Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 119 angående anslag till försöksverksamhet beträffande föroch eftervård vid barnsbörd.

1931-05-15 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1931:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 119 angående anslag till försöksverksamhet beträffande föroch eftervård vid barnsbörd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1931 kl. 11 f. m.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 angående anslag till

försöksverksamhet beträffande för- och eftervård vid

barnsbörd.

I den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Maj :t

under femte huvudtiteln (punkt 88 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över socialärenden) föreslagit riksdagen att i avbidan på den särskilda

proposition i ärendet, som kunde komma att avlåtas till riksdagen, till

försöksverksamhet beträffande för- och eftervård vid barnsbörd för budgetåret

1931/1932 beräkna ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 20 februari

1931 dagtecknad proposition (nr 119), under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit riksdagen att

till försöksverksamhet som ovan nämnts för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

Sistnämnda proposition har hänvisats till statsutskottet. Efter överenskommelse

mellan statsutskottet och andra lagutskottet har propositionen behandlats

av sammansatt utskott.

I ett av särskilda sakkunniga, de s. k. moderskapsunderstödssakkunniga, den Moderskaps26

september 1929 avgivet betänkande angående moderskapsskydd upptogos understöasflera

olika förslag till förbättrande av moderskapsvården, däribland vissa som betänkande.

gingo ut på anordnandet av s. k. för- och eftervård vid barnsbörd.

Eörvården skulle omfatta vård av havande kvinna under senare delen av havandeskapstiden

och för normala fall bestå i en eller flera yttre undersökningar

av kvinnan samt periodiska urinundersökningar. Eftervården avsågs skola

fortgå från bamsängstidens början till ett år efter förlossningen samt i regel

innefatta ett första besök av barnmorska hos modern under tredje eller

fjärde veckan efter förlossningen och sedermera olika, så småningom med

längre mellanrum företagna besök av moder och barn hos barnmorska. På den

egentliga landsbygden och i mindre samhällen skulle såväl för- som eftervården

utövas av tjänsteläkare med biträde av barnmorska, i regel tjänstebarn
Bihang

till riksdagens protokoll 1981. 6 sami. 2 avd. 6 haft. (Nr 10—lif) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 10.

Yttranden

över

betänkandet

morska. Barnmorskorna skulle erhålla ersättning enligt vissa grunder, och

till denna skulle det allmänna i regel bidraga med hälften (kommunen V5 och

staten 4/5). Beträffande städer och andra större samhällen skulle inrättas

s. k. mödra- och barnavårdscentraler. I sin enklaste form skulle dylika centraler

åvägabringas genom att på bestämda tider i viss lokal för väntande och

nyblivna mödrar och deras barn tillfälle bereddes till rådfrågning och undersökning

av läkare, biträdd av en i barnavård kunnig kvinna, som skulle vara

centralens förestånderska. Mottagningar borde vid sådan central hållas minst

varannan vecka. Kvinnan borde erlägga samma ersättning för vården, som

hon i kommun, där central ej funnes, skulle vara pliktig betala vid anlitande

av vederbörande barnmorska. Från statens sida skulle centralen erhålla bidrag,

motsvarande summan av de statsbidrag, som skulle utgått för vården

av klienterna, därest de hänvänt sig till barnmorska.

Ifrågavarande förslag tillstyrktes i allmänhet av de myndigheter m. fl., som

yttrade sig över detsamma. Medicinalstyrelsen framställde emellertid vissa

erinringar mot förslaget. Framför allt gingo styrelsens invändningar ut på

att de sakkunniga icke tillräckligt beaktat betydelsen av läkarens medverkan

samt att de icke alls räknat med att för vården taga i anspråk distriktssköterskorna,

ehuru dessas utbildning i väsentligt högre grad än barnmorskornas

vore inriktad på barnavården. Medicinalstyrelsen uppdrog i sitt utlåtande

riktlinjer för ordnandet av för- och eftervården efter i viss mån andra principer

än dem, som förordats av de sakkunniga. De ledande principerna i styrelsens

förslag voro i första rummet, att inom varje område — större eller

mindre — en läkare skulle bliva den ansvarige ledaren för ifrågavarande arbete

med sköterskor och barnmorskor som biträden och i andra rummet att

för ledningen av vården inom varje landstingsområde skulle finnas ett centralt

organ, som med ingående kännedom örn de lokala förhållandena förenade

erfarenhet och insikter i läkarvårds- och sjukvårdsangelägenheter. Dessa principer

utvecklade styrelsen närmare på följande sätt.

Landstingen borde taga initiativet till anordnande av ifrågavarande vård och

därvid kunna påräkna visst statsbidrag. Laglig skyldighet i detta hänseende

borde emellertid tills vidare icke fastslås för landstingen, men det vore synnerligen

önskvärt, att landstingets övertagande av ledningen av vården bleve fastslaget

som villkor för statsbidrag. För varje landstingsområde, som önskade

anordna vård av ifrågavarande art, borde uppgöras en plan för vårdens bedrivande,

vilken plan skulle underställas medicinalstyrelsen till prövning och

godkännande. Åt visst redan befintligt organ — barnmorskestyrelsen, sjukvårdsberedning

samt i stad utanför landsting hälsovårdsnämnd eller barnavårdsnämnd

— borde uppdragas att bliva centralstyrelse för vården. Såväl

för- som eftervården borde förläggas till vissa rådfrågningsställen, därvid redan

befintliga och för ändamålet lämpliga institutioner borde utvecklas och stödjas

samt såväl kommuners som enskildas medverkan borde eftersträvas. Organisationen

skulle i överensstämmelse med vad sålunda anförts i huvudsak bliva

följande. Varje landstingsområde skulle uppdelas i distrikt av lämplig storlek,

vart och ett med ett rådfrågningsställe, en s. k. barnavårdsbyrå. I tätt bebyggda

län med goda kommunikationer kunde det vara fördelaktigt med ett

mindre antal byråer, förlagda i anslutning till förefintliga sjukvårdsinrättningar,

barnbördsavclelningar och pediatriska avdelningar. 1 andra län nied större

ytvidd och ringa befolkningstäthet kunde det vara lämpligare att förlägga

byråerna till stationsorter för tjänsteläkare eller till andra härför lämnade lä
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 10.

3

käres mottagningar. I flertalet fall komme antagligen en kombination av dessa

olika system att visa sig förmånligast. För vissa delar av Norrland, eventuellt

även för andra trakter med stora avstånd till läkarstationerna, borde antalet

mottagningar utom läkarstationen utökas. Läkare vid byråerna borde antagas

av vederbörande centralstyrelse. Särskild föreståndarinna borde anställas vid

byrå, i den mån arbetet så fordrade. I mera vidsträckta distrikt vore det måhända

fördelaktigt ur vårdsynpunkt att anställa högt kvalificerade föreståndarinnor,

vilka samtidigt skulle hava till uppgift att vara ambulerande barnavårdskonsulenter

och därvid biträda tjänsteläkarna med besök i de mer avlägset

liggande trakterna inom distriktet. Byråernas verksamhet skulle huvudsakligen

inriktas på att vara rådgivande. Barnaföderskorna borde uppmanas

att begagna sig av byråns tjänster, därvid i första hand barnmorskorna

skulle medverka, varjämte dessa skulle vara skyldiga att anmäla varje barns

födelse till barnavårdsbyrån eller vederbörande läkare. Kontroll av byråernas

verksamhet borde utövas av vederbörande förste provinsialläkare eller förste

stadsläkare, dock utan rubbning av de åligganden, som för närvarande tillkomme

barnavårdsnämnd. — Den sålunda skisserade för- och eftervården vid

barnsbörd borde bliva kostnadsfri, såväl i vad avsåge besök å centralen eller

hos vederbörande läkare som vad angår sköterskas respektive barnmorskas besök

i hemmen. Statsbidrag borde utgå till vården med närmare angivna belopp

för olika slag av lämnad vård. Med de angivna grunderna för statsbidrag

ansåge medicinalstyrelsen, att statsverkets kostnader kunde beräknas till en

början komma att understiga 500,000 kronor per år. Kostnader för lokal, möblering,

uppvärmning, lyse och städning etc. borde bestridas på annat sätt än

genom statsmedel.

Emellertid ansåg styrelsen, att för vinnande av erfarenhet örn vissa organisationsfrågor

en försöksverksamhet borde anordnas inom olika områden i riket,

och styrelsen hemställde örn uppdrag att inkomma med förslag till sådan försöksverksamhet.

Sedan Kungl. Maj:t med anledning härav i brev den 24 oktober 1930 anbefallt

medicinalstyrelsen att inkomma med förslag rörande grunder för och anslag

till anordnande av den ifrågasatta försöksverksamheten, framlade styrelsen med

skrivelse den 3 december 1930 sådant förslag.

I denna skrivelse föreslog styrelsen såsom lämpliga försöksområden: 1)

Lidköpings stad och Lidköpings provinsialläkardistrikt, omfattande såväl stadsoch

industribefolkning som även — och huvudsakligast — lantbefolkning, 2)

Hälsingborgs stad med omnejd med ren stads- och industribefolkning, samt 3)

vissa provinsialläkardistrikt i Norrbottens län, representerande såväl lantbefolkning

i kustområdet och inom finnbygden som ock skogs- och lappbefolkning.

Grunderna för försöksverksamheten sammanfattade styrelsen i följande

punkter:

1. Försöksverksamhet beträffande s. k. för- och eftervård vid barnsbörd anordnas

inom de tre i det föregående angivna försöksområdena.

2. I första försöksområdet (Lidköpingsområdet) anordnas för- och eftervården

vid en bamavårdsbyrå med en sakkunnig läkare som ledare och en utbildad

sjuksköterska. A byrån anordnas mottagningar två ä tre gånger i

veckan.

3. I andra försöksområdet (Hälsingborgsområdet) anordnas förvården av

Medicinalstyrelsens

skrivelse

3 december

1930.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 10.

Utlåtanden

i anledning

av nämnda

skrivelse.

inom staden befintlig barnbördsavdelningspoliklinik och eftervården av den

med barnsjukhuset i staden intimt samarbetande mjölkdroppen därsammastädes.

Å vardera anstalten anställes en läkare. Å polikliniken träffas avtal med

där anställd sköterska örn biträde vid förvårdsarbetet. Vid mjölkdroppen anställes

en särskild sjuksköterska som biträde vid eftervårdsarbetet.

4. I tredje försöksområdet (Norrbottensområdet) hållas mottagningar av

här ifrågavarande slag en gång i veckan å de fyra provinsialläkarstationerna

samt därjämte vid varje tillfälle, då provinsialläkaren i något av sagda distrikt

håller mottagning på annan plats inom distriktet.

De inom området stationerade distriktssköterskorna vidtalas biträda vid

verksamheten i fråga.

5. De för verksamheten anlitade sjuksköterskorna skola erhålla skälig gottgörelse

för nödiga resekostnader eller, om de förut hava rätt därtill, skälig förhöjning

i erhållen gottgörelse.

6. Ledare för verksamheten skall tillse, att lämplig propagandaverksamhet

bedrives, exempelvis genom spridande av skrifter, cirkulär o. d.

7. Medicinalstyrelsen äger att utfärda de föreskrifter och godkänna de avtal

örn lokal och med personal m. fl., som kunna befinnas erforderliga, ävensom

medgiva mindre avvikelse från stadgade grunder.

Medicinalstyrelsen beräknade efter vissa närmare angivna grunder, att kostnaderna

för försöksverksamheten under ett år skulle uppgå till sammanlagt

31.400 kronor, därav för Lidköpingsområdet 11,800 kronor, för Hälsingborgsområdet

10,400 kronor och för Norrbottensområdet 9,200 kronor.

Utlåtanden i ärendet avgåvos sedermera av statens sjukvårdskommitté, som

allenast framställde vissa erinringar i fråga om kostnadsberäkningarna, samt

socialstyrelsen, vilken vid sitt utlåtande fogade yttrande i ämnet av moderskapsunderstödssakkunnigas

ordförande, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren.

I sistnämnda yttrande anmärktes bl. a., att vid den planerade försöksverksamheten

borde prövas även de sakkunnigas förslag att använda barnmorskorna,

åtminstone i fråga örn förvården, samt att en utsträckning av försöksverksamheten

till någon plats å den rena landsbygden i mellan-Sverige syntes vara att

förorda.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt medicinalstyrelsen att avgiva nytt utlåtande

i ärendet, avgavs sådant den 14 februari 1931. I detta yttrande föreslog medicinalstyrelsen,

att försöksverksamhet efter i huvudsak samma grunder, som

förordats beträffande Norrbottensområdet, skulle anordnas jämväl i Mörtfors

provinsialläkardistrikt av Kalmar län. Därjämte framhöll styrelsen, att det

varit dess avsikt att i direktiven för en blivande försöksverksamhet inom Norrbottensområdet

angiva, att läkaren hade att, i den mån detta befunnes lämpligt

och behövligt, söka samarbete med distriktsbarnmorskorna. Med avseende å

kostnaderna beräknade styrelsen, att dessa för verksamheten i Mörtforsområdet

skulle uppgå till 3,300 kronor men att å andra sidan utgifterna för verksamheten

i de båda stadsområdena kunde något nedbringas, vad anginge Lidköpingsområdet

till 11,200 kronor och vad anginge Hälsingborgsområdet till

7.400 kronor. Totala beräknade kostnaden skulle sålunda uppgå till 31,100

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 10.

5

Departementschefen har i princip anslutit sig till medicinalstyrelsens förslag

men framhållit, att jämväl barnmorskornas biträde borde anlitas, där det

funnes vara till gagn, och att i sådant fall de för distriktssköterskorna avsedda

arvodesbeloppen borde fördelas mellan dem och barnmorskorna. Det erforderliga

anslagsbeloppet har departementschefen ansett kunna avrundas nedåt

till 30,000 kronor.

Önskemålet att få till stånd en planmässigt ordnad vårdverksamhet med avseende

å väntande och nyblivna mödrar samt de nyfödda barnen finner utskottet

synnerligen behjärtansvärt. För utrönande av, huru en sådan verksamhet

bäst bör ordnas, torde anställande av vissa försök å för ändamålet lämpliga

platser vara att förorda. I propositionen uppdragas riktlinjer för en försöksverksamhet

i angivet syfte. Mot dessa riktlinjer har utskottet i stort

sett intet att erinra. Dock vill utskottet i anslutning till ett uttalande av departementschefen

understryka det önskvärda i att jämväl möjligheten av att,

särskilt på landsbygden, i vårdverksamheten anlita biträde av barnmorskorna

undersökes och prövas. Utskottet vill tillika betona, att de förordade försöken

böra vara utslagsgivande för det slutliga ordnandet av ifrågavarande

verksamhet och att riksdagen sålunda med det nu äskade anslagets beviljande

icke bör anses vara bunden vid de principer i avseende å verksamhetens utövande,

som innefattas i de nu framlagda förslagen.

I fråga örn storleken av det begärda anslaget har utskottet icke funnit anledning

till några erinringar.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till försöksverksamhet beträffande föroch

eftervård vid barnsbörd för budgetåret 1931/1932 under

femte huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 30,000

kronor.

Stockholm den 15 maj 1931.

På utskottets vägnar:

HJALMAR VON SYDOW.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar von Sydow, Oscar Olsson*, Hagman*, Alb.

Bergström, Ernfors* och fröken Hesselgren;

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun*, Magnusson i Kalmar, Gardell

i Gans, Strindlund, Järte och Aronson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Strind}wiel och Järte.

Propositio
nen.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.