Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats* bidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län.
1931-01-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1931:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats* bidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.
3
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1931 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats*
bidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr
i Gotlands län.
(lia avd.)
1 en till riksdagen den 3 januari 1931 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 20, bar Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag föreslagit riksdagen medgiva, att till upprensning av avloppen
genom Mästermyr i Gotlands län må anvisas statsbidrag från statens
avdikningsanslag med 58,200 kronor.
Den 31 december 1902 beviljade Kungl. Majit lån från odlingslånefonden
med 229,700 kronor till ett företag, avseende torrläggning av Mästermyr
inom Levede, Fardhems, Hemse, Alva, Hablingbo, Silte och Sproge
socknar i Gotlands län, vilket belopp motsvarade lånesökandenas andel
i den beräknade kostnaden för företaget.
Ifrågavarande företag planlades vid en under åren 1898—1899 hållen
syn enligt lagen den 20 juni 1879 örn dikning och annan avledning av vatten.
Kostnaden för företaget beräknades vid syneförrättningen till
396,800 kronor. Båtnaden uppskattades till 791,266 kronor 8 öre. Enligt
den i samband med lånets beviljande fastställda arbetsplanen omfattade
företaget en areal örn 2,641 hektar 84 ar, varav 71 hektar 14 ar åker och
2,570 hektar 70 ar annan mark.
Den 31 december 1907 beviljades till företaget ytterligare lån från odlingslånefonden
med 7,600 kronor för bestridande av på lånesökandena
belöpande andelar i dels vissa förrättningskostnader, sammanlagt 9,434
kronor 12 öre, vilka kostnader icke medräknats vid beräkningen av det
år 1902 beviljade lånet, och dels ett belopp å 3,625 kronor 44 öre, varmed
kostnaden för intill 1906 års utgång verkställt arbete, räntor ej medräknade,
funnits överstiga vad för samma arbete beräknats vid 1898—1899
års syneförrättning.
Efter det sedermera vissa av företaget berörda jordägare, representerande
sammanlagt 41.64 procent av det genom torrläggningen uppkommande
förbättringsvärdet, avsagt sig båtnaden av företaget, och dem
åvilande betalningsskyldighet sålunda överflyttats på övriga i företaget
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.
kvarstående delägare, ock sedan förnyad beräkning av arbetskostnader
na givit vid handen, att dessa kunde förväntas komma att stiga till i
runt tal 540,000 kronor, beviljades ytterligare till företaget den 18 december
1908 från odlingslånefonden ett försträckningsbelopp av 302,700 kronor.
Härav har till företaget utbetalats 287,600 kronor Återstoden, eller
15,100 kronor, som hade beräknats på mark, vars ägare icke sökt lån, har
icke tagits i anspråk. Av förenämnda lån, 287,600 kronor, belöpte 69,000
kronor på lånesökandenas egen jord och 218,600 kronor på samma intres
senters andel i den jord, beträffande vilken båtnadsavsägelse ägt rum.
Till företaget har sålunda utgått lån från odlingslånefonden med sam
manlagt (229,700 -f- 7,600 + 287,600 =) 524,900 kronor, vilket belopp, fördelat
med 306,300 kronor på lånesökandenas egen jord och 218,600 kronor
på båtnads jord, motsvarat lånesökandenas andel i nyssnämnda kostnads
summa 540,000 kronor.
Företaget blev i sin helhet fullbordat år 1910 och godkändes den 10 ja
nuari 1911 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Under åren 1925—1927 gjordes såväl av länsstyrelsen i Gotlands län
som från delägare i Mästermyren hos Kungl. Majit framställningar örn
upprensning på statens bekostnad av avloppen genom Mästermyren. I
ett av lantbruksstyrelsen den 1 oktober 1926 avgivet yttrande i ärendet
förordade styrelsen rensningsarbetets utförande enligt ett av statens
lantbruksingenjör Carl Berner uppgjort förslag alterntiv II, slutande å
ett kostnadsbelopp av 58,200 kronor. Framställningarna, föranledde
emellertid icke någon åtgärd.
I två likalydande motioner till 1928 års riksdag (1:115; 11:200) anhölls,
att riksdagen ville till upprensning av kanalerna i Mästermyr enligt Berners
omförmälda, av lantbruksstyrelsen godkända alternativ II anslå ett
belopp av 58,200 kronor.
I utlåtande över berörda motioner hemställde jordbruksutskottet,
att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Maj:t finge utan hinder
av gällande bestämmelser, efter den närmare prövning, som kunde
befinnas erforderlig, för upprensning av kanalerna i Mästermyr bevilja
lån med intill 58,200 kronor från statens avdikningslånefond. Utskottet
yttrande därvid följande.
Av vad i ärendet anförts framginge, att underhållet av de genom berörda
dikningsföretag upptagna avloppskanalerna blivit i sådan grad
åsidosatt, att en omedelbar upprensning syntes ofrånkomlig för att icke
de ur såväl enskild som allmän synpunkt betydande värden, vilka med
företaget avsetts att vinnas, skulle gå helt till spillo. Denna intressenternas
uraktlåtenhet kunde utskottet icke undgå finna vara i särskild
grad anmärkningsvärd med hänsyn till den delägarna i företaget såsom
innehavare av lån från odlingslånefonden åliggande underhållsskyldigheten.
Enligt vad länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen uttalat, kunde intressenterna
på grund av under årens lopp starkt tilltagande försämring
i företagets ekonomiska läge icke tänkas vara i stånd att själva bestridå
de erforderliga rensningsarbetena. Med avseende å de förluster. Som
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5. 5
genom kanalernas vidare igenslamning skulle följa för det allmänna,
rille utskottet särskilt erinra, att omkring 40 procent av jordägarna avsagt
sig båtnaden av företaget. Då odlingslån i förevarande lall beviljats
jämväl beträffande båtnadsjord, hade följt, att odlingslånen kommit
att i motsvarande omfattning fördelas å enbart sådan jord med därav
följande minskad säkerhet för staten. Vid sådant förhållande torde
statens möjlighet att återfå sina utlägg i väsentlig män bliva beroende
av att det ifrågasatta upprensningsarbetet komme till stånd.
..I det läge, som saken sålunda befunne sig, syntes utskottet en ytterligare
medverkan från statens sida knappast kunna undvikas. Med avseéöde
å den form, vari en sådan medverkan borde lämnas, hade i motionerna
ifrågasatts beviljande av statsbidrag utan återbetalningsskyldighet.
Med hänsyn till den uraktlåtenhet i fråga örn underhållet, som
intressenterna låtit komma sig till last, och jämväl i betraktande av de
konsekvenser, som skulle kunna följa av beviljande av direkt bidrag,
kunde utskottet icke förorda denna väg utan ansåge, att understödet borde
givas i form av lån. I fråga örn beloppets storlek, vilket i motionerna
upptagits i överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen tillstyrkt,
föranledde detta ingen utskottets erinran. Utskottet ville härvid understryka
angelägenheten av att kravet på ett tillfredsställande fortgående
underhåll av avloppskanalerna bestämt upprätthölles. En viss garanti i
detta avseende torde för övrigt ligga däri, att intresset för odling å myren
enligt vad som inom utskottet upplysts befunne sig i ständig stegring.
Riksdagen heslöf i enlighet med utskottets hemställan (skr. nr 222/1928).
Sedan lantbruksstyrelsen efter remiss i utlåtande till Kungl. Majit den
5 juni 1928 tillstyrkt, att Kungl. Majit måtte för upprensning av kanalerna
i Mästermyr bevilja lån med högst 58,200 kronor från statens avdikningslånefond,
att jämlikt de för tillgodonjutande av lån från nämnda
fond gällande bestämmelser utgå till de intressenter i företaget, vilka
genom anmälan till lantbruksstyrelsen förklarade sig önska bliva delaktiga
av sådant lån för gäldande av på dem belöpande andelar i kostnaderna
för arbetet, samt Kungl. Majit därefter anbefallt länsstyrelsen i
Gotlands län att, efter vederbörandes hörande, avgiva utlåtande i ärendet,
har länsstyrelsen den 2 november 1928 avgivit sådant utlåtande. Av
detta utlåtande inhämtats, bland annat, att länsstyrelsen i skrivelser,
som genom vederbörande landsfiskalers försorg delgivits intressenterna i
företaget, uppmanat dessa att skriftligen giva till känna, huruvida de
önskade bliva delaktiga i det ifrågasatta odlingslånet för kanalernas upprensning
eller ej, samt att av de till 120 uppgående intressenterna, som
besvarat frågan, samtliga utom en givit nekande svar.
Departementschefen har i ärendet anfört:
*Den av 1928 års riksdag medgivna rätten för intressenterna uti Mästermyrs
torrläggningsföretag att för upprensning av kanalerna i myren
erhålla lån från statens avdikningslånefond har icke medfört åsyftat
resultat Allenast en av företagets till betydligt över hundratalet uppgående
intressenter har förklarat sig vilja bliva delaktig av ett sådant
lån. Med biinsyn till de betydande kostnader, Mästermyrens ut,dikning
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.
draget, och den avsevärda skuld, som delägarna i myren med anledning
därav redan åsamkats, torde det icke kunna förtänkas dem, orade
tveka att ikläda sig ytterligare utgifter för företaget. Av utredningen
i ärendet synes dessutom framgå, att för många av dem en ökning
av skuldbördan rentav skulle medföra fara för ekonomiskt sammanbrott.
Åtskilliga andra förmå icke gälda ens de under nuvarande förhållanden
å dem belöpande odlingslåneannuiteter, och ett flertal fastigheter hava
för utfaende av förfallna sådana annuiteter varit föremål för exekutiva
auktioner, därvid emellertid anbud ej erhållits och statsverket fått vid
kännas auktionskostnaderna.
0 Att en upprensning av avloppskanalerna är nödvändig och att sådan
åtgärd måste företagas inom en nära framtid, örn icke hela det dyrbara
utdikningsarbetet skall bliva värdelöst och såväl de enskilda intressenterna
som staten tillskyndas stora förluster, därom torde knappast råda
någon tvekan. Vid sådant förhållande synes under förhandenvarande
omständigheter icke stå någon annan utväg öppen än ett understödjande
från statens sida av mera verksam art än som skedde genom 1928 års
riksdagsbeslut
Såväl länsstyrelsen och statskontoret som numera ock lantbruksstyrelsen
hava tillstyrkt, att anslag utan återbetalningsskyldighet ställes
till förfogande för ifrågavarande upprensningsarbete till enahanda be
lopp som det ifrågasatta lånet eller 58,200 kronor. Under erinran tillika,
att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet icke förut kommit Mäster
myrs torrläggningsföretag till godo, finner jag mig böra tillstyrka det
sålunda föreliggande förslaget. Det ifrågasatta understödet torde böra
utgå från statens avdikningsanslag.»
utskottet- . Med hänsyn till de i ärendet upplysta förhållandena finner utskottet
1 likhet med departementschefen någon annan utväg icke stå öppen än
ett understödjande i förevarande avseende från statens sida av mera
verksam art än som innefattades i 1928 års riksdagsbeslut. Utskottet
anser sig därför böra i enlighet med Kungl. Majrts förslag och på sätt
samtliga i ärendet hörda myndigheter förordat tillstyrka, att anslag utan
återbetalningsskyldighet ställes till förfogande för ifrågavarande upprensningsarbete
till enahanda belopp som det ifrågasatta lånet eller
58,200 kronor. Mot det föreslagna sättet för medlens beredande har utskottet
ingen erinran. Utskottet vill härvid ytterligare understryka sitt
i ovanberörda utlåtande gjorda uttalande rörande angelägenheten av att
kravet på ett tillfredsställande fortgående underhåll bestämt upprätt - hålles.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr å. 7
att riksdagen må medgiva, att till upprensning ay
avloppen genom Mästermyr i Gotlands län må anvisas
statsbidrag från statens avdikningsanslag med
58,200 kronor.
Stockholm den 31 januari 1931.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 4.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:55 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands län. a1 i texten