Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till en personlig lär arbefattning vid Lunds universitet för docenten Gustaf Richard Raquette.
1931-03-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBU 1931:5, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till en personlig lär arbefattning vid Lunds universitet för docenten Gustaf Richard Raquette.
Dokumentets text
22
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 5.
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1931 kl. 1 e. m.
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande i anledning av väckt
motion om anslag till en personlig lär arbefattning vid
Lunds universitet för docenten Gustaf Richard Raquette.
I en inom andra kammaren av herrar A. Thomson och S. Bengtsson i
Norup väckt motion (11:177) har hemställts, att riksdagen måtte besluta örn
beviljande å allmänna indragningsstaten av nödigt anslag för upprättande
av en personlig lärarbefattning i turkisk språkvetenskap eller turkologi vid
Lunds universitet för docenten Gustaf Richard Raquette.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Här ifrågavarande motion, vilken hänvisats till bankoutskottet för förberedande
behandling, har efter överenskommelse mellan statsutskottet och
bankoutskottet behandlats av sammansatt utskott.
Motionärerna hava framhållit, att studiet och kännedomen örn de turkiska
språken under de närmast förflutna decennierna blivit allt nödvändigare för
de västerländska folken. Det torde vara ställt utom allt tvivel, att undervisning
vid ett svenskt universitet i turkologi vore ett trängande behov ur
ekonomisk, praktisk och vetenskaplig synpunkt.
Sedan några år tillbaka hade också dylik undervisning bedrivits vid Lunds
universitet tack vare det förhållandet att vi i Sverige ägde en man, som i
eminent grad vore skickad för en uppgift av det slag, varom här vore fråga.
Men fara förelåge för att inom kort denna undervisning komme att upphöra,
därest icke särskilda åtgärder vidtoges för att densamma alltjämt skulle
kunna uppehållas.
På grund av en enhällig framställning från filosofiska fakultetens humanistiska
sektion vid universitetet i Lund av den 11 mars 1924 meddelade kanslern
för rikets universitet efter hörande av konsistorierna i Lund och Uppsala docentförordnande
i ämnet turkisk språkvetenskap vid universitetet i Lund åt
dåvarande missionären Gustaf Richard Raquette. Då det nya ämnet om
-
Sammansatt stats- och bankoutsJcotts utlåtande Nr 5.
23
fattades med intresse och den ena ansökningen efter den andra ingick till
Kungl. Majit örn tillstånd att medtaga ämnet i filosofisk ämbetsexamen och
kandidatexamen och senare även i licentiatexamen, förordnades docenten
Raquette den 16 oktober 1925 att vara examinator i turkisk språkvetenskap
vid universitetet i Lund. Raquette hade tilldelats docentstipendium. Med
oktober månads utgång 1931 hade den tid förflutit, under vilken Raquette finge
uppbära docentstipendium. Efter den 1 november 1931 upphörde sålunda,
framhålla motionärerna, möjligheten för det sydsvenska universitetet att tillgodogöra
sig denna utmärkta kraft för universitetsundervisningen. Raquette
torde nämligen icke vara i stånd att utan ekonomiskt vederlag ägna sig åt
vetenskapligt arbete. Den omständigheten, att all undervisning i turkiska
vid rikets universitet måste nedläggas, för den händelse icke särskilda åtgärder
vidtoges och faran av att Raquette skulle bli tvungen att lämna det
framgångsrika vetenskapliga arbete, som han bedrivit, vore anledningen till
framställningen. Det syntes motionärerna nödvändigt, att Raquettes kraft
bevarades åt forskningen och åt den svenska universitetsundervisningen genom
inrättande av en personlig lä rarbefattning för honom, och att på så
sätt möjlighet bereddes för fortsatt uppehållande av den så betydelsefulla
undervisningen i turkologi en.
Örn Raquettes kvalifikationer för att bekläda en sådan plats torde, framhålla
motionärerna vidare, icke föreligga något tvivel. Han vore bevandrad
i den i det nuvarande Turkiet talade osman-turkiskan. Hans speciella gebit
vore emellertid östturkiskan. Han torde utan något som helst tvivel vara
den förnämste kännaren av de nu levande östturkiska dialekterna. Hans
21-åriga vistelse i Turkestan hade i detta fall givit honom ett övertag
över alla andra. Detta förhållande vore så mycket mera beaktansvärt,
då det just vore de östturkiska dialekterna, som nu stöde i centrum inom
den turkologiska forskningen. Med kännedom härom och med bekantskap
med docenten Raquettes vetenskapliga gärning under hans nu nära 7-åriga
tjänstgöring vid Lunds universitet, där han lyckats samla en grupp av unga
och intresserade vetenskapsidkare omkring sig och sin betydelsefulla forskning
— av vilka lärjungar två för närvarande arbetade på sin licentiatexa.
men i ämnet — framstode han som omistlig för den svenska forskningens
utveckling på detta ämnesområde. Motionärerna ansåge sig med tillförsikt
kunna vädja till svenska riksdagens insikt örn nödvändigheten att undvika
slöseri med våra kulturella värden lika väl som med de materiella. Det
måste betraktas som en angelägenhet av största vikt, att en man med docenten
Raquettes kapacitet icke i förtid dömdes till vetenskaplig overksamhet
utan bereddes möjlighet att fullfölja en i sin bästa utveckling stående
forskaregärning, som hade en så vidsträckt betydelse för vårt kulturella liv.
De skäl, som av motionärerna anförts för att möjlighet måtte beredas
docenten Raquette att jämväl i fortsättningen bedriva sin forskar- och lärår -
U tak ottel,*
yttrande.
24
Sammansatt stats- och banlcoutslcotts utlåtande Nr 5.
gärning vid universitetet i Lund, hava visserligen synts utskottet beaktansvärda.
Men utskottet har icke ansett sig kunna förorda, att riksdagen skulle
på grundvalen av ett motionsvis framställt förslag fatta beslut om upprättandet
av en personlig lärarbefattning för docenten Jaquette. Utskottet
är av den uppfattningen, att förslag i ett ämne av förevarande art bör föreläggas
riksdagen av Kungl. Maj :t.
På grund bärav får utskottet hemställa,
att förevarande motion, 11:177, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 mars 1931.
På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 1.
Stockholm 1931, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
810438
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.