Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av medel till statens avdikningsanslag ävensom tre i ämnet väckta motioner.
1931-05-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1931:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av medel till statens avdikningsanslag ävensom tre i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1931 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande
av medel till statens avdikningsanslag ävensom
tre i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
Under punkt 110 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, under benämningen statens avdikningsanslag
beräkna för budgetåret 1931/1932 ett belopp av 3,800,000
kronor.
Sedermera bar Kungl. Majit i en den 23 januari 1931 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 43, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1931/1932 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa
högst 3,300,000 kronor; samt b) anvisa för budgetåret 1931/1932 under benämningen
statens avdikningsanslag ett extra förslagsanslag av 3,800,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.
I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen före avlåtandet av nyssberörda proposition väckta, till utskottet
hänvisade motioner, nämligen
1) 1:4 av herr Gabrielsson, vari hemställts, att i Kungl. Majits kungörel
se
den 11 juni 1926 angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag
mom. 2 måtte få följande lydelse: Förslag---vattenla
gen,
dock vare sådan syneförrättning icke erforderlig beträffande dikningsföretag,
som endast beröra mark tillhörig staten eller allmän anstalt.
Därjämte---föreskrifter.
2) 1:173 av herrar Julin och Reuterskiöld, likalydande med 11:316 av
herrar Lindgren och Johansson i Bro, vari hemställts, att riksdagen ville
besluta sådan ändring av villkoren för statsbidrag och lån till avdikning,
att, där framställning härom göres, avdikningsbidraget och avdikningslånet
även må avse teg- och täckdikning och beloppen i enlighet härmed
kunna ökas utöver vad nu gäller i fråga örn avdikningsföretag, sistnämnda
motioner i vad de ha avseende å statens avdikningsanslag.
Bihang till riksdagens protokoll 19.11. 10 sami. 3C> höft. (Nr 71—73.)
Motioner.
1
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motla•
nema.
Över motionerna hava yttranden i vederbörlig ordning införskaffats av
lantbruksstyrelsen och statskontoret. Statskontoret bär bifogat yttrande
av domänstyrelsen över motionen 1:4. Sålunda avgivna yttranden hava
såsom bilaga fogats till detta utlåtande.
Riksdagen har under en följd av år under benämningarna »allmänna
avdikningsanslaget» och »norrländska avdikningsanslaget» anvisat medel
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
myrutdikningar och vattenavtappningar. Genom beslut av 1926 års riksdag
sammanslogos nämnda två anslag till ett, benämnt statens avdikningsanslag,
och antogos därvid ändrade grunder för understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av sådana torrläggningsföretag,
vilka avsåge höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn
till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall.
Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag från statens
avdikningsanslag äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr
257) med däri genom kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 215) gjord ändring.
Riksdagen plägar årligen bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag
ur anslaget får av Kungl. Majit för det nästkommande budgetåret beviljas,
samt anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av sagda bidrag. Anslaget
har karaktären av reservationsanslag.
Enligt gällande bestämmelser skall förslag till utförandé av företag,
vartill statsbidrag sökes, vara upprättat vid syneförrättning enligt bestämmelserna
i 10 kap. vattenlagen.
Statsbidrag kan av Kungl. Majit beviljas till högst hälften av den utav
Kungl. Majit godkända kostnaden såväl för torrläggningsarbete, teg- och
täckdikning däri ej inberäknad, som ock för undersökningen och förrättningen
jämte erforderliga kartor och handlingar.
I kungörelsen den 18 maj 1928 (nr 110) stadgas att därest innehavare
av odlingslägenhet eller skogstorp å kronopark i Norrland'' eller Dalarna
önskar verkställa torrläggningsföretag, som avses i 7 kap. vattenlagen
eller deltaga i sådant företag skall tillstånd därtill inhämtas av
vederbörande Överjägmästare. Angående den prövning, som sålunda ankommer
på överjägmästaren har domänstyrelsen att meddela närmare
föreskrifter.
Beträffande frågan örn med vilket belopp bidrag under nästkommande
budgetår sammanlagt må beviljas torde erinras, att de medgivna
bidragsbeloppen utgjort under budgetåret 1923/1924 2,400,000 kronor, 1924/
1925 2,200,000 kronor, 1925/1926 3,000,000 kronor, 1926/1927 2,500,000 kronor,
under vartdera av de tre budgetåren 1927/1930 3,100,000 kronor och under
budgetåret 1930/1931 4,000,000 kronor. Efter övervägande av olika på frågan
inverkande omständigheter samt av statsfinansiella skäl här departementschefen
ansett sig för budgetåret 1931/1932 ej kunna förorda högre
sammanlagt bidragsbelopp än 3,300,000 kronor, vilket belopp, för såvitt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
3
man undantoge innevarande budgetår, dock innebure en mindre förhöjning
i vad hittills årligen fått beviljas.
Rörande det för budgetåret 1931/1932 erforderliga kapitalökningsanslaget
har departementschefen anfört bland annat följande.
»Med hänsyn till vikten av att anslaget städse skall kunna motsvara de
krav, som på grund av statens åtaganden gentemot torrläggningsföretagen
ställas på detsamma, och att bidragstagarna alltså icke behöva vänta på
utfående av till betalning förfallna belopp, vill jag i enlighet med statskontorets
av övriga myndigheter biträdda förslag förorda, att statens avdikningsanslag
upptages såsom förslagsanslag. Anslagbeloppet bör emellertid
i fortsättningen uppföras till sådant belopp och ställas i den relation
till den medgivna bidragssumman, att ett överskiudande av förslagsanslaget
såvitt möjligt förebygges. Under erinran, att den för de fyra budgetåren
1927/1931 i medeltal per år beviljade bidragssumman uppgått till
i runt tal 3,300,000 kronor samt att under sistförfluten budgetår ett belopp
av 550,000 kronor av brist på medel ej kunnat utbetalas, vill jag förorda,
att anslaget för budgetåret 1931/1932 uppföres med 3,800,000 kronor eller
samma belopp som för innevarande budgetår.»
Vad först angår de väckta motionerna hava däri föreslagits vissa ändringar
beträffande nu gällande villkor för bidrag från statens avdikningsanslag.
I motionen I: 4 avses däri sådan ändring, att syneförrättning
enligt vattenlagen icke skulle vara erforderlig beträffande dikningsföretag,
som endast berörde mark, tillhörig staten eller allmän anstalt.
Motionärerna synas härvid närmast hava tagit sikte på sådana avdikningsföretag,
vilka vore ämnade komma till stånd å staten tillhöriga
vanligen å kronopark belägna odlingslägenheter, skogstorp m. m. Det
i förevarande avseende nu tillämpade villkoret för meddelande av tillstånd
till torrläggningsföretag å staten tillhörig mark, nämligen att vederbörande
markinnekavare skulle avgiva förbindelse med borgen att
svara för alla kostnader för syneförrättningen ävensom för alla med
företagets utförande och underhåll förenade kostnader vore enligt motionärens
mening alltför betungande.
Lantbruksstyrelsen har av skäl, som närmare framgår av styrelsens yttrande,
förklarat sig icke kunna tillstyrka bifall till motionen. På sätt
framgår av styrelsens yttrande har styrelsen emellertid i ett den 1 augusti
1930 till chefen för jordbruksdepartementet avgivet yttrande anvisat en
utväg, varigenom olägenheterna i de i motionen berörda avseenden av
syneförrättningsvånget enligt styrelsens mening skulle bliva fullt effektivt
avlägsnade. Jämväl domänstyrelsen och statskontoret hava avstyrkt
motionen, därvid de hänvisat till den av lantbruksstyrelsen angivna utvägen
för åvägabringande av lättnad i kostnaden för dikningsföretag å kronojord,
mot vilket förslag de icke framställt någon erinran. Vid sålunda
TJtskottet.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
upplysta förhållande synes motionen icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Lantbruksstyrelsen har ej heller ansett sig kunna förorda bifall till de
likalydande motionerna 1:173 och 11:316 örn sådan ändring av villkoren
för statsbidrag till avdikning, att, där framställning härom göres,
avdikningsbidraget även må avse teg- och täckdikning och beloppen
i enlighet härmed kunna ökas utöver vad nu gäller i fråga örn avdikningsföretag.
Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande, förutom vissa sakliga
skäl, åberopat, att ett bifall till motionerna skulle förutsätta, att förslag
angående detaljdikning, innefattande sådan teg- och täckdikning,
som i motionerna avsåges, skulle upprättas vid syneförrättning enligt
vattenlagen, men att det kunde ifrågasättas, huruvida nämnda lag utan
vidare vore tillämplig å dylik detaljdikning. Statskontoret har förklarat
sig sakna anledning att uttala någon från lantbruksstyrelsen avvikande
mening. För egen del anser sig utskottet i likhet med de i frågan hörda
myndigheterna icke kunna tillstyrka bifall till nu berörda motioner.
Beträffande det sammanlagda belopp, varmed Kungl. Maj:t under budgetåret
1931/1932 må bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag, biträder
utskottet Kungl. Maj:ts förslag, att ifrågavarande belopp bestämmes
till högst 3,300,000 kronor. Icke heller föranleder det av Kungl. Maj:t
för budgetåret 1931/1932 föreslagna anslagsbeloppet 3,800,000 kronor, vilket
är detsamma som för innevarande budgetår, någon erinran från utskottets
sida. Med hänsyn till vad departementschefen på sätt ovan nämnts anfört
och då statsbidrag till avdikning utgår efter av Kungl. Maj:t och riksdagen
fastställda grunder vill utskottet jämväl tillstyrka, att anslaget gives
förslagsanslags natur.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition,
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1931/1932 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag
å tillhopa högst 3,300,000 kronor; samt
b) anvisa för budgetåret 1931/1932 under benämningen
statens avdikningsanslag ett extra förslagsanslag
av 3,800,000 kronor.
2) att motionerna I: 4 samt 1:173 och II: 316, de två
sistnämnda i vad de avse ändring i grunderna för bidrag
från statens avdikningsanslag, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 maj 1931.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
5
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carl E. Eriksson, Elof B. Andersson, Granath, Tjällgren,
J. Fritiof Gustafson, Dalberg och friherre Lagerfelt, samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Andersson i Grimbo, Vahlstedt,
Månsson i Erlandsro, Gustafson i Vimmerby, friherre Lilliecreutz och Andersson i Löbbo.
Reservation
beträffande punkt 2
av herrar Tjällgren och Andersson i Grimbo, som ansett, att utskottet
hort tillstyrka motionerna 1:173 och II: 316.
Kungl, lantbruksstyrelsen.
Bilaga.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom remiss har Kungl. Maj:t anbefallt kungl, lantbruksstyrelsen
att till Eder avgiva yttrande över de inom riksdagen väckta, till Eder
remitterade motionerna 1:173 och 11:316, likalydande, örn sådan ändring
av villkoren för statsbidrag och lån till avdikning att, där framställning
härom göres, avdikningsbidraget och avdikningslånet även må
avse teg- och täckdikning och beloppen i enlighet härmed kunna ökas
utöver vad nu gäller i fråga örn avdikningsföretag.
Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.
Teg- och täckdikning hava, alltsedan ifrågavarande statsunderstöd inrättades,
varit undantagna från de arbeten, vartill sagda understöd utgått.
Sålunda har vid beräkningen av statsbidrag och lån hänsyn tagits
allenast till sådana arbeten, vilka varit erforderliga för möjliggörande
av en efterföljande detaljdikning av marken medelst teg- eller täckdikning,
nämligen upptagandet av nödiga avloppsdiken, vattnets bortledande
medelst pumpar eller andra mekaniska anordningar m. m. Denna
åtskillnad har haft sin grund uti ifrågavarande arbetens speciella natur.
Medan sistnämnda åtgärder i regel utgjort ett för flera jordägare
gemensamt intresse, har detaljdikningen av marken varit att räkna till
sådant av det privata initiativet beroende arbete, som kunnat av vederbörande
jordägare verkställas, utan att annans intresse därav berördes.
Denna skiljaktighet uti ifrågavarande torrläggningsåtgärders art har
med särskilt avseende på deras understödjande med statsmedel blivit på
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
senare tid ytterligare markerad genom den år 1926 införda bestämmelsen,
att dylikt understöd icke må utgå, med mindre förslag angående
torrläggningsföretaget upprättats vid syneförrättning enligt vattenlagen.
Det lärer kunna ifrågasättas, huruvida nämnda lag är utan vidare tilllämplig
på detaljdikning, innefattande sådan teg- och täckdikning, som
här avses. Någon ändring av vattenlagen i syfte att däri inrymma jämväl
dikning av sistnämnda slag finner lantbruksstyrelsen för sin del icke
vara för närvarande av förhållandena påkallad.
På grund av det ovan anförda anser sig lantbruksstyrelsen icke kunna
förorda bifall till motionärernas förslag.
Stockholm den 3 mars 1931.
ERIK INSULANDER,
Olof Fredholm.
'' '' : I: \''.*V
Kungl, statskontoret.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom beslut den 6 nästlidna februari har Kungl. Maj :t anbefallt statskontoret
att till riksdagens jordbruksutskott avgiva yttrande över följande
inom riksdagen väckta motioner, nämligen:
A)---; 1:173 och II: 316, likalydande, örn viss ändring i villkoren
för statsbidrag och lån till avdikning;
I anledning härav får statskontoret med återställande av lantbruksstyrelsens
till Eder avlåtna skrivelser, som statskontoret fått från Eder
mottaga, anföra följande.
I de likalydande motionerna 1:173 och II: 316 har hemställts dm sådan
ändring äv villkoren för statsbidrag och lån till avdikning, att, där framställning
härom göres, avdikningsbidraget och avdikningslånet även må
avse teg- och täckdikning och beloppen i enlighet härmed kunna ökas
utöver vad nu gäller i fråga örn avdikningsföretag. I sitt över motionerna
avgivna yttrande har lantbruksstyrelsen på anförda skäl ansett
sig icke kunna förorda bifall till det av motionärerna framlagda förslaget.
Statskontoret saknar för sin del anledning att uttala någon från
lantbruksstyrelsens uppfattning i ärendet avvikande mening.
Stockholm den 17 mars 1931.
A. E. M. ERICSSON.
Nils Spilhammar.
Carl Peyron.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
7
Bilaga.
Kungl, lantbruksstyrelsen.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom remiss Ilar Kungl. Majit anbefallt kungl, lantbruksstyrelsen att
till eder avgiva yttrande över den inom riksdagen väckta, till eder remitterade
motionen I: 4, örn sådan ändring i villkoren för bidrag från statens
avdikningsanslag att syneförrättning enligt vattenlagen icke bleve erforderlig
beträffande dikningsföretag, som endast berörde mark, tillhörig
staten eller allmän anstalt.
Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.
Motionen synes närmast avse sådana dikningsföretag, vilka äro ämnade
att komma till stånd å staten tillhöriga, vanligen å kronopark belägna
odlingslägenheter, skogstorp m. m. I den mån dylika företag skulle komma
att beröra allenast staten tillhörig mark, kunde jämväl enligt lantbruksstyrelsens
uppfattning ligga nära till hands att genom borttagandet
av syneförrättningstvånget söka avlägsna de i motionen angivna svårigheterna
för lägenhetsinnehavaren eller kronotorparen att bringa dikningsföretaget
till stånd och erhålla understöd av statsmedel till dess
utförande. Emellertid skulle i sådant fall nämnda svårigheter fortfarande
komma att kvarstå beträffande de ofta förekommande dikningsföretag,
vilka beröra förutom staten jämväl annan jordägare. Även under förutsättning
att, såsom därvid i regel torde vara fallet, lägenhetsinnehavaren
eller kronotorparen förbinder sig att svara för den andel i företagets kostnader
m. m., som enligt vattenlagens bestämmelser bort påföras meddelägare
i företaget, blir nämligen syneförrättning i allt fall erforderlig för
erhållande av statsunderstöd till företagets utförande.
De antydda svårigheterna för innehavare av ifrågavarande odlingslägenheter
och kronotorp torde sålunda endast i mycket begränsad omfattning
kunna avhjälpas på den väg, som föreslagits i motionen. Härtill
kommer att ökad tidsutdräkt med förrättningens handläggning jämte
praktiska olägenheter i andra avseenden kunna förväntas bliva en följd
av ett borttagande i vissa fall av syneförrättningstvånget. Även örn sökanden
till en dikningsförrättning finner det uppenbart, att det ifrågasatta
arbetet kan begränsas till lägenhetens eller kronotorpets område,
och förrättningen sålunda påbörjas utan samband med syn enligt vattenlagen,
kan det nämligen icke sällan vid förrättningsmannens undersökningar
på platsen visa sig, att jämväl annan jordägare kommer att
beröras av dikningen. I sådant fall blir det tydligen nödvändigt att låta
vidare förrättningsåtgärder bliva beroende av eventuellt förordnande
från länsstyrelsen för förrättningsmannen att handlägga förrättningen
enligt bestämmelserna i vattenlagen.
Med hänsyn till det ovan anförda finner lantbruksstyrelsen sig för sin
del icke kunna tillstyrka bifall till föreliggande motion.
Emellertid må framhållas, att lantbruksstyrelsen uti ett den 1 augusti
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
1930 till chefen för jordbruksdepartementet i förevarande ämne avgivet
yttrande anvisat en enligt styrelsens mening framkomlig väg för underlättande
av ifrågavarande dikningsföretag. I sagda yttrande, som här
bifogas, har lantbruksstyrelsen ifrågasatt sådan lindring i nu tillämpade
villkor för meddelande av tillstånd till torrläggningsföretag å staten
tillhörig mark, att innehavare av dylik mark befrias från skyldighet
att avlämna med behörig borgen försedd förbindelse att svara för de
med erforderlig syneförrättning och arbetets utförande m. m. förenade
kostnaderna. Genom sådan lindring skulle, såsom lantbruksstyrelsen i
sitt förenämnda yttrande sökt påvisa, olägenheterna i här berörda avseende
av syneförrättningstvånget bliva fullt effektivt avlägsnade.
Stockholm den 3 mars 1931.
BRIK INSULANDER.
Olof Fredholm.
Kungl, statskontoret.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom beslut den 6 nästlidne februari har Kungl. Majit anbefallt statskontoret
att till riksdagens jordbruksutskott avgiva yttrande över följande
inom riksdagen väckta motioner, nämligen:
A) 1:4, örn viss ändring i villkoren för erhållande av bidrag från statens
avdikningsanslag.
I anledning härav får statskontoret med återställande av lantbruksstyrelsen
till Eder avlåtna skrivelser, som statskontoret fått från Eder
mottaga, anföra följande.
I motionen 1:4 har hemställts örn viss ändring av villkoren för erhållande
av bidrag från statens avdikningsanslag, i syfte att bringa
lättnad i kostnaden för förberedande av dikningsföretag, som avser allenast
mark tillhörig staten; och i häröver avgivet utlåtande har lantbruksstyrelsen
med hänsyn till de angivna olägenheter, som med den i
motionen föreslagna ändringen skulle uppstå, avstyrkt bifall till motionen
samt tillika, under framhållande att styrelsen för Kungl. Majit framlagt
utredning i ämnet, angivit viss utväg för åvägabringande av lättnad
i kostnaden för dikningsföretag å kronojord. Såsom framgår av
domänstyrelsens här bilagda skrivelse av den 16 innevarande mars har
denna styrelse i ena som andra hänseendet instämt med lantbruksstyrelsen.
För sin del ansluter sig statskontoret till vad av nämnda båda ämbetsverk
anförts och föreslagits.
Stockholm den 17 mars 1931.
A. E. M. ERICSSON.
Nils Spilhammar.
Carl Peyron
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
9
Kungl, domänstyrelsen.
■ Till kungl, statskontoret.
I skrivelse den 25 sistlidna februari har Ni anhållit, att kungl, domänstyrelsen
ville avgiva yttrande i anledning av en i riksdagens första
kammare väckt motion nr 4 örn viss ändring i villkoren för erhållande
av bidrag från statens avdikningsanslag, i vilken motion bland annat
ifrågasatts, att kontrollen över underhållet av kronotorpares med statsbidrag
upptagna diken å kronopark skulle uteslutande åligga domänstyrelsen.
Sedermera har domänstyrelsen beretts tillfälle att under hand
taga del av ett av kungl, lantbruksstyrelsen den 3 innevarande mars till
riksdagens jordbruksutskott avgivet yttrande över samma motion.
Domänstyrelsen, som till alla delar anser sig kunna instämma uti vad
lantbruksstyrelsen anfört om de svårigheter, som skulle uppstå vid bifall
till motionen, får i likhet med lantbruksstyrelsen avstyrka bifall till densamma.
Vid sådant förhållande torde det icke vara erforderligt, att
styrelsen särskilt yttrar sig angående den del av motionen däri föreslagits,
att domänstyrelsen skulle åläggas kontrollen över underhållet av
kronotorpares med statsbidrag upptagna diken å kronopark, helst som
på sätt lantbruksstyrelsen anfört det av motionären åsyftade målet synes
kunna vinnas på annan väg än i motionen föreslagits. Lantbruksstyrelsen
har nämligen i sitt förenämnda yttrande till riksdagens jordbruksutskott
omnämnt ett av lantbruksstyrelsen den 1 augusti 1930 till
chefen för kungl, jordbruksdepartementet i förevarande ämne avgivet
yttrande. Över detsamma har domänstyrelsen den 15 november 1930 avgivit
här i avskrift bifogat yttrande, varav framgår, att domänstyrelsen
icke ställt sig avvisande till lantbruksstyrelsens förslag till viss lindring
i nu tillämpade villkor för meddelande av tillstånd till torrläggningsföretag
å staten tillhörig mark.
Stockholm den 16 mars 1931.
G. KUYLENSTJERNA.
I. Hjelmström.
Kungl, domänstyrelsen.
Avskrift.
Domänstyrelsen, som funnit bestämmelser av den art lantbruksstyrelsen
ifrågasatt uti sin skrivelse till herr statsrådet den 1 augusti 1930 å
ena sidan väl ägnade att bereda lättnader för de lägenhetshavare, som
skulle beröras av desamma, och å den andra icke medförande några
10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
större risker för domänfonden att betungas av oberäknade utgifter, får
uttala sin anslutning till lantbruksstyrelsen; i ovannämnda skrivelse
gjorda hemställan.
Stockholm den 15 november 1930.
G. KUYLENSTJERNA.
I. Hjelmström.
Bestyrkes å tjänstens vägnar;
S. Bellander.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till statens avdikning sanslag. a1 i texten