Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart jämte i ämnet väckta motioner.

1931-04-24 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:104, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

1

Nr 104.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1931 kl. 12.15 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna

för sjöfart jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Majit i avseende å tionde huvudtiteln (punkterna 10—17 av det

vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1931/1932

beräkna anslagen till undervisningsanstalterna för sjöfart på sätt av

följande sammanställning framgår:

Ordinarie Extra

anslag anslag

kronor kronor

Navigationsskolorna ....................................................... 203,000

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna,

förslagsanslag ................................ 5,700

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter

för sjöfart, förslagsanslag ............................ 23,000

Navigationslärarkurs, reservationsanslag.................... —

Praktisk lärarkurs, reservationsanslag........................ 2,500

Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska

handelsflottan, reservationsanslag ........................... 10,000

Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk, reservationsanslag

.................................................................... 2,400

Maskinlaboratorier, reservationsanslag ........................ 15,000.

l:o) Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 20 februari

1931 dagtecknad proposition, nr 124, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det

vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

nämnda dag) att

dels fastställa följande stat för navigationsskolorna, att tillämpas från

och med den f juli 1931:

Navigationsskolorna.

[i*.]

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang lill riksdagens protokoll 19.11. ti sami. 45 höft. (Nr Idb—105.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Stat för navigationsskolorna i riket.

1 rektor ......................................................

3 rektorer ...................................................

1 rektor .................................................—

1 lektor .....................................................

7 lektorer ..................................................

1 adjunkt ...................................................

13 adjunkter ................................................

1 adjunkt ...................................................

4 adjunkter ...............................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräknade

å 150 kronor för undervisningstimme per

vecka (150 X 20.5) .......................................

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräknade

å 120 kronor för undervisningstimme per,

vecka (120 x 118) .......................................j

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen berak-!

nade å 40 kronor lör undervisningstimme peri

vecka (40 x 35) .............................. .........

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

beräknade å 150 kronor för undervisningstimme

per vecka (150 x 44.5) .................................

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

beräknade å 120 kronor för undervisningstimme

per vecka (120 X 43.5) ................................

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

beräknade ä 40 kronor för undervisningstimme

per vecka (40 x 3).......................................

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbandslära

beräknade å 7 kronor 50 öre för undervisningstimme

(7.5 X 450)..............................

1 extra lärare i 3:e maskinistklassen..................

Kostnader för laborationer i maskinlära och elektroteknik

...................................................

Till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers

underhåll och förökande samt till utgifter

för bränsle, lyshållning m. m................

1 examensledare å maskintekniska linjen...........

Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden

m- m. enligt överstyrelsens bestämmande ......

Till Kungl. Maj:ts disposition...........................

Summa kronor

Lön

kronor

Tjänst-

görings-

pengar

kronor

Orts-

tillägg

kronor

Arvoden

kronor

Summa

kronor

3,050

1,950

_

_

5,000

9,150

5,850

—

—

15,000

2,850

1,650

—

—

4,500

3,900

1,900

—

—

5,800

27,300

13,300

—

—

40,600

2,150

1,050

300

—

3,500

27,950

13,650

3,900

—

45,500

2,150

1,050

—

—

3,200

8,600

4,200

—

—

12,800

—

—

—

3,075

3,075

—

—

—

14,160

14,160

—

—

—

1,400

1,400

—

—

—

6,675

6,675

—

—

—

5,220

5,220

—

—

—

120

120

_

_

_

3,375

3,375

—

—

—

1,200

1,200

—

—

—

—

5,100

_

_

_

_

9,850

—

—

—

1,500

1,500

_

_

—

—

10,000

—

—

—

—

1,425

—

—

—

—

199,000

Anm. 1. För rektor eller lektor kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor. För adjunkt kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen höjas

varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150

kronor till tjänstgöringspenningarna.

Anni. 2. Bektor åtnjuter fri bostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

3

dels förklara, att vad i kungörelsen den 26 januari 1912 (nr 6) angående

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i stat för navigationsskolorna

upptagna avlöningsförmåner stadgas i fråga örn föreståndareoch

ordinarie lärarbefattningar eller innehavare därav skall efter den

1 juli 1931 i tillämpliga delar gälla beträffande rektors- respektive lektorsoch

adjunktstjänst eller innehavare av dylik tjänst;

dels föreskriva,

att befattningshavare, som med eller efter den 1 juli 1931 tillträder ordinarie

befattning vid navigationsskola, skall, med bibehållande av

tjänstegrad och avlöning, vara pliktig att vid möjligen inträdande

förändrad organisation av undervisningsanstalterna för sjöfart, ävensom

eljest, då Kungl. Majit med hänsyn till undervisningsväsendets

behov prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom området för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av

statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det belopp,

Kungl. Majit för varje särskilt fall bestämmer;

att i fråga örn ålderstillägg nuvarande ordinarie befattningshavare vid

navigationsskolan må tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

trädande i kraft förflutit från hans tillträde till motsvarande ordinarie

tjänst å den gamla avlöningsstaten;

att den, som med ingången av juli månad 1931 eller därefter förordnas

till rektor vid navigationsskola, i fråga örn ålderstillägg må tillgodoräknas

den tid, under vilken han före förordnandet i avvaktan på navigationsskolornas

omorganisation innehaft stadigvarande förordnande såsom

föreståndare vid sådan skola;

att därest adjunkt, som befordras till lektor, intjänat tre ålderstillägg,

honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som ordinarie

lektor vid tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk

elementarskola;

att den, som vid ingången av juli månad 1931 eller därefter utnämnes

till adjunkt vid navigationsskola, i fråga örn ålderstillägg må tillgodoräknas

den tid, under vilken han före utnämningen i avvaktan på navigationsskolornas

omorganisation innehaft stadigvarande förordnande att uppehålla

ordinarie lärarbefattning vid sådan skola;

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort såsom

ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet eller vid allmänt

läroverk eller efter vunnen behörighet till dylik tjänst såsom rektor vid

skeppsgosseskola;

att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk, navigationsskola,

tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller teknisk elementarskola efter

ansökan varder utnämnd till adjunkt vid navigationsskola, honom må

tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som lektor; samt

att adjunkt vidare må tillgodoräknas de tjänsteår utöver tre, han efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

vunnen behörighet till adjunktstjänst vid navigationsskola tjänstgjort såsom

ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock ej mera än

10 år;

dels förklara,

att envar, som med eller efter den 1 juli 1931 tillträder ordinarie befattning

vid navigationsskola, skall vara pliktig att underkasta sig samtliga

förenämnda villkor och bestämmelser; samt

att för rektor vid navigationsskola skola med tillämpning av bestämmelserna

i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension gälla samma pensionsunderlag och pensionsavgifter, som

örn han innehaft fullmakt å rektorstjänsten, samt att vad i övrigt blivit

stadgat genom nämnda lag skall i tillämpliga delar gälla sådan tillförordnad

rektor;

dels ock vid bifall till vad sålunda föreslagits beträffande staten för

navigationsskolorna höja det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,

nu 171,000 kronor, med 28,000 kronor till 199,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vid behandlingen av frågan örn anslag till undervisningsanstalterna för

sjöfart för budgetåret 1930/1931 avslog 1930 års riksdag av Kungl.

Maj:t då framlagt förslag angående omorganisation av undervisningen

vid navigationsskolorna m. m. under uttalande bland annat, att denna

organisationsfråga och därmed sammanhängande spörsmål enligt riksdagens

mening borde undergå en förnyad och skyndsam omprövning i olika

avseenden, innan ett slutligt avgörande skedde.

Med anledning av den utav riksdagen sålunda uttalade uppfattningen

örn behovet av ytterligare utredning i förevarande omorganisationsfråga

m. m. bemyndigade Kungl. Majit den 14 juli 1930 chefen för handelsdepartementet

att tillkalla högst fem personer att såsom sakkunniga inom

departementet verkställa och örn möjligt före den 1 december 1930 slutföra

den ifrågavarande utredningen.

Jämlikt detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 17 juli

1930 ledamoten av riksdagens första kammare, undervisningsrådet K. A.

W. Björck, ledamoten av samma kammare, verkställande direktören i Sveriges

redareförening O. A. Nordborg, navigationsskoleinspektören A. G.

Carell, verkställande direktören i Sveriges fartygsbefälsförening, sjökaptenen

N. P. Larssen, och verkställande direktören i svenska maskinbefälsförbundet,

övermaskinisten S. L. Åström att såsom sakkunniga inom departementet

verkställa berörda utredning. Dessa sakkunniga, vilka antogo

benämningen 1930 års navigationsskolesakkunniga, hava den 3 december

1930 avgivit betänkande med förslag i förevarande ämne (St. off. utr.

1930: 32.)

över de sakkunnigas betänkande och däri innefattade förslag hava

statskontoret den 15, skolöverstyrelsen den 21 och kommerskollegium den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

5

24 nästlidna januari avgivit infordrade utlåtanden, varjämte statskontoret

den 29 i samma månad på given anledning ånyo yttrat sig.

Vid skolöverstyrelsens utlåtande äro fogade från styrelserna för de

tekniska läroverken i Norrköping, Borås, Malmö, örebro, Härnösand

och Eskilstuna samt styrelsen för tekniska skolan i Stockholm inkomna

yttranden.

Kommerskollegium har anmodat examensförrättaren i lia och 2:a

maskinistklasserna, samtliga navigationsskoledirektioner och föreståndarne

vid de olika navigationsskolorna att, de senare i samråd med skolans

lärare, till kollegium inkomma med yttranden i ärendet, varjämte kollegium

berett tillfälle för Sveriges allmänna sjöfartsförening, Sveriges

redareförening, Stockholms, rederiförening, Sveriges segelfartygsförening,

Sveriges fartygsbefälsförening och svenska maskinbefälsförbundet

ävensom rederiaktiebolaget Portunus och Pollux (Alex. Pedersen) att

avgiva yttranden i ämnet.

Från samtliga dessa samt från Sveriges varvsindustri förening hava

yttranden inkommit till kollegium.

Innan departementschefen ingått på en redogörelse för de sakkunnigas

förslag och de däröver avgivna utlåtandena, har departementschefen lämnat

en översikt av den nuvarande organisationen av navigationsundervisningen

och tidigare framställda ändringsförslag.

Sagda översikt är i huvudsak av följande innehåll:

Navigationsskolornas nuvarande organisation grundar sig på beslut av

1911 års riksdag. Dessförinnan funnos i riket 10 navigationsskolor, förlagda

till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Strömstad, Karlshamn,

Kalmar, Västervik, Visby och Gävle. Enligt Kungl. Maj:ts förslag

till 1911 års riksdag skulle skolornas antal begränsas till 7, förlagda

till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Kalmar, Gävle och

Västervik. Kiksdagen beslöt emellertid indragning av jämväl de två

sistnämnda skolorna.

Den organisation, navigationsundervisningen sålunda erhöll genom

1911 års riksdags beslut, kvarstår alltjämt i huvudsak oförändrad. I detta

sammanhang är emellertid att uppmärksamma, att kommerskollegium

på grund av beslut vid 1919 års riksdag från och med år 1920 fungerar

såsom överstyrelse för skolorna. Tidigare hade marinförvaltningen haft

sig detta uppdrag anförtrott.

I samband med utfärdandet den 29 mars 1912 av ny förordning angående

befäl å svenska handelsfartyg m. m. fastställdes samma dag nytt

reglemente för navigationsskolorna i riket. Detta reglemente är med

vissa sedermera vidtagna ändringar alltjämt gällande. Samtidigt utfärdades

jämväl särskild kungörelse med bestämmelser angående navigations!

är arexamen, vilka bestämmelser, med vissa genom kungörelse den

31 december 1919 vidtagna ändringar, fortfarande äga tillämpning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Den nuvarande organisationen omfattar alltså fem navigationsskolor,

förlagda till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar. Av

dessa inrymma de fyra förstnämnda såväl navigationsavdelning som

maskinistavdelning. Skolan i Kalmar omfattar däremot endast navigationsavdelning.

Navigationsavdelning består av sjökaptens-, styrmansoch

skeppar klass, maskinistavdelning av lia maskinist- (övermaskinist-),

2:a maskinist- och 3:e maskinistklass. Beträffande navigationsskolan i

Malmö må emellertid framhållas, att genom Kungl. Majits beslut den 5

oktober 1923 en därstädes tidigare förefintlig 3:e maskinistklass indragits

från och med år 1924.

I avseende å navigationsskolornas nuvarande organisation och vad därmed

äger samband torde här höra ytterligare erinras allenast örn följande.

Vid varje skola finnes en föreståndare, som jämväl undervisar i sjökaptensklassen.

Föreståndare utnämnes av Kungl. Majit. Därjämte

finnas en eller flera, vid samtliga skolor tillhopa 18, ordinarie lärare, som

utnämnas av överstyrelsen. I staten avsedda extra lärare förordnas jämväl

av överstyrelsen. Direktion för navigationsskola utses av stadsfullmäktige

i den stad, där skolan är förlagd. Staden tillhandahåller enligt

åtagande lokal för skolan samt hostad eller ersättning därför åt föreståndaren.

Elev erlägger vissa mindre avgifter till skolan. Dessa användas

— i den mån den skolan tillkommande andelen av anslaget till böckers,

undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll och förökande

samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. hefinnes otillräcklig

— såsom bidrag för nämnda ändamål.

En redogörelse för de under senare åren framkomna ändringsförslagen

i den nuvarande organisationen återfinnes å sid. 5—9 i statsrådsprotokollet,

vartill utskottet tillåter sig hänvisa.

Vid återgivande av innehållet av 1930 års navigationssakkunnigas förslag

har departementschefen till en början redogjort för en av de sakkunniga

verkställd undersökning av den med skolornas antal och erforderliga

klasser intimt sammanhängande frågan örn handelsflottans befälsbehov

samt därefter övergått till en redogörelse för själva omorganisationsspörsmålet.

De sakkunnigas förslag i nu berörda delar återfinnes

å sid. 10—25 i statsrådsprotokollet.

Å sid. 25—47 har departementschefen återgivit de sakkunnigas förslag,

i vad detsamma avser teoretiska inträdesfordringar vid navigationsskolorna,

inträdesprövningar, lärokursens längd, tiderna för lärokursernas

början, läroämnen, undervisningsplan och läsordning, läroböcker, undervisningsmateriel,

maskinlaboratorier, behörighetsfordringarna å lärarna,

deras avlöningsförhållanden, utbildning, kompetens och ställning ävensom

kostnadsberäkningar m. m. De av statskontoret, skolöverstyrelsen och kommerskollegium

i ärendet avgivna yttrandena återfinnas å sid. 47—60 i

statsrådsprotokollet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. 7

Departementschefen har i ärendet anfört i huvudsak följande:

»I de uttalanden, varmed min företrädare i ämbetet mera allmänt motiverade

det för 1930 års riksdag framlagda förslaget till omorganisation

av navigationsskoleväsendet, betonades nödvändigheten utav att far tygsbefälets

utbildning anpassades efter den utveckling, som under senare tid

ägt rum såväl på det tekniska området som inom undervisningen. Dessa

allmänna uttalanden kan jag skänka min obetingade anslutning. Under

de tjugo år, som förflutit, sedan navigationsskolutbildningen i vårt

land senast omorganiserades, hava förhållandena i olika hänseenden undergått

genomgripande förändringar. För fartygsbefäl av olika kategorier

liksom för andra yrkesmän hava kraven på ökad facklig kompetens samt

på vidgad allmänbildning i hög grad skärpts. Vad särskilt maskinsbefälutbildningen

beträffar må erinras, att man här ställts inför helt nya

problem i och med maskinteknikens hastiga utveckling. Genom undervisningsmetodernas

omläggning på andra utbildningsområden hava de förefintliga

bristerna inom befälsutbildningen kommit att framträda med särskild

skärpa. I synnerhet hava de stegrade kraven på undervisningens

praktiska inriktning aktualiserat frågan örn därav betingade förändringar

inom navigationsutbildningen, vilken på grund av sitt syfte naturligen är

i särskild grad beroende av en dylik inriktning för att ett gynnsamt

utbildningsresultat skall kunna uppnås. Genom samtliga nu antydda förhållanden

hava slutligen ökade fordringar kommit att ställas på kompetensen

ur olika synpunkter hos navigationsskolornas lärarpersonal, något

som i sin tur återverkat jämväl på frågorna örn denna personals rekrytering

och avlöningsförhållanden.

Att en för vårt lands sjöfart så betydelsefull angelägenhet som däcksoch

maskinbefälets yrkesutbildning måste ägnas synnerlig uppmärksamhet

från det allmännas sida och att av utvecklingen betingade reformer på

detta område snarast möjligt böra genomföras, därom torde några delade

meningar icke förefinnas. Ej heller lär någon tvekan kunna föreligga

härutinnan, att staten bör påtaga sig de ökade kostnader, som kunna visa

sig nödvändiga för navigationsundervisningens uppehållande på en tillfredsställande

nivå. Då 1930 års riksdag ställde sig avvisande till det av

min företrädare i ämbetet tillstyrkta förslaget till omorganisation av

denna undervisning, orsakades detta uppenbarligen icke heller av bristande

intresse för frågan. Eiksdagens ståndpunkt grundade sig fastmera

främst på olikhet i uppfattningen beträffande vissa för det då framlagda

förslaget bärande principer, vartill kommo betänkligheter i skilda

detaljspörsmål.

Vid den förnyade utredning av frågan, som nu ägt rum genom de av

mig jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga — bland vilka

insatts även en representant för rederinäringen — hava de av riksdagen

framförda synpunkterna ägnats särskild uppmärksamhet, och i det förslag,

som av de sakkunniga avgivits, hava dessa synpunkter i allt väsentligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

vunnit beaktande. För min del bar jag funnit detta förslag i stort sett

innefatta en tillfredsställande och på olika punkter väl avvägd lösning

av föreliggande organisationsspörsmål, samtidigt som detsamma synes

mig ägnat att i allt väsentligt undanröja de meningsskiljaktigheter, som

tidigare gjort sig gällande. Som en särskild förtjänst hos förslaget vili

jag framhålla, att de sakkunniga med bibehållande av sådana organisa

tionsformer, som i det hela visat sig lämpade för den specialundervis

ning, varom här är fråga, sökt tillgodogöra navigationsutbildningen der

senaste tidens pedagogiska erfarenheter inom närgränsande undervisningsområden.

Av de sakkunnigas betänkande framgår också, att de under

utredningens gång strängt hållit i sikte nödvändigheten av att avhjälpa

befälsbristen och att underlätta möjligheterna för manskapet ombord

och för de medborgargrupper överhuvudtaget, som hittills rekryterat

en stor del av befälet, att förvärva erforderlig befälskompetens. I

enlighet härmed hava de sakkunniga, vilket må särskilt framhållas, bestämt

avvisat det år 1930 framförda förslaget örn avlagd realexamen

eller motsvarande kunskaper såsom villkor för inträde i styrmansklass.

Emellertid hava de därvid tillika framhållit, att en utveckling i antydd

riktning måhända kunde betecknas såsom i en nära framtid uppnåelig.

Möjligheterna att före sjömanstjänsten vinna utbildning till realexamen i

offentliga ungdomsskolor hade också icke oväsentligt vidgats. Med tanke

på att förhållandena å området sålunda äro på väg att anpassa sig efter

en ordning, som befunnits innesluta bestämda fördelar ur undervisningssynpunkt,

hava de sakkunniga funnit mindre välbetänkt att anlita tvångsåtgärder.

Denna principiella inställning till frågan örn befälspersonalens

rekrytering äger min fulla anslutning. Beträffande förslagets innehåll i

övrigt må i nu förevarande sammanhang ytterligare erinras, att de sakkunniga

— närmast i anslutning till av riksdagen därom uttalade önskemål

— verkställt fortsatt ingående utredning såväl angående kostnaderna

för den praktiska segelfartygstjänsten som beträffande frågan örn ordnande

av tillgång till maskinlaboratorier för vissa navigationsskolor.

Till grund för sina förslag beträffande navigationsskoleväsendets omfattning

hava de sakkunniga, som framgår av den av mig förut lämnade

redogörelsen för deras betänkande, sökt att verkställa en närmare beräkning

rörande befälsbehovet inom svenska handelsflottan. De ha därvid

kommit till det resultatet, att det för närvarande skulle föreligga ett

behov av 2,841 sjökaptener och styrmän samt 2,091 maskinister av lista

och 2:dra klass. Årsbehovet av styrmansaspiranter beräknas till 190 och

årsbehovet av maskinbefälsaspiranter (av 2:dra klass) likaledes till 190.

Dessa beräkningar, örn vilkas riktighet viss tvekan uttalats i ett par

av de inkomna yttrandena, hava av kommerskollegium betecknats såsom

omsorgsfulla och ingående, varför kollegium icke haft någon erinran att

framställa mot beräkningarna ifråga. Icke heller jag finner anledning

till anmärkning mot desamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. i>

Då jag nu går att närmare angiva min egen uppfattning rörande det

föreliggande förslagets detaljer, torde den anmärkningen böra förutskickas

att ett flertal av de sakkunnigas förslag till reformering av undervis

ningen vid navigationsskolorna ävensom till ordnande av andra därmed

sammanhängande spörsmål äro av sådan innebörd, att förslagen böra

upptagas till avgörande först i samband med fastställande av nya bestämmelser

för skolorna och ny befälsförordning. Det är min avsikt att i

sinom tid i ett sammanhang underställa Kungl. Maj:ts prövning samt

liga hithörande frågor. Dessförinnan komma naturligen de erinringar,

som på några punkter framställts emot de sakkunnigas förslag i nu avsedda

delar, att efter den ytterligare utredning, som kan visa sig erforderlig,

göras till föremål för särskilt övervägande. På två punkter

anser jag mig emellertid redan i frågans nuvarande läge böra angiva min

ståndpunkt. I anslutning till mitt nyss gjorda uttalande beträffande min

principiella inställning till rekryteringsfrågan får jag sålunda framhålla

som min åsikt, att realexamen icke lämpligen bör uppställas som

villkor för inträde i styrmansklass eller för vinnande av behörighet som

styrman. Tungt vägande skäl tala för att inträdesmöjligheterna till en

praktisk levnadsbana icke beskäras genom alltför stränga formella fordringar.

Och med hänsyn till vad som upplysts rörande nuvarande förhållanden

å området, vill det förefalla, som örn tillgången på fartygsbefäl

med god allmänbildning även utan uppställande av formellt krav på realexamen

skulle efter hand ökas. Sannolikheten för att utvecklingen skall

gå i denna riktning synes mig så mycket större, som grundligare teoretiska

kunskaper i regel medföra ökade befordringsmöjligheter. Vidare

vill jag i fråga örn lärokursen för Irsta och 2:dra maskinistklasserna erinra

örn den av de sakkunniga uttalade uppfattningen, att en förläng

ning av dessa lärokurser syntes ofrånkomlig. En dylik åtgärd har emellertid

för dem icke framstått som rekryteringshämmande utan snarare

ägnad att verka i motsatt riktning. De hålla nämligen före, att man med

ledning av föreliggande erfarenheter måste vara berättigad göra gällande,

att kuggningsprocenten i särskilt 2 ulra maskinistklassen icke skulle

med ett något lugnare arbetstempo ha behövt nå den anmärkningsvärda

höjd, som fallet under senare år varit. Med. hänsyn till de föreslagna kursplanerna

och övriga på frågan inverkande förhållanden hava de sakkunniga,

som i det föregående angivits, icke velat motsätta sig, att 2: dra maskinistkursen

utökas med en månad och övermaskinistkursen med två

veckor. Med avseende å detta förslag, som synes hava skäl för sig, vill

jag nu endast uttala, att det i samband med frågans slutliga prövning

torde böra ytterligare noggrant undersökas, huruvida och i vad mån den

nämnda utökningen av kursernas längd må anses oundgängligen nödvändig.

Jag övergår nu till att yttra mig rörande de förslag, som närmast utgöra

föremål för min blivande hemställan i föreliggande ämne.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Till en början torde jag därvid få framhålla, att jag, i likhet med de

sakkunniga och på av dem anförda skäl, icke ansett mig kunna tillstyrka

någon sådan förändring i maskinbefälsutbildningens förläggning, att

denna skulle komma att skiljas från navigationsskolorna.

Vad därefter angår skolornas centrala och lokala ledning, deras antal

och förläggning samt skolornas och avdelningarnas benämning, föreslå

de sakkunniga, att kommerskollegium bibehålies såsom överstyrelse men

att visst samarbete med skolöverstyrelsen därvid skall äga rum. Nuvarande

antalet skolor, nämligen en skola i envar av städerna Stockholm,

Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand, skulle vara oförändrat. Skolornas

nuvarande benämning, navigationsskolor, föreslås bibehållen. Liksom

nu skulle varje skola, utom skolan i Kalmar, vilken alltjämt avses

endast för utbildning av däcksbefäl, bestå av två avdelningar, den

ena för däcksbefälets och den andra för maskinbefälets utbildning. Av

delningarna skulle betecknas den förra »nautiska linjen» och den senare

»maskintekniska linjen». Den lokala ledningen skulle liksom hittills utövas

av en direktion, vars ledamöter skulle till halva antalet — förslagsvis

2 eller 3 —- förordnas för viss tid av statlig myndighet, Kungl. Majit

eller kommerskollegium, och till andra hälften utses av vederbörande

stadsfullmäktige. Direktionen skulle själv utse ordförande. För beredande

av tillgång på maskinteknisk sakkunskap inom den centrala ledningen

av navigationsskolorna föreslå de sakkunniga, att den nuvarande

examensförrättaren i lista och 2idra maskinistklasserna erhåller vidgade

arbetsuppgifter. I samband härmed skulle hans arvode höjas från 1,200

kronor till 2,400 kronor.

I allt väsentligt finner jag mig kunna biträda de sakkunnigas nu ifrågavarande

förslag. Beträffande sättet för utseende av direktionsmedlemmarna

torde, i överensstämmelse med vad som gäller vid de tekniska läroverken,

halva antalet ledamöter, däribland ordföranden, böra utses av

Kungl. Majit. Den under beteckningen examensförrättare å navigationsskolornas

stat upptagna befattningshavaren lärer med hänsyn till de honom

främst åliggande uppgifterna rätteligen böra benämnas examensledare.

Under sistnämnda beteckning torde han också, enligt vad jag numera

från de sakkunniga under hand inhämtat, komma att uppföras i ett från

dem införväntat förslag till stadga för navigationsskolorna. Det arvode,

som föreslagits skola utgå för nu ifrågavarande uppdrag, synes mig —- i

jämförelse med det arvode, som utgår till censorer vid studentexamen —

vara väl högt tilltaget. Även med beaktande av det ökade arbete, som

enligt förslaget skulle påläggas examensledaren, finner jag — under erinran

att dyrtidstillägg skulle utgå å förevarande arvode — en förhöjning

av arvodet till 1,500 kronor vara tillräcklig.

Beträffande därefter det av de sakkunniga föreslagna antalet klasser

av olika slag samt klassernas förläggning hava de sakkunniga, i anslutning

till resultaten av sina undersökningar beträffande handelsflottans

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

befälsbeliov, föreslagit bibehållande av nuvarande antal och förläggning

av sjökaptens-, styrmans- och 2:dra maskinistklasserna, nämligen två sjökaptensklasser

i Göteborg och en dylik klass vid envar av de övriga skolorna,

två styrmansklasser i envar av skolorna i Stockholm, Göteborg

och Malmö samt en sådan klass i Härnösand och en i Kalmar ävensom

två 2:dra maskinistklasser i Göteborg och en dylik klass vid envar av

de övriga skolorna utom den i Kalmar. Beträffande lista maskinistklasserna,

som enligt förslaget skulle benämnas övermaskinistklasser,

synas de sakkunniga visserligen räkna med möjligheten av indragning

av en dylik klass. Med hänsyn bland annat till önskvärdheten av att

förefintliga utbildningstillfällen i görligaste mån fördelas å skilda landsdelar

samt i betraktande av det stora behov av maskinbefäl, som faktiskt

föreligger, anse de emellertid, att en eventuell indragning icke rimligen.,

såsom kommerskollegium på sin tid föreslog, bör drabba navigationsskolan

i Härnösand. De sakkunniga, som förutsätta 4 å 5 övermaskinistklasser

i den framtida organisationen, framhålla, att vid skolan i Göteborg

dubbla klassavdelningar icke böra inrättas med mindre elevantalet gör

detta nödvändigt.

Vad angår skepparklasserna föreslås icke någon förändring i nuvarande

antal, en klass vid varje skola.

I fråga örn 3:e maskinistklasserna förorda de sakkunniga sådan omläggning

av denna del av maskinbefälsutbildningen, att dylik undervisning

anordnas såsom ettårig aftonkurs vid navigationsskolorna i Stockholm.

Malmö och Göteborg, medan den nuvarande dagkursen skulle tills vidare

fortbestå vid skolan i Härnösand. Tillika uttala de sakkunniga med hänsyn

till möjligen inträdande svårigheter vid genomförande av en sådan

reform, att dagkurser vid skolorna i Stockholm och Göteborg kunde åtminstone

under en övergångstid tänkas fortfarande behövliga — med

ett antal av förslagsvis minst 6 elever i respektive klasser — vid sidan

av de nya aftonkurserna, och hava de sakkunniga vid beräkning av erforderliga

medel tagit denna omständighet i betraktande.

Beträffande högsta antalet elever i en klass förorda de sakkunniga, liksom

kommerskollegium, 24 med bibehållen rätt för överstyrelsen att i

undantagsfall medgiva någon förhöjning i detta antal. En förutsättning

härför angives emellertid vara, att vid sådan undervisning, där eleverna

äro sysselsatta med eget laborativt arbete, alltså vid elevlaborationerna

i maskinlära och elektroteknik, en uppdelning av klassen i två avdelningar

kommer till stånd, så snart elevantalet överstiger 16.

Mot de sakkunnigas ifrågavarande, i skilda hänseenden framställda

förslag beträffande klassernas antal och förläggning har ja£

icke någon erinran att framställa. Särskilt må framhållas, att förslaget

— i olikhet med vad fallet var i den för 1930 års riksdag framlagda propositionen

— avser bibehållande av lista maskinistklassen vid navigationsskolan

i Härnösand. Även kommerskollegium har numera på anförda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

skäl förklarat sig frånfalla sin tidigare gjorda hemställan och biträder

de sakkunnigas förslag härutinnan. Beträffande förslaget örn anordnande

av undervisning i 3:e maskinistklasserna såsom aftonkurs torde

böra framhållas, att numera föreliggande erfarenheter bekräfta nyttan

och lämpligheten av en dylik deltidsundervisning. En sådan kurs har

nämligen, enligt vad jag inhämtat, nyligen anordnats vid navigationsskolan

i Göteborg, varvid ett icke ringa antal elever visa sig önska förvärva

teoretisk maskinteknisk utbildning jämsides med den praktiska

verkstads^ änsten.

Beträffande klassernas benämning hava de sakkunniga — i olikhet med

vad som var fallet i föregående års förslag — funnit sig bora bibehålla

nuvarande benämningar, dock med den ändringen att Irsta maskinistklassen

enbart skulle benämnas övermaskinistklass. För egen del har

jag ingen erinran mot förslaget i denna del. Frågan örn den tjänstetitel,

som övermaskinist lämpligen bör tilldelas ombord, torde, såsom kommerskollegium

framhållit, lämpligen kunna ordnas av vederbörande parter

själva — rederier och maskinbefäl.

Med den nu ifrågasatta inriktningen av undervisningen vid navigationsskolorna

påkallar givetvis frågan örn undervisningsmateriel och särskilt

det redan vid 1930 års riksdag aktuella spörsmålet om inrättande

av maskinlaboratorier särskild uppmärksamhet. På grundval av verkställda

undersökningar konstatera de sakkunniga, att möjligheter till anordnande

av elevlaborationer i maskinlära och elektroteknik kunna beredas

vid navigationsskolorna genom samarbete med tekniska högskolan

i Stockholm, Chalmers tekniska institut i Göteborg samt de tekniska

läroverken i Malmö och Härnösand, vad angår ämnet elektroteknik

för Stockholmsskolans del dock under den förutsättningen, att ett av

tekniska högskolan uppställt, ur undervisningssynpunkt otillfredsställande

villkor om laborationernas koncentration till två veckor icke oeftergivligt

upprätthålles. Då lärarkollegiet vid denna högskola betecknat sitt förslag

såsom allenast preliminärt, synes man emellertid, enligt vad de sakkunniga

uttalat, kunna hysa den förhoppningen, att en ur navigationsskolans

synpunkt gynnsam lösning av jämväl denna förläggningsfråga

skall kunna uppnås. Därest denna uppfattning skulle visa sig överensstämma

med verkligheten, syntes inrättandet av speciella maskinlaboratorier

vid navigationsskolorna under föreliggande omständigheter icke

vara av behovet påkallat. I detta läge har den föreliggande frågan för

de sakkunniga begränsat sig till att avse kostnaderna dels för utnyttjande

av de till förfogande ställda laboratorierna, dels ock för viss komplettering

av desamma. Efter förhandlingar med vederbörande samt på grundval av

verkställda beräkningar ifrågasätta de sakkunniga — förutom en anslagspost

i staten för skolorna å 5,100 kronor till täckande av kostnader för

laborationer i maskinlära och elektroteknik — ett belopp av 36,500 kronor

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. 13

för komplettering av laboratorieutrustningen vid förenämnda tekniska läroanstalter.

Beträffande äganderätten till nyförvärvad utrustningsmateriel föreslå de

sakkunniga, att denna bör tillförsäkras vederbörande navigationsskola.

Skolöverstyrelsen åter bar ansett, att vederbörande tekniska läroverk bör

vara ensam ägare av maskinlaboratoriet med all därtill anskaffad materiel.

Då det av de sakkunniga framlagda förslaget i denna del synes mig utgöra

en tillfredsställande lösning av den sedan lång tid på dagordningen

stående frågan örn förbättrad laboratorieutrustning för navigationsskolorna,

får jag för min del förorda bifall till samma förslag. Mot det föreslagna

anslaget å 5,100 kronor för nästa budgetår till täckande av kostnaderna

för laborationer i maskinlära och elektroteknik har jag ingen

erinran att göra. Till frågan örn kostnaderna för ifrågavarande laboratoriers

komplettering skall jag i det följande återkomma.

Sakkunnigförslagets ur organisatorisk synpunkt och i undervisningshänseende

viktigaste nyhet torde hänföra sig till lärarna. Beträffande dessa

förordas principiellt övergång från det hittills tillämpade klasslärarsystemet

till ämneslärarsystem. I samband härmed hava de sakkunniga företagit en

partiell avveckling av det nuvarande extralärarsystemet. Enligt förslaget

skulle lärarkåren vid de omorganiserade navigationsskolorna komma att

innesluta fyra olika grupper, varav en med nautisk utbildning (navigation

och sjömanskap), en med teknisk utbildning (maskinlära och maskinritning)

en med akademisk utbildning inom ämnesområdet matematik, fysik och

kemi (samt elektroteknik å nautiska linjen) ävensom en grupp omfattande

extralärare (timlärare).

En övergång till ämneslärarsystem även inom navigationsskolorna anser

jag, i likhet med de sakkunniga och de hörda myndigheterna, utgöra en

viktig förutsättning för undervisningens höjande i allmänhet i dessa skolor,

varför jag tillstyrker förslaget härutinnan.

Den fackliga utbildningen för lärare i nautiska ämnen förutsättes skola

liksom hittills ske genom en särskild navigationslärarkurs, vilken eventuellt

även borde kunna i vissa delar genomgås av sjökaptener, som önska

förvärva högre nautisk utbildning. Den fackliga utbildningen för lärarna

i maskinlära och maskinritning skulle såsom hittills meddelas vid högre teknisk

läroanstalt, men hinder torde icke heller böra möta för aspiranter,

som erhållit kvalificerad utbildning vid navigationsskola och bedrivit

fortsatta väl vitsordade studier inom ämnesområdet, att vinna behörighet

till nu förevarande lärartjänster. För båda nu nämnda lärargrupper

torde därjämte böra uppställas fordran på grundlig praktisk erfarenhet,

förvärvad genom tjänstgöring ombord å fartyg.

En beaktansvärd punkt i de sakkunnigas förslag beträffande lärarnas

kvalifikationer är uppställandet av krav å speciell pedagogisk utbildning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Denna skulle för den universitetsbildade gruppen lärare förvärvas genom

deltagande i provår i den ordning, som är stadgad i fråga örn de allmänna

läroverkens m. fl. läroanstalters lärare. För lärarna inom grupperna med

nautisk respektive teknisk utbildning föreslås särskilt anordnad provårstjänstgöring

vid navigationsskola, s. k. praktisk lärarkurs, enligt viss av de

sakkunniga närmare angiven, tills vidare provisorisk plan. I enlighet med

de sakkunnigas förslag, till vilket jag ansluter mig, anser jag mig böra

tillstyrka, att för en första — försöksvis anordnad — praktisk lärarkurs av

dylik art erforderliga medel anvisas för instundande budgetår.

En viktig förutsättning för att det syfte, som avses med den föreslagna

omläggningen av navigationsskolornas verksamhet, skall kunna uppnäs,

ligger uppenbarligen däri, att åt lärarna beredes en sådan ställning, att

kvalificerade krafter ställa sig till förfogande. De sakkunniga hava erinrat,

att vid genomförandet av den nuvarande organisationen av navigationsskolorna

förutsattes, att lärarpersonalen skulle hava samma ställning

som de allmänna läroverkens adjunkter, och i sitt den 15 augusti

1923 avgivna förslag hävdade jämväl lärarlönekommittén principen om

full likställighet mellan navigationsskolornas och realskolornas lärare.

I sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag till lönereglering

för befattningshavare vid undervisningsväsendet har 1928 års lönekommitté

i fråga örn navigationsskolornas föreståndare förordat lön enligt

samma grunder, som föreslagits för läroverksrektorer. I fråga örn lärarna

vid navigationsskolorna erinrar sistnämnda kommitté, hurusom

desamma tidigare jämförts med adjunkter. Med hänsyn till tjänstgöringsskyldighet

och undervisningens krävande art har intet synts kommittén

vara att invända mot jämförelsen. Däremot kunde i avseende å utbildningskrav

samt tid och kostnader för kompetensens vinnande jämförelsen

icke sägas vara riktig. I betraktande härav har kommitténs majoritet

ansett sig höra förorda, att lärarna vid navigationsskolorna placeras

en lönegrad lägre än adjunkt. Reservationsvis hava emellertid två ledamöter

påyrkat, att likställighet genomföres.

För egen del anser jag ofrånkomligt, att den förut avsedda likställigheten

mellan ifrågavarande båda lärargrupper nu återställes i samband med övergång

till ämneslärarsystemet. Därest så icke sker, torde syftet med den

framlagda planen för undervisningens grundliga omläggning icke kunna

genomföras. Framhållas må, att den ställning 1928 års lönekommitté intagit

till frågan bör ses mot bakgrunden av de krav på utbildning m. m.,

som för närvarande gälla för lärarpersonalen vid navigationsskolorna. De

förslag till villkor för behörighet till adjunktsbefattning vid dessa skolor,

som 1930 års sakkunniga för sin del utformat och vilka jag tillstyrker,

ansluta sig emellertid i fråga örn kompetens och utbildning i allt väsentligt

till vad därom gäller för motsvarande lärare vid de allmänna oell

tekniska läroverken. Mot den nu föreslagna likställigheten även i fråga

örn avlöning lär därför enligt min mening någon befogad invändning icke

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

15

längre kunna göras. Statskontoret, som tidigare icke ansett sig kunna

tillstyrka åtgärder i här angivet syfte, har också, såsom redan framhållits,

i sitt nu avgivna utlåtande lämnat förslaget utan erinran.

Beträffande de sakkunnigas förslag om beredande åt vissa lärare av ställning

som lektorer synas mig med hänsyn till de krav, som böra ställas på

dessa lärares kvalifikationer, starka skäl tala för en sådan åtgärd. Jag

anser därför, i likhet med de sakkunniga, att vid de skolor, som innesluta

såväl nautisk som maskinteknisk linje, en huvudlärartjänst med lektors

ställning hör inrättas å vardera linjen. Genom en dylik anordning skulle

ur läroanstaltens synpunkt uppnås i huvudsak vad vid de tidigare utredningarna

avsetts genom särskilda avdelningsföreståndare, samtidigt som

genom tjänsternas självständiga ledigförklarande skulle skapas större garantier

för att till befattningarna kunde förvärvas teoretiskt och praktiskt

väl kvalificerade sökande. I avseende å de fordringar, som höra uppställas

på innehavarna av dessa tjänster, anser jag mig böra understryka,

att vid sidan av praktisk och pedagogisk erfarenhet vetenskapliga studier

och vetenskapligt författarskap måste bliva utslagsgivande. Med hänsyn

till svårigheten att på förhand i detalj fastställa kompetenskraven torde

behörigheten, på sätt fallet är vid tekniska läroverken, lämpligen böra

bliva beroende av Kungl. Maj:ts, efter prövning i varje särskilt fall,

meddelade beslut.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att man vid de nya lektorsbefattningarnas

tillsättning av billighetshänsyn ej torde höra förfara rigoröst med

hänsyn till nuvarande lärare, därest vederbörande befinnas redan nu

besitta nöjaktig reell kompetens till lektorstjänst. Lika med de sakkunniga

anser jag möjlighet höra beredas sådana lärare att inom viss tid, som

Kungl. Majit torde äga bestämma, komplettera utbildningen, varefter

befordringsfrågan må kunna upptagas till prövning utan tjänstens ledigförklarande.

Likaledes av billighetshänsyn synas mig anordningar böra

av Kungl. Majit vidtagas i syfte att möjliggöra för de av kommerskollegium

angivna tre extra befattningshavarna att fortfarande utan avbrott

bibehållas i navigationsskolornas tjänst. I sådant syfte torde 3 adjunktsbefattningar

böra tillsvidare hållas vakanta, en åtgärd som jämväl ur

andra synpunkter kan vara lämplig under övergångstiden, innan skolorganisationen

till fullo genomförts.

Behörighet till rektorstjänst, varå förordnande skulle meddelas av Kungl.

Majit för en tid av fem år, därest ej skäl förelåge för tillämpande av en

annan anordning, föreslå de sakkunniga skola tillkomma envar ordinarie

lärare vid navigationsskola, som styrkt sin lämplighet för densamma genom

lärarverksamhet och praktisk erfarenhet på sjöfartsområdet. Häremot har

jag ingen erinran att göra.

Beträffande härefter antalet lärare vid navigationsskolorna hava de sakkunniga

— med utgångspunkt från föreslaget antal klasser av olika slag

och under framhållande, att ämneslärarsystemet icke läte sig helt genom
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

föras, enär viss undervisning i matematik måste tilldelas såväl nautiskt som

tekniskt utbildad lärare samt viss undervisning i fysik även den senare

kategorien lärare — föreslagit uppförande i staten av, förutom arvoden till

ett antal extra lärare å respektive linjer, avlöning till 5 rektorer och 27

ordinarie lärare, därav 9 nautiskt utbildade, 9 tekniskt utbildade och 9 akademiskt

utbildade. Av nämnda ordinarie lärare förutsättas 8 skola vara

lektorer, därav 1 å vardera linjen vid navigationsskolorna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Härnösand.

De sakkunnigas ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av samtliga hörda

myndigheter, finner jag välgrundat och vill därför uttala min anslutning

till detsamma.

Några avsevärda svårigheter vid övergången till den nya ordningen torde

ej komma att möta. Genom utbytet av klasslärare mot ämneslärare skulle

visserligen antalet nautiskt utbildade lärare minskas från nuvarande 13 till

9. För de övertaliga 4 lärarna synes mig emellertid ej erforderligt att inrätta

någon övergångsstat. Två nautiska lärarbefattningar bliva nämligen

lediga redan i år och de båda övriga övertaliga lärarna torde lämpligen i

avvaktan på ytterligare uppkommande ledigheter å tjänster av dylikt slag

tillsvidare kunna placeras på 2 av de för akademiskt utbildade lärare avsedda

tjänsterna.

Med avseende å sättet för ordnande av lärarnas avlöning hava de sakkunniga,

med hänsyn särskilt till förestående allmän lönereglering för

personal vid undervisningsväsendet, icke ansett sig böra föreslå ändring

i grundavlöningen. Den förut omförmälda likställigheten mellan ordinarie

lärarpersonalen vid navigationsskolorna och läroverkens lärarpersonal

hava de sakkunniga föreslagit skola realiseras genom ökning för

förstnämnda personal av den utgående tillfälliga löneförbättringen. Denna

skulle härefter utgöra för rektor å D-ort 1,800 kronor och å E-, F- och G-ort

1,400 kronor, för lektor 1,000 kronor samt för adjunkt å D-ort 1,900 kronor,

i Härnösand 2,000 kronor och å E-, F- och G-ort (utom Härnösand) 1,700

kronor, vilka belopp skulle fördelas å lön och tjänstgöringspenningar

efter i huvudsak samma grunder som nuvarande löneförbättring. Ett

genomförande av de sakkunnigas förslag påkallar höjning av tionde huvudtitelns

anslag till tillfällig löneförbättring med 23,000 kronor. Dess

utom skulle, i likhet med vad redan nu äger rum, provisorisk avlönings

förbättring utgå till lärarne å F- och G-orter.

Ifrågavarande förslag, vilka lämnats utan erinran av statskontoret, finner

jag mig böra biträda.

Vad sålunda föreslagits i fråga örn den tillfälliga löneförbättringen åt

navigationsskolornas lärare torde komma att beaktas av chefen för finansdepartementet

vid anmälan denna dag av frågan örn tillfällig löneförbättring

under budgetåret 1931/1932 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen. Enligt vad jag inhämtat kommer nyssnämnde departementschef

vidare att i dag framlägga förslag örn provisoriskt dyrorts
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

17

tillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, enligt vilket förslag

lärarpersonal å dyraste orter skulle tillerkännas dyrortstillägg i form av

förhöjning av den provisoriska avlöningsförbättringen. Till frågan om

härav påkallad anslagsökning för navigationsskolelärarnas vidkommande

torde jag i det följande få återkomma.

Beträffande de villkor och bestiimmelser, som böra gälla i fråga örn

ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och förflyttningsskyldighet, förordar

jag vad kommerskollegium och statskontoret därutinnan föreslagit.

Innan jag lämnar frågan örn lärarnas löneförmåner och ställning i övrigt,

torde jag till sist få beröra ett annat med förevarande organisations

genomförande förbundet spörsmål, nämligen frågan om navigationsskolerektorernas

pension.

Navigationsskolornas föreståndare och lärare innefattas nu i fråga om

rätt till pension i 5 § mom. k) i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension (gruppen »andra ämnes- och Övningslärare vid statens

läroverk än de under e), g), h) och i) särskilt angivna»). Kommerskollegium

har jämte erinran att, örn nu föreslagna stat för navigationsskolorna

skulle för någon längre tid framåt förbliva oförändrat gällande, det i

vissa fall skulle kunna inträffa, att rektor vid avgång med pension skulle

med oförändrade pensionsbestämmelser erhålla till och med lägre pension

än lektor. Att kollegium i trots härav icke nu föreslagit införande av

särskilda bestämmelser i pensionshänseende beträffande rektor, sammanhänger

med det förhållandet, att vid den enligt kollegii mening till synes

nära förestående löneregleringen vid statens undervisningsväsende denna

pensionsfråga skulle rent automatiskt vinna sin lösning.

Några ändringar i pensionslagen eller meddelande av andra författningsbestämmelser

lära icke nu vara påkallade på grund av det ifrågasatta

förändrade sättet för tillsättandet av rektorstjänsterna. Oavsett vad kommerskollegium

i denna sak som skäl för ett uppskov anfört, synes mig

förevarande spörsmål rent interimistiskt kunna vinna en tillfredsställande

lösning på sådant sätt, att medgivande inhämtas av riksdagen, att för

rektor vid navigationsskola — vilken enligt det av mig förordade förslaget

i regel skulle tillsättas på förordnande under viss tid — må med

tillämpning av bestämmelserna i pensionslagen gälla samma pensionsunderlag

och pensionsavgifter, som om lian innehaft fullmakt å rektorstjänsten,

samt att även vad i övrigt blivit stadgat genom nämnda lag i tillämpliga

delar skall gälla sådan tillförordnad rektor.

Vad angår kostnadsberäkningarna ha till de sakkunnigas betänkande

fogats förslag till specialstater för navigationsskolorna, till vilka jag torde

få hänvisa. Fastställandet av dylika stater lärer efter närmare prövning

av desamma böra ankomma på Kungl. Majit. Den av de sakkunniga föreslagna

allmänna staten för navigationsskolorna (sid. 44) har givit mig anledning

till följande erinringar.

I enlighet med vad jag förut anfört torde det åt examensledaren å

Bihang till riksdagens protokoll 1931. <> saini. 45 haft. (Sr lin -105.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

maskintekniska linjen av de sakkunniga ifrågasatta arvodet böra nedsättas

med 900 kronor till 1,500 kronor. Vidare lärer en sänkning av anslagsposten

till extra lärarkrafter m. m. respektive den till Kungl. Majit®

disposition ställda anslagsposten utan olägenhet kunna ske med 2,000 kronor

respektive 1,100 kronor till 10,000 kronor respektive 1,425 kronor. De

sakkunnigas förslag till stat, som slutar å ett belopp av 203,000 kronor,

skulle sålunda minskas med (900 + 2,000 + 1,100 =) 4,000 kronor till

199,000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang erinra örn kommerskollegii förut omnämnda

förslag örn införande av ämnet handelsgeografi i timplanen för sjökaptensklasserna,

vid vilket förslags genomförande enligt kollegii mening

å staten borde uppföras ytterligare ett arvode åt extra lärare av

1,200 kronor. Någon anslagsökning för nu avsedda ändamål synes mig

icke oundgängligen av behovet påkallad. Även örn det vid utformandet

av de erforderliga nya författningsbestämmelserna skulle befinnas lämp

ligt, att handelsgeografi beredes plats å undervisningsplanen på sätt kollegium

föreslagit — en åtgärd som synes mig hava skäl för sig — lärer

nämligen den härav uppkommande kostnaden för arvode åt lärarkrafter

i ämnet, vilket arvode torde böra få fastställas av Kungl. Majit, kunna

rymmas inom ramen för anslaget till extra lärarkrafter m. m.

Till praktisk lärarkurs skulle i enlighet med de sakkunnigas av mig

förut tillstyrkta förslag böra anvisas ett extra anslag av 2,500 kronor. På

av statskontoret anförda skäl torde anslaget höra upptagas obetecknat.

Vad angår det ordinarie anslaget till navigationslärarkurs hava

de sakkunniga, med hänsyn till bland annat den nuvarande tillgången

på nautiskt utbildade lärare, icke ansett sig böra äska medel för dylik

kurs under nästkommande budgetår. Detta anslag lärer alltså böra upptagas

utan angivet belopp.

För komplettering m. m. av maskinlaboratorierna vid vissa tekniska

läroanstalter hava de sakkunniga, som förut nämnts, föreslagit ett reservationsanslag

å 36,500 kronor. Anslaget borde enligt förslaget fördelas

på tre budgetår, varav för budgetåret 193l/l932 skulle utgå 15,000

kronor.

För egen del får jag med tillfredsställelse konstatera, att de högst avsevärda

kostnader, anskaffningen av maskinlaboratorier för cirka ett år sedan

beräknades draga, genom det nu föreslagna samarbetet med andra läroanstalter

kunnat begränsas till mindre än en tredjedel av det förut

ifrågasatta beloppet. Även det nu föreslagna anslaget synes mig emellertid

kunna något nedsättas. Vissa av de beräknade kostnaderna för nyanskaffningar

och komplettering av maskinutrustningen å laboratorier;- na böra nämligen enligt min mening kunna genom erforderlig förtänksamhet

vid inköpen i någon mån minskas. Även den allmänt nedgående

prisnivån lärer komma att bidraga härtill. För egen del förordar jag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

19

alltså, att anslagssumman i dess helhet bestämmes till 30,000 kronor och

att därav ett belopp av 10,000 kronor upptages å riksstaten för nästkommande

budgetår.

Beträffande spörsmålet örn vem äganderätten till den nyanskaffade

ntrustningsmaterielen skall tillkomma — navigationsskolan eller vederbörande

tekniska läroanstalt — synes detta utgöra ett ämne, som i sinom

tid, då riksdagens beslut i själva anslagsfrågan föreligger, torde böra

närmare prövas i samband med fördelningen av anslaget i fråga på de

olika laboratorierna.»

Såsom ovan erinrats, avslog 1930 års riksdag ett av Kungl. Majit för

riksdagen då framlagt förslag angående omorganisation av undervisningen

vid navigationsskolorna m. m. under uttalande bland annat, att denna

organisationsfråga och därmed sammanhängande spörsmål enligt

riksdagens mening borde undergå en förnyad och skyndsam omprövning

i olika avseenden, innan ett slutligt avgörande skedde.

Då utskottet nu till behandling förehaft det av Kungl. Majit på 1930

års navigationsskolesakkunnigas betänkande i ämnet grundade förslag,

har utskottet med hänsyn till önskvärdheten och vikten av att de

spörsmål, varom fråga är, snarast erhålla en definitiv lösning, velat uttala

sin tillfredsställelse över, att ärendet nu föreligger i sådant skick,

att slutlig ståndpunkt kunnat tagas till detsamma samt att vid ärendets

beredning de synpunkter, varåt riksdagen givit uttryck, i allt väsentligt

vunnit beaktande. Utskottet har ock vid granskning i skilda hänseenden

av Kungl. Majlis förslag funnit desamma innebära en väl avvägd

lösning av föreliggande orgauisationsspörsmål. samtidigt som de synas i

allt väsentligt undanröja de meningsskiljaktigheter i ämnet, som tidigare

gjort sig gällande.

Vad nu närmast angår Kungl. Majits under förevarande punkt framlagda

förslag, innebär detsamma i avseende å navigationsskolornas centrala

och lokala ledning, deras antal och förläggning samt skolornas och

avdelningarnas benämning, att kommerskollegium skulle bibehållas såsom

överstyrelse, men att visst samarbete med skolöverstyrelsen därvid

skulle äga rum. Nuvarande antalet skolor och avdelningar vid dessa

skulle vara oförändrat och skolornas nuvarande benämning bibehållas.

Den lokala ledningen skulle liksom hittills utövas av en direktion, vars

ledamöter skulle till halva antalet, däribland ordföranden, förordnas för

viss tid av Kungl. Majit och till andra hälften utses av vederbörande

stadsfullmäktige. För beredande av tillgång på maskinteknisk sakkunskap

inom den centrala ledningen av navigationsskolorna har föreslagits,

att den nuvarande examensförrättaren i lista och 2idra maskinistklasserna

skulle erhålla vidgade arbetsuppgifter, i samband varmed hans arvode

skulle höjas från 1,200 kronor till 1,500 kronor och befattningen

upptagas å navigationsskolornas stat under benämning examensledare.

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Mot förslaget i nu nämnda delar har utskottet icke funnit skäl till erinran.

Vidkommande härefter frågan örn antalet klasser av olika slag samt

klassernas förläggning delar utskottet de sakkunnigas, av departementschefen

biträdda uppfattning, att någon ändring i det nuvarande antalet

och i förläggningen av sjökaptens-, styrmans- och 2:dra klass maskinistklasserna

icke hör äga rum. Att lista maskinistklasserna under benämning

övermaskinistklasser bibehållas vid sitt nuvarande antal får utskottet

ävenledes tillstyrka, dock att, på sätt de sakkunniga ifrågasatt, dubbla

klassavdelningar vid skolan i Göteborg icke höra inrättas med mindre

elevantalet gör det nödvändigt. I antalet skepparklasser — en vid varje

skola — torde ej heller någon ändring böra vidtagas.

Vad slutligen angår 3:e maskinistklasserna, har departementschefen i

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordat sådan omläggning

av denna del av maskinbefälsutbildningen, att dylik undervisning

skulle anordnas såsom ettårig aftonkurs vid navigationsskolorna i

Stockholm, Malmö och Göteborg, medan den nuvarande dagkursen skulle

tillsvidare fortbestå vid skolan i Härnösand. Tillika har med hänsyn till

möjligen inträdande svårigheter vid genomförande av en sådan reform

uttalats, att dagkurser vid skolorna i Stockholm och Göteborg skulle åtminstone

under en övergångstid kunna tänkas fortfarande behövliga —

med ett antal av förslagsvis minst 6 elever i respektive klasser —• vid

sidan av de nya aftonkurserna.

Jämväl till detta förslag får utskottet giva sin anslutning.

I detta sammanhang har utskottet förehaft till behandling Kungl.

Maj :ts förslag örn anslag till undervisningsmateriel vid navigationsskolorna.

Härför skulle erfordras dels ett anslag för nästkommande

budgetår å 10,000 kronor för komplettering av vissa laboratorier vid

tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut samt tekniska läroverken

i Malmö och Härnösand ävensom reparationer av samt anskaffning av

viss materiel vid navigationsskolan i Härnösand, dels ock uppförande av

en särskild anslagspost i staten för navigationsskolorna å 5,100 kronor till

täckande av kostnader för laborationer i maskinlära och elektroteknik.

De sammanlagda kostnaderna för komplettering m. m. av laboratorierna

hava beräknats till 30,000 kronor, varav, såsom nyss nämnts, 10,000 kronor

ansetts böra anvisas för budgetåret 1931/1932 och det i övrigt för

ändamålet erforderliga beloppet fördelas å de två därpå följande budgetåren.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit det i nu berörda

hänseende framlagda förslaget utgöra en tillfredsställande lösning av den

sedan lång tid tillbaka på dagordningen stående frågan örn laboratorieutrustning

vid navigationsskolorna och utskottet får sålunda, då de beräknade

kostnaderna för förslagets genomförande icke givit utskottet

anledning till erinran, tillstyrka förslaget i fråga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

21

Såsom departementschefen framhållit, lärer sakkunnigförslagets ur organisatorisk

synpunkt och i undervisningshänseende viktigaste nyhet

vara att hänföra till lärarna. Beträffande dessa förordas principiellt

övergång från det hittills tillämpade klasslärarsystemet till ämneslärarsystem,

i samband varmed företagits en partiell avveckling av det nuvarande

extralärarsystemet. Enligt förslaget skulle lärarekåren vid de

omorganiserade navigationsskolorna komma att innesluta fyra olika

grupper, varav en med nautisk utbildning (navigation och sjömanskap),

en med teknisk utbildning (maskinlära och maskinritning), en med akademisk

utbildning inom ämnesområdet matematik, fysik och kemi (samt

elektroteknik å nautiska linjen) ävensom en grupp omfattande extralärare

(timlärare).

Lika med departementschefen har utskottet ansett den sålunda förordade

övergången till ämnes]ärarsystem utgöra en viktig faktor för undervisningens

höjande i de skolor, varom fråga är, och utskottet får sålunda giva

sin anslutning till sagda förslag. I detta sammanhang vill ock utskottet

hava uttalat, att utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag

i fråga örn kraven å utbildning för lärarna vid navigationsskolorna. Genom

de åtgärder, som härutinnan föreslagits, synas navigationsskolornas

undervisning vinna en kvantitativ förstärkning till gagn för arbetet och

arbetsresultatet vid skolorna.

En likaledes viktig faktor för uppnående av det syfte, som avses med

den föreslagna omläggningen av navigationsskolornas verksamhet, ligger

givetvis —- på sätt departementschefen framhållit — däri, att åt lärarna

beredes en sådan ställning, att kvalificerade krafter kunna erhållas.

Vid övervägande av de förslag, som härutinnan framställts av de sakkunniga

och Kungl. Majit, har utskottet av skäl, departementschefen anfört,

kommit till den uppfattningen, att den förut avsedda likställigheten

mellan navigationsskolornas lärare och allmänna läroverkens adjunkter nu

bör återställas i samband med övergång till ämneslärarsystemet. Förslaget

örn beredande av ställning som lektorer åt vissa lärare har utskottet

ock funnit vara av beskaffenhet att böra förordas.

Vad slutligen angår Kungl. Majits förslag i fråga örn antalet lärare vid

navigationsskolorna, sättet för ordnandet av lärarnas avlöning, villkor

och bestämmelser, som böra gälla i fråga örn ålderstillägg, tillfällig löneförbättring

och förflyttningsskyldigliet, har utskottet ansett sig böra giva

sin anslutning till vad härutinnan föreslagits. I fråga örn storleken av de

ifrågasatta beloppen, varmed den tillfälliga löneförbättringen må böra utgå,

kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.

Ender åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke

funnit skäl till erinran mot Kungl. Majits förslag, får utskottet alltså

under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för navigationsskolorna.

att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Stat för navigationsskolorna i riket.

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvoden

Samma

kronor

pengar

kronor

tillägg

kronor

kronor

kronor

1 rektor ......................................................

3,050

1,950

_

5,000

3 rektorer ..................................................

9,150

5,850

—

—

15,000

1 rektor ......................................................

2,850

1,650

—

—

4,500

1 lektor ......................................................

3,900

1,900

—

—

5,800

7 lektorer ...................................................

27,300

13,300

—

—

40,600

1 adjunkt ...................................................

2,150

1,050

300

—

3,500

13 adjunkter...................................................

27,950

13,660

3,900

—

45,500

1 adjunkt ...................................................

2,150

1,050

—

—

3,200

4 adjunkter...................................................

8,600

4,200

—

—

12,800

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräk- nade å 150 kronor för undervisningstirnrne per

vecka (150 x 20.5) .......................................

3,075

3,075

Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräk- nade å 120 kronor för undervisningstimme per

vecka (120 X 118) ......................................

14,160

14,160

1 Arvoden till extra lärare å nautiska linjen beräk- nade å 40 kronor för undervisningstimme per

j vecka (40 x 35) ..........................................

_

1,400

1,400

i Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

beräknade å 150 kronor för undervisningstimme

per vecka (150 X 44.5) .................................

6,675

6,675

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

beräknade å 120 kronor för undervisningstimme

per vecka (120 x 43.5) .................................

5,220

5,220

Arvoden till extra lärare å maskintekniska linjen

beräknade å 40 kronor för undervisningstimme

per vecka (40 x 3) .......................................

120

120

Arvoden till extra lärare i hälso- och förbands- lära beräknade å 7 kronor 50 öre för under- j visningstimme (7.5 x 450)..............................

3,375

3,375

j 1 extra lärare i 3:e maskinistklassen..................

—

—

—

1,200

1,200

Kostnader för laborationer i maskinlära och elek- troteknik ..................................................

_

_

_

_

5,100

Till böckers, undervisningsmateriels och andra in- ventariers underhåll och förökande samt till

utgifter för bränsle, lyshållning m. m.............

9,850

1 examensledare å maskintekniska linjen............

—

—

—

1,500

1,500

Till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden

m. m. enligt överstyrelsens bestämmande ......

_

_

_

10,000

Till Kungl. Maj:ts disposition...........................

—

—

—

—

1,425

Summa kronor

—

-

—

199,000

Anm. 1. För rektor eller lektor kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 Simed

ytterligare 500 kronor. För adjunkt kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöniigen höjas

varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150

kronor till tjänstgöringspenningarna.

Anm. 2. Bektor åtnjuter fri bostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

23

b) förklara, att vad i kungörelsen den 26 januari

1912 (nr 6) angående villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i stat för navigationsskolorna upptagna

avlöningsförmåner stadgas i fråga örn föreståndare-

och ordinarie lärarbefattningar eller innehavare

därav skall efter den 1 juli 1931 i tillämpliga delar

gälla beträffande rektors- respektive lektors- och adjunktstjänst

eller innehavare av dylik tjänst;

c) föreskriva,

att befattningshavare, som med eller efter den 1

juli 1931 tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola,

skall, med bibehållande av tjänstegrad och

avlöning, vara pliktig att vid möjligen inträdande

förändrad organisation av undervisningsanstalterna för

sjöfart ävensom eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn

till undervisningsväsendets behov prövar sådant nödigt,

låta sig förflyttas till annan befattning inom området

för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort,

skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig

ersättning för flyttningskostnad till det belopp, Kungl.

Majit för varje särskilt fall bestämmer;

att ifråga örn ålderstillägg nuvarande ordinarie befattningshavare

vid navigationsskola må tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till motsvarande ordinarie

tjänst å den gamla avlöningsstaten;

att den, som med ingången av juli månad 1931 eller

därefter förordnas till rektor vid navigationsskola, ifråga

örn ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under vilken

han före förordnandet i avvaktan på navigationsskolornas

omorganisation innehaft stadigvarande förordnande

såsom föreståndare vid sådan skola;

att därest adjunkt, som befordras till lektor, intjänat

tre ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas

ett ålderstillägg som lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, han må hava

tjänstgjort som ordinarie lektor vid tekniskt gymnasium,

teknisk fackskola eller teknisk elementarskola;

att den, som vid ingången av juli månad 1931 eller

därefter utnämnes till adjunkt vid navigationsskola,

ifråga om ålderstillägg må tillgodoräknas den tid, under

vilken han före utnämningen i avvaktan på navigationsskolornas

omorganisation innehaft stadigvarande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Provisorisk

avlöning sförbättring

för

lärare vid

navigationsskolorna.

[2.]

förordnande att uppehålla ordinarie lärarbefattning vid

sådan skola;

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han må hava

tjänstgjort såsom ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet

eller vid allmänt läroverk eller efter

vunnen behörighet till dylik tjänst såsom rektor vid

skeppsgosseskola;

att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk,,

navigationsskola, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola

eller teknisk elementarskola efter ansökan varder

utnämnd till adjunkt vid navigationsskola, honom må

tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som

lektor; samt

att adjunkt vidare må tillgodoräknas de tjänsteår

utöver tre, han efter vunnen behörighet till adjunktstjänst

vid navigationsskola tjänstgjort såsom ordinarie

ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock ej mera

än 10 år;

d) förklara,

att envar, som med eller efter den 1 juli 1931

tillträder ordinarie befattning vid navigationsskola,

skall vara pliktig att underkasta sig samtliga före»

nämnda villkor och bestämmelser; samt

att för rektor vid navigationsskola skall med tilllämpning

av bestämmelserna i lagen den 11 oktober

1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

gälla samma pensionsunderlag och pensionsavgifter,

som örn han innehaft fullmakt å rektorstjänsten, samt

att vad i övrigt blivit stadgat genom nämnda lag skall

i tillämpliga delar gälla sådan tillförordnad rektor;

ävensom

e) vid bifall till vad av chefen för handelsdepartementet

i statsrådsprotokollet över handelsärenden den

3 januari 1931 föreslagits beträffande staten för navigationsskolorna

höja det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,

nu 171,000 kronor, med 28,000 kronor

till 199,000 kronor.

2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) angående anslag till

provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna för

budgetåret 1931/1932 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

25

3:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 3) hemställer utskottet, Navigation»-

lärarkursen.

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 [3.]

upptaga det ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarhursen,

nu 2,200 kronor, utan angivet belopp.

4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att i riksstaten upptaga det or

dinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter

för sjöfart med oförändrat belopp, 23,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten upptaga det ordinarie

förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter

för sjöfart med oförändrat belopp,

23,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till praktisk Praktisk

lärarkurs för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor. lärarkurs.

l4-J

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 här ovan anfört, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till praktisk lärarkurs för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,500

kronor.

6io) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5) Maskin
dels

besluta komplettering av vissa laboratorier vid tekniska högskolan, iabor<^oritrChalmers

tekniska institut samt tekniska läroverken i Malmö och Härnösand

ävensom reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid

navigationsskolan i Härnösand, allt i huvudsaklig överensstämmelse med

föreslagen plan, för en beräknad kostnad av 30,000 kronor,

dels ock för detta ändamål för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 1 anfört, hemställer

utskottet,

Ålderstillägg

för personalen

vid undervisningsanstalter

för sjöfart.

att riksdagen må

a) besluta komplettering av vissa laboratorier vid

tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut samt

tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom

reparationer av samt anskaffning av viss materiel vid

navigationsskolan i Härnösand, allt i huvudsaklig

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Kompletteringskurs

vid

tekniskt läroverk.

[6.]

överensstämmelse med föreslagen plan, för en beräknad

kostnad av 30,000 kronor; samt

b) för detta ändamål för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

7:o) Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 6) att för anordnande

av kompletteringskurs vid tekniskt läroverk för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 2,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77—84 i statsrådsprotokollet.

Närmast i anslutning till sin behandling av frågan örn maskinbefälsutbildningens

förläggning hava de sakkunniga upptagit tanken på

att bereda möjlighet för elev vid tekniskt läroverk att tillgodoräkna

sig sin där erhållna utbildning för vinnande av befälsbehörighet. Denna

tanke, som först framförts av Sveriges redareförening, har i princip vunnit

anslutning från kommerskollegii sida.

Detta spörsmål var även föremål för behandling vid 1930 års riksdag. I

särskilda motioner (I: 146 och 11:296) hade, under framhållande av den rådande

bristen på maskinbefäl inom handelsflottan, hemställts örn skrivelse

till Kungl. Majit med begäran örn skyndsam utredning och därpå grundat

förslag i syfte att vissa vid de tekniska läroanstalterna avlagda examina

skulle berättiga till viss maskinistbehörighet utan förnyad prövning vid

navigationsskola, efter det att vederbörande fullgjort föreskriven praktisk

tjänstgöring.

Sedan riksdagens i det föregående omförmälda beslut i anledning av

Kungl. Majits förslag till viss omorganisation av navigationsskolorna

m. m. förelåg, uttalade i utlåtande den 11 mars 1930 första kammarens

andra tillfälliga utskott bland annat följande: »Med anledning av

detta riksdagens beslut och då sålunda de av motionären framlagda synpunkterna

vid den förnyade och skyndsamma prövning av frågan örn utbildning

av bl. a. maskinister, vilken riksdagen nu begärt, lära komma

under övervägande, finner utskottet här förevarande motion icke böra

föranleda något riksdagens ytterligare yttrande». Utskottet hemställde för

den skull, att motionen icke skulle till någon kammarens åtgärd föranleda,

vilken hemställan ock bifölls. Den inom andra kammaren väckta motionen

föranledde motsvarande uttalande av vederbörande utskott och lämnades

i enlighet därmed utan bifall.

De sakkunniga hava uttalat, att de vid sina överväganden rörande

nu åsyftade spörsmål funnit förslaget ifråga innebära uppslag till en

godtagbar och lämplig anordning, vilken kunde förväntas i sin mån bidraga

till en ökad rekrytering av maskinbefälskåren utan att befaras medföra

några avsevärda kostnader för det allmänna eller nämnvärda olägenheter

i andra avseenden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. 27

För kursen i fråga hava de sakkunniga framlagt följande kostnadsberäkning:
Till

lärare i maskinlära, författningskunskap samt hälso- och förbandslära

har föreslagits ett arvode i ett för allt av 12 kronor för undervisningstimme

eller för 130 timmar 1,560 kronor. Till ledare av kursen

skulle dessutom beräknas ett arvode av 500 kronor. Därtill komme dels

kostnad för förbrukad materiel, dels ock ersättning till vaktmästare, förslagsvis

tillhopa 340 kronor. Kostnaden för kompletteringskursen skulle

alltså uppgå till (1,560 + 500 + 340 =) 2,400 kronor.

Över de sakkunnigas förslag hava skolöverstyrelsen och kommerskollegium

avgivit utlåtanden, vilka finnas återgivna å sid. 82 och 83 i statsrådsprotokollet.

Beträffande denna fråga har departementschefen anfört följande:

»De sakkunnigas nu ifrågavarande förslag, som framkommit i anslutning

till deras ståndpunkttagande beträffande maskinbefälsutbildningens bibehållande

vid navigationsskolorna, innebär, att eleverna vid vissa tekniska

läroanstalter, nämligen maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet i

Örebro, maskinfackskolan och gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö,

maskinfackskolan i Eskilstuna samt tekniska gymnasiet i Härnösand,

skulle kunna hänvisas att efter avlagd examen omedelbart fullfölja utbildningen

till övermaskinist vid det eller de tekniska läroverk, som av vederbörande

överstyrelse bestämmes. För detta ändamål skulle vid ett eller

flera dylika läroverk anordnas särskild kompletteringskurs, där eleverna

skulle kunna inhämta sådana delar av maskinläran, som vid den föregående

undervisningen icke erhållit en tillräckligt djupgående behandling,

samt vinna erforderliga insikter i de i examen vid det tekniska läroverket

ej ingående ämnena hälso- och förbandslära samt författningskunskap.

Kursen beräknas taga i anspråk en tid av sammanlagt omkring 130 timmar

eller, med en daglig undervisningstid av sex lektioner, omkring 25

dagar. För prövande av en anordning av nu avsett slag föreslås, att

redan sommaren 1931 en dylik kurs anordnas vid tekniska läroverket i

Malmö och att på grundvalen av de erfarenheter, som därvid inhämtas,

det sedermera skulle bliva föremål för övervägande, huruvida och i vilken

utsträckning ytterligare dylika utbildningstillfällen i fortsättningen borde

beredas.

För nu ifrågavarande försökskurs föreslå de sakkunniga i anslutning

till verkställda kostnadsberäkningar ett extra reservationsanslag för budgetåret

1931/1932 av 2,400 kronor.

De sakkunnigas förslag i denna del synes mig värt särskilt beaktande

såsom en ur olika synpunkter lämplig utväg för att bereda ökade möjligheter

till rekrytering av maskinbefälskåren. Genom förslagets realiserande

skulle också vinnas en önskvärd närmare anknytning mellan den

lägre tekniska utbildningen i allmänhet och den mera speciella gren av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

^densamma, som maskinbefälsutbildningen utgör. Lika med kommerskollegium

delar jag de sakkunnigas uppfattning, att den ifrågasatta kompletteringskursen

lämpligen bör förläggas till för ändamålet utvalda tekniska

läroverk. Att man, som de sakkunniga förordat, till en början gör

försök med anordnande av en dylik kompletteringskurs för vinnande avnödig

erfarenhet på området synes mig välbetänkt. Då frågan örn fortsättning

på den inslagna vägen sedermera upptages till behandling, bliver

tillfälle att närmare överväga vilka läroanstalter i detta sammanhang

kunna komma ifråga. Någon erinran mot att försökskursen ifråga förläggas

till tekniska läroverket i Malmö torde icke vara att göra, liksom,

ej heller mot det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet 2,400 kronor.

Anslaget torde, i motsvarighet till vad som tillämpas ifråga örn anslag

för andra fristående kurser, böra uppföras såsom obeteeknat anslag.»

Vtikotiets Utskottet, sorn funnit Kungl. Maj:ts i anslutning till de sakkunnigas

yttrande, förslag gjorda framställning välbetänkt och icke haft något att erinra

mot storleken av de beräknade kostnaderna, får alltså hemställa,

att riksdagen må för anordnande av kompletteringskurs

vid tekniskt läroverk för budgetåret 1931/1982

anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

Fartygs- 8:o) Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för praktisk

praktiska utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan för budgetåret

utbildning. 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 85—105 i statsrådsprotokollet.

Gällande bestämmelser angående erhållande av styrmansbrev och skepparhrev

$v Ira klass återfinnas i §§ 15 och 16 i förordningen angående

befäl å svenska handelsfartyg m. m. den 29 mars 1912.

Yad angår styrmansbrev, fordras med avseende å praktisk tjänstgöring

att hava, efter uppnådd ålder av 14 år, tjänstgjort till sjöss 42 månader i

tjänst på däck i Östersjö- eller vidsträcktare fart, därav minst 12 månader

å segelfartyg med en dräktighet av 100 ton eller därutöver samt minst

12 månader i europeisk eller vidsträcktare fart. För erhållande av skepparbrev

av lia klass kräves i motsvarande hänseende att hava, efter uppnådd

ålder av 14 år, tjänstgjort 36 månader till sjöss i tjänst på däck»

därav minst 12 månader å segelfartyg i Östersjö- eller vidsträcktare fart

och minst 6 månader å ångfartyg.

Enahanda bestämmelser gälla för rätt till inträde i styrmans- resp. skepparklass.

Med hänsyn till den fortgående tendensen till minskning av segelfartygsbeståndet,

varigenom svårigheterna att vinna anställning å segelfartyg

i hög grad skärpts, framlade kommerskollegium i skrivelse till Kungl.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

29

Majit den 2 december 1929 förslag beträffande ordnandet av fartygsbefälsaspiranternas

praktiska utbildning för erhållande av styrmansbrev

-och skepparbrev av lia klass. Beträffande berörda förslag må hänvisas

till innehållet å sidorna 52—65 av tionde huvudtiteln i 1930 års statsverksproposition.

I korthet må här blott erinras örn, att kommerskollegium

till underlättande av förvärvande av erforderlig segelfartygstjänst

ifrågasatte en sänkning till 90 bruttoton från den storleksgräns

av 100 bruttoton, som segelfartyg med nu gällande bestämmelser minst

skall äga för att därå utövad tjänst skall godtagas. Segelfartygstjänsten

skulle dock alternativt kunna ersättas av viss tids anställning såsom

befälselev å maskindrivet fartyg örn minst 1,000 bruttoton i nordsjö-

eller vidsträcktare fart, under förutsättning att vederbörande före

anställningen avlagt realexamen med godkända betyg i vissa ämnen eller

medelst betyg, utfärdat av vederbörande lärare vid vissa angivna läroanstalter,

styrkte motsvarande kunskaper i samma ämnen.

Erinras må ock, hurusom i en sistnämnda år inom andra kammaren

väckt motion, nr 75, förslag framställdes örn sådan ändring i befälsförordningen,

att de uppställda fordringarna örn tjänstgöring å segelfartyg måtte

utgå.

Under hänvisning till riksdagens beslut beträffande förslaget örn navigationsskolornas

omorganisation uttalade andra kammarens andra tillfälliga

utskott i utlåtande den 11 mars 1930, att, då frågan rörande den praktiska

utbildningen av däcksbefäl avsåges komma att undergå förnyad omprövning

i samband med spörsmålet angående omorganisationen av undervisningen

vid navigationsskolorna, utskottet funne motionen icke böra

föranleda något riksdagens vidare yttrande. Utskottets i anslutning härtill

gjorda hemställan bifölls av kammaren.

Spörsmålet örn fartygsbefälets praktiska utbildning har upptagits till

ingående behandling av 1930 års navigationsskolesakkunniga.

De sakkunnigas förslag och ämbetsverkens däröver avgivna utlåtanden

återfinnas å sid. 84—102, vartill utskottet tillåter sig hänvisa.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Spörsmålet huruvida tjänstgöring å segelfartyg alltjämt bör ingå som

ett obligatoriskt led i fartygsbefälets praktiska utbildning har varit föremål

för delade meningar. Å ena sidan har sålunda hävdats, att segelfartygstjänsten

vore alldeles oumbärlig för att aspiranterna skulle kunna

förvärva nödiga kvalifikationer såsom fartygsbefäl. Från andra håll har

den åsikten däremot förfäktats, att under nuvarande förhållanden det

nämnda kravet icke borde upprätthållas. De sakkunniga hava bestämt

anslutit sig till den förstnämnda meningen, och vid remissbehandlingen

har förslaget i denna del vunnit nära nog enhälligt understöd från olika

sammanslutningar liksom i allmänhet från navigationsskolorna och från

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

kommerskollegium. Endast i förhållandevis ringa utsträckning har den

motsatta ståndpunkten funnit förespråkare.

För egen del har jag visserligen icke kunnat undgå att hysa viss tveksamhet

rörande bibehållandet av kravet på segelfartygstjänst såsom obligatoriskt

villkor för vinnande av behörighet som fartygsbefäl. Emellertid

har detta icke betingats av tvivel örn lämpligheten och önskvärdheten av

utbildningen ifråga utan främst föranletts av betänkligheter med avseende

å de kostnader för statsverket, som upprätthållandet av det nämnda kravet

kan befaras efter hand komma att medföra. Med hänsyn till utvecklingen

på sjöfartsområdet, som medfört en alltjämt fortgående minskning,

i tillgången på segelfartygstonnage, synes mig nämligen detta krav i längden

knappast kunna vidhållas under annan förutsättning än att skolskeppsverksamhet

i egentlig mening kommer till stånd. Ätt en sådan

skulle draga med sig högst avsevärda kostnader för det allmänna torde

vara uppenbart.

Då jag likväl ansett mig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag i denna

del, har detta berott därpå, att jag — såsom förhållandena ligga till —

icke funnit tillrådligt att nu bryta med den ordning, som i förevarandeavseende

bestått under en lång följd av år. Så länge utbildningsmöjligheter

på segelfartyg förefinnas och dylik praktik kan förvärvas till rimliga

kostnader, torde — med hänsyn till den av flertalet sakkunniga vitsordade

betydelsen av denna utbildning —kravet på dylik tjänst också böra

upprätthållas. Då dessa utbildningsmöjligheter emellertid påtagligen

kunna bliva otillräckliga för säkerställande av en jämn rekrytering av

däcksbefälet, synes mig angeläget, att man redan nu söker finna någon

lämplig ersättning för segelfartygstjänsten såsom ett led i befälsutbildningen.

I sådant avseende är enligt min mening det under utredningsarbetets

gång framkomna uppslaget att ersätta segelfartygspraktiken med

viss tids anställning som befälselev å maskindrivet fartyg (apprenticesystemet)

värt beaktande som en lämplig övergångsform. Till detta uppslag,

som jag alltså i princip finner mig böra förorda, skall jag i det följande

närmare återkomma.

På sätt 1930 års riksdag uttalat, måste det anses vara av grundläggande

betydelse, att de »för örn masten» seglande sjömännen bibehållas vid obeskurna

möjligheter att uppnå befälsställning. Till främjande av detta

syfte hava de sakkunniga ifrågasatt dels att sänka tontalsgränsen för de

ur utbildningssynpunkt godtagbara segelfartygen från nu föreskrivna 100

bruttoton till 30 bruttoton, dels att bereda tillgång till friplatser för obemedlade

elever å de större och mindre segelfartyg, å vilka statsunderstödd

utbildningsverksamhet skulle bedrivas.

Det förstnämnda uppslaget har i de inkomna yttrandena bedömts ganska

olika. Enighet synes visserligen i det hela råda därutinnan, att med

hänsyn till segelfartygsflottans successiva minskning en sänkning av tongränsen

är ofrånkomlig. Erinras må sålunda, att kommerskollegium i det

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

31

förlidet år framlagda förslaget ifrågasatt en gräns av 90 bruttoton. Men å

andra sidan göras från åtskilliga håll betänkligheter gällande mot att godtaga

tjänstgöring å så små fartyg som sådana å 30 bruttoton. Ehuru

jag icke kunnat frånkänna de yppade betänkligheterna visst fog, har

jag i allt fall icke funnit välbetänkt att under förhandenvarande omständigheter

frångå de sakkunnigas ståndpunkt. Särskilt synes mig i detta sammanhang

förtjänt att uppmärksammas, att de små fartygen i avsevärd

utsträckning hava karaktär av »familjefartyg», vilkas besättning i regel

direkt rekryteras bland ungdomen ur kustbefolkningens led. Vidare

har det vitsordats, att den föreslagna åtgärden skulle vara ägnad att åt

fiskarehefolkningen bereda ökade möjligheter att förvärva formella kvalifikationer

för framtida befälsställning inom handelsflottan. På den ifrågasatta

vägen skulle sålunda obestridligen kunna uppnås, vid sidan av

ökad rekrytering i det hela, lättnader i tillträdet till befälsbanan för sjöfolket

»för örn masten». Icke sällan gäller det här ynglingar, som från

barnaåren fått växa in i sjömanstjänsten och i realiteten förvärvat en segelfartygsutbildning

ej sällan mera värdefull än den föreskrivna.

Vid bedömandet av den nu föreliggande frågan har jag vidare icke kunnat

underlåta att beakta, att den nuvarande 100-tonsgränsen liksom den

ifrågasatta 30-tonsgränsen såtillvida utgör en klart markerad gräns som

gällande föreskrifter med avseende på befälsbehörigheten å fartyg inom

den förra gruppen uppställa krav på skeppar brev av Ira klass och inom.

den senare på skepparbrev av 2:a klass. Lägges åter gränslinjen någonstädes

emellan de angivna fartygstontalen, måste avgörandet bliva behäftat med

en viss godtycklighet och därmed följande icke önskvärd osäkerhet. Slutligen

har jag icke kunnat bortse från den omständigheten, att ett frångående

av sakkunnigförslaget i nu berörda punkt torde leda till ökade

krav på ekonomiskt understödjande av elevutbildning ombord å segelfartyg,

en eventualitet som jag av lätt insedda skäl icke önskat framkalla.

Jag är följaktligen på de grunder, som jag i det föregående utvecklat,

benägen giva min ansliitning till den av de sakkunniga intagna ståndpunkten.

Vad därefter beträffar frågan örn statsunderstöd för däeksbefälets praktiska

utbildning å segelfartyg hava de sakkunniga efter ingående utredning

av frågan närmare angivit vilka kostnader man för det allmännas vidkommande

skulle ha att räkna med. Betänkandet utmynnar i denna del i en hemställan

örn årligt anslag för ändamålet å 58,900 kronor, varav 25,000 kronor

skulle bestridas ur handels- och sjöfartsfonden och återstoden 33,900 kronor

skulle anvisas å riksstaten såsom extra reservationsanlag. Med hänsyn

till beräknade besparingar å handels- och sjöfartsfondens bidrag till

segelfartygsutbildningen under innevarande budgetår hava de sakkun

niga dock ansett, att anslaget å riksstaten för budgetåret 1931/1932 kunde

begränsas till 10,000 kronor.

För egen del bar jag ingen erinran att göra mot det sålunda föreslagna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

understödsbeloppet eller mot detsammas fördelning å handels- och sjöfartsfonden

samt å riksstaten.

De sakkunnigas förslag örn statsunderstöd för segelfartygsuthildningen

bygger på grunder, som redan tidigare vunnit statsmakternas godkännande,

örn än principerna för understödets beräkning i vissa hänseenden ansetts

böra bliva föremål för revision. I huvudsak synes förslaget, som i allt

väsentligt tillstyrkts av kommerskollegium, hava lämpligen avvägts. Förslagets

detaljer torde sedermera få underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I detta sammanhang vill jag begränsa mig till att understryka

ett par synpunkter av mera allmän natur, vilka vid det slutliga ställningstagandet

i ärendet synas förtjänta av särskilt beaktande. Jag vill sålunda

redan nu uttala min anslutning till tanken att medellösa elever skulle

i föreslagen utsträckning erhålla utbildning utan egna ekonomiska

uppoffringar. Vidare förefaller välbetänkt att understöd lämnas allenast

för övertalig elev. Beträffande beskaffenheten av de för statsunderstödd

elevutbildning ifrågakommande fartygen synes det mig självfallet, att dessa

fartyg skola underkastas noggrann prövning såväl ur allmän sjövärdighetssynpunkt

som ock med hänsyn till de förutsättningar, som i övrigt föreligga

för att å desamma meddela en fullgod utbildning. Ur dessa synpunkter

torde det i regel icke böra förekomma, att med statsmedel understödja

utbildning å allt för små fartyg, utan torde härvid böra tillses, att

i första hand de större fartygen, örn 100 bruttoton eller däröver, anlitas

för ändamålet.

Med hänsyn bland annat till betänkligheter av statsfinansiell natur mot

att på understödsvägen tillgodose hela det erforderliga utbildningsbehovet

hava de sakkunniga, såsom jag förut antytt, i samband med behandlingen av

frågan örn segelfartygstjänsten jämväl upptagit den av kommerskollegium

tidigare väckta tanken på att segelfartygstjänst alternativt skulle kunna

ersättas av anställning såsom befälselev å maskindrivet fartyg. För sådant

ändamål skulle ifrågakomma allenast fartyg örn minst 1,000 bruttoton

i nordsjö- eller vidsträcktare fart. Befälseleven skulle därvid icke inräknas

i den ordinarie besättningen utan vara övertalig.

Detta sistnämnda förslag torde i sinom tid, i samband med fastställande

av nya författningsföreskrifter för navigationsskolorna och ny befälsförordning,

få underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning. Jag tillåter mig

i detta sammanhang endast framhålla, att kommerskollegium numera

frånträtt sitt tidigare framlagda förslag örn krav på avlagd realexamen

med godkända betyg i vissa ämnen eller på visst sätt redovisade, däremot

svarande kunskaper såsom villkor för tillgodoräknande av tjänst som elev

å maskindrivet fartyg.

Även de sakkunnigas förslag till ändringar i skilda hänseenden av gällande

bestämmelser angående kraven på praktisk tjänst såsom ett led i maskinbefälsutbildningen

äro av beskaffenhet att först senare böra av Kungl.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

33

Majit upptagas till slutlig prövning. Endast ett spörsmål, ifråga örn vilket

kommerskollegium och vissa organisationer anmält en från de sakkunnigas

uppfattning avvikande mening, torde i detta sammanhang böra av mig

beröras.

Såsom av min förut lämnade redogörelse framgår, hava Sveriges allmänna

sjöfartsförening, Stockholms rederiförening och maskinbefälsförbundet

beträffande de ifrågasatta praktiska fordringarna för erhållande av maskinistbrev

av 2:a klass uttalat sig mot sänkning av den erforderliga tiden

för den kvalificerade verkstadstjänsten från nuvarande 15 månader till 12

månader, inklusive pannarbete (nitade högtryckluftkärl). Kommerskollegium

har icke heller för sin del ansett tillrådligt att eftergiva fordran på

15 månaders kvalificerad verkstadskusk Däremot har det synts kollegium

kunna ifrågasättas, huruvida den nuvarande fordran å 3 månaders

tjänst i arbete med ångpannor (nitade högtryckluftkärl) fortfarande, såsom

de sakkunniga förordat, borde vara obligatorisk.

Med hänsyn till de erinringar, som sålunda framställts mot de sakkunnigas

ifrågavarande förslag, torde detta spörsmål, innan slutlig ställning

tages till detsamma, böra göras till föremål för ytterligare övervägande.

Utan att nu binda mig för en bestämd ståndpunkt anser jag mig

emellertid böra uttala, att den av kollegium antydda utvägen synes mig

innebära en godtagbar lösning av denna ur rekryteringssynpunkt ingalunda

oviktiga fråga.

Vidkommande slutligen det framkomna uppslaget örn statliga åtgöranden

för ytterligare underlättande av verkstadstjänstens förvärvande finner

jag, i likhet med kommerskollegium, välbetänkt att avvakta verkningarna

av de ifrågasatta jämkningarna i gällande bestämmelser, innan denna angelägenhet

blir föremål för närmare övervägande.»

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen:

nr 231 inom första kammaren av herrar K. A. Andersson och A. Sundberg,

vari hemställts, att riksdagen måtte förklara, att tjänstgöring å

fiskefartyg försett med segel och motor, vare sig sådant fartyg går på

fiske eller fraktfart, skall under i övrigt gällande villkor kunna tillgodoräknas

såsom för fartygsbefäls praktiska utbildning föreskriven tjänstgöring

å segelfartyg;

nr 379 och 380 inom andra kammaren av herr A. Ström m. fl., vari hemställts,

i den förstnämnda motionen, att riksdagen måtte besluta anslå

25,000 kronor, att ställas till Kungl. Majits förfogande, för att användas

till att understödja maskinbefälselevernas praktiska verkstadsutbildning,

enligt de riktlinjer, som i motionen angivits, samt i den senare,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn, att vid

fastställandet av nya författningsföreskrifter för navigationsskolorna och

ny befälsförordning fordringarna angående segelfartygsutbildning för

bihang lill riksdagens protokoll Will. G sami. 45 haft. (Nr 10b —105.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsxitskottets utlåtande Nr 104.

erhållande av sjökaptens-, styrmans- och skepparbrev av l:a klass, respektive

inträde i styrmans- och skeppareklass vid navigationsskolorna slopas

utom för dem som önska erhålla hefälshrev för förande av segelfartyg;

samt

nr 388 inom andra kammaren av herr O. Osberg m. fl., däri hemställts,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj.:ts proposition nr 124 angående

anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalter för sjöfart och

med hänsyn till den del av propositionen, som berör fartygsbefälets praktiska

utbildning, måtte uttala sig för likvärdigheten i utbildningshänseende

av all däckstjänst å segelfartyg med motor oberoende av motorns

hästkraftantal.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

utskottets Såsom departementschefen framhållit, har spörsmålet, huruvida tjänstyttrande.

göring å segelfartyg alltjämt hör ingå som ett obligatoriskt led i fartygsbefälets

praktiska utbildning, varit föremål för delade meningar. Å

ena sidan har sålunda den ståndpunkten intagits, att sådan tjänst vore

oumbärlig för att aspiranterna skulle kunna ernå tillräcklig utbildning

såsom fartygsbefäl och å andra sidan har hävdats, att krav på segelfartygstjänst

icke bör hädanefter upprätthållas.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava 1930 års navigationsskolesakkunniga

bestämt anslutit sig till den förstnämnda meningen och vid

ärendets remissbehandling har de sakkunnigas förslag i denna del vunnit

nära nog enhälligt understöd från olika sammanslutningar, liksom

i allmänhet från navigationsskolorna och från kommerskollegium. Departementschefen

har ock på anförda skäl funnit sig böra tillstyrka de sakkunnigas

förslag härutinnan.

Vid det övervägande, utskottet ägnat detta spörsmål, har utskottet lika

med departementschefen ansett, att, så länge möjligheter till utbildning på

segelfartyg föreligga, kravet på dylik tjänst även bör upprätthållas, och

finner sig utskottet på grund härav och med hänsyn till vad departementschefen

rörande detta spörsmål anfört, böra avstyrka det av herr

Ström m. fl. i motionen nr 380 gjorda yrkandet.

Beträffande de i motionerna nr 231 inom första kammaren och nr 388

inom andra kammaren framställda yrkandena har utskottet väl funnit

de av motionärerna anförda synpunkterna värda beaktande, men utskottet

har dock ansett, att definitiv ståndpunkt nu icke bör tagas till de

spörsmål, som i motionerna beröras, förrän dessa blivit föremål för ytterligare

utredning av Kungl. Maj:t.

Till främjande av att de »för örn masten» seglande sjömännen må bibehållas

vid obeskurna möjligheter att uppnå befälsställning, har departementschefen

i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag ifrågasatt

dels att sänka tontalsgränsen för de ur uthildningssynpunkt godtagbara

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

35

segelfartygen från nu föreskrivna 100 bruttoton till 30 bruttoton dels att

bereda tillgång till friplatser för obemedlade elever å de större oell mindre

segelfartyg, å vilka statsunderstödd verksamhet skulle bedrivas.

Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, råder visserligen enighet i det

hela därutinnan, att med hänsyn till segelfartygsflottans successiva minskning

en sänkning av tonnagegränsen är ofrånkomlig, men å andra sidan

har från åtskilliga håll betänkligheter gjorts gällande mot att godtaga

tjänstgöring å så små fartyg som sådana å 30 bruttoton.

Visserligen har utskottet i likhet med departementschefen ansett de

framförda betänkligheterna icke kunna frånkännas visst fog, men utskottet

har efter övervägande funnit sig under förhandenvarande förhållanden

böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Vad beträffar frågan örn statsunderstöd för däcksbefälets praktiska utbildning

å segelfartyg, skulle de årliga kostnaderna i detta hänseende utgöra

58,900 kronor, varav 25,000 skulle bestridas från handels- och sjöfartsfonden

och återstoden, 33,900, anvisas å riksstaten såsom extra reservationsanslag.

Med hänsyn till beräknade besparingar å handels- och sjö

fartsfondens bidrag till segelfartygsutbildningen under innevarande budgetår

har dock ansetts, att anslaget å riksstaten för budgetåret 1931/1932

kan begränsas till 10,000 kronor. Mot det sålunda föreslagna understödsbeloppet,

dess fördelning å handels- och sjöfartsfonden och å riksstaten

samt grunderna för segelfartygsutbildningen har utskottet ej haft något

att erinra.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har departementschefen ansett,

att de sakkunnigas förslag till ändringar i skilda hänseenden angående

kraven på praktisk tjänst såsom ett led i maskinbefälsutbildningen äro

av beskaffenhet att först senare böra av Kungl. Maj:t upptagas till prövning.

Beträffande denna fråga har, såsom nämnts, i motionen nr 379

inom andra kammaren hemställts, att riksdagen måtte besluta anvisa

25,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, för att användas

till att understödja maskinbefälselevernas praktiska verkstadsutbildning

enligt vissa i motionen angivna riktlinjer. Då, enligt vad nyss sagts,

departementschefen ställt sig avvaktande till detta spörsmål, har utskottet

ansett sig ej böra biträda det motionsvis framförda yrkandet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, och då utskottet ej funnit

något att erinra emot vad Kungl. Maj:ts förslag i övrigt innebär, får

utskottet alltså hemställa,

a) att riksdagen må för praktisk utbildning av

däcksbefäl för den svenska handelsflottan för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor;

b) att herrar K. A. Anderssons och Sundbergs ovan
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

berörda motion, 1:231, må anses besvarad genom vad

utskottet anfört;

e) att herr Ströms m. fl. motion, II: 379, icke må

vinna riksdagens bifall;

d) att herr Ströms m. fl. motion, II: 380, likaledes

icke må av riksdagen bifallas; samt

e) att herr Osbergs m. fl. motion, II: 388, må anses

besvarad genom vad utskottet anfört.

Stockholm den 24 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson

i Malmö, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell,

J- G. Walles, A. Thelin, K. A. TV. Björck och Alexander Nilsson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,P. Nilsson

i Bonarp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. G. E.

Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, C. A. Anderson i Storegården,

J. Jönsson i Revinge och C. J. Högström.

Reservation

vid -punkt 8 (fartygsbefälets praktiska utbildning) mom. b) av utskottets

hemställan: av herrar Widell och Törnkvist i Karlskrona.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:270 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna för sjöfart jämte s. 1 i texten