Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av medel till statens avdikningsanslag ävensom tre i ämnet väckta motioner.

1931-05-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1931:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande av medel till statens avdikningsanslag ävensom tre i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1931 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anvisande

av medel till statens avdikningsanslag ävensom

tre i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Under punkt 110 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, under benämningen statens avdikningsanslag

beräkna för budgetåret 1931/1932 ett belopp av 3,800,000

kronor.

Sedermera bar Kungl. Majit i en den 23 januari 1931 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 43, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1931/1932 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa

högst 3,300,000 kronor; samt b) anvisa för budgetåret 1931/1932 under benämningen

statens avdikningsanslag ett extra förslagsanslag av 3,800,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen före avlåtandet av nyssberörda proposition väckta, till utskottet

hänvisade motioner, nämligen

1) 1:4 av herr Gabrielsson, vari hemställts, att i Kungl. Majits kungörel
se

den 11 juni 1926 angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag

mom. 2 måtte få följande lydelse: Förslag---vattenla
gen,

dock vare sådan syneförrättning icke erforderlig beträffande dikningsföretag,

som endast beröra mark tillhörig staten eller allmän anstalt.

Därjämte---föreskrifter.

2) 1:173 av herrar Julin och Reuterskiöld, likalydande med 11:316 av

herrar Lindgren och Johansson i Bro, vari hemställts, att riksdagen ville

besluta sådan ändring av villkoren för statsbidrag och lån till avdikning,

att, där framställning härom göres, avdikningsbidraget och avdikningslånet

även må avse teg- och täckdikning och beloppen i enlighet härmed

kunna ökas utöver vad nu gäller i fråga örn avdikningsföretag, sistnämnda

motioner i vad de ha avseende å statens avdikningsanslag.

Bihang till riksdagens protokoll 19.11. 10 sami. 3C> höft. (Nr 71—73.)

Motioner.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motla•

nema.

Över motionerna hava yttranden i vederbörlig ordning införskaffats av

lantbruksstyrelsen och statskontoret. Statskontoret bär bifogat yttrande

av domänstyrelsen över motionen 1:4. Sålunda avgivna yttranden hava

såsom bilaga fogats till detta utlåtande.

Riksdagen har under en följd av år under benämningarna »allmänna

avdikningsanslaget» och »norrländska avdikningsanslaget» anvisat medel

till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av

myrutdikningar och vattenavtappningar. Genom beslut av 1926 års riksdag

sammanslogos nämnda två anslag till ett, benämnt statens avdikningsanslag,

och antogos därvid ändrade grunder för understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av sådana torrläggningsföretag,

vilka avsåge höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn

till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall.

Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag från statens

avdikningsanslag äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr

257) med däri genom kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 215) gjord ändring.

Riksdagen plägar årligen bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag

ur anslaget får av Kungl. Majit för det nästkommande budgetåret beviljas,

samt anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av sagda bidrag. Anslaget

har karaktären av reservationsanslag.

Enligt gällande bestämmelser skall förslag till utförandé av företag,

vartill statsbidrag sökes, vara upprättat vid syneförrättning enligt bestämmelserna

i 10 kap. vattenlagen.

Statsbidrag kan av Kungl. Majit beviljas till högst hälften av den utav

Kungl. Majit godkända kostnaden såväl för torrläggningsarbete, teg- och

täckdikning däri ej inberäknad, som ock för undersökningen och förrättningen

jämte erforderliga kartor och handlingar.

I kungörelsen den 18 maj 1928 (nr 110) stadgas att därest innehavare

av odlingslägenhet eller skogstorp å kronopark i Norrland'' eller Dalarna

önskar verkställa torrläggningsföretag, som avses i 7 kap. vattenlagen

eller deltaga i sådant företag skall tillstånd därtill inhämtas av

vederbörande Överjägmästare. Angående den prövning, som sålunda ankommer

på överjägmästaren har domänstyrelsen att meddela närmare

föreskrifter.

Beträffande frågan örn med vilket belopp bidrag under nästkommande

budgetår sammanlagt må beviljas torde erinras, att de medgivna

bidragsbeloppen utgjort under budgetåret 1923/1924 2,400,000 kronor, 1924/

1925 2,200,000 kronor, 1925/1926 3,000,000 kronor, 1926/1927 2,500,000 kronor,

under vartdera av de tre budgetåren 1927/1930 3,100,000 kronor och under

budgetåret 1930/1931 4,000,000 kronor. Efter övervägande av olika på frågan

inverkande omständigheter samt av statsfinansiella skäl här departementschefen

ansett sig för budgetåret 1931/1932 ej kunna förorda högre

sammanlagt bidragsbelopp än 3,300,000 kronor, vilket belopp, för såvitt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

3

man undantoge innevarande budgetår, dock innebure en mindre förhöjning

i vad hittills årligen fått beviljas.

Rörande det för budgetåret 1931/1932 erforderliga kapitalökningsanslaget

har departementschefen anfört bland annat följande.

»Med hänsyn till vikten av att anslaget städse skall kunna motsvara de

krav, som på grund av statens åtaganden gentemot torrläggningsföretagen

ställas på detsamma, och att bidragstagarna alltså icke behöva vänta på

utfående av till betalning förfallna belopp, vill jag i enlighet med statskontorets

av övriga myndigheter biträdda förslag förorda, att statens avdikningsanslag

upptages såsom förslagsanslag. Anslagbeloppet bör emellertid

i fortsättningen uppföras till sådant belopp och ställas i den relation

till den medgivna bidragssumman, att ett överskiudande av förslagsanslaget

såvitt möjligt förebygges. Under erinran, att den för de fyra budgetåren

1927/1931 i medeltal per år beviljade bidragssumman uppgått till

i runt tal 3,300,000 kronor samt att under sistförfluten budgetår ett belopp

av 550,000 kronor av brist på medel ej kunnat utbetalas, vill jag förorda,

att anslaget för budgetåret 1931/1932 uppföres med 3,800,000 kronor eller

samma belopp som för innevarande budgetår.»

Vad först angår de väckta motionerna hava däri föreslagits vissa ändringar

beträffande nu gällande villkor för bidrag från statens avdikningsanslag.

I motionen I: 4 avses däri sådan ändring, att syneförrättning

enligt vattenlagen icke skulle vara erforderlig beträffande dikningsföretag,

som endast berörde mark, tillhörig staten eller allmän anstalt.

Motionärerna synas härvid närmast hava tagit sikte på sådana avdikningsföretag,

vilka vore ämnade komma till stånd å staten tillhöriga

vanligen å kronopark belägna odlingslägenheter, skogstorp m. m. Det

i förevarande avseende nu tillämpade villkoret för meddelande av tillstånd

till torrläggningsföretag å staten tillhörig mark, nämligen att vederbörande

markinnekavare skulle avgiva förbindelse med borgen att

svara för alla kostnader för syneförrättningen ävensom för alla med

företagets utförande och underhåll förenade kostnader vore enligt motionärens

mening alltför betungande.

Lantbruksstyrelsen har av skäl, som närmare framgår av styrelsens yttrande,

förklarat sig icke kunna tillstyrka bifall till motionen. På sätt

framgår av styrelsens yttrande har styrelsen emellertid i ett den 1 augusti

1930 till chefen för jordbruksdepartementet avgivet yttrande anvisat en

utväg, varigenom olägenheterna i de i motionen berörda avseenden av

syneförrättningsvånget enligt styrelsens mening skulle bliva fullt effektivt

avlägsnade. Jämväl domänstyrelsen och statskontoret hava avstyrkt

motionen, därvid de hänvisat till den av lantbruksstyrelsen angivna utvägen

för åvägabringande av lättnad i kostnaden för dikningsföretag å kronojord,

mot vilket förslag de icke framställt någon erinran. Vid sålunda

TJtskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

upplysta förhållande synes motionen icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Lantbruksstyrelsen har ej heller ansett sig kunna förorda bifall till de

likalydande motionerna 1:173 och 11:316 örn sådan ändring av villkoren

för statsbidrag till avdikning, att, där framställning härom göres,

avdikningsbidraget även må avse teg- och täckdikning och beloppen

i enlighet härmed kunna ökas utöver vad nu gäller i fråga örn avdikningsföretag.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande, förutom vissa sakliga

skäl, åberopat, att ett bifall till motionerna skulle förutsätta, att förslag

angående detaljdikning, innefattande sådan teg- och täckdikning,

som i motionerna avsåges, skulle upprättas vid syneförrättning enligt

vattenlagen, men att det kunde ifrågasättas, huruvida nämnda lag utan

vidare vore tillämplig å dylik detaljdikning. Statskontoret har förklarat

sig sakna anledning att uttala någon från lantbruksstyrelsen avvikande

mening. För egen del anser sig utskottet i likhet med de i frågan hörda

myndigheterna icke kunna tillstyrka bifall till nu berörda motioner.

Beträffande det sammanlagda belopp, varmed Kungl. Maj:t under budgetåret

1931/1932 må bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag, biträder

utskottet Kungl. Maj:ts förslag, att ifrågavarande belopp bestämmes

till högst 3,300,000 kronor. Icke heller föranleder det av Kungl. Maj:t

för budgetåret 1931/1932 föreslagna anslagsbeloppet 3,800,000 kronor, vilket

är detsamma som för innevarande budgetår, någon erinran från utskottets

sida. Med hänsyn till vad departementschefen på sätt ovan nämnts anfört

och då statsbidrag till avdikning utgår efter av Kungl. Maj:t och riksdagen

fastställda grunder vill utskottet jämväl tillstyrka, att anslaget gives

förslagsanslags natur.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition,

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1931/1932 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag

å tillhopa högst 3,300,000 kronor; samt

b) anvisa för budgetåret 1931/1932 under benämningen

statens avdikningsanslag ett extra förslagsanslag

av 3,800,000 kronor.

2) att motionerna I: 4 samt 1:173 och II: 316, de två

sistnämnda i vad de avse ändring i grunderna för bidrag

från statens avdikningsanslag, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1931.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

5

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carl E. Eriksson, Elof B. Andersson, Granath, Tjällgren,

J. Fritiof Gustafson, Dalberg och friherre Lagerfelt, samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Andersson i Grimbo, Vahlstedt,

Månsson i Erlandsro, Gustafson i Vimmerby, friherre Lilliecreutz och Andersson i Löbbo.

Reservation

beträffande punkt 2

av herrar Tjällgren och Andersson i Grimbo, som ansett, att utskottet

hort tillstyrka motionerna 1:173 och II: 316.

Kungl, lantbruksstyrelsen.

Bilaga.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom remiss har Kungl. Maj:t anbefallt kungl, lantbruksstyrelsen

att till Eder avgiva yttrande över de inom riksdagen väckta, till Eder

remitterade motionerna 1:173 och 11:316, likalydande, örn sådan ändring

av villkoren för statsbidrag och lån till avdikning att, där framställning

härom göres, avdikningsbidraget och avdikningslånet även må

avse teg- och täckdikning och beloppen i enlighet härmed kunna ökas

utöver vad nu gäller i fråga örn avdikningsföretag.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Teg- och täckdikning hava, alltsedan ifrågavarande statsunderstöd inrättades,

varit undantagna från de arbeten, vartill sagda understöd utgått.

Sålunda har vid beräkningen av statsbidrag och lån hänsyn tagits

allenast till sådana arbeten, vilka varit erforderliga för möjliggörande

av en efterföljande detaljdikning av marken medelst teg- eller täckdikning,

nämligen upptagandet av nödiga avloppsdiken, vattnets bortledande

medelst pumpar eller andra mekaniska anordningar m. m. Denna

åtskillnad har haft sin grund uti ifrågavarande arbetens speciella natur.

Medan sistnämnda åtgärder i regel utgjort ett för flera jordägare

gemensamt intresse, har detaljdikningen av marken varit att räkna till

sådant av det privata initiativet beroende arbete, som kunnat av vederbörande

jordägare verkställas, utan att annans intresse därav berördes.

Denna skiljaktighet uti ifrågavarande torrläggningsåtgärders art har

med särskilt avseende på deras understödjande med statsmedel blivit på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

senare tid ytterligare markerad genom den år 1926 införda bestämmelsen,

att dylikt understöd icke må utgå, med mindre förslag angående

torrläggningsföretaget upprättats vid syneförrättning enligt vattenlagen.

Det lärer kunna ifrågasättas, huruvida nämnda lag är utan vidare tilllämplig

på detaljdikning, innefattande sådan teg- och täckdikning, som

här avses. Någon ändring av vattenlagen i syfte att däri inrymma jämväl

dikning av sistnämnda slag finner lantbruksstyrelsen för sin del icke

vara för närvarande av förhållandena påkallad.

På grund av det ovan anförda anser sig lantbruksstyrelsen icke kunna

förorda bifall till motionärernas förslag.

Stockholm den 3 mars 1931.

ERIK INSULANDER,

Olof Fredholm.

'' '' : I: \''.*V

Kungl, statskontoret.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom beslut den 6 nästlidna februari har Kungl. Maj :t anbefallt statskontoret

att till riksdagens jordbruksutskott avgiva yttrande över följande

inom riksdagen väckta motioner, nämligen:

A)---; 1:173 och II: 316, likalydande, örn viss ändring i villkoren

för statsbidrag och lån till avdikning;

I anledning härav får statskontoret med återställande av lantbruksstyrelsens

till Eder avlåtna skrivelser, som statskontoret fått från Eder

mottaga, anföra följande.

I de likalydande motionerna 1:173 och II: 316 har hemställts dm sådan

ändring äv villkoren för statsbidrag och lån till avdikning, att, där framställning

härom göres, avdikningsbidraget och avdikningslånet även må

avse teg- och täckdikning och beloppen i enlighet härmed kunna ökas

utöver vad nu gäller i fråga örn avdikningsföretag. I sitt över motionerna

avgivna yttrande har lantbruksstyrelsen på anförda skäl ansett

sig icke kunna förorda bifall till det av motionärerna framlagda förslaget.

Statskontoret saknar för sin del anledning att uttala någon från

lantbruksstyrelsens uppfattning i ärendet avvikande mening.

Stockholm den 17 mars 1931.

A. E. M. ERICSSON.

Nils Spilhammar.

Carl Peyron.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

7

Bilaga.

Kungl, lantbruksstyrelsen.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom remiss Ilar Kungl. Majit anbefallt kungl, lantbruksstyrelsen att

till eder avgiva yttrande över den inom riksdagen väckta, till eder remitterade

motionen I: 4, örn sådan ändring i villkoren för bidrag från statens

avdikningsanslag att syneförrättning enligt vattenlagen icke bleve erforderlig

beträffande dikningsföretag, som endast berörde mark, tillhörig

staten eller allmän anstalt.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Motionen synes närmast avse sådana dikningsföretag, vilka äro ämnade

att komma till stånd å staten tillhöriga, vanligen å kronopark belägna

odlingslägenheter, skogstorp m. m. I den mån dylika företag skulle komma

att beröra allenast staten tillhörig mark, kunde jämväl enligt lantbruksstyrelsens

uppfattning ligga nära till hands att genom borttagandet

av syneförrättningstvånget söka avlägsna de i motionen angivna svårigheterna

för lägenhetsinnehavaren eller kronotorparen att bringa dikningsföretaget

till stånd och erhålla understöd av statsmedel till dess

utförande. Emellertid skulle i sådant fall nämnda svårigheter fortfarande

komma att kvarstå beträffande de ofta förekommande dikningsföretag,

vilka beröra förutom staten jämväl annan jordägare. Även under förutsättning

att, såsom därvid i regel torde vara fallet, lägenhetsinnehavaren

eller kronotorparen förbinder sig att svara för den andel i företagets kostnader

m. m., som enligt vattenlagens bestämmelser bort påföras meddelägare

i företaget, blir nämligen syneförrättning i allt fall erforderlig för

erhållande av statsunderstöd till företagets utförande.

De antydda svårigheterna för innehavare av ifrågavarande odlingslägenheter

och kronotorp torde sålunda endast i mycket begränsad omfattning

kunna avhjälpas på den väg, som föreslagits i motionen. Härtill

kommer att ökad tidsutdräkt med förrättningens handläggning jämte

praktiska olägenheter i andra avseenden kunna förväntas bliva en följd

av ett borttagande i vissa fall av syneförrättningstvånget. Även örn sökanden

till en dikningsförrättning finner det uppenbart, att det ifrågasatta

arbetet kan begränsas till lägenhetens eller kronotorpets område,

och förrättningen sålunda påbörjas utan samband med syn enligt vattenlagen,

kan det nämligen icke sällan vid förrättningsmannens undersökningar

på platsen visa sig, att jämväl annan jordägare kommer att

beröras av dikningen. I sådant fall blir det tydligen nödvändigt att låta

vidare förrättningsåtgärder bliva beroende av eventuellt förordnande

från länsstyrelsen för förrättningsmannen att handlägga förrättningen

enligt bestämmelserna i vattenlagen.

Med hänsyn till det ovan anförda finner lantbruksstyrelsen sig för sin

del icke kunna tillstyrka bifall till föreliggande motion.

Emellertid må framhållas, att lantbruksstyrelsen uti ett den 1 augusti

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

1930 till chefen för jordbruksdepartementet i förevarande ämne avgivet

yttrande anvisat en enligt styrelsens mening framkomlig väg för underlättande

av ifrågavarande dikningsföretag. I sagda yttrande, som här

bifogas, har lantbruksstyrelsen ifrågasatt sådan lindring i nu tillämpade

villkor för meddelande av tillstånd till torrläggningsföretag å staten

tillhörig mark, att innehavare av dylik mark befrias från skyldighet

att avlämna med behörig borgen försedd förbindelse att svara för de

med erforderlig syneförrättning och arbetets utförande m. m. förenade

kostnaderna. Genom sådan lindring skulle, såsom lantbruksstyrelsen i

sitt förenämnda yttrande sökt påvisa, olägenheterna i här berörda avseende

av syneförrättningstvånget bliva fullt effektivt avlägsnade.

Stockholm den 3 mars 1931.

BRIK INSULANDER.

Olof Fredholm.

Kungl, statskontoret.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom beslut den 6 nästlidne februari har Kungl. Majit anbefallt statskontoret

att till riksdagens jordbruksutskott avgiva yttrande över följande

inom riksdagen väckta motioner, nämligen:

A) 1:4, örn viss ändring i villkoren för erhållande av bidrag från statens

avdikningsanslag.

I anledning härav får statskontoret med återställande av lantbruksstyrelsen

till Eder avlåtna skrivelser, som statskontoret fått från Eder

mottaga, anföra följande.

I motionen 1:4 har hemställts örn viss ändring av villkoren för erhållande

av bidrag från statens avdikningsanslag, i syfte att bringa

lättnad i kostnaden för förberedande av dikningsföretag, som avser allenast

mark tillhörig staten; och i häröver avgivet utlåtande har lantbruksstyrelsen

med hänsyn till de angivna olägenheter, som med den i

motionen föreslagna ändringen skulle uppstå, avstyrkt bifall till motionen

samt tillika, under framhållande att styrelsen för Kungl. Majit framlagt

utredning i ämnet, angivit viss utväg för åvägabringande av lättnad

i kostnaden för dikningsföretag å kronojord. Såsom framgår av

domänstyrelsens här bilagda skrivelse av den 16 innevarande mars har

denna styrelse i ena som andra hänseendet instämt med lantbruksstyrelsen.

För sin del ansluter sig statskontoret till vad av nämnda båda ämbetsverk

anförts och föreslagits.

Stockholm den 17 mars 1931.

A. E. M. ERICSSON.

Nils Spilhammar.

Carl Peyron
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

9

Kungl, domänstyrelsen.

■ Till kungl, statskontoret.

I skrivelse den 25 sistlidna februari har Ni anhållit, att kungl, domänstyrelsen

ville avgiva yttrande i anledning av en i riksdagens första

kammare väckt motion nr 4 örn viss ändring i villkoren för erhållande

av bidrag från statens avdikningsanslag, i vilken motion bland annat

ifrågasatts, att kontrollen över underhållet av kronotorpares med statsbidrag

upptagna diken å kronopark skulle uteslutande åligga domänstyrelsen.

Sedermera har domänstyrelsen beretts tillfälle att under hand

taga del av ett av kungl, lantbruksstyrelsen den 3 innevarande mars till

riksdagens jordbruksutskott avgivet yttrande över samma motion.

Domänstyrelsen, som till alla delar anser sig kunna instämma uti vad

lantbruksstyrelsen anfört om de svårigheter, som skulle uppstå vid bifall

till motionen, får i likhet med lantbruksstyrelsen avstyrka bifall till densamma.

Vid sådant förhållande torde det icke vara erforderligt, att

styrelsen särskilt yttrar sig angående den del av motionen däri föreslagits,

att domänstyrelsen skulle åläggas kontrollen över underhållet av

kronotorpares med statsbidrag upptagna diken å kronopark, helst som

på sätt lantbruksstyrelsen anfört det av motionären åsyftade målet synes

kunna vinnas på annan väg än i motionen föreslagits. Lantbruksstyrelsen

har nämligen i sitt förenämnda yttrande till riksdagens jordbruksutskott

omnämnt ett av lantbruksstyrelsen den 1 augusti 1930 till

chefen för kungl, jordbruksdepartementet i förevarande ämne avgivet

yttrande. Över detsamma har domänstyrelsen den 15 november 1930 avgivit

här i avskrift bifogat yttrande, varav framgår, att domänstyrelsen

icke ställt sig avvisande till lantbruksstyrelsens förslag till viss lindring

i nu tillämpade villkor för meddelande av tillstånd till torrläggningsföretag

å staten tillhörig mark.

Stockholm den 16 mars 1931.

G. KUYLENSTJERNA.

I. Hjelmström.

Kungl, domänstyrelsen.

Avskrift.

Domänstyrelsen, som funnit bestämmelser av den art lantbruksstyrelsen

ifrågasatt uti sin skrivelse till herr statsrådet den 1 augusti 1930 å

ena sidan väl ägnade att bereda lättnader för de lägenhetshavare, som

skulle beröras av desamma, och å den andra icke medförande några

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

större risker för domänfonden att betungas av oberäknade utgifter, får

uttala sin anslutning till lantbruksstyrelsen; i ovannämnda skrivelse

gjorda hemställan.

Stockholm den 15 november 1930.

G. KUYLENSTJERNA.

I. Hjelmström.

Bestyrkes å tjänstens vägnar;

S. Bellander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till statens avdikning sanslag. a1 i texten