Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag rn. m.

1931-04-30 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag rn. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

1

Nr 113.

Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1931 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående

anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag

rn. m.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik

»Utgifter för kapitalökning: Bilaga 1» fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, bland utgifter för

kapitalökning under rubriken »Fonden för statens aktier» till teckning av

aktier i Kalix träindustriaktiebolag för budgetåret 1931/1932 beräkna ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 20 mars 1931 avlåten proposition,

nr 197, som hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen dels medgiva, att Kungl. Maj:t må

genom teckning av aktier ävensom genom vissa andra åtgärder lämna ytterligare

bistånd till den av Kalix träindustriaktiebolag bedrivna industriella

verksamheten i Nederkalix socken i Norrbottens län, allt i överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder; dels ock

bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden för statens aktier»

till teckning av aktier i nämnda aktiebolag för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokoll.

I proposition, nr 252, den 20 maj 1927 föreslog Kungl. Majit riksdagen

att dels medgiva, att Kungl. Maj:t finge enligt i statsrådsprotokollet över

socialärenden för nämnda dag angivna grunder lämna bistånd till återupprättande

av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens

län, dels ock å riksstaten för budgetåret 1927/1928 bland utgifter för kapitalökning

under titeln »Låneunderstöd» för understöd till återupprättande av

viss industriell verksamhet anvisa ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor,

därav att täckas av andra statsinkomster än lånemedel 500,000 kronor och

att täckas av lånemedel 1,500,000 kronor. Vad sålunda föreslagits bifölls av

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 50 haft. (Nr 113.)

911 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 <Statsutskottets utlåtande Nr 113.

riksdagen, som i skrivelse den 8 juni 1927 (nr 310) anmälde sitt beslut i

frågan.

I proposition den 27 januari 1928, nr 38, föreslog därefter Kungl. Majit

riksdagen att medgiva, att vid lämnande av det i förstnämnda proposition

avsedda biståndet till återupprättande av industriell verksamhet i Nederkalix

socken finge tillämpas de grunder, som av föredragande departementschefen

angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden den 27 januari 1928. I

skrivelse den 17 februari 1928, nr 19, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit

vad Kungl. Majit sålunda föreslagit. Detta beslut innebar avvikelser

i vissa avseenden från den plan, som förelegat vid tidpunkten för 1927 års

riksdagsbeslut, i det att dels kapital skulle från statens och statsinstitutioners

sida tillhandahållas i större utsträckning än som då förutsatts, och

dels domänstyrelsen skulle avstå från kravet på bankgaranti, vartill komme

att vissa smärre jämkningar skulle företagas i domänstyrelsens kontrakt.

Med hänsyn till inträffad ändring i konjunkturerna syntes de föreliggande

kontraktsförslagen, på vilka finansieringsplanen uppbyggts, dåmera i vissa

hänseenden vara mindre fördelaktiga för staten än vid den tid, då det i förslagen

innefattade anbudet avgivits.

Då aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, vilket ägde de i Nederkalix socken

belägna sågverken vid Karlsborg och Båtskärsnäs, nödgades under åren

1924—1925 inskränka samt under år 1926 nästan helt och hållet nedlägga

driften vid dessa anläggningar, medförde detta inom kommunen en omfattande

arbetslöshet. På grund härav sökte man därstädes bilda ett nytt

aktiebolag huvudsakligen med intressenter från orten, vilket bolag skulle

från aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, som gått i konkurs, förvärva sågverket

vid Karlsborg ävensom en bolaget tillhörig sulfatfabrik därstädes,

vilken redan tidigare nedlagts, och iståndsätta dessa anläggningar för en

årlig tillverkning av cirka 15,000 ton sulfatcellulosa och 8,000 standards

sågade trävaror. Underhandlingar inleddes dels med Ytterstforsbolagets

konkursbo örn förvärv av anläggningarna och dels med domänstyrelsen örn

leverans av erforderligt virke från statens skogar i Norrbotten. Under utredningsarbetet

kom man till det resultatet, att det nya bolaget, för att detsammas

ställning skulle bliva tillräckligt stark och för att erforderligt biträde

av vissa intresserade skulle säkerställas, måste hava ett aktiekapital av minst

3,000,000 kronor. Svårigheter mötte emellertid att anskaffa ett så stort

aktiekapital, och sedan andra utvägar förgäves försökts, vände sig representanter

för ortsintresset till Kungl. Majit med anhållan örn statens bistånd

för förverkligande av det eftersträvade målet.

Den allmänna plan, från vilken man år 1927 utgick, var i huvudsak följande.

Det skulle bildas ett aktiebolag med ett aktiekapital av minst 3,000,000

kronor. Av minimikapitalet skulle 800,000 kronor tecknas av Ytterstforsbolagets

konkursbo och likvideras genom överlåtande av konkursboets fastigheter vid

Karlsborg med visst mindre undantag, 200,000 kronor tecknas och likvideras

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

3

i vanlig ordning av enskilda samt återstoden, 2,000,000 kronor, tecknas

antingen av staten eller av personer inom orten, vilka för ändamålet erhållit

lån av staten. Lånen till dessa personer skulle, åtminstone i huvudsak,

förmedlas av en för ändamålet bildad förening — »Föreningen Nederkalix

Industri u. p. a.» — vilken skulle utlämna lån till sina medlemmar mot

revers och säkerhet av aktier i bolaget, och skulle denna förening av staten

erhålla lån intill ett belopp av högst 2,000,000 kronor mot säkerhet av de

reverser, som lämnades av låntagarna hos föreningen, och de till pant

för dessa reverser lämnade aktierna. Därest icke i form av lån för dylikt

ändamål toges i anspråk hela det belopp av 2,000,000 kronor, som staten

skulle tillhandahålla, skulle staten teckna aktier för återstoden, dock högst

för 500,000 kronor. För att bolagets virkesbehov skulle i huvudsak säkerställas,

skulle domänstyrelsen med bolaget avsluta ett långfristigt kontrakt

örn leverans av virke till en myckenhet, motsvarande ungefär hälften av bolagets

årliga behov av massaved och i det närmaste bolagets hela årliga

behov av sågtimmer.

Genom beslut den 17 februari 1928 bemyndigade Kungl. Majit chefen

för finansdepartementet att bland annat teckna aktier högst till ett nominellt

belopp av 500,000 kronor i det nya bolag, som skulle bildas och för vilket

stiftelseurkund .blivit upprättad. Med begagnande av detta bemyndigande

tecknades för statens räkning aktier i bolaget till ett belopp av 398,500

kronor, medan av medlemmar i industriföreningen tecknades aktier till ett

värde av 1,601,500 kronor.

Vidare bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 24 februari 1928

chefen för finansdepartementet att å Kungl. Majits och kronans vägnar

underteckna en överenskommelse mellan svenska staten, å ena sidan, och

industriföreningen å den andra.

Överenskommelsen undertecknades av föreningen den 27 februari 1928

och av chefen för finansdepartementet å kronans vägnar den 3 mars 1928.

Den 29 februari 1928 bildades Kalix träindustriaktiebolag med uppgift

att efter övertagande av de nedlagda industriella anläggningarna vid Karlsborg

i Nederkalix socken därstädes bedriva sågverksrörelse och tillverkning

av sulfatmassa. Bolagets aktiekapital uppgick vid starten till 3,004,500

kronor. Av detta belopp har statsverket dels direkt tecknat 398,500 kronor,

dels ock möjliggjort aktieteckning från ortsbefolkningens sida genom statslån

å 1,601,500 kronor till föreningen Nederkalix industri u. p. a., vilket lån

statskontoret genom brev den 9 mars 1928 anbefallts att i enlighet med

överenskommelsen utbetala till föreningen. Å lånet har föreningen uppburit

1,597,700 kronor.

Genom brev den 5 april 1928 bemyndigade Kungl. Majit vidare domänstyrelsen

att med Kalixbolaget träffa avtal rörande virkesleverans. Detta

kontrakt äger alltjämt giltighet.

Till säkerhet för fullgörandet av bolagets åtaganden enligt kontraktet

skulle bolaget till domänstyrelsen pantsätta inteckningar i samtliga de fastig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

beter, vilka bolaget förvärvat från konkursförvaltningen för aktiebolaget

Ytterstfors-Munksund, till ett belopp av 1,250,000 kronor — till förmånsrätt

liggande mellan 3,250,000 kronor och 4,500,000 kronor.

Sammanfattningsvis lämnas i propositionen följande översikt över huru

de medel anskaffats, som hittills ställts till Kalixbolagets förfogande, samt

över de för de olika lånen gällande säkerheterna.

Översikt rörande Kalixbolagets kapitalbelopp m. m.

Enligt den av direktören Ekman år 1927 verkställda utredningen utgjorde

det erforderliga kapitalbeloppet

för anläggningarna................................................................... kronor 4,700,000

» förlagskapital....................................................................... » 4,250,000

Summa kronor 8,950,000

Avrundat till » 9,000,000

Detta belopp har erhållits på följande sätt:

I. Aktiekapital.

Aktieteckning av konkursförvaltningen i Ytterstforsbolaget

i likvid mot fastigheter och båtar....................................... kronor 850,000

Aktieteckning av medlemmar i »Föreningen Nederkalix

industri u. p. a.», vilken aktieteckning till 1,597,700 kronor

täckts av lån från staten ...................................................... kronor 1,601,500

Direkt aktieteckning av staten ............................................... » 398,500

Ytterligare aktieteckning............................................................ » 150,000

Summa kronor 3,000,000

II. Lån.

Lån av aktiebolaget Svenska handelsbanken mot fastighets
-

och förlagsinteckningar................................................högst kronor 4,500,000

Lån ur industrilånefonden mot inteckning ........................... » 500,000

» av postsparbanken mot inteckning.................................... » 500,000

Ett års extra kredit av domänstyrelsen för levererat virke » 500,000

Summa högst kronor 6,000,000

3,000,000 kronor

_6,000,000 »

Summa 9,000,000 kronor

Inteckningarna i bolagets fastigheter äro placerade på följande sätt:

1) Botteninteckning å 500,000 kronor tillkommer aktiebolaget Svenska

handelsbanken som säkerhet för dess lån.

2) Två inteckningar å vardera 500,000 kronor äro utfärdade till säkerhet

för industrilånefondens och postsparbankens lån med samma rätt inbördes

och beträffande förmånsrätten liggande mellan 500,000 kronor och 1,500,000

kronor.

3) Till ytterligare säkerhet för aktiebolaget Svenska handelsbankens lån

hava utfärdats inteckningar å tillhopa 4,000,000 kronor. Av sagda belopp

ligga inteckningar å 1,750,000 kronor näst efter de under 2) upptagna inteckningarna

och inteckningar å återstående 2,250,000 kronor omedelbart efter

de under 4) avsedda inteckningarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

5

4) Till säkerhet för domänstyrelsens kontrakt hava meddelats inteckningar

till ett belopp av 1,250,000 kronor, till förmånsrätten liggande mellan

3,250,000 och 4,500,000 kronor.

Ordnade efter förmånsrätten finnas alltså följande inteckningshavare:

Kalix träindustriaktiebolag har nu gjort framställning örn ytterligare åtgärder

från statens sida för understödjande av bolagets verksamhet. Framställningen

går ut på dels nyteckning av aktier från statens sida till ett belopp

av 2 miljoner kronor, dels nytt kontrakt med domänstyrelsen örn

virkeslev erans och dels jämkning i priserna enligt det gällande kontraktet

för under innevarande vinter avverkat virke.

Bolaget har i denna framställning anfört i huvudsak följande.

Det program, som legat till grund för bolagsbildningen, hade avsett att

sågverket skulle iordningställas för en produktion av 8,000 standards och

sulfatfabriken utbyggas till en kapacitet av 15,000 ton sulfatmassa. Byggnadsarbetet,

som av bolaget påbörjats omedelbart, fortskred så att sågen kunde

sättas i gång i augusti 1928. Jämnt ett år senare hade även sulfatfabriken

varit färdig och kunnat påbörja driften. Byggnadsprogrammet hade därmed

varit inom avsedd tid genomfört, utan att de beräknade kostnaderna nämnvärt

överskridits, och ledningen för företaget hade vid denna tid hyst de

bästa förhoppningar för framtiden. Yad anginge anläggningarnas effektivitet

hade dessa förhoppningar icke heller svikits utan snarare överträffats, i det

att såväl sågen som fabriken visat sig äga betydligt större kapacitet än som

från början beräknats.

Emellertid, framhåller bolaget, ter sig läget i ekonomiskt avseende tyvärr

nu mindre ljust till följd av de alltjämt vikande konjunkturerna å förevarande

område. Härom uttalar sig bolaget på följande sätt.

Alltsedan driften vid sågverket kommit i gång, hade marknaden för sågade

trävaror varit trög med oupphörligt fallande priser. Icke desto mindre

hade det hittills lyckats bolagsledningen att bedriva denna gren av verksamheten

så, att den gått ihop och till och med visat något överskott. Däremot

hade förhållandena på sulfatmarknaden utvecklat sig på ett sätt, som

vållat bolaget stora förluster. Priset för sulfatmassa, som vid tiden för bolagets

tillkomst stått åtskilligt över 200 kronor per ton och i de kalkyler,

som legat till grund för bolagsbildningen, upptagits till 185 kronor per ton,

hade niimligen sedermera sjunkit med mera än 50 %. Redan vid tiden för

sulfatfabrikens igångsättande hade priset legat under 185 kronor per ton,

och under år 1930, som vore att betrakta såsom bolagets första verksamhetsår

med full drift, syntes medelpriset hava utgjort omkring 100 kronor

per ton. Omräknat för ett års tillverkning av 20,000 ton läge alltså utförsälj

ningspriset nu (20,000 X 85) 1,700,000 kronor lägre för år räknat än enligt

den ursprungliga kalkylen.

Kronor.

1) Aktiebolaget Svenska handelsbanken

2) Postsparbanken 1

Industrilånefonden |

3) Aktiebolaget Svenska handelsbanken

4) Domänstyrelsen ...................................

5) Aktiebolaget Svenska handelsbanken

Industrilånefonden

500,000

1,000,000

1.750.000

1.250.000

2.250.000

Summa 6,750,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

Under hänvisning härtill anför bolaget, att bolaget kunde motstå de starka

påfrestningarna av de rådande konjunkturerna endast under förutsättning att

bolaget väsentligen erhölle bifall till sina i framställningen gjorda yrkanden.

Börande de allmänna skäl, vilka enligt bolagets mening tala för ett ytterligare

statsingripande till förmån för bolaget, har bolaget härefter anfört följande.

Såsom aktieägare i bolaget och såsom förläggare för föreningen Nederkalix

industri u. p. a. vore staten den ojämförligt största intressenten i

ifrågavarande företag och ägde i denna egenskap det avgörande inflytandet

på frågan örn bolagets fortbestånd. Men det allmännas intressen i företaget

vore ingalunda begränsade till det direkta och indirekta delägarskapet. För

genomförande av en rationell skogsskötsel vore det, såsom ofta framhållits,

för staten såsom ägare av mer än 60 % av skogsarealerna utefter Kalix och

Torne älvar av största vikt att inom orten hava en fast avnämare för det

mindervärdiga virke, som icke kunde finna användning annorledes än som

sulfatved. Därtill komme de sociala synpunkterna, som ingalunda vore de

minst betydelsefulla. Vid Karlsborgsverken vore fast anställda i medeltal

400 man, vilka i händelse av driftsinställelse skulle bliva arbetslösa. Över

700 man med 200 ä 300 hästar hade därjämte vinterarbete hos bolaget vid

dess drivningar i skilda delar av länet. Verkningarna av en driftsinställelse

skulle även sträcka sig till övriga sågverk i Kalixdistriktet, vilka för närvarande

levererade sitt sågavfall till sulfatfabriken men sannolikt skulle

nödgas nedlägga driften, örn dessa leveransmöjligheter upphörde. En sådan

allmän driftsinställelse i Kalixdistriktet, omfattande över 1,000 arbetare, skulle

bliva av ödesdiger art först och främst för Nederkalix kommun men även

för angränsande kommuner och därmed även för länet i dess helhet Uppehållandet

av industrien vid Karlsborg, så länge någon möjlighet därtill vore

för handen, torde därför få anses vara ett allmänintresse av den allra största

betydelse. Då därtill komme, att de svårigheter, med vilka bolaget för närvarande

hade att kämpa, uteslutande vore att tillskriva en vidrig konjunktur,

som inträffat innan bolaget vunnit nödig styrka att motstå densamma, men

å andra sidan ingen anledning funnes att misströsta örn framtiden och möjligheterna

att i det långa loppet göra företaget räntabelt, syntes tvekan

knappast behöva råda därom, att ett ytterligare ingripande nu från statens

sida stöde i full överensstämmelse med statens intressen.

Bolaget behandlar härefter frågan om behovet av nytt leveranskontrakt med

domänstyrelsen och uttalar sig därom på följande sätt:

Det gällande råvarukontraktet med domänstyrelsen vore baserat på ett

lägsta pris för sågade trävaror av £13 5/— per standard för 7 " osorterad

furubattens f. o. b. Härnösands distrikt, med glidande skala uppåt för varje

ökning av 10/— per standard. Massavedspriset vore beräknat på grundval

av 220 kronor per engelsk ton prima kraftmassa, likaledes med glidande

skala uppåt. Någon prissänkning vid sjunkande priser å den färdiga varan

medgåve kontraktet däremot icke, beroende på att man vid tiden för kontraktets

uppgörande ansett sig icke behöva räkna med någon ytterligare

nedgång i trävarupriserna. Följden därav hade blivit, att bolaget nu nödgades

inköpa huvudparten av sitt råvarubehov till priser, som läge avsevärt över

allmänna marknadens och omöjliggjorde ekonomisk produktion. För bolagets

fortsatta verksamhet vore det därför en tvingande nödvändighet att få till

stånd en revision av detta kontrakt, så att råvarupriserna bringades i bättre

relation till den förädlade varans marknadspris. I sådant syfte hade med domänstyrelsen

förts förhandlingar, som resulterat i ett förslag till avtal, vilket

vore av beskaffenhet att även vid en vikande konjunktur möjliggöra driftens

uppehållande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113. 7

Berörda avtalsförslag, sorn bifogats bolagets framställning, skiljer sig från

nu gällande avtal huvudsakligen i följande avseenden.

Förslaget avser att gälla virkesleveranser under åren 1932—1936, i följd

varav någon ytterligare leverans emot det nuvarande kontraktet utöver det

virke, som nu överlämnats till bolaget för avverkning innevarande vinter, ej

skulle ske.

Enligt förslaget skulle emellertid såväl säljare som köpare äga att — efter

Kungl. Majis medgivande — inställa ytterligare leveranser enligt kontraktet

efter fullgörandet av 1934 års leverans.

Enligt förslaget skulle domänverket åtaga sig att verkställa och bekosta

utdrivningen av virket samt bolaget befrias från skyldigheten att taga emot

jämväl den vid avverkningen utfallande sulfitveden.

Priset för sågtimret skulle regleras enligt en tämligen jämnt glidande skala,

däri priset ställts i visst förhållande till det medelförsäljningspris per standard,

som bolaget under leveransåret erhölle för samtliga virkesdimensioner.

Lägsta priset — 33* 2 öre per toppmätt cylinderkubikfot — skulle utgå vid

ett medelförsäljningspris av 158 kronor per standard. Priset på sågtimret

skulle alltså regleras efter det medelpris bolaget i verkligheten erhölle för

sitt virke samma år som timret utflottades. På motsvarande sätt var priset för

sulfatveden bestämt. Lägsta priset skulle här utgöra 20 öre per flottningskubikfot,

vilket pris skulle utgå vid ett medelförsäljningspris under leveransåret

per 1,000 kg. f. o. b. Karlsborg av högst 122 kronor 50 öre.

Enligt avtalsförslaget skulle den huvudsakliga betalningen erläggas i avräkning

den 15 september samma år som leveransen skett samt definitiv

slutlikvid erläggas den 31 december samma år, vilket innebär, att kredittiden

skulle i huvudsak bliva den för domänverkets samtliga övriga virkesleveranser

gällande.

Enligt förslaget skulle vidare bolaget för fullgörande av den bolaget

enligt leveransvillkoren åliggande betalningsskyldigheten ställa av domänstyrelsen

godkännbar bankgaranti för det närmast följande årets leverans.

I sin framställning föreslår nu bolaget, att det gällande kontraktet

måtte få ersättas av ett kontrakt, innehållande de i avtalsförslaget intagna

bestämmelserna, dock med den jämkning, att bolaget förutsatte, att det

äldre kontraktets bestämmelser angående betalningstid och säkerhet skulle

bliva gällande även i det nya avtalet.

Bolaget har härefter ingått på frågan örn bolagets kapitalbehov och därvid

meddelat, att — i överensstämmelse med vad som tidigare planerats —

bolaget med aktiebolaget Svenska handelsbanken träffat avtal örn förlagskredit

å högst 4,500,000 kronor, vilken kredit dock icke skulle få utnyttjas

till högre belopp än som motsvarade värdet av bolagets råvara- och lagertillgångar.

I anslutning härtill Ilar bolaget anfört följande.

Genom det våldsamma prisfallet å massa och i mindre mån även till

följd av minskat värde å råvarulagret hade i säkerheten för förlagskrediten

uppstått en brist, som av banken för närvarande beräknades till 1,105,000

kronor och för vilken banken fordrade täckning. Därjämte hade bolaget

en förfallen skuld till domänstyrelsen för levererat virke å c:a 260,000 kronor.

Slutligen erfordrades för driftens uppehållande under tiden till den

1 juni 1931 ett driftsförlag av c:a 635,000 kronor. Det nu erforderliga

kapitalbehovet rörde sig sålunda örn c:a 2,(XX),000 kronor. Förlagets värde

komme visserligen, i den mån förädling skedde, att under vinterns lopp

undan för undan stiga, varigenom kreditmöjligheterna ökades, men då man

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

ej säkert kunde räkna med att skeppningarna komine i gang förrän i slutet

av juni, kunde å andra sidan uppstå behov av större driftsförlag än det av

bolaget beräknade. Ett belopp av c:a 2,000,000 kronor torde alltså få anses

oundgängligen erforderligt.

Under framhållande av att det redan vid tiden för bolagets tillkomst

uttalats allvarliga farhågor för att bolagets aktiekapital i händelse av fallande

konjunkturer skulle visa sig otillräckligt samt att dessa farhågor i

oroväckande hög grad besannats, uttalar härefter bolaget den uppfattningen,

att det syntes mest rationellt, att det nu erforderliga kapitaltillskottet anskaffades

genom ökning av aktiekapitalet. Enligt bolagets mening borde det

sålunda erforderliga nya aktiekapitalet i sin helhet tecknas av staten. Bolaget

har därför i denna del hemställt, att Kungl. Majit måtte för 1931 års

riksdag framlägga proposition örn anvisande av ett anslag å 2,000,000 kronor

i och för nyteckning av aktier i bolaget.

Slutligen har bolaget — under åberopande av vad bolaget anfört angående

relationen mellan nuvarande försäljningspriser och råvarupriset enligt

gällande kontrakt med domänstyrelsen — som redan antytts ifrågasatt, huruvida

icke för att ytterligare lätta bolagets ställning under den rådande lågkonjunkturen

någon nedsättning i sistnämnda priser kunde medgivas för det

virke, som komme att avverkas under innevarande vinter.

Bolagets framställning har till Kungl. Majit överlämnats av länsstyrelsen

i Norrbottens län med skrivelse den 29 december 1930. I ärendet hava yttranden

avgivits av domänstyrelsen den 7 och 12 januari 1931, varefter länsstyrelsen

i Norrbottens län, efter hörande av Kalix träindustriaktiebolag,

den 20 februari 1931 avgivit förnyat utlåtande. Slutligen hava socialstyrelsen

och kommerskollegium avgivit gemensamt utlåtande den 6 mars 1931.

Vidare har föreningen Nederkalix industri u. p. a. gjort framställning örn

lindring i villkoren för föreningens statslån. Föreningen — som hade att

anskaffa och åt sina medlemmar tillhandahålla medel för tecknande av aktier

i det blivande industriföretaget, Kalix träindustriaktiebolag — har av staten

erhållit ett lån å 1,601,500 kronor att återbetalas i viss angiven ordning,

samt att föreningen av detta lån uppburit 1,597,700 kronor. Jämlikt lånevillkoren

har föreningen den 30 juni 1930 verkställt en första amortering å

lånet med 79,885 kronor, varjämte ränta är betald till och med sagda dag

med 39,942 kronor 50 öre.

I skrivelse den 14 februari 1931 till Kungl Majit har föreningen hemställt,

att Kungl. Majit ville dels pröva skäligt medgiva antingen rån tefrihet

under ett år på återstående låneskuld eller ock ett års uppskov med de

förfallna amorteringarna enligt låneavtalet, så att sista amorteringen skulle

ske år 1943 i stället för år 1942, dels ock såsom ett ytterligare ekonomiskt

stöd för föreningen bevilja en skälig räntesänkning tills vidare från i låneavtalet

bestämda fem procent till fyra och en halv procent.

Häröver har statskontoret den 24 februari 1931 avgivit utlåtande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

9

Departementschefen har anfört följande:

Av den föreliggande utredningen framgår, att det bolag — Kalix träindustriaktiebolag

—- som med statsmakternas stöd bildats för återupprättande

av verksamheten vid Karlsborgs sågverk och sulfatfabrik i Nederkalix

socken, kunnat igångsätta nämnda verksamhet i överensstämmelse med den

härför uppgjorda planen samt att därvid de kalkyler, på vilka planen grundats,

visat sig hållbara såväl med avseende å kostnaderna för de i planen

ingående nybyggnads- och omändringsarbetena som ock beträffande de ifrågavarande

anläggningarnas kapacitet. Det torde också kunna sägas, att bolagets

anläggningar äro fullt moderna och att dess allmänna förutsättningar för en

lönande verksamhet knappast äro mindre goda än för åtskilliga andra Norrlandsbolag

av motsvarande art.

Emellertid har det högst avsevärda prisfall, som under de senaste åren

ägt rum inom träindustrin — framför allt å sulfatmassa men även å sågad

vara — och vars storlek icke rimligtvis kunde förutses vid tidpunkten för

nyss avsedda kalkylers uppgörande, inneburit en fullständig omkastning i

de vid bolagsbildningen föreliggande konjunkturerna och medfört stora förluster,

till vilka även bidragit de höga råvarukostnaderna. Verkningarna av

prisfallet hava givetvis blivit särskilt kännbara för detta bolag, vars verksamhet

knappast hunnit komma i gång, då den kraftiga lågkonjunkturen inträdde,

och vars kapitaltillgångar från början varit knappt tillmätta. Sådant

läget nu är, synes det uteslutet, att bolaget skulle kunna utan ytterligare

bistånd i en eller annan form fortsätta sin verksamhet.

Då en stor del av befolkningen i Nederkalix kommun och omnejd för sin

utkomst är helt eller delvis beroende av den arbetsförtjänst den kan erhålla

genom bolaget, skulle ett nedläggande av bolagets drift komma att i utomordentlig

grad försvåra den omfattande arbetslöshet, som redan under nuvarande

förhållanden är rådande därstädes och som under årens lopp föranlett

vidtagande av åtskilliga hjälpåtgärder från arbetslöslietskommissionens

sida. Denna ökade arbetslöshet skulle givetvis sträcka sina verkningar även

till befolkningsgrupper, som icke direkt arbeta för bolagets räkning. Det

kan därför med visshet förutsägas, att en driftsinställelse vid Karlsborgsverken

skulle få ödesdigra konsekvenser för kommunen i dess helhet samt

för statsverket nödvändiggöra långt gående åtgärder till hjälp åt det växande

antalet arbetslösa. Härtill komma de med hänsyn till Kalixbygdens isolerade

läge föreliggande svårigheterna att överföra arbetskraften till andra

orter. I betraktande av sålunda anförda omständigheter ävensom med

tanke på de särskilda intressen, staten som den huvudsakliga skogsägaren

har i dessa trakter, synes det önskvärt, att bolaget kan fortsätta sin verksamhet.

Detta torde emellertid — såsom redan i statsverkspropositionen

antytts — bliva möjligt endast därigenom att staten tillskjuter de för nödigt

bistånd åt bolaget erforderliga medlen.

Vid bedömandet av frågan örn dylikt bistånd bör man icke bortse från

det förhållandet att, örn nuvarande prisförhållanden komma att förbliva oförändrade

under en längre tid, ytterligare förluster för bolaget icke torde

kunna undgås. På grund av den stora betydelsen ur olika sociala synjounkter

av rörelsens fortgång har jag, detta oaktat, kommit till den uppfattningen,

att ,staten bör för Kalixbolaget möjliggöra att i hittillsvarande omfattning

fortsätta verksamheten.

Yad då först beträffar det erforderliga kapitalbeloppet, har detsamma

av bolaget uppskattats till 2,000,000 kronor. Även socialstyrelsen och kommerskollegium

hava — ehuru enligt delvis andra beräkningsgrunder —

kommit fram till denna summa, varemot domänstyrelsen ifrågasatt, huru
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

vida detta belopp kunde vara tillräckligt. Med hänsyn till vad i denna del

från olika håll anförts torde bolagets nu föreliggande behov av kapitaltillskott

kunna uppskattas till omkring 2,000,000 kronor. Jag anser därför, att

statens insats bör bestämmas till detta belopp.

Rörande formen för det statliga bidraget har bolaget föreslagit, att

detsamma skulle lämnas genom aktieteckning, medan socialstyrelsen och

kommerskollegium förordat låneformen. I nuvarande läge finner jag mig

— med hänsyn till de svårigheter en omedelbar tillämpning av det sistnämnda

alternativet otvivelaktigt skulle möta — böra förorda, att tillskottet

erhåller formen av aktieteckning.

En förutsättning för aktieteckningen bör emellertid tydligen vara, att

bolagets löpande omkostnader nedbringas ungefärligen i den utsträckning,

varmed räknats i de under utredningens gång uppgjorda driftskalkylerna.

De närmare villkoren för aktieteckningen och övrigt nu avsett bistånd torde

det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela. Givetvis bör därvid

tillses, att staten i all önskvärd utsträckning erhåller tillfälle till inflytande

över bolagets ledning och kontroll över dess verksamhet.

Yad angår de av socialstyrelsen och kommerskollegium berörda frågorna

örn viss omläggning av bolagets kredit samt örn »bokföringsmässig sanering»

av dess ställning hava förhållandena för närvarande visat sig vara sådana,

att några förändringar i berörda hänseenden knappast låta sig genomföra.

I överensstämmelse med mina i statsverkspropositionen gjorda uttalanden

synes mig det för aktieteckningen erforderliga beloppet böra uppföras bland

utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden för statens aktier» samt

erhålla karaktär av reservationsanslag att täckas av andra inkomster än

lånemedel.

Såsom av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, har en av de

väsentligaste anledningarna till bolagets nuvarande svårigheter befunnits

vara, att de bestämmelser, vilka innefattas i det mellan bolaget och domänstyrelsen

ingångna kontraktet angående virkesleverans, under förhandenvarande

förhållanden äro för bolaget i hög grad ogynnsamma. En förutsättning

för den nu ifrågasatta hjälpaktionen är därför, att ändring härutinnan

kommer till stånd.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet anser jag följaktligen,

att sagda kontrakt bör ersättas med ett nytt, som närmare ansluter sig

till de varierande prislägena. Det nya avtalet synes lämpligen kunna avfattas i

huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, vilket bifogats domänstyrelsens

den 7 januari 1931 i ämnet avgivna utlåtande och vars grundläggande

bestämmelser återgivits i det föregående. Detta förslag har i huvudsak godkänts

såväl av bolaget som av domänstyrelsen. Dock bär bolaget hemställt,

att det uppställda kravet på bankgaranti måtte utgå och att kredittiden ej

måtte förkortas i förhållande till vad nu gäller. Ehuru domänstyrelsen med

rätta ansett dessa krav böra vidmakthållas, därest kontraktet skall kunna

betecknas såsom affärsmässigt och överensstämma med av ämbetsverket

tillämpad praxis, finner jag, under åberopande av de skäl av social natur,

som nu påkalla statliga hjälpåtgärder, befogat att lämna bolaget det ytterligare

bistånd, som ligger däri att berörda krav frånfallas. Jag anser

alltså, att bestämmelserna i avtalsförslaget böra jämkas därhän, att det nya

leveranskontraktets föreskrifter angående betalningstid och säkerhet komma

att överensstämma med motsvarande föreskrifter i nu gällande kontrakt.

Det nya kontraktet torde, på sätt föreslagits, lämpligen böra avse

virkesleveranser under åren 1932-—1936. Kontraktet skulle alltså icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

11

komma att inverka på priserna för det virke, som av bolaget avverkas under

innevarande vinter. Bolaget bär emellertid hemställt att komma i åtnjutande

av prisnedsättning jämväl för detta virke. Då det är ostridigt, att de

i hittills gällande kontrakt stadgade virkespriserna för närvarande avsevärt

överstiga motsvarande priser i öppna marknaden, får jag — av enahanda skäl,

som nyss anförts för ett statligt ingripande till förmån för företaget — tillstyrka,

att bolagets ifrågavarande hemställan på det sätt bifalles, att bolaget

berättigas att för innevarande vinters virkesleverans erlägga betalning

enligt priser, som motsvara de nu i allmänna marknaden gällande. Börande

sagda prisnedsättning torde särskilt avtal böra träffas mellan domänstyrelsen

och bolaget i anslutning till avslutandet av det av mig förordade kontraktet

rörande virkesleveranser för åren 1932—1936.

Yad härefter angår domänstyrelsens krav på ersättning av skattemedel

för förluster i anledning av nu gällande leveranskontrakt med bolaget grundar

sig detta krav, i vad det avser förluster å redan utförda virkesleveranser,

på det i det föregående omförmälda uttalandet av 1928 års riksdag angående

ersättning till bland andra domänverket för eventuellt uppkommande förluster.

Biksdagen torde emellertid med sagda uttalande endast hava avsett

att säkerställa domänverket mot förluster på grund av det riksdagens beslut,

vartill uttalandet utgjorde motivering, det vill säga i följd av den kredit,

som lämnades bolaget, och uttalandet lärer alltså icke hava åsyftat att tillförsäkra

domänstyrelsen någon prisgaranti för det till bolaget levererade

virket. Med hänsyn härtill och då domänstyrelsen hittills icke kan anses

hava i följd av den lämnade krediten lidit någon kapitalförlust, torde domänstyrelsens

ersättningskrav i denna del icke böra föranleda någon åtgärd.

Domänstyrelsen bär vidare begärt ersättning för de förluster, som enligt

styrelsens uppfattning komrne att uppstå därigenom att leverans enligt gällande

kontrakt icke i fortsättningen skulle äga rum. I betraktande av de

omständigheter, vilka föranlett förslaget örn upphävande av nämnda kontrakt,

torde icke heller detta ersättningsanspråk böra föranleda någon åtgärd. Det

må för övrigt anmärkas att, då man icke kan veta något bestämt örn prisförhållandena

i framtiden, grunder för beräkning av ett eventuellt skadeståndsbelopp

för närvarande saknas.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att vad 1928 års riksdag uttalat

angående ersättning av skattemedel för förluster i anledning av bifall till

då framlagd proposition i frågan enligt min mening bör äga motsvarande

tillämpning beträffande det nya leveranskontraktet i fråga om förlust, som

kan uppkomma i följd av den kredit, som enligt detta kontrakt lämnas bolaget.

Yad slutligen angår den av föreningen Nederkalix industri u. p. a. gjorda

framställningen om vissa lindringar i villkoren för åtnjutande av det åt föreningen

lämnade statslånet, får jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet,

uttala, att anledning synes föreligga att i så måtto tillmötesgå

denna framställning, att envar av återstående amorteringar å lånet uppskjutes

på ett år. Frågan härom torde vid ett senare tillfälle få underställas

Kungl. Maj:ts prövning. Bäntefrihet eller nedsättning i räntesatsen lärer

däremot ej böra medgivas.

Beträffande tillämpade löner vid Kalix trävaruindustriaktiebolag har utskottet

inhämtat, att lönesänkningar enligt träffade avtal ägt rum med i

stort sett 5 ä 6 procent vid sugen och 6 procent vid trämassefabriken, allt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

Utskottets

yttrande.

retroaktivt från och med den 1 januari 1931, varjämte tjänstemännens avlöningar

nedsatts med 8 procent från och med den 1 april 1931.

Redan vid 1927 års riksdag, då — med bifall till en framlagd proposition

— beslut fattades örn Kalixföretagets fortsatta drift med finansiell hjälp från

staten, framhölls av riksdagen de starka betänkligheter, som måste göra sig

gällande mot en statssubvention sådan som den ifrågavarande, och detta

såväl ur principiell synpunkt som med hänsyn till utsikterna för ifrågavarande

industriföretags lyckliga ekonomiska genomförande; stort avseende

ansågs emellertid böra fästas vid de såväl av arbetslöshetskommissionen

som kommerskollegium och socialstyrelsen framhållna behjärtansvärda skäl,

som talade för att staten understödde de pågående ansträngningarna att åter

få igång den industriella verksamheten i denna av arbetslöshet svårt hemsökta

trakt.

En ej mindre stark tvekan gjorde sig från riksdagens sida gällande, när

sedermera vid 1928 års riksdag begärdes vissa eftergifter beträffande villkoren

för statshjälpen.

Då nu krav på ytterligare ekonomiskt bistånd till Kalix träindustriaktiebolag

framställas, är detta ägnat att ingiva de största betänkligheter. Att

till de betydande ekonomiska uppoffringar, som staten redan iklätt sig, skall

behöva komma ett ytterligare tillskott på ett så stort kapitalbelopp som

2,000,000 kronor måste framstå som synnerligen beklagligt.

Det begärda kapitaltillskottets lämnande synes dock vara oundvikligt. I

detta avseende får utskottet hänvisa till den av departementschefen framlagda

motiveringen, vari bland annat framhållas de allvarliga konsekvenser

en driftsinställelse vid Karlsborgsverken skulle få, i första hand för vederbörande

kommun, men ock för statsverket i form av långt gående arbetslöshetsåtgärder.

Då därjämte till stöd för propositionens förslag onekligen

kunna åberopas de opåräknade svårigheter, som uppkommit genom den inträdda

starka konjunkturomkastningen, särskilt kännbar på trävarumarknaden,

har utskottet ej ansett sig kunna motsätta sig förslaget.

Utskottet förväntar emellertid, att de till buds stående arbetstillfällena

fördelas på sådant sätt, att största möjliga antal arbetare måtte under olika

perioder erhålla arbetsinkomst.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må genom teckning av aktier

ävensom genom vissa andra åtgärder lämna ytterligare bistånd

till den av Kalix träindustriaktiebolag bedrivna industriella

verksamheten i Nederkalix socken i Norrbottens län, allt i

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 20 mars 1931 angivna grunder;
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

13

b) bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden

för statens aktier» till teckning av aktier i nämnda aktiebolag

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

Stockholm den 30 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, O. Bergqvist,

Oscar Olsson, O. I. Asplund, J. G. Walles, G. G. V. Hammarskjöld, O. A. Ernfors,

A. Thelin och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. B. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, E. J. Wigforss, E. G. E.

Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, O. Andersson i Höör, O. E. F. Järte,

G. Persson i Falla och F. V. Sandwall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag m. m. s. 4 i texten