Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag rn. m.
1931-04-30 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag rn. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
1
Nr 113.
Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1931 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående
anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag
rn. m.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik
»Utgifter för kapitalökning: Bilaga 1» fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, bland utgifter för
kapitalökning under rubriken »Fonden för statens aktier» till teckning av
aktier i Kalix träindustriaktiebolag för budgetåret 1931/1932 beräkna ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 20 mars 1931 avlåten proposition,
nr 197, som hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen dels medgiva, att Kungl. Maj:t må
genom teckning av aktier ävensom genom vissa andra åtgärder lämna ytterligare
bistånd till den av Kalix träindustriaktiebolag bedrivna industriella
verksamheten i Nederkalix socken i Norrbottens län, allt i överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder; dels ock
bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden för statens aktier»
till teckning av aktier i nämnda aktiebolag för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokoll.
I proposition, nr 252, den 20 maj 1927 föreslog Kungl. Majit riksdagen
att dels medgiva, att Kungl. Maj:t finge enligt i statsrådsprotokollet över
socialärenden för nämnda dag angivna grunder lämna bistånd till återupprättande
av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens
län, dels ock å riksstaten för budgetåret 1927/1928 bland utgifter för kapitalökning
under titeln »Låneunderstöd» för understöd till återupprättande av
viss industriell verksamhet anvisa ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor,
därav att täckas av andra statsinkomster än lånemedel 500,000 kronor och
att täckas av lånemedel 1,500,000 kronor. Vad sålunda föreslagits bifölls av
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 50 haft. (Nr 113.)
911 31
2 <Statsutskottets utlåtande Nr 113.
riksdagen, som i skrivelse den 8 juni 1927 (nr 310) anmälde sitt beslut i
frågan.
I proposition den 27 januari 1928, nr 38, föreslog därefter Kungl. Majit
riksdagen att medgiva, att vid lämnande av det i förstnämnda proposition
avsedda biståndet till återupprättande av industriell verksamhet i Nederkalix
socken finge tillämpas de grunder, som av föredragande departementschefen
angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden den 27 januari 1928. I
skrivelse den 17 februari 1928, nr 19, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit
vad Kungl. Majit sålunda föreslagit. Detta beslut innebar avvikelser
i vissa avseenden från den plan, som förelegat vid tidpunkten för 1927 års
riksdagsbeslut, i det att dels kapital skulle från statens och statsinstitutioners
sida tillhandahållas i större utsträckning än som då förutsatts, och
dels domänstyrelsen skulle avstå från kravet på bankgaranti, vartill komme
att vissa smärre jämkningar skulle företagas i domänstyrelsens kontrakt.
Med hänsyn till inträffad ändring i konjunkturerna syntes de föreliggande
kontraktsförslagen, på vilka finansieringsplanen uppbyggts, dåmera i vissa
hänseenden vara mindre fördelaktiga för staten än vid den tid, då det i förslagen
innefattade anbudet avgivits.
Då aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, vilket ägde de i Nederkalix socken
belägna sågverken vid Karlsborg och Båtskärsnäs, nödgades under åren
1924—1925 inskränka samt under år 1926 nästan helt och hållet nedlägga
driften vid dessa anläggningar, medförde detta inom kommunen en omfattande
arbetslöshet. På grund härav sökte man därstädes bilda ett nytt
aktiebolag huvudsakligen med intressenter från orten, vilket bolag skulle
från aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, som gått i konkurs, förvärva sågverket
vid Karlsborg ävensom en bolaget tillhörig sulfatfabrik därstädes,
vilken redan tidigare nedlagts, och iståndsätta dessa anläggningar för en
årlig tillverkning av cirka 15,000 ton sulfatcellulosa och 8,000 standards
sågade trävaror. Underhandlingar inleddes dels med Ytterstforsbolagets
konkursbo örn förvärv av anläggningarna och dels med domänstyrelsen örn
leverans av erforderligt virke från statens skogar i Norrbotten. Under utredningsarbetet
kom man till det resultatet, att det nya bolaget, för att detsammas
ställning skulle bliva tillräckligt stark och för att erforderligt biträde
av vissa intresserade skulle säkerställas, måste hava ett aktiekapital av minst
3,000,000 kronor. Svårigheter mötte emellertid att anskaffa ett så stort
aktiekapital, och sedan andra utvägar förgäves försökts, vände sig representanter
för ortsintresset till Kungl. Majit med anhållan örn statens bistånd
för förverkligande av det eftersträvade målet.
Den allmänna plan, från vilken man år 1927 utgick, var i huvudsak följande.
Det skulle bildas ett aktiebolag med ett aktiekapital av minst 3,000,000
kronor. Av minimikapitalet skulle 800,000 kronor tecknas av Ytterstforsbolagets
konkursbo och likvideras genom överlåtande av konkursboets fastigheter vid
Karlsborg med visst mindre undantag, 200,000 kronor tecknas och likvideras
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
3
i vanlig ordning av enskilda samt återstoden, 2,000,000 kronor, tecknas
antingen av staten eller av personer inom orten, vilka för ändamålet erhållit
lån av staten. Lånen till dessa personer skulle, åtminstone i huvudsak,
förmedlas av en för ändamålet bildad förening — »Föreningen Nederkalix
Industri u. p. a.» — vilken skulle utlämna lån till sina medlemmar mot
revers och säkerhet av aktier i bolaget, och skulle denna förening av staten
erhålla lån intill ett belopp av högst 2,000,000 kronor mot säkerhet av de
reverser, som lämnades av låntagarna hos föreningen, och de till pant
för dessa reverser lämnade aktierna. Därest icke i form av lån för dylikt
ändamål toges i anspråk hela det belopp av 2,000,000 kronor, som staten
skulle tillhandahålla, skulle staten teckna aktier för återstoden, dock högst
för 500,000 kronor. För att bolagets virkesbehov skulle i huvudsak säkerställas,
skulle domänstyrelsen med bolaget avsluta ett långfristigt kontrakt
örn leverans av virke till en myckenhet, motsvarande ungefär hälften av bolagets
årliga behov av massaved och i det närmaste bolagets hela årliga
behov av sågtimmer.
Genom beslut den 17 februari 1928 bemyndigade Kungl. Majit chefen
för finansdepartementet att bland annat teckna aktier högst till ett nominellt
belopp av 500,000 kronor i det nya bolag, som skulle bildas och för vilket
stiftelseurkund .blivit upprättad. Med begagnande av detta bemyndigande
tecknades för statens räkning aktier i bolaget till ett belopp av 398,500
kronor, medan av medlemmar i industriföreningen tecknades aktier till ett
värde av 1,601,500 kronor.
Vidare bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 24 februari 1928
chefen för finansdepartementet att å Kungl. Majits och kronans vägnar
underteckna en överenskommelse mellan svenska staten, å ena sidan, och
industriföreningen å den andra.
Överenskommelsen undertecknades av föreningen den 27 februari 1928
och av chefen för finansdepartementet å kronans vägnar den 3 mars 1928.
Den 29 februari 1928 bildades Kalix träindustriaktiebolag med uppgift
att efter övertagande av de nedlagda industriella anläggningarna vid Karlsborg
i Nederkalix socken därstädes bedriva sågverksrörelse och tillverkning
av sulfatmassa. Bolagets aktiekapital uppgick vid starten till 3,004,500
kronor. Av detta belopp har statsverket dels direkt tecknat 398,500 kronor,
dels ock möjliggjort aktieteckning från ortsbefolkningens sida genom statslån
å 1,601,500 kronor till föreningen Nederkalix industri u. p. a., vilket lån
statskontoret genom brev den 9 mars 1928 anbefallts att i enlighet med
överenskommelsen utbetala till föreningen. Å lånet har föreningen uppburit
1,597,700 kronor.
Genom brev den 5 april 1928 bemyndigade Kungl. Majit vidare domänstyrelsen
att med Kalixbolaget träffa avtal rörande virkesleverans. Detta
kontrakt äger alltjämt giltighet.
Till säkerhet för fullgörandet av bolagets åtaganden enligt kontraktet
skulle bolaget till domänstyrelsen pantsätta inteckningar i samtliga de fastig
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
beter, vilka bolaget förvärvat från konkursförvaltningen för aktiebolaget
Ytterstfors-Munksund, till ett belopp av 1,250,000 kronor — till förmånsrätt
liggande mellan 3,250,000 kronor och 4,500,000 kronor.
Sammanfattningsvis lämnas i propositionen följande översikt över huru
de medel anskaffats, som hittills ställts till Kalixbolagets förfogande, samt
över de för de olika lånen gällande säkerheterna.
Översikt rörande Kalixbolagets kapitalbelopp m. m.
Enligt den av direktören Ekman år 1927 verkställda utredningen utgjorde
det erforderliga kapitalbeloppet
för anläggningarna................................................................... kronor 4,700,000
» förlagskapital....................................................................... » 4,250,000
Summa kronor 8,950,000
Avrundat till » 9,000,000
Detta belopp har erhållits på följande sätt:
I. Aktiekapital.
Aktieteckning av konkursförvaltningen i Ytterstforsbolaget
i likvid mot fastigheter och båtar....................................... kronor 850,000
Aktieteckning av medlemmar i »Föreningen Nederkalix
industri u. p. a.», vilken aktieteckning till 1,597,700 kronor
täckts av lån från staten ...................................................... kronor 1,601,500
Direkt aktieteckning av staten ............................................... » 398,500
Ytterligare aktieteckning............................................................ » 150,000
Summa kronor 3,000,000
II. Lån.
Lån av aktiebolaget Svenska handelsbanken mot fastighets
-
och förlagsinteckningar................................................högst kronor 4,500,000
Lån ur industrilånefonden mot inteckning ........................... » 500,000
» av postsparbanken mot inteckning.................................... » 500,000
Ett års extra kredit av domänstyrelsen för levererat virke » 500,000
Summa högst kronor 6,000,000
3,000,000 kronor
_6,000,000 »
Summa 9,000,000 kronor
Inteckningarna i bolagets fastigheter äro placerade på följande sätt:
1) Botteninteckning å 500,000 kronor tillkommer aktiebolaget Svenska
handelsbanken som säkerhet för dess lån.
2) Två inteckningar å vardera 500,000 kronor äro utfärdade till säkerhet
för industrilånefondens och postsparbankens lån med samma rätt inbördes
och beträffande förmånsrätten liggande mellan 500,000 kronor och 1,500,000
kronor.
3) Till ytterligare säkerhet för aktiebolaget Svenska handelsbankens lån
hava utfärdats inteckningar å tillhopa 4,000,000 kronor. Av sagda belopp
ligga inteckningar å 1,750,000 kronor näst efter de under 2) upptagna inteckningarna
och inteckningar å återstående 2,250,000 kronor omedelbart efter
de under 4) avsedda inteckningarna.
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
5
4) Till säkerhet för domänstyrelsens kontrakt hava meddelats inteckningar
till ett belopp av 1,250,000 kronor, till förmånsrätten liggande mellan
3,250,000 och 4,500,000 kronor.
Ordnade efter förmånsrätten finnas alltså följande inteckningshavare:
Kalix träindustriaktiebolag har nu gjort framställning örn ytterligare åtgärder
från statens sida för understödjande av bolagets verksamhet. Framställningen
går ut på dels nyteckning av aktier från statens sida till ett belopp
av 2 miljoner kronor, dels nytt kontrakt med domänstyrelsen örn
virkeslev erans och dels jämkning i priserna enligt det gällande kontraktet
för under innevarande vinter avverkat virke.
Bolaget har i denna framställning anfört i huvudsak följande.
Det program, som legat till grund för bolagsbildningen, hade avsett att
sågverket skulle iordningställas för en produktion av 8,000 standards och
sulfatfabriken utbyggas till en kapacitet av 15,000 ton sulfatmassa. Byggnadsarbetet,
som av bolaget påbörjats omedelbart, fortskred så att sågen kunde
sättas i gång i augusti 1928. Jämnt ett år senare hade även sulfatfabriken
varit färdig och kunnat påbörja driften. Byggnadsprogrammet hade därmed
varit inom avsedd tid genomfört, utan att de beräknade kostnaderna nämnvärt
överskridits, och ledningen för företaget hade vid denna tid hyst de
bästa förhoppningar för framtiden. Yad anginge anläggningarnas effektivitet
hade dessa förhoppningar icke heller svikits utan snarare överträffats, i det
att såväl sågen som fabriken visat sig äga betydligt större kapacitet än som
från början beräknats.
Emellertid, framhåller bolaget, ter sig läget i ekonomiskt avseende tyvärr
nu mindre ljust till följd av de alltjämt vikande konjunkturerna å förevarande
område. Härom uttalar sig bolaget på följande sätt.
Alltsedan driften vid sågverket kommit i gång, hade marknaden för sågade
trävaror varit trög med oupphörligt fallande priser. Icke desto mindre
hade det hittills lyckats bolagsledningen att bedriva denna gren av verksamheten
så, att den gått ihop och till och med visat något överskott. Däremot
hade förhållandena på sulfatmarknaden utvecklat sig på ett sätt, som
vållat bolaget stora förluster. Priset för sulfatmassa, som vid tiden för bolagets
tillkomst stått åtskilligt över 200 kronor per ton och i de kalkyler,
som legat till grund för bolagsbildningen, upptagits till 185 kronor per ton,
hade niimligen sedermera sjunkit med mera än 50 %. Redan vid tiden för
sulfatfabrikens igångsättande hade priset legat under 185 kronor per ton,
och under år 1930, som vore att betrakta såsom bolagets första verksamhetsår
med full drift, syntes medelpriset hava utgjort omkring 100 kronor
per ton. Omräknat för ett års tillverkning av 20,000 ton läge alltså utförsälj
ningspriset nu (20,000 X 85) 1,700,000 kronor lägre för år räknat än enligt
den ursprungliga kalkylen.
Kronor.
1) Aktiebolaget Svenska handelsbanken
2) Postsparbanken 1
Industrilånefonden |
3) Aktiebolaget Svenska handelsbanken
4) Domänstyrelsen ...................................
5) Aktiebolaget Svenska handelsbanken
Industrilånefonden
500,000
1,000,000
1.750.000
1.250.000
2.250.000
Summa 6,750,000
6
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
Under hänvisning härtill anför bolaget, att bolaget kunde motstå de starka
påfrestningarna av de rådande konjunkturerna endast under förutsättning att
bolaget väsentligen erhölle bifall till sina i framställningen gjorda yrkanden.
Börande de allmänna skäl, vilka enligt bolagets mening tala för ett ytterligare
statsingripande till förmån för bolaget, har bolaget härefter anfört följande.
Såsom aktieägare i bolaget och såsom förläggare för föreningen Nederkalix
industri u. p. a. vore staten den ojämförligt största intressenten i
ifrågavarande företag och ägde i denna egenskap det avgörande inflytandet
på frågan örn bolagets fortbestånd. Men det allmännas intressen i företaget
vore ingalunda begränsade till det direkta och indirekta delägarskapet. För
genomförande av en rationell skogsskötsel vore det, såsom ofta framhållits,
för staten såsom ägare av mer än 60 % av skogsarealerna utefter Kalix och
Torne älvar av största vikt att inom orten hava en fast avnämare för det
mindervärdiga virke, som icke kunde finna användning annorledes än som
sulfatved. Därtill komme de sociala synpunkterna, som ingalunda vore de
minst betydelsefulla. Vid Karlsborgsverken vore fast anställda i medeltal
400 man, vilka i händelse av driftsinställelse skulle bliva arbetslösa. Över
700 man med 200 ä 300 hästar hade därjämte vinterarbete hos bolaget vid
dess drivningar i skilda delar av länet. Verkningarna av en driftsinställelse
skulle även sträcka sig till övriga sågverk i Kalixdistriktet, vilka för närvarande
levererade sitt sågavfall till sulfatfabriken men sannolikt skulle
nödgas nedlägga driften, örn dessa leveransmöjligheter upphörde. En sådan
allmän driftsinställelse i Kalixdistriktet, omfattande över 1,000 arbetare, skulle
bliva av ödesdiger art först och främst för Nederkalix kommun men även
för angränsande kommuner och därmed även för länet i dess helhet Uppehållandet
av industrien vid Karlsborg, så länge någon möjlighet därtill vore
för handen, torde därför få anses vara ett allmänintresse av den allra största
betydelse. Då därtill komme, att de svårigheter, med vilka bolaget för närvarande
hade att kämpa, uteslutande vore att tillskriva en vidrig konjunktur,
som inträffat innan bolaget vunnit nödig styrka att motstå densamma, men
å andra sidan ingen anledning funnes att misströsta örn framtiden och möjligheterna
att i det långa loppet göra företaget räntabelt, syntes tvekan
knappast behöva råda därom, att ett ytterligare ingripande nu från statens
sida stöde i full överensstämmelse med statens intressen.
Bolaget behandlar härefter frågan om behovet av nytt leveranskontrakt med
domänstyrelsen och uttalar sig därom på följande sätt:
Det gällande råvarukontraktet med domänstyrelsen vore baserat på ett
lägsta pris för sågade trävaror av £13 5/— per standard för 7 " osorterad
furubattens f. o. b. Härnösands distrikt, med glidande skala uppåt för varje
ökning av 10/— per standard. Massavedspriset vore beräknat på grundval
av 220 kronor per engelsk ton prima kraftmassa, likaledes med glidande
skala uppåt. Någon prissänkning vid sjunkande priser å den färdiga varan
medgåve kontraktet däremot icke, beroende på att man vid tiden för kontraktets
uppgörande ansett sig icke behöva räkna med någon ytterligare
nedgång i trävarupriserna. Följden därav hade blivit, att bolaget nu nödgades
inköpa huvudparten av sitt råvarubehov till priser, som läge avsevärt över
allmänna marknadens och omöjliggjorde ekonomisk produktion. För bolagets
fortsatta verksamhet vore det därför en tvingande nödvändighet att få till
stånd en revision av detta kontrakt, så att råvarupriserna bringades i bättre
relation till den förädlade varans marknadspris. I sådant syfte hade med domänstyrelsen
förts förhandlingar, som resulterat i ett förslag till avtal, vilket
vore av beskaffenhet att även vid en vikande konjunktur möjliggöra driftens
uppehållande.
Statsutskottets utlåtande Nr 113. 7
Berörda avtalsförslag, sorn bifogats bolagets framställning, skiljer sig från
nu gällande avtal huvudsakligen i följande avseenden.
Förslaget avser att gälla virkesleveranser under åren 1932—1936, i följd
varav någon ytterligare leverans emot det nuvarande kontraktet utöver det
virke, som nu överlämnats till bolaget för avverkning innevarande vinter, ej
skulle ske.
Enligt förslaget skulle emellertid såväl säljare som köpare äga att — efter
Kungl. Majis medgivande — inställa ytterligare leveranser enligt kontraktet
efter fullgörandet av 1934 års leverans.
Enligt förslaget skulle domänverket åtaga sig att verkställa och bekosta
utdrivningen av virket samt bolaget befrias från skyldigheten att taga emot
jämväl den vid avverkningen utfallande sulfitveden.
Priset för sågtimret skulle regleras enligt en tämligen jämnt glidande skala,
däri priset ställts i visst förhållande till det medelförsäljningspris per standard,
som bolaget under leveransåret erhölle för samtliga virkesdimensioner.
Lägsta priset — 33* 2 öre per toppmätt cylinderkubikfot — skulle utgå vid
ett medelförsäljningspris av 158 kronor per standard. Priset på sågtimret
skulle alltså regleras efter det medelpris bolaget i verkligheten erhölle för
sitt virke samma år som timret utflottades. På motsvarande sätt var priset för
sulfatveden bestämt. Lägsta priset skulle här utgöra 20 öre per flottningskubikfot,
vilket pris skulle utgå vid ett medelförsäljningspris under leveransåret
per 1,000 kg. f. o. b. Karlsborg av högst 122 kronor 50 öre.
Enligt avtalsförslaget skulle den huvudsakliga betalningen erläggas i avräkning
den 15 september samma år som leveransen skett samt definitiv
slutlikvid erläggas den 31 december samma år, vilket innebär, att kredittiden
skulle i huvudsak bliva den för domänverkets samtliga övriga virkesleveranser
gällande.
Enligt förslaget skulle vidare bolaget för fullgörande av den bolaget
enligt leveransvillkoren åliggande betalningsskyldigheten ställa av domänstyrelsen
godkännbar bankgaranti för det närmast följande årets leverans.
I sin framställning föreslår nu bolaget, att det gällande kontraktet
måtte få ersättas av ett kontrakt, innehållande de i avtalsförslaget intagna
bestämmelserna, dock med den jämkning, att bolaget förutsatte, att det
äldre kontraktets bestämmelser angående betalningstid och säkerhet skulle
bliva gällande även i det nya avtalet.
Bolaget har härefter ingått på frågan örn bolagets kapitalbehov och därvid
meddelat, att — i överensstämmelse med vad som tidigare planerats —
bolaget med aktiebolaget Svenska handelsbanken träffat avtal örn förlagskredit
å högst 4,500,000 kronor, vilken kredit dock icke skulle få utnyttjas
till högre belopp än som motsvarade värdet av bolagets råvara- och lagertillgångar.
I anslutning härtill Ilar bolaget anfört följande.
Genom det våldsamma prisfallet å massa och i mindre mån även till
följd av minskat värde å råvarulagret hade i säkerheten för förlagskrediten
uppstått en brist, som av banken för närvarande beräknades till 1,105,000
kronor och för vilken banken fordrade täckning. Därjämte hade bolaget
en förfallen skuld till domänstyrelsen för levererat virke å c:a 260,000 kronor.
Slutligen erfordrades för driftens uppehållande under tiden till den
1 juni 1931 ett driftsförlag av c:a 635,000 kronor. Det nu erforderliga
kapitalbehovet rörde sig sålunda örn c:a 2,(XX),000 kronor. Förlagets värde
komme visserligen, i den mån förädling skedde, att under vinterns lopp
undan för undan stiga, varigenom kreditmöjligheterna ökades, men då man
8
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
ej säkert kunde räkna med att skeppningarna komine i gang förrän i slutet
av juni, kunde å andra sidan uppstå behov av större driftsförlag än det av
bolaget beräknade. Ett belopp av c:a 2,000,000 kronor torde alltså få anses
oundgängligen erforderligt.
Under framhållande av att det redan vid tiden för bolagets tillkomst
uttalats allvarliga farhågor för att bolagets aktiekapital i händelse av fallande
konjunkturer skulle visa sig otillräckligt samt att dessa farhågor i
oroväckande hög grad besannats, uttalar härefter bolaget den uppfattningen,
att det syntes mest rationellt, att det nu erforderliga kapitaltillskottet anskaffades
genom ökning av aktiekapitalet. Enligt bolagets mening borde det
sålunda erforderliga nya aktiekapitalet i sin helhet tecknas av staten. Bolaget
har därför i denna del hemställt, att Kungl. Majit måtte för 1931 års
riksdag framlägga proposition örn anvisande av ett anslag å 2,000,000 kronor
i och för nyteckning av aktier i bolaget.
Slutligen har bolaget — under åberopande av vad bolaget anfört angående
relationen mellan nuvarande försäljningspriser och råvarupriset enligt
gällande kontrakt med domänstyrelsen — som redan antytts ifrågasatt, huruvida
icke för att ytterligare lätta bolagets ställning under den rådande lågkonjunkturen
någon nedsättning i sistnämnda priser kunde medgivas för det
virke, som komme att avverkas under innevarande vinter.
Bolagets framställning har till Kungl. Majit överlämnats av länsstyrelsen
i Norrbottens län med skrivelse den 29 december 1930. I ärendet hava yttranden
avgivits av domänstyrelsen den 7 och 12 januari 1931, varefter länsstyrelsen
i Norrbottens län, efter hörande av Kalix träindustriaktiebolag,
den 20 februari 1931 avgivit förnyat utlåtande. Slutligen hava socialstyrelsen
och kommerskollegium avgivit gemensamt utlåtande den 6 mars 1931.
Vidare har föreningen Nederkalix industri u. p. a. gjort framställning örn
lindring i villkoren för föreningens statslån. Föreningen — som hade att
anskaffa och åt sina medlemmar tillhandahålla medel för tecknande av aktier
i det blivande industriföretaget, Kalix träindustriaktiebolag — har av staten
erhållit ett lån å 1,601,500 kronor att återbetalas i viss angiven ordning,
samt att föreningen av detta lån uppburit 1,597,700 kronor. Jämlikt lånevillkoren
har föreningen den 30 juni 1930 verkställt en första amortering å
lånet med 79,885 kronor, varjämte ränta är betald till och med sagda dag
med 39,942 kronor 50 öre.
I skrivelse den 14 februari 1931 till Kungl Majit har föreningen hemställt,
att Kungl. Majit ville dels pröva skäligt medgiva antingen rån tefrihet
under ett år på återstående låneskuld eller ock ett års uppskov med de
förfallna amorteringarna enligt låneavtalet, så att sista amorteringen skulle
ske år 1943 i stället för år 1942, dels ock såsom ett ytterligare ekonomiskt
stöd för föreningen bevilja en skälig räntesänkning tills vidare från i låneavtalet
bestämda fem procent till fyra och en halv procent.
Häröver har statskontoret den 24 februari 1931 avgivit utlåtande.
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
9
Departementschefen har anfört följande:
Av den föreliggande utredningen framgår, att det bolag — Kalix träindustriaktiebolag
—- som med statsmakternas stöd bildats för återupprättande
av verksamheten vid Karlsborgs sågverk och sulfatfabrik i Nederkalix
socken, kunnat igångsätta nämnda verksamhet i överensstämmelse med den
härför uppgjorda planen samt att därvid de kalkyler, på vilka planen grundats,
visat sig hållbara såväl med avseende å kostnaderna för de i planen
ingående nybyggnads- och omändringsarbetena som ock beträffande de ifrågavarande
anläggningarnas kapacitet. Det torde också kunna sägas, att bolagets
anläggningar äro fullt moderna och att dess allmänna förutsättningar för en
lönande verksamhet knappast äro mindre goda än för åtskilliga andra Norrlandsbolag
av motsvarande art.
Emellertid har det högst avsevärda prisfall, som under de senaste åren
ägt rum inom träindustrin — framför allt å sulfatmassa men även å sågad
vara — och vars storlek icke rimligtvis kunde förutses vid tidpunkten för
nyss avsedda kalkylers uppgörande, inneburit en fullständig omkastning i
de vid bolagsbildningen föreliggande konjunkturerna och medfört stora förluster,
till vilka även bidragit de höga råvarukostnaderna. Verkningarna av
prisfallet hava givetvis blivit särskilt kännbara för detta bolag, vars verksamhet
knappast hunnit komma i gång, då den kraftiga lågkonjunkturen inträdde,
och vars kapitaltillgångar från början varit knappt tillmätta. Sådant
läget nu är, synes det uteslutet, att bolaget skulle kunna utan ytterligare
bistånd i en eller annan form fortsätta sin verksamhet.
Då en stor del av befolkningen i Nederkalix kommun och omnejd för sin
utkomst är helt eller delvis beroende av den arbetsförtjänst den kan erhålla
genom bolaget, skulle ett nedläggande av bolagets drift komma att i utomordentlig
grad försvåra den omfattande arbetslöshet, som redan under nuvarande
förhållanden är rådande därstädes och som under årens lopp föranlett
vidtagande av åtskilliga hjälpåtgärder från arbetslöslietskommissionens
sida. Denna ökade arbetslöshet skulle givetvis sträcka sina verkningar även
till befolkningsgrupper, som icke direkt arbeta för bolagets räkning. Det
kan därför med visshet förutsägas, att en driftsinställelse vid Karlsborgsverken
skulle få ödesdigra konsekvenser för kommunen i dess helhet samt
för statsverket nödvändiggöra långt gående åtgärder till hjälp åt det växande
antalet arbetslösa. Härtill komma de med hänsyn till Kalixbygdens isolerade
läge föreliggande svårigheterna att överföra arbetskraften till andra
orter. I betraktande av sålunda anförda omständigheter ävensom med
tanke på de särskilda intressen, staten som den huvudsakliga skogsägaren
har i dessa trakter, synes det önskvärt, att bolaget kan fortsätta sin verksamhet.
Detta torde emellertid — såsom redan i statsverkspropositionen
antytts — bliva möjligt endast därigenom att staten tillskjuter de för nödigt
bistånd åt bolaget erforderliga medlen.
Vid bedömandet av frågan örn dylikt bistånd bör man icke bortse från
det förhållandet att, örn nuvarande prisförhållanden komma att förbliva oförändrade
under en längre tid, ytterligare förluster för bolaget icke torde
kunna undgås. På grund av den stora betydelsen ur olika sociala synjounkter
av rörelsens fortgång har jag, detta oaktat, kommit till den uppfattningen,
att ,staten bör för Kalixbolaget möjliggöra att i hittillsvarande omfattning
fortsätta verksamheten.
Yad då först beträffar det erforderliga kapitalbeloppet, har detsamma
av bolaget uppskattats till 2,000,000 kronor. Även socialstyrelsen och kommerskollegium
hava — ehuru enligt delvis andra beräkningsgrunder —
kommit fram till denna summa, varemot domänstyrelsen ifrågasatt, huru
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
vida detta belopp kunde vara tillräckligt. Med hänsyn till vad i denna del
från olika håll anförts torde bolagets nu föreliggande behov av kapitaltillskott
kunna uppskattas till omkring 2,000,000 kronor. Jag anser därför, att
statens insats bör bestämmas till detta belopp.
Rörande formen för det statliga bidraget har bolaget föreslagit, att
detsamma skulle lämnas genom aktieteckning, medan socialstyrelsen och
kommerskollegium förordat låneformen. I nuvarande läge finner jag mig
— med hänsyn till de svårigheter en omedelbar tillämpning av det sistnämnda
alternativet otvivelaktigt skulle möta — böra förorda, att tillskottet
erhåller formen av aktieteckning.
En förutsättning för aktieteckningen bör emellertid tydligen vara, att
bolagets löpande omkostnader nedbringas ungefärligen i den utsträckning,
varmed räknats i de under utredningens gång uppgjorda driftskalkylerna.
De närmare villkoren för aktieteckningen och övrigt nu avsett bistånd torde
det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela. Givetvis bör därvid
tillses, att staten i all önskvärd utsträckning erhåller tillfälle till inflytande
över bolagets ledning och kontroll över dess verksamhet.
Yad angår de av socialstyrelsen och kommerskollegium berörda frågorna
örn viss omläggning av bolagets kredit samt örn »bokföringsmässig sanering»
av dess ställning hava förhållandena för närvarande visat sig vara sådana,
att några förändringar i berörda hänseenden knappast låta sig genomföra.
I överensstämmelse med mina i statsverkspropositionen gjorda uttalanden
synes mig det för aktieteckningen erforderliga beloppet böra uppföras bland
utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden för statens aktier» samt
erhålla karaktär av reservationsanslag att täckas av andra inkomster än
lånemedel.
Såsom av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, har en av de
väsentligaste anledningarna till bolagets nuvarande svårigheter befunnits
vara, att de bestämmelser, vilka innefattas i det mellan bolaget och domänstyrelsen
ingångna kontraktet angående virkesleverans, under förhandenvarande
förhållanden äro för bolaget i hög grad ogynnsamma. En förutsättning
för den nu ifrågasatta hjälpaktionen är därför, att ändring härutinnan
kommer till stånd.
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet anser jag följaktligen,
att sagda kontrakt bör ersättas med ett nytt, som närmare ansluter sig
till de varierande prislägena. Det nya avtalet synes lämpligen kunna avfattas i
huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, vilket bifogats domänstyrelsens
den 7 januari 1931 i ämnet avgivna utlåtande och vars grundläggande
bestämmelser återgivits i det föregående. Detta förslag har i huvudsak godkänts
såväl av bolaget som av domänstyrelsen. Dock bär bolaget hemställt,
att det uppställda kravet på bankgaranti måtte utgå och att kredittiden ej
måtte förkortas i förhållande till vad nu gäller. Ehuru domänstyrelsen med
rätta ansett dessa krav böra vidmakthållas, därest kontraktet skall kunna
betecknas såsom affärsmässigt och överensstämma med av ämbetsverket
tillämpad praxis, finner jag, under åberopande av de skäl av social natur,
som nu påkalla statliga hjälpåtgärder, befogat att lämna bolaget det ytterligare
bistånd, som ligger däri att berörda krav frånfallas. Jag anser
alltså, att bestämmelserna i avtalsförslaget böra jämkas därhän, att det nya
leveranskontraktets föreskrifter angående betalningstid och säkerhet komma
att överensstämma med motsvarande föreskrifter i nu gällande kontrakt.
Det nya kontraktet torde, på sätt föreslagits, lämpligen böra avse
virkesleveranser under åren 1932-—1936. Kontraktet skulle alltså icke
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
11
komma att inverka på priserna för det virke, som av bolaget avverkas under
innevarande vinter. Bolaget bär emellertid hemställt att komma i åtnjutande
av prisnedsättning jämväl för detta virke. Då det är ostridigt, att de
i hittills gällande kontrakt stadgade virkespriserna för närvarande avsevärt
överstiga motsvarande priser i öppna marknaden, får jag — av enahanda skäl,
som nyss anförts för ett statligt ingripande till förmån för företaget — tillstyrka,
att bolagets ifrågavarande hemställan på det sätt bifalles, att bolaget
berättigas att för innevarande vinters virkesleverans erlägga betalning
enligt priser, som motsvara de nu i allmänna marknaden gällande. Börande
sagda prisnedsättning torde särskilt avtal böra träffas mellan domänstyrelsen
och bolaget i anslutning till avslutandet av det av mig förordade kontraktet
rörande virkesleveranser för åren 1932—1936.
Yad härefter angår domänstyrelsens krav på ersättning av skattemedel
för förluster i anledning av nu gällande leveranskontrakt med bolaget grundar
sig detta krav, i vad det avser förluster å redan utförda virkesleveranser,
på det i det föregående omförmälda uttalandet av 1928 års riksdag angående
ersättning till bland andra domänverket för eventuellt uppkommande förluster.
Biksdagen torde emellertid med sagda uttalande endast hava avsett
att säkerställa domänverket mot förluster på grund av det riksdagens beslut,
vartill uttalandet utgjorde motivering, det vill säga i följd av den kredit,
som lämnades bolaget, och uttalandet lärer alltså icke hava åsyftat att tillförsäkra
domänstyrelsen någon prisgaranti för det till bolaget levererade
virket. Med hänsyn härtill och då domänstyrelsen hittills icke kan anses
hava i följd av den lämnade krediten lidit någon kapitalförlust, torde domänstyrelsens
ersättningskrav i denna del icke böra föranleda någon åtgärd.
Domänstyrelsen bär vidare begärt ersättning för de förluster, som enligt
styrelsens uppfattning komrne att uppstå därigenom att leverans enligt gällande
kontrakt icke i fortsättningen skulle äga rum. I betraktande av de
omständigheter, vilka föranlett förslaget örn upphävande av nämnda kontrakt,
torde icke heller detta ersättningsanspråk böra föranleda någon åtgärd. Det
må för övrigt anmärkas att, då man icke kan veta något bestämt örn prisförhållandena
i framtiden, grunder för beräkning av ett eventuellt skadeståndsbelopp
för närvarande saknas.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att vad 1928 års riksdag uttalat
angående ersättning av skattemedel för förluster i anledning av bifall till
då framlagd proposition i frågan enligt min mening bör äga motsvarande
tillämpning beträffande det nya leveranskontraktet i fråga om förlust, som
kan uppkomma i följd av den kredit, som enligt detta kontrakt lämnas bolaget.
Yad slutligen angår den av föreningen Nederkalix industri u. p. a. gjorda
framställningen om vissa lindringar i villkoren för åtnjutande av det åt föreningen
lämnade statslånet, får jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet,
uttala, att anledning synes föreligga att i så måtto tillmötesgå
denna framställning, att envar av återstående amorteringar å lånet uppskjutes
på ett år. Frågan härom torde vid ett senare tillfälle få underställas
Kungl. Maj:ts prövning. Bäntefrihet eller nedsättning i räntesatsen lärer
däremot ej böra medgivas.
Beträffande tillämpade löner vid Kalix trävaruindustriaktiebolag har utskottet
inhämtat, att lönesänkningar enligt träffade avtal ägt rum med i
stort sett 5 ä 6 procent vid sugen och 6 procent vid trämassefabriken, allt
12
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Utskottets
yttrande.
retroaktivt från och med den 1 januari 1931, varjämte tjänstemännens avlöningar
nedsatts med 8 procent från och med den 1 april 1931.
Redan vid 1927 års riksdag, då — med bifall till en framlagd proposition
— beslut fattades örn Kalixföretagets fortsatta drift med finansiell hjälp från
staten, framhölls av riksdagen de starka betänkligheter, som måste göra sig
gällande mot en statssubvention sådan som den ifrågavarande, och detta
såväl ur principiell synpunkt som med hänsyn till utsikterna för ifrågavarande
industriföretags lyckliga ekonomiska genomförande; stort avseende
ansågs emellertid böra fästas vid de såväl av arbetslöshetskommissionen
som kommerskollegium och socialstyrelsen framhållna behjärtansvärda skäl,
som talade för att staten understödde de pågående ansträngningarna att åter
få igång den industriella verksamheten i denna av arbetslöshet svårt hemsökta
trakt.
En ej mindre stark tvekan gjorde sig från riksdagens sida gällande, när
sedermera vid 1928 års riksdag begärdes vissa eftergifter beträffande villkoren
för statshjälpen.
Då nu krav på ytterligare ekonomiskt bistånd till Kalix träindustriaktiebolag
framställas, är detta ägnat att ingiva de största betänkligheter. Att
till de betydande ekonomiska uppoffringar, som staten redan iklätt sig, skall
behöva komma ett ytterligare tillskott på ett så stort kapitalbelopp som
2,000,000 kronor måste framstå som synnerligen beklagligt.
Det begärda kapitaltillskottets lämnande synes dock vara oundvikligt. I
detta avseende får utskottet hänvisa till den av departementschefen framlagda
motiveringen, vari bland annat framhållas de allvarliga konsekvenser
en driftsinställelse vid Karlsborgsverken skulle få, i första hand för vederbörande
kommun, men ock för statsverket i form av långt gående arbetslöshetsåtgärder.
Då därjämte till stöd för propositionens förslag onekligen
kunna åberopas de opåräknade svårigheter, som uppkommit genom den inträdda
starka konjunkturomkastningen, särskilt kännbar på trävarumarknaden,
har utskottet ej ansett sig kunna motsätta sig förslaget.
Utskottet förväntar emellertid, att de till buds stående arbetstillfällena
fördelas på sådant sätt, att största möjliga antal arbetare måtte under olika
perioder erhålla arbetsinkomst.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Majit må genom teckning av aktier
ävensom genom vissa andra åtgärder lämna ytterligare bistånd
till den av Kalix träindustriaktiebolag bedrivna industriella
verksamheten i Nederkalix socken i Norrbottens län, allt i
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 20 mars 1931 angivna grunder;
-
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
13
b) bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden
för statens aktier» till teckning av aktier i nämnda aktiebolag
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor.
Stockholm den 30 april 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, O. Bergqvist,
Oscar Olsson, O. I. Asplund, J. G. Walles, G. G. V. Hammarskjöld, O. A. Ernfors,
A. Thelin och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. B. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, E. J. Wigforss, E. G. E.
Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, O. Andersson i Höör, O. E. F. Järte,
G. Persson i Falla och F. V. Sandwall.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag m. m. s. 4 i texten