Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn förnyad utredning med avseende på möjligheten att anknyta den högre lanthruksundervisningen och den statsunderstödda försöksverksamheten jämte växtskyddsanstalten till lantbruksinstituten i Ultuna och Alnarp samt universiteten i Upp

1931-05-12 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1931:80, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn förnyad utredning med avseende på möjligheten att anknyta den högre lanthruksundervisningen och den statsunderstödda försöksverksamheten jämte växtskyddsanstalten till lantbruksinstituten i Ultuna och Alnarp samt universiteten i Upp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

1

Nr 80.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1931 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den

högre lantbruksundervisningens ordnande m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

Under punkt 17 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som må varda förelagd riksdagen, för byggnadsarbeten för den

högre lantbruksundervisningen m. m. beräkna för budgetåret 1931/1932

•ett belopp av 650,000 kronor.

Vidare bar Kungl. Majit under punkt 18 föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som må varda förelagd riksdagen, för

anordnande av kurser för vissa lantbruksstuderande beräkna för budgetåret

1931/1932 ett belopp av 35,000 kronor.

Sedermera bar Kungl. Majit i en till riksdagen den 26 februari 1931

avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 143, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) dels besluta, att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta förslag skola inrättas vid Ultuna

en lantbrukshögskola och en centralanstalt för försöksväsendet å jordbruksområdet,

vid Experimentalfältet en växtskyddsanstalt samt vid Alnarp

ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;

2) dels för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbruksbögskolan

ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor;

b) för vattenledningsanläggning vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor;

c) för beredande av understöd åt folkhögskola för anordnande av specialkurs

för vissa lantbruksstuderande ett extra förslagsanslag av 22,000

kronor;

b) för beredande av understöd åt elever vid specialkurs för vissa lantbruksstuderande

ett extra förslagsanslag av 7,500 kronor;

3) dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga under tiden 1 juli

1931—30 juni 1932 erforderliga åtgärder för tillsättande av befattningar

vid lantbrukshögskolan, växtskyddsanstalten och Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. bO höft. (Nr 80.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Motioner.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Beträffande utredningen i ärendet llän v inas till statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

A) 1:232, av herr Nilsson, Johan, Å Kristianstad, m. fl., och II: 406,

av herr förste vice talmannen Nilsson m. fl., i huvudsakliga delar likalydande,

vari hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungli

Maj:ts proposition nr 143, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn den

närmare utredning rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande,

som kan påkallas med hänsyn till vad i motionerna anförts, samt

örn framläggande för riksdagen snarast möjligt av förnyat förslag i

ärendet.

B) II: 389, av herrar Pehrsson i Bramstorp och Hammarlund, vari hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 143 samt i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn förnyad utredning med avseende

på möjligheten att anknyta den högre lanthruksundervisningen och den

statsunderstödda försöksverksamheten jämte växtskyddsanstalten till

lantbruksinstituten i Ultuna och Alnarp samt universiteten i Uppsala och

Lund.

C) II: 402, av herr Magnusson i Skövde, vari hemställts, att riksdagen

måtte i händelse av bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 143

uttala:

att inträdesvillkoren för den högre kursen vid trädgårdsinstitutet

måtte sättas i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksakademiens

citerade yttrande och i motionen angivna synpunkter,

besluta:

att i avlöningsstaten upptages ersättning till en ordinarie ämneslärare

i trädgårdsanläggningskonst med 8,340 kronor samt att bostad beredes

åt denne vid Alnarp;

att i avlöningsstaten upptages ersättning till ordinarie lärare i botanik

och zoologi vid Alnarp med 8,340 kronor;

samt att anslaget för speciallärare minskas med respektive 4,450 kronor

och 3,625 kronor.

D) II: 403, av herr Hedlund i Häste, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta,

att tidslängden för i Kungl. Maj:ts proposition nr 143 föreslagna lantbruksskolans

högre kurs skall vara normalt ett år i enlighet med planen

i inom jordbruksdepartementet utarbetad P. M.;

att möjlighet därjämjte skall beredas elever, som så önska och därav

hava behov, att under sommaren före inträde i respektive ordinarie kurs

under högst sex månader bedriva förberedande övningar och studier vid

Alnarp;

och att den jämkning i Kungl. Maj:ts förslag till nybyggnader m. invid

Alnarp, som härav kan föranledas, skall äga rum.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

3

E) II: 404, av herr Nordkvist m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att den av Kungl. Majit i proposition nr 143 föreslagna lantbrukshögskolan

och centralanstalten förläggas till centralanstaltens nuvarande

område i Stockholm.

För den händelse denna hemställan icke kan av utskottet och riksdagen

biträdas, yrkas alternativt, att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Majit

hemställa örn snabb och fullständig utredning rörande lantbrukshögskoians

förläggning till Stockholm och för nästa års riksdag framlägga förslag

därom.

F) lii 405, av herrar Weibull och Lindskog, vari hemställts, att riksdagen

måtte, med avslag å Kungl. Marits förevarande proposition, i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn den närmare utredning rörande den

högre lantbruksundervisningens ordnande, som kan påkallas med hänsyn

till vad i motionen anförts, samt örn framläggande till 1932 års riksdag av

det förslag, vartill utredningen må föranleda.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de gjorda framställningarna,

hänvisas till motionerna.

I fråga örn den statliga lantbruksundervisningen brukar man skilja

mellan högre och lägre sådan undervisning, den förra knuten till lantbruksinstituten

och den senare i huvudsak till lantbruksskolor, lantmannaskolor,

lanthushållsskolor och lägre mejeriskolor.

Av lantbruksinstituten trädde Ultuna i verksamhet 1849 och Alnarp

1862. Enligt för dessa institut nu gällande stadgar (Sv. förf.-saml. 1918

nr 405 respektive 406) hava de till ändamål att meddela en på vetenskaplig

forskning grundad undervisning i lanthushållningen. Instituten

omfatta dels en agronomkurs, som har till ändamål att lämna den för

ett rationellt jordbruks utövande erforderliga teoretiska grundvalen,

dels en konsulentkurs, som utgöres av en på agronomkursen byggd fortsättningskurs,

avsedd för utbildning av konsulenter, lärare och andra,

vilka önska förvärva djupare insikter i jordbruk eller husdjursskötsel

eller —• vid Alnarp — mejerihantering. Med Alnarpsinstitutet är förenad

en lägre mejeriskola, avsedd att utbilda mejerister.

Vid agronomkursen omfattar undervisningen två år och skall så

ordnas, att nya elever kunna mottagas värjo år. Undervisningen i

denna kurs är gemensam för alla elever, som tillhöra samma årsavdelning.

Vid konsulentkursen omfattar undervisningen ett år. Konsulentkursen

är vid Ultuna uppdelad på två linjer, den ena företrädesvis för

utbildning inom jordbruksfacket och den andra företrädesvis för utbildning

inom husdjursfacket, samt vid Alnarp på tre linjer, nämligen de

två nu nämnda samt en linje för utbildning inom mejerifacket. I praktiken

har sådan uppdelning av konsulentundervisningen kommit till

stånd, att jordbrukslinjen varit förlagd till Ultuna samt husdjurs- och

mejerilinjerna till Alnarp.

Den högre

lantbruksundervisningens

nuvarande

organisation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Deri nuvarande

centralanstalten

för

försöksväsendet

på jordbruksområdet.

Framställda

förslag till

omorganisation

av den

högre lantbruksundervisningen.

1926 års

riksdag.

Vid sidan av den högre lantbruksundervisningen arbetar centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, i vars uppgift enligt instruktionen

av den 18 juni 1926 (nr 391) ingår, bland annat, att genom i olika delar

av landet anordnade systematiska försök och genom vetenskapliga undersökningar

utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska

frågor. Centralanstalten omfattar följande avdelningar nämligen avdelningen

för jordbruk och växtodling, efter sina uppgifter uppdelad på

två underavdelningar, avdelningen för lantbrukskemi, avdelningen för

husdjursskötsel och mejerihantering efter sina rrppgifter uppdelad på

två underavdelningar, avdelningen för lantbruksbotanik, avdelningen

för lantbruksentomologi samt avdelningen för lantbruksbakteriologi.

Den högre mejeriundervisningen i övrigt ingår i institutens agronomkurser.

Högre teoretisk undervisning inom trädgårdsfacket är icke inom vårt

land anordnad. Behovet av sådan undervisning är dock i viss mån tillgodosedd

genom stipendier för trädgårdsstudier i utlandet.

Redan tidigt yppade sig behovet av en mera fördjupad lantbruksutbildning

än den som lantbruksinstituten kunde erbjuda, och krav ställdes

på anordnandet av verkligt högskolemässig undervisning på detta

område. Dessa krav ledde 1909 till en riksdagsframställning örn utredning

i ämnet. Den utredning av särskilda sakkunniga, som på grund

härav tillkom, utmynnade i förslag att anordna en särskild agronomisk

fakultet vid Uppsala universitet. Förslaget vann emellertid föga anslutning

och föranledde icke någon framställning till riksdagen. Spörsmålet

ägnades därefter alltjämt uppmärksamhet inom lantbruksintresserade

kretsar, dock utan att någon enighet kunde vinnas rörande sättet

att lösa detsamma.

Genom motion vid 1926 års riksdag (II: 299) bragtes emellertid frågan

ånyo under riksdagens övervägande. I sitt utlåtande över motionen

(nr 44) anförde jordbruksutskottet följande.

En slutlig lösning av den sedan årtionden aktuella frågan örn ordnandet

av den högre lanthruksundervisningen måste otvivelaktigt anses vara i

hög grad påkallad. Sedan länge vore vårt land på detta område i ett

sämre läge än grannländerna. Följderna av denna efterblivenhet framträdde

med åren alltmera, bland annat genom växande svårigheter att

besätta lärarplatserna vid lantbruksinstituten och andra befattningar, för

vilkas bestridande på tillfredsställande sätt mera vetenskapliga kvalifikationer

vore behövliga. Örn alltså behovet av en förbättrad dylik undervisning

vore allmänt insett och erkänt, ginge meningarna starkt i sär,

såväl beträffande omfattningen av detta behov som i fråga örn det sätt,

på vilket det borde tillgodoses. Såsom från flera håll framhållits vöre

den i ämnet hittills verkställda utredningen — vilken för övrigt numera

måste anses vara tämligen föråldrad -— i dessa avseenden på åtskilliga

viktiga punkter ofullständig.

Sålunda torde den grundläggande frågan örn den ifrågasatta verksamhetens

uppgifter icke vara tillräckligt noggrant klarlagd. I detta avseende

syntes vara av stor betydelse att få fastslaget, vilka kompetensford
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr SO. 5

ringar man ansåge böra ställas på lärare vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna,

jordbrukskonsulenter m. fl. liknande tjänstemän.

Därest högskoleutbildning ansåges erforderlig för dessa tjänstemän,

skulle högskoleundervisningen komma att begagnas av ett relativt stort

antal studerande, under det att i annat fall sagda antal sannolikt bleve

mera begränsat. Likaledes torde frågan, huruvida högskoleundervisning

kunde beredas yrkesmän vid det praktiska jordbruket, vara förtjänt

av beaktande.

Vad anginge sättet för anordnande av högskoleundervisningen, syntes

detta kunna bliva i hög grad beroende av vilket resultat man komme

till beträffande behovets omfattning. Även örn undervisning skulle böra

beräknas för ett så stort antal studerande, som lantbrukshögskolesakkunniga

på sin tid antagit, syntes man vid den verkställda utredningen

icke hava tillräckligt beaktat och undersökt de olika möjligheter, som

härutinnan erbjöde sig. På sätt lantbruksstyrelsen framhållit syntes

det icke heller vara uteslutet, att den lösning av förevarande fråga, som

kunde befinnas lämplig och möjlig, läge vid sidan av redan framförda

förslag. .

Det torde därför vara nödvändigt, att en förnyad allsidig utredning —

som lämnade möjlighet till fullständig jämförelse mellan de olika tänkbara

utvägarna, icke minst med hänsyn till deras ekonomiska konsekvenser

och praktiska genomförbarhet — komme att äga rum. I detta

sammanhang torde även höra framhållas vikten av en noggrann undersökning

av den synnerligen komplicerade frågan örn sättet för övergången

från nuvarande förhållanden till en lantbruksundervisning av ifrågavarande

art. I detta avseende torde böra uppmärksammas vad lantbruksstyrelsen

anfört rörande betydelsen av studiestipendier för utbildningen

av högre kvalificerade lärarkrafter.

Tydligt vore, att hur frågan örn högskoleundervisningen löstes den icke

kunde undgå att utöva inverkan på lantbruksinstitutens organisation.

Spörsmålet angående ändringar i institutens stadgar m. m., vilket även

i och för sig trängde till lösning, borde därför beaktas vid utredningen.

Under åberopande av detta utlåtande anhöll riksdagen i skrivelse

(nr 182) örn allsidig utredning samt förslag snarast möjligt rörande

lämpligaste sättet för ordnande av den högre lantbruksundervisningen.

Jämlikt av Kungl. Maj :t den 30 september 1926 därtill givet bemyndigande

tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet nio

sakkunniga personer att inom departementet verkställa utredning samt

avgiva förslag rörande lämpligaste sättet för ordnande av den högre

lantbruksundervisningen.

Efter verkställd utredning avlämnade de sakkunniga, som antagit

benämningen »högre lantbruksundervisningssakkunniga», den 12 november

1927 betänkande med förslag till den högre lantbruksundervisningens

ordnande (statens offentliga utredningar 1927:32).

Utredningen omfattade ett flertal alternativ, erhållna genom att såsom

förutsättningar räkna med olika system för undervisningens anordnande

och olika förläggningsplatser för de särskilda undervisningsanstalterna.

I förstnämnda avseende hade räknats med. två olika möj
-

Högre lant•

bruksundervisningsaakkunniga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Utredning

äng. centralanstaltens

ställning i

förhållande

till blivande

lantbrukshög

skola.

Proposition

till 1930 års

riksdag.

ligheter, nämligen antingen att den högskolemässiga lantbruksnndervisningen

skulle anordnas i huvudsak fristående från undervisningen för

utbildning av driftsledare (agronomkurs), eller också att agronomkurs

normalt bildade grunden för de fortsatta högskolestudierna. Det förstnämnda

av dessa båda system för undervisningens anordnande bade i

betänkandet betecknats såsom huvudalternativ A och det sistnämnda såsom

huvudalternativ B.

De sakkunniga förordade upprättandet av dels en lantbrukshögskola

vid Ultuna och dels en anstalt för agronomutbildning samt högre mejeri-

och trädgårdsundervisning vid Alnarp.

Vidare hava inom jordbruksdepartementet varit tillkallade fyra utredningsmän

för utredning rörande centralanstaltens för jordbruksförsök och

en blivande högre lantbruksundervlsnings inbördes ställning, vilka den 12

september 1929 avlämnade utredning i ämnet (statens offentliga utredningar

1929:19), Denna utredning innefattade följande fyra alternativ.

1) Anstaltens fyra avdelningar tänkas tillsammans bilda en till platsen

för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt (alternativ

A);

2) samtliga fyra avdelningar tänkas införlivade med lantbrukshögskolan

(alternativ B);

3) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas tillsammans bilda en

till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt,

medan avdelningarna för kemi och bakteriolog! tänkas införlivade med

lantbrukshögskolan (alternativ C);

4) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas vara även i fortsättningen

förlagda till Experimentalfältet, medan avdelningarna för kemi

och bakteriolog! tänkas införlivade med lantbrukshögskolan (alternativ

D).

Beträffande samtliga nu angivna fyra alternativ förutsatte utredningsmännen

att den del av verksamheten vid centralanstaltens botaniska

avdelning, som avsåge de odlade växternas livsvillkor och förädling,

införlivades med lantbrukshögskolan.

I proposition till 1930 års riksdag angående den högre lantbruksundervisningens

ordnande (nr 249) föreslog Kungl. Maj:t anordnandet av en

högre lantbruksundervisning i huvudsaklig överensstämmelse med högre

lantbruksundervisningssakkunnigas förslag. Propositionen innefattade

icke något förslag till sammanförande av den centrala försöksverksamheten

på jordbruksområdet med den högre lantbruksundervisningen. Dåvarande

departementschefen anslöt sig till vad ovannämnda den 1 juni

1928 utsedda utredningsmän anfört rörande möjligheten att till avgörande

upptaga frågan örn den högre lantbruksundervisningens ordnande

utan hinder därav, att spörsmålet örn försöksverksamhetens anknytning

till den högre lantbruksundervisningen skulle komma att bliva avgjort

vid en senare tidpunkt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 7

I anledning av förenämnda proposition väcktes inom riksdagens andra

kammare fem mot irmer (II: 530, 539, 540, 541 och 542). I tre av dessa yrkades

avslag på propositionen och föreslogs hemställan örn nytt förslags

utarbetande, varvid ett samordnande av den högre lantbruksundervisningen

och försöksverksamheten borde ske. I den fjärde motionen påyrkades

sådant beslut vid 1930 års riksdag, att högre lantbruksundervisning

och försöksverksamhet bleve samordnade.

I sitt över förberörda proposition och motioner avgivna utlåtande (nr

89) hemställde jordbruksutskottet örn avslag på propositionen samt örn

anhållan hos Kungl. Majit örn ytterligare utredning samt örn framläggande

till 1931 års riksdag av nytt förslag i ämnet. Utskottets motivering

var följande:

Riksdagen bär i sin ovanberörda skrivelse 1926 örn utredning och

förslag rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande kraftigt

understrukit behovet av en omorganisation på detta område. Genom

den i ärendet verkställda utredningen och de därutöver avgivna yttran<lena

har detta bohov till alla delar bestyrkts. Att utskottet likväl icke

finnér sig kunna biträda det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget

till frågans lösning sammanhänger närmast med att utskottet beträffande

centralanstaltens för försöksväsendet ställning till den högre lantbruksundervisningen

hyser en principiellt annan uppfattning än den

som kommit till uttryck i Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

i På sätt framgår av propositionen har departementschefen i likhet

med de utredningsmän, som haft att utreda frågan örn centralanstaltens

.ställning till en blivande lantbrukshögskola, ansett att frågan. örn den

högre lantbruksundervisningens ordnande bordo nu upptagas till avgörande

utan direkt sammanhang med spörsmålet örn den statliga försöksverksamhetens

anknytning till nämnda undervisning. Skulle vid en utredning

rörande försöksverksamheten, som departementschefen ansett

böra komma till stånd, befinnas lämpligt anknyta vissa grenar av försöksverksamheten

till lantbruksliögskolan, borde detta enligt departementschefens

mening utan större olägenhet kunna ske även efter högskolans

inrättande. Emellertid framhöllo redan tre av do högre lantbruksundervisningssakkunniga

i en reservation till förenämnda betänkande,

att vid en omorganisation av den högre lantbruksundervisningen

en samorgan isai ion av lantbruksliögskolan och centralanstalten för jordbruksförsök

vore i hög grad önskvärd. I åtskilliga av de över de sakkunnigas

betänkande avgivna yttrandena har, såsom närmare framgår

av den i propositionen lämnade redogörelsen, förordats en samorganisation

i en eller annan form av ifrågavarande anstalter, varvid jämväl understrukits

vikten av att redan från början anstalter träffades i sådant

syfte. I do fyra motioner, vilka upptagit högskolefrågan i hela dess

•vidd, har ock enstämmigt framställts krav i enahanda riktning.

För egen del vill utskottet erinra, hurusom centralanstalten för jordbruksförsök,

vilken ursprungligen avsetts att utgöra en försöksanstalt,

mer och mer kommit att intaga ställningen av en anstalt för vetenskaplig

forskning på jordbrukets område, en utveckling varemot i och

för sig icke torde vara något att. erinra. Vid angivet förhållande och

då det vetenskapliga forskningsarbetet här liksom inom andra områden

1930 dr8

jordbruksutskott.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

otvivelaktigt närmast måste anses hava sin plats inom den högre undervisningsanstalten

på området i fråga, framstår i öppen dag, att en

samprganisation bör äga rum mellan den högre lantbruksundervisningen

och den ifrågavarande försöksanstalten. Härtill kommer att en sådan

anordning jämväl torde vara ägnad att i icke oväsentlig mån bidraga

till en begränsning av statens utgifter för de ändamål, varom här är

fråga. Utskottet håller salunda före, att den högre lantbruksundervisningen

bör ordnas i anknytning till den centrala försöksanstalten. Såsom

framgår av en i propositionen återgiven, av särskilda sakkunniga

verkställd utredning beträffande centralanstaltens och en blivande högre’

lantbruksundervisnings inbördes ställning, kunna härvid flera olika

möjligheter tänkas ifrågakomma. De sakkunniga hava sålunda framlagt

fyra särskilda alternativ i sådant avseende. Emellertid hava de sakkunniga

med hänsyn till de direktiv, som givits rörande sistberörda utredning,

begränsat sitt arbete till att undersöka, på vad sätt centralanstalten

vid förflyttning, helt eller delvis, syntes kunna anknytas till en

blivande lantbrukshögskola och sålunda icke ansett sig hava anledning

upptaga frågan, huruvida en förflyttning över huvud taget av hela centralanstalten

eller delar därav kunde för ett lämpligt ordnande av

ifrågavarande angelägenhet anses lämplig och önsklig. På sätt ovan

nämnts har departementschefen ansett frågan örn den högre lantbruksundervisningen

kunna upptagas till avgörande utan direkt sammanhangmed.

spörsmålet örn försöksverksamhetens anknytning till nämnda undervisning.

Även med tillgång till de sakkunnigas föreliggande, otvivelaktigt beaktansvärda

alternativ till samorganisation mellan ifrågavarande anstalter

anser sig utskottet icke utan Kungl. Majlis föregående prövningoch

över\ ägande av det lämpligaste sättet för denna frågas lösning böra

nu upptaga saken till slutligt avgörande. Då utskottet vidare icke kan

bortse från de enligt utskottets mening väsentliga olägenheter i olika avseenden,

som skulle föranledas av att först efter högskolefrågans lösning

besluta örn centralanstaltens anknytning till nämnda undervisning, finner

sig utskottet i överensstämmelse med de motionsvis gjorda yrkandena

icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande proposition utan

anser, att Kungl. Maj :t bör underkasta ifrågavarande spörsmål det

ytterligare övervägande, som kan krävas med hänsyn till vad utskottet

ovan anfört.

I öviigt synes utskottet frågan örn den högre lantbruksundervisningens

ordnande böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med av

Kungl. Majit, i förevarande proposition framlagda förslaget. Utskottet

kan salunda icke ansluta sig till den i motionen 11:541 framförda synpunkten

örn. utbyggande till högskolor av båda de nuvarande lantbruksinstituten

vid Ultuna och Alnarp utan håller före, att ifrågavarande undervisning

bör koncentreras till en högskola. Med avseende å platsen

för högskolans förläggande kunna såsom framgår av propositionen, till

vilken utskottet i detta avseende vill hänvisa, anföras starka skäl för

såväl Ultuna som Alnarp. Ur synpunkten av landet i dess helhet anser

utskottet emellertid i likhet med departementschefen, att företräde bör

lumnäs för en förläggning till mellersta Sverige. Med hänsyn till dea

av utskottet förordade samorganisationen mellan lantbrukshögskolan och

den inom Stockholms stads område belägna centralanstalten torde — förutom,

såsom Kungl. Majits förevarande proposition och motionen 11:540''

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

9

innebär, Ultuna — jämväl på sätt i motionen 11:539 ifrågasatts den nuvarande

platsen för centralanstalten böra komma under närmare övervägande.

Det slutliga valet i förevarande hänseende torde sålunda böra

stå mellan Ultuna och Stockholm,

Vid det förnyade övervägande av lantbrukshögskolefrågan, som utskottet

anser bör komma till stånd, torde jämväl ett par ytterligare

motionsvis berörda spörsmål böra närmare uppmärksammas. I motionen

II: 541 har sålunda framhållits, att enligt Kungl. Maj:ts på de

sakkunnigas betänkande grundade förslag skulle för inträde vid lantbrukshögskolan

fordras bland annat avlagd studentexamen med godkända

betyg i vissa särskilt angivna ämnen eller på annat sätt ådagalagda

motsvarande kunskaper, i samband varmed departementschefen

visserligen uttalat, att det borde allvarligt övervägas, huruvida icke

statsmakterna direkt borde medverka till att i fall, då det skulle vara

förenat med betydande svårigheter för högskoleaspiranter att skaffa sig

de kunskaper, varom här vore fråga, genom särskilt avpassade undervisningskurser

det underlättades för ifrågavarande aspiranter att skaffa

sig erforderlig förutbildning. Dessa inträdesfordringar skulle enligt

motionärernas mening från möjligheten att komma in i lantbrukshögskolan

utestänga den grupp unga män från jordbrukarhemmen, som hittills,

efter genomgången folkhögskola eller lantmannaskola och erforderlig

komplettering vunnit inträde vid lantbruksinstituten. Mot dessa

fordringar har också i flera av de över de sakkunnigas betänkande avgivna

yttrandena framställts erinringar. För egen del vill utskottet,

med hänsyn till de i förevarande avseende uttalade betänkligheterna i fråga

örn Kungl. Majlis förslag, framhålla angelägenheten av att i samband

med det förnyade övervägandet av lantbrukshögskolefrågan förslag

jämväl utarbetas till sådana anordningar, som utan att eftersätta kravet

på de teoretiska kunskaper, som måste anses såsom en oundgänglig

förutsättning för ett framgångsrikt bedrivande av studier vid lantbruksliögskolan,

kunna vara ägnade att underlätta för ungdom, tillhörande

den jordbrukande befolkningen, att vinna inträde vid högskolan.

I motionen II: 530 har uttalats vissa betänkligheter mot läggningen

av den i propositionen föreslagna agronomkursen vid Alnarp för utbildande

närmast av driftsledare för det större jordbruket, vilken enligt

motionärernas mening erbjöde ur det praktiska jordbrukets synpunkt

sämre utbildningsmöjligheter än de nuvarande agronomkurserna vid Ultuna

och Alnarp. För egen del hyser jämväl utskottet den uppfattningen,

att i förevarande avseende ett förnyat övervägande torde vara^av

behovet påkallat i syfte att göra ifrågavarande utbildning mera praktiskt

betonad.

I betraktande av vikten att frågan örn den högre lantbruksundervisningens

ordnande snarast möjligt bringas till sin lösning, finner utskottet

angeläget, att nytt förslag i ämnet föreliigges 1931 års riksdag.

Även om, med hänsyn till det sammanhang, som lantbrukshögskolan

såsom utbildningsanstalt för bland annat lärare vid den lägre lantbruksundervisningen

torde äga med denna undervisning, det såsom i

motionen 11:530 anförts skulle vara önskvärt, att jämväl sistnämnda

fråga kundo lösas samtidigt med lantbrukshögskolefrågan, synes på

grund av vad utskottet uttalat rörande tiden för framläggande av nytt

förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande någon direkt

hemställan i sådant avseende icke böra göras.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

1930 års riksdag.

Utredning

inom jordbruksdepartementet.

1 Av den ställning, som utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, torde framgå, att utskottet självfallet icke kan ingå på den

i motionen 11:542 berörda detaljen i samma förslag.

Fyra reservanter inom utskottet ansågo det förnyade övervägandet

av frågan örn den högre lantbruksundervisningens ordnande böra inriktas

på en ombildning och utbyggning av de båda nuvarande lantbruksinstituten

till lantbrukshögskolor, under det att två reservanter höllö före,

att de starkaste skälen talade för att spörsmålet örn platsen för den högre

lantbruksundervisningens förläggning avgjordes först i sammanhang

med själva organisationsfrågan.

Under åberopande av jordbruksutskottets förutnämnda utlåtande avlät

riksdagen skrivelse i ämnet (nr 345), vari riksdagen dels anmälde,

att propositionen icke vunnit riksdagens bifall, och dels anhöll örn den

närmare utredning, som kunde påkallas med hänsyn till vad jordbruksutskottet

i sitt berörda utlåtande anfört, samt örn framläggande för 1931

års riksdag av förnyat förslag i ämnet.

Den utredning, varom riksdagen sålunda anhållit, har utförts inom

jordbruksdepartementet och närmast omhänderhafts av en för ändamålet

särskilt tillkallad utredningsman, ledamoten av riksdagens andra

kammare, lantbrukaren P. E. Sköld. Vid denna utredning hava bland

annat särskilda promemorior utarbetats beträffande två av jordbruksutskottet

uppmärksammade frågor, nämligen dels angående åtgärder för

att underlätta för personel• tillhörande den jordbrukande befolkningen

att vinna inträde vid lantbrukshögskolan och dels angående utbildningen

av driftsledare för det större jordbruket. Över dessa P. M. hava inhämtats

yttranden från vederbörande myndigheter.

I propositionen har förevarande fråga behandlats under följande huvudavdelningar

:

1. Behovet av förbättrad högre lantbruks-, mejeri- och trädgårdsundervisning.

2. Undervisningens allmänna planläggning.

3. Lantbrukshögskolans yttre organisation.

4. Den högre lantbruksundervisningens ställning till centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet.

5. Förläggning av de olika undervisnings- och försöksanstalterna.

6. Inträdesfordringar.

7. Undervisning och examina.

8. Befattningshavare och administration.

9. Elever.

10. Lokaler och utrustning.

11. Årliga driftkostnader för undervisningen och försöksverksamheten

(utom löner).

12. Övergången till den föreslagna organisationen.

13. Anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

11

Den av Kungl. Majit nu framlagda propositionen avser till att börja

med inrättande vid Ultuna av en lantbrukshögskola. Med högskolan

skulle införlivas de kemiska, botaniska och bakteriologiska avdelningarna

vid den nuvarande centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

den botaniska avdelningen dock med undantag för dess

växtpatologiska verksamhet. Centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar

skulle bilda en fristående till Ultuna förlagd centralanstalt

för jordbruksförsök. Centralanstaltens nuvarande entomologiska avdelning

skulle jämte den växtpatologiska delen av den botaniska avdelningen,

vilka båda sistnämnda avdelningar hittills handhaft de under senare

år alltmer ökade administrativa växtskyddsärendena, utgöra en särskild

växtskyddsanstalt, bestående av tre avdelningar, nämligen en administrativ,

en växtpatologisk och en entomologisk. Vidare innebär

Kungl. Maj:ts förslag inrättande vid Alnarp dels av en högre kurs

vid den där förlagda lantbruksskolan för utbildning av driftsledare

för det större jordbruket, dels en anstalt för högskolemässig mejeriundervisning

samt för mejeriförsök, dels ock en anstalt för högre trädgårdsundervisning.

I förslaget ingår jämväl anordnande av specialkurser

för lantbruksstuderande för personer, som endast genomgått lägre lantbruksundervisningsanstalt

men som önskade vinna inträde vid lantbrukshögskolan.

Slutligen äskas dels anslag för vissa byggnadsarbeten, dels

ock för anordnande av berörda specialkurser för lantbruksstuderande.

Av de i anledning av propositionen väckta motionerna utmynna 1:232

samt II: 389, 405 och 406 samtliga i yrkande örn avslag å propositionen

och örn ny utredning med huvudsakligt ändamål att erhålla förslag till

ombildande av såväl Ultuna som Alnarps lantbruksinstitut till lantbrukshögskolor.

I motionen 11:404 avses beslut vid innevarande riksdag

örn lantbruksliögskolans förläggning till centralanstaltens område

i Stockholm eller alternativt utredning härom. Motionerna II: 402 och

403 gå allenast ut på vissa detaljändringar och utvidgningar i fråga

örn Kungl. Maj:ts förslag. Den förra har avseende å den föreslagna högre

trädgårdsundervisningen och motionen II: 403 avser jämkningar i förslaget

i fråga örn anordnandet av lantbruksskolans högre kurs.

Behovet av förbättrad högre lantbruks-, mejeri- och trädgårdsundervis
ning

m. m. (1—5) K

Vid behandlingen av det föreliggande förslaget upptager utskottet

först i ett sammanhang de i propositionen under punkterna 1—5 angivna

frågorna och anger därvid sin ställning till de motioner, som dels avse

inrättande av två lantbrukshögskolor (en vid Ultuna och en vid Al
-

1''ropositionens

huvuddrag.

Motionerna_

Siffrorna hänvisa till den å föregående sida angivna punktindelningen i propositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Utskottet.

Harp), oell dels den av Kungl. Majit föreslagna lantbrukshögskolans för*

läggande till centralanstaltens nuvarande område vid Experimentalfältet.

Till de motionsvis föreslagna detaljändringarna återkommer utskottet

under de särskilda avdelningar, vartill de höra.

Behovet av en förbättring av den högre lantbruksundervisningen, däri

jämväl inbegripet högre mejeri- och trädgårdsundervisningen, har fram:

gått allt tydligare (jämför departementschefen sid. 20). Skälet varför utskottet

i sitt utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet

till 1930 års riksdag fann sig för det dåvarande icke kunna förorda frågans

lösning sammanhängde närmast med utskottets uppfattning, att den

högre lantbruksundervisningen borde ordnas i anknytning till den centrala

försöksanstalten, varom förslag icke innefattades i propositionen.

Med avseende först å undervisningens allmänna planläggning anslöt

sig utskottet 1930 i huvudsak till det då av Kungl. Majit framlagda förslaget,

innefattande anordnande av en liögskolemässig undervisning på

jordbruksområdet. Såsom ovan nämnts, framlade de högre lantbruksundervisningssakkunniga

härutinnan två huvudalternativ. Huvudalternativ

A byggde på systemet med självständig högskoleundervisning, under

det att huvudalternativ B anslöt sig till systemet med högskolemässig

undervisning som påbyggnad av undervisningen vid agronomkurs.

I 1930 års proposition, som i förevarande avseende anslöt sig till de

nämnda sakkunnigas förslag, förordade dåvarande departementschefen

huvudalternativet A. I en i ämnet väckt motion uttalades vissa betänkligheter

mot läggningen av den i propositionen föreslagna agronomkursen

vid Alnarp för utbildande närmast av driftsledare för det större jordbruket,

vilken enligt motionärernas mening erbjöde ur det praktiska jordbrukets

synpunkt sämre utbildningsmöjligheter än de nuvarande agroT

nomkurserna vid Ultuna och Alnarp. Jämväl utskottet uttalade den uppfattningen,

att i förevarande avseende ett förnyat övervägande vore av

behovet påkallat i syfte att göra ifrågavarande utbildning mera praktiskt

betonad.

I den nu föreliggande propositionen har departementschefen till att

börja med ingått på frågan örn lämpligaste sättet för anordnande av

driftsledarutbildningen vid det större och medelstora jordbruket, enär

han ansett, att vid ett bedömande av den högre lantbruksundervisningens

allmänna läggning ståndpunkt först borde tagas till detta spörsmål. Därvid

har departementschefen, med beaktande av den av jordbruksutskottet

förlidet år uttalade uppfattningen att ifrågavarande utbildning borde

göras mera praktiskt betonad, principiellt stannat vid att förorda

denna utbildnings anordnande såsom en fortbildningskurs till den till

Alnarp förlagda lantbruksskolan, benämnd lantbruksskolans högre kurs.

I motionen 11:405 örn förnyad utredning i syfte att finna en på båda

de nuvarande lantbruksinstitutens utbyggande till lantbrukshögskolor

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

13

baserad lösning, till vilken motion utskottet strax återkommer, framställas

vissa erinringar bland annat mot att förlägga driftsledarkurs allenast

till Alnarp. För egen del finner utskottet Kungl. Maj:ts förslag i

förevarande avseende på ett lyckligt sätt tillgodose den av utskottet förlidet

år uttalade uppfattningen, att ifrågavarande utbildning borde göras

mera praktiskt betonad, och vill i fråga örn de förenämnda motionsvis

framförda erinringarna framhålla, att jämväl Kungl. Maurts förslag förlidet

år avsåg inrättande av allenast en agronomkurs, liksom enligt den

föreliggande propositionen förlagd till Alnarp. Då utskottet i varje fall

anser, att några års erfarenhet örn behovet i förevarande avseende bör

avvaktas, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag i nu angiven del.

Beträffande härefter frågan örn den högskolemässiga lantbruksundervisningens

allmänna planläggning, har departementschefen vägt mot

varandra de skäl, som kunna åberopas för huvudalternativ A, och de,

som kunna anföras för huvudalternativ B, samt därvid kommit till den

uppfattningen, att alternativ B ur principiell synpunkt bör givas bestämt

företräde framför alternativ A. Av skäl närmast att driftsledarutbildningen

icke ansetts kunna användas såsom förberedelse för inträde

vid lantbruksliögskolan, har det synts departementschefen riktigast, att

den högskolemässiga lantbruksundervisningen sammanfördes till en kurs

och sålunda organiserades i huvudsak enligt de grunder, som avsåges

med de sakkunnigas huvudalternativ A, vilket departementschefen ur

organisatorisk och pedagogisk synpunkt ansett vara avgjort att föredraga.

I propositionen har man emellertid samtidigt sökt tillgodose huvudsyftet

med huvudalternativet B, eller att särskilda möjligheter borde

skapas för ungdom ur den jordbrukande befolkningens led att vinna inträde

vid lantbruksliögskola. Propositionen innefattar sålunda jämväl

förslag till anordnande av till folkhögskola förlagda specialkurser för

vissa lantbruksstuderande. Till dessa kurser, som skulle vara tvååriga,

skulle personer, vilka genomgått lägre lantbruksundervisningsanstalt och

åtnjutit viss undervisning vid folkhögskola samt önskade förbereda sig

till inträde vid lantbruksliögskolan, vinna inträde och där förskaffa sig

de för studier vid lantbruksliögskolan erforderliga förkunskaperna.

Då utskottet finner, att i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget

till den högskolemässiga lantbruksundervisningens allmänna planläggning

innefattas en ur skilda synpunkter lämplig kombination av huvud

alternativen A och B, varigenom de väsentligaste fördelarna i båda dessa

förslag tillvaratagits, vill utskottet skänka sin anslutning till förslaget

härutinnan.

Den högre mejeriundervisningen synes utskottet såsom propositionen

innebär böra planläggas såsom en tvåårig eller, därest omständigheterna

skulle visa lämpligen böra föranleda därtill, något längre kurs med högskolemässig

utbildning med samma nivå som vid lantbruksliögskolan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Icke heller föranleder Kungl. Marits förslag i fråga om den högre

trädgårdsundervisningen, avseende inrättande av en tvåårig kurs beräknad

för intagning av elever allenast vart annat år, någon utskottets erinran.

Med avseende å lantbrukshögskolans yttre organisation synes genom

utredningen hava tillfredsställande klarlagts, att en sammanslagning

med Uppsala universitet eller andra högre läroanstalter icke låter sig

lämpligen genomföra. Utskottet tillåter sig i sådant avseende hänvisa

till departementschefens yttrande å sid. 99—101. För en sådan anordning

torde särskilt det förhållandet utgöra ett hinder, att de undervisningsanstalter,

som härvid närmast skulle kunna tänkas komma i fråga, var

för sig redan bilda för de speciella behoven anpassade självständiga anstalter.

Utskottet biträder sålunda Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.

Beträffande frågan örn den högre lantbruksundervisningens ställning

till centralanstalten för jordbruksförsök anser utskottet goda skäl tala

för att denna löses på sätt Kungl. Majlis förslag innebär eller att anstaltens

kemiska och bakteriologiska avdelningar ävensom den botaniska

avdelningen, utom i vad densamma rör växtpatologiens område, införlivas

med lantbrukshögskolan såsom särskilda institutioner, under det att

dels avdelningen för jordbruk och växtodling, dels ock avdelningen för

husdjursskötsel och mejerihantering, i vad rör underavdelningen för husdjursskötsel,

få bilda en i förhållande till högskolan helt fristående central

jordbruksförsöksanstalt. Detta förslag överensstämmer i huvudsak

med det av utredningsmännen framlagda alternativ C. Likaså biträder

utskottet förslaget örn att centralanstaltens nuvarande entomologiska avdelning

och den i botaniska avdelningen ingående växtpatologiska delen

ombildas till en statens växtskyddsanstalt.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att under förhandenvarande

förhållanden de starkaste skälen tala för att mejeriförsöken i

första hand samordnas med anstalten för den högre mejeriundervisningen,

vadan utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Sedan utskottet sålunda tagit ställning till frågan örn den högskolemässiga

lantbruksundervisningens allmänna läggning och organisation,

övergår utskottet till spörsmålet örn denna undervisnings förläggning.

1930 års proposition innefattade i detta avseende, att undervisningen skulle

anordnas vid en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande med anledning av propositionen yttrade utskottet, efter

att hava på sätt ovan nämnts framställt vissa erinringar mot Kungl.

Maj:ts förslag med hänsyn till att detsamma icke innefattade en samtidig

lösning av frågan örn centralanstaltens framtida ställning, att ordnandet i

övrigt av frågan örn den högre lantbruksundervisningen borde ske i huvudsaklig

överensstämmelse med det i propositionen framlagda förslaget. Utskottet

fann sig sålunda icke kunna ansluta sig till en motionsvis framförd

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

15

synpunkt om utbyggande till högskolor av båda de nuvarande lantbruks^- stituten vid Ultuna och Alnarp utan höll före, att ifrågavarande undervisning

borde koncentreras till en högskola. Med avseende å platsen för högskolans

förläggande syntes utskottet starka skäl kunna anföras för såväl

Ultuna som Alnarp. Ur synpunkten av landet i dess helhet ansåg

utskottet emellertid, i likhet med departementschefen, att företräde borde

lämnas för en förläggning till mellersta Sverige. Med hänsyn till den

av utskottet förordade samorganisationen mellan lantbrukshögskolan och

den inom Stockholms stad belägna centralanstalten för jordbruksförsök

borde förutom Ultuna jämväl den nuvarande platsen för centralanstalten

böra komma under närmare övervägande, vadan det slutliga valet i förevarande

avseende borde stå mellan Ultuna och Stockholm. Med utgångspunkt

härifrån har icke i den föreliggande propositionen frågan örn

lantbrukshögskolans förläggning till Alnarp varit föremål för övervägande.

Spörsmålet har emellertid ånyo framförts genom de väckta motionerna

1:232 samt II: 389, 405 oell 406, vari hemställes örn förnyad utredning

av frågan samt örn framläggande för riksdagen av förslag, avseende

utbyggande av de nuvarande lantbruksinstituten till lantbrukshögskolor.

Med hänsyn till riksdagens ställningstagande till nu omhandlade frågorna

förlidet år, innefattande dels att den högre lantbruksundervisningen

skulle koncentreras till en lantbrukshögskola, dels ock att med avseende

å förläggningen det slutliga valet skulle stå mellan Ultuna och

Stockholm, och då några omständigheter icke inträffat, som skulle kunna

föranleda riksdagen att nu intaga en förändrad ställning i dessa avseenden,

har utskottet icke ansett sig böra närmare ingå på motionerna

1:232, 11:389, 405 och 406. De förevarande motionerna synas sålunda icke

nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet övergår härefter till frågan, huruvida Ultuna eller Stockholm

bör lämnas företräde såsom förläggningsort för lantbrukshögskolan.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall högskolan förläggas till Ultuna,

under det att motionen 11:404 avser dess förläggning till Experimentalfältet.

Departementschefen har i propositionen ingående diskuterat denna

fråga — i vilket avseende utskottet vill hänvisa till sid. 190—195 —

samt därvid visserligen funnit vägande skäl kulina anföras såväl för den

ena som den andra platsen. Det för departementschefen avgörande skälet

mot lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm (Experimentalfältet)

grundar sig emellertid på följande förhållande. Departementschefen

har utgått från att det vore av synnerlig vikt för vissa lärare vid högskolan

att hava tillgång till tillräckliga och lämpliga försöksfält för att

sättas i tillfälle att genomföra och följa för forskningen nödvändiga försök.

Likaledes vore enligt departementschefens mening vissa andra lärare

av samma anledning i behov av tillgång till en ej alltför fåtalig kreatursbesättning.

Vidare vore det med hänsyn till forskningens och undervis
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

ningens allmänna inriktning synnerligen viktigt, att högskolan hade en sådan

belägenhet, att lärarna ständigt komme i kontakt med utövarna av

praktiskt jordbruk. Vad sålunda sagts örn vissa lärare vid lantbrukshögskolan

hade, och det till och med i än högre grad, tillämpning på försöksmännen

och forskarna vid centralanstalten för försöksväsendet.

I intetdera av båda förenämnda avseenden kunde enligt departementschefens

mening Experimentalfältet anses fylla måttet. Den försöksareal,

som där stöde till förfogande för försök, uppginge till ungefär 17 hektar,

varjämte marken icke kunde betraktas som särskilt lämplig för försöksändamål.

Redan hittills hade det varit praktiskt taget omöjligt för centralanstaltens

jordbruksavdelning att vid Experimentalfältet genomföra

försök. Även för husdjursavdelningen hade försöksmöjligheterna ansetts

alldeles för otillräckliga. Det hade som bekant från åtskilliga håll påyrkats,

att centralanstalten borde flyttas till annan plats för att bereda

möjlighet för de där verksamma försöksmännen och forskarna att personligen

kunna följa försöken. Det läge därför i öppen dag, att, örn såväl

lantbrukshögskola som centralanstalt skulle förläggas till Experimentalfältet,

tillgången till försöksfält bleve alldeles otillräcklig.

Det hade visserligen förmenats, att denna olägenhet i fråga örn Experimentalfältet

skulle kuna avhjälpas genom att till centralanstaltens respektive

lantbrukshögskolans förfogande ställdes försöksgårdar, belägna

i Stockholms omgivningar. Departementschefen har emellertid i propositionen

(sid. 193) påvisat, att icke obetydliga olägenheter skulle vara

förenade med en dylik anordning, varför han icke kunnat förorda, att här

i landet lantbrukshögskolan och centralanstalten förläggas å annan plats

än de försöksfält, varöver de behöva förfoga.

Å Ultuna torde enligt departementschefens mening, örn i samband med

lantbrukshögskolans inrättande en reglering rörande markens användning

genomfördes, såväl lantbrukshögskolans som centralanstaltens behov

av försöksarealer kunna i nödig utsträckning tillgodoses. Ultuna hade

dessutom den fördelen, att denna plats vore belägen å en jordbruksort,

där de vid högskolan och centralanstalten anställda befattningshavarna

hade lättare att ernå förbindelser med utövare av praktiskt jordbruk.

Till stöd för en förläggning till Experimentalfältet har i motionen

11:404 åberopats i huvudsak enahanda skäl, som departementschefen på

sätt framgår av propositionen (sid. 190—195) ingående övervägt före sitt

ställningstagande till förläggningsfrågan.

På av departementschefen anförda skäl delar utskottet den meningen,

att lantbrukshögskolan och centralanstalten för jordbruksförsök för att

kunna fylla sin viktiga uppgift med nödvändighet böra äga tillgång till

tillräcklig försöksareal på platsen för anstalternas förläggning. Då därför

den uppenbara bristen i sådant avseende vid Experimentalfältet måste

— oavsett de för den ena eller andra platsen talande skälen, vilka i vissa

avseenden synas utskottet väga tämligen jämt — betraktas såsom det av
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

17

görande skälet mot en förläggning dit av ifrågavarande båda anstalter,

finner sig utskottet böra biträda Kungl. Marits förslag örn anstalternas

förläggning till Ultuna.

Vidkommande förläggningsplatsen för den högre mejeriundervisningen

konstaterar departementschefen, att man står inför dubbla svårigheter.

Genom att förlägga denna undervisning till annan plats än lantbrukshögskolan

skulle inträda en viss risk för vetenskaplig isolering. Förlädes

den högre mejeriundervisningen till Ultuna uppstode å andra sidan

fara för att undervisningen i brist på tillgång till driftsmejeri alltför

mycket komme att sakna förbindelse med det praktiska livet inom

sitt område. I likhet med departementschefen anser utskottet, att den

högre mejeriundervisningens förbindelse med praktisk mejeriverksamhet

är en synpunkt av avgörande betydelse. Anstalten för högre mejeriundervisning

och mejeriförsök synes följaktligen icke böra förläggas till

Ultuna. Under dylika omständigheter torde såsom departementschefen

framhållit endast Alnarp, där den högre mejeriundervisningen hittills

varit förlagd och där staten innehar ett modernt driftsmejeri, komma i

fråga. Utskottet biträder följaktligen Kungl. Maj:ts förslag att anstalten

för högre mejeriundervisning och mejeriförsök förlägges till Alnarp.

Likaså tillstyrker utskottet, att anstalten för högre trädgårdsundervisning

i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag förlägges till Alnarp.

Inträdesfordringar (6)K

Med avseende först å fordringarna på de teoretiska förkunskaperna för

inträde vid lantbrukshögskolan har departementschefen kommit till den

uppfattningen efter ingående utredning i saken (sid. 209 och 210), att som

norm ehuru ej såsom villkor för dessa förkunskaper bör uppställas studentexamen,

samt slutat med att förorda att i modersmålet, tyska eller

engelska, biologi med hälsolära, matematik, fysik och kemi skola krävas

kunskaper motsvarande minst betyget godkänd i studentexamen, varav i

fråga örn de tre sistnämnda å reallinjen, varigenom fordringarna på teoretiska

förkunskaper för inträde vid lantbrukshögskolan komme att i

huvudsak motsvara vad i samma avseende gäller vid jägmästarkursen

vid skogsliögskolan.

Vidkommande frågan, i vilken ordning vederbörande skola hava att

styrka sina teoretiska förkunskaper, skulle enligt propositionen gälla, att

detta i vanliga fall bör ske genom företeende antingen av betyg örn avlagd

studentexamen jämte flyttningsbetyg till gymnasiets näst högsta ring eller

av avgångsbetyg från sådan specialkurs för lantbruksstuderande, vars inrättande

departementschefen ovan förordat. Med betyg i nu nämnd examen

skulle likställas betyg som erhållits vid i laga ordning företagen fyllnadsprövning

till dylik examen. Emellertid skulle enligt propositionen möjlig
1

Siffran hänvisar till den å sid. 10 angivna punktindelningen i propositionen.

Rihang till riksdagens protokoll 1931. lil sami. ''/O höft. (Nr SO.)

Proposi
tionen.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

heter för andra än dem, som avlagt någon av ovannämnda examina, att

vinna inträde vid lantbrukskögskolan icke böra vara uteslutna. Det kunde

enligt departementschefens mening mycket väl tänkas, att personer i särskilda

fall kunna hava i annan ordning förskaffat sig tillräckliga förkunskaper

och även kunna styrka detta. För dylika fall syntes rätt böra föreligga

för högskolans styrelse att medgiva inträde utan hinder av att vederbörande

icke avlagt studentexamen eller avgångsexamen från specialkurs.

I fråga örn de praktiska förkunskaper, varom inträdessökande vid lantbrukshögskolan

skall hava att förete vitsord, hava under förevarande

ärendes utredning skilda meningar gjort sig gällande. Från visst håll

har två års jordbrukspraktik, vilket föreslagits av de sakkunniga, ansetts

vara för kort tid. Departementschefen har med biträdande av sistnämnda

mening förordat att för inträde vid lantbrukshögskolan skall erfordras

att vederbörande kan förete goda vitsord örn minst tre års jordbrukspraktik,

varav minst ett år av de tre å mindre eller medelstort jordbruk. Från

sistnämnda bestämmelse skulle, då särskilda skäl kunna åberopas därför,

lantbrukshögskolans styrelse äga att bevilja undantag.

I det föregående har omnämnts, att i Kungl. Maj:ts förslag jämväl

ingår anordnande av specialkurs för lantbruksstuderande. Denna kurs

bygger allenast på folkskola, varjämte skulle krävas genomgången

huvudkurs vid lantmannaskola. Med dylik kurs skulle få jämställas genomgången

kurs vid lantbruksskola. Vidare skulle kravet på ett visst

mått kunskaper i allmänbildande ämnen tillgodoses genom uppställande

av fordran på genomgången övre avdelning vid folkhögskola eller eljest

uppvisande av vitsord örn jämförliga kunskaper. För närvarande skulle

anordnas allenast en specialkurs. Kursen, som på sätt nämnts skulle bliva

två-årig, vore avsedd att förläggas till en folkhögskola. Den har i propositionen

givits benämningen folkhögskolans specialkurs för lantbruksstuderande.

Kursen vore avsedd att leda fram till kunskaper motsvarande dem

i studentexamen för vissa ämnen föreskrivna, men avläggande av sådan

examen har icke ansetts böra ingå som ett led i här avsedda undervisning.

Enligt propositionen skulle för täckande av statens kostnader för

specialkursen anvisas ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor. Härjämte

innefattar Kungl. Maj:ts förslag anvisande av ett extra förslagsanslag

av 7,500 kronor till stipendier åt elever vid specialkursen att utgå

enligt vissa angivna grunder. Den första specialkursen vore avsedd att

börja den 1 november 1931. Körande specialkursen i övrigt hänvisas till

propositionen sid. 213—229.

Villkoren för inträde vid lantbruksskolans högre kurs ha i propositionen

sammanfattats sålunda:

1. Att hava uppnått en ålder av 22 år samt vara befriad från värnpliktstjänstgöring

det år kursen genomgås.

2. Att hava genomgått tvåårig lantbruksskola eller ettårig lantbruksskola

eller lantmannaskolas längre kurs, varmed jämställes lantmanna
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

19

skolas huvudkurs jämte fortsättningskurs, samt från vederbörande skola

hava erhållit minst betyget med beröm godkänd i jordbrukslära, husdjurslära,

fysik, kemi och botanik.

3. Att kunna med företeende av vitsord, som av fortbildningskursens

styrelse godkännes, styrka sig äga insikter i modersmålet och matematik,

motsvarande minst betyget godkänd i realexamen.

4. Att under minst tre år hava med goda vitsord deltagit i praktiskt

jordbruksarbete, vari dock får inräknas den tid, då vederbörande genomgått

lantbruksskola.

För inträde vid den högre mejeriundervisningen skulle enligt propositionen

regelrätt fordras antingen kunskaper i modersmålet, tyska eller

engelska, matematik, fysik och kemi motsvarande minst betyget godkänd

i studentexamen, varav i fråga örn de tre sistnämnda å reallinjen eller

fullständig examen från tekniskt gymnasium. Vidare skulle den, som

genomgått den ovan tillstyrkta folkhögskolans specialkurs för lantbruksstuderande,

äga rätt till inträde vid den högre mejeriundervisningen.

Departementschefen har funnit det kunna ifrågasättas, huruvida icke

fordringar på praktiska förkunskaper jämväl borde uppställas vid den

högre mejeriundervisningen, ehuru han icke ansett sig beredd att nu

framställa förslag härom.

Beträffande kravet på förkunskaper för inträde vid högre trädgårdskurs

ansluter sig propositionen till de sakkunnigas förslag, som innefattar

följande.

För vinnande av inträde som ordinarie elev vid högre trädgårdskurs

borde fordras kunskaper motsvarande minst betyget godkänd i realexamen

i ämnena modersmålet, tyska, geografi, matematik och naturlära.

Därest nämnda kunskaper icke vitsordats genom avlagd realexamen

eller annan minst likvärdig examen, borde de i likhet med vad förut anförts

beträffande inträde i agronomkurs få styrkas även på annat sätt.

Därjämte borde inträdessökande helst hava genomgått tvåårig kurs

vid statlig eller statsunderstödd lägre trädgårdsskola (Alnarp, Experimentalfältet,

Adelsnäs, Härnösand1) samt därefter under minst ett års tid

haft praktisk sysselsättning inom trädgårdsyrket, helst i utlandet, därest

han icke redan före inträdet vid den lägre trädgårdsskolan haft anställning

vid utländsk trädgård.

Emellertid torde även person, som icke genomgått tvåårig kurs vid någon

av nyssnämnda lägre trädgårdsskolor, böra under vissa förutsättningar

kunna vinna inträde som ordinarie elev vid den högre trädgårdskursen.

Nu avsedd sökande borde kunna styrka, att han efter fyllda 18 år

under minst fyra år deltagit i instruktivt arbete inom trädgårdsodlingens

viktigaste grenar, varjämte han genom inträdesprövning inför skolans

lärare borde visa sig äga tillfredsställande kunskaper i den lägre trädgårdsskolans

läroämnen samt praktisk färdighet i utförandet av trädgårdsarbeten,

motsvarande den yrkesskicklighet, som borde fordras av en examinerad

trädgårdsmästare.

I motionen II: 402 framhålles att för inträde i den högre trädgårdskursen

nödiga teoretiska förkunskaper skulle kunna förefinnas utan att

1 Trädgårdsskolan i Härnösand är avsedd att förflyttas till Söråker.

Motion

11:402

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Utskottet.

detta behövde ådagaläggas genom avlagd realexamen. Med utmärkta

vitsord genomgången lägre trädgårdsskola jämte därtill en icke alltför

orimlig prövning i teoretiska ämnen syntes motionären böra berättiga till

inträde i den högre trädgårdskursen. Till stöd härför har i motionen åberopats

ett i propositionen återgivet yttrande av lantbruksakademien.

Vad propositionen innehåller i fråga örn inträdesfordringarna vid ifrågavarande

undervisningsanstalter föranleder särskilt yttrande från utskottets

sida endast i följande avseenden.

Beträffande de för inträde vid lantbrukshö g skolan uppställda praktiska

förkunskaperna har utskottet med hänsyn till högskolans uppgift att icke

blott utbilda lantbrukslärare och konsulenter utan jämväl vara en härd

för vetenskapligt forskningsarbete på jordbrukets område jämte andra förhållanden

icke kunnat undgå finna den i propositionen uppställda ovillkorliga

fordran på tre års jordbrukspraktik väl sträng. Utskottet anser

sålunda, att härutinnan bör lämnas rum för en viss anpassning efter förhållandena.

Även örn jämväl enligt utskottets mening kravet på tre års

väl vitsordad jordbrukspraktik som regel bör upprätthållas, torde dock å

andra sidan en viss rörelsefrihet böra kunna lämnas högskolans styrelse.

Utskottet tänker i detta sammanhang bland annat på de olägenheter,

som av olika skäl i vissa fall kunna vara förenade med en alltför lång

tidsintervall mellan avslutandet av de teoretiska förstudierna och inträdet

i lantbrukshögskolan samt att den vitsordade praktiken kan vara av så

god beskaffenhet att någon minskning i praktiken bör medgivas. Styrelsen

bör sålunda äga rätt att, då styrelsen med hänsyn till arten av

den vitsordade praktiken och övriga föreliggande kvalifikationer för särskilt

fall kunde pröva förhållandena böra därtill föranleda, medgiva någon

förkortning av praktiktiden dock med högst ett år med iakttagande

därvid att vederbörande visar sig hava därunder praktiserat vid mindre

eller medelstort jordbruk så lång tid, som styrelsen i det förekommande

fallet kan finna böra krävas.

Den föreslagna specialkursen för lantbruksstuderande synes utskottet

ägnad att tillgodose det syfte, som utskottet avsåg, då utskottet förlidet år

uttalade angelägenheten av att sådana anordningar träffades, som utan

att eftersätta kravet på de teoretiska kunskaper, som måste anses såsom en

oundgänglig förutsättning för ett framgångsrikt bedrivande av studier

vid lantbrukshögskolan, kunde vara ägnade att underlätta för ungdom,

tillhörande den jordbruksidkande befolkningen, att vinna inträde vid

högskolan. Utskottet förbiser härvid icke, att den starka koncentrering

av undervisningen, som med hänsyn till den jämförelsevis korta tiden

måste äga rum, kommer att ställa stora krav på eleverna. Å andra sidan

ligger det vikt uppå att eleverna verkligen så tillgodogöra sig undervisningen,

att de efter kursens genomgående äga de för studier vid högsko
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

21

Ian erforderliga förkunskaperna. För kontroll härå synas emellertid enligt

propositionen tillfredsställande åtgärder komma att träffas.

Rörande fordringarna för inträde vid den högre träd går dsundervisningen

anser utskottet, att med hänsyn till syftet med denna undervisning

kravet på avlagd realexamen näppeligen torde såsom i motionen 11:402

föreslagits kunna eftergivas. Utskottet, som således icke kan biträda

motionen, ansluter sig till Kungl. Majlis förslag.

Undervisning och examina (7)

Departementschefen har framhållit, att förevarande förslag till anordning

av undervisningen samt till examina vid lantbrukshögskolan i

detta sammanhang endast hade till uppgift att angiva de yttre konturerna

av utbildningen vid nämnda högskola samt att utgöra en grund för bestämmandet

av lärarbehovet. Däremot syntes det icke lämpligt att på

detta stadium av frågans behandling fastslå detaljer. Det borde tvärtom

överlämnas åt Kungl. Majit att under samverkan med den blivande lantbrukshögskolans

ledning träffa bestämmelser såväl örn undervisningens

läggning som örn examina, allt inom ramen av den utav statsmakterna

fastställda organisationen.

Departementschefen har i angivna frågor med vissa mindre jämkningar

anslutit sig till de sakkunnigas förslag, vilket finnes å propositionen

återgivet å sid. 236—251.

Huvuddragen kunna sammanfattas sålunda. Vid högskolan förekommande

examina skulle utgöras av agronomexamen (motsvarande den i

1930 års proposition under benämning agronomisk ämbetsexamen föreslagna

examen), och agronomie licentiatexamen, varemot den av de sakkunniga

föreslagna och i 1930 års proposition upptagna agronomie kandidatexamen

av skäl, till vilka utskottet strax återkommer, icke medtagits.

Undervisningen för agronomexamen skulle närmast vara avsedd för

utbildning av lantbrukslärare och konsulenter ävensom tjänstemän inom

lantbruksförvaltningen och andra jämförbara befattningshavare. Studietiden

har beräknats till normalt tre år. Undervisningen skulle bedrivas

på tre olika studielinjer, jordbrukslinjen med tyngdpunkten på ämnena

jordbrukslära och växtodlingslära, husdjurslinjen med tyngdpunkten

på ämnena husdjurens avels- och raslära och husdjurens utfodring

och skötsel, och den ekonomiska linjen med tyngdpunkten förlagd till

ämnet lantbruksekonomi med handelslära.

Agronomie licentiatexamen vore avsedd att bereda för sådana befattningar

och ändamål, för vilka erfordrades en mera vetenskapligt betonad

utbildning än vad agronomexamen kunde giva.

1 Siffran hänvisar till den å sid. 10 angivna punktindelningen i propositionen.

Proposi
tionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Med avseende å de sakkunnigas förslag om inrättande vid lantbrukshögskolan

av en agronomie kandidatexamen, vilket som nämnts upptogs

i 1930 års proposition, framkom detta förslag för möjliggörande redan på

ett tidigt stadium av längre gående specialisering i studierna, än som

kunde komma i fråga för ämbetsexamen.

Agronomie kandidatexamen avsågs icke att medföra behörighet att

innehava befattning, som krävde allmän agronomisk utbildning, sådan

som lantbrukslärare- eller konsulentbefattning, utan var närmast, avsedd

att utgöra grundval för fortsatta mera vetenskapligt inriktade

studier på lantbruksområdet.

För vinnande av tillräcklig specialisering innefattade de sakkunnigas

förslag två studielinjer för agronomie kandidatexamen nämligen jordbrukslinjen

och husdjurslinjen. Den förra linjen skulle omfatta fem

examensämnen jämte ett valfritt bland två och i den senare fyra sådana

ämnen jämte likaledes ett valfritt bland två.

Såsom skäl att icke för närvarande inrätta en agronomie kandidatexamen

har departementschefen i nu förevarande proposition framhållit att

även den, som ville göra sig kompetent för befattning, för vilken fordrades

högre lantbruksvetenskaplig utbildning i allmänhet, torde hava behov

av den grundligare jordbruksutbildning, som agronomexamen innebär.

I det fåtal fall, då så icke vöre fallet, borde enligt hans mening övervägas,

huruvida icke lägre akademisk examen lämpligare skulle kunna utgöra

förberedelse för studier å ett högre stadium vid lantbrukshögskolan,

d. v. s. rörande möjligheterna för den, som vid universitet eller motsvarande

högskola avlagt examen, att få fortsätta sina studier vid

lantbrukshögskolan. En dylik anordning syntes honom även vara ägnad

att medverka till åstadkommande av vetenskapligt samarbete mellan

lantbrukshögskolan och universiteten.

Den i det föregående tillstyrkta lantbruksskolans högre kurs hade i

den förenämnda inom jordbruksdepartementet utarbetade P. M. avsetts

att inrättas såsom en ettårig driftsledarkurs.

Departementschefen har framhållit att liksom i fråga örn undervisningens

anordning vid lantbrukshögskolan även här horde gälla, att ståndpunkt

i detta sammanhang endast borde tagas till motsvarande anordningar

vid lantbruksskolans högre kurs, i den mån de inverkade på kursens

yttre organisation. I övrigt borde även här böra få ankomma på

Kungl. Majit att besluta rörande hithörande detaljer.

Med avseende å den i P. M. upptagna kursplanen har departementschefen

vidtagit vissa ändringar, medförande ett icke obetydligt antal ytterligare

undervisningstimmar. Utskottet får härutinnan hänvisa till propositionen

sid. 268 och 269. I anslutning till det ökade antalet undervisningstimmar

förordar departementschefen, att kurstiden för lantbruksskolans

högre kurs utsträckes till ett år och fem månader, varvid undervisningen

vore avsedd att börja den 1 november och fortgå till bör
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 23

jan av april månad andra året efter det då undervisningen tagit sin

början.

I motionen 11:403 framliålles, hurusom kursplanen för den högre

kursen vid lantbrukshögskolan bygger på att huvuddelen av eleverna

väntas hava genomgått tvåårig lantbruksskola och att kursens huvuduppgift

skulle bliva att utbilda driftsledare vid det större jordbruket.

Med understrykande vidare av angelägenheten av att den ifrågavarande

högre kursens karaktär av påbyggnads- och kompletteringskurs icke

finge släppas ur sikte uttalar motionären, att det utan tvivel vore fullt

riktigt såsom i berörda P. M. betonats, att den teoretiska undervisningen

icke behövde och icke borde bredas ut så mycket att därav skulle påkallas

någon nämnvärd ökning av antalet undervisningstimmar i förhållande

till det i P. M. beräknade. Den föreslagna kursförlängningen på

sätt den tänkts i propositionen komme enligt motionärens mening att

vålla olägenheter jämväl ur synpunkten att kursens avslutning komme

att äga rum på annan tid (våren) än den hittillsvarande vid lantbruksinstituten

och lantbruksskolorna (slutet av oktober). Motionen, som sålunda

avser att lantbruksskolans högre kurs begränsas till ett år, går

vidare ut på att under sommaren före den högre kursens början särskilt

elever som genomgått ettårig lantbruksskola eller längre lantmannaskolekurs

och som önskade vinna inträde vid den högre kursen bereddes tillfälle

att deltaga i undervisningen vid Alnarps lantbruksskola och såmedelst

utöka lärotiden därstädes med inemot ett halvt år. Härigenom skulle

enligt motionärens mening vinnas, att nu ifrågavarande elever vid den

högre kursens början vore med avseende å förutbildningen mera jämställda

med eleverna från de tvååriga lantbruksskolorna.

I fråga örn den högre mejeriundervisningen är denna enligt förslaget

i främsta rummet avsedd för utbildning av mejerikonsulenter. Studietiden

hade av de sakkunniga föreslagits till två år. I 1930 års proposition

föreslogs kursen att omfatta tre år under hänvisning, bland annat, till

att motsvarande kurs vid lantbrukshögskolan för bland andra blivande

jordbrukskonsulenter planerats såsom treårig.

Examensämnen i kurs för mejerikonsulenter m. fl. skulle utgöras av

kemi, bakteriolog!, mejerilära och mejeriekonomi med handelslära.

Departementschefen har förordat, att de sakkunnigas förslag i förevarande

avseende lägges till grund för beslut i ämnet. Sedan borde det få

bliva beroende av erfarenheterna i fråga örn undervisningen, huruvida en

förändring härav vore av behovet påkallad. Härvidlag har emellertid departementschefen

understrukit, att det torde få ankomma på Kungl.

Majit att, efter förslag av styrelsen för den högre mejeriundervisningen,

förordna om detaljutformningen av hithörande frågor inom ramen av

den av statsmakterna fastslagna organisationen.

Motion

II: 403.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

24 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Beträffande den högre trädgårdsundervisningen ansluter sig propositionen

helt till de sakkunnigas förslag. Kursen vore som redan ovan

nämnts avsedd att omfatta en tid av två år. Med hänsyn till det elevantal,

som synes kunna påräknas för kurs av ifrågavarnde slag, skulle

ny kurs tillsvidare anordnas blott vartannat år.

Vad i propositionen anförts rörande under förevarande avdelning omhandlade

frågor ger utskottet icke anledning till särskilt yttrande annat

än i följande avseenden.

Såsom ovan nämnts ingick i de sakkunnigas förslag inrättande vid

lantbrukshögskolan av en agronomie kandidatexamen. I den nu föreliggande

propositionen har departementschefen av ovan angivna skäl ansett

denna examen för närvarande icke böra komma till stånd. För egen

del anser sig utskottet icke böra framställa något förslag till ändring beträffande

den av departementschefen tilltänkta utvägen, vilken i varje fall

torde komma att befordra ett önskvärt samarbete mellan lantbrukshögskolan

och universitetet. Därmed vill utskottet emellertid ingalunda

hava sagt, att det icke skulle kunna vara önskvärt att möjlighet i vart

fall beredes att vid lantbrukshögskolan avlägga en examen, som från början

mer inriktats med tanke att särskilt bereda till fortsatta rent vetenskapliga

studier. Ett närmare ställningstagande till denna fråga torde

dock få bero på den erfarenhet, som efter högskolans trädande i verksamhet

kan komma att vinnas.

Med avseende å de i propositionen upptagna kurstiderna för vissa i

agronomexamen ingående ämnen hava en del farhågor uttalats för att

dessa skulle vara för knappt tillmätta. Med anledning härav vill utskottet

utan att taga ställning till vare sig från det ena eller andra

hållet i sådant avseende framkomna förslag och önskemål framhålla, att

de i propositionen angivna kurstiderna för olika ämnen endast äro avsedda

att utgöra en grundval för bedömande över huvud av lärarkrafter

m. m. och att vid kursplanernas närmare utformning givetvis de jämkningar

komma att vidtagas, som förhållandena kunna anses påkalla.

I fråga örn lantbruksskolans högre kurs finner utskottet icke tillräckliga

skäl föreligga att bestämma kursens längd till mer än ett år eller

till samma tid, som föreslagits i förberörda inom jordbruksdepartementet

uppgjorda P. M. och varemot några mera vägande invändningar icke

framställts i de däröver avgivna yttrandena. Särskilt synes det utskottet

mindre lämpligt att innan någon erfarenhet vunnits på området

företaga en åtgärd, som enligt i propositionen verkställda beräkningar

skulle betinga ökade byggnadskostnader med omkring 115,000 kronor. Utskottet

anser sålunda i likhet med motionären, att kursens längd tillsvidare

bör bestämmas till ett år. Till den förändring i Kungl. Maj:ts

byggnadskostnadsförslag, som härav bliver en följd, återkommer utskottet

längre fram. Likaså kommer ett beslut i av utskottet angiven inne
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

25

börd att föranleda en minskning i de i propositionen beräknade elevavgifterna.

Till denna fråga återkommer utskottet likaledes här nedan.

Till den i motionen väckta frågan örn beredande av möjlighet

för elever, som genomgått ettårig lantbruksskola eller längre kurs

vid lantmannaskola, att under sommaren före inträdet i den högre kursen

vid Alnarps lantbruksskola tillgodogöra sig undervisningen vid

skolan är utskottet icke berett att utan närmare utredning i saken taga

ställning. Detta synes emellertid utskottet vara ett spörsmål av beskaffenhet

att böra bliva föremål för övervägande i samband med den utformning

av detaljerna beträffande förevarande fråga, som Kungl. Majit

efter riksdagens beslut torde komma att på sätt departementschefen anfört

verkställa.

Befattningshavare och administration (8).

Då undervisningen vid lantbrukshögskolan, såsom ovan nämnts, förut- Propositionen.

satts skola vara av fullt högskolemässig karaktär, utgår propositionen från

att de fast anställda lärarna skola vara jämförelsevis specialiserade och

äga relativt höga vetenskapliga kvalifikationer. Vid bestämmande av under

v isningsskyldigheten för varje dylik lärare har hänsyn ansetts böra

tagas till undervisningens höga plan ävensom till nödvändigheten av

att bereda tid för ifrågavarande lärare att bedriva självständigt forskningsarbete.

Fast anställd lärare skulle, såsom de sakkunniga föreslagit, liksom vid

andra jämförbara anstalter med högskolemässig undervisning hava professors

ställning. Annan lärare med självständig undervisning föreslås

skola benämnas speciallärare. Vidare ingår i förslaget anställande såsom

biträden vid undervisningen i vissa ämnen av ett antal assistenter

och amanuenser.

Följande sammanställning anger det i propositionen tilltänkta antalet

befattningshavare vid lantbrukshögskolan och deras löneställning.

Lantbrukskemi............................................ 1 professor (B 30),

1 laborator (B 26),

1 förste assistent (extra ord. B 21),

2 assistenter (arvode å 4,800 kr.),

1 assistent (arvode å 3,600 kr.),

1 amanuens (arvode 1,200 kr.).

Lantbruksbotanik och lantbrukszoologi

samt allmän ärftlighetslära ................ 2 professorer (B 30),

1 förste assistent (extra ord. B 21),

1 assistent (arvode 3,600 kr.),

1 amanuens (arvode 1,200 kr.),

1 speciallärare.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Bakteriolog! ................................................

Marklära ....................................................

Jordbrukslära ............................................

Kulturteknik................................................

Husdjurens anatomi och fysiologi ........

Husdjurens avels- och raslära ................

Husdjurens utfodring och skötsel ........

Lantbruksekonomi med handelslära och

bokföring ................................................

1 övrigt:

1 professor (B 30),

1 förste assistent (extra ord. B 21),

1 professor (B 30),

1 assistent (arvode 3,600 kr.),

1 amanuens (arvode 1,200 kr.).

2 professorer (B 30),

2 assistenter (arvode å 3,600 kr.).

1 professor (B 30),

1 assistent (arvode 3,600 kr.).

1 professor (B 30),

1 amanuens (arvode 1,200 kr.).

1 professor (B 30),

1 amanuens (arvode 1,800 kr.).

1 professor (B 30),

1 assistent (arvode å 3,600 kr.).

1 professor (B 30).

1 kamrerare (arvode 6,000 kr.),

bibliotekspersonal (arvode 4,000 kr.),

1 kanslibiträde (B 7),

1 maskinist (B 8),

4 vaktmästare (B 7),

1 snickare (B 5).

Till rektorn skulle utöver den ordinarie lönen utgå ett särskilt arvode å

2,000 kronor. Till vikariatsarvode åt den lärare, som upprätthåller den

undervisning, varifrån rektorn blir befriad, har beräknats 3,000 kronor.

Antalet professorer skulle enligt förslaget bliva 12, vilket innebär

en ökning med 2 i jämförelse med högre lantbruksundervisningssakkunnigas

förslag. Härvid är dock att märka, att med förevarande förslag

komma 3 avdelningsföreståndarbefattningar vid centralanstalten att indragas,

varför i själva verket en minskning genomförts. Genom den

träffade anordningen har den fördelen vunnits, att två nya undervisningsområden

komma att företrädas av professorer i stället för speciallärare.

Med inräknande av rektorsarvodet, ovanberörda vikariatsarvode och

arvoden till speciallärare skulle enligt i propositionen gjorda beräkningar

avlöningsstaten för lantbrukshögskolan sluta på ett belopp av

262,128 kronor.

Högsta ledningen av högskolan skulle handhavas av en styrelse, bestående

av sex ledamöter, varav chefen för lantbruksstyrelsen och högskolans

rektor skulle vara självskrivna ledamöter. Då denna styrelse

enligt propositionen samtidigt skulle fungera som styrelse för central
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

27

anstalten, syntes departementschefen även den avdelningsföreståndare

inom centralanstalten, som enligt samma förslag skulle vara anstaltens

chef, höra vara självskriven ledamot av styrelsen. Departementschefen

har uttalat, att återstående tre ledamöter skulle utses av Kungl. Maj:t,

som av dem skulle förordna en som ordförande. Departementschefen har

uttalat att det givetvis vore önskvärt, att vid valet av ledamöter i styrelsen

olika intressen tillgodosåges och representanter funnes för Uppsala universitet,

för praktiskt jordbruk samt för den försöksverksamhet, som bedreves

utanför högskolan och centralanstalten.

Lärarrådet skulle utgöras, förutom av högskolans ordinarie professorer,

av avdelningsföreståndarna vid centralanstalten.

Vidkommande centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

hava utredningsmännen föreslagit, att på de olika avdelningarna

upptagas följande befattningshavare med angiven löneställning.

Jordbrubsavdelningen.

1 avdelningsföreståndare (B 30),

1 försöksledare (B 26),

1 förste assistent (extra ord. B 21),

2 assistenter (arvode å 4,800 kronor),

2 assistenter (arvode å 3,600 kronor).

HusdjursaYdelning-en.

1 avdelningsföreståndare (B 30),

1 laborator (B 26),

1 förste assistent (extra ord. B 21),

2 assistenter (arvode å 4,800 kronor),

2 assistenter (arvode å 3,600 kronor).

En av avdelningsföreståndarna förutsättes böra utses till chef för

anstalten med ett årligt arvode av 700 kronor, varjämte såsom chefens

biträde vid expeditionsgöromål ävensom i övrigt vid försöksverksamheten

borde anställas ett kanslibiträde i lönegraden B 7. Vaktmästarpersonalen

har ansetts kunna inskränkas till en maskinist, tillika portock

planteringsvakt, samt en institutionsvaktmästare, båda i lönegraden

B 7. Kamrerargöromålen skulle ombesörjas av lantbrukshögskolans

kamrerare, varjämte biblioteket skulle vara gemensamt med lantbrukshögskolan,

å vars stat medel för bibliotekets skötsel och vård upptagits.

Vad beträffar behovet av arbetskrafter vid centralanstalten efter

dess förflyttning till Ultuna har departementschefen icke haft

annan anmärkning att göra gent emot utredningsmännens förslag,

än att behovet av assistenter borde underkastas förnyad prövning

mera omedelbart före förflyttningen, då det torde bliva lättare att avgöra,

huruvida medel från annat håll komme att stå till förfogande för

viss del av detta ändamål. Enligt propositionen skulle nämligen den nuvarande

centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar först

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

hösten 1935 förflyttas till Ultuna. Ej heller har departementschefen

haft någon erinran att göra mot utredningsmännens förslag till löneplacering

av befattningshavarna vid centralanstalten.

Såsom ovan nämnts skulle centralanstalten hava gemensam styrelse med

lantbrukshögskolan.

Departementschefen har härvid erinrat, att utredningsmännen i samband

med uppgörandet av sitt alternativ B framfört tanken på anordnandet

av ett försöksråd, som för åstadkommande av enhetlighet beträffande

den lokala försöksverksamheten skulle hava ledningen därav samt

i övrigt hava till uppgift att behandla frågor av försöksteknisk art.

Denna tanke har jämväl departementschefen funnit hava sitt berättigande

även i fråga örn förevarande alternativ C. Något förslag i detta syfte

har han emellertid icke ansett sig nu beredd att framlägga, men vore

det hans avsikt att, sedan riksdagen fattat beslut i förevarande fråga,

upptaga spörsmålet örn den lokala försöksverksamhetens anordning och

statens förhållande därtill till allsidig prövning, varvid även förslaget

örn ett försöksråd borde tagas i beaktande.

Med avseende å växtskyddsartstalten hava förenämnda utredningsmän

beträffande behovet av arbetskrafter och befattning shav ar vias löneställning

framlagt följande förslag:

1) Växtpatologiska avdelningen:

1 avdelningsföreståndare (B 30),

2 förste assistenter (extra ord. B 21),

1 assistent (arvode 4,200 kronor).

2) Entomologiska avdelningen:

1 avdelningsföreståndare (B 30),

2 förste assistenter (extra ord. B 21),

1 assistent (arvode 4,200 kronor).

3) Upplysnings- och administrativa avdelningen:

1 avdelningsföreståndare (B 30),

1 förste assistent (extra ord. B 21).

4) Gemensamt:

1 maskinist och vaktmästare (B 7),

1 kontorsbiträde (B 4).

Därutöver borde tillfälliga arbetsbiträden böra anställas i mån av behov.

För försöksverksamheten på biodlingens område, vilken för närvarande

vore knuten till centralanstaltens entomologiska avdelning,

förutsattes, att liksom nu särskild personal vore anställd. Denna inginge

icke i ovanstående förteckning.

Utav avdelningsföreståndarna borde en fungera såsom chef för växtskyddsanstalten.

Utredningsmännen hava uppgjort följande avlöningsstat för anstalten:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 29

Avlöningsstat.

Avdelningsföreståndare: 3 å 11,460 kronor ................ kronor 34,380

Förste assistenter: 5 å 6,816 kronor ...................... » 34,080

Assistenter: 2 å 4,200 kronor ............................ » 8,400

Vaktmästare ............................................. » 3,300

Kontorsbiträde ........................................... » 2,676

Summa kronor 82,836.

I fråga örn anstaltens administration i övrigt förorda utredningsmännen,

att densamma i likhet med vad som gäller beträffande centralanstalten

bör hava en viss anknytning till lantbruksakademien.

Den nya växtskyddsanstalten skulle benämnas statens växtskyddsanstalt

samt enligt förslaget organiseras å tre avdelningar, den växtpatologiska,

den entomologiska och den administrativa.

Vad beträffar behovet av personal vid denna anstalt, har departementschefen

ansett försiktigheten bjuda att till en början räkna med ett

något mindre antal assistenter, än vad utredningsmännen förordat. I

detta hänseende har han förordat, att tillsvidare endast en förste assistent

upptages å vardera avdelningen. För övrigt hade han ingen erinran

gent emot utredningsmännens förslag rörande antalet befattningshavare

vid anstalten.

Befattningshavarnas avlöningsförmåner skulle enligt propositionen i

likhet med byrådirektörerna i statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

utgå enligt lönegraden B 28. Den avdelningsföreståndare, som tillika

skulle vara anstaltens chef, borde dock enligt departementschefens mening

höra avlönas enligt lönegrad B 30. I övrigt har departementschefen

i förevarande avseende icke haft någon erinran att göra mot utredningsmännens

förslag. Då växtskyddsanstalten syntes departementschefen åtminstone

tills vidare böra uppföras å extra stat, har avlöningsstaten beräknats

sluta på 65,532 kronor.

Ledningen av växtskyddsanstalten skulle uppdragas åt en styrelse, bestående

av två av Kungl. Majit och två av lantbruksakademien utsedda

ledamöter jämte anstaltens chef som självskriven ledamot av styrelsen.

Av ledamöterna skulle Kungl. Majit förordna en att vara ordförande i

styrelsen. För vinnandet av större enhetlighet i arbetet skulle avdelningsföreståndarna

bilda en växtskyddsanstaltens nämnd, vilken årligen

skulle uppgöra förslag till arbetsplan för anstalten m. m., och vari anstaltens

chef borde vara självskriven ordförande.

Beträffande Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har departementschefen

ingående diskuterat behovet av befattningshavare samt

befattningshavarnas avlöning och tjänsteställning. Enligt vad departementschefen

förordat skulle avlöningsstaten för institutet vid Alnarp, som

hänförts till ortsgruppen B, komma att få följande utseende:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Motion

11:402.

Kronor

Professorer: 2 å 10,260 kronor (B 30).................................................... 20,520

Föreståndaren för mejeriförsöken (B 30).............................................. 10,260

» » lantbruksskolan (B 28) ............................................ 9,300

» » trädgårdsskolan (B 28) ........................................... 9,300

Ordinarie ämneslärare vid lantbruksskolan: 5 å 7,380 kronor (B 24) 36,900

» » » trädgårdsskolan: 3 å 5,736 » (B 20) 17,208

Rektorsarvode................................................................................................ 1,500

Speciallärare:

lantbruksskolans högre kurs c:a 290 reducerade undervis
ningstimmar

å 25 kronor .................................................... 7,250

lantbruksskolans tvååriga kurs c:a 185 reducerade under
visningstimmar

å 15 kronor................................................ 2,775

högre mejerikursen cai 88 å 30 kronor ................................ 2,640

lägre » » 65 å 15 kronor ............................... 975

högre trädgårdskursen c:a 110 å 35 kronor ........................ 3,850

» 177 å 25 kronor ........................ 4,425

lägre » » 60 å 15 kronor ........................ 900 22,815

Vikariatsersättningar................................................................................. 1,500

Assistenter: 2 å 5,736 kronor (extra ordin. B 21)................................ 11,472

2 å 3,600 kronor (arvode).................................................... 7,200

1 å 600 kronor ( » ).................................................... 600

Bibliotekarie ................................................................................................ 1,000

Kamrerare .................................................................................................... 4,000

Skrivbiträde ................................................................................................ 1,000

Montör........................................................................................................... 1,000

Eldare ........................................................................................................... 2,448

Vaktmästare: 3 å 2,448 kronor................................................................ 7,344

Summa kronor 165,367.

Till rektor skulle utöver den ordinarie avlöningen utgå ett särskilt arvode

å 1,500 kronor. Till föreståndaren för lantbruksskolan skulle i bans

egenskap av egendomens förvaltare utöver den ordinarie lönen utgå ett

särskilt arvode av 3,000 kronor från Alnarps egendoms medel, varå dyrtidstillägg

icke skulle utgå.

Såsom framgår av ovanstående skulle enligt propositionen undervisningen

i trädgårdsanläggningskonst samt i botanik och zoologi vid Alnarp

upprätthållas av speciallärare.

Enligt propositionen skulle undervisningen i trädgårdsanläggningskonst

samt i botanik och zoologi vid Alnarp upprätthållas av speciallärare.

Motionen II: 402 avser upptagande från början av ordinarie lärare i

dessa ämnen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

31

Vad propositionen under denna avdelning innehåller giver utskottet anledning

till särskilt yttrande allenast i följande avseende.

Beträffande vissa framkomna förslag och önskemål med avseende

å kursplanens läggning m. m. gäller givetvis även här, att propositionen

allenast avser att angiva huvudlinjerna och utgöra den ram, inom vilken

den nya organisationen på ifrågavarande område skall uppbyggas,

samt att det sedan får hero på närmare prövning och bedömande, hulde

skilda detaljerna skola utformas. Härvid lära de framkomna olika

önskemålen och förslagen komma att bli föremål för övervägande.

Bland de här ovan upptagna speciallärarna vid Alnarp inräknas såsom

nämnts jämväl en lärare i trädgårdsanläggningskonst. Departementschefen

har i likhet med de sakkunniga icke ansett sig kunna förorda en ordinarie

lärarbefattning i detta ämne. Undervisningen i botanik, zoologi och

kemi vid den högre trädgårdskursen är enligt propositionen också avsedd

att överlämnas åt en speciallärare.

I motion II: 402 föreslås under framhållande av vikten att för undervisningen

i trädgårdsanläggningskonst kunna erhålla en fullt kompetent

på platsen bosatt lärare, att för sådant syfte måtte uppföras en ordinarie

lärare i lektors löneställning. Likaså avser motionen inrättande av en

ordinarie lärarebefattning med lektorskompetens i ämnena botanik och

zoologi, vilken skulle vara bosatt vid Alnarp och jämte sin undervisningsskyldighet

vid lantbruksinstitutet hava att meddela undervisning i

botanik vid såväl den lägre som den högre trädgårdskursen. Motionären

åberopar sig härvid närmast på att de sakkunniga förutsatt, att botanikundervisningen

vid trädgårdsavdelningen skulle till väsentlig del skötas

av en lektor i botanik. Enligt propositionen vore undervisningen i botanik

vid den lägre trädgårdskursen avsedd att handhavas av en ordinarie

lärare med lägre kompetens, medan undervisningen i samma ämne vid den

högre kursen skulle skötas av en speciallärare. Enligt motionärens förmenande

borde undervisningen uti ifrågavarande ämne meddelas av

samma lärare i håda kurserna, varvid befattningen till undvikande av för

undervisningen menliga alltför täta ombyten borde göras till ordinarie.

För egen del inser utskottet till fullo vikten av att ifrågavarande undervisning

ordnas på ett rationellt sätt. I sådant avseende synes ock propositionen

i stort sett tillfredsställa ganska långt gående krav. Vad angår

de i motionen framförda speciella frågorna saknar utskottet möjlighet att

härom hilda sig ett bestämt omdöme. Försiktigheten torde för övrigt bjuda

att icke gå längre än propositionen anvisar, förrän sådan erfarenhet

vunnits som bestyrker, att verkligt förefintligt behov gör ett ytterligare

steg nödvändigt.

Med avseende å högskolans styrelse skulle som nämnts tre ledamöter

vara självskrivna, och beträffande de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna

har departementschefen funnit önskvärt att därvid representanter

funnes för Uppsala universitet, praktiskt jordbruk och för den försöks
-

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Proposi
tionen.

verksamhet, som bedrives utanför högskolan och centralanstalten. Då

på ordföranden givetvis måste ställas vissa särskilda kvalifikationer synes

Kungl. Majit bliva väl mycket begränsad i möjligheten att inom styrelsen

erhålla representanter för det praktiska jordbruket. Utskottet förbiser

härvid icke tänkharheten av att representanten för försöksverksamheten

utanför högskolan och centralanstalten jämväl kan företräda det praktiska

jordbruket. På grund härav vill utskottet förorda att antalet

styrelseledamöter ökas till sju, varav Kungl. Majit torde höra utse fyra.

I samband med frågan örn centralanstaltens administration har departementschefen

jämväl berört spörsmålet örn den lokala försöksverksamhetens

anordning och statens förhållande därtill samt uttalat att han

hade för avsikt att efter riksdagens beslut i förevarande fråga upptaga

nämnda spörsmål till allsidig prövning.

Beträffande denna utredning hava bland annat beträffande de sydligaste

delarna av landet framkommit vissa önskemål för tillgodoseende av

behovet i försöks- och växtskyddsavseende. Utskottet utgår ifrån att vid

utredningen komma att övervägas sådana åtgärder, varigenom — utan att

den ledande tanken med den centrala försöksanstalten på något sätt rubbas

— landets olika delar kunna på förevarande områden bliva i förhållande

till sina speciella behov behörigen tillgodosedda. Härvid förtjänar givetvis

uppmärksammas i vad mån en anknytning till redan befintliga

statsinstitutioner skulle kunna äga rum.

Elever (9).

Enligt propositionen skulle såväl vid lantbrukshögskolan som vid lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitutet kunna beredas tillträde dels för

ordinarie studerande, vilka följde undervisningen till den omfattning, som

erfordrades för att efter fullbordad lärokurs få avlägga examen, och dels

i mån av utrymme för specialstuderande, vilka följde undervisningen i ett

eller flera läroämnen efter eget val med rätt att över sina kunskaper i

dessa ämnen erhålla betyg. Idkare av högre vetenskapliga studier vid lantbrukshögskolan

skulle betraktas såsom ordinarie studerande. Någon begränsning

av antalet elever vid anstalt för högre lantbruksundervisning

skulle icke ske i vidare mån än som särskilt av ekonomiska hänsyn betingades

av de tillgängliga resurserna i fråga örn lokaler, materiel och lärårkrafter

för undervisningen.

Vid de båda nuvarande lantbruksinstituten erlägger betalande elev i

agronom- eller konsulentkursen en årlig undervisningsavgift av 100 kronor.

Vid de flesta andra genom statens försorg inrättade högre utbildningsanstalter

är undervisningen däremot kostnadsfri för de studerande.

I anslutning härtill har i propositionen ansetts att i fortsättningen jämväl

den undervisning borde vara kostnadsfri, som meddelades vid anstalt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 33

för högre lantbruksundervisning, vare sig det gällde institut eller högskola.

Vid vartdera lantbruksinstitutet finnes för närvarande platser för, bland

andra, fem frielever, därav fyra i agronomkursen och en i konsulentkursen.

Frielev erhåller kostnadsfritt samtliga de förmåner, som tillkomma

betalande elev. I övrigt utgår icke understöd av statsmedel till studerande

vid lantbruksinstitut.

I lantbruksskolans högre kurs skulle antalet elever i varje kurs icke få

överstiga 30. Detta skulle dock icke innebära, att överskjutande antalet

inträdessökande skulle avvisas från förevarande utbildning, utan vore avsikten

att i dylik situation i mån av behov högre kurser inrättades även

vid andra lantbruksskolor än den vid Alnarp.

Undervisningen vid lantbruksskolans högre kurs skulle i princip icke

vara kostnadsfri. Undervisningsavgiftens storlek skulle bestämmas av

lantbruksstyrelsen, dock skulle avgifter för hela kursen icke få sättas högre

än 150 kronor. Obemedlad elev skulle helt befrias från undervisningsavgift,

varjämte mindre bemedlad skulle erhålla nedsättning däri. För kost

och logi skulle elev även hava att erlägga ersättning, beräknad efter institutets

självkostnadspris.

Med avseende å stipendierna vid lantbrukshögskolan, lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitutet vid Alnarp innefattar propositionen (sid. 345) en

omläggning på sätt att i fortsättningen vore avsedda att kunna utgå följande

stipendiebelopp:

Lantbrukshögskolan (motsv. 10 stip.) .................... kronor 6,000: —

Högre mejerikursen (2 stip.) ............................ » 1,200:

Högre trädsgårdskursen (2 stip.) ........................ » 1,200: —.

Ät eleverna vid lantbruksskolans högre kurs skulle slutligen stipendier

kunna utgå enligt samma grunder som för elever vid lantmannaskola.

Vad propositionen under förevarande avdelning innehåller giver utskottet

anledning till erinran allenast därutinnan att den beträffande högre

kursen föreslagna undervisningsavgiften å 150 kronor bör i anslutning till

att utskottet härovan förordat en förkortning av delina kurs i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag med 5 månader bestämmas till allenast 100

kronor.

Lokaler och utrustning (10.)

Kostnaderna för de till följd av den högre lantbruksundervisningens omorganisation

erforderliga byggnadsarbeten och anläggningar hava av utredningsmännen

beriiknats till följande belopp:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami bO haft. (Nr 80.)

Utskottet.

Propositionen.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Byggnadskostnader för högskolan.

Institutionsbyggnad för kemi, marklära och bakteriolog!.... 471,000

» » lantbruksekonomi, jordbrukslära och botanik

............................................................ 115,500

» » kulturteknik m. m......................................... 13,100

» » husdjurslära m. m........................... 463,000

Maskinhall m. m. ................................................................................... 19,200

Byggnad för undervisning i exteriörlära ............................................ 39,000

Biblioteksbyggnad .................................................................................. 150,000

Rektorsbyggnad ....................................................................................... 44,000

Flygelbyggnader (elevbostäder)............................................................... 32,000

Vaktmästarbyggnad, ombyggnad............................................................ 18,000

Vaktmästarbyggnad, nybyggnad ............................................................ 48,000

Restau rationsbyggnad................................................................................ 2,000

Växthus m. m. för försöksverksamheten ............................................ 70,000

Yttre ledningar för vatten och avlopp 41,000

Ledningar för gas jämte pumpstation ................................................ 45,000

Väganläggningar och planeringar ............................................. 11.900

Summa kronor 1,582,700.

Byggnadskostnader för centralanstalten.

Institutionsbyggnad .................................................................................... 278,000

Bostadsbyggnad för vaktmästare ............................................................. 12,000

Försökslada ................................................................................................... 15,000

Försöksstall .................................................................................................... 40,000

Försöksanläggning med betongparceller ................................................ 25,000

Yttre ledningar, vägarbeten m. m........................................._•.......... 25,000

Summa kronor 395,000.

Till dessa belopp skulle ytterligare komma en till 15,000 kronor beräknad

kostnad för omläggning av det elektriska ledningsnätet. Sammanlagda

engångskostnaden för byggnadsarbeten och yttre anläggningar vid

högskolan och centralanstalten skulle följaktligen bliva 1,992,700 kronor.

Arkitekten Victor Holmgren i Uppsala har utarbetat detaljerat förslag till

byggnaderna och de olika undervisningslokalernas placering däri. Ifrågavarande

förslag illustreras till väsentlig del av skissritningar, som fogats

till de olika betänkandena, vartill hänvisas. För inredning och inventarier

samt undervisningsmateriel hava utredningsmännen beräknat

sammanlagt 325,800 kronor.

I propositionen har i huvudsak förordats det mera väsentliga i utredningsmännens

förslag, men genom vissa däri av departementschefen planerade

förändringar, varigenom på sätt närmare framgår av propositionen

(sid. 367) bland annat uppförande av en av utredningsmännen föreslagen

ny biblioteksbyggnad skulle göras obehövlig har sammanlagda beloppet

av engångskostnader för lantbrukshögskolan och centralanstalten ansetts

kunna nedbringas från 2,318,500 kronor till 2,062,300 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

35

I fråga om växtskyddsanstalten har ansetts, att någon kostnad för byggnadsarbeten

eller utrustning icke skulle uppkomma vid dess förläggning

till Experimentalfältet.

Beträffande lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp utfaller

en jämförelse mellan å ena sidan de sakkunnigas förslag med inräknande

av de utav utredningsmännen beräknade engångskostnaderna för

mejeriförsökens förläggande till Alnarp samt å andra sidan en inom jordbruksdepartementet

utarbetad P. M. skisserade förslag på sätt nedanstående

sammanställning utvisar, varvid i båda fallen tillagts 18,300 kronor för

inredande av en badinrättning å Alnarp.

De sakkunniga

m. fl.

P. M.

kronor

kronor

Byggnader m. m.

Demonstrationshall ....................................

9,000

9,000

Omändringar i slottet ................................

10,000

6,820

Vaktm iista rbostad ........................................

12,000

1,030

Kylanläggning i slottskällaren

—

10,820

Undervisningsbyggnad för trädgårdsskola

83,700

—

Ändring av gamla trädgårdsskolan ........

8,000

8,000

» » kontorsbyggnad för träd-

gården ................................

5,000

5,000

Redskapshall för trädgården ....................

8,000

8,000

Växthus ........................................................

38,900

38,900

Ändring av befintligt växthus ................

3,000

3,000

Bostadsrum i restaurationsbyggnaden

26,800

—

Bostad för en ordinarie lärare...................

17,500

—

Omändring av dubbelvilla ........................

—

15,950

» » vaktmästarbostad ............

22,000

22,000

Redskapshall för agronomkursen

72,000

—

Ändring av veterinär byggnaden

—

45,700

Tillbyggnad av mejeriet ............................

327,800

210,000

Omändring av laboratoriet........................

—

24,300

Bostadshus för mejeripersonal...................

Byggnad för samlingar och förråd vid

34,000

34,000

mejeriet ...................................................

—

25,500

Vattenledningsanläggning ........................

125,000

125,000

Förbättrat avloppssystem............................

40,000

40,000

Badinrättning................................................

18,300 861,000

18,300

Inredning, utrustning och undervis- ningsmateriel.

Instrumentell utrustning av redskaps-

hallen ........................................................

Specialinredning av undervisningslokaler

10,000

10,000

för mejeriundervisning............................

37,000

27,000

Specialapparater för mejeriundervisningen

Laboratorieutrustning för mejeriunder-

12,000

12,000

visningen ....................................................

Inredning och utrustning för mejeriför-

15,000

10,000

30,000

söken...........................................................

30,000

651,320

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Utskottet.

Inredning av veterinärbyggnaden............

De sakkunniga

m. fl.

kronor

P. M.

kronor

10,000

Laboratorieutrustning för veterinärbygg- naden ........................................................

5,000

Undervisningsmateriel för mejeriunder- visningen ................................................

2,000

2,000

Facklitteratur för mejeriundervisningen

5,000

5,000

Inredning av undervisningsbyggnaden

för trädgårdsskolan ...............................

12,400

_

Möblering av elevrum i restaurations- byggnaden ................................................

3,000

—

Undervisningsmateriel för trädgårds- skolan .......................................................

8,000

8,000

Facklitteratur för trädgårdsundervis- ningen ........................................................

5.000 139,400

5,000 124,000

Summa kronor 1,000,400 775,320.

Arkitekten O. Hägg i Malmö har uppgjort preliminära ritningar och

kostnadsförslag till ifrågavarande byggnadsarbeten.

Det i förenämnda P. M. framlagda förslaget till byggnadsarbeten m. m.

vid Alnarp har synts departementschefen i stort sett väl avvägt varför

han ansett det i huvudsak kunna läggas till grund för beslut i ämnet.

Detta skulle sålunda innebära att jämväl den planerade vattenledningen,

förbättringen av avloppssystemet samt inrättande av en varmbadsanläggning

skulle komma till utförande i samband med övriga byggnads- och

anläggningsarbeten. De av departementschefen tilltänkta jämkningarna

hava närmast sammanhang med att han, i motsats till vad i först här ovan

berörda P. M. föreslagits, ansett, att lantbruksskolans högre kurs skulle

pågå under mer än ett år. Härav bar beräknats följa en ökad kostnad av

115,080 kronor, vadan den i propositionen beräknade slutsumman beträffande

byggnadsverksamheten vid Alnarp upptagits till 890,400 kronor.

De framlagda byggnadsförslagen föranleda i sina huvuddrag ingen erinran

från utskottets sida. I anslutning till den av utskottet bär ovan intagna

ståndpunkten att lantbruksskolans högre kurs bör pågå allenast

ett år bör emellertid den i propositionen vidkommande Alnarp beräknade

sammanlagda byggnadskostnaden minskas med i runt tal 115,000 kronor,

motsvarande den ökade byggnadskostnad, som kursens bestämmande till

1 år och fem månader enligt propositionen skulle betinga. Utskottet vill

emellertid i likhet med departementschefen understryka, att de framlagda

förslagen till byggnadsarbeten allenast äro preliminära. Med hänsyn härtill

bör det stå Kungl. Majit fritt att inom ramen för de beräknade kostnaderna

vidtaga de jämkningar och ändringar i olika avseenden, däribland jämväl

inbegripet byggnadernas och institutionernas förläggning, som vid en

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

närmare utredning av ifrågavarande förhåilanden kunna visa sig erforderliga

ock lämpliga. Huvudvikten i förevarande avseende ligger uppå,

att byggnadsförslaget kommer att realiseras på ett med hänsyn till ändamålet

så rationellt och fördelaktigt sätt som möjligt. Härutinnan torde

utskottet ock hava anledning förvänta, att Kungl. Majit kommer att vidtaga

alla de åtgärder, som för befordrande av detta syfte kunna visa sig

påkallade.

Årliga kostnader för undervisningen och försöksverksamheten

(utom löner) (11.)

Utredningsmännen hava beräknat de årliga kostnaderna för lantbruks- Propositionen,

högskolan till 195,000 kronor, varibland inbegripits anslag till elevstipendier

och docentstipendier o. s. v., för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet efter förflyttningen till Ultuna till 114,000 kronor

och för växtskyddsanistalten till 46,000 kronor.

Departementschefen har härutinnan framhållit, att det torde vara förenat

med betydande svårigheter att, innan förslagen till nybyggnads- och

ombyggnadsarbeten för högskola och centralanstalt blivit definitivt utformade,

ens tillnärmelsevis beräkna åtskilliga av de i omkostnadsstaterna

ingående posterna. De gjorda beräkningarna rörande förevarande utgifter

torde på grund härutav vara långt mera approximativa än beträffande

löner och engångskostnader. Att på detta stadium av frågans behandling

taga någon mera bestämd ståndpunkt till ifrågavarande omkostnader läte

sig fördenskull knappast göra. Något sådant torde enligt departementschefens

mening ej heller erfordras för närvarande, utan torde därmed

lämpligen anstå, tills anslag för ändamålet behövde äskas hos riksdagen.

För närvarande borde ståndpunkt tagas till de föreslagna omkostnadsstaterna

endast i vad de däri ingående posterna kunna anses påverka själva

läggningen av lantbrukshögskolan, centralanstalten och växtskyddsanstalten.

Sådana frågor som örn elevstipendier skulle utgå, örn medel skulle

ställas till förfogande för docentstipendier o. s. v. borde nämligen avgöras

i förevarande sammanhang. I dylikt hänseende hade departementschefen

ingen erinran att göra mot utredningsmännens förslag.

Vidkommande Alnarp hava de sakkunniga beräknat de årliga omkostnaderna

för mejeriundervisningen till 20,475 kronor. Utredningsmännens

förslag till omkostnadsstat för mejeriförsöken slutar å 16,000 kronor. De

årliga omkostnaderna för trädgårdsundervisningen skulle enligt de sakkunniga

betinga ett anslag av 11,300 kronor.

Departementschefen har framhållit, att en omkostnadsstat för lantbruksskolan

å Alnarp med dess högre kurs icke kunde uppgöras, förrän nämnda

skola och egendomen bokföringsmässigt skilts från varandra. För detta

ändamål erfordrades en särskild utredning om förhållandet mellan lantbruksskolan

och egendomen. En dylik utredning hade icke kunnat med
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

hinnas inom sådan tid, att dess resultat skulle kunnat föreläggas 1931 års

riksdag. Då departementschefen ansett det vara synnerligen viktigt, att

förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande prövades av

årets riksdag och då omkostnadsstatens utseende föga inverkade på undervisningens

läggning och organisation, hade han biträtt den meningen,

att det borde kunna anstå med framläggande av förslag till omkostnadsstat

för lantbruksskolan till dess anslag för ändamålet behövde äskas av

riksdagen. Så mycket mindre hinder borde kunna uppresas mot en dylik

ordning, som det under alla omständigheter endast kunnat bliva tal örn att

bedöma omkostnadsstatens konturer men ej dess närmare belopp.

Högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag till omkostnadsstater

för mejeriundervisning, mejeriförsök och trädgårdsundervisning har departementschefen

ansett sig kunna biträda i motsvarande avseende som

ovan i fråga örn förslagen till omkostnadsstater för lantbrukshögskolau,

centralanstalten och växtskyddsanstalten.

utskottet. Utskottet inser de stora svårigheter, som möta att på frågans nuvarande

stadium med någon säkerhet beräkna de årliga omkostnaderna. Vad departementschefen

under denna avdelning anfört giver därför icke utskottet

anledning till erinran.

Övergången fran nuvarande förhållanden till den ovan föreslagna

organisationen (12.)

Propositionen. Enligt propositionen skulle lantbrukshögskolan börja sin verksamhet den

1 november 1932. Till nuvarande agronomkursen vid Ultuna lantbruksinstitut

skulle elever icke vidare intagas. Hösten 1931 skulle elever för sista

gången intagas till konsulentkurs å Ultuna. Genom dessa anordningar

komme Ultuna lantbruksinstitut att upphöra med sin verksamhet samtidigt

med att lantbrukshögskolan trädde i funktion.

Centralanstaltens båda avdelningar för jordbruk och husdjursskötsel

med undantag för underavdelningen för mejerihantering skulle från och

med den 1 november 1932 bilda den nya centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet. Med hänsyn till byggnadsarbetets fortskridande

vid Ultuna kunde anstalten emellertid icke flyttas till sistnämnda plats

förrän under loppet av år 1935, varför anstalten under tiden skulle vara kvar

i den nuvarande förläggningen å Experimentalfältet.

Högre kurs vid lantbruksskolan vid Alnarp skulle inrättas från och med

den 1 november 1933. Elever vid nuvarande agronomkurs borde därför

intagas vid lantbruksinstitutet därstädes för sista gången år 1931. I konsulentkurs

å Alnarp borde elever intagas sista gången år 1932, men denna

gång såväl till jordbruks- som husdjurslinjerna. Den högre mejeriundervisningen

skulle likaledes taga sin början sistnämnda dag. I konsulentkurs

å mejerilinjen skulle följaktligen elever intagas för sista gången 1932.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Den 1 november 1932 skulle ävenledes centralanstaltens underav delning

för mejerihantering omorganiseras till självständig avdelning, vilken intill

den 1 november 1933 skulle vara förlagd till Stockholm såsom en del av

centralanstalten men som vid nämnda tidpunkt skulle överflyttas till Alnarp.

Vid högre trädgårdskursen vore undervisningen avsedd att börja

den 1 november 1934.

Under denna avdelning hava vidare föreslagits vissa åtgärder för reglering

av förhållandena med avseende å lärarfrågan, första tillsättande

av professorer m. m. under övergångstiden i fråga, varom utskottet vill

hänvisa till sid. 401—415 i propositionen. Som vissa professorsbefattningar

skulle nytillsättas redan från och med den 1 juli 1932 har departementschefen

ansett det böra få ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga

bestämmelser rörande förfarandet vid det första tillsättandet av professorer.

Propositionen innefattar tillika begäran örn bemyndigande för

Kungl. Majit att vidtaga under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 erforderliga

åtgärder för tillsättande av befattningar vid lantbrukshögskolan, växtskvddsanstalten

samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Mot de ifrågasatta övergångsanordningarna synes utskottet intet vara

att erinra. Utskottet tillstyrker jämväl, att bemyndigande lämnas Kungl.

Majit att träffa under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 erforderliga åtgärder

för tillsättande av befattningar vid ifrågavarande undervisningsanstalter.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla den synnerliga betydelsen

av att kunna från början till ifrågavarande befattningar förvärva

personer med framstående kvalifikationer, på samma gång utskottet väl

inser de svårigheter, som härvidlag i fråga örn vissa befattningar kunna

komma att möta med hänsyn till att någon undervisning för beredelse till

vetenskapligt forskningsarbete speciellt inom jordbruksområdet icke tidigare

funnits att tillgå i vårt land.

Med hänsyn till det föreliggande förslagets karaktär att såsom ovan

framhållits allenast utgöra stommen till den högre lantbruksundervisningens

omorganisation kräves, såsom i det föregående ock anförts, för

de olika detaljernas utformning vidare utredning och övervägande.

Då det för befordrande av frågans rationella lösning torde vara av vikt,

att de personer, vilka sedan skola hava att ytterst ansvara för anstalternas

ledning och utveckling, bliva satta i tillfälle att pa ett sa tidigt

stadium som möjligt taga verksam del i organisationsarbetets närmare

utformning, förutsätter utskottet vidkommande lantbrukshögskolan och

centralanstalten för jordbruksförsök, att ifrågavarande uppdrag anförtros

åt de personer, som kunna tänkas komma att utgöra dessa båda institutioners

styrelse.

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932 (13.)

Propositionen. Under denna avdelning finnes återgiven en inom jordbruksdepartementet

upprättad P. M. rörande fördelningen av de i fråga örn förevarande

förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande m. m

föreslagna engångskostnaderna, varur må återgivas följande sammanställning.

Fördelningen av engångsanslag på olika budgetär.

:

Buda

i t år e t

i1931/1932j1932/1933

1933/1934| 1934/1935

Summa

Byggnader och fasta anläggningar:

|

Lantbrukshögskolan ...........

600,000

500,600

252,900

1,353,500

Centralanstalten .................

—

—

—

383,000

383,000

Alnarpsinstitutet ..................

50,000

328,000

265,800

107,200

751,000

Inredning och inventarier:

Lantbrukshögskolan.............

—

96,400

96,400

_

192,800

Centralanstalten ...............

—

—

—

33,000

33,000

Alnarpsinstitutet ............

—

—

104,000

15,400

119,400

U ndervisningsmaieriel:

Lantbrukshögskolan...............

-

34,000

66,000

100,000

Alnarpsinstitutet ..................

-

- I

7,000

13,000

20,000

Summa kronor

650,000

959,000|

792,100

551,600

2,952,700

Departementschefen har funnit de i nyss berörda P. M. angivna grunderna

för en approximativ beräkning av de för genomförandet av föreliggande

förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande erforderliga

engångskostnadernas fördelning på olika budgetår kunna i sina

huvuddrag godtagas. Han har därvid dock särskilt understrukit, att fördelningen

icke blott vore ungefärlig, utan även att betrakta såsom preliminär.

Under arbetenas fortgång kunde det sålunda visa sig erforderligt,

att de olika leden i byggnadsprogrammet utfördes i annan ordning

än den i P. M. föreslagna. Dylika förändringar i planen borde givetvis

i så fall få företagas. Beträffande de arbeten, som borde komma till utförande

under budgetåret 1931/1932, har departementschefen förordat det i

P. M. framlagda förslaget. För nämnda budgetår skulle sålunda anvisas

650,000 kronor, varav 600,000 kronor avse lantbrukshögskolan och 50,000

kronor Alnarpsinstitutet. Anslagen hava ansetts böra givas reservationsanslags

natur.

Vtshotut. Vad departementschefen under denna avdelning anfört ger utskottet

icke anledning till annan erinran än att på grund av den förkortning av

lantbruksskolans högre kurs i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, som

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

41

utskottet förordat, sammanlagda byggnadskostnaden på sätt redan här

ovan nämnts kommer att minskas med i runt tal 115,000 kronor. Minskningen

har emellertid ingen betydelse med avseende å anslagsbeloppet för

budgetåret 1931/1932.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I) att riksdagen må med anledning av Kungl.

Maj :ts förevarande proposition och motionen II: 403

samt med avslag å motionerna I: 232, II: 389, 402, 404,

405 och 406

1) dels besluta, att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen tillstyrkta förslag med

av utskottet däri föreslagna jämkningar skola inrättas

vid Ultuna en lantbrukshögskola och en centralanstalt

för försöksväsendet å jordbruksområdet, vid

Experimentalfältet en växtskyddsanstalt samt vid

Alnarp ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;

2) dels för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader

avseende lantbrukshögskolan ett extra reservationsanslag

av 600,000 kronor;

b) för vattenledningsanläggning vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor;

c) för beredande av understöd åt folkhögskola för

anordnande av specialkurs för vissa lantbruksstuderande

ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor;

d) för beredande av understöd åt elever vid specialkurs

för vissa lantbruksstuderande ett extra förslagsanslag

av 7,500 kronor;

3) dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under

tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 erforderliga åtgärder

för tillsättande av befattningar vid lantbrukshögskolan,

växtskyddsanstalten och Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut;

II) att motionen II: 403, i den mån den icke kan anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och

hemställt, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1931.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Utskottet.

^Sid 20.)

Utskottet.

<Sid. 30.)

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Elof B. Andersson, Johan

Bernhard Johansson, Granath*, Gabrielsson*, Dalberg och Henriksson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Sköld, Hed■>

lund i Häste, Carlström*, Uddenberg, Månsson i Erlandsro och Pehrsson i Bramstorp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar ^Sederholm och Johan Bernhard Johansson, som ansett, att

utskottets utlåtande hort hava följande lydelse.

Inträdesfordringar (6).

Vad propositionen innehåller---fordran på tre års jordbruksprak
tik

alltför sträng.

I förevarande avseende synes de av de sakkunniga uppställda kraven

på praktiska förkunskaper för inträde vid högskolan vara tämligen väl

avvägda. Utskottet anser sålunda att fordran på i regel två års väl vitsordad

jordbrukspraktik kan godtagas. Dock bör därvid iakttagas---

till Kungl. Majlis förslag.

---någon riksdagens åtgärd (sid. 41).

2) av herr Sederholm, som utöver den i ovanberörda reservation angivna

ändringen i utskottets utlåtande ansett, att motiveringen i nedanstående

del bort hava följande ändrade lydelse.

Befattningshavare och administration (8). ,

Vad propositionen under---böra utse fyra. Det vill emellertid

synas utskottet i viss mån tveksamt, huruvida, såsom propositionen förutsätter,

bland de ledamöter, som skola utses av Kungl. Majit, självfallet hör

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

43

ingå en representant för försöksverksamheten utom högskolan och centralanstalten.

Örn så bör ske torde enligt utskottets mening få bero på örn

vid närmare prövning förhållandena kunna anses höra därtill föranleda.

I samband med---kunna äga rum.

3) av herrar Henriksson, Månsson i Erlandsro och Pehrsson i Bramstorp,

som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande ändrade lydelse.

»Det förslag'' till ordnande av den högre lantbruksundervisningen och

den försöksverksamhet, som för närvarande bedrives av centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, vilket av Kungl. Majit framlagts

i proposition nr 143, innebär, såsom av den förut lämnade redogörelsen

framgår, att vid Ultuna skall upprättas en lantbrukshögskola, i

vilken vissa avdelningar av centralanstalten skola inordnas, att centralanstaltens

jordbruks- och husdjursavdelningar skola organiseras som en

fristående anstalt för jordbruksförsök med förläggning vid Ultuna, att

vid Experimentalfältet skall inrättas en växtskyddsanstalt samt att det

nuvarande lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp skall omorganiseras

till ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, där bland annat den

nuvarande agronomkursen skulle ersättas av en ''lantbruksskolans högre

kurs’. Förslaget i fråga grundar sig på vissa utredningar, av vilka den

första och mest omfattande tillkommit närmast med anledning av 1926

år riksdags skrivelse nr 182, vari anhölls örn en allsidig utredning samt

förslag snarast möjligt rörande lämpligaste sättet för ordnande av den

högre lantbruksundervisningen.

De med anledning av denna riksdagens skrivelse av chefen för kungl,

jordbruksdepartementet jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit tillkallade

sakkunniga, ''högre lantbruksundervisningssakkunniga’, verkställde

en i vissa avseenden mycket omfattande och fullständig utredning angående

den högre lantbruksundervisningens ordnande. I ett avseende, nämligen

beträffande frågan örn antalet undervisningsanstalter, var utredningen

emellertid mycket knapphändig och bristfällig. På grundval av

en enkel beräkning av antalet befattningshavare, som kunde förväntas

söka sin teoretiska utbildning vid en högre lantbruksundervisningsanstalt,

därest en sådan bomme till stånd, konimo de sakkunniga till det

resultatet, att en utbildningsanstalt för ifrågavarande uppgift kunde anses

tillfyllest. Som en följd härav underläto de sakkunniga helt och

hållet att underkasta spörsmålet örn den högre lantbruksundervisningens

ordnande genom en utbyggnad av de håda lantbruksinstituten någon som

helst undersökning och prövning. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt,

som både den föregående utvecklingen på området och de väsentligt

olika jordbruksförhållande i vårt lands olika delar borde ha givit

anledning till att i första hand undersöka just denna form för en nyorganisation

av ifrågavarande undervisning. Ett ytterligare skäl här
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

för borde ha varit de möjligheter för samarbete mellan instituten och

närliggande universitet, som redan förefunnits och som påtagligen utan

större svårigheter skulle lia kunnat ytterligare utvecklas.

Genom denna från början ensidiga inriktning av utredningen örn den

högre lantbruksundervisningen har också det fortsatta utredningsarbetet

kommit att uteslutande räkna med alternativet en lantbrukshögskola.

Såväl i högre lantbruksundervisningssakkunnigas betänkande

som i de däröver avgivna yttrandena har spörsmålet örn den yttre organisationen

närmast gällt var denna enda högskola skulle förläggas. Samma

har förhållandet varit i Kungl. Maj:ts propositioner i ärendet till

1930 års riksdag nr 249 och till innevarande års riksdag nr 143.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag i sistnämnda proposition skall den ifrågasatta

lantbrukshögskolan förläggas till Ultuna och den nuvarande agronomkursen

vid Alnarp ersättas av en lantbruksskolans högre kurs. Härmed

skulle sålunda all högre lantbruksundervisning i egentlig mening

berövas södra Sverige och förläggas långt norr örn de trakter, där vårt

lands mest intensiva jordbruk bedrives. Gent emot ett sådant ordnande

av den högre lantbruksundervisningen har i motionerna I: 232 samt

11:389, 11:405 och 11:406 uttalats starka betänkligheter. I sagda motioner

ha också påvisats de stora olägenheter, som kunna befaras bliva

en följd av den föreslagna organisationen. Utskottet vill för sin del ansluta

sig till den uppfattning i nämnda avseende, varåt motionärerna

givit utryck. Skall den högre lantbruksundervisningen i vårt land bliva

till största möjliga gagn, måste de vid densamma verksamma lärarekrafterna

lia möjlighet till intim kontakt med jordbruket, särskilt där det

bedrives som mest intensivt och rationellt. Och detsamma gäller för dem

med hänsyn till den forskning på jordbrukets område, som de enligt allmän

uppfattning också böra bedriva.

På grund av dessa i korthet antydda och i nämnda motioner utförligare

omnämnda omständigheter skulle det enligt utskottets mening vara ett

missgrepp att nedlägga den högre lantbruksundervisning, som hittills

förekommit i landets i fråga örn jordbruk mest framstående del, förlägga

densamma till Ultuna. Utskottet håller före, att den högre lantbruksundervisningen

i stället bör ordnas på så sätt, att de båda nuvarande

lantbruksinstituten ombildas och utbyggas. Härigenom skulle

denna undervisning kunna försiggå med vederbörligt hänsynstagande

till de vitt skilda förhållandena i vårt land och sålunda bliva till största

möjliga gagn för jordbruket i dess helhet.

Mot förslaget att i vårt land bibehålla tvenne anstalter för högre lantbruksundervisning

kan invändas, att en! sådan torde vara tillräcklig. Härtill

kan emellertid erinras, dels att antalet studerande torde bliva större,

örn det finns två dylika läroanstalter, förlagda till olika delar av landet,

och gagnet av undervisningen därmed också större, dels att då för exem
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

45

pelvis ingenjörsutbildning finns två högskolor samt för den alllmänna

högre utbildningen två universitet och två högskolor, torde det icke kunna

anses vara ett oberättigat krav, att två högre undervisningsanstalter för

lanthushållningen upprätthållas. Genom ett inordnande av den statliga

forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i dessa anstalter

skulle för övrigt de sammanlagda kostnaderna för hela den berörda

verksamheten icke behöva överskrida vad som med hänsyn till

jordbrukets betydelse för vårt land kan anses skäligt. Möjligt är också

att genom ett utvidgat samarbete med universiteten och en viss specialisering

i undervisningen vid de båda läroanstalterna vissa besparingar

skulle kunna åstadkommas. Skulle en förnyad utredning giva vid handen,

att en sådan organisation icke inom rimliga kostnader kan tillgodose

de krav, som man numera ställer på den högre lantbruksundervisningen,

torde, med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av närmare kontakt med

andra specialläroanstalter, frågan örn inrättande och förläggning av en

högskola i Stockholm böra tagas i förnyat övervägande.

Utskottet vill i detta sammanhang ej heller underlåta påpeka, att även

själva undervisningsplanen i sitt nuvarande skick företer vissa brister.

Propositionens förslag anlägger enligt utskottets mening alltför mycket

produktionstekniska synpunkter på föreliggande problem och förbiser i allt

för hög grad avsättnings- och merkantila synpunkter. Då de senare i våra

dagar träda i förgrunden icke blott hos oss utan jämväl även i andra länder,

vilka dock redan ordnat eller för närvarande tillfredsställande ordna

denna del av undervisningen, synes det utskottet nödvändigt att, då vi nu

skola lösa frågan örn den högre lantbruksundervisningen, detta sker efter

fullt moderna principer. Utan att ingå på närmare detaljgranskning av

propositionen i denna punkt anser utskottet, att de i ovan omnämnda motion

II: 404 anförda synpunkterna böra beaktas vid den av utskottet föreslagna

förnyade utredningen.

Av det anförda framgår, att det förslag till ordnande av den högre

lantbruksundervisningen, som av Kungl. Majit framlagts i propositionen

143, enligt utskottets mening icke kan anses innebära en lycklig lösning

av denna för vårt land och dess jordbruk synnerligen betydelsefulla

fråga. Ehuru utskottet finner det angeläget, att den högre lantbruksundervisningen

snarast möjligt blir ordnad, nödgas utskottet därför avstyrka

bifall till propositionen ifråga. Samtidigt vill emellertid utskottet

tillstyrka riksdagen att hos Kungl. Majit göra framställning örn framläggande

snarast möjligt av nytt förslag till ordnandet av ifrågavarande

undervisning.

Vid det förnyade övervägande av den högre lantbruksundervisningens

ordnande, som utskottet anser bör komma till stånd, torde jämväl ett par

motionsvis berörda spörsmål böra närmare uppmärksammas. Härvid syf
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

tar utskottet dels på organisationen av statens växtskyddsanstalt, dels

också på förläggningen av den nuvarande Centralanstaltens husdjursavdelning.

I motionerna II: 389 och 406 har sålunda framhållits, att växtskyddsanstalten

för att bliva till avsett gagn måste ordnas så att dess

verksamhet bedrives i intimt samband med såväl växtförädlingen som

med jordbruket i de delar, där de största arealerna av de viktigaste grödorna

odlas och där även växtsjukdomarna visat sig mest kännbara. Utskottet,

som finner denna uppfattning riktig, håller i enlighet härmed

före, att den föreslagna växtskyddsanstalten, varav behov otvivelaktigt

förefinnes, bör antingen förläggas till södra Sverige eller — örn detta med

hänsyn till dess administrativa uppgift ej lämpligen kan ske — ordnas så

att en avdelning eller filial av densamma upprättas i nämnda landsdel.

Vidare vill utskottet framhålla, att starka skäl synas tala för att vid en

omorganisation av Centralanstalten för försöksverksamheten på jordbruksområdet

dess nuvarande husdjursavdelning förlägges till Alnarp.

Härigenom skulle den visserligen bliva skild från jordbruksavdelningen,

men denna olägenhet torde mer än väl uppvägas, därigenom att den i

stället finge tillfälle till direkt samarbete med den till Alnarp förflyttade

mejeriavdelningen eller kanske rättare den försöksverksamhet, som skall

ersätta densamma. Den dominerande ställning i fråga örn animal produkt

tion i vårt land, som sydligaste Sverige för närvarande intager, torde

också utgöra en tillräckligt kraftig motivering för husdjursavdelningens

förläggning till detta område.

Slutligen vill utskottet framhålla, att ett ordnande av den högre lantbruksundervisningen

i enlighet med ovan angivna riktlinjer icke behöver

utgöra hinder för anordnande av en sådan lantbruksskolans högre kurs,

varom förslag framlägges i proposition 143. En sådan kurs, som närmast

synes böra räknas till den lägre lantbruksundervisningen, torde kunna

upprättas oberoende av hur den högre undervisningen på området ordnas.

Med hänsyn till att undervisningen i en sådan kurs för att bliva till

största möjliga gagn måste anpassas efter ortsförhållandena torde det

också böra övervägas, huruvida icke från början tvenne sådana kurser,

därav en i mellersta Sverige, böra inrättas.

Av det ovan anförda torde bl. a. framgå, att utskottet dels finner sig

böra avstyrka bifall till motionen II: 404, dels anser sig icke ha anledning

att ingå på de i motionerna II: 402 och 403 behandlade detaljspörsmålen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke

må vinna riksdagens bifall;

2) att riksdagen må med anledning av motionerna

I: 232 samt II: 389, 405 och 406 i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn den närmare utredning rörande den

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

47

högre lantbruksundervisningens ordnande, som kan

påkallas med hänsyn till vad utskottet här ovan anfört,

samt örn framläggande för riksdagen snarast

möjligt av förnyat förslag i ärendet;

3) att motionerna II: 402, 403 och 404 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den högre lantbruksundervisningens ordnande m. m. jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten