Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anstånd med igångsättande av sågverksdrift vid Sandvik å Seskarö m. m.

1931-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:112, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anstånd med igångsättande av sågverksdrift vid Sandvik å Seskarö m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

1

Kr 112.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anstånd

med igångsättande av sågverksdrift vid Sandvik å

Seskarö m. m.

(4:e avd.)

I två till statsutskottet hänvisade likalydande motioner, väckta den ena

inom första kammaren, nr 41, av herrar J. B. Johansson och E. Trygger och

den andra inom andra kammaren, nr 98, av herr A. Lindman m. fl., har

hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Majit göra framställning örn sådan

mera omfattande utredning rörande Kalixspörsmålet, som i motionerna blivit

nämnt, samt att i alla händelser riksdagen ville besluta att med vidare

åtgärder för igångsättandet av beslutad sågverksdrift vid Sandvik å Seskarö

skola anstå till dess att slutligen bestämts, huru driften vid Karlsborg i

Neder-Kalix socken skall bliva ordnad.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Inledningsvis må erinras, att tanken på en statlig sågverksdrift vid Seskarö

väcktes av 1929 års riksdag, som fann frågan härom förtjänt av skyndsamt

och ingående övervägande. Vid 1930 års riksdag hava, i anledning av väckta

motioner, därefter ställts medel till förfogande — 300,000 kronor från arbetslöshetsanslaget

— för igångsättande av det ena av öns sågverk, det vid

Sandvik.

Motionärernas yrkande går nu ut på uppskov med verkställigheten av

1930 års riksdags beslut och övervägande huruvida ej detta beslut bör ryggas.

Gentemot detta motionärernas yrkande må till en början framhållas de praktiska

olägenheter, ett bifall till detsamma skulle medföra. Sandviks sågverk

har redan — för ett pris av cirka 100,000 kronor — inköpts av domänverket.

Vissa förberedelser för driftens snara igångsättning hava också i övrigt vidtagits.

Denna avverkningssäsong hava pågått avverkningar av timmer, avsett

för Sandvik. För ändamålet hava utstämplats cirka 2,000,000 kbf. virke,

motsvarande en tillverkning av omkring 9,000 standards.

En överflyttning, på sätt i motionerna antydes, av sågverksarbetare från

Seskarö till Kalix skulle, enligt vad utskottet från sakkunnigt håll inhämtat,

nödvändiggöra nyanläggningar vid Kalix, vilka beträffande utlagt kapital

och omfattning knappast kunna sägas stå i rimligt förhållande till det syfte

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 49 haft. (Nr 112.)

Utskottets

yttrande.

Ifll 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

man ur arbetslöshetssynpunkt ville vinna. Härtill komma svårigheterna att

vid Kalix bereda bostäder för de nyinflyttade.

De motionsvis framförda synpunkterna beträffande en träförädlingsindustris

vanskligheter på Seskarö voro ej främmande för 1930 års riksdag. Dessa

vanskligheter framhöllos kraftigt i en vid statsutskottets utlåtande av 11 reservanter

avgiven reservation; en fortsatt drift av Sandviks sågverk angavs

sålunda av reservanterna stå i motsättning till utvecklingen i övrigt inom

sågverksindustrien, vilken utveckling, vad Norrbotten beträffade, innebure

en koncentration till de två största virkesförande vattendragens utlopp, nämligen

Piteälvens utlopp med därvarande hittills i statens järnvägars regi

drivna sågverksanläggning vid Lövholmen samt Kalixälvens mynning, där

under samverkan med staten Kalix trävaruindustriaktiebolag igångsatt ett

större modernt företag för kombinerad sågverks- och trämasseindustri.

Då, det oaktat, vid 1930 års riksdag beslut fattades örn fortsatt sågverksdrift

genom domänstyrelsen å Seskarö, lärer detta i huvudsak få tillskrivas

ett hänsynstagande till andra skäl, nämligen de ogynnsamma verkningarna

av ett fullständigt nedläggande av all industri på ön, i första hand för öbefolkningen

men också för kommunen i övrigt. Dessa, låt vara i huvudsak

rent sociala eller humanitära skäl torde ingalunda efter tillkomsten av 1930

års riksdags beslut i frågan hava förminskats. Den på sista tiden inträdda

försämringen av trävarukonjunkturerna, med därav följande ytterligare

minskning av arbetstillfällen vid sågverken och i skogarna, har för Seskaröbefolkningens

del medfört ytterligare skärpning av svårigheterna att på

andra platser vinna en utkomst. Till belysning av det katastrofartade

finansiella läge för vederbörande kommun — Nedertorneå kommun —, som

inträtt genom förhållandena på Seskarö, ina nämnas, att de kommunala utdebiteringarna

därstädes, statligt utjämningsbidrag oberäknat, stegrats från

kronor 41:96 för år 1930 till kronor 47:56 för år 1931.

Bokföringen är avsedd att så ordnas, att det ekonomiska resultatet av

driften klart framträder; detta sker bland annat för att eventuella förluster

under inga förhållanden skola falla på domänverket, utan vederbörlig täckning

häldor kunna beredas domänstyrelsen. I detta sammanhang må erinras,

att enligt 1930 års riksdags i ärendet gjorda uttalanden viss del av arbetslönerna

— i medeltal 7 procent — är avsedd att fonderas för att härigenom

underlätta sågverksdriftens överlåtelse på ett enskilt företag, därest

domänstyrelsen framdeles skulle finna förmånligare att för egen del upphöra

med driften. Aven örn en dylik överlåtelse ej kommer till stånd, böra

dock kraven på fondering av denna procent av lönen enligt gällande eller

blivande avtal upprätthållas för att staten må, om ock till ringa del, beredas

någon gottgörelse för i företaget nedlagt kapital.

Enligt utskottets mening skulle sålunda de nya utredningar av Seskaröfrågan,

motionärerna begärt, med all sannolikhet ej komma att leda till något

upphävande av 1930 års riksdags beslut örn Sandvikssågens igångsättande

utan blott medföra ytterligare uppskov med sagda besluts förverkligande

till ytterligare besvikelse för den redan förut hårt prövade öbefolkningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112, 3

Med avstyrkande alltså av förevarande motioner får utskottet hemställa,

att herrar J. B. Johanssons och Tryggers samt Lindmans

m. fl. ovanberörda motioner (1:41 och IL 98) ej må av riks.

dagen bifallas.

Stockholm den 28 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Viel förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.

Widell, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M.

Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J. G. Bosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund

och J. G. Walles;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, S. Bengtsson i Norup,

A. A:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss,

B. Kson Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs,

O. Andersson i Höör, O. E. F. Järte och C. A. Anderson i Storegården.

Reservation

av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Olsson i Blädinge,

Holmgren, Järte och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Inledningsvis må erinras, att sågverksdriften å Seskarö alltsedan år 1924

varit delvis och sedan år 1928 helt nedlagd, samt att dess förnyade återupptagande

avstyrkts av såväl länsstyrelsen jämte tillkallade sakkunniga som

socialstyrelsen och statens arbetslöshetskommission. Då trots detta och trots

att propositionen i ämnet ej innefattade förslag härom, medel, i anledning

av väckta motioner, anvisades vid 1930 års riksdag för ett igångsättande

ånyo av det ena av öns båda sågverk (vid Sandvik), förutsatte riksdagen,

att detta skulle kunna ske för en engångskostnad av 300,000 kronor. Genom

nedläggande av detta engångsbelopp beräknades sysselsättning kunna beredas

åt cirka 150 av öns 250 arbetare; detta hjälpal temati v ansågs effektivare

och mindre kostsamt än propositionens förslag, som gick ut på beredande

av flyttningshjälp åt befolkningen samt en del andra hjälpåtgärder.

Vid de kompletterande kostnadsberäkningar, som sedermera av domänstyrelsen

utförts, har det emellertid visat sig, att en fullt rationell framtida

drift av nya sågen vid Sandvik skulle kiliva moderniseringsåtgärder för en

kostnad av icke mindre än 6b5,000 kronor eller dubbelt den summa, man

vid 1930 års riksdag räknat med. Domänstyrelsen har emellertid nu anbe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande* Nr 112.

fällts igångsätta sågning efter ett mindre omfattande alternativ, upptagande

moderniseringsåtgärder för högst den av riksdagen angivna summan 300,000

kronor. Härvid Ilar man dock alltjämt utgått från en ärlig sågning av 9,000

standards, vilket är möjligt genom att sågningen tidvis bedrives i dubbla

skift. Antalet sysselsatta arbetare beräknas komma att vida understiga vad

som angavs av 1930 års riksdag. Man synes det oaktat redan nu, enligt

vad utskottet inhämtat, hava att räkna med ett överskridande av den angivna

summan av 300,000 kronor med inemot 40,000 kronor.

Det program för ett återupptagande av sågyerksdriften vid Seskarö, som

låg till grund för riksdagsbeslutet år 1930 i frågan, har alltså ej kunnat

förverkligas. Redan detta förhållande lärer göra en förnyad omprövning av

ärendet motiverad. Härtill kommer emellertid ärendets samband med frågan

örn ytterligare finansiellt understöd — med 2,000,000 kronor till Kalix

träindustriaktiebolag. Fog torde, på sätt i motionerna närmare utvecklas,

föreligga för att man i samband med sistnämnda fråga överväger, huruvida

ej en ytterligare utvidgning av Kalixföretagets moderna sågverksanläggning

vid Kalixmynningen erli jode en rationellare, även ur arbetslöshetssynpunkt

möjlig lösning av Seskaröproblemet än förbrukande av ett ytterligare ej obetydligt

kapital på iståndsättande av Sandviks gamla sågverk på den icke

mer än omkring två mil därifrån belägna Seskarön. Ett rimligt krav får i

varje fall anses vara, att möjligheterna till ett övervägande av en dylik lösning

ej föregripas genom att några omedelbara moderniseringsåtgärder vid

Sandvik företagas. På sätt motionärerna yrkat, torde med vidare åtgärder

för ett återupptagande av sågverksdriften å Seskarö böra få anstå, för att

frågan härom må av Kungl. Maj:t omprövas i samband med frågan örn eventuellt

utlämnande av ytterligare hjälp till Kalixföretaget. Skulle härvid

något ytterligare bidrag till sistnämnda företag erfordras, torde sådant kunna

utlämnas från arbetslöshetsanslaget, från vilket ju tidigare sågverksanläggningen

vid Seskarö ansetts böra finansieras.

Att härigenom en ytterligare tid av ovisshet måste uppkomma för öbefolkningen

är visserligen beklagligt. Det lärer dock under alla förhållanden

endast bliva fråga örn någon eller några månaders uppskov, och olägenheterna

härav lära få vika inför vikten av att Seskaröfragan ma ännu en

gång få prövas i det förändrade läge, den numera kommit.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av herrar J. B. Johanssons och

Tryggers samt Lindmans m. fl. ovanberörda motioner (1:41

och II: 98), må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att möjligheterna

att vid Kalix träindustriaktiebolags anläggningar vid

Karlsborg bereda arbetstillfällen för arbetare från Seskarön

måtte skyndsamt övervägas samt att i avvaktan härpå må med

vidare åtgärder för igångsättande av sågverksdrift å Seskarö

tillsvidare anstå.»

Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.