Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats* bidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län.

1931-01-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1931:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats* bidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

3

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1931 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats*

bidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr

i Gotlands län.

(lia avd.)

1 en till riksdagen den 3 januari 1931 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 20, bar Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag föreslagit riksdagen medgiva, att till upprensning av avloppen

genom Mästermyr i Gotlands län må anvisas statsbidrag från statens

avdikningsanslag med 58,200 kronor.

Den 31 december 1902 beviljade Kungl. Majit lån från odlingslånefonden

med 229,700 kronor till ett företag, avseende torrläggning av Mästermyr

inom Levede, Fardhems, Hemse, Alva, Hablingbo, Silte och Sproge

socknar i Gotlands län, vilket belopp motsvarade lånesökandenas andel

i den beräknade kostnaden för företaget.

Ifrågavarande företag planlades vid en under åren 1898—1899 hållen

syn enligt lagen den 20 juni 1879 örn dikning och annan avledning av vatten.

Kostnaden för företaget beräknades vid syneförrättningen till

396,800 kronor. Båtnaden uppskattades till 791,266 kronor 8 öre. Enligt

den i samband med lånets beviljande fastställda arbetsplanen omfattade

företaget en areal örn 2,641 hektar 84 ar, varav 71 hektar 14 ar åker och

2,570 hektar 70 ar annan mark.

Den 31 december 1907 beviljades till företaget ytterligare lån från odlingslånefonden

med 7,600 kronor för bestridande av på lånesökandena

belöpande andelar i dels vissa förrättningskostnader, sammanlagt 9,434

kronor 12 öre, vilka kostnader icke medräknats vid beräkningen av det

år 1902 beviljade lånet, och dels ett belopp å 3,625 kronor 44 öre, varmed

kostnaden för intill 1906 års utgång verkställt arbete, räntor ej medräknade,

funnits överstiga vad för samma arbete beräknats vid 1898—1899

års syneförrättning.

Efter det sedermera vissa av företaget berörda jordägare, representerande

sammanlagt 41.64 procent av det genom torrläggningen uppkommande

förbättringsvärdet, avsagt sig båtnaden av företaget, och dem

åvilande betalningsskyldighet sålunda överflyttats på övriga i företaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.

kvarstående delägare, ock sedan förnyad beräkning av arbetskostnader

na givit vid handen, att dessa kunde förväntas komma att stiga till i

runt tal 540,000 kronor, beviljades ytterligare till företaget den 18 december

1908 från odlingslånefonden ett försträckningsbelopp av 302,700 kronor.

Härav har till företaget utbetalats 287,600 kronor Återstoden, eller

15,100 kronor, som hade beräknats på mark, vars ägare icke sökt lån, har

icke tagits i anspråk. Av förenämnda lån, 287,600 kronor, belöpte 69,000

kronor på lånesökandenas egen jord och 218,600 kronor på samma intres

senters andel i den jord, beträffande vilken båtnadsavsägelse ägt rum.

Till företaget har sålunda utgått lån från odlingslånefonden med sam

manlagt (229,700 -f- 7,600 + 287,600 =) 524,900 kronor, vilket belopp, fördelat

med 306,300 kronor på lånesökandenas egen jord och 218,600 kronor

på båtnads jord, motsvarat lånesökandenas andel i nyssnämnda kostnads

summa 540,000 kronor.

Företaget blev i sin helhet fullbordat år 1910 och godkändes den 10 ja

nuari 1911 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Under åren 1925—1927 gjordes såväl av länsstyrelsen i Gotlands län

som från delägare i Mästermyren hos Kungl. Majit framställningar örn

upprensning på statens bekostnad av avloppen genom Mästermyren. I

ett av lantbruksstyrelsen den 1 oktober 1926 avgivet yttrande i ärendet

förordade styrelsen rensningsarbetets utförande enligt ett av statens

lantbruksingenjör Carl Berner uppgjort förslag alterntiv II, slutande å

ett kostnadsbelopp av 58,200 kronor. Framställningarna, föranledde

emellertid icke någon åtgärd.

I två likalydande motioner till 1928 års riksdag (1:115; 11:200) anhölls,

att riksdagen ville till upprensning av kanalerna i Mästermyr enligt Berners

omförmälda, av lantbruksstyrelsen godkända alternativ II anslå ett

belopp av 58,200 kronor.

I utlåtande över berörda motioner hemställde jordbruksutskottet,

att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Maj:t finge utan hinder

av gällande bestämmelser, efter den närmare prövning, som kunde

befinnas erforderlig, för upprensning av kanalerna i Mästermyr bevilja

lån med intill 58,200 kronor från statens avdikningslånefond. Utskottet

yttrande därvid följande.

Av vad i ärendet anförts framginge, att underhållet av de genom berörda

dikningsföretag upptagna avloppskanalerna blivit i sådan grad

åsidosatt, att en omedelbar upprensning syntes ofrånkomlig för att icke

de ur såväl enskild som allmän synpunkt betydande värden, vilka med

företaget avsetts att vinnas, skulle gå helt till spillo. Denna intressenternas

uraktlåtenhet kunde utskottet icke undgå finna vara i särskild

grad anmärkningsvärd med hänsyn till den delägarna i företaget såsom

innehavare av lån från odlingslånefonden åliggande underhållsskyldigheten.

Enligt vad länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen uttalat, kunde intressenterna

på grund av under årens lopp starkt tilltagande försämring

i företagets ekonomiska läge icke tänkas vara i stånd att själva bestridå

de erforderliga rensningsarbetena. Med avseende å de förluster. Som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5. 5

genom kanalernas vidare igenslamning skulle följa för det allmänna,

rille utskottet särskilt erinra, att omkring 40 procent av jordägarna avsagt

sig båtnaden av företaget. Då odlingslån i förevarande lall beviljats

jämväl beträffande båtnadsjord, hade följt, att odlingslånen kommit

att i motsvarande omfattning fördelas å enbart sådan jord med därav

följande minskad säkerhet för staten. Vid sådant förhållande torde

statens möjlighet att återfå sina utlägg i väsentlig män bliva beroende

av att det ifrågasatta upprensningsarbetet komme till stånd.

..I det läge, som saken sålunda befunne sig, syntes utskottet en ytterligare

medverkan från statens sida knappast kunna undvikas. Med avseéöde

å den form, vari en sådan medverkan borde lämnas, hade i motionerna

ifrågasatts beviljande av statsbidrag utan återbetalningsskyldighet.

Med hänsyn till den uraktlåtenhet i fråga örn underhållet, som

intressenterna låtit komma sig till last, och jämväl i betraktande av de

konsekvenser, som skulle kunna följa av beviljande av direkt bidrag,

kunde utskottet icke förorda denna väg utan ansåge, att understödet borde

givas i form av lån. I fråga örn beloppets storlek, vilket i motionerna

upptagits i överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen tillstyrkt,

föranledde detta ingen utskottets erinran. Utskottet ville härvid understryka

angelägenheten av att kravet på ett tillfredsställande fortgående

underhåll av avloppskanalerna bestämt upprätthölles. En viss garanti i

detta avseende torde för övrigt ligga däri, att intresset för odling å myren

enligt vad som inom utskottet upplysts befunne sig i ständig stegring.

Riksdagen heslöf i enlighet med utskottets hemställan (skr. nr 222/1928).

Sedan lantbruksstyrelsen efter remiss i utlåtande till Kungl. Majit den

5 juni 1928 tillstyrkt, att Kungl. Majit måtte för upprensning av kanalerna

i Mästermyr bevilja lån med högst 58,200 kronor från statens avdikningslånefond,

att jämlikt de för tillgodonjutande av lån från nämnda

fond gällande bestämmelser utgå till de intressenter i företaget, vilka

genom anmälan till lantbruksstyrelsen förklarade sig önska bliva delaktiga

av sådant lån för gäldande av på dem belöpande andelar i kostnaderna

för arbetet, samt Kungl. Majit därefter anbefallt länsstyrelsen i

Gotlands län att, efter vederbörandes hörande, avgiva utlåtande i ärendet,

har länsstyrelsen den 2 november 1928 avgivit sådant utlåtande. Av

detta utlåtande inhämtats, bland annat, att länsstyrelsen i skrivelser,

som genom vederbörande landsfiskalers försorg delgivits intressenterna i

företaget, uppmanat dessa att skriftligen giva till känna, huruvida de

önskade bliva delaktiga i det ifrågasatta odlingslånet för kanalernas upprensning

eller ej, samt att av de till 120 uppgående intressenterna, som

besvarat frågan, samtliga utom en givit nekande svar.

Departementschefen har i ärendet anfört:

*Den av 1928 års riksdag medgivna rätten för intressenterna uti Mästermyrs

torrläggningsföretag att för upprensning av kanalerna i myren

erhålla lån från statens avdikningslånefond har icke medfört åsyftat

resultat Allenast en av företagets till betydligt över hundratalet uppgående

intressenter har förklarat sig vilja bliva delaktig av ett sådant

lån. Med biinsyn till de betydande kostnader, Mästermyrens ut,dikning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

draget, och den avsevärda skuld, som delägarna i myren med anledning

därav redan åsamkats, torde det icke kunna förtänkas dem, orade

tveka att ikläda sig ytterligare utgifter för företaget. Av utredningen

i ärendet synes dessutom framgå, att för många av dem en ökning

av skuldbördan rentav skulle medföra fara för ekonomiskt sammanbrott.

Åtskilliga andra förmå icke gälda ens de under nuvarande förhållanden

å dem belöpande odlingslåneannuiteter, och ett flertal fastigheter hava

för utfaende av förfallna sådana annuiteter varit föremål för exekutiva

auktioner, därvid emellertid anbud ej erhållits och statsverket fått vid

kännas auktionskostnaderna.

0 Att en upprensning av avloppskanalerna är nödvändig och att sådan

åtgärd måste företagas inom en nära framtid, örn icke hela det dyrbara

utdikningsarbetet skall bliva värdelöst och såväl de enskilda intressenterna

som staten tillskyndas stora förluster, därom torde knappast råda

någon tvekan. Vid sådant förhållande synes under förhandenvarande

omständigheter icke stå någon annan utväg öppen än ett understödjande

från statens sida av mera verksam art än som skedde genom 1928 års

riksdagsbeslut

Såväl länsstyrelsen och statskontoret som numera ock lantbruksstyrelsen

hava tillstyrkt, att anslag utan återbetalningsskyldighet ställes

till förfogande för ifrågavarande upprensningsarbete till enahanda be

lopp som det ifrågasatta lånet eller 58,200 kronor. Under erinran tillika,

att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet icke förut kommit Mäster

myrs torrläggningsföretag till godo, finner jag mig böra tillstyrka det

sålunda föreliggande förslaget. Det ifrågasatta understödet torde böra

utgå från statens avdikningsanslag.»

utskottet- . Med hänsyn till de i ärendet upplysta förhållandena finner utskottet

1 likhet med departementschefen någon annan utväg icke stå öppen än

ett understödjande i förevarande avseende från statens sida av mera

verksam art än som innefattades i 1928 års riksdagsbeslut. Utskottet

anser sig därför böra i enlighet med Kungl. Majrts förslag och på sätt

samtliga i ärendet hörda myndigheter förordat tillstyrka, att anslag utan

återbetalningsskyldighet ställes till förfogande för ifrågavarande upprensningsarbete

till enahanda belopp som det ifrågasatta lånet eller

58,200 kronor. Mot det föreslagna sättet för medlens beredande har utskottet

ingen erinran. Utskottet vill härvid ytterligare understryka sitt

i ovanberörda utlåtande gjorda uttalande rörande angelägenheten av att

kravet på ett tillfredsställande fortgående underhåll bestämt upprätt - hålles.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr å. 7

att riksdagen må medgiva, att till upprensning ay

avloppen genom Mästermyr i Gotlands län må anvisas

statsbidrag från statens avdikningsanslag med

58,200 kronor.

Stockholm den 31 januari 1931.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 4.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:55 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län. a1 i texten