Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn förnyad utredning med avseende på möjligheten att anknyta den högre lanthruksundervisningen och den statsunderstödda försöksverksamheten jämte växtskyddsanstalten till lantbruksinstituten i Ultuna och Alnarp samt universiteten i Upp
1931-05-12 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1931:80, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn förnyad utredning med avseende på möjligheten att anknyta den högre lanthruksundervisningen och den statsunderstödda försöksverksamheten jämte växtskyddsanstalten till lantbruksinstituten i Ultuna och Alnarp samt universiteten i Upp
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
1
Nr 80.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1931 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den
högre lantbruksundervisningens ordnande m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
Under punkt 17 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som må varda förelagd riksdagen, för byggnadsarbeten för den
högre lantbruksundervisningen m. m. beräkna för budgetåret 1931/1932
•ett belopp av 650,000 kronor.
Vidare bar Kungl. Majit under punkt 18 föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som må varda förelagd riksdagen, för
anordnande av kurser för vissa lantbruksstuderande beräkna för budgetåret
1931/1932 ett belopp av 35,000 kronor.
Sedermera bar Kungl. Majit i en till riksdagen den 26 februari 1931
avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 143, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
1) dels besluta, att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta förslag skola inrättas vid Ultuna
en lantbrukshögskola och en centralanstalt för försöksväsendet å jordbruksområdet,
vid Experimentalfältet en växtskyddsanstalt samt vid Alnarp
ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;
2) dels för budgetåret 1931/1932 anvisa
a) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbruksbögskolan
ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor;
b) för vattenledningsanläggning vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor;
c) för beredande av understöd åt folkhögskola för anordnande av specialkurs
för vissa lantbruksstuderande ett extra förslagsanslag av 22,000
kronor;
b) för beredande av understöd åt elever vid specialkurs för vissa lantbruksstuderande
ett extra förslagsanslag av 7,500 kronor;
3) dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga under tiden 1 juli
1931—30 juni 1932 erforderliga åtgärder för tillsättande av befattningar
vid lantbrukshögskolan, växtskyddsanstalten och Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. bO höft. (Nr 80.)
1
Motioner.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Beträffande utredningen i ärendet llän v inas till statsrådsprotokollet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:
A) 1:232, av herr Nilsson, Johan, Å Kristianstad, m. fl., och II: 406,
av herr förste vice talmannen Nilsson m. fl., i huvudsakliga delar likalydande,
vari hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungli
Maj:ts proposition nr 143, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn den
närmare utredning rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande,
som kan påkallas med hänsyn till vad i motionerna anförts, samt
örn framläggande för riksdagen snarast möjligt av förnyat förslag i
ärendet.
B) II: 389, av herrar Pehrsson i Bramstorp och Hammarlund, vari hemställts,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 143 samt i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn förnyad utredning med avseende
på möjligheten att anknyta den högre lanthruksundervisningen och den
statsunderstödda försöksverksamheten jämte växtskyddsanstalten till
lantbruksinstituten i Ultuna och Alnarp samt universiteten i Uppsala och
Lund.
C) II: 402, av herr Magnusson i Skövde, vari hemställts, att riksdagen
måtte i händelse av bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 143
uttala:
att inträdesvillkoren för den högre kursen vid trädgårdsinstitutet
måtte sättas i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksakademiens
citerade yttrande och i motionen angivna synpunkter,
besluta:
att i avlöningsstaten upptages ersättning till en ordinarie ämneslärare
i trädgårdsanläggningskonst med 8,340 kronor samt att bostad beredes
åt denne vid Alnarp;
att i avlöningsstaten upptages ersättning till ordinarie lärare i botanik
och zoologi vid Alnarp med 8,340 kronor;
samt att anslaget för speciallärare minskas med respektive 4,450 kronor
och 3,625 kronor.
D) II: 403, av herr Hedlund i Häste, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta,
att tidslängden för i Kungl. Maj:ts proposition nr 143 föreslagna lantbruksskolans
högre kurs skall vara normalt ett år i enlighet med planen
i inom jordbruksdepartementet utarbetad P. M.;
att möjlighet därjämjte skall beredas elever, som så önska och därav
hava behov, att under sommaren före inträde i respektive ordinarie kurs
under högst sex månader bedriva förberedande övningar och studier vid
Alnarp;
och att den jämkning i Kungl. Maj:ts förslag till nybyggnader m. invid
Alnarp, som härav kan föranledas, skall äga rum.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
3
E) II: 404, av herr Nordkvist m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att den av Kungl. Majit i proposition nr 143 föreslagna lantbrukshögskolan
och centralanstalten förläggas till centralanstaltens nuvarande
område i Stockholm.
För den händelse denna hemställan icke kan av utskottet och riksdagen
biträdas, yrkas alternativt, att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Majit
hemställa örn snabb och fullständig utredning rörande lantbrukshögskoians
förläggning till Stockholm och för nästa års riksdag framlägga förslag
därom.
F) lii 405, av herrar Weibull och Lindskog, vari hemställts, att riksdagen
måtte, med avslag å Kungl. Marits förevarande proposition, i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn den närmare utredning rörande den
högre lantbruksundervisningens ordnande, som kan påkallas med hänsyn
till vad i motionen anförts, samt örn framläggande till 1932 års riksdag av
det förslag, vartill utredningen må föranleda.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de gjorda framställningarna,
hänvisas till motionerna.
I fråga örn den statliga lantbruksundervisningen brukar man skilja
mellan högre och lägre sådan undervisning, den förra knuten till lantbruksinstituten
och den senare i huvudsak till lantbruksskolor, lantmannaskolor,
lanthushållsskolor och lägre mejeriskolor.
Av lantbruksinstituten trädde Ultuna i verksamhet 1849 och Alnarp
1862. Enligt för dessa institut nu gällande stadgar (Sv. förf.-saml. 1918
nr 405 respektive 406) hava de till ändamål att meddela en på vetenskaplig
forskning grundad undervisning i lanthushållningen. Instituten
omfatta dels en agronomkurs, som har till ändamål att lämna den för
ett rationellt jordbruks utövande erforderliga teoretiska grundvalen,
dels en konsulentkurs, som utgöres av en på agronomkursen byggd fortsättningskurs,
avsedd för utbildning av konsulenter, lärare och andra,
vilka önska förvärva djupare insikter i jordbruk eller husdjursskötsel
eller —• vid Alnarp — mejerihantering. Med Alnarpsinstitutet är förenad
en lägre mejeriskola, avsedd att utbilda mejerister.
Vid agronomkursen omfattar undervisningen två år och skall så
ordnas, att nya elever kunna mottagas värjo år. Undervisningen i
denna kurs är gemensam för alla elever, som tillhöra samma årsavdelning.
Vid konsulentkursen omfattar undervisningen ett år. Konsulentkursen
är vid Ultuna uppdelad på två linjer, den ena företrädesvis för
utbildning inom jordbruksfacket och den andra företrädesvis för utbildning
inom husdjursfacket, samt vid Alnarp på tre linjer, nämligen de
två nu nämnda samt en linje för utbildning inom mejerifacket. I praktiken
har sådan uppdelning av konsulentundervisningen kommit till
stånd, att jordbrukslinjen varit förlagd till Ultuna samt husdjurs- och
mejerilinjerna till Alnarp.
Den högre
lantbruksundervisningens
nuvarande
organisation.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Deri nuvarande
centralanstalten
för
försöksväsendet
på jordbruksområdet.
Framställda
förslag till
omorganisation
av den
högre lantbruksundervisningen.
1926 års
riksdag.
Vid sidan av den högre lantbruksundervisningen arbetar centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, i vars uppgift enligt instruktionen
av den 18 juni 1926 (nr 391) ingår, bland annat, att genom i olika delar
av landet anordnade systematiska försök och genom vetenskapliga undersökningar
utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska
frågor. Centralanstalten omfattar följande avdelningar nämligen avdelningen
för jordbruk och växtodling, efter sina uppgifter uppdelad på
två underavdelningar, avdelningen för lantbrukskemi, avdelningen för
husdjursskötsel och mejerihantering efter sina rrppgifter uppdelad på
två underavdelningar, avdelningen för lantbruksbotanik, avdelningen
för lantbruksentomologi samt avdelningen för lantbruksbakteriologi.
Den högre mejeriundervisningen i övrigt ingår i institutens agronomkurser.
Högre teoretisk undervisning inom trädgårdsfacket är icke inom vårt
land anordnad. Behovet av sådan undervisning är dock i viss mån tillgodosedd
genom stipendier för trädgårdsstudier i utlandet.
Redan tidigt yppade sig behovet av en mera fördjupad lantbruksutbildning
än den som lantbruksinstituten kunde erbjuda, och krav ställdes
på anordnandet av verkligt högskolemässig undervisning på detta
område. Dessa krav ledde 1909 till en riksdagsframställning örn utredning
i ämnet. Den utredning av särskilda sakkunniga, som på grund
härav tillkom, utmynnade i förslag att anordna en särskild agronomisk
fakultet vid Uppsala universitet. Förslaget vann emellertid föga anslutning
och föranledde icke någon framställning till riksdagen. Spörsmålet
ägnades därefter alltjämt uppmärksamhet inom lantbruksintresserade
kretsar, dock utan att någon enighet kunde vinnas rörande sättet
att lösa detsamma.
Genom motion vid 1926 års riksdag (II: 299) bragtes emellertid frågan
ånyo under riksdagens övervägande. I sitt utlåtande över motionen
(nr 44) anförde jordbruksutskottet följande.
En slutlig lösning av den sedan årtionden aktuella frågan örn ordnandet
av den högre lanthruksundervisningen måste otvivelaktigt anses vara i
hög grad påkallad. Sedan länge vore vårt land på detta område i ett
sämre läge än grannländerna. Följderna av denna efterblivenhet framträdde
med åren alltmera, bland annat genom växande svårigheter att
besätta lärarplatserna vid lantbruksinstituten och andra befattningar, för
vilkas bestridande på tillfredsställande sätt mera vetenskapliga kvalifikationer
vore behövliga. Örn alltså behovet av en förbättrad dylik undervisning
vore allmänt insett och erkänt, ginge meningarna starkt i sär,
såväl beträffande omfattningen av detta behov som i fråga örn det sätt,
på vilket det borde tillgodoses. Såsom från flera håll framhållits vöre
den i ämnet hittills verkställda utredningen — vilken för övrigt numera
måste anses vara tämligen föråldrad -— i dessa avseenden på åtskilliga
viktiga punkter ofullständig.
Sålunda torde den grundläggande frågan örn den ifrågasatta verksamhetens
uppgifter icke vara tillräckligt noggrant klarlagd. I detta avseende
syntes vara av stor betydelse att få fastslaget, vilka kompetensford
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr SO. 5
ringar man ansåge böra ställas på lärare vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna,
jordbrukskonsulenter m. fl. liknande tjänstemän.
Därest högskoleutbildning ansåges erforderlig för dessa tjänstemän,
skulle högskoleundervisningen komma att begagnas av ett relativt stort
antal studerande, under det att i annat fall sagda antal sannolikt bleve
mera begränsat. Likaledes torde frågan, huruvida högskoleundervisning
kunde beredas yrkesmän vid det praktiska jordbruket, vara förtjänt
av beaktande.
Vad anginge sättet för anordnande av högskoleundervisningen, syntes
detta kunna bliva i hög grad beroende av vilket resultat man komme
till beträffande behovets omfattning. Även örn undervisning skulle böra
beräknas för ett så stort antal studerande, som lantbrukshögskolesakkunniga
på sin tid antagit, syntes man vid den verkställda utredningen
icke hava tillräckligt beaktat och undersökt de olika möjligheter, som
härutinnan erbjöde sig. På sätt lantbruksstyrelsen framhållit syntes
det icke heller vara uteslutet, att den lösning av förevarande fråga, som
kunde befinnas lämplig och möjlig, läge vid sidan av redan framförda
förslag. .
Det torde därför vara nödvändigt, att en förnyad allsidig utredning —
som lämnade möjlighet till fullständig jämförelse mellan de olika tänkbara
utvägarna, icke minst med hänsyn till deras ekonomiska konsekvenser
och praktiska genomförbarhet — komme att äga rum. I detta
sammanhang torde även höra framhållas vikten av en noggrann undersökning
av den synnerligen komplicerade frågan örn sättet för övergången
från nuvarande förhållanden till en lantbruksundervisning av ifrågavarande
art. I detta avseende torde böra uppmärksammas vad lantbruksstyrelsen
anfört rörande betydelsen av studiestipendier för utbildningen
av högre kvalificerade lärarkrafter.
Tydligt vore, att hur frågan örn högskoleundervisningen löstes den icke
kunde undgå att utöva inverkan på lantbruksinstitutens organisation.
Spörsmålet angående ändringar i institutens stadgar m. m., vilket även
i och för sig trängde till lösning, borde därför beaktas vid utredningen.
Under åberopande av detta utlåtande anhöll riksdagen i skrivelse
(nr 182) örn allsidig utredning samt förslag snarast möjligt rörande
lämpligaste sättet för ordnande av den högre lantbruksundervisningen.
Jämlikt av Kungl. Maj :t den 30 september 1926 därtill givet bemyndigande
tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet nio
sakkunniga personer att inom departementet verkställa utredning samt
avgiva förslag rörande lämpligaste sättet för ordnande av den högre
lantbruksundervisningen.
Efter verkställd utredning avlämnade de sakkunniga, som antagit
benämningen »högre lantbruksundervisningssakkunniga», den 12 november
1927 betänkande med förslag till den högre lantbruksundervisningens
ordnande (statens offentliga utredningar 1927:32).
Utredningen omfattade ett flertal alternativ, erhållna genom att såsom
förutsättningar räkna med olika system för undervisningens anordnande
och olika förläggningsplatser för de särskilda undervisningsanstalterna.
I förstnämnda avseende hade räknats med. två olika möj
-
Högre lant•
bruksundervisningsaakkunniga.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Utredning
äng. centralanstaltens
ställning i
förhållande
till blivande
lantbrukshög
skola.
Proposition
till 1930 års
riksdag.
ligheter, nämligen antingen att den högskolemässiga lantbruksnndervisningen
skulle anordnas i huvudsak fristående från undervisningen för
utbildning av driftsledare (agronomkurs), eller också att agronomkurs
normalt bildade grunden för de fortsatta högskolestudierna. Det förstnämnda
av dessa båda system för undervisningens anordnande bade i
betänkandet betecknats såsom huvudalternativ A och det sistnämnda såsom
huvudalternativ B.
De sakkunniga förordade upprättandet av dels en lantbrukshögskola
vid Ultuna och dels en anstalt för agronomutbildning samt högre mejeri-
och trädgårdsundervisning vid Alnarp.
Vidare hava inom jordbruksdepartementet varit tillkallade fyra utredningsmän
för utredning rörande centralanstaltens för jordbruksförsök och
en blivande högre lantbruksundervlsnings inbördes ställning, vilka den 12
september 1929 avlämnade utredning i ämnet (statens offentliga utredningar
1929:19), Denna utredning innefattade följande fyra alternativ.
1) Anstaltens fyra avdelningar tänkas tillsammans bilda en till platsen
för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt (alternativ
A);
2) samtliga fyra avdelningar tänkas införlivade med lantbrukshögskolan
(alternativ B);
3) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas tillsammans bilda en
till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt,
medan avdelningarna för kemi och bakteriolog! tänkas införlivade med
lantbrukshögskolan (alternativ C);
4) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas vara även i fortsättningen
förlagda till Experimentalfältet, medan avdelningarna för kemi
och bakteriolog! tänkas införlivade med lantbrukshögskolan (alternativ
D).
Beträffande samtliga nu angivna fyra alternativ förutsatte utredningsmännen
att den del av verksamheten vid centralanstaltens botaniska
avdelning, som avsåge de odlade växternas livsvillkor och förädling,
införlivades med lantbrukshögskolan.
I proposition till 1930 års riksdag angående den högre lantbruksundervisningens
ordnande (nr 249) föreslog Kungl. Maj:t anordnandet av en
högre lantbruksundervisning i huvudsaklig överensstämmelse med högre
lantbruksundervisningssakkunnigas förslag. Propositionen innefattade
icke något förslag till sammanförande av den centrala försöksverksamheten
på jordbruksområdet med den högre lantbruksundervisningen. Dåvarande
departementschefen anslöt sig till vad ovannämnda den 1 juni
1928 utsedda utredningsmän anfört rörande möjligheten att till avgörande
upptaga frågan örn den högre lantbruksundervisningens ordnande
utan hinder därav, att spörsmålet örn försöksverksamhetens anknytning
till den högre lantbruksundervisningen skulle komma att bliva avgjort
vid en senare tidpunkt.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 7
I anledning av förenämnda proposition väcktes inom riksdagens andra
kammare fem mot irmer (II: 530, 539, 540, 541 och 542). I tre av dessa yrkades
avslag på propositionen och föreslogs hemställan örn nytt förslags
utarbetande, varvid ett samordnande av den högre lantbruksundervisningen
och försöksverksamheten borde ske. I den fjärde motionen påyrkades
sådant beslut vid 1930 års riksdag, att högre lantbruksundervisning
och försöksverksamhet bleve samordnade.
I sitt över förberörda proposition och motioner avgivna utlåtande (nr
89) hemställde jordbruksutskottet örn avslag på propositionen samt örn
anhållan hos Kungl. Majit örn ytterligare utredning samt örn framläggande
till 1931 års riksdag av nytt förslag i ämnet. Utskottets motivering
var följande:
Riksdagen bär i sin ovanberörda skrivelse 1926 örn utredning och
förslag rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande kraftigt
understrukit behovet av en omorganisation på detta område. Genom
den i ärendet verkställda utredningen och de därutöver avgivna yttran<lena
har detta bohov till alla delar bestyrkts. Att utskottet likväl icke
finnér sig kunna biträda det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget
till frågans lösning sammanhänger närmast med att utskottet beträffande
centralanstaltens för försöksväsendet ställning till den högre lantbruksundervisningen
hyser en principiellt annan uppfattning än den
som kommit till uttryck i Kungl. Maj:ts förevarande proposition,
i På sätt framgår av propositionen har departementschefen i likhet
med de utredningsmän, som haft att utreda frågan örn centralanstaltens
.ställning till en blivande lantbrukshögskola, ansett att frågan. örn den
högre lantbruksundervisningens ordnande bordo nu upptagas till avgörande
utan direkt sammanhang med spörsmålet örn den statliga försöksverksamhetens
anknytning till nämnda undervisning. Skulle vid en utredning
rörande försöksverksamheten, som departementschefen ansett
böra komma till stånd, befinnas lämpligt anknyta vissa grenar av försöksverksamheten
till lantbruksliögskolan, borde detta enligt departementschefens
mening utan större olägenhet kunna ske även efter högskolans
inrättande. Emellertid framhöllo redan tre av do högre lantbruksundervisningssakkunniga
i en reservation till förenämnda betänkande,
att vid en omorganisation av den högre lantbruksundervisningen
en samorgan isai ion av lantbruksliögskolan och centralanstalten för jordbruksförsök
vore i hög grad önskvärd. I åtskilliga av de över de sakkunnigas
betänkande avgivna yttrandena har, såsom närmare framgår
av den i propositionen lämnade redogörelsen, förordats en samorganisation
i en eller annan form av ifrågavarande anstalter, varvid jämväl understrukits
vikten av att redan från början anstalter träffades i sådant
syfte. I do fyra motioner, vilka upptagit högskolefrågan i hela dess
•vidd, har ock enstämmigt framställts krav i enahanda riktning.
För egen del vill utskottet erinra, hurusom centralanstalten för jordbruksförsök,
vilken ursprungligen avsetts att utgöra en försöksanstalt,
mer och mer kommit att intaga ställningen av en anstalt för vetenskaplig
forskning på jordbrukets område, en utveckling varemot i och
för sig icke torde vara något att. erinra. Vid angivet förhållande och
då det vetenskapliga forskningsarbetet här liksom inom andra områden
1930 dr8
jordbruksutskott.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
otvivelaktigt närmast måste anses hava sin plats inom den högre undervisningsanstalten
på området i fråga, framstår i öppen dag, att en
samprganisation bör äga rum mellan den högre lantbruksundervisningen
och den ifrågavarande försöksanstalten. Härtill kommer att en sådan
anordning jämväl torde vara ägnad att i icke oväsentlig mån bidraga
till en begränsning av statens utgifter för de ändamål, varom här är
fråga. Utskottet håller salunda före, att den högre lantbruksundervisningen
bör ordnas i anknytning till den centrala försöksanstalten. Såsom
framgår av en i propositionen återgiven, av särskilda sakkunniga
verkställd utredning beträffande centralanstaltens och en blivande högre’
lantbruksundervisnings inbördes ställning, kunna härvid flera olika
möjligheter tänkas ifrågakomma. De sakkunniga hava sålunda framlagt
fyra särskilda alternativ i sådant avseende. Emellertid hava de sakkunniga
med hänsyn till de direktiv, som givits rörande sistberörda utredning,
begränsat sitt arbete till att undersöka, på vad sätt centralanstalten
vid förflyttning, helt eller delvis, syntes kunna anknytas till en
blivande lantbrukshögskola och sålunda icke ansett sig hava anledning
upptaga frågan, huruvida en förflyttning över huvud taget av hela centralanstalten
eller delar därav kunde för ett lämpligt ordnande av
ifrågavarande angelägenhet anses lämplig och önsklig. På sätt ovan
nämnts har departementschefen ansett frågan örn den högre lantbruksundervisningen
kunna upptagas till avgörande utan direkt sammanhangmed.
spörsmålet örn försöksverksamhetens anknytning till nämnda undervisning.
Även med tillgång till de sakkunnigas föreliggande, otvivelaktigt beaktansvärda
alternativ till samorganisation mellan ifrågavarande anstalter
anser sig utskottet icke utan Kungl. Majlis föregående prövningoch
över\ ägande av det lämpligaste sättet för denna frågas lösning böra
nu upptaga saken till slutligt avgörande. Då utskottet vidare icke kan
bortse från de enligt utskottets mening väsentliga olägenheter i olika avseenden,
som skulle föranledas av att först efter högskolefrågans lösning
besluta örn centralanstaltens anknytning till nämnda undervisning, finner
sig utskottet i överensstämmelse med de motionsvis gjorda yrkandena
icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande proposition utan
anser, att Kungl. Maj :t bör underkasta ifrågavarande spörsmål det
ytterligare övervägande, som kan krävas med hänsyn till vad utskottet
ovan anfört.
I öviigt synes utskottet frågan örn den högre lantbruksundervisningens
ordnande böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med av
Kungl. Majit, i förevarande proposition framlagda förslaget. Utskottet
kan salunda icke ansluta sig till den i motionen 11:541 framförda synpunkten
örn. utbyggande till högskolor av båda de nuvarande lantbruksinstituten
vid Ultuna och Alnarp utan håller före, att ifrågavarande undervisning
bör koncentreras till en högskola. Med avseende å platsen
för högskolans förläggande kunna såsom framgår av propositionen, till
vilken utskottet i detta avseende vill hänvisa, anföras starka skäl för
såväl Ultuna som Alnarp. Ur synpunkten av landet i dess helhet anser
utskottet emellertid i likhet med departementschefen, att företräde bör
lumnäs för en förläggning till mellersta Sverige. Med hänsyn till dea
av utskottet förordade samorganisationen mellan lantbrukshögskolan och
den inom Stockholms stads område belägna centralanstalten torde — förutom,
såsom Kungl. Majits förevarande proposition och motionen 11:540''
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
9
innebär, Ultuna — jämväl på sätt i motionen 11:539 ifrågasatts den nuvarande
platsen för centralanstalten böra komma under närmare övervägande.
Det slutliga valet i förevarande hänseende torde sålunda böra
stå mellan Ultuna och Stockholm,
Vid det förnyade övervägande av lantbrukshögskolefrågan, som utskottet
anser bör komma till stånd, torde jämväl ett par ytterligare
motionsvis berörda spörsmål böra närmare uppmärksammas. I motionen
II: 541 har sålunda framhållits, att enligt Kungl. Maj:ts på de
sakkunnigas betänkande grundade förslag skulle för inträde vid lantbrukshögskolan
fordras bland annat avlagd studentexamen med godkända
betyg i vissa särskilt angivna ämnen eller på annat sätt ådagalagda
motsvarande kunskaper, i samband varmed departementschefen
visserligen uttalat, att det borde allvarligt övervägas, huruvida icke
statsmakterna direkt borde medverka till att i fall, då det skulle vara
förenat med betydande svårigheter för högskoleaspiranter att skaffa sig
de kunskaper, varom här vore fråga, genom särskilt avpassade undervisningskurser
det underlättades för ifrågavarande aspiranter att skaffa
sig erforderlig förutbildning. Dessa inträdesfordringar skulle enligt
motionärernas mening från möjligheten att komma in i lantbrukshögskolan
utestänga den grupp unga män från jordbrukarhemmen, som hittills,
efter genomgången folkhögskola eller lantmannaskola och erforderlig
komplettering vunnit inträde vid lantbruksinstituten. Mot dessa
fordringar har också i flera av de över de sakkunnigas betänkande avgivna
yttrandena framställts erinringar. För egen del vill utskottet,
med hänsyn till de i förevarande avseende uttalade betänkligheterna i fråga
örn Kungl. Majlis förslag, framhålla angelägenheten av att i samband
med det förnyade övervägandet av lantbrukshögskolefrågan förslag
jämväl utarbetas till sådana anordningar, som utan att eftersätta kravet
på de teoretiska kunskaper, som måste anses såsom en oundgänglig
förutsättning för ett framgångsrikt bedrivande av studier vid lantbruksliögskolan,
kunna vara ägnade att underlätta för ungdom, tillhörande
den jordbrukande befolkningen, att vinna inträde vid högskolan.
I motionen II: 530 har uttalats vissa betänkligheter mot läggningen
av den i propositionen föreslagna agronomkursen vid Alnarp för utbildande
närmast av driftsledare för det större jordbruket, vilken enligt
motionärernas mening erbjöde ur det praktiska jordbrukets synpunkt
sämre utbildningsmöjligheter än de nuvarande agronomkurserna vid Ultuna
och Alnarp. För egen del hyser jämväl utskottet den uppfattningen,
att i förevarande avseende ett förnyat övervägande torde vara^av
behovet påkallat i syfte att göra ifrågavarande utbildning mera praktiskt
betonad.
I betraktande av vikten att frågan örn den högre lantbruksundervisningens
ordnande snarast möjligt bringas till sin lösning, finner utskottet
angeläget, att nytt förslag i ämnet föreliigges 1931 års riksdag.
Även om, med hänsyn till det sammanhang, som lantbrukshögskolan
såsom utbildningsanstalt för bland annat lärare vid den lägre lantbruksundervisningen
torde äga med denna undervisning, det såsom i
motionen 11:530 anförts skulle vara önskvärt, att jämväl sistnämnda
fråga kundo lösas samtidigt med lantbrukshögskolefrågan, synes på
grund av vad utskottet uttalat rörande tiden för framläggande av nytt
förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande någon direkt
hemställan i sådant avseende icke böra göras.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
1930 års riksdag.
Utredning
inom jordbruksdepartementet.
1 Av den ställning, som utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, torde framgå, att utskottet självfallet icke kan ingå på den
i motionen 11:542 berörda detaljen i samma förslag.
Fyra reservanter inom utskottet ansågo det förnyade övervägandet
av frågan örn den högre lantbruksundervisningens ordnande böra inriktas
på en ombildning och utbyggning av de båda nuvarande lantbruksinstituten
till lantbrukshögskolor, under det att två reservanter höllö före,
att de starkaste skälen talade för att spörsmålet örn platsen för den högre
lantbruksundervisningens förläggning avgjordes först i sammanhang
med själva organisationsfrågan.
Under åberopande av jordbruksutskottets förutnämnda utlåtande avlät
riksdagen skrivelse i ämnet (nr 345), vari riksdagen dels anmälde,
att propositionen icke vunnit riksdagens bifall, och dels anhöll örn den
närmare utredning, som kunde påkallas med hänsyn till vad jordbruksutskottet
i sitt berörda utlåtande anfört, samt örn framläggande för 1931
års riksdag av förnyat förslag i ämnet.
Den utredning, varom riksdagen sålunda anhållit, har utförts inom
jordbruksdepartementet och närmast omhänderhafts av en för ändamålet
särskilt tillkallad utredningsman, ledamoten av riksdagens andra
kammare, lantbrukaren P. E. Sköld. Vid denna utredning hava bland
annat särskilda promemorior utarbetats beträffande två av jordbruksutskottet
uppmärksammade frågor, nämligen dels angående åtgärder för
att underlätta för personel• tillhörande den jordbrukande befolkningen
att vinna inträde vid lantbrukshögskolan och dels angående utbildningen
av driftsledare för det större jordbruket. Över dessa P. M. hava inhämtats
yttranden från vederbörande myndigheter.
I propositionen har förevarande fråga behandlats under följande huvudavdelningar
:
1. Behovet av förbättrad högre lantbruks-, mejeri- och trädgårdsundervisning.
2. Undervisningens allmänna planläggning.
3. Lantbrukshögskolans yttre organisation.
4. Den högre lantbruksundervisningens ställning till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet.
5. Förläggning av de olika undervisnings- och försöksanstalterna.
6. Inträdesfordringar.
7. Undervisning och examina.
8. Befattningshavare och administration.
9. Elever.
10. Lokaler och utrustning.
11. Årliga driftkostnader för undervisningen och försöksverksamheten
(utom löner).
12. Övergången till den föreslagna organisationen.
13. Anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
11
Den av Kungl. Majit nu framlagda propositionen avser till att börja
med inrättande vid Ultuna av en lantbrukshögskola. Med högskolan
skulle införlivas de kemiska, botaniska och bakteriologiska avdelningarna
vid den nuvarande centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
den botaniska avdelningen dock med undantag för dess
växtpatologiska verksamhet. Centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar
skulle bilda en fristående till Ultuna förlagd centralanstalt
för jordbruksförsök. Centralanstaltens nuvarande entomologiska avdelning
skulle jämte den växtpatologiska delen av den botaniska avdelningen,
vilka båda sistnämnda avdelningar hittills handhaft de under senare
år alltmer ökade administrativa växtskyddsärendena, utgöra en särskild
växtskyddsanstalt, bestående av tre avdelningar, nämligen en administrativ,
en växtpatologisk och en entomologisk. Vidare innebär
Kungl. Maj:ts förslag inrättande vid Alnarp dels av en högre kurs
vid den där förlagda lantbruksskolan för utbildning av driftsledare
för det större jordbruket, dels en anstalt för högskolemässig mejeriundervisning
samt för mejeriförsök, dels ock en anstalt för högre trädgårdsundervisning.
I förslaget ingår jämväl anordnande av specialkurser
för lantbruksstuderande för personer, som endast genomgått lägre lantbruksundervisningsanstalt
men som önskade vinna inträde vid lantbrukshögskolan.
Slutligen äskas dels anslag för vissa byggnadsarbeten, dels
ock för anordnande av berörda specialkurser för lantbruksstuderande.
Av de i anledning av propositionen väckta motionerna utmynna 1:232
samt II: 389, 405 och 406 samtliga i yrkande örn avslag å propositionen
och örn ny utredning med huvudsakligt ändamål att erhålla förslag till
ombildande av såväl Ultuna som Alnarps lantbruksinstitut till lantbrukshögskolor.
I motionen 11:404 avses beslut vid innevarande riksdag
örn lantbruksliögskolans förläggning till centralanstaltens område
i Stockholm eller alternativt utredning härom. Motionerna II: 402 och
403 gå allenast ut på vissa detaljändringar och utvidgningar i fråga
örn Kungl. Maj:ts förslag. Den förra har avseende å den föreslagna högre
trädgårdsundervisningen och motionen II: 403 avser jämkningar i förslaget
i fråga örn anordnandet av lantbruksskolans högre kurs.
Behovet av förbättrad högre lantbruks-, mejeri- och trädgårdsundervis
ning
m. m. (1—5) K
Vid behandlingen av det föreliggande förslaget upptager utskottet
först i ett sammanhang de i propositionen under punkterna 1—5 angivna
frågorna och anger därvid sin ställning till de motioner, som dels avse
inrättande av två lantbrukshögskolor (en vid Ultuna och en vid Al
-
1''ropositionens
huvuddrag.
Motionerna_
Siffrorna hänvisa till den å föregående sida angivna punktindelningen i propositionen.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Utskottet.
Harp), oell dels den av Kungl. Majit föreslagna lantbrukshögskolans för*
läggande till centralanstaltens nuvarande område vid Experimentalfältet.
Till de motionsvis föreslagna detaljändringarna återkommer utskottet
under de särskilda avdelningar, vartill de höra.
Behovet av en förbättring av den högre lantbruksundervisningen, däri
jämväl inbegripet högre mejeri- och trädgårdsundervisningen, har fram:
gått allt tydligare (jämför departementschefen sid. 20). Skälet varför utskottet
i sitt utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet
till 1930 års riksdag fann sig för det dåvarande icke kunna förorda frågans
lösning sammanhängde närmast med utskottets uppfattning, att den
högre lantbruksundervisningen borde ordnas i anknytning till den centrala
försöksanstalten, varom förslag icke innefattades i propositionen.
Med avseende först å undervisningens allmänna planläggning anslöt
sig utskottet 1930 i huvudsak till det då av Kungl. Majit framlagda förslaget,
innefattande anordnande av en liögskolemässig undervisning på
jordbruksområdet. Såsom ovan nämnts, framlade de högre lantbruksundervisningssakkunniga
härutinnan två huvudalternativ. Huvudalternativ
A byggde på systemet med självständig högskoleundervisning, under
det att huvudalternativ B anslöt sig till systemet med högskolemässig
undervisning som påbyggnad av undervisningen vid agronomkurs.
I 1930 års proposition, som i förevarande avseende anslöt sig till de
nämnda sakkunnigas förslag, förordade dåvarande departementschefen
huvudalternativet A. I en i ämnet väckt motion uttalades vissa betänkligheter
mot läggningen av den i propositionen föreslagna agronomkursen
vid Alnarp för utbildande närmast av driftsledare för det större jordbruket,
vilken enligt motionärernas mening erbjöde ur det praktiska jordbrukets
synpunkt sämre utbildningsmöjligheter än de nuvarande agroT
nomkurserna vid Ultuna och Alnarp. Jämväl utskottet uttalade den uppfattningen,
att i förevarande avseende ett förnyat övervägande vore av
behovet påkallat i syfte att göra ifrågavarande utbildning mera praktiskt
betonad.
I den nu föreliggande propositionen har departementschefen till att
börja med ingått på frågan örn lämpligaste sättet för anordnande av
driftsledarutbildningen vid det större och medelstora jordbruket, enär
han ansett, att vid ett bedömande av den högre lantbruksundervisningens
allmänna läggning ståndpunkt först borde tagas till detta spörsmål. Därvid
har departementschefen, med beaktande av den av jordbruksutskottet
förlidet år uttalade uppfattningen att ifrågavarande utbildning borde
göras mera praktiskt betonad, principiellt stannat vid att förorda
denna utbildnings anordnande såsom en fortbildningskurs till den till
Alnarp förlagda lantbruksskolan, benämnd lantbruksskolans högre kurs.
I motionen 11:405 örn förnyad utredning i syfte att finna en på båda
de nuvarande lantbruksinstitutens utbyggande till lantbrukshögskolor
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
13
baserad lösning, till vilken motion utskottet strax återkommer, framställas
vissa erinringar bland annat mot att förlägga driftsledarkurs allenast
till Alnarp. För egen del finner utskottet Kungl. Maj:ts förslag i
förevarande avseende på ett lyckligt sätt tillgodose den av utskottet förlidet
år uttalade uppfattningen, att ifrågavarande utbildning borde göras
mera praktiskt betonad, och vill i fråga örn de förenämnda motionsvis
framförda erinringarna framhålla, att jämväl Kungl. Maurts förslag förlidet
år avsåg inrättande av allenast en agronomkurs, liksom enligt den
föreliggande propositionen förlagd till Alnarp. Då utskottet i varje fall
anser, att några års erfarenhet örn behovet i förevarande avseende bör
avvaktas, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag i nu angiven del.
Beträffande härefter frågan örn den högskolemässiga lantbruksundervisningens
allmänna planläggning, har departementschefen vägt mot
varandra de skäl, som kunna åberopas för huvudalternativ A, och de,
som kunna anföras för huvudalternativ B, samt därvid kommit till den
uppfattningen, att alternativ B ur principiell synpunkt bör givas bestämt
företräde framför alternativ A. Av skäl närmast att driftsledarutbildningen
icke ansetts kunna användas såsom förberedelse för inträde
vid lantbruksliögskolan, har det synts departementschefen riktigast, att
den högskolemässiga lantbruksundervisningen sammanfördes till en kurs
och sålunda organiserades i huvudsak enligt de grunder, som avsåges
med de sakkunnigas huvudalternativ A, vilket departementschefen ur
organisatorisk och pedagogisk synpunkt ansett vara avgjort att föredraga.
I propositionen har man emellertid samtidigt sökt tillgodose huvudsyftet
med huvudalternativet B, eller att särskilda möjligheter borde
skapas för ungdom ur den jordbrukande befolkningens led att vinna inträde
vid lantbruksliögskola. Propositionen innefattar sålunda jämväl
förslag till anordnande av till folkhögskola förlagda specialkurser för
vissa lantbruksstuderande. Till dessa kurser, som skulle vara tvååriga,
skulle personer, vilka genomgått lägre lantbruksundervisningsanstalt och
åtnjutit viss undervisning vid folkhögskola samt önskade förbereda sig
till inträde vid lantbruksliögskolan, vinna inträde och där förskaffa sig
de för studier vid lantbruksliögskolan erforderliga förkunskaperna.
Då utskottet finner, att i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget
till den högskolemässiga lantbruksundervisningens allmänna planläggning
innefattas en ur skilda synpunkter lämplig kombination av huvud
alternativen A och B, varigenom de väsentligaste fördelarna i båda dessa
förslag tillvaratagits, vill utskottet skänka sin anslutning till förslaget
härutinnan.
Den högre mejeriundervisningen synes utskottet såsom propositionen
innebär böra planläggas såsom en tvåårig eller, därest omständigheterna
skulle visa lämpligen böra föranleda därtill, något längre kurs med högskolemässig
utbildning med samma nivå som vid lantbruksliögskolan.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Icke heller föranleder Kungl. Marits förslag i fråga om den högre
trädgårdsundervisningen, avseende inrättande av en tvåårig kurs beräknad
för intagning av elever allenast vart annat år, någon utskottets erinran.
Med avseende å lantbrukshögskolans yttre organisation synes genom
utredningen hava tillfredsställande klarlagts, att en sammanslagning
med Uppsala universitet eller andra högre läroanstalter icke låter sig
lämpligen genomföra. Utskottet tillåter sig i sådant avseende hänvisa
till departementschefens yttrande å sid. 99—101. För en sådan anordning
torde särskilt det förhållandet utgöra ett hinder, att de undervisningsanstalter,
som härvid närmast skulle kunna tänkas komma i fråga, var
för sig redan bilda för de speciella behoven anpassade självständiga anstalter.
Utskottet biträder sålunda Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.
Beträffande frågan örn den högre lantbruksundervisningens ställning
till centralanstalten för jordbruksförsök anser utskottet goda skäl tala
för att denna löses på sätt Kungl. Majlis förslag innebär eller att anstaltens
kemiska och bakteriologiska avdelningar ävensom den botaniska
avdelningen, utom i vad densamma rör växtpatologiens område, införlivas
med lantbrukshögskolan såsom särskilda institutioner, under det att
dels avdelningen för jordbruk och växtodling, dels ock avdelningen för
husdjursskötsel och mejerihantering, i vad rör underavdelningen för husdjursskötsel,
få bilda en i förhållande till högskolan helt fristående central
jordbruksförsöksanstalt. Detta förslag överensstämmer i huvudsak
med det av utredningsmännen framlagda alternativ C. Likaså biträder
utskottet förslaget örn att centralanstaltens nuvarande entomologiska avdelning
och den i botaniska avdelningen ingående växtpatologiska delen
ombildas till en statens växtskyddsanstalt.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att under förhandenvarande
förhållanden de starkaste skälen tala för att mejeriförsöken i
första hand samordnas med anstalten för den högre mejeriundervisningen,
vadan utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Sedan utskottet sålunda tagit ställning till frågan örn den högskolemässiga
lantbruksundervisningens allmänna läggning och organisation,
övergår utskottet till spörsmålet örn denna undervisnings förläggning.
1930 års proposition innefattade i detta avseende, att undervisningen skulle
anordnas vid en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande med anledning av propositionen yttrade utskottet, efter
att hava på sätt ovan nämnts framställt vissa erinringar mot Kungl.
Maj:ts förslag med hänsyn till att detsamma icke innefattade en samtidig
lösning av frågan örn centralanstaltens framtida ställning, att ordnandet i
övrigt av frågan örn den högre lantbruksundervisningen borde ske i huvudsaklig
överensstämmelse med det i propositionen framlagda förslaget. Utskottet
fann sig sålunda icke kunna ansluta sig till en motionsvis framförd
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
15
synpunkt om utbyggande till högskolor av båda de nuvarande lantbruks^- stituten vid Ultuna och Alnarp utan höll före, att ifrågavarande undervisning
borde koncentreras till en högskola. Med avseende å platsen för högskolans
förläggande syntes utskottet starka skäl kunna anföras för såväl
Ultuna som Alnarp. Ur synpunkten av landet i dess helhet ansåg
utskottet emellertid, i likhet med departementschefen, att företräde borde
lämnas för en förläggning till mellersta Sverige. Med hänsyn till den
av utskottet förordade samorganisationen mellan lantbrukshögskolan och
den inom Stockholms stad belägna centralanstalten för jordbruksförsök
borde förutom Ultuna jämväl den nuvarande platsen för centralanstalten
böra komma under närmare övervägande, vadan det slutliga valet i förevarande
avseende borde stå mellan Ultuna och Stockholm. Med utgångspunkt
härifrån har icke i den föreliggande propositionen frågan örn
lantbrukshögskolans förläggning till Alnarp varit föremål för övervägande.
Spörsmålet har emellertid ånyo framförts genom de väckta motionerna
1:232 samt II: 389, 405 oell 406, vari hemställes örn förnyad utredning
av frågan samt örn framläggande för riksdagen av förslag, avseende
utbyggande av de nuvarande lantbruksinstituten till lantbrukshögskolor.
Med hänsyn till riksdagens ställningstagande till nu omhandlade frågorna
förlidet år, innefattande dels att den högre lantbruksundervisningen
skulle koncentreras till en lantbrukshögskola, dels ock att med avseende
å förläggningen det slutliga valet skulle stå mellan Ultuna och
Stockholm, och då några omständigheter icke inträffat, som skulle kunna
föranleda riksdagen att nu intaga en förändrad ställning i dessa avseenden,
har utskottet icke ansett sig böra närmare ingå på motionerna
1:232, 11:389, 405 och 406. De förevarande motionerna synas sålunda icke
nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet övergår härefter till frågan, huruvida Ultuna eller Stockholm
bör lämnas företräde såsom förläggningsort för lantbrukshögskolan.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall högskolan förläggas till Ultuna,
under det att motionen 11:404 avser dess förläggning till Experimentalfältet.
Departementschefen har i propositionen ingående diskuterat denna
fråga — i vilket avseende utskottet vill hänvisa till sid. 190—195 —
samt därvid visserligen funnit vägande skäl kulina anföras såväl för den
ena som den andra platsen. Det för departementschefen avgörande skälet
mot lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm (Experimentalfältet)
grundar sig emellertid på följande förhållande. Departementschefen
har utgått från att det vore av synnerlig vikt för vissa lärare vid högskolan
att hava tillgång till tillräckliga och lämpliga försöksfält för att
sättas i tillfälle att genomföra och följa för forskningen nödvändiga försök.
Likaledes vore enligt departementschefens mening vissa andra lärare
av samma anledning i behov av tillgång till en ej alltför fåtalig kreatursbesättning.
Vidare vore det med hänsyn till forskningens och undervis
-
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
ningens allmänna inriktning synnerligen viktigt, att högskolan hade en sådan
belägenhet, att lärarna ständigt komme i kontakt med utövarna av
praktiskt jordbruk. Vad sålunda sagts örn vissa lärare vid lantbrukshögskolan
hade, och det till och med i än högre grad, tillämpning på försöksmännen
och forskarna vid centralanstalten för försöksväsendet.
I intetdera av båda förenämnda avseenden kunde enligt departementschefens
mening Experimentalfältet anses fylla måttet. Den försöksareal,
som där stöde till förfogande för försök, uppginge till ungefär 17 hektar,
varjämte marken icke kunde betraktas som särskilt lämplig för försöksändamål.
Redan hittills hade det varit praktiskt taget omöjligt för centralanstaltens
jordbruksavdelning att vid Experimentalfältet genomföra
försök. Även för husdjursavdelningen hade försöksmöjligheterna ansetts
alldeles för otillräckliga. Det hade som bekant från åtskilliga håll påyrkats,
att centralanstalten borde flyttas till annan plats för att bereda
möjlighet för de där verksamma försöksmännen och forskarna att personligen
kunna följa försöken. Det läge därför i öppen dag, att, örn såväl
lantbrukshögskola som centralanstalt skulle förläggas till Experimentalfältet,
tillgången till försöksfält bleve alldeles otillräcklig.
Det hade visserligen förmenats, att denna olägenhet i fråga örn Experimentalfältet
skulle kuna avhjälpas genom att till centralanstaltens respektive
lantbrukshögskolans förfogande ställdes försöksgårdar, belägna
i Stockholms omgivningar. Departementschefen har emellertid i propositionen
(sid. 193) påvisat, att icke obetydliga olägenheter skulle vara
förenade med en dylik anordning, varför han icke kunnat förorda, att här
i landet lantbrukshögskolan och centralanstalten förläggas å annan plats
än de försöksfält, varöver de behöva förfoga.
Å Ultuna torde enligt departementschefens mening, örn i samband med
lantbrukshögskolans inrättande en reglering rörande markens användning
genomfördes, såväl lantbrukshögskolans som centralanstaltens behov
av försöksarealer kunna i nödig utsträckning tillgodoses. Ultuna hade
dessutom den fördelen, att denna plats vore belägen å en jordbruksort,
där de vid högskolan och centralanstalten anställda befattningshavarna
hade lättare att ernå förbindelser med utövare av praktiskt jordbruk.
Till stöd för en förläggning till Experimentalfältet har i motionen
11:404 åberopats i huvudsak enahanda skäl, som departementschefen på
sätt framgår av propositionen (sid. 190—195) ingående övervägt före sitt
ställningstagande till förläggningsfrågan.
På av departementschefen anförda skäl delar utskottet den meningen,
att lantbrukshögskolan och centralanstalten för jordbruksförsök för att
kunna fylla sin viktiga uppgift med nödvändighet böra äga tillgång till
tillräcklig försöksareal på platsen för anstalternas förläggning. Då därför
den uppenbara bristen i sådant avseende vid Experimentalfältet måste
— oavsett de för den ena eller andra platsen talande skälen, vilka i vissa
avseenden synas utskottet väga tämligen jämt — betraktas såsom det av
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
17
görande skälet mot en förläggning dit av ifrågavarande båda anstalter,
finner sig utskottet böra biträda Kungl. Marits förslag örn anstalternas
förläggning till Ultuna.
Vidkommande förläggningsplatsen för den högre mejeriundervisningen
konstaterar departementschefen, att man står inför dubbla svårigheter.
Genom att förlägga denna undervisning till annan plats än lantbrukshögskolan
skulle inträda en viss risk för vetenskaplig isolering. Förlädes
den högre mejeriundervisningen till Ultuna uppstode å andra sidan
fara för att undervisningen i brist på tillgång till driftsmejeri alltför
mycket komme att sakna förbindelse med det praktiska livet inom
sitt område. I likhet med departementschefen anser utskottet, att den
högre mejeriundervisningens förbindelse med praktisk mejeriverksamhet
är en synpunkt av avgörande betydelse. Anstalten för högre mejeriundervisning
och mejeriförsök synes följaktligen icke böra förläggas till
Ultuna. Under dylika omständigheter torde såsom departementschefen
framhållit endast Alnarp, där den högre mejeriundervisningen hittills
varit förlagd och där staten innehar ett modernt driftsmejeri, komma i
fråga. Utskottet biträder följaktligen Kungl. Maj:ts förslag att anstalten
för högre mejeriundervisning och mejeriförsök förlägges till Alnarp.
Likaså tillstyrker utskottet, att anstalten för högre trädgårdsundervisning
i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag förlägges till Alnarp.
Inträdesfordringar (6)K
Med avseende först å fordringarna på de teoretiska förkunskaperna för
inträde vid lantbrukshögskolan har departementschefen kommit till den
uppfattningen efter ingående utredning i saken (sid. 209 och 210), att som
norm ehuru ej såsom villkor för dessa förkunskaper bör uppställas studentexamen,
samt slutat med att förorda att i modersmålet, tyska eller
engelska, biologi med hälsolära, matematik, fysik och kemi skola krävas
kunskaper motsvarande minst betyget godkänd i studentexamen, varav i
fråga örn de tre sistnämnda å reallinjen, varigenom fordringarna på teoretiska
förkunskaper för inträde vid lantbrukshögskolan komme att i
huvudsak motsvara vad i samma avseende gäller vid jägmästarkursen
vid skogsliögskolan.
Vidkommande frågan, i vilken ordning vederbörande skola hava att
styrka sina teoretiska förkunskaper, skulle enligt propositionen gälla, att
detta i vanliga fall bör ske genom företeende antingen av betyg örn avlagd
studentexamen jämte flyttningsbetyg till gymnasiets näst högsta ring eller
av avgångsbetyg från sådan specialkurs för lantbruksstuderande, vars inrättande
departementschefen ovan förordat. Med betyg i nu nämnd examen
skulle likställas betyg som erhållits vid i laga ordning företagen fyllnadsprövning
till dylik examen. Emellertid skulle enligt propositionen möjlig
1
Siffran hänvisar till den å sid. 10 angivna punktindelningen i propositionen.
Rihang till riksdagens protokoll 1931. lil sami. ''/O höft. (Nr SO.)
Proposi
tionen.
2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
heter för andra än dem, som avlagt någon av ovannämnda examina, att
vinna inträde vid lantbrukskögskolan icke böra vara uteslutna. Det kunde
enligt departementschefens mening mycket väl tänkas, att personer i särskilda
fall kunna hava i annan ordning förskaffat sig tillräckliga förkunskaper
och även kunna styrka detta. För dylika fall syntes rätt böra föreligga
för högskolans styrelse att medgiva inträde utan hinder av att vederbörande
icke avlagt studentexamen eller avgångsexamen från specialkurs.
I fråga örn de praktiska förkunskaper, varom inträdessökande vid lantbrukshögskolan
skall hava att förete vitsord, hava under förevarande
ärendes utredning skilda meningar gjort sig gällande. Från visst håll
har två års jordbrukspraktik, vilket föreslagits av de sakkunniga, ansetts
vara för kort tid. Departementschefen har med biträdande av sistnämnda
mening förordat att för inträde vid lantbrukshögskolan skall erfordras
att vederbörande kan förete goda vitsord örn minst tre års jordbrukspraktik,
varav minst ett år av de tre å mindre eller medelstort jordbruk. Från
sistnämnda bestämmelse skulle, då särskilda skäl kunna åberopas därför,
lantbrukshögskolans styrelse äga att bevilja undantag.
I det föregående har omnämnts, att i Kungl. Maj:ts förslag jämväl
ingår anordnande av specialkurs för lantbruksstuderande. Denna kurs
bygger allenast på folkskola, varjämte skulle krävas genomgången
huvudkurs vid lantmannaskola. Med dylik kurs skulle få jämställas genomgången
kurs vid lantbruksskola. Vidare skulle kravet på ett visst
mått kunskaper i allmänbildande ämnen tillgodoses genom uppställande
av fordran på genomgången övre avdelning vid folkhögskola eller eljest
uppvisande av vitsord örn jämförliga kunskaper. För närvarande skulle
anordnas allenast en specialkurs. Kursen, som på sätt nämnts skulle bliva
två-årig, vore avsedd att förläggas till en folkhögskola. Den har i propositionen
givits benämningen folkhögskolans specialkurs för lantbruksstuderande.
Kursen vore avsedd att leda fram till kunskaper motsvarande dem
i studentexamen för vissa ämnen föreskrivna, men avläggande av sådan
examen har icke ansetts böra ingå som ett led i här avsedda undervisning.
Enligt propositionen skulle för täckande av statens kostnader för
specialkursen anvisas ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor. Härjämte
innefattar Kungl. Maj:ts förslag anvisande av ett extra förslagsanslag
av 7,500 kronor till stipendier åt elever vid specialkursen att utgå
enligt vissa angivna grunder. Den första specialkursen vore avsedd att
börja den 1 november 1931. Körande specialkursen i övrigt hänvisas till
propositionen sid. 213—229.
Villkoren för inträde vid lantbruksskolans högre kurs ha i propositionen
sammanfattats sålunda:
1. Att hava uppnått en ålder av 22 år samt vara befriad från värnpliktstjänstgöring
det år kursen genomgås.
2. Att hava genomgått tvåårig lantbruksskola eller ettårig lantbruksskola
eller lantmannaskolas längre kurs, varmed jämställes lantmanna
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
19
skolas huvudkurs jämte fortsättningskurs, samt från vederbörande skola
hava erhållit minst betyget med beröm godkänd i jordbrukslära, husdjurslära,
fysik, kemi och botanik.
3. Att kunna med företeende av vitsord, som av fortbildningskursens
styrelse godkännes, styrka sig äga insikter i modersmålet och matematik,
motsvarande minst betyget godkänd i realexamen.
4. Att under minst tre år hava med goda vitsord deltagit i praktiskt
jordbruksarbete, vari dock får inräknas den tid, då vederbörande genomgått
lantbruksskola.
För inträde vid den högre mejeriundervisningen skulle enligt propositionen
regelrätt fordras antingen kunskaper i modersmålet, tyska eller
engelska, matematik, fysik och kemi motsvarande minst betyget godkänd
i studentexamen, varav i fråga örn de tre sistnämnda å reallinjen eller
fullständig examen från tekniskt gymnasium. Vidare skulle den, som
genomgått den ovan tillstyrkta folkhögskolans specialkurs för lantbruksstuderande,
äga rätt till inträde vid den högre mejeriundervisningen.
Departementschefen har funnit det kunna ifrågasättas, huruvida icke
fordringar på praktiska förkunskaper jämväl borde uppställas vid den
högre mejeriundervisningen, ehuru han icke ansett sig beredd att nu
framställa förslag härom.
Beträffande kravet på förkunskaper för inträde vid högre trädgårdskurs
ansluter sig propositionen till de sakkunnigas förslag, som innefattar
följande.
För vinnande av inträde som ordinarie elev vid högre trädgårdskurs
borde fordras kunskaper motsvarande minst betyget godkänd i realexamen
i ämnena modersmålet, tyska, geografi, matematik och naturlära.
Därest nämnda kunskaper icke vitsordats genom avlagd realexamen
eller annan minst likvärdig examen, borde de i likhet med vad förut anförts
beträffande inträde i agronomkurs få styrkas även på annat sätt.
Därjämte borde inträdessökande helst hava genomgått tvåårig kurs
vid statlig eller statsunderstödd lägre trädgårdsskola (Alnarp, Experimentalfältet,
Adelsnäs, Härnösand1) samt därefter under minst ett års tid
haft praktisk sysselsättning inom trädgårdsyrket, helst i utlandet, därest
han icke redan före inträdet vid den lägre trädgårdsskolan haft anställning
vid utländsk trädgård.
Emellertid torde även person, som icke genomgått tvåårig kurs vid någon
av nyssnämnda lägre trädgårdsskolor, böra under vissa förutsättningar
kunna vinna inträde som ordinarie elev vid den högre trädgårdskursen.
Nu avsedd sökande borde kunna styrka, att han efter fyllda 18 år
under minst fyra år deltagit i instruktivt arbete inom trädgårdsodlingens
viktigaste grenar, varjämte han genom inträdesprövning inför skolans
lärare borde visa sig äga tillfredsställande kunskaper i den lägre trädgårdsskolans
läroämnen samt praktisk färdighet i utförandet av trädgårdsarbeten,
motsvarande den yrkesskicklighet, som borde fordras av en examinerad
trädgårdsmästare.
I motionen II: 402 framhålles att för inträde i den högre trädgårdskursen
nödiga teoretiska förkunskaper skulle kunna förefinnas utan att
1 Trädgårdsskolan i Härnösand är avsedd att förflyttas till Söråker.
Motion
11:402
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Utskottet.
detta behövde ådagaläggas genom avlagd realexamen. Med utmärkta
vitsord genomgången lägre trädgårdsskola jämte därtill en icke alltför
orimlig prövning i teoretiska ämnen syntes motionären böra berättiga till
inträde i den högre trädgårdskursen. Till stöd härför har i motionen åberopats
ett i propositionen återgivet yttrande av lantbruksakademien.
Vad propositionen innehåller i fråga örn inträdesfordringarna vid ifrågavarande
undervisningsanstalter föranleder särskilt yttrande från utskottets
sida endast i följande avseenden.
Beträffande de för inträde vid lantbrukshö g skolan uppställda praktiska
förkunskaperna har utskottet med hänsyn till högskolans uppgift att icke
blott utbilda lantbrukslärare och konsulenter utan jämväl vara en härd
för vetenskapligt forskningsarbete på jordbrukets område jämte andra förhållanden
icke kunnat undgå finna den i propositionen uppställda ovillkorliga
fordran på tre års jordbrukspraktik väl sträng. Utskottet anser
sålunda, att härutinnan bör lämnas rum för en viss anpassning efter förhållandena.
Även örn jämväl enligt utskottets mening kravet på tre års
väl vitsordad jordbrukspraktik som regel bör upprätthållas, torde dock å
andra sidan en viss rörelsefrihet böra kunna lämnas högskolans styrelse.
Utskottet tänker i detta sammanhang bland annat på de olägenheter,
som av olika skäl i vissa fall kunna vara förenade med en alltför lång
tidsintervall mellan avslutandet av de teoretiska förstudierna och inträdet
i lantbrukshögskolan samt att den vitsordade praktiken kan vara av så
god beskaffenhet att någon minskning i praktiken bör medgivas. Styrelsen
bör sålunda äga rätt att, då styrelsen med hänsyn till arten av
den vitsordade praktiken och övriga föreliggande kvalifikationer för särskilt
fall kunde pröva förhållandena böra därtill föranleda, medgiva någon
förkortning av praktiktiden dock med högst ett år med iakttagande
därvid att vederbörande visar sig hava därunder praktiserat vid mindre
eller medelstort jordbruk så lång tid, som styrelsen i det förekommande
fallet kan finna böra krävas.
Den föreslagna specialkursen för lantbruksstuderande synes utskottet
ägnad att tillgodose det syfte, som utskottet avsåg, då utskottet förlidet år
uttalade angelägenheten av att sådana anordningar träffades, som utan
att eftersätta kravet på de teoretiska kunskaper, som måste anses såsom en
oundgänglig förutsättning för ett framgångsrikt bedrivande av studier
vid lantbrukshögskolan, kunde vara ägnade att underlätta för ungdom,
tillhörande den jordbruksidkande befolkningen, att vinna inträde vid
högskolan. Utskottet förbiser härvid icke, att den starka koncentrering
av undervisningen, som med hänsyn till den jämförelsevis korta tiden
måste äga rum, kommer att ställa stora krav på eleverna. Å andra sidan
ligger det vikt uppå att eleverna verkligen så tillgodogöra sig undervisningen,
att de efter kursens genomgående äga de för studier vid högsko
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
21
Ian erforderliga förkunskaperna. För kontroll härå synas emellertid enligt
propositionen tillfredsställande åtgärder komma att träffas.
Rörande fordringarna för inträde vid den högre träd går dsundervisningen
anser utskottet, att med hänsyn till syftet med denna undervisning
kravet på avlagd realexamen näppeligen torde såsom i motionen 11:402
föreslagits kunna eftergivas. Utskottet, som således icke kan biträda
motionen, ansluter sig till Kungl. Majlis förslag.
Undervisning och examina (7)
Departementschefen har framhållit, att förevarande förslag till anordning
av undervisningen samt till examina vid lantbrukshögskolan i
detta sammanhang endast hade till uppgift att angiva de yttre konturerna
av utbildningen vid nämnda högskola samt att utgöra en grund för bestämmandet
av lärarbehovet. Däremot syntes det icke lämpligt att på
detta stadium av frågans behandling fastslå detaljer. Det borde tvärtom
överlämnas åt Kungl. Majit att under samverkan med den blivande lantbrukshögskolans
ledning träffa bestämmelser såväl örn undervisningens
läggning som örn examina, allt inom ramen av den utav statsmakterna
fastställda organisationen.
Departementschefen har i angivna frågor med vissa mindre jämkningar
anslutit sig till de sakkunnigas förslag, vilket finnes å propositionen
återgivet å sid. 236—251.
Huvuddragen kunna sammanfattas sålunda. Vid högskolan förekommande
examina skulle utgöras av agronomexamen (motsvarande den i
1930 års proposition under benämning agronomisk ämbetsexamen föreslagna
examen), och agronomie licentiatexamen, varemot den av de sakkunniga
föreslagna och i 1930 års proposition upptagna agronomie kandidatexamen
av skäl, till vilka utskottet strax återkommer, icke medtagits.
Undervisningen för agronomexamen skulle närmast vara avsedd för
utbildning av lantbrukslärare och konsulenter ävensom tjänstemän inom
lantbruksförvaltningen och andra jämförbara befattningshavare. Studietiden
har beräknats till normalt tre år. Undervisningen skulle bedrivas
på tre olika studielinjer, jordbrukslinjen med tyngdpunkten på ämnena
jordbrukslära och växtodlingslära, husdjurslinjen med tyngdpunkten
på ämnena husdjurens avels- och raslära och husdjurens utfodring
och skötsel, och den ekonomiska linjen med tyngdpunkten förlagd till
ämnet lantbruksekonomi med handelslära.
Agronomie licentiatexamen vore avsedd att bereda för sådana befattningar
och ändamål, för vilka erfordrades en mera vetenskapligt betonad
utbildning än vad agronomexamen kunde giva.
1 Siffran hänvisar till den å sid. 10 angivna punktindelningen i propositionen.
Proposi
tionen.
22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Med avseende å de sakkunnigas förslag om inrättande vid lantbrukshögskolan
av en agronomie kandidatexamen, vilket som nämnts upptogs
i 1930 års proposition, framkom detta förslag för möjliggörande redan på
ett tidigt stadium av längre gående specialisering i studierna, än som
kunde komma i fråga för ämbetsexamen.
Agronomie kandidatexamen avsågs icke att medföra behörighet att
innehava befattning, som krävde allmän agronomisk utbildning, sådan
som lantbrukslärare- eller konsulentbefattning, utan var närmast, avsedd
att utgöra grundval för fortsatta mera vetenskapligt inriktade
studier på lantbruksområdet.
För vinnande av tillräcklig specialisering innefattade de sakkunnigas
förslag två studielinjer för agronomie kandidatexamen nämligen jordbrukslinjen
och husdjurslinjen. Den förra linjen skulle omfatta fem
examensämnen jämte ett valfritt bland två och i den senare fyra sådana
ämnen jämte likaledes ett valfritt bland två.
Såsom skäl att icke för närvarande inrätta en agronomie kandidatexamen
har departementschefen i nu förevarande proposition framhållit att
även den, som ville göra sig kompetent för befattning, för vilken fordrades
högre lantbruksvetenskaplig utbildning i allmänhet, torde hava behov
av den grundligare jordbruksutbildning, som agronomexamen innebär.
I det fåtal fall, då så icke vöre fallet, borde enligt hans mening övervägas,
huruvida icke lägre akademisk examen lämpligare skulle kunna utgöra
förberedelse för studier å ett högre stadium vid lantbrukshögskolan,
d. v. s. rörande möjligheterna för den, som vid universitet eller motsvarande
högskola avlagt examen, att få fortsätta sina studier vid
lantbrukshögskolan. En dylik anordning syntes honom även vara ägnad
att medverka till åstadkommande av vetenskapligt samarbete mellan
lantbrukshögskolan och universiteten.
Den i det föregående tillstyrkta lantbruksskolans högre kurs hade i
den förenämnda inom jordbruksdepartementet utarbetade P. M. avsetts
att inrättas såsom en ettårig driftsledarkurs.
Departementschefen har framhållit att liksom i fråga örn undervisningens
anordning vid lantbrukshögskolan även här horde gälla, att ståndpunkt
i detta sammanhang endast borde tagas till motsvarande anordningar
vid lantbruksskolans högre kurs, i den mån de inverkade på kursens
yttre organisation. I övrigt borde även här böra få ankomma på
Kungl. Majit att besluta rörande hithörande detaljer.
Med avseende å den i P. M. upptagna kursplanen har departementschefen
vidtagit vissa ändringar, medförande ett icke obetydligt antal ytterligare
undervisningstimmar. Utskottet får härutinnan hänvisa till propositionen
sid. 268 och 269. I anslutning till det ökade antalet undervisningstimmar
förordar departementschefen, att kurstiden för lantbruksskolans
högre kurs utsträckes till ett år och fem månader, varvid undervisningen
vore avsedd att börja den 1 november och fortgå till bör
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 23
jan av april månad andra året efter det då undervisningen tagit sin
början.
I motionen 11:403 framliålles, hurusom kursplanen för den högre
kursen vid lantbrukshögskolan bygger på att huvuddelen av eleverna
väntas hava genomgått tvåårig lantbruksskola och att kursens huvuduppgift
skulle bliva att utbilda driftsledare vid det större jordbruket.
Med understrykande vidare av angelägenheten av att den ifrågavarande
högre kursens karaktär av påbyggnads- och kompletteringskurs icke
finge släppas ur sikte uttalar motionären, att det utan tvivel vore fullt
riktigt såsom i berörda P. M. betonats, att den teoretiska undervisningen
icke behövde och icke borde bredas ut så mycket att därav skulle påkallas
någon nämnvärd ökning av antalet undervisningstimmar i förhållande
till det i P. M. beräknade. Den föreslagna kursförlängningen på
sätt den tänkts i propositionen komme enligt motionärens mening att
vålla olägenheter jämväl ur synpunkten att kursens avslutning komme
att äga rum på annan tid (våren) än den hittillsvarande vid lantbruksinstituten
och lantbruksskolorna (slutet av oktober). Motionen, som sålunda
avser att lantbruksskolans högre kurs begränsas till ett år, går
vidare ut på att under sommaren före den högre kursens början särskilt
elever som genomgått ettårig lantbruksskola eller längre lantmannaskolekurs
och som önskade vinna inträde vid den högre kursen bereddes tillfälle
att deltaga i undervisningen vid Alnarps lantbruksskola och såmedelst
utöka lärotiden därstädes med inemot ett halvt år. Härigenom skulle
enligt motionärens mening vinnas, att nu ifrågavarande elever vid den
högre kursens början vore med avseende å förutbildningen mera jämställda
med eleverna från de tvååriga lantbruksskolorna.
I fråga örn den högre mejeriundervisningen är denna enligt förslaget
i främsta rummet avsedd för utbildning av mejerikonsulenter. Studietiden
hade av de sakkunniga föreslagits till två år. I 1930 års proposition
föreslogs kursen att omfatta tre år under hänvisning, bland annat, till
att motsvarande kurs vid lantbrukshögskolan för bland andra blivande
jordbrukskonsulenter planerats såsom treårig.
Examensämnen i kurs för mejerikonsulenter m. fl. skulle utgöras av
kemi, bakteriolog!, mejerilära och mejeriekonomi med handelslära.
Departementschefen har förordat, att de sakkunnigas förslag i förevarande
avseende lägges till grund för beslut i ämnet. Sedan borde det få
bliva beroende av erfarenheterna i fråga örn undervisningen, huruvida en
förändring härav vore av behovet påkallad. Härvidlag har emellertid departementschefen
understrukit, att det torde få ankomma på Kungl.
Majit att, efter förslag av styrelsen för den högre mejeriundervisningen,
förordna om detaljutformningen av hithörande frågor inom ramen av
den av statsmakterna fastslagna organisationen.
Motion
II: 403.
Utskottet.
24 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Beträffande den högre trädgårdsundervisningen ansluter sig propositionen
helt till de sakkunnigas förslag. Kursen vore som redan ovan
nämnts avsedd att omfatta en tid av två år. Med hänsyn till det elevantal,
som synes kunna påräknas för kurs av ifrågavarnde slag, skulle
ny kurs tillsvidare anordnas blott vartannat år.
Vad i propositionen anförts rörande under förevarande avdelning omhandlade
frågor ger utskottet icke anledning till särskilt yttrande annat
än i följande avseenden.
Såsom ovan nämnts ingick i de sakkunnigas förslag inrättande vid
lantbrukshögskolan av en agronomie kandidatexamen. I den nu föreliggande
propositionen har departementschefen av ovan angivna skäl ansett
denna examen för närvarande icke böra komma till stånd. För egen
del anser sig utskottet icke böra framställa något förslag till ändring beträffande
den av departementschefen tilltänkta utvägen, vilken i varje fall
torde komma att befordra ett önskvärt samarbete mellan lantbrukshögskolan
och universitetet. Därmed vill utskottet emellertid ingalunda
hava sagt, att det icke skulle kunna vara önskvärt att möjlighet i vart
fall beredes att vid lantbrukshögskolan avlägga en examen, som från början
mer inriktats med tanke att särskilt bereda till fortsatta rent vetenskapliga
studier. Ett närmare ställningstagande till denna fråga torde
dock få bero på den erfarenhet, som efter högskolans trädande i verksamhet
kan komma att vinnas.
Med avseende å de i propositionen upptagna kurstiderna för vissa i
agronomexamen ingående ämnen hava en del farhågor uttalats för att
dessa skulle vara för knappt tillmätta. Med anledning härav vill utskottet
utan att taga ställning till vare sig från det ena eller andra
hållet i sådant avseende framkomna förslag och önskemål framhålla, att
de i propositionen angivna kurstiderna för olika ämnen endast äro avsedda
att utgöra en grundval för bedömande över huvud av lärarkrafter
m. m. och att vid kursplanernas närmare utformning givetvis de jämkningar
komma att vidtagas, som förhållandena kunna anses påkalla.
I fråga örn lantbruksskolans högre kurs finner utskottet icke tillräckliga
skäl föreligga att bestämma kursens längd till mer än ett år eller
till samma tid, som föreslagits i förberörda inom jordbruksdepartementet
uppgjorda P. M. och varemot några mera vägande invändningar icke
framställts i de däröver avgivna yttrandena. Särskilt synes det utskottet
mindre lämpligt att innan någon erfarenhet vunnits på området
företaga en åtgärd, som enligt i propositionen verkställda beräkningar
skulle betinga ökade byggnadskostnader med omkring 115,000 kronor. Utskottet
anser sålunda i likhet med motionären, att kursens längd tillsvidare
bör bestämmas till ett år. Till den förändring i Kungl. Maj:ts
byggnadskostnadsförslag, som härav bliver en följd, återkommer utskottet
längre fram. Likaså kommer ett beslut i av utskottet angiven inne
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
25
börd att föranleda en minskning i de i propositionen beräknade elevavgifterna.
Till denna fråga återkommer utskottet likaledes här nedan.
Till den i motionen väckta frågan örn beredande av möjlighet
för elever, som genomgått ettårig lantbruksskola eller längre kurs
vid lantmannaskola, att under sommaren före inträdet i den högre kursen
vid Alnarps lantbruksskola tillgodogöra sig undervisningen vid
skolan är utskottet icke berett att utan närmare utredning i saken taga
ställning. Detta synes emellertid utskottet vara ett spörsmål av beskaffenhet
att böra bliva föremål för övervägande i samband med den utformning
av detaljerna beträffande förevarande fråga, som Kungl. Majit
efter riksdagens beslut torde komma att på sätt departementschefen anfört
verkställa.
Befattningshavare och administration (8).
Då undervisningen vid lantbrukshögskolan, såsom ovan nämnts, förut- Propositionen.
satts skola vara av fullt högskolemässig karaktär, utgår propositionen från
att de fast anställda lärarna skola vara jämförelsevis specialiserade och
äga relativt höga vetenskapliga kvalifikationer. Vid bestämmande av under
v isningsskyldigheten för varje dylik lärare har hänsyn ansetts böra
tagas till undervisningens höga plan ävensom till nödvändigheten av
att bereda tid för ifrågavarande lärare att bedriva självständigt forskningsarbete.
Fast anställd lärare skulle, såsom de sakkunniga föreslagit, liksom vid
andra jämförbara anstalter med högskolemässig undervisning hava professors
ställning. Annan lärare med självständig undervisning föreslås
skola benämnas speciallärare. Vidare ingår i förslaget anställande såsom
biträden vid undervisningen i vissa ämnen av ett antal assistenter
och amanuenser.
Följande sammanställning anger det i propositionen tilltänkta antalet
befattningshavare vid lantbrukshögskolan och deras löneställning.
Lantbrukskemi............................................ 1 professor (B 30),
1 laborator (B 26),
1 förste assistent (extra ord. B 21),
2 assistenter (arvode å 4,800 kr.),
1 assistent (arvode å 3,600 kr.),
1 amanuens (arvode 1,200 kr.).
Lantbruksbotanik och lantbrukszoologi
samt allmän ärftlighetslära ................ 2 professorer (B 30),
1 förste assistent (extra ord. B 21),
1 assistent (arvode 3,600 kr.),
1 amanuens (arvode 1,200 kr.),
1 speciallärare.
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Bakteriolog! ................................................
Marklära ....................................................
Jordbrukslära ............................................
Kulturteknik................................................
Husdjurens anatomi och fysiologi ........
Husdjurens avels- och raslära ................
Husdjurens utfodring och skötsel ........
Lantbruksekonomi med handelslära och
bokföring ................................................
1 övrigt:
1 professor (B 30),
1 förste assistent (extra ord. B 21),
1 professor (B 30),
1 assistent (arvode 3,600 kr.),
1 amanuens (arvode 1,200 kr.).
2 professorer (B 30),
2 assistenter (arvode å 3,600 kr.).
1 professor (B 30),
1 assistent (arvode 3,600 kr.).
1 professor (B 30),
1 amanuens (arvode 1,200 kr.).
1 professor (B 30),
1 amanuens (arvode 1,800 kr.).
1 professor (B 30),
1 assistent (arvode å 3,600 kr.).
1 professor (B 30).
1 kamrerare (arvode 6,000 kr.),
bibliotekspersonal (arvode 4,000 kr.),
1 kanslibiträde (B 7),
1 maskinist (B 8),
4 vaktmästare (B 7),
1 snickare (B 5).
Till rektorn skulle utöver den ordinarie lönen utgå ett särskilt arvode å
2,000 kronor. Till vikariatsarvode åt den lärare, som upprätthåller den
undervisning, varifrån rektorn blir befriad, har beräknats 3,000 kronor.
Antalet professorer skulle enligt förslaget bliva 12, vilket innebär
en ökning med 2 i jämförelse med högre lantbruksundervisningssakkunnigas
förslag. Härvid är dock att märka, att med förevarande förslag
komma 3 avdelningsföreståndarbefattningar vid centralanstalten att indragas,
varför i själva verket en minskning genomförts. Genom den
träffade anordningen har den fördelen vunnits, att två nya undervisningsområden
komma att företrädas av professorer i stället för speciallärare.
Med inräknande av rektorsarvodet, ovanberörda vikariatsarvode och
arvoden till speciallärare skulle enligt i propositionen gjorda beräkningar
avlöningsstaten för lantbrukshögskolan sluta på ett belopp av
262,128 kronor.
Högsta ledningen av högskolan skulle handhavas av en styrelse, bestående
av sex ledamöter, varav chefen för lantbruksstyrelsen och högskolans
rektor skulle vara självskrivna ledamöter. Då denna styrelse
enligt propositionen samtidigt skulle fungera som styrelse för central
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
27
anstalten, syntes departementschefen även den avdelningsföreståndare
inom centralanstalten, som enligt samma förslag skulle vara anstaltens
chef, höra vara självskriven ledamot av styrelsen. Departementschefen
har uttalat, att återstående tre ledamöter skulle utses av Kungl. Maj:t,
som av dem skulle förordna en som ordförande. Departementschefen har
uttalat att det givetvis vore önskvärt, att vid valet av ledamöter i styrelsen
olika intressen tillgodosåges och representanter funnes för Uppsala universitet,
för praktiskt jordbruk samt för den försöksverksamhet, som bedreves
utanför högskolan och centralanstalten.
Lärarrådet skulle utgöras, förutom av högskolans ordinarie professorer,
av avdelningsföreståndarna vid centralanstalten.
Vidkommande centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
hava utredningsmännen föreslagit, att på de olika avdelningarna
upptagas följande befattningshavare med angiven löneställning.
Jordbrubsavdelningen.
1 avdelningsföreståndare (B 30),
1 försöksledare (B 26),
1 förste assistent (extra ord. B 21),
2 assistenter (arvode å 4,800 kronor),
2 assistenter (arvode å 3,600 kronor).
HusdjursaYdelning-en.
1 avdelningsföreståndare (B 30),
1 laborator (B 26),
1 förste assistent (extra ord. B 21),
2 assistenter (arvode å 4,800 kronor),
2 assistenter (arvode å 3,600 kronor).
En av avdelningsföreståndarna förutsättes böra utses till chef för
anstalten med ett årligt arvode av 700 kronor, varjämte såsom chefens
biträde vid expeditionsgöromål ävensom i övrigt vid försöksverksamheten
borde anställas ett kanslibiträde i lönegraden B 7. Vaktmästarpersonalen
har ansetts kunna inskränkas till en maskinist, tillika portock
planteringsvakt, samt en institutionsvaktmästare, båda i lönegraden
B 7. Kamrerargöromålen skulle ombesörjas av lantbrukshögskolans
kamrerare, varjämte biblioteket skulle vara gemensamt med lantbrukshögskolan,
å vars stat medel för bibliotekets skötsel och vård upptagits.
Vad beträffar behovet av arbetskrafter vid centralanstalten efter
dess förflyttning till Ultuna har departementschefen icke haft
annan anmärkning att göra gent emot utredningsmännens förslag,
än att behovet av assistenter borde underkastas förnyad prövning
mera omedelbart före förflyttningen, då det torde bliva lättare att avgöra,
huruvida medel från annat håll komme att stå till förfogande för
viss del av detta ändamål. Enligt propositionen skulle nämligen den nuvarande
centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar först
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
hösten 1935 förflyttas till Ultuna. Ej heller har departementschefen
haft någon erinran att göra mot utredningsmännens förslag till löneplacering
av befattningshavarna vid centralanstalten.
Såsom ovan nämnts skulle centralanstalten hava gemensam styrelse med
lantbrukshögskolan.
Departementschefen har härvid erinrat, att utredningsmännen i samband
med uppgörandet av sitt alternativ B framfört tanken på anordnandet
av ett försöksråd, som för åstadkommande av enhetlighet beträffande
den lokala försöksverksamheten skulle hava ledningen därav samt
i övrigt hava till uppgift att behandla frågor av försöksteknisk art.
Denna tanke har jämväl departementschefen funnit hava sitt berättigande
även i fråga örn förevarande alternativ C. Något förslag i detta syfte
har han emellertid icke ansett sig nu beredd att framlägga, men vore
det hans avsikt att, sedan riksdagen fattat beslut i förevarande fråga,
upptaga spörsmålet örn den lokala försöksverksamhetens anordning och
statens förhållande därtill till allsidig prövning, varvid även förslaget
örn ett försöksråd borde tagas i beaktande.
Med avseende å växtskyddsartstalten hava förenämnda utredningsmän
beträffande behovet av arbetskrafter och befattning shav ar vias löneställning
framlagt följande förslag:
1) Växtpatologiska avdelningen:
1 avdelningsföreståndare (B 30),
2 förste assistenter (extra ord. B 21),
1 assistent (arvode 4,200 kronor).
2) Entomologiska avdelningen:
1 avdelningsföreståndare (B 30),
2 förste assistenter (extra ord. B 21),
1 assistent (arvode 4,200 kronor).
3) Upplysnings- och administrativa avdelningen:
1 avdelningsföreståndare (B 30),
1 förste assistent (extra ord. B 21).
4) Gemensamt:
1 maskinist och vaktmästare (B 7),
1 kontorsbiträde (B 4).
Därutöver borde tillfälliga arbetsbiträden böra anställas i mån av behov.
För försöksverksamheten på biodlingens område, vilken för närvarande
vore knuten till centralanstaltens entomologiska avdelning,
förutsattes, att liksom nu särskild personal vore anställd. Denna inginge
icke i ovanstående förteckning.
Utav avdelningsföreståndarna borde en fungera såsom chef för växtskyddsanstalten.
Utredningsmännen hava uppgjort följande avlöningsstat för anstalten:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 29
Avlöningsstat.
Avdelningsföreståndare: 3 å 11,460 kronor ................ kronor 34,380
Förste assistenter: 5 å 6,816 kronor ...................... » 34,080
Assistenter: 2 å 4,200 kronor ............................ » 8,400
Vaktmästare ............................................. » 3,300
Kontorsbiträde ........................................... » 2,676
Summa kronor 82,836.
I fråga örn anstaltens administration i övrigt förorda utredningsmännen,
att densamma i likhet med vad som gäller beträffande centralanstalten
bör hava en viss anknytning till lantbruksakademien.
Den nya växtskyddsanstalten skulle benämnas statens växtskyddsanstalt
samt enligt förslaget organiseras å tre avdelningar, den växtpatologiska,
den entomologiska och den administrativa.
Vad beträffar behovet av personal vid denna anstalt, har departementschefen
ansett försiktigheten bjuda att till en början räkna med ett
något mindre antal assistenter, än vad utredningsmännen förordat. I
detta hänseende har han förordat, att tillsvidare endast en förste assistent
upptages å vardera avdelningen. För övrigt hade han ingen erinran
gent emot utredningsmännens förslag rörande antalet befattningshavare
vid anstalten.
Befattningshavarnas avlöningsförmåner skulle enligt propositionen i
likhet med byrådirektörerna i statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
utgå enligt lönegraden B 28. Den avdelningsföreståndare, som tillika
skulle vara anstaltens chef, borde dock enligt departementschefens mening
höra avlönas enligt lönegrad B 30. I övrigt har departementschefen
i förevarande avseende icke haft någon erinran att göra mot utredningsmännens
förslag. Då växtskyddsanstalten syntes departementschefen åtminstone
tills vidare böra uppföras å extra stat, har avlöningsstaten beräknats
sluta på 65,532 kronor.
Ledningen av växtskyddsanstalten skulle uppdragas åt en styrelse, bestående
av två av Kungl. Majit och två av lantbruksakademien utsedda
ledamöter jämte anstaltens chef som självskriven ledamot av styrelsen.
Av ledamöterna skulle Kungl. Majit förordna en att vara ordförande i
styrelsen. För vinnandet av större enhetlighet i arbetet skulle avdelningsföreståndarna
bilda en växtskyddsanstaltens nämnd, vilken årligen
skulle uppgöra förslag till arbetsplan för anstalten m. m., och vari anstaltens
chef borde vara självskriven ordförande.
Beträffande Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har departementschefen
ingående diskuterat behovet av befattningshavare samt
befattningshavarnas avlöning och tjänsteställning. Enligt vad departementschefen
förordat skulle avlöningsstaten för institutet vid Alnarp, som
hänförts till ortsgruppen B, komma att få följande utseende:
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Motion
11:402.
Kronor
Professorer: 2 å 10,260 kronor (B 30).................................................... 20,520
Föreståndaren för mejeriförsöken (B 30).............................................. 10,260
» » lantbruksskolan (B 28) ............................................ 9,300
» » trädgårdsskolan (B 28) ........................................... 9,300
Ordinarie ämneslärare vid lantbruksskolan: 5 å 7,380 kronor (B 24) 36,900
» » » trädgårdsskolan: 3 å 5,736 » (B 20) 17,208
Rektorsarvode................................................................................................ 1,500
Speciallärare:
lantbruksskolans högre kurs c:a 290 reducerade undervis
ningstimmar
å 25 kronor .................................................... 7,250
lantbruksskolans tvååriga kurs c:a 185 reducerade under
visningstimmar
å 15 kronor................................................ 2,775
högre mejerikursen cai 88 å 30 kronor ................................ 2,640
lägre » » 65 å 15 kronor ............................... 975
högre trädgårdskursen c:a 110 å 35 kronor ........................ 3,850
» 177 å 25 kronor ........................ 4,425
lägre » » 60 å 15 kronor ........................ 900 22,815
Vikariatsersättningar................................................................................. 1,500
Assistenter: 2 å 5,736 kronor (extra ordin. B 21)................................ 11,472
2 å 3,600 kronor (arvode).................................................... 7,200
1 å 600 kronor ( » ).................................................... 600
Bibliotekarie ................................................................................................ 1,000
Kamrerare .................................................................................................... 4,000
Skrivbiträde ................................................................................................ 1,000
Montör........................................................................................................... 1,000
Eldare ........................................................................................................... 2,448
Vaktmästare: 3 å 2,448 kronor................................................................ 7,344
Summa kronor 165,367.
Till rektor skulle utöver den ordinarie avlöningen utgå ett särskilt arvode
å 1,500 kronor. Till föreståndaren för lantbruksskolan skulle i bans
egenskap av egendomens förvaltare utöver den ordinarie lönen utgå ett
särskilt arvode av 3,000 kronor från Alnarps egendoms medel, varå dyrtidstillägg
icke skulle utgå.
Såsom framgår av ovanstående skulle enligt propositionen undervisningen
i trädgårdsanläggningskonst samt i botanik och zoologi vid Alnarp
upprätthållas av speciallärare.
Enligt propositionen skulle undervisningen i trädgårdsanläggningskonst
samt i botanik och zoologi vid Alnarp upprätthållas av speciallärare.
Motionen II: 402 avser upptagande från början av ordinarie lärare i
dessa ämnen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
31
Vad propositionen under denna avdelning innehåller giver utskottet anledning
till särskilt yttrande allenast i följande avseende.
Beträffande vissa framkomna förslag och önskemål med avseende
å kursplanens läggning m. m. gäller givetvis även här, att propositionen
allenast avser att angiva huvudlinjerna och utgöra den ram, inom vilken
den nya organisationen på ifrågavarande område skall uppbyggas,
samt att det sedan får hero på närmare prövning och bedömande, hulde
skilda detaljerna skola utformas. Härvid lära de framkomna olika
önskemålen och förslagen komma att bli föremål för övervägande.
Bland de här ovan upptagna speciallärarna vid Alnarp inräknas såsom
nämnts jämväl en lärare i trädgårdsanläggningskonst. Departementschefen
har i likhet med de sakkunniga icke ansett sig kunna förorda en ordinarie
lärarbefattning i detta ämne. Undervisningen i botanik, zoologi och
kemi vid den högre trädgårdskursen är enligt propositionen också avsedd
att överlämnas åt en speciallärare.
I motion II: 402 föreslås under framhållande av vikten att för undervisningen
i trädgårdsanläggningskonst kunna erhålla en fullt kompetent
på platsen bosatt lärare, att för sådant syfte måtte uppföras en ordinarie
lärare i lektors löneställning. Likaså avser motionen inrättande av en
ordinarie lärarebefattning med lektorskompetens i ämnena botanik och
zoologi, vilken skulle vara bosatt vid Alnarp och jämte sin undervisningsskyldighet
vid lantbruksinstitutet hava att meddela undervisning i
botanik vid såväl den lägre som den högre trädgårdskursen. Motionären
åberopar sig härvid närmast på att de sakkunniga förutsatt, att botanikundervisningen
vid trädgårdsavdelningen skulle till väsentlig del skötas
av en lektor i botanik. Enligt propositionen vore undervisningen i botanik
vid den lägre trädgårdskursen avsedd att handhavas av en ordinarie
lärare med lägre kompetens, medan undervisningen i samma ämne vid den
högre kursen skulle skötas av en speciallärare. Enligt motionärens förmenande
borde undervisningen uti ifrågavarande ämne meddelas av
samma lärare i håda kurserna, varvid befattningen till undvikande av för
undervisningen menliga alltför täta ombyten borde göras till ordinarie.
För egen del inser utskottet till fullo vikten av att ifrågavarande undervisning
ordnas på ett rationellt sätt. I sådant avseende synes ock propositionen
i stort sett tillfredsställa ganska långt gående krav. Vad angår
de i motionen framförda speciella frågorna saknar utskottet möjlighet att
härom hilda sig ett bestämt omdöme. Försiktigheten torde för övrigt bjuda
att icke gå längre än propositionen anvisar, förrän sådan erfarenhet
vunnits som bestyrker, att verkligt förefintligt behov gör ett ytterligare
steg nödvändigt.
Med avseende å högskolans styrelse skulle som nämnts tre ledamöter
vara självskrivna, och beträffande de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna
har departementschefen funnit önskvärt att därvid representanter
funnes för Uppsala universitet, praktiskt jordbruk och för den försöks
-
Utskottet.
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Proposi
tionen.
verksamhet, som bedrives utanför högskolan och centralanstalten. Då
på ordföranden givetvis måste ställas vissa särskilda kvalifikationer synes
Kungl. Majit bliva väl mycket begränsad i möjligheten att inom styrelsen
erhålla representanter för det praktiska jordbruket. Utskottet förbiser
härvid icke tänkharheten av att representanten för försöksverksamheten
utanför högskolan och centralanstalten jämväl kan företräda det praktiska
jordbruket. På grund härav vill utskottet förorda att antalet
styrelseledamöter ökas till sju, varav Kungl. Majit torde höra utse fyra.
I samband med frågan örn centralanstaltens administration har departementschefen
jämväl berört spörsmålet örn den lokala försöksverksamhetens
anordning och statens förhållande därtill samt uttalat att han
hade för avsikt att efter riksdagens beslut i förevarande fråga upptaga
nämnda spörsmål till allsidig prövning.
Beträffande denna utredning hava bland annat beträffande de sydligaste
delarna av landet framkommit vissa önskemål för tillgodoseende av
behovet i försöks- och växtskyddsavseende. Utskottet utgår ifrån att vid
utredningen komma att övervägas sådana åtgärder, varigenom — utan att
den ledande tanken med den centrala försöksanstalten på något sätt rubbas
— landets olika delar kunna på förevarande områden bliva i förhållande
till sina speciella behov behörigen tillgodosedda. Härvid förtjänar givetvis
uppmärksammas i vad mån en anknytning till redan befintliga
statsinstitutioner skulle kunna äga rum.
Elever (9).
Enligt propositionen skulle såväl vid lantbrukshögskolan som vid lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitutet kunna beredas tillträde dels för
ordinarie studerande, vilka följde undervisningen till den omfattning, som
erfordrades för att efter fullbordad lärokurs få avlägga examen, och dels
i mån av utrymme för specialstuderande, vilka följde undervisningen i ett
eller flera läroämnen efter eget val med rätt att över sina kunskaper i
dessa ämnen erhålla betyg. Idkare av högre vetenskapliga studier vid lantbrukshögskolan
skulle betraktas såsom ordinarie studerande. Någon begränsning
av antalet elever vid anstalt för högre lantbruksundervisning
skulle icke ske i vidare mån än som särskilt av ekonomiska hänsyn betingades
av de tillgängliga resurserna i fråga örn lokaler, materiel och lärårkrafter
för undervisningen.
Vid de båda nuvarande lantbruksinstituten erlägger betalande elev i
agronom- eller konsulentkursen en årlig undervisningsavgift av 100 kronor.
Vid de flesta andra genom statens försorg inrättade högre utbildningsanstalter
är undervisningen däremot kostnadsfri för de studerande.
I anslutning härtill har i propositionen ansetts att i fortsättningen jämväl
den undervisning borde vara kostnadsfri, som meddelades vid anstalt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 33
för högre lantbruksundervisning, vare sig det gällde institut eller högskola.
Vid vartdera lantbruksinstitutet finnes för närvarande platser för, bland
andra, fem frielever, därav fyra i agronomkursen och en i konsulentkursen.
Frielev erhåller kostnadsfritt samtliga de förmåner, som tillkomma
betalande elev. I övrigt utgår icke understöd av statsmedel till studerande
vid lantbruksinstitut.
I lantbruksskolans högre kurs skulle antalet elever i varje kurs icke få
överstiga 30. Detta skulle dock icke innebära, att överskjutande antalet
inträdessökande skulle avvisas från förevarande utbildning, utan vore avsikten
att i dylik situation i mån av behov högre kurser inrättades även
vid andra lantbruksskolor än den vid Alnarp.
Undervisningen vid lantbruksskolans högre kurs skulle i princip icke
vara kostnadsfri. Undervisningsavgiftens storlek skulle bestämmas av
lantbruksstyrelsen, dock skulle avgifter för hela kursen icke få sättas högre
än 150 kronor. Obemedlad elev skulle helt befrias från undervisningsavgift,
varjämte mindre bemedlad skulle erhålla nedsättning däri. För kost
och logi skulle elev även hava att erlägga ersättning, beräknad efter institutets
självkostnadspris.
Med avseende å stipendierna vid lantbrukshögskolan, lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitutet vid Alnarp innefattar propositionen (sid. 345) en
omläggning på sätt att i fortsättningen vore avsedda att kunna utgå följande
stipendiebelopp:
Lantbrukshögskolan (motsv. 10 stip.) .................... kronor 6,000: —
Högre mejerikursen (2 stip.) ............................ » 1,200:
Högre trädsgårdskursen (2 stip.) ........................ » 1,200: —.
Ät eleverna vid lantbruksskolans högre kurs skulle slutligen stipendier
kunna utgå enligt samma grunder som för elever vid lantmannaskola.
Vad propositionen under förevarande avdelning innehåller giver utskottet
anledning till erinran allenast därutinnan att den beträffande högre
kursen föreslagna undervisningsavgiften å 150 kronor bör i anslutning till
att utskottet härovan förordat en förkortning av delina kurs i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 5 månader bestämmas till allenast 100
kronor.
Lokaler och utrustning (10.)
Kostnaderna för de till följd av den högre lantbruksundervisningens omorganisation
erforderliga byggnadsarbeten och anläggningar hava av utredningsmännen
beriiknats till följande belopp:
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami bO haft. (Nr 80.)
Utskottet.
Propositionen.
3
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Byggnadskostnader för högskolan.
Institutionsbyggnad för kemi, marklära och bakteriolog!.... 471,000
» » lantbruksekonomi, jordbrukslära och botanik
............................................................ 115,500
» » kulturteknik m. m......................................... 13,100
» » husdjurslära m. m........................... 463,000
Maskinhall m. m. ................................................................................... 19,200
Byggnad för undervisning i exteriörlära ............................................ 39,000
Biblioteksbyggnad .................................................................................. 150,000
Rektorsbyggnad ....................................................................................... 44,000
Flygelbyggnader (elevbostäder)............................................................... 32,000
Vaktmästarbyggnad, ombyggnad............................................................ 18,000
Vaktmästarbyggnad, nybyggnad ............................................................ 48,000
Restau rationsbyggnad................................................................................ 2,000
Växthus m. m. för försöksverksamheten ............................................ 70,000
Yttre ledningar för vatten och avlopp 41,000
Ledningar för gas jämte pumpstation ................................................ 45,000
Väganläggningar och planeringar ............................................. 11.900
Summa kronor 1,582,700.
Byggnadskostnader för centralanstalten.
Institutionsbyggnad .................................................................................... 278,000
Bostadsbyggnad för vaktmästare ............................................................. 12,000
Försökslada ................................................................................................... 15,000
Försöksstall .................................................................................................... 40,000
Försöksanläggning med betongparceller ................................................ 25,000
Yttre ledningar, vägarbeten m. m........................................._•.......... 25,000
Summa kronor 395,000.
Till dessa belopp skulle ytterligare komma en till 15,000 kronor beräknad
kostnad för omläggning av det elektriska ledningsnätet. Sammanlagda
engångskostnaden för byggnadsarbeten och yttre anläggningar vid
högskolan och centralanstalten skulle följaktligen bliva 1,992,700 kronor.
Arkitekten Victor Holmgren i Uppsala har utarbetat detaljerat förslag till
byggnaderna och de olika undervisningslokalernas placering däri. Ifrågavarande
förslag illustreras till väsentlig del av skissritningar, som fogats
till de olika betänkandena, vartill hänvisas. För inredning och inventarier
samt undervisningsmateriel hava utredningsmännen beräknat
sammanlagt 325,800 kronor.
I propositionen har i huvudsak förordats det mera väsentliga i utredningsmännens
förslag, men genom vissa däri av departementschefen planerade
förändringar, varigenom på sätt närmare framgår av propositionen
(sid. 367) bland annat uppförande av en av utredningsmännen föreslagen
ny biblioteksbyggnad skulle göras obehövlig har sammanlagda beloppet
av engångskostnader för lantbrukshögskolan och centralanstalten ansetts
kunna nedbringas från 2,318,500 kronor till 2,062,300 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
35
I fråga om växtskyddsanstalten har ansetts, att någon kostnad för byggnadsarbeten
eller utrustning icke skulle uppkomma vid dess förläggning
till Experimentalfältet.
Beträffande lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp utfaller
en jämförelse mellan å ena sidan de sakkunnigas förslag med inräknande
av de utav utredningsmännen beräknade engångskostnaderna för
mejeriförsökens förläggande till Alnarp samt å andra sidan en inom jordbruksdepartementet
utarbetad P. M. skisserade förslag på sätt nedanstående
sammanställning utvisar, varvid i båda fallen tillagts 18,300 kronor för
inredande av en badinrättning å Alnarp.
De sakkunniga
m. fl.
P. M.
kronor
kronor
Byggnader m. m.
Demonstrationshall ....................................
9,000
9,000
Omändringar i slottet ................................
10,000
6,820
Vaktm iista rbostad ........................................
12,000
1,030
Kylanläggning i slottskällaren
—
10,820
Undervisningsbyggnad för trädgårdsskola
83,700
—
Ändring av gamla trädgårdsskolan ........
8,000
8,000
» » kontorsbyggnad för träd-
gården ................................
5,000
5,000
Redskapshall för trädgården ....................
8,000
8,000
Växthus ........................................................
38,900
38,900
Ändring av befintligt växthus ................
3,000
3,000
Bostadsrum i restaurationsbyggnaden
26,800
—
Bostad för en ordinarie lärare...................
17,500
—
Omändring av dubbelvilla ........................
—
15,950
» » vaktmästarbostad ............
22,000
22,000
Redskapshall för agronomkursen
72,000
—
Ändring av veterinär byggnaden
—
45,700
Tillbyggnad av mejeriet ............................
327,800
210,000
Omändring av laboratoriet........................
—
24,300
Bostadshus för mejeripersonal...................
Byggnad för samlingar och förråd vid
34,000
34,000
mejeriet ...................................................
—
25,500
Vattenledningsanläggning ........................
125,000
125,000
Förbättrat avloppssystem............................
40,000
40,000
Badinrättning................................................
18,300 861,000
18,300
Inredning, utrustning och undervis- ningsmateriel.
Instrumentell utrustning av redskaps-
hallen ........................................................
Specialinredning av undervisningslokaler
10,000
10,000
för mejeriundervisning............................
37,000
27,000
Specialapparater för mejeriundervisningen
Laboratorieutrustning för mejeriunder-
12,000
12,000
visningen ....................................................
Inredning och utrustning för mejeriför-
15,000
10,000
30,000
söken...........................................................
30,000
651,320
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Utskottet.
Inredning av veterinärbyggnaden............
De sakkunniga
m. fl.
kronor
P. M.
kronor
10,000
Laboratorieutrustning för veterinärbygg- naden ........................................................
5,000
Undervisningsmateriel för mejeriunder- visningen ................................................
2,000
2,000
Facklitteratur för mejeriundervisningen
5,000
5,000
Inredning av undervisningsbyggnaden
för trädgårdsskolan ...............................
12,400
_
Möblering av elevrum i restaurations- byggnaden ................................................
3,000
—
Undervisningsmateriel för trädgårds- skolan .......................................................
8,000
8,000
Facklitteratur för trädgårdsundervis- ningen ........................................................
5.000 139,400
5,000 124,000
Summa kronor 1,000,400 775,320.
Arkitekten O. Hägg i Malmö har uppgjort preliminära ritningar och
kostnadsförslag till ifrågavarande byggnadsarbeten.
Det i förenämnda P. M. framlagda förslaget till byggnadsarbeten m. m.
vid Alnarp har synts departementschefen i stort sett väl avvägt varför
han ansett det i huvudsak kunna läggas till grund för beslut i ämnet.
Detta skulle sålunda innebära att jämväl den planerade vattenledningen,
förbättringen av avloppssystemet samt inrättande av en varmbadsanläggning
skulle komma till utförande i samband med övriga byggnads- och
anläggningsarbeten. De av departementschefen tilltänkta jämkningarna
hava närmast sammanhang med att han, i motsats till vad i först här ovan
berörda P. M. föreslagits, ansett, att lantbruksskolans högre kurs skulle
pågå under mer än ett år. Härav bar beräknats följa en ökad kostnad av
115,080 kronor, vadan den i propositionen beräknade slutsumman beträffande
byggnadsverksamheten vid Alnarp upptagits till 890,400 kronor.
De framlagda byggnadsförslagen föranleda i sina huvuddrag ingen erinran
från utskottets sida. I anslutning till den av utskottet bär ovan intagna
ståndpunkten att lantbruksskolans högre kurs bör pågå allenast
ett år bör emellertid den i propositionen vidkommande Alnarp beräknade
sammanlagda byggnadskostnaden minskas med i runt tal 115,000 kronor,
motsvarande den ökade byggnadskostnad, som kursens bestämmande till
1 år och fem månader enligt propositionen skulle betinga. Utskottet vill
emellertid i likhet med departementschefen understryka, att de framlagda
förslagen till byggnadsarbeten allenast äro preliminära. Med hänsyn härtill
bör det stå Kungl. Majit fritt att inom ramen för de beräknade kostnaderna
vidtaga de jämkningar och ändringar i olika avseenden, däribland jämväl
inbegripet byggnadernas och institutionernas förläggning, som vid en
37
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
närmare utredning av ifrågavarande förhåilanden kunna visa sig erforderliga
ock lämpliga. Huvudvikten i förevarande avseende ligger uppå,
att byggnadsförslaget kommer att realiseras på ett med hänsyn till ändamålet
så rationellt och fördelaktigt sätt som möjligt. Härutinnan torde
utskottet ock hava anledning förvänta, att Kungl. Majit kommer att vidtaga
alla de åtgärder, som för befordrande av detta syfte kunna visa sig
påkallade.
Årliga kostnader för undervisningen och försöksverksamheten
(utom löner) (11.)
Utredningsmännen hava beräknat de årliga kostnaderna för lantbruks- Propositionen,
högskolan till 195,000 kronor, varibland inbegripits anslag till elevstipendier
och docentstipendier o. s. v., för centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet efter förflyttningen till Ultuna till 114,000 kronor
och för växtskyddsanistalten till 46,000 kronor.
Departementschefen har härutinnan framhållit, att det torde vara förenat
med betydande svårigheter att, innan förslagen till nybyggnads- och
ombyggnadsarbeten för högskola och centralanstalt blivit definitivt utformade,
ens tillnärmelsevis beräkna åtskilliga av de i omkostnadsstaterna
ingående posterna. De gjorda beräkningarna rörande förevarande utgifter
torde på grund härutav vara långt mera approximativa än beträffande
löner och engångskostnader. Att på detta stadium av frågans behandling
taga någon mera bestämd ståndpunkt till ifrågavarande omkostnader läte
sig fördenskull knappast göra. Något sådant torde enligt departementschefens
mening ej heller erfordras för närvarande, utan torde därmed
lämpligen anstå, tills anslag för ändamålet behövde äskas hos riksdagen.
För närvarande borde ståndpunkt tagas till de föreslagna omkostnadsstaterna
endast i vad de däri ingående posterna kunna anses påverka själva
läggningen av lantbrukshögskolan, centralanstalten och växtskyddsanstalten.
Sådana frågor som örn elevstipendier skulle utgå, örn medel skulle
ställas till förfogande för docentstipendier o. s. v. borde nämligen avgöras
i förevarande sammanhang. I dylikt hänseende hade departementschefen
ingen erinran att göra mot utredningsmännens förslag.
Vidkommande Alnarp hava de sakkunniga beräknat de årliga omkostnaderna
för mejeriundervisningen till 20,475 kronor. Utredningsmännens
förslag till omkostnadsstat för mejeriförsöken slutar å 16,000 kronor. De
årliga omkostnaderna för trädgårdsundervisningen skulle enligt de sakkunniga
betinga ett anslag av 11,300 kronor.
Departementschefen har framhållit, att en omkostnadsstat för lantbruksskolan
å Alnarp med dess högre kurs icke kunde uppgöras, förrän nämnda
skola och egendomen bokföringsmässigt skilts från varandra. För detta
ändamål erfordrades en särskild utredning om förhållandet mellan lantbruksskolan
och egendomen. En dylik utredning hade icke kunnat med
-
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
hinnas inom sådan tid, att dess resultat skulle kunnat föreläggas 1931 års
riksdag. Då departementschefen ansett det vara synnerligen viktigt, att
förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande prövades av
årets riksdag och då omkostnadsstatens utseende föga inverkade på undervisningens
läggning och organisation, hade han biträtt den meningen,
att det borde kunna anstå med framläggande av förslag till omkostnadsstat
för lantbruksskolan till dess anslag för ändamålet behövde äskas av
riksdagen. Så mycket mindre hinder borde kunna uppresas mot en dylik
ordning, som det under alla omständigheter endast kunnat bliva tal örn att
bedöma omkostnadsstatens konturer men ej dess närmare belopp.
Högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag till omkostnadsstater
för mejeriundervisning, mejeriförsök och trädgårdsundervisning har departementschefen
ansett sig kunna biträda i motsvarande avseende som
ovan i fråga örn förslagen till omkostnadsstater för lantbrukshögskolau,
centralanstalten och växtskyddsanstalten.
utskottet. Utskottet inser de stora svårigheter, som möta att på frågans nuvarande
stadium med någon säkerhet beräkna de årliga omkostnaderna. Vad departementschefen
under denna avdelning anfört giver därför icke utskottet
anledning till erinran.
Övergången fran nuvarande förhållanden till den ovan föreslagna
organisationen (12.)
Propositionen. Enligt propositionen skulle lantbrukshögskolan börja sin verksamhet den
1 november 1932. Till nuvarande agronomkursen vid Ultuna lantbruksinstitut
skulle elever icke vidare intagas. Hösten 1931 skulle elever för sista
gången intagas till konsulentkurs å Ultuna. Genom dessa anordningar
komme Ultuna lantbruksinstitut att upphöra med sin verksamhet samtidigt
med att lantbrukshögskolan trädde i funktion.
Centralanstaltens båda avdelningar för jordbruk och husdjursskötsel
med undantag för underavdelningen för mejerihantering skulle från och
med den 1 november 1932 bilda den nya centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet. Med hänsyn till byggnadsarbetets fortskridande
vid Ultuna kunde anstalten emellertid icke flyttas till sistnämnda plats
förrän under loppet av år 1935, varför anstalten under tiden skulle vara kvar
i den nuvarande förläggningen å Experimentalfältet.
Högre kurs vid lantbruksskolan vid Alnarp skulle inrättas från och med
den 1 november 1933. Elever vid nuvarande agronomkurs borde därför
intagas vid lantbruksinstitutet därstädes för sista gången år 1931. I konsulentkurs
å Alnarp borde elever intagas sista gången år 1932, men denna
gång såväl till jordbruks- som husdjurslinjerna. Den högre mejeriundervisningen
skulle likaledes taga sin början sistnämnda dag. I konsulentkurs
å mejerilinjen skulle följaktligen elever intagas för sista gången 1932.
39
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Den 1 november 1932 skulle ävenledes centralanstaltens underav delning
för mejerihantering omorganiseras till självständig avdelning, vilken intill
den 1 november 1933 skulle vara förlagd till Stockholm såsom en del av
centralanstalten men som vid nämnda tidpunkt skulle överflyttas till Alnarp.
Vid högre trädgårdskursen vore undervisningen avsedd att börja
den 1 november 1934.
Under denna avdelning hava vidare föreslagits vissa åtgärder för reglering
av förhållandena med avseende å lärarfrågan, första tillsättande
av professorer m. m. under övergångstiden i fråga, varom utskottet vill
hänvisa till sid. 401—415 i propositionen. Som vissa professorsbefattningar
skulle nytillsättas redan från och med den 1 juli 1932 har departementschefen
ansett det böra få ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga
bestämmelser rörande förfarandet vid det första tillsättandet av professorer.
Propositionen innefattar tillika begäran örn bemyndigande för
Kungl. Majit att vidtaga under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 erforderliga
åtgärder för tillsättande av befattningar vid lantbrukshögskolan, växtskvddsanstalten
samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Mot de ifrågasatta övergångsanordningarna synes utskottet intet vara
att erinra. Utskottet tillstyrker jämväl, att bemyndigande lämnas Kungl.
Majit att träffa under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 erforderliga åtgärder
för tillsättande av befattningar vid ifrågavarande undervisningsanstalter.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla den synnerliga betydelsen
av att kunna från början till ifrågavarande befattningar förvärva
personer med framstående kvalifikationer, på samma gång utskottet väl
inser de svårigheter, som härvidlag i fråga örn vissa befattningar kunna
komma att möta med hänsyn till att någon undervisning för beredelse till
vetenskapligt forskningsarbete speciellt inom jordbruksområdet icke tidigare
funnits att tillgå i vårt land.
Med hänsyn till det föreliggande förslagets karaktär att såsom ovan
framhållits allenast utgöra stommen till den högre lantbruksundervisningens
omorganisation kräves, såsom i det föregående ock anförts, för
de olika detaljernas utformning vidare utredning och övervägande.
Då det för befordrande av frågans rationella lösning torde vara av vikt,
att de personer, vilka sedan skola hava att ytterst ansvara för anstalternas
ledning och utveckling, bliva satta i tillfälle att pa ett sa tidigt
stadium som möjligt taga verksam del i organisationsarbetets närmare
utformning, förutsätter utskottet vidkommande lantbrukshögskolan och
centralanstalten för jordbruksförsök, att ifrågavarande uppdrag anförtros
åt de personer, som kunna tänkas komma att utgöra dessa båda institutioners
styrelse.
Utskottet.
40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932 (13.)
Propositionen. Under denna avdelning finnes återgiven en inom jordbruksdepartementet
upprättad P. M. rörande fördelningen av de i fråga örn förevarande
förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande m. m
föreslagna engångskostnaderna, varur må återgivas följande sammanställning.
Fördelningen av engångsanslag på olika budgetär.
:
Buda
i t år e t
i1931/1932j1932/1933
1933/1934| 1934/1935
Summa
Byggnader och fasta anläggningar:
|
Lantbrukshögskolan ...........
600,000
500,600
252,900
1,353,500
Centralanstalten .................
—
—
—
383,000
383,000
Alnarpsinstitutet ..................
50,000
328,000
265,800
107,200
751,000
Inredning och inventarier:
Lantbrukshögskolan.............
—
96,400
96,400
_
192,800
Centralanstalten ...............
—
—
—
33,000
33,000
Alnarpsinstitutet ............
—
—
104,000
15,400
119,400
U ndervisningsmaieriel:
Lantbrukshögskolan...............
-
34,000
66,000
100,000
Alnarpsinstitutet ..................
-
- I
7,000
13,000
20,000
Summa kronor
650,000
959,000|
792,100
551,600
2,952,700
Departementschefen har funnit de i nyss berörda P. M. angivna grunderna
för en approximativ beräkning av de för genomförandet av föreliggande
förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande erforderliga
engångskostnadernas fördelning på olika budgetår kunna i sina
huvuddrag godtagas. Han har därvid dock särskilt understrukit, att fördelningen
icke blott vore ungefärlig, utan även att betrakta såsom preliminär.
Under arbetenas fortgång kunde det sålunda visa sig erforderligt,
att de olika leden i byggnadsprogrammet utfördes i annan ordning
än den i P. M. föreslagna. Dylika förändringar i planen borde givetvis
i så fall få företagas. Beträffande de arbeten, som borde komma till utförande
under budgetåret 1931/1932, har departementschefen förordat det i
P. M. framlagda förslaget. För nämnda budgetår skulle sålunda anvisas
650,000 kronor, varav 600,000 kronor avse lantbrukshögskolan och 50,000
kronor Alnarpsinstitutet. Anslagen hava ansetts böra givas reservationsanslags
natur.
Vtshotut. Vad departementschefen under denna avdelning anfört ger utskottet
icke anledning till annan erinran än att på grund av den förkortning av
lantbruksskolans högre kurs i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, som
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
41
utskottet förordat, sammanlagda byggnadskostnaden på sätt redan här
ovan nämnts kommer att minskas med i runt tal 115,000 kronor. Minskningen
har emellertid ingen betydelse med avseende å anslagsbeloppet för
budgetåret 1931/1932.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I) att riksdagen må med anledning av Kungl.
Maj :ts förevarande proposition och motionen II: 403
samt med avslag å motionerna I: 232, II: 389, 402, 404,
405 och 406
1) dels besluta, att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkta förslag med
av utskottet däri föreslagna jämkningar skola inrättas
vid Ultuna en lantbrukshögskola och en centralanstalt
för försöksväsendet å jordbruksområdet, vid
Experimentalfältet en växtskyddsanstalt samt vid
Alnarp ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;
2) dels för budgetåret 1931/1932 anvisa
a) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader
avseende lantbrukshögskolan ett extra reservationsanslag
av 600,000 kronor;
b) för vattenledningsanläggning vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor;
c) för beredande av understöd åt folkhögskola för
anordnande av specialkurs för vissa lantbruksstuderande
ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor;
d) för beredande av understöd åt elever vid specialkurs
för vissa lantbruksstuderande ett extra förslagsanslag
av 7,500 kronor;
3) dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under
tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 erforderliga åtgärder
för tillsättande av befattningar vid lantbrukshögskolan,
växtskyddsanstalten och Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut;
II) att motionen II: 403, i den mån den icke kan anses
besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och
hemställt, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 maj 1931.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Utskottet.
^Sid 20.)
Utskottet.
<Sid. 30.)
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Elof B. Andersson, Johan
Bernhard Johansson, Granath*, Gabrielsson*, Dalberg och Henriksson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Sköld, Hed■>
lund i Häste, Carlström*, Uddenberg, Månsson i Erlandsro och Pehrsson i Bramstorp.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
1) av herrar ^Sederholm och Johan Bernhard Johansson, som ansett, att
utskottets utlåtande hort hava följande lydelse.
Inträdesfordringar (6).
Vad propositionen innehåller---fordran på tre års jordbruksprak
tik
alltför sträng.
I förevarande avseende synes de av de sakkunniga uppställda kraven
på praktiska förkunskaper för inträde vid högskolan vara tämligen väl
avvägda. Utskottet anser sålunda att fordran på i regel två års väl vitsordad
jordbrukspraktik kan godtagas. Dock bör därvid iakttagas---
till Kungl. Majlis förslag.
---någon riksdagens åtgärd (sid. 41).
2) av herr Sederholm, som utöver den i ovanberörda reservation angivna
ändringen i utskottets utlåtande ansett, att motiveringen i nedanstående
del bort hava följande ändrade lydelse.
Befattningshavare och administration (8). ,
Vad propositionen under---böra utse fyra. Det vill emellertid
synas utskottet i viss mån tveksamt, huruvida, såsom propositionen förutsätter,
bland de ledamöter, som skola utses av Kungl. Majit, självfallet hör
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
43
ingå en representant för försöksverksamheten utom högskolan och centralanstalten.
Örn så bör ske torde enligt utskottets mening få bero på örn
vid närmare prövning förhållandena kunna anses höra därtill föranleda.
I samband med---kunna äga rum.
3) av herrar Henriksson, Månsson i Erlandsro och Pehrsson i Bramstorp,
som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande ändrade lydelse.
»Det förslag'' till ordnande av den högre lantbruksundervisningen och
den försöksverksamhet, som för närvarande bedrives av centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, vilket av Kungl. Majit framlagts
i proposition nr 143, innebär, såsom av den förut lämnade redogörelsen
framgår, att vid Ultuna skall upprättas en lantbrukshögskola, i
vilken vissa avdelningar av centralanstalten skola inordnas, att centralanstaltens
jordbruks- och husdjursavdelningar skola organiseras som en
fristående anstalt för jordbruksförsök med förläggning vid Ultuna, att
vid Experimentalfältet skall inrättas en växtskyddsanstalt samt att det
nuvarande lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp skall omorganiseras
till ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, där bland annat den
nuvarande agronomkursen skulle ersättas av en ''lantbruksskolans högre
kurs’. Förslaget i fråga grundar sig på vissa utredningar, av vilka den
första och mest omfattande tillkommit närmast med anledning av 1926
år riksdags skrivelse nr 182, vari anhölls örn en allsidig utredning samt
förslag snarast möjligt rörande lämpligaste sättet för ordnande av den
högre lantbruksundervisningen.
De med anledning av denna riksdagens skrivelse av chefen för kungl,
jordbruksdepartementet jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit tillkallade
sakkunniga, ''högre lantbruksundervisningssakkunniga’, verkställde
en i vissa avseenden mycket omfattande och fullständig utredning angående
den högre lantbruksundervisningens ordnande. I ett avseende, nämligen
beträffande frågan örn antalet undervisningsanstalter, var utredningen
emellertid mycket knapphändig och bristfällig. På grundval av
en enkel beräkning av antalet befattningshavare, som kunde förväntas
söka sin teoretiska utbildning vid en högre lantbruksundervisningsanstalt,
därest en sådan bomme till stånd, konimo de sakkunniga till det
resultatet, att en utbildningsanstalt för ifrågavarande uppgift kunde anses
tillfyllest. Som en följd härav underläto de sakkunniga helt och
hållet att underkasta spörsmålet örn den högre lantbruksundervisningens
ordnande genom en utbyggnad av de håda lantbruksinstituten någon som
helst undersökning och prövning. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt,
som både den föregående utvecklingen på området och de väsentligt
olika jordbruksförhållande i vårt lands olika delar borde ha givit
anledning till att i första hand undersöka just denna form för en nyorganisation
av ifrågavarande undervisning. Ett ytterligare skäl här
-
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
för borde ha varit de möjligheter för samarbete mellan instituten och
närliggande universitet, som redan förefunnits och som påtagligen utan
större svårigheter skulle lia kunnat ytterligare utvecklas.
Genom denna från början ensidiga inriktning av utredningen örn den
högre lantbruksundervisningen har också det fortsatta utredningsarbetet
kommit att uteslutande räkna med alternativet en lantbrukshögskola.
Såväl i högre lantbruksundervisningssakkunnigas betänkande
som i de däröver avgivna yttrandena har spörsmålet örn den yttre organisationen
närmast gällt var denna enda högskola skulle förläggas. Samma
har förhållandet varit i Kungl. Maj:ts propositioner i ärendet till
1930 års riksdag nr 249 och till innevarande års riksdag nr 143.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag i sistnämnda proposition skall den ifrågasatta
lantbrukshögskolan förläggas till Ultuna och den nuvarande agronomkursen
vid Alnarp ersättas av en lantbruksskolans högre kurs. Härmed
skulle sålunda all högre lantbruksundervisning i egentlig mening
berövas södra Sverige och förläggas långt norr örn de trakter, där vårt
lands mest intensiva jordbruk bedrives. Gent emot ett sådant ordnande
av den högre lantbruksundervisningen har i motionerna I: 232 samt
11:389, 11:405 och 11:406 uttalats starka betänkligheter. I sagda motioner
ha också påvisats de stora olägenheter, som kunna befaras bliva
en följd av den föreslagna organisationen. Utskottet vill för sin del ansluta
sig till den uppfattning i nämnda avseende, varåt motionärerna
givit utryck. Skall den högre lantbruksundervisningen i vårt land bliva
till största möjliga gagn, måste de vid densamma verksamma lärarekrafterna
lia möjlighet till intim kontakt med jordbruket, särskilt där det
bedrives som mest intensivt och rationellt. Och detsamma gäller för dem
med hänsyn till den forskning på jordbrukets område, som de enligt allmän
uppfattning också böra bedriva.
På grund av dessa i korthet antydda och i nämnda motioner utförligare
omnämnda omständigheter skulle det enligt utskottets mening vara ett
missgrepp att nedlägga den högre lantbruksundervisning, som hittills
förekommit i landets i fråga örn jordbruk mest framstående del, förlägga
densamma till Ultuna. Utskottet håller före, att den högre lantbruksundervisningen
i stället bör ordnas på så sätt, att de båda nuvarande
lantbruksinstituten ombildas och utbyggas. Härigenom skulle
denna undervisning kunna försiggå med vederbörligt hänsynstagande
till de vitt skilda förhållandena i vårt land och sålunda bliva till största
möjliga gagn för jordbruket i dess helhet.
Mot förslaget att i vårt land bibehålla tvenne anstalter för högre lantbruksundervisning
kan invändas, att en! sådan torde vara tillräcklig. Härtill
kan emellertid erinras, dels att antalet studerande torde bliva större,
örn det finns två dylika läroanstalter, förlagda till olika delar av landet,
och gagnet av undervisningen därmed också större, dels att då för exem
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
45
pelvis ingenjörsutbildning finns två högskolor samt för den alllmänna
högre utbildningen två universitet och två högskolor, torde det icke kunna
anses vara ett oberättigat krav, att två högre undervisningsanstalter för
lanthushållningen upprätthållas. Genom ett inordnande av den statliga
forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i dessa anstalter
skulle för övrigt de sammanlagda kostnaderna för hela den berörda
verksamheten icke behöva överskrida vad som med hänsyn till
jordbrukets betydelse för vårt land kan anses skäligt. Möjligt är också
att genom ett utvidgat samarbete med universiteten och en viss specialisering
i undervisningen vid de båda läroanstalterna vissa besparingar
skulle kunna åstadkommas. Skulle en förnyad utredning giva vid handen,
att en sådan organisation icke inom rimliga kostnader kan tillgodose
de krav, som man numera ställer på den högre lantbruksundervisningen,
torde, med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av närmare kontakt med
andra specialläroanstalter, frågan örn inrättande och förläggning av en
högskola i Stockholm böra tagas i förnyat övervägande.
Utskottet vill i detta sammanhang ej heller underlåta påpeka, att även
själva undervisningsplanen i sitt nuvarande skick företer vissa brister.
Propositionens förslag anlägger enligt utskottets mening alltför mycket
produktionstekniska synpunkter på föreliggande problem och förbiser i allt
för hög grad avsättnings- och merkantila synpunkter. Då de senare i våra
dagar träda i förgrunden icke blott hos oss utan jämväl även i andra länder,
vilka dock redan ordnat eller för närvarande tillfredsställande ordna
denna del av undervisningen, synes det utskottet nödvändigt att, då vi nu
skola lösa frågan örn den högre lantbruksundervisningen, detta sker efter
fullt moderna principer. Utan att ingå på närmare detaljgranskning av
propositionen i denna punkt anser utskottet, att de i ovan omnämnda motion
II: 404 anförda synpunkterna böra beaktas vid den av utskottet föreslagna
förnyade utredningen.
Av det anförda framgår, att det förslag till ordnande av den högre
lantbruksundervisningen, som av Kungl. Majit framlagts i propositionen
143, enligt utskottets mening icke kan anses innebära en lycklig lösning
av denna för vårt land och dess jordbruk synnerligen betydelsefulla
fråga. Ehuru utskottet finner det angeläget, att den högre lantbruksundervisningen
snarast möjligt blir ordnad, nödgas utskottet därför avstyrka
bifall till propositionen ifråga. Samtidigt vill emellertid utskottet
tillstyrka riksdagen att hos Kungl. Majit göra framställning örn framläggande
snarast möjligt av nytt förslag till ordnandet av ifrågavarande
undervisning.
Vid det förnyade övervägande av den högre lantbruksundervisningens
ordnande, som utskottet anser bör komma till stånd, torde jämväl ett par
motionsvis berörda spörsmål böra närmare uppmärksammas. Härvid syf
-
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
tar utskottet dels på organisationen av statens växtskyddsanstalt, dels
också på förläggningen av den nuvarande Centralanstaltens husdjursavdelning.
I motionerna II: 389 och 406 har sålunda framhållits, att växtskyddsanstalten
för att bliva till avsett gagn måste ordnas så att dess
verksamhet bedrives i intimt samband med såväl växtförädlingen som
med jordbruket i de delar, där de största arealerna av de viktigaste grödorna
odlas och där även växtsjukdomarna visat sig mest kännbara. Utskottet,
som finner denna uppfattning riktig, håller i enlighet härmed
före, att den föreslagna växtskyddsanstalten, varav behov otvivelaktigt
förefinnes, bör antingen förläggas till södra Sverige eller — örn detta med
hänsyn till dess administrativa uppgift ej lämpligen kan ske — ordnas så
att en avdelning eller filial av densamma upprättas i nämnda landsdel.
Vidare vill utskottet framhålla, att starka skäl synas tala för att vid en
omorganisation av Centralanstalten för försöksverksamheten på jordbruksområdet
dess nuvarande husdjursavdelning förlägges till Alnarp.
Härigenom skulle den visserligen bliva skild från jordbruksavdelningen,
men denna olägenhet torde mer än väl uppvägas, därigenom att den i
stället finge tillfälle till direkt samarbete med den till Alnarp förflyttade
mejeriavdelningen eller kanske rättare den försöksverksamhet, som skall
ersätta densamma. Den dominerande ställning i fråga örn animal produkt
tion i vårt land, som sydligaste Sverige för närvarande intager, torde
också utgöra en tillräckligt kraftig motivering för husdjursavdelningens
förläggning till detta område.
Slutligen vill utskottet framhålla, att ett ordnande av den högre lantbruksundervisningen
i enlighet med ovan angivna riktlinjer icke behöver
utgöra hinder för anordnande av en sådan lantbruksskolans högre kurs,
varom förslag framlägges i proposition 143. En sådan kurs, som närmast
synes böra räknas till den lägre lantbruksundervisningen, torde kunna
upprättas oberoende av hur den högre undervisningen på området ordnas.
Med hänsyn till att undervisningen i en sådan kurs för att bliva till
största möjliga gagn måste anpassas efter ortsförhållandena torde det
också böra övervägas, huruvida icke från början tvenne sådana kurser,
därav en i mellersta Sverige, böra inrättas.
Av det ovan anförda torde bl. a. framgå, att utskottet dels finner sig
böra avstyrka bifall till motionen II: 404, dels anser sig icke ha anledning
att ingå på de i motionerna II: 402 och 403 behandlade detaljspörsmålen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke
må vinna riksdagens bifall;
2) att riksdagen må med anledning av motionerna
I: 232 samt II: 389, 405 och 406 i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla örn den närmare utredning rörande den
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
47
högre lantbruksundervisningens ordnande, som kan
påkallas med hänsyn till vad utskottet här ovan anfört,
samt örn framläggande för riksdagen snarast
möjligt av förnyat förslag i ärendet;
3) att motionerna II: 402, 403 och 404 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den högre lantbruksundervisningens ordnande m. m. jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten