Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om begränsning av arbetstiden för kokerskor, köksbiträden och städerskor vid garnisonssjukhusen.

1931-04-24 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:101, Utlåtande i anledning av väckt motion om begränsning av arbetstiden för kokerskor, köksbiträden och städerskor vid garnisonssjukhusen.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 101

Utskottets

yttrande.

Nr 101.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1931 kl. 12.15 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om begränsning av arbetstiden

för kokerskor, köksbiträden och städerskor vid

garnisonssjukhusen.

(lia avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr E. Andersson i Stockholm väckt motion

(nr 253), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har hemställts, att riksdagen vid behandling av anslagen till gamisonssjukhusen

måtte företaga den ändring i dessa anslag, som är erforderlig för att arbetstiden

för kokerskor, köksbiträden och städerskor skall kunna begränsas till i genomsnitt

48 timmar pr vecka.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

»Städerskor och köksbiträden vid gamisonssjukhusen hava för närvarande

en arbetstid, som väsentligt överstiger det normala. Sålunda hava köksbiträdena,

enligt av intendenten vid garnisonssjukhuset i Ståckholm verkställd utredning,

en arbetstid som uppgår ända till 70 timmar pr vecka. För städerskorna

gäller något kortare tid men dock över 48 timmar i veckan. Kokerskorna

hava mellan 60 och 70 timmar pr vecka.

Det torde vara obestridligt, att denna arbetstid är orimligt lång, och att en

förkortning är av behovet påkallad. Något bärande skäl varför de här angivna

personalkategorierna skola hava mer än 48 timmar torde icke kunna

uppvisas, då t. ex. tvätterskor och sömmerskor av Kungl. Maj :t ha tillerkänts

en begränsning av arbetstiden till 48 timmar pr vecka.

Från förvaltningsmyndigheterna har emellertid framhållits, att det hela

sammanhänger med frågan örn anslagen. Under sådana omständigheter torde

riksdagen vid beviljande av anslag till gamisonssjukhusen böra avväga dessa

så, att en begränsning av arbetstiden kan genomföras och erforderlig utökning

av antalet anställda ske.»

Utskottet har med stöd av § 46 riksdagsordningen över motionen inhämtat

yttrande från arméförvaltningens intendents- och civila departement samt

sjukvårdsstyrelse, vilket yttrande är såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Utskottet finner visserligen av den i ärendet förebragta utredningen, att i

vissa fall arbetstiden för i motionen åsyftad personal vid gamisonssjukhusen

—■ under förutsättning att den uti de införskaffade uppgifterna angivna ar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

9

betstiden verkligen kan anses vara effektiv —- måhända är längre än som kan

anses lämpligt och skäligt, men å andra sidan ger utredningen vid handen, att

ett genomförande av en förkortning av arbetstiden kommer att medföra konsekvenser

i olika riktningar av stor omfattning, såsom revision av gällande avtal

med vissa landsting ävensom sänkning av arbetstiden jämväl för sjukhusens

övriga personal.

Under sådana förhållanden anser utskottet sig i anledning av motionen icke

kunna göra annat uttalande än att utskottet förutsätter, att vederbörande myndigheter

vidtaga de åtgärder, som kunna anses erforderliga och möjliga i det

av motionären angivna syftet.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herr E. Anderssons i Stockholm förevarande motion

(II: 253) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 99.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 0 sami. käft. (Nr 99—101.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

Bilaga.

Till riksdagens statsutskott.

Sedan Kungl. Majit, efter statsutskottets framställning, den 6 februari 1931

anbefallt Kungl. Arméförvaltningens intendents- och civila departement samt

sjukvårdsstyrelse att till statsutskottet avgiva yttrande över en inom riksdagens

andra kammare väckt motion, nr 253, om begränsning av arbetstiden för kokerskor,

köksbiträden och städerskor vid garnisonssjukhusen, få departementen

och styrelsen härmed anföra följande.

Sjukvårdsstyrelsen, som i ärendet infordrat bifogade uppgifter1 2 från vederbörande

sjukhus och sammanställt dessa uppgifter i närslutna tablå,’ får för

sin del anföra, att det givetvis ligger i styrelsens synnerliga intresse, att sjukhuspersonalens

arbetstid icke är så lång, att fara för överansträngning av personalen

uppstår, och därmed risk för arbetets goda utförande å sjukhusen och

patienternas vård därstädes inträder. Sjukvårdsstyrelsen får därvid hänvisa

till de av Kungl. Arméförvaltningen tid efter annan gjorda underdåniga framställningar

örn ökning av personalen inom skilda grupper ävensom till den ökning

av personalen, som medgivits dels av Kungl. Majit dels genom riksdagens

beslut
Beträffande

garnisonssjukhuset i Boden har Kungl. Majit i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag fjärde huvudtiteln föreslagit viss personalökning.

Chefläkaren vid samma sjukhus har vidare för underlättandet av kökspersonalens

arbete funnit lämpligt att till tjänstgöring i köket tillfälligt under någon

del av dagen placera personal, som enligt staten för garnisonssjukhuset är

avsedd för annan tjänstgöring.

Vid garnisonssjukhusen i Stockholm och i Boden hava chefläkarna, när så

för arbetets behöriga gång erfordrats, anställt extra personal, som avlönats

från de anslag, vilka för dylikt ändamål finnas uppförda i staterna för nämnda

garnisonssjukhus.

Beträffande övriga här avsedda sjukhus -— med undantag för garnisonssjukhuset

i Karlsborg, för vilket särskild stat finnes fastställd — få departementen

och styrelsen erinra örn, att Kungl. Majit årligen efter därom gjorda underdåniga

framställningar fastställer det antal köksbiträden och sjukhusbiträden

eller med dem likställd personal, som vid dessa sjukhus må anställas.

Då det gäller anställandet av personal, varom nu är fråga, måste emellertid

hänsyn tagas till åtskilliga i motionen icke berörda omständigheter, som här

nedan komma att i korthet antydas.

Till en början få departementen och styrelsen erinra örn, att 48 timmars arbetsvecka

icke är allmänt genomförd vid de sjukhus, som falla under lagen örn

vissa av landsting eler kommun drivna sjukhus den 22 juni 1928. Det synes

departementen och styrelsen icke kunna ifrågasättas att genomföra denna arbetstid

vid arméns sjukhus tidigare än vid lasaretten i riket.

Vidare må erinras örn, att jämlikt särskilda nådiga bemyndiganden och i enlighet

med riksdagens beslut samtliga nu ifrågavarande sjukhus äro jämlikt avtal

med vederbörliga landsting respektive Stockholms stad upplåtna för vård

jämväl av civila patienter. Landsting och stad erlägga härför ersättning, visserligen

efter olika grunder, men flertalet dock efter avtal, där ersättningen

1 Beträffande dessa uppgifter hänvisas till handlingarna i ärendet.

2 Se sid. 11.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nn befintlig personal

Kokerskor

Bitr. kokerskor

underkokerskor

Köksbiträden

Städerskor

Sjukhusbiträden

Summa

Antal

Ar- bets- tid

per v.

Avlöning

kronor

Antal

Ar- bets- tid

per y.

Avlöning

kronor

Antal

Ar- bets- tid

per v.

Avlöning

kronor

An-

tal

Ar- bets- tid

per y.

Avlöning

kronor

Antal

Ar- bets- tid

per v.

Avlöning

kronor

Per-

so-

nal

Kronor

Garnisonssjukhuset i

Stockholm . . .

3

58

5,775

—

7

57

7,833

—

11

52

17,473

_

21

31,081

—

Karlsborg ....

1

63

1,833

—

2

63

2,173

—

3

67

2,900

_

6

6,906

—

Boden .....

1

70

1,812

—

3

77

3,838

—

2

59

2,511

—

14

71

17,570

—

20

25,731

—

Linköping ....

1

70

966

—

2

61

1,836

—

3

59

2,754

—

6

5,556

—

Skövde .....

1

87

1,761

—

1

87

1,617

—

2

87

2,301

—

5

65

5,852

50

9

11,531

50

Militärsjukhuset i

Eksjö......

3

58

3,847

50

3

65

3,847

50

6

7,695

—

Sollefteå ....

1

83

1,918

50

1

83

1,468

50

3

78

3,703

50

5

69

6,172

50

10

13,263

—

8

14,065

50

2

3,085

50

22

25,532

—

2

2,511

—

44

56,569

50

78

101,763

50

Erforderlig ökning

vid 48 timmars

arbetsvecka.

Garnisonssjukhuset i

Stockholm . . .

1

1,521

—

1

1,588

50

1

1,588

50

3

4,698

—

Karlsborg ....

1

1,234

50

2

2,469

—

3

3,703

50

Boden.....

1

1,812

—

9

11,226

—

>6

7,533

_

16

20,571

—

Linköping ....

1

1,317

—

1

1,246

—

1

1,246

—

3

3,809

—

Skövde .....

2

2,301

—

3

3,451

50

5

5,752

50

Militärsjukhuset i

Eksjö......

2

2,565

—

2

2,565

—

Sollefteå ....

3

3,703

50

2

2,469

—

5

6,172

—

3

4,650

—

17

21,299

50

17

21,322

—

37

47,271

50

Slutsumma

11

18,715

50

2

39

46,831

50{

2

61

77,891

50

115

149,035

—

-4»»». I avlöningskostna den ingår kontant aivode, dyitidstillägg samt kostnaden iör mat och i vissa fall ersättning för bostad m. m.

1 Enl. av S. S. gjord beräkning.

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

per vårddag bestämmes till det belopp, vartill kostnaderna uppgått per dylik

vårddag under nästföregående år vid landstingens egna lasarett. Hittills har

denna ersättning i allmänhet visat sig vara tillräcklig. Huruvida den skulle så

förbliva, om arbetstiden sänktes i enlighet med motionen och större personal

därmed måste anställas, lärer vara tvivel underkastat, synnerligast som de

militära sjukhusen knappast kunna antagas komma att utnyttjas av civila patienter

i större utsträckning än som för närvarande äger rum. En följd av

större personalökning bleve med all sannolikhet, att nu gällande avtal med vissa

landsting måste revideras, om kronan skall kunna erhålla full ersättning för

vård av de civila patienterna. Huruvida landstingen för den vård av civila

patienter, som lämnas å de militära sjukhusen, kunna vara benägna att påtaga

sig de högre kostnader, som bleve den oundgängliga följden av en personalökning

enligt motionen undandrager sig givetvis för närvarande varje bedömande

från departementens och styrelsens sida och särskilt som landstingen icke kunnat

beredas tillfälle att taga ställning i frågan. Beträffande särskilt garsisonssjukhusen

i Boden och Skövde få departementen och styrelsen nämligen framhålla,

att vederbörande landsting med avsevärda belopp bidragit till ombyggnad

av dessa sjukhus. Även örn det kan antagas, att landstingen ingalunda

förbisett den möjligheten, att personalen kunde behöva ökas, lärer en personalökning

av den omfattning, som bleve följden av ett bifall till motionen, icke

gärna kunna genomföras, utan att landstingen härtill lämna sitt medgivande.

Slutligen få departementen och styrelsen framhålla, att en sänkning av arbetstiden

för i motionen omnämnd personal, ovillkorligen måste hava till följd

en sänkning av arbetstiden jämväl för sjukhusens övriga personal. Härigenom

skulle ytterligare kostnader uppstå utöver dem, som angivits i förenämnda

tablå. Vidare skulle en sådan personalökning erfordra större bostadsutrymme

för personalen än de nuvarande. Visserligen har det icke kunnat undvikas att

redan nu viss personal måst beredas bostad utanför sjukhusen. Ehuru icke

eftersträvansvärt eller lämpligt har detta likväl i enstaka fall låtit sig genomföra.

Skulle en dylik anordning äga rum i större utsträckning, vore detta för

upprätthållandet av erforderlig ordning och reda i arbetet vid sjukhusen liksom

för ett tillgodogörande av personalens arbete säkerligen förenat med stora

olägenheter. I epidemitider kunde det till och med vara förenat med onödiga

risker, därest sjukhuspersonal måste förläggas utanför sjukhuset.

På grund av vad ovan anförts och med hänsyn till de av ett bifall till motionen

föranledda svåröverskådliga konsekvenserna dels av ekonomisk art för

staten och vederbörliga landsting med flera med avseende å anslag till löner,

bostads- och andra naturaförmåner m. m. dels ock beträffande andra personalgruppers

intressen och för arbetslugnet inom sjukhusen, få departementen och

styrelsen avstyrka bifall till motionen.

Sjukvårdsstyrelsen får slutligen anhålla, att de nu överlämnade från vederbörande

myndigheter infordrade uppgifterna måtte till sjukvårdsstyrelsen i

sinom tid återställas. Stockholm den 27 februari 1931.

A. Hultkrants Richard Erhardt Carl Eda. Sterky

Axel Ekman Edvin Ström Axel Palm

Frits Björkman.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

311273

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.