaget även

för budgetåret 1931/1932 upptoges till belopp av 30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932

uppföra ordinarie reservationsanslaget för befordrande

av inhemsk fröodling med oförändrat belopp 30,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 29

28:o) Sveriges utsädesförening. Under punkt 74 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom särskilda extra sa Cp4 -j g''

anslag dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens

filialer 144,415 kronor, dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar län, Västergötland,

Värmland, Västernorrlands län och Jämtland samt i Luleå 103,585 kronor

eller sålunda tillhopa 248,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 212—224.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion, Motion.

nr 204, av herr Paulsen m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte, utöver

de av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition såsom bidrag till Sveriges

utsädesförenings verksamhet föreslagna anslagen för budgetåret 1931/1932

anvisa ett belopp av 937 kronor 50 öre att användas för i motionen angivet

ändamål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat medel till Sveriges utsädesförening.

Anslaget var för budgetåret 1929/1930 uppfört med 235,200

kronor. För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

244,700 kronor. Anslaget har plägat bestämmas till skillnaden mellan föreningens

beräknade utgifter och inkomster. Bland de senare märkes särskilt

den av Allmänna svenska utsädesaktiebolaget till föreningen, enligt

dem emellan ingångna av Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande godkända

avtal, utgivna ersättning för övertagande av från föreningen utgående nya

sorter och eliter av lantbruksväxter. Enligt avtal, som gällde för tiden

1 juli 1925—30 juni 1930, hade bolaget att till föreningen erlägga dels

en årlig grundavgift av 60,000 kronor, dels ock, för den händelse att bolagets

årliga försäljning av föreningens originalvaror skulle överstiga

1,500,000 kronor, en tilläggsavgift av en procent av den överskjutande

försäljningssumman för dylika originalvaror.

Ett mellan föreningen och bolaget den 3 mars 1930 för tiden efter den

30 juni 1930 ingånget nytt avtal, avseende en tid av fem år räknat från

den 1 juli 1930, blev av Kungl. Majit genom skrivelse den 14 mars 1930,

nr 271, för yttrande underställt riksdagen.

Med godkännande av jordbruksutskottets i ärendet avgivna utlåtande nr 71

anhöll riksdagen i skrivelse den 31 maj 1930, nr 321, jämte det riksdagen

anmälde, att avtalets giltighetstid enligt riksdagens mening borde begränsas

till tre år räknat från den 1 juli 1930 — om utredning rörande de statsunderstödda

växtförädlingsanstalterna med beaktande därvid av vad jordbruksutskottet

anfört i nyss berörda utlåtande. Den 25 juli 1930 meddelade

Kungl. Majit beslut i frågan örn avtalets godkännande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 augusti 1930 har chefen för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

jordbruksdepartementet anmodat f. d. landshövdingen J. Widén, ledamoten av

riksdagens andra kammare P. E. Sköld och sekreteraren hos Östergötlands läns

hushållningssällskap A. E. Engström att inom jordbruksdepartementet verkställa

den av riksdagen begärda utredningen i enlighet med vissa i

Kungl. Maj:ts sagda beslut den 28 augusti 1930 meddelade grunder.

Kungl. Majus I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredning, vilken icke ansetts

förslag. kunna slutföras inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas 1931

års riksdag, har statsanslaget till Sveriges utsädesförening jämväl för budgetåret

1931/1932 beräknats enligt de på sätt ovan nämnts nu tillämpade

grunder.

Utgifterna för uppehållande av huvudanstalten i Svalöv hava för budgetåret

1931/1932 beräknats till ett 6,375 kronor högre belopp än för innevarande

budgetår. Härav avses 600 kronor för nytillkommande ålderstillägg

enligt fastställd reglering, 4,200 kronor för anställande under mera fasta

former av en för närvarande på vete- och havreavdelningen tjänstgörande,

från posten till försöksverksamhet avlönad extra assistent med uppgift närmast

att biträda vid arbetet på att förbättra vetets kvalitet, 300 kronor för

höjning av magasinskontrollanten H. Jeppssons avlöning samt 1,275 kronor

för dyrtidstillägg. Å andra sidan hava dels inkomsterna — förutom statsbidrag

— upptagits med ett 5,200 kronor högre belopp, varjämte till följd

av den föreslagna nya extra assistentbefattningen utgifterna för försöksverksamhet

kunnat nedbringas med 1,000 kronor. Den äskade anslagsförhöjningen

beträffande huvudanstalten utgör sålunda allenast 175 kronor.

I fråga örn filialerna innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av statsbidraget

med 3,125 kronor, vilken höjning är föranledd — förutom av ett

ökat antal ålderstillägg enligt fastställd reglering — av utsädesföreningens

förslag örn en höjning av filialföreståndarnas ålderstillägg med 100 kronor

till 500 kronor, med å ålderstilläggen belöpande dyrtidstillägg 625 kronor,

varigenom ifrågavarande befattningshavare, vilka i övrigt vore i löneavseende

jämställda med jordbrukskonsulenterna, även i fråga örn ålderstillläggens

storlek skulle bliva likställda med dem.

Motionen. I den väckta motionen har upptagits ett av utsädesföreningen, efter an- t

sökan av avdelningsföreståndaren J. Rasmusson, i samband med anslagsäskande

för budgetåret 1931/1932 framställt, i statsrådsprotokollet återgivet

förslag, avseende att Rasmusson skulle vid beräkning av tjänstår för erhållande

av ålderstillägg såsom avdelningsföreståndare vid Svalöv tillgodoräkna

sig sju år och sex månader såsom ledare av försöksverksamheten med

köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Motionärerna hava härvid åberopat

bland annat ett beslut av 1930 års riksdag, varigenom avdelningsföreståndaren

vid Svalöv C. Hammarlund erhållit rätt att för ålderstillägg å denna

befattning få tillgodoräkna sig viss tjänstgöring vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 31

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört

följande.

Föreningen har uppgjort utgiftsberäkningen för sistnämnda budgetår

med utgångspunkt från, att dess verksamhet under denna tid skulle

bedrivas allenast i sin nuvarande omfattning.

Beträffande först posten till avlöningar till föreningens tjänstemän

biträder jag den däri föreslagna höjningen, i vad denna liänför sig

till nytillkommande ålderstillägg enligt fastställd reglering. Denna höjning

utgör 350 kronor.

I förslaget ingår vidare en höjning med 1,000 kronor för beredande åt

avdelningsföreståndaren J. Rasmusson, vilken innehaft sin nuvarande

befattning hos föreningen allenast från och med den 1 oktober 1926, av

två ålderstillägg å vartdera 500 kronor. Detta förslag förutsätter, att

Rasmusson skulle för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräknas en

tid av sju år och sex månader, som han före tillträdet av sin nuvarande

föreståndarbefattning innehaft befattning såsom ledare av försöksverksamheten

med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. I sin i ärendet

gjorda framställning har Rasmusson framhållit, att hans berörda arbete

vid Alnarp både till sin omfattning och karaktär varit likartad med det

arbete, som nuvarande avdelningsföreståndaren C. Hammarlund före sitt

tillträde av sin nuvarande befattning utfört såsom förädlingsledare vid

Weibullsholms växtförädlingsanstalt och som på sätt ovan nämnts ansetts

böra tillgodoräknas honom för erhållande av ålderstillägg i sin

innehavande befattning. Föreningen har under åberopande av den av

Rasmusson anförda motiveringen och med stöd av 11 § mom. 2 i avlöningsreglementet

för befattningshavare tillhörande den civila statsförvaltningen

biträtt ansökningen. Lantbruksstyrelsen har icke kunnat förorda

de föreslagna nya ålderstilläggen till Rasmusson, enär en dylik

åtgärd icke stöde i överensstämmelse med gällande principer för beräkning

av lönetillägg. Lantbrukstyrelsen bär vidare anfört, att Rasmusson

enligt vad styrelsen inhämtat före sin anställning vid Svalöv icke

åtnjutit sådana löneförmåner, att hans tidigare och nuvarande anställningar

utan vidare kunde jämställas och tjänstgöringstiderna sålunda

sammanslås. Statskontoret har ansett sig ej kunna göra något bestämt

uttalande i frågan.

I sitt i det föregående återgivna utlåtande av 1929 erinrade lantbruksstyrelsen,

att Hammarlund under tiden 1 november 1917—30 september

1927 varit anställd såsom ledare av förädlingen av köksväxter vid

Weibullsliolm samt vitsordade, att Hammarlunds verksamhet därstädes

varit av stor betydelse för den svenska trädgårdsodlingen och att hans

arbetsuppgifter såsom avdelningsföreståndare vid Svalöv kunde anses

utgöra en likvärdig och naturlig fortsättning därav. Enligt vad jag vidare

inhämtat åtnjöt Hammarlund i berörda befattning avlöningsförmåner

minst uppgående till de för avdelningsföreståndare vid Svalöv bestämda.

Rasmusson har i sin ansökning i ärendet själv framhållit, att

vid det som jämförelse åberopade arbetet vid Alnarps trädgårdar hans

huvuduppgift varit sort- och stamprövning, under det att förädlingsarbetct

kommit i andra rummet. Enligt vad jag inhämtat åtnjöt Rasmusson

för sitt arbete vid Alnarp under senaste åren före tillträdet vid Svalöv

avlöningsförmåner uppgående till 4,200 kronor jämte fri bostad.

Med hänsyn till den tveksamhet, som enligt vad i ärendet anförts i varje

fall måste anses råda, huruvida det av Rasmusson utförda arbetet vid

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Alnarp kail såsom Hammarlunds förberörda verksamhet vid Weibull

holm anses likvärdigt med det arbete, som avdelningsföreståndare vid

Svalöv har att utföra, och då därtill de avlöningsförmåner, som Rasmusson

tillgodonjutit vid Alnarp, väsentligt understiga den avdelningsföreståndare

vid Svalöv tillkommande avlöningen, synes mig skäl knappast

föreligga, att vid bestämmande av ålderstilläggs utgående till Rasmusson

hänsyn tages till dennes berörda arbete vid Alnarp. Emellertid torde

Rasmusson på grund av sin nu innehavande föreståndarbefattning vara

berättigad till ett första ålderstillägg å 500 kronor, räknat från den 1

januari 1932. Vid sådant förhållande bör ett halvt ålderstillägg eller

250 kronor tagas med i den beräkning å utgifter för tjänstemännens löner,

som lägges till grund för statsbidragets bestämmande för budgetåret

1931/1932.

Vad härefter angår förslaget örn beräknande av 4,200 kronor för inrättande

av en särskild assistentbefattning på vete- och havreavdelningen

finnes såsom i ärendet erinrats å ifrågavarande avdelning för

närvarande anställd en från posten till försöksverksamhet avlönad extra

assistent med uppgift närmast att biträda vid arbetet på att förbättra

vetets kvalitet. Med hänsyn till rådande läge inom jordbruksnäringen

göras som bekant för närvarande alldeles särskilda ansträngningar

för att av det inhemska vetet erhålla ett med det utländska vetemjölet

kvalitativt likvärdigt mjöl. Verksamheten vid utsädesföreningens

ifrågavarande avdelning ingår givetvis såsom ett betydelsefullt led i

dessa strävanden. Vid sådant förhållande inser jag värdet av att kunna

såsom med förevarande förslag avses till avdelningen närmare knyta den

för uppgiften särskilt kvalificerade person, varpå en viktig del av ifrågavarande

verksamhet torde ankomma. Jag finner mig sålunda böra förorda

en höjning av utgifterna för tjänstemännens löner med 4,200 kronor.

Genom den föreslagna anordningen skulle ock för den av föreningen

bedrivna försöksverksamheten i sin helhet frigöras ett belopp motsvarande

det som på sätt ovan nämnts för nu ifrågavarande ändamål tagits

i anspråk från anslaget till nämnda försöksverksamhet. Med iakttagande

av den av föreningen själv i samband med den fasta assistentbefattningens

inrättande föreslagna sänkningen med 1,000 kronor i de beräknade

allmänna omkostnaderna för vete- och havreförädling skulle den erforderliga

anslagsökningen för nu ifrågavarande ändamål begränsas till

3,200 kronor.

Den i avseende å föreningens utgift för magasinskontrollanten H.

Jeppsson avlöning ifrågasatta höjningen med 300 kronor föranleder ej

erinran från min sida.

I enlighet med vad jag ovan anfört skulle utgifterna för huvudanstalten

upptagas till (231,065 + 5,375 =) 236,440 kronor och för filialerna

till (100,460 + 3,125 =) 103,585 kronor eller med sammanlagt 340,025

kronor. Mot föreningens inkomstberäkning, enligt vilken inkomsten upptagits

till ett i förhållande till den för innevarande budgetår beräknade

med 5,200 kronor förhöjt belopp eller till 92,000 kronor, har jag intet att

erinra. Det erforderliga statsbidraget skulle sålunda upgå till i avjämnat

tal 248,000 kronor, därav för huvudanstalten 144,415 kronor och filialerna

103,585 kronor.

Det sålunda beräknade beloppet av statsbidraget utvisar i förhållande

till statsbidraget för innevarande budgetår en ökning med 3,300

kronor.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 33

Vad först angår den väckta motionen kava motionärerna bland annat

genom vissa i motionen åberopade intyg sökt påvisa, att Easmussons arbete

såsom ledare på sin tid av försöksverksamheten med köksväxter vid Alnarps

trädgårdar vore likvärdig med det arbete, som han såsom avdelningsföreståndare

vid Svalöv har att utföra, och har i anslutning härtill i motionen

upptagits utsädesföreningens förberörda förslag örn rätt för Rasmusson att

få för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig 7 år 6 månader av sin

berörda verksamhet vid Alnarp.

Även örn Rasmussons verksamhet vid Alnarp och Svalöv skulle vara

likvärdig — varom på sätt departementschefen anfört i varje fall någon

tvekan torde kunna råda -— kvarstår dock att Rasmusson i sin förenämnda

befattning vid Alnarp åtnjutit en avlöning (4,200 kronor jämte fri bostad),

som väsentligt understiger de löneförmåner, som äro förenade med hans

innehavande tjänst såsom avdelningsföreståndare vid Svalöv (7,700 kronor

med rätt till tre ålderstillägg efter 5, 10 och 15 år). Detta är en

omständighet, som utskottet lika litet som lantbruksstyrelsen och departementschefen

kan undgå taga hänsyn till vid bedömande av den förevarande

frågan, helst som utskottet icke äger möjlighet överblicka de

konsekvenser, vartill ett bifall till motionärernas förslag skulle kunna föranleda.

Det torde böra här erinras, att anledningen till att i samband med

det av 1930 års riksdag lämnade medgivande i fråga örn rätt för avdelningsföreståndaren

Hammarlund att tillgodoräkna sig viss tjänstgöring vid Weibullsholm

Hammarlunds avlöningsförmåner å den ena och den andra tjänsten

icke bragtes på tal, torde vara att söka i det förhållandet att Hammarlunds

avlöning vid Weibullsholm såsom i statsrådsprotokollet anförts uppgick

till minst samma belopp som den avdelningsföreståndare vid Svalöv

tillkommande. Utskottet anser sig sålunda icke kunna biträda motionen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit skäl till erinran. Utskottet

vill i detta sammanhang allenast uttala som önskvärt, att vid utseende

av ledamöter i föreningens styrelse landets olika delar bliva representerade.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionen H: 204

för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom särskilda extra

anslag

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av

och samarbete med föreningens filialer 144,415 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid föreningens

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar

län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län och

Jämtland samt i Luleå 103,585 kronor eller sålunda

tillhopa 248,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 2 hafi (Nr 2.)

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

understödja,i- 29:o) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å

praktiskt Weibullsholm. Under punkt 75 Ilar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

vetenskapliga till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibulls''^WeiLau-

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 75,000 kronor.

holm. Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weif75-!

hultholm har riksdagen såsom extra anslag anvisat för budgetåret 1924

1925 100,000 kronor, för budgetåret 1925/1926 75,000 kronor, för vart och

ett av budgetåren 1926/1927—1929/1930 50,000 kronor samt för budgetåret

1930/1931 75,000 kronor.

Med avseende å anslaget för budgetåret 1930jl931 torde erinras om

följande. Firman W. Weibull hemställde i skrivelse den 25 oktober 1929

till Kungl. Maj:!, att för ändamålet måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas

ett anslag av 100,000 kronor. Framställningen biträddes av lantbruksstyrelsen.

Departementschefen anförde (IX H. T. 1930 p. 77), bland

annat, att på grund av firman Weibulls ekonomiska förhållanden svårigheter

syntes komma att uppstå för firman att hålla verksamheten i gång

i dåvarande utsträckning, örn icke ytterligare statsanslag medgåves.

Under framhållande tillika av växtförädlingens stora betydelse för jordbruket

och den förlust, denna kunde lida genom ett nedläggande i större

omfattning av växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm, tillstyrkte

departementschefen, att anslaget för budgetåret 1930/1931 bestämdes till

100,000 kronor. Jordbruksutskottet erinrade (utlåtande nr 72), att utskottet

i tidigare utlåtande (nr 71) i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse

rörande nytt avtal mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska

utsädesaktiebolaget hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla örn utredning rörande de båda statsunderstödda växtförädlingsanstalterna,

Svalöv och Weibullsholm. Denna utredning skulle avse

även anstalternas anslagsbehov. Utskottet erinrade vidare, att den föreslagna

anslagsförhöjningen till Weibullsholms växtförädlingsanstalt avsåge

att trygga ett bibehållande av växtförädlingsverksamheten i nuvarande

omfattning, samt uttalade, att ett sådant bibehållande vore i hög

grad önskvärt. Utskottet fann emellertid med hänsyn till den ifrågasatta

utredningen en begränsning böra ske i det föreslagna beloppet samt tillstyrkte

ett anslag av 75,000 kronor. Riksdagen biföll utskottets hemställan

rörande såväl den ifrågasatta utredningen som anslaget till Weibullsholms

växtförädlingsanstalt.

På sätt under nästföregående punkt örn förmälts har den av riksdagen

begärda utredningen uppdragits åt särskilt tillkallade kommitterade.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom jag under nästföregående punkt framhållit, torde utredningen

rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna icke kunna slutföras

inom sådan tid, att dess resultat kan läggas till grund för framställning i

ämnet till årets riksdag. Emellertid vill jag med hänsyn till värdet av

den vid Weibullsholm bedrivna verksamheten förorda, att statsbidrag beredes

nämnda anstalt jämväl för budgetåret 1931/1932. Med avseende å

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

35

anslagets belopp anser jag, lika nied kommitterade för verkställande av nyss

angivna utredning, vilka anslutit sig till statskontorets yttrande i ärendet,

att förhållandet mellan staten och anstalten i avvaktan på utredningens

resultat tillsvidare ej bör rubbas. Jag vill därför tillstyrka, att anstalten

beredes statsbidrag med samma belopp som för innevarande budgetår eller

75,000 kronor.»

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört, utskottet.

. hemställer,

att riksdagen må till understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 75,000 kronor.

30:o) Revisions- och konsultationsverksamhet inom jordbrukets andels- jRevisions- och

rörelse. Under punkt 76 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

bidrag för anordnande genom Sveriges allmänna lantbrukssällskap av revisions-

och konsultationsverksamhet inom jordbrukets andelsrörelse för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 131, jämte i ämnet vackt

motion, I: 305 p. 4, har 1930 års riksdag såsom bidrag för anordnande genom

Sveriges allmänna lantbrukssällskap av revisions- och konsultationsverksamhet

inom jordbrukets andelsrörelse för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 3 juli 1930 ställt det av riksdagen anvisade beloppet

till Sveriges allmänna lantbrukssällskaps förfogande, samt i samband

därmed meddelat vissa föreskrifter om anslagets användning.

Anslaget har av Kungl. Majit föreslagits att för budgetåret 1931/1932

upptagas med oförändrat belopp.

konsultationsverkvamhet

inom jordbrukets

andelsrörelse.

[76.]

Utskottet håller före, att anvisande av statsbidrag för ifrågavarande ända- utskottet.

mål kan komma att visa sig önskvärt och erforderligt under ännu ett eller

annat år. Å andra sidan anser sig utskottet böra utgå ifrån att anslaget

ifråga icke bör bliva av permanent natur.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag för anordnande genom

Sveriges allmänna lantbrukssällskap av revisions- och

konsultationsverksamhet inom jordbrukets andelsrörelse

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

31 :o) Revisionsarbete inom jordbrnkskasserörelsen. Med tillstyrkan av Revisionsbifall

till vad Kungl. Majit under punkt 77 föreslagit hemställer utskottet, aJ^lr™k°8m

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår kasser nr Asen.

till revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

£2? 32:o) Upplysnings-, instruktions- och organisationsverksamhet för jord
och

organisa- brukskasserörelsen. Under punkt 78 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

iTfZ^ord- att tiu upplysninSs''’ instruktions- och organisationsverksamhet för jordbruksbrukskasse-

kasserörelsen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

rörelsen. av 67,000 kronor.

T78 1

Av 1930 års riksdag (prop. nr 268; R. skr. nr 378) anvisades till upplysnings-,

instruktions- och organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsen

ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Enär den i anslagsbeloppet för innevarande budgetår ingående posten å

8,000 kronor till svenska jordbrukskreditkassans organisationskostnader bortfaller

för kommande budgetår, beräknas anslagsbehovet för budgetåret 1931/

1932 till 67,000 kronor.

utskottet. . Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må till upplysnings-, instruktions- och

organisatiovsverksambet för jordbrukskasserörelsen anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 67,000 kronor.

Förvaltnings- 33:o) Förvaltningsbidt åg åt jordbrukskasseorganisationen. Under punkt

jordbruks- ^9 ^ar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) till förvaltningsbidrag åt

kasseorganisa- jordbrukskasseorganisationen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra för[79.

] slagsanslag av 100,000 kronor, b) medgiva, att å reservationsanslaget till

förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen vid utgången av budgetåret

1930/1931 möjligen förefintlig behållning må överföras till förenämnda

extra förslagsanslag.

Under en följd av år bar riksdagen i ändamål att stödja jordbrukskasserörelsen

anvisat medel till understöd åt föreningar för jordbrukskredit. Av

1930 års riksdag fattades beslut örn olika åtgärder till befrämjande av jordbrukets

kreditkasserörelse, och såsom ett led i dessa åtgärder beslöt riksdagen

(prop. nr 268, R. skr. nr 378) att för budgetåret 1930/1931 anvisa

såsom förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Beträffande erforderligt anslagsbelopp för budgetåret 1931/1932 har departementschefen

anfört, att det ännu saknades säker grund för bedömande,

i vad mån ökning i förhållande till det för innevarande budgetår uppförda

beloppet kunde bliva nödvändig. Då anslagets användning regleras enligt

fastställda normer, har departementschefen liksom statskontoret förordat, att

anslaget gives karaktären av förslagsanslag. Eventuell behållning å anslaget

för innevarande budgetår borde därvid överföras till det ifrågasatta förslagsanslaget.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

37

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits förevarande framställning utskottet.

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) till förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor,

b) medgiva, att å reservationsanslaget till förvaltningsbidrag

åt jordbrukskasseorganisationen vid utgången av

budgetåret 1930/1931 möjligen förefintlig behållning må

överföras till förenämnda extra förslagsanslag.

34:o) Svenska betes- och valliöreningen. Under punkt 80 .bär Kungl, svenska betesMaj:t

föreslagit riksdagen att för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens

verksamhet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av [80.]

87,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 238—243.)

Sedan Kungl. Majit såsom bidrag till uppehållande av den 1916 bildade

svenska betes- och vall föreningen från och med 1919 anvisat medel från

anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

uppfördes för ändamålet på Kungl. Majits förslag (se IX H. T. 1925 p. 87) i

riksstaten ett extra anslag. Anslaget är för budgetåret 1930/1931 upptaget med

80,500 kronor. Genom beslut den 31 oktober 1924 har Kungl. Majit fastställt

av föreningen antagna förändrade stadgar, att tills vidare lända till

efterrättelse såsom villkor för föreningens tillgodonjutande av statsanslag.

Enligt gällande reglemente för statens pensionsanstalt hava de ordinarie

befattningshavarna hos föreningen tillförsäkrats förmånen av delaktighet

i nämnda anstalt, och har lantbruksstyrelsen genom beslut den 17 november

1925 godkänt lönereglering för föreningens befattningshavare för vinnande

av dylik delaktighet.

Genom beslut den 9 november 1928 har Kungl. Majit av lotterimedel tilldelat

svenska betes- och vallföreningen ett belopp av 200,000 kronor såsom

bidrag till uppförande av en institutionsbyggnad för föreningen. Denna

byggnad, förlagd invid Ultuna, är nu uppförd och tagen i anspråk av föreningen.

Enligt Kungl. Majits framställning skulle anslaget för budgetåret 1931/

1932 höjas med 6,500 kronor i jämförelse med det för innevarande budgetår

beviljade anslagsbeloppet. Höjningen hänför sig — förutom till en i

nära anslutning till beslut av 1929 års riksdag föreslagen löneuppflyttning

för föreningens föreståndare — i huvudsak till föreningens allmänna verksamhet.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att en rationellt ordnad utskottet.

beteskultur torde vara ett av de säkraste och snabbast verkande medlen för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbrukstekniaka

föreninqen.

[82.]

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

befordrande av sådan utveckling, att jordbrukets ekonomiska resultat må

kunna förbättras. Med hänsyn härtill vill utskottet biträda förslaget, att

ifrågavarande förening, vars värdefulla insats på betes- och vallodlingens

område torde vara väl känd, beredes det förhöjda statsunderstöd, varav den

i ärendet vitsordats vara i behov.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen ma för uppehållande av svenska betesoch

vallföreningens verksamhet anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 87,000 kronor.

35:o) Jordbrukstekniska föreningen. Under punkt 82 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till understöd åt jordbrukstekniska föreningen anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 13,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 246—252.)

Jordbrukstekniska föreningen bildades 1927 såsomen fortsättning på och nybyggnad

av svenska motokulturföreningen. Stadgar för föreningen antogos

den 22 mars 1927. Dess syfte är att främja tillverkning och användning av

maskinella och elektriska hjälpmedel inom jordbruket, för vilket ändamål dess

verksamhet är uppdelad på tre sektioner, därav en för undersökning rörande

jordbi ukets maskiner och redskap, en för jordbrukets elektriska utrustning

och en för standardisering av för jordbruket behövliga industrifabrikat.

För sin verksamhet åtnjuter föreningen anslag såväl av enskilda företag

och organisationer som av allmänna medel. Sålunda har Kungl. Majit

under de tre sistförflutna budgetåren av tillgängliga medel beviljat föreningen

statsunderstöd, för budgetåret 1927/1928 med 6,000 kronor, för

budgetåret 1928/1929 med 7,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 med

6,500 kronor. Bidragen hava utgått till en del från anslaget till landsbygdens

elektrifiering och till en del från anslaget till befrämjande i

allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Vidare har 1930 års

riksdag, med bifall till Kungl. Majlis därom i statsverkspropositionen

U. T., punkt 80) gjorda framställning, till understöd åt föreningen

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor. Slutligen

torde böra nämnas, att föreningen åtnjuter bidrag till standardiseringsarbetet

av det till Svenska industriens standardiseringskommissions

förfogande ställda anslaget under tionde huvudtiteln till industriella

standardiseringsverksamheten, vilket bidrag för budgetåret 1930/1931

utgått med 7,000 kronor.

Kungl. Majlis förevarande framställning innebär, att det extra anslaget

till föreningen skulle utgå med ett med 3,000 kronor förhöjt belopp.

Efter redogörelse för en av jordbrukstekniska föreningen hos Kungl. Majit

gjord framställning om anslag för budgetåret 1931/1932 samt lantbruksstyrelsen

och statskontorets däröver avgivna utlåtanden har devartementschefen

i ärendet anfört följande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 39

»Såsom förut nämnts, har redan från tidpunkten för bildandet av ifrågavarande

förening stöd från det allmännas sida kommit densamma till del.

Även för nästkommande budgetår synes anslag till föreningen böra uppföras

ä» riksstaten.

Föreningen bedriver en för jordbruket gagnrik verksamhet, som bar sin

särskilda betydelse för det svenska jordbrukets rationalisering och mekanisering.

Genom vetenskapligt och praktiskt lagd försöksverksamhet för utfinnande

av nya eller förbättrade arbetsbesparande metoder samt maskinella

och elektriska hjälpmedel bar föreningen inriktat sitt arbete på ett område,

på vilket ännu mycket av gagn för jordbrukets ekonomi bör kunna åtgöras.

Föreningens hittills bedrivna verksamhet och därvid vunna rön giva goda

löften för framtiden. Med hänsyn till den betydelsefulla verksamhet, varom

här är fråga, anser jag i likhet med de hörda ämbetsverken, att föreningen

bör komma i åtnjutande av statsbidrag till högre belopp än som hittills

utgått. Vad beträffar anslagets storlek vill jag tillstyrka ett belopp av

13,000 kronor.»

Utskottet är övertygat att jordbrukstekniska föreningen fyller en betydelsefull

uppgift till jordbrukets fromma icke minst genom sin avdelning för

undersökning rörande jordbrukets maskiner och redskap, i vilket avseende

enligt ett av lantbruksstyrelsen i ärendet gjort uttalande föreningen i viss

mån kan anses ersätta en jordbruksteknisk avdelning vid centralanstalten

för jordbruksförsök. Icke heller bör föreningens verksamhet för standardisering

av för jordbruket behövliga industrifabrikat underskattas. Lantbruksstyrelsen

har, under uttalande bland annat, att föreningens verksamhet vore

lagd på rätt bog, vitsordat föreningens behov av ökat statsunderstöd. I sådant

avseende har styrelsen tillstyrkt en höjning i nu utgående anslag med 7,000

kronor. Vid angivna förhållande anser sig jämväl utskottet böra förorda

en ökning av anslaget till det av Kungl. Majit föreslagna beloppet 13,000

kronor. Härvid förutsätter emellertid utskottet, att föreningen icke vidtager

någon utvidgning av verksamheten med beräkning att genom statsanslag

erhålla de ytterligare ökade medel, som av en sådan åtgärd kunna påkallas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt jordbrukstekniska

föreningen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 13,000 kronor.

36:o) Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkan av bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 83 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess

verksamhet under kalenderåret 1931 anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 12,000 kronor.

Utskottet.

Sveriges

pomologiska

förening.

[83.1

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

*225* . « avsättningen »v svensk frakt Under punkt 84

ningen av ar ungl. Majit föreslagit riksdagen att till befrämjande av avsättningen

even* frukt, av svensk frukt anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanl84-J

slag av 7,000 kronor.

Motion. 1 en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion

nr 310 av herrar Andersson i Dunker och Johansson i Bro bär hemställts,

att riksdagen måtte till befrämjande av avsättningen av svensk frukt anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Såsom ett led i strävandena att stödja den svenska fruktodlingen uppfördes

på framställning av Kungl. Majit (se IX H. T. 1929 p. 78) i riksstaten

for budgetåret 1929/1930 ett särskilt anslag till främjande av avsättningen

av svensk frukt. Anslaget, som har karaktär av extra reservationsanslag,

har för vartdera av budgetåren 1929/1931 upptagits med 7,000 kronor.

Anslaget har av Kungl. Majit ställts till Sveriges pomologiska förenings

förfogande, att användas till anordnande av fruktpackningskurser samt utställningar

och mässor ävensom för utgivande av propagandatryck i huvudsaklig

överensstämmelse med av föreningens styrelse framlagd plan.

Den i motionen föreslagna höjningen med 13,000 kronor av ifrågavarande

anslag vore i första hand avsedd att användas till organiserande av handeln

med svensk frukt.

vtskottet. Utskottet delar motionärernas mening att vad som närmast torde vara

ägnat att befrämja avsättningen av den inom landet producerade frukten

är dels en väl organiserad propaganda- och upplysningsverksamhet och dels

en rationellt ordnad frukthandel. Statens medverkan å ifrågavarande område

synes utskottet emellertid främst böra avse propaganda- och upplysningsverksamheten.

Härutinnan har på sätt framgår av vad lantbruksstyrelsen

i ärendet anfört Sveriges pomologiska förening, till vars förfogande

det av riksdagen för ändamålet hittills beviljade anslaget ställts,

utfört en planmässig och gagnande verksamhet. Själva frukthandelns ordnande,

varpå i motionen närmast tagits sikte, torde vara en angelägenhet,

vilken det i första hand måste ligga i producenternas eget välförstådda

intresse att söka lösa på ett tillfredsställande sätt. Utskottet vill emellertid

understryka vad utskottet i sitt över ett vid 1929 års riksdag motionsvis

vackt förslag av enahanda innebörd som det i förevarande motion framställda

uttalade angående önskvärdheten av att inom hushållningssällskapen

anställda trädgårdskonsulenter och länsträdgårdsmästare i vidare mån än

som vöre fallet inriktade sin verksamhet på att åvägabringa en planmässig

organisation för avsättning och försäljning av den svenska frukten. Utskottet,

som sålunda icke biträder motionen, tillstyrker Kungl. Majits förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

41

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning och med avslag å motionen II: 310

till befrämjande av avsättningen av svensk frukt anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

38:o) Befrämjande av linodling. Med tillstyrkan av bifall till Kungl, befrämjande

" av linodling.

Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till åtgärder under 1931 för befrämjande av linodling

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

39:o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 88 har Kungl. Majit före- Ogräsen»

slagit riksdagen att för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1931/ hekä^^r^e

1932 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

På framställning av Kungl. Majit bar riksdagen för anordnande genom

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet av uppvisningsfält

angående metoder för bekämpande av ogräs från och med 1921 ställt

särskilda medel till Kungl. Majlis förfogande.

Det årliga medelsbehovet för sagda ändamål har beräknats till 4,000

kronor. På grund av uppkommen reservation ha för budgetåret 1930/1931

behövt anvisas allenast 1,600 kronor.

Då någon behållning å anslaget icke med säkerhet kunde påräknas den

1 juli 1931 har anslaget upptagits till 4,000 kronor.

Utskottet biträder förslaget och hemställer, utskottet.

att riksdagen må för bekämpande av ogräs anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

4,000 kronor.

40:o) Lantbruksmöten. Under punkt 90 har Kungl. Majit föreslagit riks- Lantbruksdagen

att såsom bidrag till kostnaderna för allmänna svenska lantbruks- ”^q j

möten anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor.

Allmänna lantbruksmöten plägade tidigare hållas vart femte år. Såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för det under 1930 i Stockholm hållna

tjngutredje allmänna svenska lantbruksmötet anvisade riksdagen för vart

och ett av budgetåren 1924/1931 såsom extra reservationsanslag 25,000

kronor, varav för varje budgetår såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för mötet 7,500 kronor och till prisbelöningar 17,500 kronor.

För ifrågavarande lantbruksmöten äro stadgar fastställda genom

Kungl. Maj :ts kungörelse den 27 september 1924 (nr 446). Stadgarna inne
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

Jordbrukar
ungdomens
förbund.

[100.]

hålla bland annat följande. Allmänt svenskt lantbruksmöte är en hushållningssällskapens

angelägenhet och anordnas av dem. Mötets ändamål

är att främja det svenska lantbruket och därtill hörande binäringar

ävensom, där så särskilt beslutas, skogsskötseln, fisket och hemslöjden.

Möte får icke återkomma tidigare än efter minst fem års mellanrum.

Den hushållningssällskapen tillkommande beslutanderätt rörande lantbruksmötenas

organisation och verksamhet utövas av fullmäktige, utsedda

en av värjo hushållningssällskaps förvaltningsutskott. För varje

lantbruksmöte skall finnas en mötesbestyrelse, utsedd av fullmäktige. Förslag

till ändring av stadgarna kan endast väckas av hushållningssällskap

och lantbruksmötes bestyrelse.

Departementschefen har efter en redogörelse för ett på initiativ av hushållningssällskapens

ombudsmöte 1929 framkommet förslag till omorganisation

av lantbruksmötena i ärendet anfört följande.

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag föreligger örn ändrad

organisation m. m. för de allmänna lantbruksmötena, innebärande bland

annat, att dessa hädanefter skulle bliva av två slag, rikslantbruksmöten

och distriktslantbruksmöten, att för anordnande av sistnämnda slag av

möten landet skulle indelas i sex distrikt samt att under en tidsperiod av

femton år skulle hållas dels ett distriktslantbruksmöte inom varje distrikt

och dels efter dem ett rikslantbruksmöte. Den sålunda framlagda planen

synes mig vara ändamålsenlig och lämplig. Dess förverkligande kräver,

att statsbidrag även i fortsättningen beviljas. Då lantbruksmötenas betydelse

för jordbruket och dess binäringar torde ligga i öppen dag, anser

jag mig böra förorda fortsatt statsbidrag. Vidkommande storleken härav

vill jag erinra örn den ovan återgivna beräkningen, att, därest staten

bidroge med ett oförändrat årligt belopp av 25,000 kronor och hushållningssällskapen

liksom hittills årligen avstode en procent av de sällskapen tilldelade

statliga grundbidragen, för varje distriktslantbruksmöte skulle finnas

tillgängliga 88,000 kronor och för varje rikslantbruksmöte 297,000 kronor.

I anslutning till denna beräkning vill jag förorda, att statsbidraget för instundande

budgetår utgår med samma belopp som för det nu löpande, eller

25,000 kronor. Med den fastare organisation, som lantbruksmötena äro avsedda

att erhålla, torde föreskrift icke i detta sammanhang behöva lämnas

örn statsbidragets uppdelning för olika ändamål.»

Med tillstyrkan av bifall] till Kungl. Majlis förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för

allmänna svenska lantbruksmöten anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

41:o) Jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 100 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens

förbund för främjande av dess verksamhet under kalenderåret 1931 anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 15,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 289—294.)

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner

nämligen I: 56 av herr'' Johansson, Johan Bernhard nu. fl. och II: 209

av herr Andersson m. fl. i Lindome har hemställts, att riksdagen måtte såsom

statsunderstöd till främjande av jordbrukarungdomens förbunds verksamhet

under år 1931 anvisa för budgetåret 1931/1932 såsom särskilda extra

anslag dels till förbundets centrala verksamhet 20,000 kronor, dels ock till

dess lokala verksamhet 15,000 kronor eller sammanlagt 35,000 kronor.

Såsom bidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess

verksamhet har från och med 1921 årligen anvisats medel av staten. Anslaget

har från och med budgetåret 1927/1928 uppförts med 15,000 kronor.

Detsamma har natur av extra anslag och utbetalas i den mån förbundet

visat sig hava från annat håll för ändamålet mottagit understöd å minst

lika stort belopp.

Vidare har Kungl. Majit den 14 december 1928 av lotterimedel ställt

ett belopp av 100,000 kronor till förbundets förfogande, särskilt för upprätthållandet

av konsulentverksamheten, under villkor, bland andra, att

högst 20,000 kronor av medlen ifråga årligen tagas i anspråk för ändamålet.

I en till Kungl. Majit ställd, av lantbruksstyrelsen med utlåtande den

23 augusti 1930 överlämnad framställning har styrelsen för jordbrukarungdomens

förbund, med bifogande av statförslag för 1931 jämte årsberättelse

för 1929, hemställt att för budgetåret 1931/1932 komma i åtnjutande

av ett statsunderstöd utav 46,000 kronor, varav 26,000 kronor folden

centrala ledningen och verksamheten samt 20,000 kronor för den lokala

verksamheten. Till stöd för anslagsökningen anföres, dels att förbundet

från och med den 1 juli 1930 övertagit ledningen av jämväl den

ungdomsverksamhet, som med bidrag från Rockefellerinstitutionen och

under ledning av dess representant igångsatts i vissa län, dels ock de

ökade kostnader, som föranledas för förbundet vid genomförandet av det

förslag till organisation av ungdomsverksamheten på lanthushållningens

område, som av de s. k. lägre lantbruksundervisningssakkunniga framlagts

i betänkande den 30 april 1930 (statens offentliga utredningar 1930: 9).

De lägre lantbruksundervisningssakkunniga hava enligt ett i statsrådsprotokollet

återgivet utdrag av deras betänkande vitsordat att jordbrukarungdomens

förbund efter övertagande jämväl av ledningen av den ungdomsverksamhet,

som med bidrag av Rockefellerinstitutionen igångsatts

i vissa län, vore i behov av ökat statsanslag. De sakkunniga hava emellertid

uppgivit, att Rockefellerinstitutionen syntes vara villig att under

ännu några år bidraga till kostnaderna för denna ungdomsverksamhet,

under förutsättning att ökade penningmedel inom landet ställdes till förfogande.

Denna förutsättning syntes de sakkunniga i viss mån kunna fyllas

därigenom, att Kungl. Majit genom resolution den 14 december 1928 medgivit,

att av lotterimedel 100.000 kronor utbetalades till förbundet att an
-

Motioner

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

våndas till förbundets verksamhet, särskilt upprätthållandet av konsulentverksamheten,

under villkor att högst 20,000 kronor av medlen ifråga årligen

toges i anspråk för ändamålet. Härjämte hava de sakkunniga uttalat,

att anslagsökningen syntes komma att påfordras endast småningom och

bleve även i viss mån beroende av bidragen från Kockefellerinstitutionen.

Jämväl lantbruksstyrelsen har i sitt över förbundets ovanberörda framställning

avgivna i statsrådsprotokollet återgivna utlåtande framhållit, att

förbundets verksamhet i betydande grad utvidgats och att därmed jämväl

dess behov av stöd från det allmännas sida ökats. Styrelsen har emellertid

erinrat att förbundets övertagande av ungdomsledarverksamheten redan i viss

mån underlättats genom de till förbundets förfogande ställda lotterimedlen. Det

statsbidrag — frånsett anslaget till lotterimedel — varav förbundet hittills

kommit i åtnjutande, hade avsett den centrala verksamheten. Lantbruksstyrelsen

ifrågasatte, att anslaget till denna verksamhet måttas höjas med

5,000 kronor till 20,000 kronor, av vilken höjning 3,000 kronor vore avsedda

för att möjliggöra en ökning av avlöningen till förbundets föreståndare.

Beträffande den lokala verksamheten Ilar lantbruksstyrelsen anfört följande

:

_ Till denna verksamhet hade hittills icke utgått något direkt av riksdagen anvisat

statsbidrag. För sin hemställan örn sådant bidrag åberopade förbundet ett

uttalande av förenämnda sakkunniga. Med hänsyn till, att förbundet övertagit

den lokala ledarverksamheten och icke utan direkt statsunderstöd utöver de anvisade

lotterimedel torde kunna upprätthålla denna sin mest betydelsefulla verksamhet

i full omfattning hade lantbruksstyrelsen ansett sig böra föreslå, att bidrag

för ändamålet äskades av riksdagen. Lantbruksstyrelsen delade de sakkunnigas

uppfattning, att den lokala verksamheten borde upprätthållas medelst anslag

icke blott av staten utan jämväl från orten. Lämpligt syntes då

vara, att statsbidraget — såsom de sakkunniga ifrågasatt — begränsades

till visst bidrag till ungdomsledarnas avlöning. Lantbruksstyrelsen hade

icke något att erinra mot, att detta bidrag beräknades till två tredjedelar

av arvodet, dock högst 200 kronor per månad. Då förhundet enligt

statförslaget förutsatt anställande under 1931 av 16 manliga och 11 kvinnliga

ungdomsledare med sammanlagt 172 tjänstgöringsmånader, skulle

efter sagda beräkningsgrund härför kunna utgå 34,400 kronor av statsmedel.

Då de redan till konsulentverksamheten för 1931 till förfogande

ställda lotterimedlen, 20,000 kronor, i första hand syntes böra tagas i anspråk

för detta ändamål, skulle sålunda ytterligare högst 14,400 kronor

mot av förbundet begärda 20,000 kronor behöva anvisas. Med hänsyn till

den grund, varefter statsanslaget till den lokala verksamheten skulle anvisas,

syntes det nödvändigt, att detta finge lyftas endast i den mån förbundet

genom intyg från lantbruksstyrelsen eller annan myndighet, som

Kungl. Maj:t kunde finna skäl föreskriva, styrkte sig hava utöver lotterimedlen

haft utgifter, som enligt denna grund kunde täckas av statsmedel.

Anslaget i denna del syntes därför böra anvisas såsom förslagsanslag

högst.

I anslutning till vad sålunda anförts, finge lantbruksstyrelsen hemställa,

att Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen att såsom statsunder
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

45

stöd till främjande av jordbrukarungdomens förbunds verksamhet under

år 1931 anvisa för budgetåret 1931/1932 såsom särskilda extra anslag dels

till förbundets centrala verksamhet 20,000 kronor, dels ock till dess lokala

verksamhet 14,400 kronor eller sammanlagt 34,400 kronor.

Statskontoret har tillstyrkt en höjning av anslaget till föreningens verksamhet

över huvud med 5,000 kronor till 20,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag upptager anslaget med oförändrat belopp 15,000 Kungl. Majt»

kronor för budgetåret 1931/1932. förslag.

Departementschefen har för egen del yttrat följande.

»För egen del tillmäter jag stor vikt åt den verksamhet, som förbundet

avser att befrämja, och vill jag gärna understryka vikten av att förbundets

verksamhet uppehälles och i görligaste mån utvecklas. Ur dessa synpunkter

och med hänsyn till vad i ärendet, enligt lantbruksstyrelsens utredning,

blivit utrönt rörande medelsbehovet finner jag visserligen mycket starka

skäl tala för önskvärdheten av att förbundet måtte komma i åtnjutande av

förhöjt statsunderstöd. Att jag det oaktat ej nu tillstyrker anslag åt förbundet

till annat belopp, än det för innevarande budgetår utgående, eller

15,000 kronor, beror därpå, att det ytterligare statliga understöd, varav förbundet

befinnes böra komma i utnjutande, lämpligen synes kunna, på ansökan

av förbundet, utgå av lotterimedel.»

I de väckta motionerna har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag upp- Motionerna.

tagits allenast med den ändring att anslagsbeloppet avrundats till 35,000

kronor. Enligt motionärernas mening läge det stor vikt uppå att ifrågavarande

verksamhet, som uppammats av Rockefellerinstitutionen, bibehölles

och förkovrades under jordbrukarungdomens förbunds ledning. Även örn

bidrag av lotterimedel, varom städse rådde stark konkurrens, ställdes i utsikt,

innebure enligt motionärernas mening den av departementschefen i sådant

avseende föreslagna åtgärden ett så stort osäkerhetsmoment, att det kunde

befaras, att intresset för den nu livaktiga ungdomsverksamheten slappades,

örn icke tillräckliga medel för dess uppehållande anvisades av riksdagen.

Utskottet vill gärna erkänna, att jordbrukarungdomens förbund fyller en utskottet.

betydelsefull uppgift genom sina strävanden att söka öka jordbrukarungdomens

intresse för jordbruket med syftning till att få denna ungdom att

kvarbliva vid jordbruksnäringen. Verksamheten har ock genom det sätt,

varpå densamma bedrives, visat sig väl ägnad för sitt ändamål och därför

värd att fortfarande understödjas från statens sida. Med avseende å statsanslagets

belopp lia till stöd för den av förbundet på sätt ovan nämnts

ifrågasatta anslagsökningen förutom övertagandet av den lokala ungdomsverksamheten,

som tidigare handhafts av Rockefellerinstitutionen, även åberopats

de ökade kostnader, som skulle föranledas förbundet vid genomförande

av det förslag till organisation av ungdomsverksamheten på lanthushållningens

område, som framlagts av de förenämnda lägre lautbruksundervisningssakkunniga.

Redan den omständigheten, att sistniimnda förslag icke lärer föranleda

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

proposition till innevarande riksdag och sålunda kan tänkas komma till genomförande

tidigast vid 1932 års riksdag, synes utskottet utgöra en anledning till att

för närvarande ställa sig avvaktande beträffande en ökning av ifrågavarande

anslag. Härtill kommer följande. Enligt vad de lägre lantbruksundervisningssakkunniga

i ärendet anfört torde förutsättningen för att Rockef ellerinstitutionen

ännu några år skall vara villig bidraga till kostnaderna för ungdomsverksamheten

i fråga, nämligen att ökade penningmedel inom landet ställas till

förfogande, i viss mån kunna uppfyllas genom de såsom ovan nämnts till

förbundets förfogande ställda lotterimedlen. Utskottet Ilar även fäst sig

vid de sakkunnigas uttalande, att ökningen av anslaget i fråga syntes komma

att påfordras endast så småningom och även i viss mån bliva beroende

av bidragen från Rockefellerinstitutionen. Då de förenämnda lotterimedlen,

genom vilka på sätt lantbruksstyrelsen yttrat övertagandet av ungdomsverksamheten

redan i viss grad underlättats, vore avsedda att utgå med ett

belopp av 20,000 kronor årligen under loppet av fem år och då med hänsyn

till vad departementschefen uttalat goda utsikter torde föreligga för att

Kungl. Majit skall, i den mån som förbundet kan visa sig vara i behov

av ökat statsbidrag för verksamhetens upprätthållande, av lotterimedel bereda

förbundet erforderligt ytterligare anslag, anser utskottet sig icke böra

förorda någon höjning av det i riksstaten för innevarande budgetår för ifrågavarande

ändamål uppförda anslaget. Utskottet ansluter sig därför till Kungl.

Majlis förslag och kan sålunda icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning och med avslag å motionerna I: 56

och II: 209 såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens

förbund för främjande av dess verksamhet under kalenderåret

1931 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 15,000 kronor.

Landsbygdens 42:o) Landsbygd eils elektrifiering. Med tillstyrkan av bifall till Kungl.

Maj:ts under» punkt 101 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för främjande av en planmässig organisation och utveckling

av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor.

Byggande av 43:o) Byggande av nybyggesvägar. Under punkt 106 har Kungl. Majit

”tjänar®6" föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till byggande av nybyggesvägar

[106.] anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 302—305.)

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

47

I tva inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner

nämligen I: 61 av herr Lindmark m. fl. och II: 227 av herr Nilsson

i Antnäs m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte såsom statsbidrag till

byggande av nybyggesvägar anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Vid 1929 års riksdag (prop. nr 196; R. skr. nr 226) antogos bestämmelser,

varigenom statsbidrag kan i viss ordning beviljas till byggande av väg till

sådant odlingsområde i Norrland och Dalarna, som med hänsyn till storlek,

markbeskaffenhet och övriga förhållanden finnes vara väl ägnat att användas

till jordbruk och framtida bebyggelse (ny bygges väg). Kungörelse i ämnet har

av Kungl. Maj:t utfärdats den 14 juni 1929 (nr 171). Enligt däri meddelade

bestämmelser, som trädde i kraft den 1 juli 1929, bör statsbidraget i allmänhet

icke utgå med mer än en fjärdedel till en tredjedel av den beräknade kostnaden

för väganläggningen och må ej för något fall bestämmas till högre

belopp än som motsvarar hälften av samma kostnad. Statsbidrag beviljas av

vederbörande länsstyrelse och må ej utgå, med mindre vederbörande landsting

till byggande av nybyggesvägar anvisat medel, uppgående till minst 15 procent

av det belopp, som för ändamålet blivit länet tilldelat av statsmedel. Beviljat

statsbidrag utbetalas med en tredjedel, sedan kontrakt örn arbetets utförande

blivit avslutat och arbetet påbörjats, med ytterligare en tredjedel efter det

vederbörande kontrollant intygat, att hälften av arbetet blivit utfört, samt

med återstående tredjedel, sedan arbetet blivit vederbörligen avsynat och

godkänt samt styrkt blivit, att vägens framtida underhåll ordnats jämlikt

bestämmelserna i lagen örn enskilda vägar genom lagakraftvunnen förrättning

eller dom eller i dombok intagen förening mellan intressenterna.

För ifrågavarande ändamål har av riksdagen anvisats anslag för ett vart av

budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 med 50,000 kronor. Av statsrådsprotokollet

framgår, att vederbörande länsstyrelser beräknat medelsbehovet för

budgetåret 1931/1932 till sammanlagt 85,000 kronor. Medan majoriteten

inom statens egnahemsstyrelse ansett anslagsbeloppet böra bestämmas till

65,000 kronor, har en av styrelsens ledamöter yrkat på förhöjning av anslaget

till 75,000 kronor under det en annan ledamot ansett anslaget böra

upptagas med oförändrat belopp av 50,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att nämnvärd erfarenhet ännu icke

vunnits rörande hithörande verksamhet. Med hänsyn härtill samt av sparsamhetsskäl

har han icke ansett sig böra ifrågasätta annat än att anslaget

även för nästkommande budgetår bestämmes till 50,000 kronor.

Motionärerna hava under framhållande av ifrågavarande anslags stora

värde för det norrländska jordbrukets utveckling hemställt om anvisande

av ett till 75,000 kronor förhöjt anslag.

Motioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Kolonisationsverksamheten

å Alträsks

kolonisationsområde.

[109.]

Utskottet.

Undersöknings-

och

försöksanstalt

för sötvattensfisket.

[114.]

4° Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet vill erinra att anslag för ifrågavarande ändamål för första gången

beviljades av 1929 års riksdag. Anslagsbeloppet bestämdes då för budgetåret

1929/1930 till 50,000 kronor, vilket belopp jämväl beviljats för innevarande

budgetår.

Det vill synas utskottet som örn den verksamhet, som med ifrågavarande

anslag är avsedd att främjas, ännu icke vunnit den stadga, som måste anses

erforderlig för ett säkrare avvägande av statsanslagets storlek. I likhet

med departementschefen anser utskottet därför, att någon ytterligare erfarenhet

bör avvaktas, innan en förhöjning av anslaget företages. Utskottet kan

sålunda icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionerna I: 61

och II: 227 såsom statsbidrag till byggande av nybyggesvägar

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

44:o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Under

punkt 109 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till gäldande av vissa

av kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens

län föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 4,000 kronor.

För innevarande budgetår har riksdagen för motsvarande ändamål anvisat

ett extra förslagsanslag av 3,330 kronor.

Höjningen med 670 kronor hänför sig till vissa ökade omkostnader.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten

å Alträsks kolonisationsområde i Norrbottens

län föranledda utgifter anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.

45:o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket.] Under

punkt 114 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1931/

1932 anvisa a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten för

sötvattensfisket ett extra förslagsanslag av 21,000 kronor; b) till driftkostnader

för nämnda anstalt ett extra reservationsanslag av 11,200 kronor.

Enligt skrivelse den 31 maj 1930, nr 323, i anledning av Kungl. Majits

proposition den 14 mars 1930, nr 264, angående åtgärder för upphjälpande

av sötvattensfisket m. m., har riksdagen, bland annat, dels antagit ett i

statsrådsprotokollet till nämnda proposition omförmält, av Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse gjort erbjudande att bekosta upprättande av ett central
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

49

laboratorium för insjöfisket m. m., dels till avlöningskostnader för en sådan

undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensflsket för budgetåret 1930

1931 beviljat ett extra förslagsanslag av 2,800 kronor och dels till omkostnader

för driften av nämnda anstalt för samma budgetår beviljat ett extra

reservationsanslag av 1,700 kronor.

Riksdagens nämnda beslut avsåg, förutom anordnande av två lokala försöksstationer,

upprättande med anlitande av ovanberörda donation av en

central anstalt för undersöknings- och försöksverksamhet på sötvattensfiskets

område. Kostnaderna för avlöningar vid anstalten och driften av densamma

skulle bestridas av statsmedel.

Den av riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag godkända avlöningsstaten

för anstalten har följande utseende:

2 laboratorer, lönegrad B 26 ........................................ kronor 16,248

1 fiskmästare, » B 10 ........................................ » 2,988

1 vaktmästare, » B 5 ........................................ » 2,208

1 kontorsbiträde, » B 4 ............ » 2^052 23,496

Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis ........... ............................... 1,004

Förslagsvis kronor 24,500.

De årliga driftkostnaderna för anstalten upptogos i propositionen till 15,000

kronor, vilken beräkning av riksdagen lämnades utan erinran.

De av fjolårets riksdag beviljade anslagen avsågos för anställande av en

laborator och fiskmästaren för en tid av tre månader under budgetåret

1930/1931 samt för arrendeavgift och driftkostnader i övrigt för sistnämnda

tid.

Att Kungl. Majit nu äskat anslag till lägre belopp än som beräknats för

de årliga kostnaderna vid anstalten beror huvudsakligen på att anstalten

icke beräknas vara fullt igång förrän tidigast den 1 oktober 1931.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder ingen utskottets erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensflsket ett extra förslagsanslag av

21,000 kronor;

b) till driftkostnader för nämnda anstalt ett extra

reservationsanslag av 11,200 kronor.

Utskottet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 2 hafi. (Nr 2.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Södra Sve- 46io) Södra Sveriges fiskeriförening. Under punkt 115 har Kungl.

^förening*1 Majit föreslagit riksdagen att 1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriför[115.

] ening anvisa för hudgetåret 1931/1932 såsom extra anslag a) såsom bidrag

till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, b) såsom bidrag

till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet

16,750 kronor eller tillhopa 25,400 kronor; 2) utöver det för

budgetåret 1930/1931 anvisade reservationsanslaget av 17,000 kronor för

uppförande vid Aneboda av en bostadsbyggnad åt föreståndaren för föreningens

försöksverksamhet för samma ändamål anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 3,000 kronor.

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening fördess fortlöpande verksamhet

bar riksdagen för varje år från och med 1908 anvisat särskilt anslag. För ett vart

av budgetåren 1925/1931 har sålunda anvisats såsom extra anslag dels såsom

bidrag till föreningens upplysningsverksamhet 8,650 kronor, dels ock

såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöksoch

fiskodlingsverksambet 17,350 kronor eller tillhopa 26,000 kronor.

För uppförande av bostad åt föreståndaren för föreningens försöksverksamhet

vid Aneboda bar därjämte för budgetåret 1930/1931 anvisats

ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor.

I två särskilda till Kungl. Majit inkomna ansökningar har styrelsen

för södra Sveriges fiskeriförening dels med bifogande av förslag till

inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1931/1932 hemställt, att Kungl.

Majit måtte vidtaga åtgärder för att föreningen, måtte för samma budgetår

komma i åtnjutande av ett statsunderstöd av 25,400 kronor, varav

8,650 kronor till föreningens upplysningsverksamhet och 16,750 kronor

till dess fiskeribiologiska undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksambet,

dels anhållit örn anvisande för budgetåret 1931/1932 av ett fyllnadsanslag

å 3,000 kronor för uppförandet av ovanberörda föreståndarbostad

vid Aneboda.

De av Kungl. Majit äskade statsbidragen för föreningens allmänna utgifter

utgöra tillhopa 25,400 kronor mot 26,000 kronor för innevarande

budgetår.

Det härutöver begärda fyllnadsanslaget till föreståndarbostaden är

avsett att täcka dels kostnader för anordnande av värmeledning, w. c.

m. m., dels ökade utgifter för måleriarbeten och dels vissa av en av

föreningen företagen utökning av bostadsbyggnadens grundyta förän

ledda kostnader.

I sistnämnda avseende torde böra erinras örn följande.

I en till Kungl. Majit den 30 augusti 1929 ingiven framställning hemställde

föreningen örn ett statsanslag av 17,000 kronor för uppförande

av en bostadsbyggnad vid Aneboda åt föreningens föreståndare. Härvid

åberopade föreningen en av byggmästaren Josua Persson i Lamhult

utförd, vid ansökningen fogad preliminär skiss till byggnaden, som Pers
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

son erbjudit sig uppföra för en kostnad av 15,500 kronor, vartill skulle

komma erforderliga väg- och planeringsarbeten efter en beräknad kostnad

av 1,500 kronor. Byggnadsstyrelsen överlämnade med infordrat utlåtande

över framställningen den 9 november 1929 ett omarbetat förslag,

vilket åskådliggjordes å en vid utlåtandet fogad ritning, och anförde däivid,

att detta förslag innebure en lämpligare rumsindelning, varjämte

byggnadens planyta minskats. Den för det ursprungliga förslaget angivna

byggnadskostnaden å 15,500 kronor syntes byggnadsstyrelsen

knappt beräknad, men ansågs förslå för genomförande av det omarbetade

förslaget, vilket styrelsen förordade till utförande. I nionde huvudtiteln,

punkten 108, till 1930 års riksdag förordade departementschefen, att

statsanslag å det av föreningen begärda beloppet 17,000 kronor lämnades

föreningen för utförande av en bostadsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med den inom byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningen.

Kungl. Maj:ts i anslutning härtill avfattade förslag bifölls av riksdagen.

Departementschefen, som icke funnit skäl till erinran mot föreningens framställning

i vad den avser statsbidrag för budgetåret 1931/1932 till föreningens

allmänna verksamhet, har i fråga örn det till föreståndarebostaden vid Aneboda

begärda ytterligare anslaget anfört följande.

»Statsmakterna böra givetvis kunna förutsätta, att de utgiftsberaknmgar,

sorn läggas till grund för ett anslagsbeviljande, i möjligaste man motsvara

de verkliga kostnaderna. I detta avseende synes föreningens 1929 framlagda

beräkning hava varit så till vida bristfällig, som däri icke upptagits några

kostnader för de av föreningen sedermera verkställda anordningarna toi

värmeledning, av. c. m. m. Vidkommande den merkostnad, som star i samband

med grundytans utökning, vill det synas, som örn föreningen bort

]lava haft sä mycket mera anledning att härutinnan iakttaga försiktighet,

som enligt byggnadsstyrelsens förstberörda utlåtande den av styrelsen dari

tillstyrkta och av departementschefen godtagna begränsningen i byggnadens

grundyta utgjort en förutsättning för att kostnaden skulle kunna rymmas

inom det av föreningen 1929 begärda och av riksdagen beviljade^ anslaget.

Byggnadsstyrelsen har emellertid funnit det nya forslaget val planlagt

och framhållit, att trots utökningen rummen icke kunde sagås Amra förstöra

för en byggnad av den art, varom här vöre fråga Byggnadsstyrelsen

har härjämte anfört, att den beräknade byggnadskostnaden mäste betraktas

såsom synnerligen låg i förhållande till byggnadens storlek.

I betraktande av detta byggnadsstyrelsens uttalande samt med hänsyn till

att föreningens egna begränsade tillgångar icke torde bereda modighet till tackande

av ifrågavarande ökade utgifter, har jag — oaktat ovan anförda erinringar

— icke velat motsätta mig anvisandet av det begarda iyllnadsanslaget

å 3,000 kronor.»

Utskottet vill understryka departementschefens erinringar med avseende

å vissa av föreningen vidtagna åtgärder i fråga örn föreståndarbostaden vid

Aneboda, vilka föranlett behov av det nu begärda ytterligare byggnadsanslagct.

T betraktande emellertid av byggnadsstyrelsens uttalande dels att

Tjtkkottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

byggnaden i trots av den företagna utökningen icke kunde sägas vara för

stor, dels ock att byggnadskostnaden måste betraktas som synnerligen låg

i förhållande till byggnadens storlek, har utskottet icke velat motsätta sig

beviljande av tilläggsanslaget ifråga.

Beträffande Kungl. Martts förslag, i vad rör anslaget till föreningens allmänna

verksamhet, har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

anvisa för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag

a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

8,650 kronor,

b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska

undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamsamhet

16,750 kronor eller tillhopa 25,400 kronor;

2) utöver det för budgetåret 1930/1931 anvisade reservationsanslaget

av 17,000 kronor för uppförande

vid Aneboda av en bostadsbyggnad åt föreståndaren

för föreningens försöksverksamhet för samma ändamål

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 3,000 kronor.

47:01 HUln)grafisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa Iimtskommisst-

hydrografiska mätningar samt andel i kostnaderna för en internationell

ZZiTtr hJ''(iro"rafisk'',,io,°gisk centralanstalt. Under punkt 116 har Kungl. Maj:t

vissa havs- föreslagit riksdagen 1) förklara, att riksdagen medgiver mottagande av

hydrografiska en i statsrådsprotokollet omförmäld donation för inrättande och utrustning av

samt andel i en fiskeriteknisk avdelning med laboratorium vid den till Lysekil förlagda

kostnaden för anstalten för fiskeriundersökningar; 2) för budgetåret 1931/1932 anvisa a) till

nell hydra- omkostnader for de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen be9UkScénimi

drivna undei''sökningar av de Sverige omgivande haven ett extra reser9

anstalt. vationsanslag av 63,000 kronor, b) till omkostnader för vissa av kommis[116.

] sionen från nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska mätningar

m. m. ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor, c) till täckande

av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk

centralanstalt med laboratorium ett extra anslag av 10,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 334—351.)

För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag under en lång följd avår

anvisat medel å extra stat. De senare åren hava för ändamålet anvisats tre

särskilda anslag, nämligen dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen bedinvna undersökningarna, dels till

omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska by
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

53

rån övertagna observationsarbeten, dels ock till täckande av Sveriges

andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium.

Statens undersöknings- och försöksverksamhet på havsfiskets område

bedrives för närvarande i främsta rummet av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen, varjämte undersökningar och försök i sagda avseende

jämväl utföras av lantbruksstyrelsens fiskeribyrå.

Enligt skrivelse den 9 maj 1928, nr 178, anmälde riksdagen sitt bifall

till en av Kungl. Maj:t avlåten proposition (nr 108) med hemställan, att

riksdagen måtte förklara sig icke finna anledning till erinran mot antagandet

av ett av Lysekils stad gjort erbjudande att på vissa villkor till

statsverket överlämna en i statsrådsprotokollet till nämnda proposition

angiven fastighet i Lysekil för anordnande därstädes i anslutning till en

av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen i ämnet gjord framställning

av en anstalt för fiskeriundersökningar liksom ej heller mot

mottagandet av i samma statsrådsprotokoll omförmäld donation å 75,000

kronor för anstaltens iordningställande och utrustning.

Genom beslut den 22 juni 1928 förklarade sig Kungl. Majit mottaga Lysekils

stads ovanberörda erbjudande ävensom förenämnda donation. Därjämte

bemyndigade Kungl. Majit hydrografisk-biologiska kommissionen

att med anlitande av omförmälda donationsmedel å fastigheten i fråga

i huvudsaklig överensstämmelse med av kommissionen i skrivelse den

10 december 1927 uppgjort förslag uppföra nybyggnad för en havsfiskeriundersökningsanstalt

och inreda den å fastigheten befintliga mindre

byggnaden till vaktmästarbostad samt att inom ramen för återstående

till förfogande ställda medel förse anstalten med nödig utrustning. I

nämnda framställning framhöll kommissionen, att den nya anstalten

vore avsedd att användas för kommissionens biologiska arbeten samt

framdeles, när statsmakterna eventuellt därom fattade beslut, även för

fiskeritekniska undersökningar. Däremot skulle kommissionens hydrografiska

undersökningar alltjämt hava sin fasta station i den av kommissionen

förhyrda laboratoriebyggnaden å Bornö i Gullmarfjordens inre

del.

Under punkt 104 i nionde huvudtiteln till 1929 års riksdag förklarade

sig departementschefen icke hava något att erinra mot ett av hyalrografisk-biologiska

kommissionen i huvudtiteln återgivet utgiftsförslag slutande

å 40,000 kronor, innefattande en ökning i jämförelse med anslaget

för budgetåret 1928/1929 med 9,750 kronor på grund av det nyinrättade

fiskeribiologiska laboratoriet. Med bifall till Kungl. Majlis i anslutning

härtill framlagda förslag beviljade riksdagen för budgetåret 1929/1930 till

omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna

undersökningarna av de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Sedan riksdagen för budgetåret 1930/1931 för ifrågavarande ändamål

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Innebörden av

Kungl. Majda

förslag.

anvisat ett till 43,500 kronor förhöjt belopp, har Kungl. Majit den 13 juni

1930 fastställt utgiftsstat för svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

för samma budgetår.

De båda andra här ovan berörda anslagen äro för samina budgetår upptagna

med 9,000 kronor respektive 10,000 kronor.

I skrivelse den 5 augusti 1930 har svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen gjort framställning om anslag för budgetåret 1931/1932.

I samband härmed har kommissionen föreslagit till antagande ett av

styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse under viss förutsättning

gjort erbjudande att ställa till kommissionens förfogande ett belopp

av 42,000 kronor för upprättande av ett fiskeritekniskt laboratorium.

I skrivelsen har kommissionen erinrat, att kommissionen i skrivelse den 10

december 1927 med tillstyrkan av mottagande av de ovanberörda donationerna,

vilka möjliggjort inrättande av det förenämnda fiskeribiologiska

laboratoriet i Lysekil, framhållit den stora vikten av, att anstalten kunde

snarast möjligt få tagas i anspråk jämväl för fiskeritekniska undersökningar.

Dessa undersökningar skulle framför allt inriktas på fiskkonservering

och nätimpregnering, på vilka områden nu icke några som

helst undersökningar bedreves och där helt visst funnes stora möjligheter

till fiskerinäringens befrämjande. Det borde i detta sammanhang

framhållas, att vårt lands konservindustri enligt då tillgängliga siffror

representerade ett värde av 8,109,000 kronor. I sitt över denna framställning

den 5 januari 1928 avgivna utlåtande hade lantbruksstyrelsen

ytterligare understrukit vad kommissionen sålunda anfört angående behovet

av undersökningar på det fiskeritekniska området.

Kommissionen har vidare anfört, att en möjlighet yppat sig att få till

stånd ett fiskeritekniskt laboratorium. Styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse hade nämligen beslutat, såsom ett kommissionens skrivelse

i avskrift bilagt erbjudande utvisade, ställa ett belopp av 42,000 kronor

till kommissionens förfogande, under förutsättning att regeringen avlämnade

proposition örn och att nästkommande riksdag beviljade nödiga

medel till bestridande av driften för det planerade laboratoriet. Enligt

de beräkningar, kommissionen med anlitande av sakkunniga personer

utfört, skulle nämnda belopp vara fullt tillräckligt för ett fullständigt

iordningställande av laboratoriet med modern utrustning. Driften av

ett dylikt laboratorium krävde givetvis personal och ökade kostnader.

Kommissionen holle före, att verksamheten borde kunna upptagas inom

en mera begränsad ram än den, särskilt tillkallade sakkunniga på sin tid

föreslagit. Sparsamhetsskäl talade starkt härför. Enligt kommissionens

mening skulle det sålunda vad personalen beträffade åtminstone till en

början vara tillräckligt med en laborator jämte ett laboratoriebiträde.

Vaktmästare och skrivbiträde torde kunna delas med den fiskeribiologiska

avdelningen.

Kungl. Majlis förevarande framställning avser först ett medgivande från

riksdagens sida till antagande av ett av styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse gjort erbjudande att under i det föregående angiven förutsättning

ställa till förfogande ett belopp av 42,000 kronor för upprättande av

ett fiskeritekniskt laboratorium i Lysekil.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 55

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget till omkostnader

för de av kommissionen bedrivna undersökningarna av de Sverige

omgivande haven dels en höjning nied i runt tal 2,600 kronor av däri ingående

utgifter för det till Lysekil förlagda liskeribiologiska laboratoriet,

dels i samband med inrättande vid nämnda laboratorium jämväl av en fiskeriteknisk

avdelning med laboratorium upptagande i förevarande anslag av ett

till i runt tal 16,900 kronor beräknat belopp till driftkostnader för samma

avdelning.

Av de föreslagna höjningarna beträffande den fiskeribiologiska avdelningen

hänföra sig 500 kronor till ökade utgifter för expenser som följd

av fiskeribiologiska laboratoriets tillkomst och i runt tal 1,200 kronor till

ökade laboratoriekostnader. Återstoden 900 kronor är föranledd av att å

laboratoriet tjänstgörande en förste och en andre assistent ansetts böra komma

i åtnjutande av arvodesförhöjning, ungefärligen motsvarande skillnaden i

levnadsomkostnader mellan Lysekil och Fiskebäckskil, där de förut varit

stationerade.

För uppehållande av den föreslagna fiskeritekniska avdelningen har räknats

med anställande av en laborator med en avlöning av o,850 kronor och

ett laboratoriebiträde med en avlöning av 3,500 kronor. Sistnämnda arvode

har motiverats med hänsyn till de kvalifikationer, som måste uppställas på

denna befattningshavare. Beträffande driftkostnaderna i övrigt för ifrågavarande

avdelning uppgående till 7,500 kronor beräknas 5,000 kronor för

laboratoriekostnader. Återstoden belöper på reseersättningar, böcker, bindning,

expenser, lyse, värme samt byggnadsunderhåll.

I fråga örn anslaget till de från nautisk-meteor olo giska byrån övertagna

arbetena samt anslaget till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för

en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium

Ilar icke ifrågasatts någon ändring.

Beträffande frågan örn emottagandet av ifrågavarande donation har departementschefen

— efter att hava erinrat att särskilt tillkallade sakkunniga

på sin tid avgivit förslag angående anordnande av en försöksanstalt på havsfiskets

område, vari förutsatts att denna anstalt skulle omfatta en fiskeribiologisk

och en fiskeriteknisk avdelning — anfört följande.

»Genom upprättande av det berörda fiskeribiologiska laboratoriet i Lysekil

har det av de sakkunniga angivna behovet i först angivet avseende blivit

tillgodosett. Då genom den nu erbjudna donationen jämväl det av de sakkunniga

med styrka framhållna och av lantbruksstyrelsen kraftigt understrukna

önskemålet av en fiskeriteknisk avdelning vid ifrågavarande institution

skulle kunna realiseras utan andra utgifter för statsverket än de därav

föranledda årliga driftkostnaderna, anser jag mig böra tillstyrka den frikostiga

donationens mottagande. Då mottagandet emellertid såsom nyss

nämnts kommer att medföra ökat behov av statsmedel för svenska hydrogratisk-biologiska

kommissionen, torde riksdagens medgivande till mottagandet

böra inhämtas. Mot det av samtliga myndigheter biträdda förslaget till den

fiskeritekniska avdelningens organisation, vilket skulle påkalla anställande

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Utskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

av allenast en laborator och ett laboratoriebiträde, har jag ej erinran. Den

i organisationsförslaget innefattade begränsningen överensstämmer väl med

den strävan att genom inskränkningar i de berörda sakkunnigas förslag

nedbringa kostnaderna, som pa sätt ovan nämnts gjort sig gällande vid

frågans tidigare behandling.»

För egen del anser utskottet, att staten bör begagna det tillfälle, som

genom ovanberörda erbjudande yppat sig att utan någon som helst engångskostnad

för staten erhålla ett fiskeritekniskt laboratorium med modern utrustning,

varav behov länge gjort sig starkt kännbart. Upprättande av ett

sadant laboratorium ingår ock i den i ärendet omförmälda planen för ett rationellt

ordnande av undersöknings- och försöksverksamheten på fiskets område.

Utskottet finner sig sålunda böra tillstyrka antagande av donationen i fråga.

Mot den för laboratoriet ifrågasatta organisationen har utskottet så mycket

mindre att framställa någon erinran, som denna på sätt departementschefen

anfört synes väl överensstämma med den strävan att genom inskränkningar

i den ursprungligen framlagda planen nedbringa kostnaderna, vilken gjort

sig gällande vid frågans tidigare behandling. De för laboratoriet beräknade

driftkostnaderna föranleda icke någon utskottets erinran liksom ej heller den

mindre höjning i övrigt, som föreslagits i anslaget till omkostnader för de

av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna

av de Sverige omgivande haven. Detta anslag bör sålunda upptagas med

såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär 63,000 kronor. De båda övriga här

ifrågavarande anslagen, beträffande vilka någon förändring ej ifrågasatts,

torde böra uppföras med oförändrade belopp eller 9,000 kronor respektive

10,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) förklara, att riksdagen medgiver mottagande av

ovanberörda donation för inrättande och utrustning

av en fiskeriteknisk avdelning med laboratorium vid

den ovanberörda till Lysekil förlagda anstalten för

fiskeriundersökningar;

2) för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen bedrivna undersökningar av

de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag

av 63,000 kronor,

b) till omkostnader för vissa av kommissionen från

nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska

mätningar m. m. ett extra reservationsanslag

av 9,000 kronor,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

57

c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för

en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

nied laboratorium ett extra anslag av 10,000 kronor.

48:o) Skogshushållning i allmänhet. I förslaget till riksstat för budgetåret

1931/1932 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget till

skogshushållning i allmänhet med oförändrat belopp, 20,700 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932

uppföra ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning

i allmänhet med oförändrat belopp, 20,700 kronor.

49:o) Utgifter för naturskyddsändamål. Med tillstyrkan av bifall till Kungl.

Maj:ts under punkt 137 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom särskilda extra

reservationsanslag

a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor,

b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden

6,800 kronor.

Stockholm den 17 februari 1931.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

flan lörsta kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Elof B. Andersson, Johan

Bernhard Johansson, Granath, Tjällgren, Gabrielsson och Dalberg samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld, Hedlund i Häste, Carlström

Andersson i Grimbo, Bengtsson i Kullen, Weibull och Olsson i ltödningsberg.

med undantag därav att vid behandling av punkterna:

28—49 herr Elof B. Andersson ej deltagit i’förhandlingarna ;

28 och 29 friherre Lilliecreutz deltagit i stället för herr Weibull;

41 herr Bengtsson i Kullen ej deltagit i förhandlingarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 2 haft. (Nr 2.)

5

Skogshushållning

i allmänhet.

[127.]

Utgifter för

uaturskyddsändamål.

[137.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

, Reservationer:

Under punkt 7 (stuteriväsendet) av herr Sköld, som ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse.

Utskottet anser sig — — — i anslaget till hingstdepåerna och stuteriet.

Beträffande den väckta motionen vill utskottet uttala, att den ifrågavarande

extra personalen för ridning och dressyr onekligen synes väl lågt

avlönad och att någon löneförbättring därför torde höra beredas densamma.

I sådant syfte anser sig utskottet böra förorda, att anslaget till hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet höjes med ytterligare 500 kronor.

Med de av utskottet förordade höjningarna kommer anslaget till hingstdepåernas

och stuteriets verksamhet att uppgå till 240,500 kronor.

Med avseende å--— från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och den i ämnet väckta motionen

II: 315 höja ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet,

nu 692,000 kronor, med 108,500 kronor till

800,500 kronor.

Under punkt 24 (svenska mosskulturföreningen)

1) av herrar Carlström och Olsson i Rödningsberg, som ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke — — — sprida kunskap härom. Å andra sidan bör

beaktas, att i den mån, som en alltmer ingående kännedom vunnits på mosskulturens

område, behov icke torde kunna föreligga av fortgående undersökningar

på detta område i samma omfattning som hittills. Härmed synes

ock sammanhänga, att föreningen under senare år börjat ägna allt större

uppmärksamhet åt mosskulturen närliggande områden. Utskottet syftar

härvid närmast på betes- och vallodlingen, som numera spelar en framträdande

roll inte minst då det gäller mossmarkernas utnyttjande på ett

ekonomiskt fördelaktigt sätt. Härav torde ock följa, att någon utvidgning

av den verksamhet, som mosskulturföreningen närmast representerar, icke

hör ifrågakomma utan utvecklingen snarare gå mot en begränsning i möjligaste

mån av denna verksamhet. Härmed kommer utskottet osökt in på

den av departementschefen framförda tanken på en sammanslagning av

mosskulturföreningen med svenska betes- och vallföreningen. Ett realiserande

av denna tanke skulle — vill det synas — icke blott vara själva

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

59

ifrågavarande . verksamhet till gagn utan jämväl möjliggöra en icke oväsentlig

begränsning av kostnaderna för densamma. Denna fråga synes utskottet

följaktligen böra bli föremål för övervägande vid den tilltänkta

utredningen liksom ock spörsmålet rörande ett fortsatt upprätthållande av

försöksgården vid Gisselås. — Utskottet har härvidlag---av 104,000

kronor.»

2) av herr Hedlund i Häste.

Under punkt 41 (jordbrukarungdomens förbund)

av herrar Sederholm, J. B. Johansson, Tjällgren, Gabrielsson, Hedlund,

Andersson i Grimbo och Weibull, som ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till de i ämnet väckta motionerna I: 56 och II: 209.

Under punkt 43 (byggande av nybyggesvägar)

av herr Gabrielsson, som anfört följande:

Av handlingarna i ärendet framgår, att länsstyrelserna i de norrländska

länen beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 till 95,000 kronor,

för 1930/1931 till 60,000 samt för 1931/1932 till 85,000.

Då enligt vad utskottet nu förordat även för nästa år ett till 50,000 kronor

begränsat anslag skulle av riksdagen anvisas, uppstår sålunda en brist på

90,000 kronor. Då jag anser detta anslag vara av största betydelse för ett

rationellt tillgodogörande av de odlade och odlingsbara marker, som riksdagen

både tidigare och fortfarande anvisar betydande anslag till, hemställer

jag, att anslaget höjes till samma belopp, som i motionerna föreslagits eller

till 75,000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:51 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar. s. 1 i texten