Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

1931-02-06 · 49 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 46 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

i

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande

anslagen till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

Departementets

verksamhet

.

[1*.]

Till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet är i riksstaten

för innevarande budgetår anvisat ett anslag å enahanda belopp

som det nu äskade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,900 kronor.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Majit i avsende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till

handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda

dag) att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver

det ordinarie anslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,900 kronor.

2:o) Pä grund av Kungl. Majrts förslag (punkt 2) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 2) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

* Hänvisa!'' till punkt i statsrådsprotokollet.

Ökad föredragning

i

regeringsrätten.

[2.1

Bihang till riksdagens protokoll ISSI. 6 sami. 10 liäfl. (Nr 10.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommers
kollegium.

[3-1

2 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna

inom handelsdepartementet för ökad föredragning i

regeringsrätten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 10,000 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

3:o) Kungl. Majit hav föreslagit riksdagen (punkt 3) att, med godkännande

av det av departementschefen förordade förslaget till stat för kommerskollegium,

att tillämpas från och med den 1 juli 1931, höja det ordinarie

förslagsanslaget till kollegium, nu 538,300 kronor, med 1,850 kronor

till 540,150 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2—4 i statsrådsprotokollet.

Den av departementschefen förordade staten för kommerskollegium är

av följande lydelse:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag------ kronor 405,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ....................................» 106,850

kronor 511350.

Örergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ...............

kronor 28,300.

Denna stat skiljer sig från den nu gällande allenast därigenom, att

posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. höjts

med ett belopp av 1,850 kronor och anslaget till kollegium alltså ökats

med samma belopp. Anslagshöjningen är avsedd för beredande av ökad

skrivhjälp åt kollegium.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må, med godkännande av det av chefen

för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1931 förordade förslaget

till stat för kommerskollegium, att tillämpas

från och med den 1 juli 1931, höja det ordinarie förslagsanslaget

till kollegium, nu 538.300 kronor, med

1,850 kronor till 540.150 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

rörelse och icke kunna utan s synnerlig olägenhet uppskjutas i

avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1931/1932

anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Beträffande sättet för beredande av täckning för de här ovan tillstyrkta anslagen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 6 februari 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof

Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson

i Kompersmåla, E. J. G. Bosén, E. A. Lundell, C. L Asplund, J. G. Walles och

C. G. V. Hammarskjöld;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. B. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i

Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp och K. S. V. Ward.

Reservation

vid punkt 30:o) (kraftstation vid Sillre) av herr Kvarnzelius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

310364

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 3

4io) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till uppehål- Kammerslande

av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsan- ^twnAeT*

slaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 27,784 [4.]

kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 5 och 6

i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för innevarande budgetår har, utöver det ordinarie förslagsanslaget

till kommerskollegium, anvisats ett extra anslag av 11,784

kronor till förstärkning av kollega arbetskrafter.

Beträffande användningen av anslaget har Kungl. Majit den 11 april

1930 meddelat närmare beslut, därvid Kungl. Majit förklarat, att inom

kommerskollegium finge tillsvidare under budgetåret 1930/1931 anställas

nedannämnda befattningshavare med lön enligt vederbörande löneplan på

sätt av följande sammanställning framgår i

Befattning Lönegrad

Å kamrer ar- och kassakontoret:

1 extra kanslibiträde .................................. B 7

A industrihy råns elektriska sektion:

1 extra förste byråingenjör ............................ B 24

1 extra kontorsbiträde ................................ B 4.

Den av Kungl. Majit nu äskade förhöjningen av förevarande anslag är

föranledd av att utgifterna för resekostnads- och traktamentsersättningar

åt hos kommerskollegium anställda befattningshavare ansetts böra hädanefter

bestridas från detta anslag och icke, såsom hittills, från huvudtitelns

anslag till rese- och traktamentspenningar. Dessa utgifter hava

beräknats till 16,000 kronor för nästkommande budgetår.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag, hemställer

alltså utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av kommerskollegii

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 27,784 kronor.

5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5) att med godkän- Bergsstaten.

nande av det av departementschefen förordade förslaget till stat för [5.]

bergsstaten, att tillämpas från och med den 1 juli 1931, höja det ordinarie

förslagsanslaget till bergsstaten, nu 99,500 kronor, med 8,500 kronor til!

108,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 6 och 7 i statsrådsprotokollet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Vid 1929 års riksdag genomfördes, i enlighet med av Kungl. Majit

framlagt förslag, ny organisation av och ny lönereglering för bergsstaten.

Den av riksdagen godkända staten för bergsstaten har följande utseende:
Avlöningar

till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......kronor 92,000

Expenser m. ............................................ * 7,500

Förslagsanslag kronor 99,500.

Den nu förordade staten skiljer sig från den gällande därigenom, att en

särskild post å 8,500 kronor upptagits för bestridande av utgifterna för

resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavarna vid

bergsstaten.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marits förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med godkännande av det av chefen

för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1931 förordade förslaget

till stat för bergsstaten, att tillämpas från och

med den 1 juli 1931, höja det ordinarie förslagsanslaget

till bergsstaten, nu 99,500 kronor, med 8,500 kronor

till 108,000 kronor.

Sprängämnes- 6:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6) att till uppehålinspekt

onens lande av sprängämnesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie för[6

] slagsanslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

9,300 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 7 och 8

i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Majits framställning har riksdagen för budgetåret 1930/1931,

i likhet med vad allt sedan år 1923 ägt rum, till arvode till en assistent

åt sprängämnesinspektören anvisat ett extra anslag, vilket för närvarande

utgår med ett belopp av 6,800 kronor. Anslaget erhöll vid 1929

års riksdag förslagsanslags natur, och av detsamma är ett belopp av

6,048 kronor avsett till grundavlöning och återstoden till avlöningsförhöjningar.

Nu äskad förhöjning av anslaget med 2,500 kronor är avsedd för bestridande

av utgifterna för resekostnads- och traktamentsersättningar för

sprängämnesinspektionens befattningshavare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

5

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av spängämnesinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra förslagsanslag av 9,300 kronor.

7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till uppehållande

av statens elektriska inspektions verksamhet, utöver det ordinarie

förslagsanslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslagav

26,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 11 och 12 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Marits förslag har riksdagen för budgetåret 1930/

1931, i likhet med vad allt sedan år 1920 ägt rum, till arvoden åt två

assistenter vid statens elektriska inspektion anvisat ett extra anslag, vilket

för närvarande utgår med ett belopp av 13,600 kronor. Av anslaget,

som vid 1929 års riksdag erhöll förslagsanslags natur, är ett belopp av

12,096 kronor avsett till grundavlöningar och återstoden till avlöningsförhöjningar.

Den nu ifrågasatta ökningen av anslaget har sin grund i att utgifterna

för resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid

statens elektriska inspektion ansetts böra bestridas från anslaget i stället

för, såsom hittills, från huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.

I sammanhang med Kungl. Marits förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 39,

inom första kammaren av herr G. Strömberg, och den andra, nr 63, inom

andra kammaren av herrar E. Ahl och G. W. Källman, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att till uppehållande av statens elektriska

inspektions verksamhet måtte å extra stat uppföras ytterligare två inspektörer

i 27 lönegraden och tre assistenter i 21 lönegraden, samt att för

budgetåret 1931/1932 det extra förslagsanslaget måtte höjas från föreslagna

26,600 till 66,600 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag får utskottet

tillstyrka.

Vad angår det motionsvis väckta yrkandet om utökning av elektriska

inspektionens befattningshavare med två inspektörer och tre assistenter,

har utskottet ansett sig icke kunna utan föregående utredning av kommerskollegium

och förslag från Kungl. Maj:ts sida förorda någon förändring

av antalet tjänstemän av den kategori, varom fråga är. Utskot
-

Statens elektriska

inspektions

verksamhet.

18.]

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

tet, som finner den centralisering, som nu råder på förevarande område,

mindre tillfredsställande, förväntar, att Kungl. Majit tager under

övervägande, huruvida den nuvarande organisationen fyller de anspråk,

som de senaste årens utveckling ställer på densamma.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maurts förslag

och med avslag å herr Strömbergs samt herrar

Ahls och Källmans ovanberörda motioner, I: 39 och

II: 63, till uppehållande av statens elektriska inspektions

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 26,600 kronor.

Fartygs- 8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till uppehål''''ve^ksamMt!

lande av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslags[9.

] anslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 101,620 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 12—16

i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Majits därom gjorda framställning har riksdagen

till upprätthållande av fartygsinspektionens verksamhet utöver det

ordinarie förslagsanslaget för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag

av 100,000 kronor.

4.770 kronor 9,702

1.770

Nämnda anslag är, på sätt framgår av punkt 8 i tionde huvudtiteln

av 1930 års statsverksproposition, avsett att användas på följande sätt:

Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort

i Stockholm ........................................ kronor 4,932

Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort

i Göteborg ............................................ »

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort

i Sundsvall........................... »

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort

i Stockholm ................................ »

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort

i Göteborg .................................... »

Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige ............

Ersättning för skrivmaterialier, lokalhyror och andra kontorskostnader

för fartygsinspektörerna och extra funktionärerna

Resekostnads- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna

och extra funktionärerna .........................................

1,836

1,770

5,376

1,000

34,000

49,922

Summa kronor 100,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. >

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle, såsom av det ovanstående

framgår, ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår höjas

med 1,620 kronor. Beloppet ifråga är avsett för lokalhyror»

I överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t salunda föreslagit får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till uppehållande av fartygsinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 101,620 kronor.

9:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till navi- [10—17.]

gationsskolorna (punkt 10), dels till provisorisk avlöningsförhättring för

lärare vid navigationsskolarna (punkt 11), dels till ålderstillägg för personalen

vid undervisningsanstalter för sjöfart (punkt 12), dels till navigationslärarkursen

(punkt 13), dels till praktisk lärarkurs (punkt 14), dels

till praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan

(punkt 15), dels till kompletteringskurs vid tekniskt läroverk (punkt 16),

dels ock till maskinlaboratorier (punkt 17) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att Skeppsm/tt
äels

medgiva, att kommerskollegium må bevilja skeppsmätningskon- ningskognai.

trollörerna kostnadsfri ledighet årligen under 25 dagar intill det år, un- L

der vilket vederbörande fyller 40 år, samt därefter under 35 dagar, då

sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, samt till vikarie

under sådan ledighet ävensom under kontrollörs ledighet för uppehållande

av skeppsmätningsöverkontrollörs- och överinspektörsbefattningen i

kollegium utbetala ett arvode av högst 10 kronor örn dagen jämte dyrtidstillägg

därå enligt de för icke reglerade verk gällande grunder,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till skeppsmätningskostnad med 40,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 20—22

i statsrådsprotokollet.

Bet ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad, under en

längre följd av år upptaget med 32,200 kronor, höjdes, enär anslaget visat

sig otillräckligt, vid 1930 års riksdag till 40,000 kronor.

Från anslaget bestridas dels arvoden å 5,000 kronor till envar av rikets

fyra skeppsmätningskontrollörer, placerade i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Sundsvall, dels ock kostnaderna för av skeppsmätarna lämnat biträde

vid vissa kontrollmätningar av fartyg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Viskottets

yttrande.

bots- och fyrinrättningen.

L19-]

I likhet med departementschefen har utskottet ansett billighetsskäl

tala för att skeppsmätningskontrollörerna årligen beredes någon tids kostnadsfri

ledighet. Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet — örn

ock med viss tvekan — funnit sig böra biträda.

Då utskottet ock ansett sig böra tillstyrka att till vikarie under sådan

ledighet ävensom under annan ledighet, som med förevarande förslag avses,

ersättnihg. må utgå med föreslaget belopp jämte dyrtidstillägg, får utskottet

alltså, då anslagssummans storlek icke givit anledning till erinran,

hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att kommerskollegium må bevilja

skeppsmätningskontrollörerna kostnadsfri ledighet årligen

under 25 dagar intill det år, under vilket vederbörande

fyller 40 år, samt därefter under 35 dagar, då

sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, samt till vikarie under sådan ledighet ävensom

under kontrollörs ledighet för uppehållande av skeppsmätningsöverkontrollörs-

och överinspektörsbefattningen

i kollegium utbetala ett arvode av högst 10 kronor

örn dagen jämte dyrtidstillägg därå enligt de för icke

reglerade verk gällande grunder; samt

b) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga det

ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad

med 40,000 kronor.

liro) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

dels från och med den 1 juli 1931 bestämma antalet ordinarie befatt
-

ningshavare vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Befattning Lönegrad

Distriktsbeläl och personal å distrlktsexpeditionerna.

3 lotskaptener .................................................................................................... 13

3 » .................................................................................................... 12

6 lotslöjtnanter ...... 11

6 expeditionsbiträden........................................................................................ 6

3 kontorsbiträden ............................................................................................ 2»

Lotspersonal.

18 överlotsar ..................................................................................................... 10

19 lotsförman å lia klass lotsplats ................................................................ 9’

27 » » 2:a » » ................................................................ 7

321 lotsar » Ira » » ................................................................ 6

81 lotsar » 2:a » » ................................................................ 5

37 lotsförman » 3:e » » ................................................................ 5

41 lotsar » 3:e » » 4.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

9

Befattning

Personal å fyrskepp och fyr saint å gasstation.

12 fyrmästare å Ira klass fyrskepp ........................................

1 distr)ktsfyrmästare ................................................................

26 fyrmästare å lia klass fyr ................................................

1 »

» gasstation....................................

6 »

» 2:a klass fyrskepp....................

35 »

» 2:a

fyr ............................

1 :>

» 3:e

»

fyrskepp ....................

19 »

» 3:e

»

fyr ............................

24 fyrvaktare

» lia

»

fyrskepp ....................

27 »

» Ira

»

fyr ............................

1 »

» gasstation....................................

7 »

» 2:a och

3:e klass fyrskepp ....

43 »

» 2:a

»

3:e » fyr................

99 fyrbiträden

» fyrskepp, fyr och gasstation

Lönegrad

...... 10

...... 10

.......10

...... 10

...... 8

...... 8

...... 6

...... 6

...... 5

...... 5

...... 5

...... 4

...... 4

...... 3.

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare .................................................................................................... H

7 maskinister .................................................................................................... 8;

dels godkänna av departementschefen förordade förslag till stat för

lotsstyrelsen, avlöningsstat för lots- och fyrstaten ävensom omkostnadsstat,

att tillämpas från och med den 1 juli 1931;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska det ordinarie

förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen, nu 6,310,560 kronor, med

66,200 kronor till 6,244,360 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 23—35 i statsrådsprotokollet.

Å riksstaten för budgetåret 1930/1931 är det ordinarie förslagsanslaget

till lots- och fyrinrättningen uppfört med ett belopp av 6,310,560 kronor.

Från berörda anslag bestridas utgifterna för följande stater, nämligen!

Stat för lotsstyrelsen .................................. kronor 199,600

Avlöningsstat för lots- och fyrstaten .................. » 4,560,000

övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten .. » 2,900

Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten .. » 384.000

Omkostnadsstat ........................................ » 1,164,060

Summa kronor 6,310,560.

Den av 1930 års riksdag — efter behandling av Kungl. Maj:ts förslag

till besparingar och förenklingar i lotsstyrelsens organisation — godkända

staten för ämbetsverket har följande utseende:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 154,700

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ......................................... » 37.700

kronor 192,400.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 10*

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 7,200.

Enligt riksdagens skrivelse den 27 maj 1930, nr 288, skall bland annat

den för närvarande i lönegraden B 21 å styrelsens stat uppförda registratorstjänsten

vid inträffande ledighet nedflyttas till lönegraden B 11.

Vad först sistberörda stat angår, skulle denna vid bifall till Kungl.

Maj:ts nu framlagda förslag från och med den 1 juni 1931 erhålla följande

ändrade utseende:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 150,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................ » 37,700

kronor 188,200.

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 7,200.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle sålunda

nedsättas med 4,200 kronor. Benna nedsättning är föranledd av att den

nuvarande registratorn beräknas komma att efter uppnådd pensionsålder

avgå från tjänsten med utgången av juni månad 1931.

Vidkommande härefter avlöningsstaten för lots och fyrstaten torde till

belysande av de belopp, varmed de för budgetåret 1929/1930 anvisade, i

denna stat ingående förslagsanslagen tagits i anspråk under samma budgetår,

få hänvisas till följande i statsrådsprotokollet intagna uppställning,

angivande i första sifferkolumnen de olika anslagen och i andra

sifferkolumnen de under budgetåret bestridda nettoutgifterna ur respektive

anslag. I en tredje sifferkolumn äro för jämförelse upptagna motsvarande

anslag för nu löpande budgetår:

1929-

-1930

1930 — 1931

Ansia?

Utgifter

Anslag

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

anslag .....................................................

2,590,000

2,544,351

2,550,000

I.otspersonalens andel i lotspenningar, förslags-

anslag .....................................................

1,200,000

1,312,723

1,200,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................

30,000

41,378

30,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag .............................

575,000

689,931

600,000

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, för-

slagsunslag ................................................

48,000

34,791

38,000

Kost elier kostpenningar till personalen å fyr-

skepp m. m., förslagsanslag........................

130,000

137,741

130,000

För betjäning av livräddningsanstalterna, förslags- anslag ...................................................

10don

11 »84

12,000

Summa kronor

4,585,000

4,772,799

4,560,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 11

I fråga om beräkningen av denna stat har departementschefen anfört

följande:

»I avlöning sstaten för lots- och fyrstaten har lotsstyrelsen till en början

föreslagit dels indragning av tolv tjänster, nämligen elva lotsbefattningar,

därav fem å Ira, två å 2:a och fyra å 3:e klass lotsplats, samt en fyr*

mästarbefattning å 3:e klass fyrskepp, dels ock utbyte av två fyrvaktarbefattningar,

därav en å 2:a eller 3:e klass fyrskepp och en å 2:a eller 3:e

klass fyr, mot två fyrbiträdesbefattningar, allt från och med den 1 juli

1931. Mot förstnämnda förslag, som innebär ett fullföljande av sedan

några år tillbaka pågående åtgärder för minskning av lotsverkets fasta

personal, Ilar jag icke något att erinra och tillstyrker jag därför, att

befattningarna indragas från och med den 1 juli 1931. Icke heller har jag

någon erinran att framställa mot det ifrågasatta utbytet av två fyrvaktarbefattningar

mot lika många lägre avlönade fyrbiträdesbefattningar.

Med avseende å beräkningen av det belopp, varmed det å denna stat

uppförda avlöningsanslaget för ordinarie personal bör upptagas, har lotsstyrelsen

uttalat, att anslaget möjligen skulle i någon mån kunna sänkas.

Med hänsyn till de skedda och även för nästkommande budgetår emotsedda

överskridandena å det å samma stat upptagna avlöningsanslaget

till icke ordinarie befattningshavare m. m. borde emellertid enligt styrelsens

mening med omräkning av båda dessa anslag anstå, till dess ytterligare

erfarenhet vunnits örn de för ändamålen erforderliga beloppens

storlek. Oavsett resultatet av en dylik omräkning borde likväl avlöningsanslaget

till de icke-ordinarie befattningshavarna redan nu uppräknas

med åtminstone 25,000 kronor.

Av ovan återgivna, inom lotsstyrelsen uppgjorda tablå över anslagsbelastningen

under budgetåret 1929/1930 framgår, att å nu ifrågavarande

båda anslag, vilka för sagda budgetår utgjorde 2,590,000 kronor respektive

575,000 kronor, utgifterna för samma tid uppgått till, i runda tal, 2,544,400

kronor respektive 689,930 kronor. Ehuru även jag är av den uppfattningen

att med en definitiv omräkning av dessa anslag bör tillsvidare anstå —

i avbidan på utfallet av den granskning av organisations- och personalförhållandena

vid lotsverket som bland annat ur besparingssynpunkt lärer

böra inom en nära framtid företagas — synes mig likväl med hänsyn till

den nuvarande faktiska årskostnaden en mindre omjustering redan nu

böra företagas. I fråga örn förstnämnda anslag, vilket för löpande budgetår

är upptaget med ett till 2,550,000 kronor nedsatt belopp, finner jag

mig sålunda, med hänsyn till den redan inträdda och vid bifall till mitt

förslag örn indragning eller utbyte av vissa tjänster ytterligare emotsedda

minskningen i belastningen å samma anslag, böra föreslå en nedsättning

med 10,000 kronor. Jag förordar i sammanhang härmed, att avlöningsanslaget

till de icke-ordinarie befattningshavarna, vilket anslag för inne
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

varande budgetår är uppfört med ett till 600,000 kronor förhöjt belopp,

höjes med motsvarande belopp 10,000 kronor.

Vidkommande därefter anslaget till kost eller kostpenningar till personalen

å fyrskepp m. m. har lotsstyrelsen ifrågasatt höjning från nuvarande

belopp 130,000 kronor till 140,000 kronor. Som skäl härför framhåller

styrelsen såväl den nuvarande belastningen å anslaget — överskridandena

under de två sista budgetåren berodde på genomförd, nödvändig ökning

av besättningen å ett pär fyrskepp ävensom på några vidtagna smärre förbättringar

i kosthållningen — som den ytterligare förväntade stegring

i densamma, vilken komme att uppstå vid bifall till ett av fyrpersonalens

förening väckt, av styrelsen förordat förslag örn höjning av det uti gällande

spisordning upptagna kontanta bidraget, nu 8 öre, till kryddor och

småartiklar till 25 öre, allt för man och dag.

Mot styrelsens ifrågavarande förslag har jag icke någon annan erinran

att göra än att, med hänsyn till den numera inträdda prissänkningen å

livsmedel, ökningen synes mig kunna sättas något lägre än vad lotsstyrelsen

föreslagit. För egen del förordar jag, att anslaget för budgetåret

1931/1932 bestämmes till 138,000 kronor.

I avseende å anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar är att

märka, att i det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget

till beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1931/1932 inkomsttiteln

Lotspenningar upptagits med ett från 3,000,000 kronor till

2,800,000 kronor nedsatt belopp. Då å utgiftssidan anslaget till lotspersonalens

andel i lotspenningar bör sättas till 40 procent av inkomsttitelns

belopp eller sålunda, vid bifall till chefens för finansdepartementet nyssberörda

förslag, till 1,120,000 kronor, föranledes härav i avlöningsstaten

för lots- och fyrstaten en ändring, som med icke mindre än 80,000 kronor

sänker slutsumman av samma stat.

Vid bifall till vad som föreslagits dels av mig här ovan, dels ock av

chefen för finansdepartementet beträffande inkomsttiteln Lotspenningar,

skulle alltså för budgetåret 1931/1932 avlöningsstaten för lots- och fyrstaten

erhålla följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .. kronor 2,540,000

Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag . » 1,120,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 30,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ...................................... » 610,000

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag

.............................................. » 38,000

Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp

m. m., förslagsanslag ................................ » 138,000

För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag

.............................................. » 12,000

Förslagsanslag kronor 4,488,000. *

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

I avseende å övergångs- och indragning sstaten för lots- och fyrstaten

samt pensionsstaten för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten hava några

ändringar icke företagits.

I omkostnadsstaten, i vilken ingår ett flertal förslagsanslag för olika

ändamål och vilken, såsom redan anförts, slutar å ett belopp av 1,164,060

kronor, har Kungl. Maj:! föreslagit följande ändringar, nämligen dels

sänkning av förslagsanslaget till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer

och livräddningsstationer med 20,000 kronor eller från 160,000

kronor till 140,000 kronor, dels ock höjning av förslagsanslaget till fyrskeppens

reparation, rustning m. m. med 20,000 kronor eller från 245,000

kronor till 265,000 kronor samt av förslagsanslaget till lotsverkets ångfartygs

och tjänstefartygs underhåll m. m. med 10,000 kronor eller från

200,000 kronor till 210,000 kronor.

Vid bifall härtill skulle omkostnadsstaten komma att erhålla följande

utseende för nästkommande budgetår:

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer

och livräddningsstationer, förslagsanslag ........kronor 140,000

» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och

fyrplatser samt livräddningsstationer, håkar och

andra anstalter, vilka icke här nedan särskilt

upptagas, ävensom dithörande inventariepersed
lar,

förslagsanslag .............................. » 200,000

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och

intagning, driftkostnader ävensom dithörande

inventariepersedlar, förslagsanslag .............. » 265,000

» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll

och komplettering, rustning och driftkostnader

ävensom dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag

.......................................... » 210,000

» bidrag till underhåll, komplettering och drift av
båtar

vid lotsplatser ............................ » 60,000

» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning

och intagning, förslagsanslag .............. » 100,000

» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen,

förslagsanslag .......................... » 27,500

» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten, förslagsanslag

..................................... » 75,000

» grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand,

förslagsanslag .................................. » 5,000

» rese- och traktamentskostnader m. m., förslagsanslag » 60,000

» utbildande av personal för radiotelegrafering, förslagsanslag

..................................... » 3,500

» extra utgifter, förslagsanslag .................... » 25,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

gitravde.

Till bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en

fyr å Kap Spartel, förslagsanslag ................ kronor 2,500

» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll

av en fyr å Kap Guardafui, förslagsanslag ...... » 560

Förslagsanslag kronor 1,174,060.

Anslaget till lots- och fyrinrättningen skulle alltså enligt Kungl. Maurts

förslag för budgetåret 1931/1932 upptagas med (195,400 + 4,488,000 + 2,900

+ 384,000 + 1,174,060 =) 6,244,360 kronor. Höjning skulle göras i anslaget

till omkostnadsstat med 10,000 kronor, medan minskningar skulle göras

i anslaget till stat för lotsstyrelsen med 4,200 kronor och i anslaget till

avlöningsstat för lots- och fyrstaten med 72,000 kronor. Sammanlagt

skulle anslaget till lots- och fyrinrättningen alltså minskas med (10,000 —

4,200 — 72,000 =) 66,200 kronor.

Vad Kungl. Majit i skilda hänseenden föreslagit riksdagen under förevarande

punkt har utskottet funnit sig böra tillstyrka och får alltså hemställa.

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1931 bestämma antalet

befattningshavare vid lots- och fyrstaten på följande

sätt:

Befattning Lönegrad

Distriktsbefäl oeh personal n distriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener................................................................ 13

3 » 12

6 lotslöjtnanter ............................................................ 11

6 expeditionsbiträden................................................... 6

3 kontorsbiträden ........... 2.

Lotspersonal.

18 överlotsar .................................................................... 10

19 lotsförman å Ira klass lotsplats ............................ 9

27 » » 2:a » » ............................ 7

321 lotsar » T.a » » 6

81 » » 2:a » » 5

37 lotsförman » 3:e » » 5

41 lotsar » 3:e » » 4.

Personal a fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å lia klass fyrskepp.......................... 10

1 distriktsfyrmästare.................................................... 10

26 fyrmästare å l:a klass fyr .................................... 10

1 » » gasstation ................................... 10

6 » » 2:a klass fyrskepp......................... 8

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

15

Befattning Lönegrad

35 fyrmästare å 2:a klass fyr .................................... 8

1 » » 3:e » fyrskepp............................ 6

19 » » 3:e » fyr .................................... 6

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp............................ 5

27 » » l:a » fyr ................................... 5

1 » » gasstation............................................ 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............ 4

43 » » 2:a » 3:e » fyr....................... 4

99 fyrbiträden » fyrskepp, fyr och gasstation 3.

Personal ä lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare................................................................ 11

7 maskinister ............................................................... 8?

b) godkänna av chefen för handelsdepartementet i

statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari

1931 förordade förslag till stat för lotsstyrelsen,

avlöningsstat för lots- och fyrstaten ävensom omkostnadsstat,

att tillämpas från och med den 1 juli

1931; samt

c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska

det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,

nu 6,310,560 kronor, med 66,200 kronor till

6,244,360 kronor.

12:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) angående anslag till

säkerhetsanstalter för sjöfarten jämte i detta ämne väckta motioner kommer

Utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

13:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) angående anslag till

patent- och registreringsverket kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

14:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 22) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 65—67) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt ruin,

Säker hets''

anstalter för

sjöfarten.

[20.]

Patent- och

registreringsverket.

[21.]

Kostnader,

som föranledas

av överståthållar

ämbetets

och länsstyrelsernas

befatt

ning med vissa

slag av registrering.

[22.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

a) till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna åliggande befattning

med registreringar och anmälningar till förenings-

med flera register för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor,

samt

b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande

avgifter för sådana registreringar och anmälningar

må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Forsäkrings- 15:0) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 23) att minska det

"^t23.0],e" ordinarie förslagsanslaget till försäkringsinspektionen, nu 137,000 kronor,

med 52,000 kronor till 85,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 67 och 68 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1930/1931 är det ordinarie förslagsanslaget

till försäkringsinspektionen upptaget med 137,000 kronor.

Den av 1930 års riksdag godkända staten för försäkringsinspektionen har

följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

till ................................................................................................ kronor 63,600

Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter .......................... » 6,000

Till vikariatsersättningar, avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsvis beräknat till ............................................ » 44,800

Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator ............ » 6,400

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsvis beräknade

till ................................................................................................ » 3,200

Dyrtidstillägg, förslagsvis beräknat till » 13,000

Förslagsanslag kronor 137,000.

I förhållande till staten för nästföregående budgetår utvisar den nu

gällande staten en ökning med 5,300 kronor. Denna ökning har föranletts

dels av en vidtagen förhöjning av avlöningsförmånerna för inspektionens

chef dels ock av inrättandet av en huvudsakligen för arbetsuppgifter, härrörande

från 1929 års lag örn trafikförsäkring, avsedd extra ordinarie kansliskrivarebefattning.

Med avseende å inspektionens stat har någon ändring icke föreslagits.

Då emellertid förevarande utgiftsanslag hädanefter ansetts böra uppföras

med det belopp, till vilket motsvarande inkomsttitel beräknats, och

denna titel, »bidrag till försäkringsinspektionen», i enlighet med chefens

för finansdepartementet förslag upptagits till 85,000 kronor, har anslaget

begränsats till denna summa.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 17

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsånslaget

till för säkring sinspektionen, nu 137,000 kronor,

med 52,000 kronor till 85,000 kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, med godkännande

av det av departementschefen förordade förslaget till stat för

statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli 1931, höja

det ordinarie förslagsanslaget till statens provningsanstalt, nu 329,100

kronor, med 12,000 kronor till 341,100 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 68—71 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1930/1931 är det ordinarie förslagsanslaget

till statens provningsanstalt upptaget med 329,100 kronor.

Den av riksdagen godkända staten för provningsanstalten har följande

utseende:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ................................................ kronor 165,000

Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare

m. m................................................. » 42,000

Inspektörens arvode ....................................... » __ 1,000 kronor 208,000

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ....................................................... kronor 30,600

Omkostnadsstat.

Till

gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor

9,000

»

värme, förslagsanslag ............................

5,000

»

inventarier och inventariers underhåll

»

6,000

»

bibliotek ....................................................

»

2,500

»

glasvaror, förslagsanslag........................

»

4,000

»

tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m.,

förslagsanslag ........................................

»

28,000

laboratorieutensilier, kemikalier, mate-

rialier, förbrukningsartiklar, prov- ningsanordningar m. m., förslags- anslag........................................................

»

17,000

»

expenser, förslagsanslag ........................

» ,

16,000

»

försäkring av byggnader och utrust-

ning, underhåll av tomten m. m.,

förslagsanslag ........................................

»

3,000 kronor

90,500

Förslagsanslag kronor 329,100.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 10 håff. (Nr 10.)

Statens

provnings
anstalt.

[24.]

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

underhållande

av handelshögskolan

i

Stockholm.

[25.]

Ex jior t stipendier.

[26.]

Enligt Kungl. Majrts nu framlagda förslag skulle höjning ske dels av

posten för tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m. med 10,000 kronor och

dels av posten för laboratorieutensilier m. m. med 2,000 kronor.

I övriga å anstaltens stat uppförda anslag har icke någon ändring ifrågasatts.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Med hänsyn till de stegrade utgifterna å posterna för tillfälliga

biträden m. m. har utskottet emellertid ansett det kunna ifrågasättas,

huruvida icke bestämmelse bör meddelas därom, att denna post — i likhet

med vad som gäller för de i avlöningsstaten för tullstaten ingående

anslagen för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. —

icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med godkännande av det av chefen

för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet

över liandelsärenden den 3 januari 1931 förordade förslaget

till stat för statens provning sanstalt, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1931, höja det ordinarie

förslagsanslaget till statens provningsanstalt, nu

329,100 kronor, med 12.000 kronor till 341.100 kronor.

Handel och sjöfart.

17 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 72 och 73) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, under förutsättning att verksamheten

vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes

efter i huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till

underhållande av samma skola under läsåret 1931—

1932 å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 40,000 kronor,

att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse

utbetalas med hälften under senare halvåret 1931

och återstående hälften under förra halvåret 1932 under

villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid

högskolan komma att finnas inrättade under hela läsåret

1931—1932.

'' 18:o) Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen (punkt 26) att till exportstipendier,

att användas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19

den 26 september 1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 73—76

i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål bar riksdagen för innevarande budgetår

anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd av förefintliga

reservationer å tidigare anvisade anslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till exportstipendier, att användas

i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den

26 september 1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000

kronor.

19:o) På grund av Kungl. Marits därom gjorda framställning (punkt

27) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 76 och 77) i

ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom understöd under år 1931 till

auktoriserade handelskamrar i riket, att utgå med ett

belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare under

av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1931

förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.

20:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid. 77—80) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom understöd för år 1931, på

sätt av ellef en för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1931

förordats, till svenska handelskamrar i utlandet å

riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 60,500 kronor.

21:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 81—83) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet.

Statsunderstöd

till auktoriserade

handelskamrar

i riket.

[27.]

Statsunderstöd

till

svenska

handelskamrar

i utlandet.

[28.]

Bidrag till

Sveriges allmänna

exportförening.

[29.1

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag till

en internaHonell

byrå i

Bryssel för

handelsstatistik.

[30.]

Ersättning

åt sjömatlehusen.

[81.]

Läkarundersökning

av

sjöfolk.

[32.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna

exportförening under år 1931 bedriver sin

verksamhet i huvudsakligen den form och i minst

den omfattning, som i företedd förslagsstat för samma

år angivits, samt att i granskningen av föreningens

verksamhet och räkenskaper deltager en av

Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till

föreningens verksamhet under sistnämnda år å riksstaten

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 20,000 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid. 84 och 85) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande

delen av kostnaderna under år 1932 för en

internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å

riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förslagsanslag av 600 kronor.

23:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 31) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 85—

88) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret 1931/

1932 till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra

anslag av 162,000 kronor för beredande under år 1931

åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande

bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning

samt för andra dem åvilande uppgifter för

statsverkets räkning.

24:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid. 88 och 89) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

:

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk

i enlighet med de av chefen för handelsdepartementet

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari

1931 angivna grunder för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid. 89 och 90) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa till

arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschörsassistenter,

anställda den ene i Stockholm och den

andre i Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.

26:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 90) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till täckande av den å Sverige

för år 1931 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande

av internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till bestridande

av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91—94 i statsrådsprotokollet.

Till förevarande ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår

anvisats ett anslag å 250,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts framställning,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av drift- och underhållskostnader

för statens isbrytarfartyg för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

200,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att till bestridande

av kostnader för anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

Arvoden åt två

dispaschbrsassistenter.

[33.1

Bidrag till

uppehållande

av internationell

patrullering.

tjänst i

Atlanten.

[34.]

Drift- och

underhållskostnader

flir

statens isbrytarfartyg.

[35.]

Anskaffande

av ytterligare

ett .stätens isbrytarfartyg.

[36.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 94—96

i statsrådsprotokollet.

I

I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930 dagtecknad proposition,

nr 234, föreslog Kungl. Majit riksdagen att dels besluta anskaffande av

ytterligare ett statens isbrytarfartyg av i huvudsak de dimensioner och

med den maskinstyrka, som av dåvarande chefen för handelsdepartementet

förordats, för en beräknad kostnad av 3,400,000 kronor, dels ock för

detta ändamål för budgetåret 1930/1931 under tionde huvudtiteln anvisa

ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

I skrivelse den 9 maj 1930, nr 209, anmälde sedermera riksdagen, att

riksdagen bifallit Kungl. Majits i förberörda proposition framställda förslag.

T skrivelsen anförde riksdagen, under hänvisning till departementschefens

yttrande rörande isbrytar fartygets typ, storlek och maskinstyrka,

att departementschefens förslag härutinnan icke givit riksdagen anledning

till erinran samt att riksdagen jämväl biträdde departementschefens

mening rörande uppskov tillsvidare med det definitiva ståndpunktstagandet

till frågan örn fartygets förseende med maskineri.

Genom brev den 30 maj 1930 fann Kungl. Majit sedermera gott anbefalla

marinförvaltningen att i samråd med kommerskollegium skyndsamt

verkställa utredning rörande lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri

för det statens isbrytarfartyg, vars anskaffande beslutats av riksdagen,

ävensom att, på grundval av denna utredning och isbrytarsakkunnigas

förberörda förslag samt med behörigt iakttagande av vad i ämnet

anförts dels i det vid ovannämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 14 mars 1930 dels ock i riksdagens

skrivelse av den 9 maj samma år, skyndsamt uppgöra och till han

delsdepartementet inkomma med av erforderliga ritningar och tillhörande

specifikation åtföljt, definitivt förslag till fartyget.

I skrivelse den 28 november 1930 har marinförvaltningen — under förmälan

att, då en exakt kostnad för fartygets byggande läte sig beräkna

först efter infordrandet av definitiva anbud, det syntes lämpligt att dylika

anbud infordrades, innan ritningarna fastställdes — dels förordat

diesel-elektriskt maskineri som lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri

för fartyget dels ock hemställt örn bemyndigande att infordra

anbud å fartygets byggande.

Vid ärendets föredragning den 30 december 1930 fann Kungl. Majit

gott uppdraga åt marinförvaltningen att från inhemska, eventuellt även

utländska varv och verkstäder infordra anbud å byggandet av ett isbrytarfartyg

med diesel-elektriskt framdrivningsmaskineri och i övrigt av

beskaffenhet, som avsåges i ovannämnda brev den 30 maj 1930.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

23

»Såsom av min redogörelse i föreliggande fråga framgår, har den av

marinförvaltningen verkställda utredningen dragit en avsevärd tid, en

omständighet som till allra största delen måste tillskrivas nödvändigheten

att vidtaga ingående samt därför tidsödande undersökningar rörande

den lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri för det nya fartyget.

Emellertid har behandlingen av ifrågavarande anskaffningsärende numera

fortskridit så långt, att maskintypen fastställts, varjämte marinförvaltningen

bemyndigats infordra anbud å fartygets byggande. Såvitt nu

kan bedömas, torde fartyget kunna beräknas vara färdigt att levereras under

senare delen av budgetåret 1931/1932. Emellertid bör man räkna med

att erforderliga prov och eventuella slutjusteringar först kunna ske efter

ingången av därpå följande budgetår, varför slutlikvid först skulle äga

rum vid sistnämnda tidpunkt. Med hänsyn härtill och då totala beloppets

storlek gör det önskvärt att få detsamma fördelat på tre budgetår förordar

jag nu för egen del, att å riksstaten för budgetåret 1931/1932 för

ifrågavarande byggnadsarbete uppföres ett anslag av 1,000,000 kronor.»

Utskottet, som ansett sig böra biträda förevarande förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för

anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

29:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 37)

och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 96 och 97) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

Bidrag till

en internatio

nell byrå i

Paria för ut

ställningar.

[37.]

budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande

delen av kostnaderna för en internationell

byrå i Paris för utställningar k riksstaten för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

24

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande 30:o) Med anledning av Kungl. Majrts förslag (punkt 39) och under

* “gjerssaV hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 98—102) i ämnet innehåller,

[39.] hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, i riksstaten för budgetåret 1931/

1932 upptaga

a) det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande

i allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas

befrämjande med 4,000 kronor, samt

b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen

med följande belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare

, i de särskilda näringsyrkena med 21,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av

hantverk och annan mindre industri med 8,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och hantverk med

9,500 kronor,

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt

och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna

sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.

Understöd åt 31 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) och under åberoffs^svensk

pande av vad statsrådsprotokollet (sid. 106 och 107) i ämnet innehåller,

hemslöjd, får utskottet hemställa,

[4i.] . .* .

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd

såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

8,000 kronor.

Understöd åt 32 :o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42)

SVföre*ingen!~ oc^ ander hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 108—110) i ämnet

[42.] innehåller, hemställer utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 25

att riksdagen, må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, åt svenska slöjdföreningen såsom

bidrag för uppehållande av dess verksamhet under

år 1931 å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 10,000 kronor.

33:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 43) Arvoden åt

och under hänvisning till innehållet i ämnet å sid. lil och 112 i stats

rådsprotokollet, får utskottet hemställa, [43.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till arvoden åt torvingenjörer

m. m., i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet

i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 3 januari 1931 förordats, för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

34:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 44)

och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 112—114) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) under i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 3 januari 1931 angivna villkor såsom bidrag till

Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet

under år 1931 å riksstaten för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor, samt

b) såsom bidrag till organisationens verksamhet genom

hantverksinstitutet under år 1931 å riksstaten

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

7,000 kronor.

Understöd

till Sveriges

hantverksorqanisation.

[44.]

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att Befrämjande

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att

enligt av Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt ning hos hanthantverksmästare

för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildnings- ^rksmästare.

tid från tidpunkt under budgetåret 1931/1932,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverks

mästare för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 45,125 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 114—116 i statsrådsprotokollet.

För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

hava alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag. Dessa anslag hava

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

avsett dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar

och statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna

till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier

till därav förtjänta lärlingar.

Bestämmelser rörande de olika formerna för statsunderstöden hava

av Kungl. Majit fastställts den 2 november 1917. Ändringar hava skett

den 25 oktober 1918, den 9 juli 1920 och den 3 maj 1929.

Vad först angår statsunderstöden till hantverksmästarna, vilka understöd

ursprungligen bestämdes till 300 kronor per lärling, utgå dessa numera

med 400 kronor per lärling för en lärotid av tre år. Av detta belopp

utbetalas 125 kronor vid första, 100 kronor vid andra och 75 kronor

vid tredje läroårets slut, sedan för varje gång av ombud för Sveriges

hantverksorganisation avgivits utlåtande, huruvida mästaren, för såvitt

på honom ankomme, bedrivit lärlingens utbildande på ett för utbildningens

fullbordande vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående

100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom

avlagt prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom

är lärlingen själv, örn han efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations

utlärlingsbevis, berättigad till en utlärlingspenning av 20

kronor och kan. örn han i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för

skicklighet i yrket, dessutom erhålla statspremium av högst 100 kronor.

I fråga örn planen för den praktiska utbildningens anordnande finnas,

utöver bestämmelsen örn lägst tre års lärotid, endast allmänt hållna föreskrifter.

Sålunda åligger det mästaren bland annat att bedriva lärlingens

utbildande på sådant sätt, att denne, för såvitt på mästaren beror,

kan efter den föreskrivna lärotidens utgång genom prov visa sig kompetent

att erhålla hantverksorganisationens utlärlingsbevis, samt att

ställa sig till efterrättelse de anvisningar eller föreskrifter rörande lärlingsutbildningen,

som av kommerskollegium elier eljest kunna komma

att utfärdas.

Anslagsbeloppen till statsunderstöd åt hantverksmästare samt till utlärlingspenningar

och statspremier hava utgått med synnerligen varierande

belopp, beroende därpå, att anslag ej anvisats samtidigt för understöd

till fullständig utbildning av en lärlingsgrupp i taget, utan endast

för ett läroår i sänder, att understöden ökats såväl till storlek som antal

samt att de, från att till en början hava anvisats i förskott för ett

läroår, sedan utgått i efterskott och från och med år 1923 under vissa år

successive helt indragits. Från och med budgetåret 1927/1928 hava emellertid

ånyo anvisats anslag för utbildande av nya lärlingsgrupper.

Jämlikt medgivande av 1930 års riksdag har antalet lärlingsunderstöd

ökats från 75 till 100 stycken för den lärlingsgrupp, vars utbildning påbörjas

under löpande budgetår.

Vad angår anslaget till hantverksföreningar för utdelande av lärlings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 27

premier har detta utgått med 3,000 kronor för ett vart av åren 1918—1921,

4,000 kronor för år 1922, 2,000 kronor för budgetåret 1923/1924, 1,000 kronor

för ett vart av budgetåren 1924/1925—1927/1928 samt 2,000 kronor för

ett vart av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930. För innevarande budgetår

utgår anslaget med ett till 3,000 kronor förhöjt belopp.

Det å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisade anslaget till befrämjande

åv praktisk lärlingsutbildning bos hantverksmästare slutar å ett

belopp av 43,945 kronor.

Medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 för ifrågavarande ändamål —

motsvarande understöd enligt de fastställda bestämmelserna för de årsgrupper

lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivanden av 1928—1930

års riksdagar redan pågår eller under den närmaste framtiden kommer

att påbörjas — framgår av nedanstående tablå.

"

Lärlingsgrupp för budgetår

Anslagets användning

Anslagsbehov

1928/1929 ...........................

3:e utbildningsåret

75 st. å 75 kronor 5,625

''

Återstående belopp

75 > » 100 » 7,500

Utlärlingspenningar

75 » » 20 » 1,500

Statspremier

75 » » 100 » 7,500 22,125

1929/1930 ...........................

2:a utbildningsåret

75 » > 100 7,500

1930/1931 ...........................

lia »

100 » » 125 » 12,500

Summa kronor 42,125

Till sagda belopp, 42,125 kronor, skulle vid bifall till det nu föreliggan

de förslaget komma ett belopp å 3,000 kronor, utgörande statsbidrag åt

hantverksföreningarna för utdelande av lärlingspremier.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kom

merskollegium att enligt av Kungl. Majit föreskrivna

grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1931/1932; samt

b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 45,125 kronor.

36io) 1 anledning av Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt

46) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 117—124) i

ämnet innehåller, hemställer utskottet,

Uppehållande

av den inda

striella standardiseringsverksamheten
[46.

1

s. 28 Kontrollera mot PDF

Undersöknings-

och försvarsarbeten

å områden,

som genom

Sveriges geologiska

andersöknings

försorg

äro eller

kunna varda

för kronans

räkning inmutade.

[47.]

28 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande

av den industriella standardiseringsverksamheten för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 40,000

kronor.

37:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 47) att för verkställande

av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom

Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans

räkning inmutade, å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 125—

133 i statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar hava 1921—1927 års

riksdagar beviljat anslag för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten

å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg voro eller kunde bliva för kronans räkning inmutade. De särskilda

anslagsbeloppen — som anvisats å 1921 och 1922 års tilläggsstater

och därefter å riksstaten för varje helt budgetår — hava utgjort respektive

40,000, 75,000, 140,000, 55,000, 50,000, 100,000 och 100,000 kronor.

Under punkt 37 i tionde huvudtiteln av 1928 års statsverksproposition

föreslog Kungl. Majit riksdagen att för fullföljande av förherörda arbeten

å riksstaten för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 70,000 kronor. I anledning av Kungl. Majits berörda

förslag hemställdes i en inom riksdagen väckt motion (lii 239), att

ifrågavarande anslag måtte höjas till 100,000 kronor samt att därutöver

ett anslag å 50,000 kronor måtte ställas till Kungl. Majits förfogande

att efter framställning av Sveriges geologiska undersökning användas

till inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å enskild

mark i de fall, där Kungl. Majit funne sådant förvärv vara till

fördel för staten.

I sin skrivelse nr 10 A anförde sedermera riksdagen i anledning av

Kungl. Majits framställning och berörda motion följande. De motiv,

motionären anfört till stöd för sina förslag, hade riksdagen funnit

värda beaktande. Vad särskilt anginge förslaget örn ställande av medel

till Kungl. Majits disposition till inköp av jordägarandelar i av

staten inmutade fyndigheter å enskild mark, syntes riksdagen de för

förslaget därutinnan anförda skälen tungt vägande, och hade riksdagen

sålunda ansett sig böra bevilja medel för ändamålet i fråga. Enligt

riksdagens mening syntes dock icke ett särskilt anslag för ändamålet

böra uppföras i riksstaten, utan syntes visst belopp, vars storlek

riksdagen ansåge böra bestämmas till högst 30,000 kronor, inräknas i

anslaget för verkställande av undersöknings- och försvarsarbetena och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. IQ. 29

användas i överensstämmelse med vad motionären föreslagit. Det

gamla anslaget borde för den skull erhålla förändrad benämning och

syntes lämpligen kunna betecknas: »Undersöknings- och försvarsarbeten

å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m.» Ett så högt

belopp som det av motionären föreslagna för själva undersöknings- och

försvarsarbetena ansåge sig riksdagen emellertid icke kunna anvisa,

utan syntes sammanlagda anslaget för såväl ifrågavarande arbeten

som inköp av jordägarandelar böra begränsas till 100,000 kronor. Skulle

det för inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å

enskild mark avsedda beloppet — helt eller delvis — icke tagas i anspråk,

borde enligt riksdagens mening vad som odisponerat återstode få

användas för de undersöknings- och försvarsarbeten, varom fråga vöre.

Genom beslut den 13 juli 1928 ställdes ett belopp av 70,000 kronor

till Sveriges geologiska undersöknings förfogande för. bedrivande av

undersöknings- och försvarsarbeten. Sedan det visat sig, att förutsättning

för framställande av för kronan fördelaktigt förslag till inköp av

jordägarandelar icke förelåg efter användning av nyssnämnda belopp,

medgav Kungl. Maj:t den 28 september 1928 på därom av geologiska

undersökningen gjord framställning, att ett ytterligare belopp av 28,000

kronor finge användas till nyssnämnda arbeten.

Även för vartdera av budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 har riksdagen

för verkställande av liknande undersöknings- och försvarsarbeten anvisat

ett anslag å 100,000 kronor. Enär en betydande del av dessa års

arbeten avsett kronoparker samt möjligheter till acceptabla förvärv

av jordägarandelar ej synts föreligga inom enskilda tillhöriga områden,

hava anslagen i deras helhet avsetts att användas enbart för ovannämnda

arbetens bedrivande och alltså icke till någon del för inköp

av jordägarandelar. Ifrågavarande båda årsanslag hava i vederbörlig

ordning ställts till Sveriges geologiska undersöknings förfogande.

Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Då jag nu har att taga ställning till det av chefen för Sveriges geologiska

undersökning framställda och av kommerskollegium tillstyrkta

anslagsäskandet, anser jag mig till en början höra hänvisa till de uttalanden

i ämnet, som vid föregående tillfällen, när fråga förelegat örn anslag

till arbeten av nu förevarande slag, gjorts av mina företrädare i

ämbetet.

I likhet med dem finner jag uppenbart, att de av Sveriges geologiska

undersökning under de senare åren inom ifrågavarande områden av Västerbottens

län bedrivna arbetena, genom vilka påvisats betydande tillgångar

av värdefulla mineralråämnen, vilkas förekomst i vårt land tidi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

gare var okänd eller som, så vitt var känt, endast sparsamt förekommo,

böra fullföljas, ävensom att de vid undersökningsarbetena vunna resultaten

böra vederbörligen tillvaratagas. Då därjämte de fortsatta undersökningsarbetena

komma ovannämnda, nu pågående utredning angående

statens gruvegendom i Västerbotten direkt till godo, i det att ju genom

samma arbeten bland annat lärer erhållas den mera ingående kännedom

örn vissa malmfyndigheters sammansättning och brytningsvärde,

som riksdagen enligt sin förberörda skrivelse nr 400 funnit önskvärd,

tillstyrker jag, att erforderligt anslagsäskande för ifrågavarande arbetens

utförande göres hos riksdagen.

Givetvis är det omöjligt att kunna på förhand exakt beräkna storleken

av de kostnader, som för nästa budgetår kunna uppkomma för de av

mig förordade arbetenas bedrivande. För att ifrågavarande arbeten må

kunna bedrivas med önskvärd intensitet, synes det mig emellertid tillrådligt

att icke fastställa anslaget för ändamålet till lägre belopp än det,

varå geologiska undersökningens ovannämnda preliminära kostnadskalkyl

slutar. Härvid utgår jag emellertid från att anslaget ställes till

Kungl. Maj:ts disposition för att endast i mån av uppkommande behov

och efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande utbetalas till Undersökningen.

»

I .sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr

100, inom första kammaren av herr C. I. Asplund m. fl. och den andra,

nr 256, inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl., vari hemställts, att

riksdagen ville för sin del medgiva, att den till 30,950 kronor uppgående

behållningen å det av 1928 års riksdag beviljade reservationsanslaget å

70,000 kronor för bestridande av kostnader för inlösen av anläggningar

m. m. vid gruvföretaget i Granbergsliden, såsom numera för sagda ändamål

obehövligt, må få användas dels för inlösen av anläggningar m. m.

å andra fyndigheter, i vilka kronan har jordägarandel, dels för inköp av

jordägarandelar i fyndigheter å enskild mark, i vilka kronan innehar inmutarrätten,

allt i de fall, där Kungl. Maj:t finner sådana förvärv vara

till fördel för staten.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.

Att, i likhet med vad som skett sedan ett antal år tillbaka, anslag beviljas

för verkställande av de arbeten, vartill medel av Kungl. Majit nu

äskas, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Vad beträffar storleken av det belopp, som ansetts böra utgå för ändamålet

under nästkommande budgetår, har, såsom nämnts, Kungl. Majit

begärt ett belopp å 150,000 kronor. I förenämnda motioner har därjämte

föreslagits, att viss behållning — 30.950 kronor — å ett av 1928 års riksdag

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

31

beviljat reservationsanslag måtte få användas dels för inlösen av anläggningar

m. m. å fyndigheter, i vilka kronan har jordägarandel, dels

för inköp av jordägarandelar i fyndigheter å enskild mark, i vilka kronan

innehar inmutar rätten.

Vad motionärerna anfört till stöd för detta förslag, har utskottet funnit

värt beaktande. Under erinran dels örn att medel tidigare stått till

disposition för det ändamål, varom fråga är, dels ock örn de avsevärda

belopp, som alltsedan 1921 nedlagts å undersöknings- och försvarsarbeten

å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg för

kronans räkning inmutats, vill utskottet tillstyrka åtgärders vidtagande

i det av motionärerna angivna syftet. Emellertid anser utskottet sig

icke kunna förorda motionärernas förslag, i vad detsamma avser disponerande

av omförmälta behållning å det av 1928 års riksdag beviljade

reservationsanslaget, utan synes utskottet att eventuellt erforderliga medel

under nästa budgetår kunna bestridas från det av Kungl. Majit nu

äskade anslaget samt, örn så skulle krävas, från det anslag, som omf örmäles

under nästkommande punkt och mot vars storlek utskottet icke har något att

erinra. Förstnämnda anslag torde på grund härav erhålla förändrad benämning

och synes lämpligen kunna betecknas: »Undersöknings- och

försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade m. m.»

Då storleken av det av Kungl. Majit äskade anslaget under förevarande

punkt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förevarande

förslag och herr Asplunds m. fl. och herr

Hages m. fl. ovanberörda motioner, 1:100 och II: 256,

för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten

å områden, som genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans

räkning inmutade m. m., å riksstaten för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor.

38:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 48) att för bestridande

av kostnader för under kommerskollegii förvaltning stående gruvegendom

å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 134—138 i statsrådsprotokollet.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande bär departementschefen

anfört:

»Av den här förut lämnade redogörelsen framgår bland annat, att av

Kostnader för

under kommer

skollegu

förvaltning

stående gruvegendom.

[48.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

det utav 1928 års riksdag under Utgifter för kapitalökning: Fonden, för

förlag till statsverket anvisade reservationsanslaget å 70,000 kronor för

bestridande av kostnader för inlösen av anläggning i gruvföretaget vid

Granbergsliden m. m. tagits eller beräknas komma att tagas i anspråk

ett sammanlagt belopp av (5,050 + 2,000 + 6,000 + 15,000 + 11,000 =)

39,050 kronor, vadan behållningen å anslaget för närvarande utgör 30,950

kronor. Denna behållning torde, såvitt nu kan bedömas, icke till någon

del behöva tagas i anspråk för utgifter för förvärvande åt kronan av

nya gruvtillgångar eller till andra ändamål för vilka anslaget är avsett,

varför samma behållning vid innevarande hudgetårs utgång lärer komma

att återfalla till budgeten.

För bestridande åter av de årligen återkommande kostnaderna för

gruvförsvarsavgifter samt — för utmål i vilka kronan endast är delägare

— kostnader för viloståndsresolutioner och arvoden till gruvföreståndare,

vilka utgifter icke kunna anses tillföra kronan några nya tillgångar

och för vilkas täckande det därför synes mig i princip riktigare

att andra statsinkomster än lånemedel komma till användning, torde

nya medel böra beredas på nästkommande budgetårs riksstat. Mot det

av kommerskollegium ifrågasatta anslagsbeloppet, 10,000 kronor, har jag

icke någon erinran att göra. Med hänsyn till vad kollegium därutinnan

anfört torde anslaget böra erhålla förslagsanslags natur.»

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för bestridande av kostnader för

under kommerskollegii förvaltning stående gruvegendom

å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Kostnader för 39:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49) att för bestritainens^gniv-

dande av kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning

aktiebolags stående egendom å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förvaltning ang|ag av 10 000 kronor.

stående egen- ° ’

dom. I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 138 och

[49.] 139 i statsrådsprotokollet.

Av ett av 1928 års riksdag anvisat reservationsanslag å 70,000 kronor,

varom förut omförmälts, har ett belopp av 11,000 kronor anvisats till Mertainens

gruvaktiebolag för bestridande av vissa utgifter, såsom gruvförsvarsavgifter

samt tillsyns- och underhållskostnader.

Detta bolag började sin verksamhet år 1901 med ett aktiekapital av

5,000,000 kronor, som förblivit oförändrat. Bolagets ändamål är att bearbeta,

förädla eller på annat sätt tillgodogöra sig malmer och minera
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

33

lier, att uppköpa och försälja malm, att utöva förlags- och rederirörelse

samt annan därmed sammaphängande verksamhet ävensom att eventuellt

självt idka eller genom förvärvande av andelar eller aktier i gruvor eller

bolag deltaga i idkande av gruvdrift eller annan sådan verksamhet, vartill

beskaffenheten hos bolaget tillhörande egendomar eller med bolaget

förbundna gruvor eller bolag kan giva anledning eller som bolaget eljest

anser för sig lämplig.

Enligt bestämmelse i § 6 i 1907 års malmavtal mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag m. fl. överlät detta bolag med äganderätt

till svenska staten samtliga aktier i Mertainens gruvaktiebolag.

Rätten att utnyttja gruvorna är emellertid begränsad genom samtidigt

träffad överenskommelse, vilken i 1927 års malmavtal något modifierades.

Bolaget har aldrig drivit någon egentlig gruvrörelse och har efter 1907

närmast tjänstgjort som statens organ för förvaltning av vissa staten

tillhöriga gruvor, nämligen från början dels dem, som vid överlåtelsen

av aktierna tillhörde bolaget, och dels dem, som genom samma avtal överlätos

direkt till staten, vartill sedan lades de gruvor, soln staten 1908

inköpte från aktiebolaget Svappavaara malmfält. Bolaget äger några

hemmansdelar i Svappavaara och Saivorova samt förvaltar några aktiebolaget

Svappavaara malmfält tidigare tillhöriga hemmansdelar i Svappavaara.

För malmkommissionens räkning utfördes under åren 1918—1920 diverse

undersökningsarbeten inom Mertainens malmfält, för vilka redogörelse

lämnats i kommissionens slutbetänkande. Då av dessa undersökningar

syntes framgå, att malmfyndigheten vid Mertainen icke vore

i betryggande grad skyddad geuom befintliga utmål, har bolaget verkställt

inmutningar därstädes och under åren 1929 och 1930 fått ytterligare

15 utmål anvisade, så att antalet utmål inom Mertainens malmfält

nu uppgår till 30.

Bolagets regelbundet återkommande utgifter utgöras i första hand av

försvarsavgifter och andra direkta utgifter för gruvornas försvar samt

i andra hand av omkostnader för tillsyn och underhåll m. m. av fastigheter

och skog jämte utskylder samt slutligen av arvoden för styrelse

och revisorer m. m. Som tillfälliga utgifter torde böra betecknas de

med förvärvandet av de nya utmålen förbundna kostnaderna för undersökning,

försvarsarbeten och utmålsläggning.

Bolagets enda fasta inkomster utgöras av arrenden och hyror. Genom

försäljning av virke från skogarna inflyta dessutom vissa belopp med

längre tids mellanrum. Inkomsterna hava emellertid icke varit tillräckliga

att möta utgifterna, utan har bolaget erhållit tillskott av statsmedel

till täckande av skillnaden.

Detta tillskott, som under en följd av år utgått med 8,000 kronor, fördelade

med hälften från vartdera av sjunde och tionde huvudtitelns an
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 10 hafi. (Nr 10).

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

slag till extra utgifter, uppgick för år 1929 till sammanlagt 10,000 kronor,

av vilket belopp hälften täcktes från vartdera av nämnda extra utgiftsanslag.

Det senast av bolaget för år 1930 erhållna tillskottet av statsmedel

har utgått med 5,000 kronor från sjunde huvudtitelns anslag till

extra utgifter och, såsom redan nämnts, med 11,000 kronor från meranämnda

av 1928 års riksdag anvisade anslag å 70,000 kronor, vilket anslag

vid löpande budgetårs utgång emellertid kommer att bortfalla.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Jämväl i fortsättningen torde årliga tillskott av statsmedel erfordras

för bestridande av kostnaderna för förvaltningen av den Mertainens

gruvaktiebolag tillhöriga egendomen. Med hänsyn härtill torde ett särskilt

anslag för ändamålet böra upptagas å riksstaten. Med utgångspunkt

från storleken av ifrågavarande utgifter för de båda nästförflutna

åren torde för budgetåret 1931/1932 anslaget, vilket lärer böra anvisas

å extra stat, icke böra bestämmas lägre än till 10,000 kronor.»

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må för bestridande av kostnader för

under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning stående

egendom å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 10,000 kronor.

Ingeli jörsvetenskapsakademien.

Teknisktvetenskaplig

forskningsverksamhet

inom kraftoch

bränsleområdet.

[51.]

40:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 51) att för bedrivande

av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 90,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 140—146

i statsrådsprotokollet.

I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307,

med därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag lämnade Kungl. Majit riksdagen en närmare redogörelse

för resultaten av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj

1916, nr 128, verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt

företrädesvis inriktad på upprättande av någon vetenskapligpraktisk

institution, staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande

av en planmässig kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog

Kungl. Majit riksdagen att till bedrivande genom ingenjörsveten
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

35

•skapsakademien av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet såsom förslagsanslag, högst, att utgå enligt av

Kungl. Majit fastställda närmare villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år

1920 under sjunde huvudtiteln ett belopp av 150,000 kronor, därav 50,000

kronor skulle användas till inköp av apparatutrustning, dels ock å extra

stat för år 1921 under tionde huvudtiteln ett belopp av 200,000 kronor.

Kungl. Majits berörda framställning blev av riksdagen bifallen.

Vid föredragning den 9 juli 1920 av riksdagens i ämnet avlåtna skrivelse,

i vad densamma avsåg det å tilläggsstat för år 1920 beviljade anslaget,

godkände Kungl. Majit efter kommerskollegii börande en av ingenjörsvetenskapsakademien

ingiven organisationsplan för forskningarnas

bedrivande. Vidare medgav Kungl. Majit, att sistnämnda anslag

finge användas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien

därom avgivet förslag. I detta bade akademien, under hänvisning till en

förslaget bilagd sammanställning av »uppgifter för ett blivande svenskt

bränsleinstitut», approximativt uppdelat anslagsbeloppet, i den mån det

ej avsåge inköp av apparatutrustning, i mindre summor för igångsättande

av förberedande undersökningar rörande några i sammanställningen

upptagna spörsmål, som akademien ansåg i första rummet böra

komma under behandling. Bland dessa märktes vetenskapliga undersökningar

av företrädesvis teknisk natur rörande torv, skiffrar och

skifferprodukter samt vedkolningsprodukter ävensom tekniskt-vetenskapliga

undersökningar i förening med upplysningsverksamhet i bränslebesparande

syfte dels i förhränningsfrågor med särskild hänsyn till

träbränslets användning, dels på ångalstringsområdet.

Beträffande anslaget å extra stat för år 1921 förordnade sedermera

Kungl. Majit den 19 november 1920, att detsamma finge av akademien

användas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien avgivet

förslag, innebärande fortsättning samt i viss mån utvidgning av de

under år 1920 påbörjade undersökningarna.

Även för år 1922, för första halvåret 1923 samt för samtliga följande

budgetår hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av

tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

beviljats anslag, vilka uppgått till för år 1922 200,000 kronor, för

första halvåret 1923 75,000 kronor, för vart och ett av de följande sex

budgetåren 100,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1929/1930 och

1930/1931 90,000 kronor. Härvid bör anmärkas, dels att anslaget vid 1922

års riksdag erhöll reservationsanslags natur, dels att i det å riksstaten

för budgetåret 1924/1925 uppförda anslaget var inrymt ett understöd å

7,500 kronor till tvenne utom akademien stående personer för bedrivande

av försök med oljeframställning ur alunskiffer, dels ock att beträffande

det för löpande budgetår beviljade anslaget — i likhet med vad under de

fem närmast föregående budgetåren ägt rum — förutsatts, att någon

mindre del av detsamma må, örn sådant befinnes lämpligt, efter Kungl.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Maj:ts närmare beprövande kunna tagas i anspråk för understödjandeav

utom akademien stående förtjänta forskare.

Vidare bar 1930 års riksdag i anledning av utav Kungl. Maj:t i samma

års statsverksproposition, punkt 44 av tionde huvudtiteln, därom gjord

framställning för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning

ur trä m. m.

Sedan ingenjörsvetenskapsakademien inkommit med förslag till planer

för användningen av ifrågavarande båda anslag, upptagande beträffande

oljeutvinningsanläggningen dels 70,000 kronor för apparatutrustning

m. m. dels ock kostnader för försöksdrift med anläggningen under ett år,

av vilka sistnämnda kostnader ett belopp av 40,000 kronor beräknades

kunna utgå från det för tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet avsedda anslaget, har Kungl. Majit genom brev

den 29 augusti 1930 anbefallt statskontoret att till akademien, på rekvisition,

utbetala ej mindre 85,000 kronor av det för budgetåret 1930/1931 anvisade

anslaget för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning inom

kraft- och bränsleområdet än även hela det för samma budgetår anvisade

anslaget till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning ur trä m. m.

att av akademien användas i huvudsaklig överensstämmelse med de av

akademien avgivna planerna.

Innan departementschefen yttrat sig angående frågan örn anslag för

nu berörda ändamål för nästkommande budgetår, har departementschefen

bragt i erinran, hurusom 1930 års riksdag i sin skrivelse nr 286, i

samband med anvisandet av ovannämnda båda anslag till tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet och till en oljeutvinningsanläggning, i anledning

av två vid samma riksdag väckta, likalydande motioner (1:186

och 11:299) anhållit, att Kungl. Majit ville taga i övervägande, huruvida

och i vad mån försöksarbeten enligt ingenjören David W. Berlins

vid Stränghult i Kronobergs län i liten skala prövade torvkolningsmetod

lämpligen skulle kunna komma till utförande med anlitande av förefintliga

statliga anläggningar, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill berörda övervägande kunde föranleda.

Sedan Kungl. Majit den 13 juni 1930 anbefallt kommerskollegium och

järnvägsstyrelsen att efter ingenjörsvetenskapsakademiens hörande gemensamt

verkställa utredning i det av riksdagen ovan angivna hänseendet

samt därmed ävensom med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda,

inkomma till Kungl. Majit, hava de båda ämbetsverken i ett den 30 oktober

1930 dagtecknat utlåtande på anförda skäl förklarat sig icke kunna

tillstyrka anslag till försök med ifrågavarande torvkolningsmetod eller

upplåtande för närvarande av någon förefintlig statlig anläggning därför.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 37

Vid anmälan av nu ifrågavarande anslagsäskande har departementschefen

anfört:

»Beträffande frågan örn fortsatt anslag till ingenjörsvetenskapsakademien

för bedrivande av forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

förhåller det sig ju så, att stora belopp av statsmedel under en

följd av år hava blivit anslagna för denna verksamhet, vilken som bekant

i huvudsak åsyftar utfinnandet av möjligheter att effektivare än hittills

utnyttja landets kraft- och bränsletillgångar samt nedbringa kostnaderna

för deras tillgodogörande. Det av akademien utförda arbetet har redan

givit åtskilliga för vår nationella hushållning fruktbärande resultat, och

anledning föreligger att hoppas, att ett fortsatt systematiskt bearbetande

av här ifrågavarande spörsmål skall bliva av stor betydelse för ett rationellt

tillgodogörande av vårt lands bränsletillgångar ävensom för en rationell

bränsleekonomi överhuvud. Med hänsyn till den utomordentliga betydelse,

de av akademien till behandling upptagna spörsmålen sålunda äga,

anser jag det angeläget, att ifrågavarande forskningsverksamhet så långt

som möjligt hålles vid makt. Då akademien för sådant ändamål i övervägande

grad är beroende av statligt stöd, tillstyrker jag, att anslaget för

budgetåret 1931/1932 upptages med enahanda belopp, som senast utgått

eller 90,000 kronor. Därvid förutsätter jag emellertid, att, på sätt som

avsetts för senast nu löpande budgetår, någon mindre del av anslagssumman

må, örn sådant befinnes lämpligt, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande

kunna tagas i anspråk för understödjande av utom akademien

stående förtjänta forskare.

Närmare föreskrifter rörande dispositionen av anslaget torde, i likhet

med vad som skett under föregående år, få efter av akademien avgivet

förslag meddelas av Kungl. Maj:t.

Vad därefter angår ovannämnda av riksdagen begärda samt av kommerskollegium

och järnvägsstyrelsen verkställda utredning på torvkolningsområdet

finner jag mig på de av ämbetsverken anförda skäl förhindrad

att framlägga något förslag i förevarande ämne.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 98, inom första kammaren

av herr J. Pålsson och den andra, nr 115, inom andra kammaren

av herr J. Jönsson i Revinge, vari föreslagits, att riksdagen måtte för

budgetåret 1931/1932 under tionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

av 250,000 kronor för understödjande av pågående arbeten för

att ekonomiskt och praktiskt lösa torvkolningsfrågan i anslutning till

hittills på enskild väg framkomna rön och erfarenheter ävensom till upprättande

av fullständiga ritningar, kalkyler och kostnadsberäkningar för

de såsom ändamålsenliga befunna anläggningarna samt att medlen måtte

s. 38 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

38 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

anvisas att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit tran pröva

skäligt i sådant avseende föreskriva,

dels ock en inom andra kammaren av greve A. Wachtmeister väckt

motion, nr 61, däri hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av

5,000 kronor att i enlighet med av Kungl. Majit utfärdade närmare bestämmelser

utgå som pris för bästa under år 1931 avprovad anordning

för vedeldning av värmeledningspannor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Med hänsyn till den stora betydelse, den genom ingen järs vetenskapsakademien

bedrivna forskningsverksamheten inom kraft- och bränsleområdet

måste anses äga, bör verksamheten uppenbarligen allt fortfarande

understödjas av statsmedel.

Kungl. Majits nu framlagda förslag innebär, att för sagda ändamål

skulle för nästkommande budgetår anvisas enahanda belopp som för

budgetåret 1930/1931 eller 90,000 kronor, varvid förutsatts, att, på sätt

som för löpande budgetår avsetts, någon mindre del av anslaget skulle,

örn sådant befunnes lämpligt, efter Kungl. Majits närmare beprövande

kunna tagas i anspråk för understödjande av utom akademien stående

förtjänta forskare. Mot vad sålunda föreslagits har utskottet icke haft

något att erinra.

Vad härefter angår de motionsvis gjorda yrkandena örn anvisande av

ett anslag å 250,000 kronor till vissa arbeten för lösning av torvkolningsfrågan,

har, såsom av statsrådsprotokollet framgår och i motionerna

erinrats, den av Kungl. Majit anbefallda, av kommerskollegium och järnvägsstyrelsen,

efter ingenjörsvetenskapsakademiens hörande, verkställda

utredningen i denna fråga resulterat däri, att båda ämbetsverken på anförda

skäl förklarat sig icke kunna tillstyrka anslag till försök med den

torvkolningsmetod, varom fråga är, eller upplåtande för närvarande av

någon förefintlig statlig anläggning därför. Vid sådant förhållande anser

sig utskottet, med allt beaktande av de skäl, motionärerna till stöd

för sitt förslag anfört, böra avstyrka de i detta ämne väckta motionerna.

Utskottet förutsätter, att vederbörande myndigheter även hädanefter

ägna denna fråga all tillbörlig uppmärksamhet.

Beträffande slutligen det motionsvis framställda yrkandet örn utfästande

av pris för bästa under innevarande år avprovad anordning för

vedeldning av värmeledningspannor, vill utskottet erinra därom, att 1930

års riksdag i anledning av väckta motioner riktat Kungl. Majits uppmärksamhet

på önskvärdheten av, bland annat, att en god vedeldad värmepanna

örn möjligt bleve utexperimenterad. Vidare må framhållas, att

ingenjörsvetenskapsakademien — enligt vad utskottet inhämtat — i april

1930 anordnat sammanträde med sakkunniga i fråga örn vedeldning i

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

värmeanläggningar, varvid, förutom akademien, socialstyrelsen, arméförvaltningen

samt konsulterande och fabriksintressen varit representerade.

Med anledning av gjorda erfarenheter förbereder nu akademien

jämförande prov mellan en speciellt för vedeldning tillverkad värmeledningspanna

och en ordinär, för kokseldning avsedd dylik panna. Proven

äro avsedda att omfatta såväl prima ved som gallringsved. Vid sidan

härav bearbetas inom akademien ett uppslag, som väntas komma att medföra

större möjligheter för fullständig förbränning av bränslet än som med

gängse eldstadskonstruktioner är regel och som därigenom skulle utgöra

ett steg på vägen mot en mera fulländad värmeledningspanna för vedbränsle.

Med hänsyn härtill och då, på sätt förut nämnts, binder icke möter

för Kungl. Majit att från anslaget för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet, örn så befinnes

lämpligt, taga i anspråk viss mindre del av detsamma för understödjande

av utom ingenjörsvetenskapsakademien stående förtjänta

forskare, bar utskottet ansett sig böra avstyrka jämväl det i motionen

II: 61 gjorda yrkandet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I. att riksdagen må för bedrivande av teknisktvetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 90,000 kronor;

II. att herrar Pålssons och Jönssons i Revinge

ovanberörda motioner, I: 98 och II: 115, icke må vinna

riksdagens bifall; samt

III. att greve Wacbtmeisters motion, II: 61, likaledes

icke må av riksdagen bifallas.

Diverse.

41 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 146) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet, [52.]

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 45,000

kronor, med 40,000 kronor till 5,000 kronor.

42 :o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) får utskottet hem- Tryckning»-

kostnader.

ställa, [53.]

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 79,911 kronor, med 50

s. 40 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

40

kronor till 79,961 kronor; dock att i anslaget må göras

flen jämkning, som kan erfordras för jämnande

av huvjidtitelns slutsumma.

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal inom

den civila

statsförvaltningen.

Provisoriskt

dyrort dillägg

åt vissa befattningshavare

i

statens tjänst.

Dyrtidsf iltåg g

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[55-57.]

Företag sr åkning.

[58.]

43:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels för beredande

av tillfällig löneförbättring åt viss personal inom den civila statsförvaltningen

(punkt 55), dels för beredande av provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa befattningshavare i statens tjänst (punkt 56) och dels till täckande

av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i de till handelsdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer (punkt 57) kommer Utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

44 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för avlöningar

åt personal m. m. vid företagsräkningen för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149—165 i statsrådsprotokollet.

I anledning av en av kommerskollegium i skrivelse den 8 oktober 1928

gjord framställning, varöver infordrade utlåtanden avgåvos av statistiska

centralbyrån och socialstyrelsen, uppdrog Kungl. Majit den 14 juni

1929 åt kommerskollegium att i samråd med nyssnämnda båda ämbetsverk

utarbeta och till Kungl. Majit inkomma med förslag till plan för

anordnande av en företagsräkning inom olika näringsgrenar, dock under

särskilt iakttagande vid uppdragets fullgörande av att kostnaderna för

räkningen i största möjliga utsträckning begränsades.

Efter överläggningar med representanter för Sveriges industriförbund,

Sveriges hantverksorganisation, Stockholms handelskammare, Sveriges

allmänna sjöfartsförening och den socialekonomiska vetenskapen

avgav kommerskollegium i samråd med ovannämnda båda ämbetsverk

i skrivelse den 23 december 1929 förslag i förevarande ämne.

Enligt detta förslag beräknades företagsräkningen under dea tid av

cirka 2 V* år, som dess utförande ansågs kräva, draga en totalkostnad

av i runt tal 275,000 kronor, varav 65,000 kronor för budgetåret 1930/1931,

allt exklusive vissa resekostnader, vilka lämpligen borde bestridas av

det å tionde huvudtiteln anvisade anslaget till rese- och traktamentspenningar.

Beträffande kollegii uttalande i denna fråga tillåter sig utskottet hänvisa

till sid. 149—160 i statsrådsprotokollet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 41

Någon framställning i ämnet avläts icke av Kungl. Majit till 1930 års

riksdag.

Genom enskilt initiativ blev likväl frågan örn anordnande av en företagsräkning

föremål för behandling vid samma riksdag. I likalydande

motioner, I: 44 och II: 78, hemställdes nämligen, att riksdagen

måtte för anordnande av en dylik räkning i huvudsaklig överensstämmelse

med den av kommerskollegium framlagda planen för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

I skrivelse den 28 maj 1930, nr 294, uttalade sedermera riksdagen, bland

annat, följande.

Då gagnet av en företagsräkning, anordnad enligt det förslag, kommerskollegium

framlagt och i motionerna åberopats, syntes uppenbart

och tidpunkten för vidtagande av förberedande åtgärder i samband med

den stundande folkräkningen därjämte syntes särskilt lämplig, hade riksdagen

—• ehuru ett ärende av denna natur i regel borde undergå Kungl.

Maj:ts prövning, innan det förelädes riksdagen — ansett sig böra i så

måtto bifalla motionärernas hemställan, att riksdagen beviljat medel för

möjliggörande av uppgiftsinsamling enligt kollegii förslag i samband

med förberedelser till folkräkningen. Medel hade ock till något mindre

belopp ansetts böra tillhandahållas kollegium för verkställande av andra

förberedelser, som icke tålde uppskov.

Yad beträffade det för budgetåret 1930/1931 erforderliga anslaget, hade

detta synts riksdagen böra bestämmas till 25,000 kronor.

Riksdagen finge alltså anmäla, att riksdagen i anledning av förenämnda

motioner för insamling av uppgifter och påbörjande av andra

förberedande åtgärder i syfte att anordna en företagsräkning i huvudsaklig

överensstämmelse med av kommerskollegium avgivet förslag för

budgetåret 1930/1931 under tionde huvudtiteln anvisat ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

Sedan kommerskollegium, efter remiss, den 21 juni 1930 inkommit

med förslag till plan rörande användningen av ifrågavarande anslag,

uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 27 i samma månad åt kollegium

att, i huvudsaklig överensstämmelse med sistnämnda förslag och med

användande av det utav riksdagen anvisade anslaget, vidtaga de för

ifrågavarande företagsräknings förberedande erforderliga åtgärder.

I skrivelse den 13 oktober 1930 har nu kommerskollegium — med erinran

örn vad i saken tidigare förekommit däribland anvisandet av förberörda

anslagsbelopp å 25,000 kronor för insamling av uppgifter m. m.

för en företagsräkning — anmält, att för företagsräkningens genomförande

erfordrades för budgetåret 1931/1932 ett anslag av 85,000 kronor.

I fråga örn den närmare innebörden av denna skrivelse och statskon
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

terets däröver avgivna utlåtande torde få hänvisas till sid. 162 och 163

i statsrådsprotokollet.

I anledning av ett av statskontoret gjort uttalande att ledaren av företagsräkningen

och dennes närmaste biträde icke borde, såsom kommerskollegium

föreslagit, erhålla löneställning som byråchef respektive sekreterare

eller förste aktuarie utan allenast som förste aktuarie respektive

notarie eller aktuarie, har kommerskollegium avgivit förnyat utlåtande

i ärendet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vad angår kostnaderna för den företagsräkning, vilken jämlikt riksdagens

beslut lärer höra komma till stånd, torde en definitiv beräkning

nu icke kunna framläggas, liksom givetvis icke heller för närvarande

med visshet kan förutses, under huru lång tid arbetet kan komma att

fortgå. För egen del har kommerskollegium approximativt uppskattat

de med arbetet i fråga förenade kostnaderna till ett sammanlagt belopp

av omkring 275,000 kronor, därvid kollegium ansett, att arbetet skulle

kräva en tid av cirka 2 V2 år.

Det för ändamålet under nästkommande budgetår erforderliga beloppet

har kollegium beräknat till 85,000 kronor. Därvid har kollegium,

på sätt redan omnämnts, bland annat utgått från att ledaren och hans

närmaste biträde skulle erhålla avlöning med belopp, motsvarande avlöning

till extra byråchef respektive sekreterare eller förste aktuarie.

Statskontoret har däremot på angivna skäl ansett, att ifrågavarande

håda personer icke borde erhålla högre löneställning än som tillkommer

förste aktuarie respektive notarie eller aktuarie. Jag delar statskontorets

mening härutinnan i fråga örn den biträdande ledaren liksom även

jag — vid jämförelse med vad som föreslagits beträffande ledningen

av folkräkningen — finner en lägre löneställning än den av kollegium

för ledaren av företagsräkningen ifrågasatta vara tillräcklig. Med

hänsyn till de skäl, som av kollegium anförts för ledarens placering i

högre löneställning än förste aktuaries, anser jag mig för egen del böra

förorda, att avlöningen åt denne må utgå med belopp, motsvarande avlöning

för befattningshavare å extra stat i 26:e lönegraden. I likhet med

statskontoret anser jag vidare, att såväl nuvarande personal i extra anställning

inom kollegium, vilken tages i anspråk för företagsräkningen,

som särskild för ändamålet anställd personal icke må på grund härav

anses såsom extra ordinarie befattningshavare. Med hänsyn till vad som

sålunda föreslagits torde det av kollegium ifrågasatta anslagsbeloppet

kunna i motsvarande mån nedsättas. För egen del förordar jag, att anslaget

bestämmes till 80,000 kronor.»

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och hemställer alltså,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

43

att riksdagen må för avlöningar åt personal m. m.

vid företagsräkningen för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

övriga ordinarie anslag.

45:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inneva- övriga

rande budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon änd- ma^^e

ring icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföras

med oförändrade belopp.

Stockholm den 20 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. 11. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. F. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

E. J. G. Rosén, E A. Lundell, C. I. Asplund, J. G. Walles och P A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, P. M. Olsson i

Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Andersson i Höör

och A. Norsell.

Reservation

vid punkt 40 (tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet)

av herrar Nilsson i Malmö, Walles och Anderson i Råstock, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka bifall till herrar Pålssons och Jönssons i Revinge

i ämnet väckta motioner.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ................................................................

136,800

3

Departementets verksamhet, förslagsanslag....................

15,900

4

Ökad föredragning i regeringsrätten................................

10,000

Säger för departementet

160,800

25,900

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium:

1

Kommerskollegium, förslagsanslag ............................

540,150

2

Kommerskollegii verksamhet, förslagsanslag ...........

27,784

3

Bergsstaten, förslagsanslag ................................................

Sprängämnesinspektionen:

108,000

4

Inspektionen, förslagsanslag .......................................

10,500

5

Inspektionens verksamhet, förslagsanslag ................

Statens elektriska inspektion:

9,300

6

Inspektionen, förslagsanslag ........................................

30,100

7

Inspektionens verksamhet, förslagsanslag ..............

Fartygsinspektionen:

26,600

8

Inspektionen, förslagsanslag ........................................

185,700

9

Inspektionens verksamhet.........................................

Undervisningsanstalter för sjöfart:

101,620

10

Navigationsskolorna ....................................................

* 203,000

11

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navi-

gationsskolorna, förslagsanslag ................................

* 5,700

12

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter

för sjöfart, förslagsanslag ........................................

* 23,000

13

Navigationslärarkursen, reservationsanslag ................

* _

14

Praktisk lärarkurs, reservationsanslag ........................

* 2,500

15

Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska

handelsflottan, reservationsanslag ............................

* 10,000

16

Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk, reserva-

tionsanslaa ...............................................

* 2,400

* 15,000

17

Maskinlaboratorier, reservationsanslag ........................

226,000

35,600

* Enligt förslag av Kungl. Maj:t, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

45

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

18

Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag............................

Lots- och fyrväsendet:

40,000

19

Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag....................

6,244,360

20

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag...

* 528,000

21

Patent- och registreringsverket, förslagsanslag ............

* 1,300,000

22

Kostnaderna för den Överståthållarämbetet och läns-

styrelserna åliggande befattning med registreringar

och anmälningar till förenings- m. fl. register,

förslagsanslag ................................................................

10,000

23

Försäkringsinspektionen, förslagsanslag ........................

85,000

24

Statens provningsanstalt, förslagsanslag ........................

341,100

Säger för centrala verk med underlydande stater

9,110,910

738,904

G. Handel och sjöfart.

1

Handelshögskolan i Stockholm........................................

40,000

2

Exportstipendier, reservationsanslag................................

12,000

3

Auktoriserade handelskamrar i riket ............................

24,000

4

Svenska handelskamrar i utlandet ................................

60,500

5

Sveriges allmänna exportförening....................................

20,000

6

Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för-

slagsanslag ...................................................................4

600

7

Ersättning åt sjömanshusen ............................................

162,000

8

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................

40,000

9

Arvoden åt två dispaschörsassistenter............................

4,000

10

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för-

slagsanslag ....................................................................

9,500

11

Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar-

fartyg, förslagsanslag....................................................

200,000

12

Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg,

reservationsanslag ........................................................

1,000,000

13

Internationell byrå i Paris för utställningar, förslagsanslag

2,000

Säger för handel och sjöfart

1,574,600

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1

1

Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad

till bergshanteringen hör, reservationsanslag ............

4,000

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

2

Manufakturernas befrämjande .................... 4,000

Reservationsanslag:

3

Reseunderstöd åt arbetare i de

särskilda näringsyrkena ........ 21,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Reseunderstöd åt idkare av hant-

verk och annan mindre industri 8,000

5

Reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och

hantverk ................................ 9,500

6

Reseunderstöd åt teoretiskt och

praktiskt bildade tekniker, som

icke ägna sig åt bergshante-

ringen .................................... 7,500 46,000

50,000

Befrämjande av hemslöjden:

7

Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000

8

Föreningen för svensk hemslöjd.... 8,000

9

Svenska slöjdföreningen ................ 10,000

15,000

18,000

65,000

18,000

10

Arvoden åt torvingenjörer m. m.....................................

20,000

Sveriges hantverksorganisation:

11

Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet

4,000

12

Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom

hantverksinstitutet....................................................

7,000

11,000

13

Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-

verksmästare ................................................................

45,125

14

Industriella standardiseringsverksamheten ....................

40,000

15

Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade

m. m., reservationsanslag ...........................................

150,000

16

Kostnader för under kommerskollegii förvaltning stå-

ende gruvegendom, förslaqsanslaq ............................

10,000

17

Kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags för-

vältning stående egendom..........................................

10,000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd

69,000

304,125

E. Ingenjörsvetenskapsakademien.

1

Ingenjörsvetenskapsakademien ........................................

40,000

2

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-

och bränsleområdet, reservationsanslag ...................

90,000

Säger för ingenjörsvetenskapsakademien

40,000

90,000

F. Diverse.

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

5,000

2

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

85,000

3

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

79,961

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

47

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

140,000

5

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

25,000

6

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 65,000

7

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag........................................

* 70,000

8

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...................................................................

* 700,000

9

Avlöningar åt personal m. m. vid företagsräkning, re-

servationsanslag ............................................................

80,000

Säger för diverse

334,961

915,000

Summa

9,715,671

3,648,529

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko a1 i texten
  2. Rskr. 1931:10a Skrivelse till konungen i anledning av vissa av Kungl Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1931/1932 under r s. 1 i texten