Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till G. E. Broms’ egnahemsstiftelse för fullföljande av dikningsoch kolonisationsarbete å stiftelsens ägor.

1931-04-16 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1931:49, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till G. E. Broms’ egnahemsstiftelse för fullföljande av dikningsoch kolonisationsarbete å stiftelsens ägor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom Ull riksdagens kansli den 17 april 1931 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till G. E.

Broms’ egnahemsstiftelse för fullföljande av diknings- och

kolonisationsarbete å stiftelsens ägor.

(lia avd.)

Uti två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen nr 150 i första kammaren av herr Bergqvist

m. fl. och nr 219 i andra kammaren av herr Hage m. fl. har hemställts,

dels att riksdagen måtte lör budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor att ställas till styrelsens för G. E. Broms’

egnahemsstiftelse förfogande för fullföljande av diknings- och kolonisationsarbetet

å stiftelsens ägor vid Keräsjoki inom Karl Gustavs socken i

Norrbottens län, dels ock att riksdagen måtte förklara, att det anslag, som

av 1930 års riksdag för budgetåret 1930,1931 gavs för dikningsarbete å

nämnda plats, skall rubriceras som extra reservationsanslag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Efter medgivande av 1924 års riksdag har Kungl. Majit till det i motionerna

avsedda torrläggningsföretaget, avseende reglering av Keräsjoki

och Vuomajoki vattendrag, anvisat statsbidrag med 465,000 kronor från

det i statens avdikningsanslag numera inbegripna norrländska avdikningsanslaget.

Utskottet får erinra, att vid 1930 års riksdag motionsvis hemställdes,

att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1930/1931 ställa ett anslag

av 300,000 kronor till förfogande att användas på sätt, Kungl. Majit

funne lämpligt för att bereda arbete åt ortsbefolkningen i östra Norrbotten

genom fortsättandet av i motionerna omnämnda utdiknings- och

dräneringsarbete inom Karl Gustavs socken samt för att i övrigt åstadkomma

åtgärder för bildandet av nya jordbruk och åstadkommande av

kolonisation på Bromsska stiftelsens egendom.

Jordbruksutskottet avstyrkte i sitt utlåtande nr 51 motionerna under

anförande, bland annat, att frågan syntes utskottet vara av beskaffenhet

att i första hand böra bliva föremål för Kungl. Majits bedömande.

Vid utskottets pämnda utlåtande var fogad en reservation, vari yrkades,

att utskottet i så måtto ville förorda bifall till motionerna, att ett

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 20 höft. (Nr ig.)

Motioner vid

1930 års

riksdag.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Motionerna.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

belopp av 50,000 kronor anvisades och ställdes till sagda egnahemsstiftelses

styrelses förfogande för att på sätt styrelsen i ett till utskottet inkommet

yttrande i ämnet föreslagit, fullfölja dikuingsarbetet å stiftelsens

ägor vid Keräsjoki inom Karl Gustavs socken av Norrbottens län.

Sedan första kammaren godkänt reservationen, under det andra kammaren

bifallit utskottets hemställan blev efter gemensam omröstning riksdagens

beslut fattat i enlighet med reservationen, varefter riksdagen genom

skrivelse den 5 juni 1930, nr 333, anmälde, att riksdagen för budgetåret

1930/1931 under nionde huvudtiteln för ändamålet anvisat ett extra

anslag av 50,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt lantbruksstyrelsen, att till Kungl Majit

inkomma med förslag till de närmare föreskrifter, som borde av Kungl.

Majit meddelas rörande användningen av anslaget i fråga, avgav lantbrukstyrelsen

den 1 augusti 1930 förslag i berörda hänseende, varvid styrelsen

anmärkte, att ifrågavarande dikningsarbete inginge i ett av vederbörande

lantbruksingenjörer år 1909 upprättat och år 1923 i vissa avseenden

omarbetat dikningsförslag. Genom beslut den 15 augusti 1930

föreskrev Kungl. Majit, dels att ovannämnda anslag å 50,000 kronor finge

användas till utförande av sådana delar av 1909 och 1923 års förslag till

utdikning av mark vid Keräsjoki och Vuomajoki, som av styrelsen för

G. E. Broms’ egnahemsstiftelse funnes med hänsyn till under närmaste

tiden väntat kolonisationsbehov böra i sådant avseende i första hand

komma i fråga, dels ock att av anslaget finge utgå statsbidrag med

högst så stort belopp, som svarade mot den av lantbruksstyrelsen godkända

kostnaden för sålunda ifrågakommande dikningsarbete. Därjämte

anbefallde Kungl. Majit statskontoret att till styrelsen för egnahemsstiftelsen,

på rekvisition och i den mån arbetets fortgång blivit av lantbruksstyrelsen

styrkt, utanordna ovanberörda av riksdagen för ändamålet anvisade

anslag.

Enligt vad utskottet inhämtat har lantbruksstyrelsen hittills godkänt

kostnader till ett belopp av 39,620 kronor, varav statskontoret efter intyg

av lantbruksstyrelsen örn arbetets fortgång till egnahemsstiftelsen utanordna!

15,000 kronor.

Motionerna avse nu, dels att riksdagen skulle bevilja ytterligare anslag

att av samma stiftelses styrelse användas för fullföljande av dikningsoch

kolonisationsarbetet å stiftelsens ägor vid Keräsjoki, dels att riksdagen

måtte förklara, att förenämnda för innevarande budgetår anvisade

anslag skulle erhålla reservationsanslags natur. Till stöd härför

hänvisa motionärerna till två vid motionen fogade bilagor.

Den ena av dessa bilagor utgöres av merberörda stiftelses styrelses med

skrivelse den 7 januari 1931 framlagda förslag till plan för disposition av

det för innevarande budgetår anvisade anslaget och utvisande bland annat,

att styrelsen tänkt sig, att sistnämnda statsanslag skulle disponeras

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

3

huvudsakligen till utdikning av ett större område öster om Keräsjoki inom

Keräsjänkkä skifteslag enligt en av lantbruksingenjören Erik Lindqvist

uppgjord och den 18 december 1930 till lantbruksstyrelsen insänd omarbetning

av den för området av framlidne lantbruksingenjören Berggren upprättade

i nådiga brevet åberopade dikningsplanen. Kesten av medlen skulle enligt

styrelsens plan disponeras till fullföljande av den delen av den ursprungliga,

år 1909 upprättade dikningsplanen för stiftelsens fastigheter i

Keräsjokibäckenet, för vilken den Berggrenska dikningsplanen kompletterades

av lantbruksingenjören Erik Lindqvist år 1926 och för vilken grävningsarbetenas

utförande överlämnats till statens arbetslöshetskommission

på nedan angivna villkor. För detta företag har stiftelsens styrelse tänkt

sig av statsanslaget få täckning för sina direkta utgifter för höstens

arbeten och att få disponera en del medel till broar och dammar och

resten till uppförande av bostad för arbetsledare!!, och ett förrådsrum.

Avtalet med arbetslöshetskommissionen omfattade nämligen ej uppförande

av broar och dammar, och åstadkommande av en bostad för arbets - ledaren och ett förrådsrum för stiftelsen i Keräsjoki vore ett länge känt

behov, som förr eller senare måste tillgodoses.

Styrelsens plan framgår närmare av följande i skrivelsen intagna specifikation.

»I. Kostnader för dikningsföretaget i Keräsjänkkä.

Dikningsarbeten i Keräsjänkkä enligt tidigare inlämnad

plan och kostnadsberäkning av lantbruksingenjör

Erik Lindqvist ...................................... kronor 39,620: —

Kostnader för förslagets upprättande m. m.:

Lantbruksingenjör Erik Lindqvist enl. räkning ...... » 314: —

Kopiering av ritningar enl. räkning .................. » 32: —

Vägmästare Alfr. Sandström för utstakning av planen

och reseersättningar, beräknad kostnad ............. » 250: —

Hantlangning vid planens utstakande, beräknad kostnad » 200: —

Iordningställande av bostad för arbetarna och förrådsrum

i Keräsjänkkä ............ » 1,309:87

MaterielanskafIninga stubbrytare m. m., förslagsvis .. » 1,500: —

Ersättning till markägarna:

Lösen för 1.19 har mark enligt vid laga synen 1908 fastställd

ersättningsgrund 250 kronor per har .......... » 300: —

övriga kostnader ...................................... » 500|—-

Kronor 44,025: 87.

■ i !

II. Kostnader för dikningsplanens realiserande i Keräsjoki.

År 1926 lät stiftelsens styrelse separera ur den av lantbruksingenjör

Berggren upprättade dikningsplanen, dels ett''område mellan Keräsjoki

och Vuomajoki inom Keräsjoki skifteslag oell dels do båda utgrävningslägenheterna

Veittijärvi. och Kuonajärvi, omfattande den sålunda separerade

delen en areal av 401 .as har. Utförande av detta dikningsarbete

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbr liksutskottets utlåtande Nr 49.

ilar stiftelsens styrelse överlämnat till statens arbetslöshetskommission

på villkor, att kommissionen utför arbetet mot att stiftelsens styrelse bestrider

kostnaderna, för den arbetsledning, som är erforderlig på själva

arbetsplatsen samt tillhandahåller fri bostad och kontorslokaker för arbetsledaren

och vidare fria bostäder — utan uppvärmning och möblering —

för arbetarna och därtill nödiga förrådsrum.

För de under hösten 1930 utförda grävningsarbetena för realiserande

av denna utdikningsplan uppgå stiftelsens omkostnader till 10,785 kronor

50 öre enligt angiven specifikation.

Sammanlagda kostnaderna utgöra sålunda tillhopa 54,811 kronor 37 öre.

Styrelsen har vidare i anslutning härtill anfört följande.

Det överskjutande beloppet hade stiftelsens styrelse för avsikt att tillskjuta

av stiftelsens egna medel. Den förenämnda planen hade upprättats

under förutsättning att dikesarhetena skulle kunna hållas i gång

under innevarande vinter och färdigställas under budgetåret 1930/1931,

efter vilken tid anslaget sannolikt icke kunde få disponeras. Örn arbetena

däremot icke kunde hållas i gång under vintern, måste styrelsen förbehålla

sig att framkomma med förslag örn antingen ändrade villkor för

medlens disponerande eller också att få utsträckt tid för deras förbrukande.

Slutligen tilläte sig styrelsen att, i anslutning till sin tidigare framställning

i ärendet den 18 sistlidne december, framhålla angelägenheten

av att medel förskottsvis ställas till styrelsens förfogande.

Den andra bilagan utgöres av följande av jordbrukskonsulenten W. L.

Wanhainen uppgjorda P. M. rörande G. E. Broms’ egnahemsstiftelses

närmaste arbetsuppgifter och behov av medel.

»Med hänsyn till de ledsamma erfarenheter, försöken till forcerad masskolonisation

givit, torde kolonisationen i Keräsjokibäckenet böra inriktas

på att tillgodose behovet av jord för kolonisationsändamål för bygdens

folk — d. v. s. för folk från landsbygden i norra delen av länet.

Här finnes nämligen, särskilt vid kusten omkring industricentra både i

Nedertorneå och Nederkalix socknar, en del byar, som äro faktiskt överbefolkade

och från vilka det därför vore önskligt att få bort folk till

platser med god tillgång på odlingsjord. Men även inne i landet finnes

det en del byar, därifrån utflyttning vore önsklig. En sådan by är t. ex.

Svanstein i Tornedalen och enahanda är förhållandet med en hel del byar

uppe i lappmarkssocknarna, där utvecklingsmöjligheterna för jordbruket

äro ganska små.

Stiftelsens styrelse anser ock det vara av stor betydelse, att de blivande

kolonisterna besitta ingående kännedom örn de lokala förhållandena, enär

sådant folk torde ha bättre förutsättningar att gå i land med uppgiften

som kolonister än folk från avlägsna trakter utan kännedom örn förhållandena

och utan möjlighet till stöd från omgivningen —- hembygden.

Tempot i arbetet torde icke höra göras alltför hastigt — icke hastigare

än att högst 4 kolonister placeras per år. Det ges visserligen skäl, som

kunna tala för större fart i arbetet, men dels äro stiftelsens resurser på

naturliga ängar ganska begränsade och dels tar det tid för kolonisterna

att så att säga arbeta sig in i samhället, d. v. s. att hinna ordna sin utkomst,

som här måste åtminstone till en början sökas i en kombination av jord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. '' 5

bruk och tillfälliga arbetsförtjänster. Forceras kolonisationsarbetet, få

vi i en hast ihop en massa folk, alla i samma ekonomiska svårigheter

utan utkomstmöjligheter, då det ligger mycket nära till hands att de med

förenade krafter kasta sig på det allmänna med begäran örn hjälp.

Det är nämligen att märka, att tillgången på arbetstillfällen i trakten

här är starkt begränsad.

Vid sådant förhållande måste målet vid kolonisationen vara att så fort

som möjligt bereda de blivande kolonisterna möjlighet att i största möjliga

omfattning försörja sig på jordbruket.

Kolonisterna böra därlör tilldelas så mycket jord, som är erforderligt

för att i en framtid utveckla ett ''självförsörjande jordbruk’ på densamma

och därtill lämna så kraftig hjälp, att detta blir möjligt — inom rimlig

tid.

Ett jordbruk, som skall kunna lämna dräglig bärgning för en familj i

dessa trakter, bör ha en sådan omfattning, att på detsamma skall kunna

födas 7—9 mjölkande kor samt nödiga ungdjur, smådjur och dragare.

För erhållande av foder till en sådan besättning — vinter och sommar

— erfordras en kultiverad areal under våra förhållanden på 12—14 har.

Kolonaten torde därför böra tilldelas 15—20 har odlingsbar jord och därtill

skogsmark efter råd och lägenhet.

För att bereda kolonisterna möjlighet att tillräckligt fort få nödigt stöd

av jordbruket är det nödvändigt att, vid sidan av det stöd stiftelsen kan

bereda kolonisterna genom att lämna dem nyttjanderätt till naturliga

ängar, dessa få upp en del av kolonatens jord så fort som möjligt. För

detta ändamål har stiftelsens styrelse tänkt att på varje kolonat skulle

vid upplåtelsen finnas tillgängligt 2 har jord i det närmaste färdig till

gödsling och sådd.

Kostnaden för jordens kultivering beräknar stiftelsens styrelse till 650

kronor per har eller 1,300 kronor per kolonat och för 4 kolonat per år,

sålunda 5.200 kronoi’.

Med hänsyn därtill, att myrjorden helst bör ligga ett år i fred efter

dess första brytning för att förmultningen skall komma riktigt i gång,

— särskilt är detta av betydelse, när det är fråga, såsom fallet här är,

örn alldeles nyutdikad myrjord — vore det önskligt, att stiftelsens styrelse

kunde under första året odla upp jord för två år framåt, för 8 kolonat,

d. v. s. 16 har, då kapitalbehovet för odlingsändamål enligt ovanstående

beräkning går upp till 10,400 kronor.

Då det enligt styrelsens förmenande är en alldeles nödvändig förutsättning

för att kolonisationen här skall lyckas, att samhället ser till, att

den skuldbörda (egnahemslån), som de blivande kolonisterna hava att förränta

och amortera, ej är för stor vid starten, framstår det för styrelsen

som en självklar sak, att kolonisterna måste — utöver odlingsbidraget —

även få ett rätt kraftigt tillmätt byggnadsbolag. I betraktande därav,

att stiftelsen så gott som fullständigt saknar skog och vid jämförelse med

de förmåner kronotorparna nu erhålla, synes byggnadsbidraget till kolonisterna

här icke kunna tillmätas mindre än 3.000 kronor per kolonat,

varav 1500 kronor premielån. För 4 kolonat sålunda 6.000 kronor.

För nästa år skulle sålunda för odlings- och byggnadsändamål behövas

16.400 kronor.

Ytterligare erfordras för do genom arbetslöshetskommissionen inom

Keräsjoki skifteslag torrlagda markernas utnyttjande en väg från Haaragårdarna

förbi Lapiomaagårdarna upp till Karungi-rå. Stiftelsens sty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 • Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

reise har låtit planlägga en utfartsväg här, som upptar en längd av 3,100

meter till en kostnad av 10,700 kronor. Av denna väg är sträckan från

Haara- till Lapiomaagårdarna i första hand och omedelbart av behovet

påkallad. Den upptar en längd av 1,100 meter och har av vägmästare

Sander beräknats draga en kostnad av 4,100 kronor. Denna sträcka av

vägen är oundgängligen nödvändig redan för den bosättning, som finnes

i Lapiomaa.

För utförande ay ytterligare dikningsarbeten inom Keräsjänkkä skifteslag

skulle ytterligare ett belopp på minst 30,000 kronor vara erforderligt.

Stiftelsens styrelse anser det nämligen önskligt att få torrlagt ett

större område odlingsjord nu, sedan genom åregleringen avlopp vunnits,

för att jorden skall få tillfälle att sätta sig och dess förmultning skall

kunna komma i gång. Myrjorden blir naturligtvis därigenom värdefullare

för odlingsändamål.

Sedan Keräsjänkkä by nu inom de närmaste åren får en landsväg, öppnas

här mycket stora möjligheter för en efter våra förhållanden ganska

omfattande kolonisation.

Enligt ovanstående framställning skulle stiftelsens behov av medel

för innevarande år sålunda belöpa sig i runt tal till 50,000 kronor.»

I fråga örn det nu äskade anslaget synas motionärerna hänföra sig

till de i sistberörda promemoria framkomna önskemål.

Såsom framgår av förestående redogörelse uttalade utskottet i sitt avstyrkande

utlåtande i anledning av de vid 1930 års riksdag väckta motionerna

örn anslag till likartat ändamål, att frågan syntes utskottet vara

av beskaffenhet att i första hand böra bliva föremål för Kungl. Majrts bedömande.

Den omständigheten att de förevarande motionerna uppenbarligen

avse en stegvis utvidgning med bidrag av statsmedel av ifrågavarande

verksamhet synes utskottet göra en utredning genom Kungl. Majit

av frågan i hela dess vidd så mycket mer av behovet påkallad. Men även

örn det vore möjligt, att helt bortse från kravet på dylik utredning och

prövning, kan utskottet icke finna, att den åberopade promemorian erbjuder

några tillfredsställande hållpunkter för bedömande av det anslagskrav,

varom nu närmast är fråga. Utskottet anser sig sålunda icke kunna

tillstyrka anslags beviljande för budgetåret 1931/1932. Utskottet vill härvid

tillika framhålla, att vissa i ärendet angivna förhållanden synas tyda pä

att det för innevarande budgetår beviljade anslaget icke torde komma att

tagas helt i anspråk under detta budgetår, vilket ju också föranlett motionärerna

att framställa förslag avseende att möjliggöra att vid innevarande

budgetårs utgång eventuellt kvarstående behållning må få disponeras

jämväl under nästkommande budgetår. I sistnämnda avseende anser

utskottet, att motionerna böra tillmötesgås genom ett medgivande

från riksdagens sida att det för innevarande budgetår anvisade anslaget

må få tagas i anspråk för samma ändamål även under budgetåret 1931/

1932.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

7

1) att riksdagen må i anledning av motionerna 1:150

oell II: 219 medgiva; att det för budgetåret 1930/1931

under nionde huvudtiteln anvisade extra anslaget av

50,000 kronor för dikningsarbeten å G. E. Broms’ egnakemsstiftelses

ägor vid Keräsjoki inom Karl Gustavs

socken må tagas i anspråk för samma ändamål jämväl

under budgetåret 1931/1932;

2) att motionerna 1:150 och II: 219 i övrigt icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1931.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 46.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:209 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn anslag till G. E. Broms’ egnahemsstiftelse för fullföljande av dikningsoch kolonisationsarbete å stif a1 i texten