Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1

1931-01-27 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1931:1, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 27 januari 1931 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen angående godkännande av en

mellan Sverige och Island undertecknad konvention angående

fredligt avgörande av tvister.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava håda kamrarna hänvisat en

av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr 8, däri Kungl. Majit,

under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

den 30 december 1930 samt med överlämnande av texten till en konvention

mellan Sverige och Island angående fredligt avgörande av tvister,

vilken undertecknats den 27 juni 1930, äskat riksdagens godkännande av

nämnda konvention.

Konventionen är av följande lydelse i

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 5 sami. 1 häft. (Nr 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

KONVENTION

mellan Sverige och Island angående

fredligt avgörande av tvister.

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Hans Majestät Konungen av Island

och Danmark, vilka äro besjälade av

önskan att främja strävandena till avgörandet

på fredlig väg av mellanstatliga

tvister, hava i detta syfte överenskommit

att avsluta en konvention angående

fredligt avgörande av tvister,

som må uppstå mellan Sverige och Island,

och hava till Sina fullmäktige för

avslutandet av en sådan konvention

utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin Envoyé extraordinaire och Ministre

plénipotentiaire i Köpenhamn, Oskar

Anton Herman Ewerlöf och

Hans Majestät Konungen av Island

och Danmark: Islands Försteminister

Tryggvi Thorhallsson,

vilka, därtill vederbörligen bemyndigade,

överenskommit örn följande bestämmelser:
Artikel

1.

Uppstår mellan Sverige och Island

rättstvist, som är hänförlig till någon av

de i art. 36, mom. 2, av stadgan för den

fasta mellanfolkliga domstolen angivna

kategorier och som icke kunnat lösas

på diplomatisk väg, skall den hänskjutas

till avgörande inför nämnda domstol

i enlighet med bestämmelserna i

sagda stadga.

Tvister, i fråga örn vilka särskilda

avtal örn doms- eller skiljedomsförfarande

gälla mellan de fördragsslutande

parterna, skola behandlas enligt bestämmelserna

i dessa avtal.

SAMNINGUR

milli Islands og Svipjööar ulli lausn

deiluinåla med friösamlegum haetta.

Hans håtign konungur Islands og

Danmerkur og hans håtign konungur

Svipjööar, sem oska eindregiö aö styöja

viöleitnir aö jafna å friösamlegan nått

millirikjadeilum, hata, meö paö tyrir

augum, komiö sier saman um aö gera

samning um friosamlega lausn. deilumåla,

sem kunna aö risa milli Islands

og Svipjööar, og hata utnefnt sem fulltrua

sina til pess aö gera slikan samning:
Hans

håtign konungur Islands og

Danmerkur: Forssetisråöherra Islands

Tryggva jpörhallsson og

Hans håtign konungur Svipjööar:

Sendiherra sinn i Kaupmannahöfn

Oskar Anton Herman Ewerlöf,

sem meö gildu umboöi hata oröiö

åsåttir um eftirfylgjandi åkvseöi:

1. grein.

Rjettardeilum, sem kunna aö risa

milli Islands og Svipjööar, sem hsegt

er aö heimfaera undir einhverja på

tegund, sem nefndar eru i 36. grein 2.

målsgrein i regulgjörö fasta alpjööadömstölsins,

skal, svo framarlega sem

ekki befur tekist aö jafna deilurnar

milli stjörnarfulltrua rikjanna, visaö

til urlausnar fyrnefnds domstols i samr

jern i viö åkvseöi reglugjöröarinnar.

Deilur, sem eru pess efnis, aö um

peer gilda sjerstök åkvaeöi milli pessara

tveggja landa um doms- eöa gjöröardömsmeöferö,

skulu sseta peirri meöferö,

sem pari hin sömu åkvaeöi maeia

tyrir um.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Ar 7.

3

Meningsskiljaktighet rörande tolkningen

av förevarande konvention skall avgöras

av den fasta mellanfolkliga domstolen.

Artikel 2.

De fördragsslutande parterna förplikta

sig att till skiljedomsförfarande jämlikt

nedanstående bestämmelser hänskjuta

alla andra än de i art. 1 omnämnda

tvister. Innan en tvist göres

till föremål för skiljedomsförfarande,

skola parterna söka enas örn dess hänskj

utande till undersöknings- och förlikningsförfarande

inför en i sådant syfte

särskilt tillsatt förlikningsnämnd.

Därest icke inom sex månader efter

det en av parterna föreslagit undersöknings-

och förlikningsförfarande enighet

uppnåtts örn tvistens hänskj utande till

sådant förfarande och örn förlikningsnämndens

sammansättning, skall tvisten

på endera partens yrkande hänskjutas

till skiljedom.

Parterna äro ense örn att de tvister,

som avses i förevarande artikel, skola

avgöras efter grundsatserna för rätt och

billighet.

Artikel 3.

Därest parterna ej annorlunda överenskomma,

skall skiljedomstol för behandling

av tvist jämlikt art. 2 i denna

konvention tillsättas i enlighet med bestämmelserna

i Haag-konventionen den

18 oktober 1907 för avgörande på fredlig

väg av internationella tvister, avdelning

IV, kap. II.

Artikel 4.

I den mån parterna i fråga örn skilj edomsförfarandet

ej annorlunda överenskomma,

skola bestämmelserna i Haagkonventionen

den 18 oktober 1907 för

avgörandet på fredlig väg av internationella

tvister, avdelning IV, kap. III,

därvid lända till efterrättelse.

Därest sådant skiljeavtal, som avses i

sagda Haag-konvention, ej undertecknats

inom sex månader efter det ena

parten till den andra framfört yrkande

örn tvists hänskj utande till skiljedom,

skall skiljeavtal på yrkande av endera

parten fastställas i den ordning, som fö
-

Agreiningar um skilning å samningi

pessum skulu lirskurdadir af fasta

alpjödadömstölnum.

2. grein.

Samningsadilarnir skuldbinda sig til

ad bera nadir gjördardöm samkvsemt

eftirfarandi åkvsedum allar adrar deilur

en peer, sem nefndar eru i 1. grein.

Ädur en gjördardömsmedferd helst,

munn adilarnir leitast vid ad visa

målinu til rannsöknar og såttamedferdar

fyrir sjerstakri partil utnefndri

såttanefnd.

Nu lida 6 månudir frå pvi er annar

adilinn stakk upp å rannsöknar- og

såttamedferd, og ekki hefir nådst samkomulag

um ad visa deilunni til slikrar

medferdar og um utnefning såttanefndar,

på getur hvor adilina um sig

farid fram å ad låta gjördardöm skera

ur deilunni.

Adilarnir eru åsåttir um, ad deilur

peer, sem pessi grein fjallar um, skulu

leystar å grund velli rjeettlsetis og

sanngirni.

3. grein.

Sje ekki ödruvisi åkvedid med samningi,

skal gjördardömur så, er fer med

deilumål samkvsemt 2. grein pessa

samnings, utnefndur i samrsemi vid

åk vte di IV. påttar II. kapitala Haagsampyktarinnar,

frå 18. oktober 1907

um jöfnun deilumåla milli rikja med

fridsamlegum lisetti.

4. grein.

Ad svo miklu leyti sem adilarnir

taka ekki adra åkvördun um gjördardömsmedferd,

skulu åkvsedin i IV.

psetti III. kapitala Haagsampyktarinnar

frå 18. oktober 1907 um jöfnun

deilumåla milli rikja med fridsamlegum

hsetti koma til framkvsemda.

Verdi slikt gjördardömssamkomulag,

sem um rsedir i nefndri Haagsampykt,

ekki undirritad ådur en 6 månudir

eru lidnir frå pvi annar adilinn bar

upp vid hinn tilmseli um ad deiluatridinu

skvldi visa til gjördardöms, skal

gjördardömssamkomulagid, samkvsemt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

reskrives i artiklarna 53 ock 54 i nämnda

Haag-konvention.

I de fall, då förevarande konvention

känvisar till bestämmelserna i Haagkonventionen,

skola dessa bestämmelser

tillämpas parterna emellan oavsett örn

sistnämnda konvention är för dem gällande.

Artikel 5.

Skiljedomstolen äger på endera partens

yrkande angiva de provisoriska åtgärder,

som böra vidtagas för skyddande

av denna parts rätt, för så vitt dessa

åtgärder kunna vidtagas på administrativ

väg.

Artikel 6.

Skiljedomen skall, när anledning därtill

förefinnes, innehålla anvisning rörande

sättet för dess verkställande, särskilt

rörande de tidsfrister, som därvid skola

iakttagas.

Artikel 7.

Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen

i det land, mot vilket yrkande

framställes, skola avgöras av domstol,

varmed här avses jämväl förvaltningsdomstol,

kan vederbörande part

icke påfordra, att det i artiklarna 1 eller

2 avsedda förfarande kommer till användning

förrän genom sakens behandling

vid domstol slutligt utslag avkunnats.

I sådant fall skall tvistens hänskjutande

till dom eller skiljedom ske

senast ett år efter sådant utslag.

Artikel 8.

Har i dom eller skiljedom förklarats,

att ett beslut eller en åtgärd av domstol

eller annan myndighet i ena staten helt

eller delvis står i strid med folkrätten,och

kunna enligt denna stats författning

följderna av beslutet eller åtgärden icke

helt eller delvis undanröjas, så äro parterna

ense örn att den förfördelade parten

i domen eller skilj edomsutslaget må

tillerkännas lämplig gottgörelse på annat

sätt.

ösk annars aöilans, gert å pann hålt,

er meelt er fyrin um i 53. og 54. grein

nefndrar Haagsampyktar.

I peim tilfellum, aö i samningi

pessum er visaö til åkvseöa Haagsampyktarinnar,

skal åkvseöa pessara gsett

milli aöilanna, ån tillits til pess, hvort

sampykt pessi er gildandi fyrir adriana.

5. grein.

Aö ösk annars aöilans skal gjöröardömurinn

maeia fyrir um peer bråöabirgöaråöstafanir,

sem ber aö gera til

pess aö vernda rjettarstööu pessa sama

aöila, svo framarlega sem haegt er aö

gera pessar råöstafanir meö framkvaemdarathöfnum.

6. grein.

Sje åstaeöa til pess talin skal i

dömsoröi tekiö fram, hvernig dömnum

skull fullnaegt, einkanlega aö pvi er

snertir på fresti, sem gaeta ber.

7. grein.

Aö pvi er snertir målefni, sem samkvaemt

löggjöf pess lands, sem krafan

er å hendur gjord, eiga aö saeta urlausn

domstols, hjer meö einnig talinn umboösstjörnardömur,

getur hlutaöeigandi

aöili ekki krafist, aö aöferö su, sem

nefnd er i 1. eöa 2. grein, veröi viöhöfö,

åöur en endanleg dömsniöurstaöa

er fengin. 1 sliku tilfelli skal målinu

visaö til döms eöa gjöréardöms i

siöasta lagi ari eftir aö målinu haföi

veriö råöiö pannig til lykta.

8. grein.

Ef aö pvi er lyst yfir i uppkveönum

dömi eöa gjöröardömi, aö åkvöröun

eöa framkvaemd döms eöa annars yfirvalds

annarshvors rikisins fari aö

einhverju leyti eöa öllu i båga vid

alpjööarjett, og ef aö stjörnlög pessa

rikis leyfa ekki aö afmå aö öllu eöa

einhverju leyti afleiöingarnar af slikri •

åkvöröun, eöa framkvsemd, på eru

aöilarnir åsåttir um, aö i dömnum eöa

gjöröinni megi dsema peim aÖilanum,

er misrjetti hefur veriö beittur, heefilegar

baetur å annan hått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

Ö

Artikel 9.

De fördragsslutande parterna förbinda

sig att under pågående doms- eller

skiljedomsförfarande i möjligaste mån

undvika varje åtgärd, som kan motverka

domens eller skiljedomens verkställande.

Parterna skola efter tro och heder

ställa sig domen eller skiljedomen till

efterrättelse.

Artikel 10.

Tvister, som må uppstå mellan parterna

angående tolkningen eller utförandet

av dom eller skiljedom, skola,

därest ej annorlunda bestämts, underkastas

avgörande av den domstol, som

avkunnat domen eller skiljedomen.

Artikel 11.

Denna konvention skall ratificeras, för

Sveriges del av Hans Majestät Konungen

av Sverige under förutsättning av

svenska riksdagens bifall, och för Islands

del av Hans Majestät Konungen av Island

och Danmark under förutsättning

av isländska altingets bifall. Katifikationerna

skola utväxlas i Stockholm.

Artikel 12.

Denna konvention träder i kraft å

dagen för ratifikationernas utväxlande

och ersätter därvid, i förhållandet mellan

Sverige och Island, skiljedomskonventionen

den 17 juli 1908. Den gäller

för en tid av tjugo år räknat från ikraftträdandet.

Därest den ej senast två år

före utgången av nämnda tidrymd blivit

uppsagd, skall den gälla för ytterligare

tjugo år, och skall den allt framgent anses

förlängd för tidrymder av tjugo år,

örn den icke minst två år före utgången

av närmast föregående tjugoårsperiod

blivit uppsagd.

Tvist, som vid utlöpandet av konventionens

giltighetstid är föremål för domseller

skiljedomsförfarande på grund av

denna konvention, skall slutbehandlas i

enlighet med konventionens bestämmelser.

9. grein.

Medan ad stendur å döms- eda gjördardömsmedferd

skuldbinda samningsadilarnir

sig til pess ad leida hjå sjer,

svo sem frekast er unt, hverskonar rådstöfun

sem getur ordid til tålmunar

fullnsegju dömsins eda gjördarinnar.

Adilarnir skulu, ad vidlögdum drengskap,

hlyta döms- eda gjördardömsnidurstödunni.

10. grein.

Deilur, sem kynnu ad risa milli

adilanna, snertanai skilning eda framkvsemd

dömsins eda gjördarinnar,

skulu, sje ekki ödruvisi åkvedid, utkljådar

af pein rjetti, sem kvad upp

döminn eda gjordina.

11. grein.

Samning pennan skal fullgilda, af

hans håtign konungi Islands og Danmerkur,

ad åskildu sampykki Alpingis

Islendinga, og af hans håtign konungi

Svipjööar, ad åskildu sampykki Kikispings

Svia. Fullgildingarskjölin skulu

afhent i Stokkhölmi.

12. grein.

Samningur pessi gengur i gildi pann

dag er fullgildingarskjölin eru afhent,

og kemur på, ad pvi er snertir Island og

Svipjöd, i stad gjördardömssamningsins

frå 17. juli 1908. Samningurinn gildir

i 20 år frå gildistöku. Ef honum

verdur ekki sagt upp minst tveimur

årum tyrir lok pessa timabils, gildir

hann i önnur 20 år, og skal framvegis

ålitast gildandi tyrir 20 åra timabil,

svo framarlega sem honum verdur

ekki sagt upp minst 2 årum tyrir

lok lidandi 20 åra timabils.

Deilur, sem vid lok gildistima samningsins

sseta döms eda gjörÖardömsmeöferö

samkvgemt pessum samningi,

skulu utkljåöar å pann hatt, er harn

maelir tyrir lim.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade

ombuden undertecknat denna

konvention och försett den med sina

sigill.

Som skedde i två exemplar på Tingvellir

den 27. juni 1930.

O. Ewerlöf.

(Sigill.)

jbessu til staSfestu hata fulltruarnir

undirritaö samning pennan og sett viö

hann innsigli sin.

Gert i tveim eintökum å jdngvöllum.

27. juni 1930.

TrYGGVI f>ÖRHALLSSON.

(Sigill.)

Utskottet, som av det propositionen åtföljande statsrådsprotokollet med tillfredsställelse

funnit, att nu ifrågavarande avtal kunnat undertecknas i samband

med firandet av isländska altingets tusenårsjubileum, är övertygat, att

förhållandet mellan Sverige och Island präglas av samma uppriktiga samförståndsvilja,

som förestavat de i huvudsak likartade skiljedomskonventionerna

av år 1925 och 1926 mellan Sverige och övriga nordiska länder, och hemställer

härmed,

att förevarande kungl, proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 27 januari 1931.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, K. J. Ekman,

David Bergström, Hallin*, G. W. Hansson, Vennerström, Hellberg*, Mellén, Larsén,

Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången*, Pehrsson i Göteborg*,

Forssell*, Andersson i Igelboda*, Karlsson i Vadstena och Lindmark.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

310294

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:21 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige och Island undertecknad konvention ang s. 1 i texten