Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån för Norrland.

1931-05-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1931:87, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån för Norrland.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 87.

1

Nr 87.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1931 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag

rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån

för Norrland.

(lia avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen nr 10 i första kammaren av herr Johansson,

Johan Peter, och nr 15 i andra kammaren av herr Olofsson, har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn

utredning och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån

för Norrland.

Beträffande de skäl, som åberopas såsom stöd för denna hemställan, får

utskottet hänvisa till motionerna.

över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden

av statskontoret och lantbruksstyrelsen, vilka yttranden såsom bilaga fogats

vid detta utlåtande.

Motionärernas framställning avser, att statsmedel i form av räntefria,

kortfristiga lån måtte ställas till förfogande för att vid de tillfällen, då

kapitalbrist hos jordbruket i allmänhet gör sig gällande, särskilt under

årets två sista och fyra första månader, bringa det norrländska jordbruket

ett välbehövligt stöd. Såsom motiv för denna säraktion till det norrländska

jordbrukets fördel anföra motionärerna, att de åtgärder, som från

statsmakternas sida hittills vidtagits till jordbrukets främjande, under nu

rådande kristid varit av jämförelsevis ringa betydelse för dem, som bedriva

jordbruk i Norrland och i vissa fall till och med vållat dessa jordbruk

bördor i stället för lättnader. Detta gäller enligt motionärernas förmenande

framför allt i fråga örn de åtgärder, som på sista tiden vidtagits

till spannmålsodlingens främjande.

Ehuru utskottet behjärtar motionärernas syfte att bereda det norrländska

jordbruket stöd under nu rådande svåra konjunkturer, har utskottet

dock icke kunnat undgå känna stark tveksamhet mot motionärernas förslag.

På sätt lantbruksstyrelsen framhållit skulle det innebära tillskapandet

av en helt ny form för statsbidrag till jordbrukets stödjande och såsom

styrelsen jämväl antytt skulle detta kunna medföra konsekvenser —

även utanför jordbrukets område — som äro svåra att överblicka. I lik
-

'' Motionernas

innebörd.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 42 haft. (Nr 87.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 87.

het med statskontoret kan utskottet därför icke finna ett statsingripande

av denna art tillrådligt. Visserligen utmynnar framställningen endast i

en anhållan örn utredning, men med den principiella uppfattning i frågan,

som utskottet sålunda hyser, anser sig utskottet dock icke kunna biträda

denna hemställan helst som utskottet finner uppenbart att varken vad

i motionen anföres eller vad som förekommer i lantbruksstyrelsens yttrande

gärna kan anses utgöra tillräcklig grundval för en anhållan örn utredning

i den föreslagna riktningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1:10 och II: 15 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 maj 1931.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande-'' se utlåtande nr 86-

Reservation

av herrar Tjällgren och Andersson i Grimbo, som ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen med anledning av motionerna 1:10

och 11:15 måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

örn utredning och förslag rörande inrättande av en

fond för räntefria jordbrukslån för Norrland.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 87.

3

Kungl, lantbruksstyrelsen.

Bilaga.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Sedan till eder remitterats två likalydande, inom riksdagen av herr

J. P. Johansson och herr Olofsson väckta motioner (1:10 och 11:15) angående

avlåtande till Kungl. Maj:t av skrivelse med anhållan örn utredning

och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån

för Norrland, har kungl, lantbruksstyrelsen anbefallts att till eder

däröver avgiva yttrande.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Motionärernas framställning avser, att statsmedel i form av räntefria,

kortfristiga lån i större omfattning måtte ställas till förfogande för att

vid de tillfällen, då kapitalbrist hos jordbruket i allmänhet gör sig gällande,

särskilt under årets två sista och fyra första månader, bringa det

norrländska jordbruket ett välbehövligt stöd. Såsom motiv för denna

säraktion till det norrländska jordbrukets fördel anföra motionärerna,

att de åtgärder, som från statsmakternas sida hittills vidtagits till jordbrukets

främjande, under nu rådande kristid varit av jämförelsevis ringa

betydelse för dem, som bedriva jordbruk i Norrland och i vissa fall till

och med vållat dessa jordbruk bördor i stället för lättnader. Detta gäller

enligt motionärernas förmenande framför allt i fråga örn de åtgärder,

som på sista tiden vidtagits till spannmålsodlingens främjande.

Det synes lantbruksstyrelsen uppenbart, att vissa av de statliga åtgärder,

som vidtagits till spannmålsodlingens och sockerbetsodlingens främjande,

icke äro ägnade att i någon avsevärd grad gagna det norrländska

jordbruket. Emellertid torde samma synpunkt med skäl kunna göras

gällande i fråga örn en avsevärd del av landets övriga jordbrukare, för

vilka brödsädesprisen sakna ekonomisk betydelse och som icke äro i tillfälle

att odla sockerbetor. Därest särskilda åtgärder vidtagas i syfte att

under sådan motivering bringa det norrländska jordbruket särskilda ekonomiska

fördelar på föreslaget eller liknande sätt, torde med fog dylika

anspråk kunna komma att resas jämväl från andra delar av landet. Redan

detta förhållande gör, att lantbruksstyrelsen måste ställa sig i viss

mån tveksam angående möjligheten att utan allt för vittgående statsekonomiska

konsekvenser beträda den av motionärerna föreslagna vägen.

Genom åtgärder av den art, varom här är fråga, skulle dessutom enligt

lantbruksstyrelsens mening en ny form av statsbidrag tillskapas, eller

bidrag utan någon som helst motprestation, till jordbrukets egentliga

driftskostnader, vartill räntor å rörelsekapitalet givetvis måste räknas.

Det kan enligt lantbruksstyrelsens förmenande tänkas, att detta skulle

komma att medföra konsekvenser jämväl utanför jordbrukets område,

förhållanden som lantbruksstyrelsen dock saknar möjlighet att överblicka,

men som givetvis bidraga till styrelsens tveksamhet örn lämpligheten

att tillmötesgå motionärernas förslag.

Då motionärernas hemställan emellertid utmynnar i en begäran om utredning

i frågan och lantbruksstyrelsen i det krisläge, vari jordbruket

för närvarande befinner sig, finner eventuellt möjliga åtgärder till un
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 87.

derlättande av jordbrukets kapitalanskaffning väl befogade, anser styrelsen

sig, under förutsättning att vid en eventuell utredning ovan anförda

synpunkter bliva beaktade, böra tillstyrka motionerna.

Stockholm den 4 mars 1931.

ERIK INSULANDER.

Georg von Zweigbergk.

Kungl, statskontoret.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom beslut den 6 nästlidne februari bar Kungl. Majit anbefallt statskontoret

att till riksdagens jordbruksutskott avgiva yttrande över följande

inom riksdagen väckta motioner, nämligen:

C) 1:10 och 11:15, likalydande, örn utredning och förslag rörande inrättande

av en fond för räntefria jordbrukslån för Norrland;

I anledning härav får statskontoret med återställande av lantbruksstyrelsen

till eder avlåtna skrivelse, som statskontoret fått från eder mottaga,

anföra följande.

I de likalydande motionerna 1:10 och II: 15 har hemställts örn utredning

och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån

för Norrland. Förslaget avser, att statsmedel skulle ställas till förfogande

för utlämnande vid tider av kapitalbrist hos jordbruket av räntefria,

kortfristiga lån. Motionärerna förmena, att de åtgärder, statsmakterna

nu och tidigare vidtagit till jordbrukets stödjande i vårt land,

för Norrlands vidkommande icke blott varit ineffektiva utan verkat till

skada. Det har under sådana omständigheter synts dem rimligt och rättvist,

att jordbruket i Norrland, som lede under ett hårdare tryck än landet

i övrigt av den rådande depressionen på jordbrukets område, erhölle

någon hjälp, varigenom detta tryck kunde lättas.

Lantbruksstyrelsen framhåller i sitt över motionerna avgivna yttrande,

att vissa av de statliga åtgärder, som vidtagits till spannmålsodlingens

och sockerbetsodlingens främjande, uppenbarligen icke äro ägnade att i

någon avsevärd grad gagna det norrländska jordbruket, men att samma

synpunkt med skäl skulle kunna göras gällande i fråga örn avsevärd del

av landets övriga jordbruk.

Även örn de synpunkter på föreliggande fråga, vilka i motionerna framhållits,

synas vara beaktansvärda, kan statskontoret emellertid icke finna

ett statsingripande i förevarande avseende tillrådligt. Det skulle förvisso

kunna medföra synnerligen vittgående statsekonomiska konsekvenser,

vilka äro mycket svåra att överblicka.

Stockholm den 17 mars 1931.

A. E. M. ERICSSON.

Nils Spilhammar.

Carl Pegron.

311588. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.