Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån för Norrland.
1931-05-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1931:87, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån för Norrland.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 87.
1
Nr 87.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1931 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag
rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån
för Norrland.
(lia avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen nr 10 i första kammaren av herr Johansson,
Johan Peter, och nr 15 i andra kammaren av herr Olofsson, har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn
utredning och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån
för Norrland.
Beträffande de skäl, som åberopas såsom stöd för denna hemställan, får
utskottet hänvisa till motionerna.
över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden
av statskontoret och lantbruksstyrelsen, vilka yttranden såsom bilaga fogats
vid detta utlåtande.
Motionärernas framställning avser, att statsmedel i form av räntefria,
kortfristiga lån måtte ställas till förfogande för att vid de tillfällen, då
kapitalbrist hos jordbruket i allmänhet gör sig gällande, särskilt under
årets två sista och fyra första månader, bringa det norrländska jordbruket
ett välbehövligt stöd. Såsom motiv för denna säraktion till det norrländska
jordbrukets fördel anföra motionärerna, att de åtgärder, som från
statsmakternas sida hittills vidtagits till jordbrukets främjande, under nu
rådande kristid varit av jämförelsevis ringa betydelse för dem, som bedriva
jordbruk i Norrland och i vissa fall till och med vållat dessa jordbruk
bördor i stället för lättnader. Detta gäller enligt motionärernas förmenande
framför allt i fråga örn de åtgärder, som på sista tiden vidtagits
till spannmålsodlingens främjande.
Ehuru utskottet behjärtar motionärernas syfte att bereda det norrländska
jordbruket stöd under nu rådande svåra konjunkturer, har utskottet
dock icke kunnat undgå känna stark tveksamhet mot motionärernas förslag.
På sätt lantbruksstyrelsen framhållit skulle det innebära tillskapandet
av en helt ny form för statsbidrag till jordbrukets stödjande och såsom
styrelsen jämväl antytt skulle detta kunna medföra konsekvenser —
även utanför jordbrukets område — som äro svåra att överblicka. I lik
-
'' Motionernas
innebörd.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 10 sami. 42 haft. (Nr 87.)
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 87.
het med statskontoret kan utskottet därför icke finna ett statsingripande
av denna art tillrådligt. Visserligen utmynnar framställningen endast i
en anhållan örn utredning, men med den principiella uppfattning i frågan,
som utskottet sålunda hyser, anser sig utskottet dock icke kunna biträda
denna hemställan helst som utskottet finner uppenbart att varken vad
i motionen anföres eller vad som förekommer i lantbruksstyrelsens yttrande
gärna kan anses utgöra tillräcklig grundval för en anhållan örn utredning
i den föreslagna riktningen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionerna 1:10 och II: 15 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 maj 1931.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande-'' se utlåtande nr 86-
Reservation
av herrar Tjällgren och Andersson i Grimbo, som ansett, att utskottet
bort hemställa,
att riksdagen med anledning av motionerna 1:10
och 11:15 måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
örn utredning och förslag rörande inrättande av en
fond för räntefria jordbrukslån för Norrland.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 87.
3
Kungl, lantbruksstyrelsen.
Bilaga.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Sedan till eder remitterats två likalydande, inom riksdagen av herr
J. P. Johansson och herr Olofsson väckta motioner (1:10 och 11:15) angående
avlåtande till Kungl. Maj:t av skrivelse med anhållan örn utredning
och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån
för Norrland, har kungl, lantbruksstyrelsen anbefallts att till eder
däröver avgiva yttrande.
Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.
Motionärernas framställning avser, att statsmedel i form av räntefria,
kortfristiga lån i större omfattning måtte ställas till förfogande för att
vid de tillfällen, då kapitalbrist hos jordbruket i allmänhet gör sig gällande,
särskilt under årets två sista och fyra första månader, bringa det
norrländska jordbruket ett välbehövligt stöd. Såsom motiv för denna
säraktion till det norrländska jordbrukets fördel anföra motionärerna,
att de åtgärder, som från statsmakternas sida hittills vidtagits till jordbrukets
främjande, under nu rådande kristid varit av jämförelsevis ringa
betydelse för dem, som bedriva jordbruk i Norrland och i vissa fall till
och med vållat dessa jordbruk bördor i stället för lättnader. Detta gäller
enligt motionärernas förmenande framför allt i fråga örn de åtgärder,
som på sista tiden vidtagits till spannmålsodlingens främjande.
Det synes lantbruksstyrelsen uppenbart, att vissa av de statliga åtgärder,
som vidtagits till spannmålsodlingens och sockerbetsodlingens främjande,
icke äro ägnade att i någon avsevärd grad gagna det norrländska
jordbruket. Emellertid torde samma synpunkt med skäl kunna göras
gällande i fråga örn en avsevärd del av landets övriga jordbrukare, för
vilka brödsädesprisen sakna ekonomisk betydelse och som icke äro i tillfälle
att odla sockerbetor. Därest särskilda åtgärder vidtagas i syfte att
under sådan motivering bringa det norrländska jordbruket särskilda ekonomiska
fördelar på föreslaget eller liknande sätt, torde med fog dylika
anspråk kunna komma att resas jämväl från andra delar av landet. Redan
detta förhållande gör, att lantbruksstyrelsen måste ställa sig i viss
mån tveksam angående möjligheten att utan allt för vittgående statsekonomiska
konsekvenser beträda den av motionärerna föreslagna vägen.
Genom åtgärder av den art, varom här är fråga, skulle dessutom enligt
lantbruksstyrelsens mening en ny form av statsbidrag tillskapas, eller
bidrag utan någon som helst motprestation, till jordbrukets egentliga
driftskostnader, vartill räntor å rörelsekapitalet givetvis måste räknas.
Det kan enligt lantbruksstyrelsens förmenande tänkas, att detta skulle
komma att medföra konsekvenser jämväl utanför jordbrukets område,
förhållanden som lantbruksstyrelsen dock saknar möjlighet att överblicka,
men som givetvis bidraga till styrelsens tveksamhet örn lämpligheten
att tillmötesgå motionärernas förslag.
Då motionärernas hemställan emellertid utmynnar i en begäran om utredning
i frågan och lantbruksstyrelsen i det krisläge, vari jordbruket
för närvarande befinner sig, finner eventuellt möjliga åtgärder till un
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 87.
derlättande av jordbrukets kapitalanskaffning väl befogade, anser styrelsen
sig, under förutsättning att vid en eventuell utredning ovan anförda
synpunkter bliva beaktade, böra tillstyrka motionerna.
Stockholm den 4 mars 1931.
ERIK INSULANDER.
Georg von Zweigbergk.
Kungl, statskontoret.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom beslut den 6 nästlidne februari bar Kungl. Majit anbefallt statskontoret
att till riksdagens jordbruksutskott avgiva yttrande över följande
inom riksdagen väckta motioner, nämligen:
C) 1:10 och 11:15, likalydande, örn utredning och förslag rörande inrättande
av en fond för räntefria jordbrukslån för Norrland;
I anledning härav får statskontoret med återställande av lantbruksstyrelsen
till eder avlåtna skrivelse, som statskontoret fått från eder mottaga,
anföra följande.
I de likalydande motionerna 1:10 och II: 15 har hemställts örn utredning
och förslag rörande inrättande av en fond för räntefria jordbrukslån
för Norrland. Förslaget avser, att statsmedel skulle ställas till förfogande
för utlämnande vid tider av kapitalbrist hos jordbruket av räntefria,
kortfristiga lån. Motionärerna förmena, att de åtgärder, statsmakterna
nu och tidigare vidtagit till jordbrukets stödjande i vårt land,
för Norrlands vidkommande icke blott varit ineffektiva utan verkat till
skada. Det har under sådana omständigheter synts dem rimligt och rättvist,
att jordbruket i Norrland, som lede under ett hårdare tryck än landet
i övrigt av den rådande depressionen på jordbrukets område, erhölle
någon hjälp, varigenom detta tryck kunde lättas.
Lantbruksstyrelsen framhåller i sitt över motionerna avgivna yttrande,
att vissa av de statliga åtgärder, som vidtagits till spannmålsodlingens
och sockerbetsodlingens främjande, uppenbarligen icke äro ägnade att i
någon avsevärd grad gagna det norrländska jordbruket, men att samma
synpunkt med skäl skulle kunna göras gällande i fråga örn avsevärd del
av landets övriga jordbruk.
Även örn de synpunkter på föreliggande fråga, vilka i motionerna framhållits,
synas vara beaktansvärda, kan statskontoret emellertid icke finna
ett statsingripande i förevarande avseende tillrådligt. Det skulle förvisso
kunna medföra synnerligen vittgående statsekonomiska konsekvenser,
vilka äro mycket svåra att överblicka.
Stockholm den 17 mars 1931.
A. E. M. ERICSSON.
Nils Spilhammar.
Carl Pegron.
311588. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.