Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5

1931-02-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1931:5, Konstitutionsutskottets memorial Nr 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1931 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial i anledning av olika meningar

mellan kamrarna, till vilket utskott Kungl. Maj:ts proposition,

nr 36, angående beredande av en tredje emeritilön

åt biskopar bör hänvisas.

Kungl. Majit har i en till riksdagen avlåten proposition, nr 36, under åberopande

av dels kyrkomötets skrivelse den 31 oktober 1929, nr 16, i anledning

av väckt motion örn beredande av en tredje emeritilön åt biskopar, dels ock

utdrag av statsrådsprotokollet för den 23 januari 1931 föreslagit riksdagen,

att riksdagen för sin del måtte medgiva att ur biskopslöneregleringsfonden må

under de i kungörelsen den 22 april 1927 (nr 114) angivna förutsättningar

utgå ytterligare en emeritilön till biskop å 9,000 kronor jämte dyrtidstillägg

därå. Denna proposition bar enligt till utskottet från kamrarna inkomna utdrag

av protokollet för den 6 februari 1931 hänvisats av första kammaren till

statsutskottet och av andra kammaren till bankoutskottet; och tillkommer det i

följd härav konstitutionsutskottet att jämlikt § 38 mom. 4 riksdagsordningen

besluta, till vilket utskott propositionen skall hänvisas.

Biskoparna hava genom bestämmelserna i prästerliga privilegierna tillförsäkrats

vissa avlöningsmedel, bestående i avkomsten av särskilda hemman

m. m. Vid riksdagen 1859-—-1860 antogo Rikets Ständer grunder för en reglering

av biskoparnas avlöning, och i enlighet härmed utfärdades ett kungl, brev

den 15 juni 1861. I detta kungl, brev fastställdes lönerna till biskoparna i

de särskilda stiften till vissa i penningar angivna belopp. I den mån avkastningen

av biskoparnas avlöningshemman m. m. inom varje stift överstege

det för densamma bestämda värde med större belopp än som motsvarar från

biskopslönen skilda prebendepastorat, skulle densamma ingå till en biskopslöneregleringsfond,

varemot, örn biskopslönen komme att understiga det fastställda

beloppet, bristen skulle fyllas ur denna fond. Vidare stadgades i berörda

kungl, brev, att fondens årliga inkomster icke finge till annat än i brevet uppgivna

ändamål disponeras, varemot uppkomna behållningar finge av Kungl.

Majit användas till sådana utgifter, som av löneregleringen kunde bliva en

nödvändig följd eller tjäna till dess fortskyndande.

Sedermera har, sedan riksdagen och kyrkomötet medgivit, att från fonden

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 5 sami. B käft. (Nr B.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

under vissa villkor finge utgå två emeritilöner till biskopar, den 22 april 1927

utfärdats ovannämnda kungl, kungörelse härom.

Biskopslöneregleringsfonden tillhör icke statsregleringsfondema, utan förvaltas

såsom självständig fond av statskontoret. Fondens inkomster och utgifter

ingå sålunda icke heller i statsregleringen. Fonden torde kunna anses

med avseende å biskoparnas avlöning i sak intaga ungefär samma ställning

som den 1910 inrättade kyrkofonden beträffande det övriga prästerskapets

avlöning.

För att få en överblick av den praxis, som av riksdagen tillämpats vid remiss

till olika utskott av frågor rörande biskoparnas och övriga prästers avlöning,

har utskottet låtit upprätta härvid fogade förteckning avseende åren

1910—1930. Härutöver kan nämnas, att kungl, proposition angående grunder

för lönereglering åt biskopar vid ovannämnda 1859—1860 års riksdag

hänvisades till allmänna besvärs- och ekonomiutskottet samt kungl, propositioner

örn emeritilöner behandlats av riksdagen förutom såsom av förteckningen

framgår år 1927 efter beredning av bankoutskottet jämväl före 1909 års

grundlagsändring, nämligen åren 1904 och 1909, då desamma emellertid av

båda kamrarna remitterades till statsutskottet.

Av berörda förteckning torde framgå att till statsutskottet remitterats -—

förutom ärenden, vilka innebära anslag av statsmedel till ersättning för tionde

eller för vissa statsanslag — jämväl vissa frågor örn dyrtidstillägg och löneförbättringar

till prästerskapet avsedda att utgå ur kyrkofonden. Till bankoutskottet,

som genom ovanberörda grundlagsändring från och med slutet av 1909

års riksdag från statsutskottet övertagit beredningen av frågor rörande pensions-

och indragningsstaten, nuvarande elfte huvudtiteln, ävensom vissa frågor

rörande pensionsväsendet, hava i allmänhet remitterats jämväl frågor rörande

emeritilöner till prästmän. Så behandlades exempelvis vid 1927 års riksdag

frågan örn emeritilöner för präster samt örn emeritilöner för biskopar av bankoutskott,

under det att vid 1929 års riksdag ändringar i prästlönelagen

och lagen örn emeritilön till präster hänvisades till lagutskott och behandlades

av sammansatt banko- och första lagutskott. Vid omnämnda

riksdag år 1927 har vidare till bankoutskottet remitterats en kungl, proposition

med förslag till lag örn gäldande ur kyrkofonden i visst fall av

pensionsavgift, belöpande å innehavare av prästerlig emeritilön. Proposition,

nr 37, vid innevarande års riksdag angående ändring i samma lag har däremot

remitterats till lagutskott. I de fall, där ärendet uppenbarligen angått stiftande

av eller ändring i kyrkolag, såsom lagen den 9 december 1910 örn reglering

av prästerskapets avlöning, lagen örn kyrkofond m. m. har dock remiss i

allmänhet skett till lagutskott. Några bestämda principer hava icke tillämpats,

och ej heller har någon fast praxis utbildats beträffande ifrågakomna spörsmål.

Sålunda har lagutskott vissa år behandlat lagförslag örn dyrtidstillägg

och tillfälliga löneförbättringar till präster, under det att statsutskottet andra

år handlagt liknande frågor. Även i ett par andra fall synas till statsutskottet

hava hänvisats ärenden av kyrkolags natur.

Enligt § 42 mom. 1 riksdagsordningen tillkommer det lagutskotten, bland

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

3

annat, att meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av de, såsom icke

tillhörande annat utskotts behandling, från kamrarna dit hänvisade frågor örn

stiftande, ändring, förklaring eller upphävande av civil-, kriminal- och kyrkolag.

Föreskrifterna angående prästerskapets avlöning och därmed sammanhängande

spörsmål finnas i författningar av kyrkolags natur. Såsom kyrkolagsfrågor

måste betraktas jämväl frågor angående emeritilöner till präster

ävensom angående varje annan disposition av kyrkofondens medel. Sådana

frågor böra alltså liksom andra kyrkolagsfrågor hänvisas till lagutskott.

Konstitutionsutskottet har uppmärksammat, att, då nu gällande bestämmelser

i riksdagsordningen angående ärendenas fördelning mellan utskott tillkommo

genom 1909 års grundlagsändring, det i förarbetena till denna grundlagsändring

av sakkunnige för beredande av lättnad i riksdagens arbete, beträffande

av de sakkunniga förslagen överflyttning av vissa pensionsärenden

från stats- till bankoutskottet framhölls, bland annat:

»Kommitterade hava emellertid icke förbisett, att vissa pensionsstater äro

på ett alldeles särskilt sätt förbundna med vissa statsinstitutioner och därför

upptagna å de huvudtitlar, till vilka dessa institutioner höra; och kommitterade

vilja ej heller från dessa huvudtitlar utsöndra pensionsfrågorna och undandraga

dessa statsutskottets behandling. Den överflyttning kommitterade åsyfta

avser endast de pensions- och indragningsstater, som ingå under riksstatens

tionde huvudtitel. Yad denna huvudtitel angår, intager den en alldeles fristående

ställning till de övriga huvudtitlarna och kan utan några som helst

olägenheter mycket väl avskiljas från statsutskottets behandling.--— ---»

Frågor örn emeritilöner eller andra slags pensioner resp. understöd till prästerskapet

kunna emellertid svårligen anses vara av 1907 års sakkunniga i detta

sammanhang åsyftade, så mycket mindre som dylika pensioner och understöd

före år 1910 icke förekommo.

Bestämmelserna angående emeritilöner till biskopar äro meddelade genom

ovanberörda kungl, kungörelse den 22 april 1927. Formellt hava visserligen

dessa bestämmelser icke karaktär av kyrkolag. Kungörelsen liksom övriga bestämmelser

rörande biskopslöneregleringsfonden har emellertid tillkommit på

grund av riksdagens, kyrkomötets och Kungl. Majlis samstämmiga beslut, och

bör därför sakligt likställas med kyrkolag. Därtill kommer, att i nu förevarande

fall frågan ytterst gäller, huruvida de i biskopslöneregleringsfonden uppsamlade

medlen — vilka såsom ovan anförts uteslutande utgöras av biskoparna

anslagna avlöning smedel, som äro dem genom prästerskapets privilegier tillförsäkrade,

eller därför utgående ersättning — må kunna utan kränkning av

privilegierna användas till annat närstående ändamål, i detta fall pension eller

åldersunderstöd till biskop, vilka frågor böra beredas i samma ordning som

kyrkolags- och privilegiefrågor och alltså i likhet med dessa handläggas av

lagutskott. Ärenden angående emeritilöner för biskopar böra förty följa samma

regler som ärenden rörande emeritilöner till övriga prästerskapet.

Med hänsyn till riksdagsordningens avfattning (§§ 41, 42) borde alltså

samtliga frågor örn prästerskapets och biskoparnas avlöning och vad därmed

sammanhänger behandlas av lagutskott, men såsom ofta eljes hava de strängt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

formella synpunkterna ifråga örn till vilket utskott viss väckt fråga skall remitteras

här ej sällan fått vika för praktiska hänsyn. Denna omständighet

torde vara förklaringen till att spörsmål, berörande emeritilöner till prästmän,

under det senaste tiotalet år i så stor utsträckning som skett remitterats till

bankoutskottet, när huvudvikten väsentligen varit lagd vid synpunkten att

emeritilönen i sak utgör en pension, och mindre därvid, att frågan tillika avsett

dispositionen av viss fonds medel (kyrkofonden resp. biskopslöneregleringsf

onden).

Frågor rörande lön eller emeritilön åt präster och biskopar innefatta emellertid

ofta även spörsmål, som icke beröra lagutskotts vanliga verksamhetsområde.

Sålunda behandlas frågor rörande löner ävensom dispositioner över

särskilda fonders medel i allmänhet av statsutskottet. Frågor örn emeritilöner

innefatta även spörsmål örn den ålder, vilken vederbörande skall uppnå för att

erhålla emeritilön, lönens storlek o. s. v., allt spörsmål likartade med dem som

uppkomma vid behandlingen av pensionsfrågor i allmänhet, vilka behandlas av

bankoutskottet. I sådana fall har lagutskott alltid möjlighet att inbjuda annat

utskott att med lagutskott bilda sammansatt utskott.

Med hänsyn till riksdagsordningens klara och tydliga föreskrift och då konstitutionsutskottet

vid beslut i hithörande ärenden har att bedöma ärendet uteslutande

ur synpunkten av grundlagens bud, är på grund av vad som anförts en

remiss till lagutskott den konstitutionellt riktiga.

Konstitutionsutskottet har således vid prövningen av nu föreliggande fråga,

i kraft av § 38 mom. 4 riksdagsordningen, beslutit,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr 36, skall hänvisas

till lagutskott,

vilket utskottet får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 februari 1931.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, K. J. Ekman, Thulin, David

Bergström, O. W. Hansson, Sundberg, Hellberg, Sandegård, Mellén*, Åkerberg, Magnusson

i Tumhult, Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången,

Hallén, Forssell, Andersson i Igelboda*, Karlsson i Vadstena* och Holmström,

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

5

Reservation

av herrar Sävström, David Bergström, Sundberg, Magnusson i Tumhult och

Andersson i Igelboda, vilka ansett konstitutionsutskottets memorial och beslut

böra erhålla följande lydelse:

Kungl. Maj:t har i en till riksdagen avlåten proposition, nr 36, under åberopande

av dels kyrkomötets skrivelse den 31 oktober 1929, nr 16, i anledning

av väckt motion örn beredande av en tredje emeritilön åt biskopar, dels ock

utdrag av statsrådsprotokollet för den 23 januari 1931 föreslagit riksdagen,

att riksdagen för sin del måtte medgiva att ur biskopslöneregleringsfonden må

under de i kungörelsen den 22 april 1927 (nr 114) angivna förutsättningar

utgå ytterligare en emeritilön till biskop å 9,000 kronor jämte dyrtidstillägg

därå. Denna proposition har enligt till utskottet från kamrarna inkomna utdrag

av protokollet för den 6 februari 1931 hänvisats av första kammaren

till statsutskottet och av andra kammaren till bankoutskottet; och tillkommer

det i följd härav konstitutionsutskottet att jämlikt § 38 mom. 4 riksdagsordningen

besluta, till vilket utskott propositionen skall hänvisas.

I det yttrande av vederbörande departementschef, vilket ligger till grund för

den kungl, propositionen, framhålles det, »att möjligheten att kunna bereda

emeritilön åt åtminstone tre biskopar är snart sagt en nödvändig förutsättning

för att den ordning för biskoparnas pensionering, som statsmakterna gått in för,

skall kunna anses säkerställd».

Den föreliggande propositionen angående beredande av en tredje emeritilön

åt biskopar lärer, såsom ju också av detta yttrande framgår, ovedersägligen få

anses gälla en angelägenhet, som rör pensionsväsendet. De ämnen, som i detta

sammanhang kräva närmare övervägande, innan riksdagens beslut fattas i frågan,

lära jämväl till allra största delen befinnas vara av ensartad natur med sådana,

som komma under prövning vid riksdagens behandling av pensionsärenden.

Med anledning härav och då det enligt 41 § 3 stycket riksdagsordningen tillkommer

bankoutskottet att avgiva utlåtanden och förslag i frågor rörande pensionsväsendet,

finner konstitutionsutskottet, att förevarande proposition bör hänvisas

till bankoutskottet, vilket utskott jämlikt 47 § riksdagsordningen är oförhindrat

att, där överläggning med annat utskott i detta ärende anses nödig, så

dan påkalla;

vilket beslut konstitutionsutskottet härmed får för riksdagen

vördsamt anmäla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

Bilaga.

Förteckning över ärenden ang. prästerskapets och biskoparnas avlöning

m. m. under åren 1910—1980 hänvisade till

A) Statsutskottet.

1913 Riksdagen anhåller, att Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning rörande

ändrade grunder för biskoparnas avlöning.

1916 Riksdagen medgiver, att indragning av de återstående biskopsprebendena

må, i den ordning Kungl. Majit prövar skäligt bestämma och enligt viss ersättningsgrund,

successivt genomföras med anlitande av biskopslöneregleringsfondens

inkomster.

1919 A Riksdagen godkänner förslag till grunder för krigstidsunderstöd under ecklesiastikåret

1919—1920 åt dels kyrkoherdar m. fl., dels ock innehavare av

prästerliga emeritilöner.

Riksdagen medgiver att biskoparna i Härnösands och Luleå stift må fr. o. m.

1919 ur biskopslöneregleringsfonden åtnjuta ersättning för vissa resekostnader.

1920 Riksdagen, som godkänner allmänna grunder för beviljande av dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1920—1921 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 ang. krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade

pastorat m. fl., bemyndigar Kungl. Majit att, därest det grundtal,

i förhållande vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg utgår, blir föremål för

sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig minskning samt medgiver för sin del Kungl.

Majit rätt att, under visst förbehåll, ur kyrkofonden tilldela prästman eller

stärbhus skäligt lönetillskott.

Riksdagen bifaller proposition äng. dyrtidstillägg åt biskoparna E. F. Lönegren

och O. Bergqvist.

1921 Riksdagen bifaller proposition ang. dyrtidstillägg åt biskoparna E. F. Lönegren,

O. Bergqvist och K. L. Lindberg.

Riksdagen godkänner allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1921—1922 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 ang. krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade

pastorat m. fl. (Jämväl åren 1922—1930.)

1922 Riksdagen medgiver, att till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen

den 19 november 1920 (nr 842) ang. tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar

och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa

e. o. präster, må under ecklesiastikåret 1922—1923 utgå tillfällig löneförbättring

efter samma allmänna grunder, som gälla för ecklesiastikåret 1921

-—-1922. (Jämväl åren 1923—1929.)

Riksdagen bifaller proposition ang. dyrtidstillägg åt biskoparna K. L. Lindber,

E. F. Lönegren och O. Bergqvist.

1925 Riksdagen anhåller, det Kungl. Majit täcktes snarast möjligt vidtaga åtgärder

för en reglering av biskopslönen i Lunds stift.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

7

Riksdagen medgiver, dels att en var av biskoparna i Härnösands stift E. F.

Lönegren och i Luleå stift O. Bergqvist må fr. o. m. den 1 juli 1925 tillsvidare

och intill dess annorlunda må varda bestämt från biskopslöneregleringsfonden

erhålla tillfällig löneförbättring med ett årligt belopp av 3,000 kr., dels ock att

det Lönegren tillkommande dyrtidstillägget fr. o. m. den 1 juli 1925 ej må

utgå med högre belopp än att summan av hans avlöningsförmåner, dyrtidstillägget

inbegripet, för år räknat uppgår till högst det belopp, han skulle hava

erhållit, därest han av statsmedel åtnjutit en årlig avlöning av 15,000 kr.

Riksdagen medgiver för sin del, att den jämlikt 25 § i lagen örn reglering

av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 och bestämmelserna i lagen

den 9 juni 1916 innefattande tillägg till prästlöneregleringslagen ord. präster

i Stockholm åliggande skyldighet att till kyrkofonden inbetala vad dem enligt

gällande prästmötesbeslut åligger att för avlöning av e. o. präster utgiva utöver

förmånerna av bostad och vivre samt skjuts i tjänstärenden må eftergivas,

såvitt angår ecklesiastikåren fr. o. m. den 1 maj 1916 t. o. m. den 30 april

1922; med rätt tillika för Kungl. Majit att, örn särskilt ömmande skäl därtill

föreligga, nedsätta eller eftergiva belopp, som hänför sig till tiden fr. o. m.

den 1 maj 1922 t. o. m. den 30 april 1925.

Riksdagen bifaller proposition ang. ändrade bestämmelser i fråga örn den

stärbhus efter präst tillförsäkrade förmånen av tjänst- och nådår m. m. (Se

även lagutskott; ärendet hänvisat till såväl stats- som lagutskott.)

Riksdagen medgiver för sin del, att lönen för biskopen i Lunds stift må

fr. o. m. den tid, som Kungl. Majit bestämmer, dock tidigast fr. o. m. den

1 maj 1927, intill dess grunder för en ny definitiv lönereglering för samtliga

rikets biskopar blivit fastställda och trätt i tillämpning, såsom ett för nämnda

tid gällande provisorium regleras enligt vissa angivna grunder.

Revisorernas anm. ang. förvaltningen av de ecklesiastika löneboställena.

Härjämte har under ifrågakomna tid till statsutskottet hänvisats åtskilliga

ärenden, vilka innefatta ersättningar för Hondén eller vissa statsanslag.

B) Bankoutskottet.

Fredelius, e. o. prästman. Riksdagen medgiver för sin del, att till Fredelius

från kyrkofonden må utgå emeritilön till belopp av 1,500 kr. för år.

Riksdagen anhåller örn utredning rörande möjligheten av sådan ändring i

lagen den 9 december 1910 örn emeritilöner för präster, att det må bliva för

ord. prästman möjligt att vid fyllda 70 år mot åtnjutande av emeritilön avgå

från tjänsten, även om de i § 4 av nämnda lag angivna förutsättningar icke

äro för handen.

Riksdagen anhåller örn utredning rörande möjlighet för prästman, som till

följd av varaktig sjukdom, vanförhet eller lyte är oförmögen till tjänstgöring,

att före nu stadgad ålder komma i åtnjutande av emeritilön.

Sandrén, P. A., komminister; avslag å motion om pension åt honom.

Riksdagen bifaller prop. med förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 och

3 §§ i lagen den 9 december 1910 om emeritilöner för präster.

Riksdagen bifaller proposition med förslag till lag om gäldande ur kyrkofonden

i visst fall av pensionsavgift, belöpande å innehavare av prästerlig

emeritilön.

1920

1923

1925

1926

1927

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

Riksdagen besluter, att från biskopslöneregleringsfonden må utgå två emeritilöner

till biskopar, vardera emeritilönen å 9,000 kr., jämte dyrtidstillägg

efter enahanda grunder, som gälla för f. d. befattningshavare i statens tjänst

med s. k. ny pension.

1929 Vissa ärenden, som hänvisats till lagutskott, behandlade av sammansatt

banko- och första lagutskott (se lagutskott).

C) Lagutskott.

1914 B Riksdagen anhåller, att Kungl. Majit ville låta undersöka lämpligheten av

sådan ändring i lagen örn reglering av prästerskapets avlöning den 9 december

1910, att i stad, som består av flera församlingar, utgifterna till de särskilda

församlingarnas prästerskap må kunna utgöras av staden i sin helhet.

1916 Motion ang. viss ändring i lagen örn indragning till statsverket och avskrivning

av prästerskapets tionde m. m. avslås.

Riksdagen antager förslag till lag örn ändrad lydelse av 27 § i lagen örn

reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910, lag örn ändrad lydelse

av 3 § i lagen om kyrkofond m. m.

Riksdagen antager förslag till lag innefattande tillägg till lagen örn reglering

av prästerskapets avlöning.

1917 Riksdagen antager förslag till lag örn ändrad lydelse av 6 § i lagen örn

kyrkofond.

1919 Å Riksdagen beslutar ändrad lydelse av § 10 i prästerliga lönelagen den 9 december

1910.

Motion örn viss ändring i lagen örn kyrkofond avslås.

1920 Proposition ang. ändrad lydelse av § 4 i lagen den 9 december 1919 örn reglering

av prästerskapets avlöning bifalles.

Riksdagen bifaller proposition med förslag till lag ang. tillfällig löneförbättring

åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar

och vissa e. o. präster (långvakansvikarier, ständiga adjunkter,

egentliga adjunkter, kontraktsadjunkter, järnvägspräster).

Proposition med förslag till lag ang. dyrtidstillägg åt kontraktsprostar bifalles.

Proposition örn ändrad lydelse av § 10 i lagen den 9 december 1910 örn reglering

av prästerskapets avlöning bifalles.

1921 Riksdagen bifaller för sin del proposition med förslag till lag örn ändrad

lydelse av 5 § i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) ang. krigstidsunderstöd åt

präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa e. o. präster och innehavare av

prästerliga emeritilöner.

Skrivelseförslag örn utredning ang. revision av lagen den 9 december 1910

örn reglering av prästerskapets avlöning avslås.

Riksdagen avslår proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse av 9 §

i lagen örn reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910.

1924 Riksdagen bifaller proposition med förslag till lag ang. ändrad lydelse av

6 § 8 mom. i lagen den 9 december 1910 örn kyrkofond.

1925 Riksdagen bifaller proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse av

12 och 14 §§ i lagen den 9 december 1910 örn reglering av prästerskapets avlöning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 5.

9

Riksdagen bifaller proposition nied förslag dels till lag ang. särskilda lönetillägg

(ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar, dels ock till lag

ang. anlitande av kyrkofonden för uppförande av vissa prästgårdar.

Riksdagen antar för sin del dels lag om ändring i vissa delar av ecklesiastik

boställsordning den 9 december 1910 (nr 141 s. 42), dels lag örn resanslag åt

vissa präster i nyreglerade pastorat, dels lag om ändrad lydelse av 6 § lagen

örn kyrkofond den 9 december 1910 (nr 141 s. 37), dels ock lag örn förskott

ur kyrkofonden till bekostande av viss nybyggnad å ecklesiastika löneboställen.

Riksdagen antar för sin del lag örn ändrad lydelse av 19 § i lagen den

9 december 1910 (nr 141, s. 27) om reglering av prästerskapets avlöning.

Riksdagen bifaller proposition ang. ändrade bestämmelser i fråga örn den

stärbbus efter präst tillförsäkrade förmånen av tjänst- och nådår m. m. (Se

även statsutskottet.)

Riksdagen bifaller proposition med förslag till lag örn provisorisk tilläggslön

åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat m. m. samt lag

om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 21 nov. 1925 (nr 455) ang. särskilda

lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar.

Riksdagen bifaller proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse av

2—5 §§ i lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 35) örn emeritilöner för

präster.

Avslag å motion örn ändring i 19 § av lagen örn reglering av prästerskapets

avlöning.

Avslag å motion örn ändring och tillägg i 3 § av lagen om kyrkofond.

(Samtliga de under 1929 antecknade ärenden hava hänvisats till lagutskott

och behandlats av sammansatt banko- och första lagutskott.

Riksdagen anhåller, att Kungl. Majit ville föranstalta örn utredning, huruvida

och i vilken ordning de privilegier för prästerskapet, som fortfarande

kunna anses bestå i fråga örn deltagande i kostnaden för byggnad och underhåll

av prästgård samt i kostnaden för kyrkobetjäningens avlöning, må kunna

upphävas.

D) Särskilt utskott.

Riksdagen antager för sin del förslag till lag örn indragning till statsverket

och avskrivning av prästerskapets tionde samt örn ersättning därför; till lag

örn reglering av prästerskapets löner; till lag örn emeritilöner för präster;

till lag örn kyrkofond; samt till grunder för ändringar i lagstiftningen och

ecklesiastika boställen; och uppställes för antagande av här ifrågasatta prästlönereglering

det villkor, att riksdagen likaledes antager ett framställt förslag

till lag om tillsättning av prästerliga tjänster.

Riksdagen antager förslag till lag ang. krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade

pastorat samt åt vissa e. o. präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner m. m.

Motioner ang. extra krigstidsunderstöd åt vissa präster avslås.

1926

1929

1930

1910

1918 A.

1918 B

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 5 sami. 5 käft. (Nr 5.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.