Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1931-05-05 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:121, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.

Majit — jämte det i propositionen förutsatts, att gällande bestämmelser

om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola bibehållas

oförändrade även under budgetåret 1931/1932 — under åberopande

av det vid propositionen under rubrik: »Utgifterna. För flera huvudtitlar

gemensamma frågor; 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl.», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för

nämnda dag, föreslagit riksdagen besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner

och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriöverstyrelsen

samt statens hingstdepåer och stuteri ävensom patent- och registreringsverket,

försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt

skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens

omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter skola utgå av

automobilskattemedlens fond.

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker

m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna

för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-

eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,

som beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och

pensions- och indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. ti sami. 55 höft. (Nr 121—122)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda till riksdagen den 3 januari

1931 avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1931/1932 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets

behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader

för dyrtidstillägg för budgetåret 1931/1932 såsom extra förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

departementet

lantförsvaret....

sjöförsvaret ....

flygvapnet........

under femte huvudtiteln

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» tionde »

.............................. kronor 1,160,000

.............................. » 190,000

kronor 35,000

» 3,700,000

» 1,500,000

_»____110,000 » 5,345,000

.............................. » 3,800,000

.............................. » 140,000

.............................. » 2,150,000

.................•............ » 5,200,000

............................. » 700,000.

I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag hava väckts följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 156, av herr G. Möller m. fl. och den andra inom andra kammaren, jämväl

nr 156, av herr P. A. Hansson m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

måtte med anledning av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstilläggens utgående

till befattningshavare i statens tjänst besluta, att nämnda dyrtidstillägg

skall utgå för budgetåret 1931/1932 efter samma grunder, som gälla

för budgetåret 1930/1931, dock med nedanstående ändringar:

1) i stadgandet örn att dyrtidstillägget skall utgå med hänsyn till gällande

levnadskostnadsindex göres det undantaget, att örn nämnda indextal

för budgetåret 1931/1932 nedgår under siffran 160, så skall likväl dyrtidstillägget

beräknas efter sistnämnda siffra;

2) stadgandet örn minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig

befattningshavare, som är under 25 år, utgår;

3) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett

tillägg enligt nedanstående grunder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk.

Löneklass

Tilläggens

belopp i kr. per år

A-ort

B-ort

C-ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1— 8

180

192

204

216

240

264

288

9—10

144

156

168

180

204

228

252

11—12

108

120

132

144

168

192

216

13—14

84

96

108

120

144

168

192

15-16

72

84

96

108

132

156

180

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter andra

grunder, än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid de reglerade

verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade verk,

ävensom till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstillägg,

skall tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som

enligt ovanstående tabell utgår till befattningshavare i reglerat verk,

vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare,

vars avlöning är större än enligt löneklasserna 8 respektive

10, 12 eller 14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid skall hänföras

till den löneklassgrupp, där tillägget är mindre;

dels en inom andra kammaren av herr E. Andersson i Stockholm m. fl.

väckt motion, nr 252, däri yrkats, att riksdagen, utan annan förändring i

de gällande grunderna för beräknande av dyrtidstillägget än att bestämmelsen

örn minskning för dem, som äro under 25 år, borttages,

måtte besluta, att till samtliga befattningshavare, som åtnjuta dyrtidtillägg,

skall utgå ett provisoriskt tillägg med belopp, som äro angivna

i följande tabell.

Löneklass

0

• t s g r u

P P

A. ''

B.

c.

D.

E.

F.

G.

5............

396

432

468

504

540

576

612

6...........

360

396

432

468

504

540

576

7............

324

360

396

432

468

504

540

8............

288

324

360

396

432

468

504

9............

252

288

324

360

396

432

468

10............

216

252

288

324

360

396

432

11............

180

216

252

288

324

360

396

12............

132

168

204

240

276

312

345

13............

72

108

144

180

216

252

288

14 ...........

—

36

72

108

144

180

216

15 ... ........

—

—

—

24

60

96

132

16............

Beloppen

avse krc

mor per

ir.

- 1

. -

—

36

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

dels ock en inom andra kammaren av herr R. Lundquist i Rotebro m. fl.

väckt motion, nr 260, i vilken hemställts, att riksdagen ville besluta sådan

ändring av nu gällande bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst samt pensionärer, att dyrtidstillägget beräknas

efter ett procenttal, som motsvarar 55 procent av det av Kungl.

Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen med nuvarande

avdrag för befattningshavare vid nyreglerade verk samt pensionärer,

samt att begränsningen uppåt av det lönebelopp, å vilket dyrtidstillägg

skall utgå, bortfaller.

Jämväl förevarande motioner hava remitterats till statsutskottet, i vad

de ankomma på detta utskotts handläggning.

I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställnin

gar får utskottet hänvisa till motionerna.

Departementschefen har efter en redogörelse för löne- och pensionsfrågornas

läge anfört beträffande sin egen ställning till desamma följande

(sid. 14 i statsrådsprotokollet):

»Vid övervägande av den föreliggande frågan har jag därför stannat

för den uppfattningen, att förslag rörande avveckling av dyrtidstilläggen

och övergång till ett system med fasta löner samt angående lönereglering

för den vid undervisningsväsendet anställda personalen icke

bör föreläggas 1931 års riksdag. Till stöd för denna uppfattning talar

också den omständigheten, att i åtskilliga av de inkomna yttrandena

över lönekommitténs förslag erinringar framställts ej blott mot olika detaljer

i förslagen utan även mot centrala delar därav. Framför allt är

detta fallet, såvitt angår frågan örn lönereglering vid undervisningsväsendet.

En ytterligare granskning och överarbetning av förslagen synes

mig därför nödvändig.

Denna ståndpunkt innebär icke, att lönefrågornas behandling bör uppskjutas

på obestämd tid. Arbetet på dessa frågors beredning bör efter

min mening fullföljas så, att förslag i ämnet kan föreläggas riksdagen,

så snart prisförhållandena i erforderlig utsträckning stadgat sig, och,

under denna förutsättning, såvitt möjligt redan till 1932 års riksdag.»

Vad angår frågan örn dyrtidstillägg har departementschefen till en

början erinrat örn vad han sålunda anfört, varav framginge, att förslag

örn avveckling av systemet med dyrtidstillägg icke kommer att föreläggas

1931 års riksdag. Dyrtidstillägg borde alltså utgå även under nästkommande

budgetår, varvid gällande bestämmelser torde böra bibehållas

oförändrade.

Beträffande kostnaderna för dyrtidstilläggen anför departementschefen

följande.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen äro beroende av indexställningen för

levnadskostnaderna. Indextalens förskjutningar under senare år belysas

av efterföljande tablå:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

5

Budgetår

Levnad

skostnadsindex

1 juli

1 oktober

1 januari

1 april

Medeltal

1923/1924 ......................................

174

177

176

173

175

1924/1925 ......................................

171

174

178

177

175

1925/1926 .......................................

176

175

174*

173

174.5

1926/1927 .......................................

172

171

171

170

171

1927/1928 ......................................

169

172

171

171

170.8

1928/1929 ......................................

173

172

170

171

171.5

1929/1930 .......................................

169

170

167

165

167.8

1930/1931 .......................................

164

163

161

Enligt tablån utgjorde för de tre senast förflutna budgetåren 1927/1928

—1929/1930 levnadskostnadsindex i medeltal respektive 170.8, 171.5 och 167.8.

Index har sedan ytterligare nedgått till 164 för första och 163 för andra

kvartalet av innevarande budgetår samt står den 1 januari 1931 vid siffran

161. Till jämförelse härmed må nämnas, att partiprisindex, som i medeltal

för år 1929 uppgick till 140, för november 1930 utgjorde 117. Körande

den framtida utvecklingen är det givetvis, såsom jag i annat sammanhang

påpekat, vanskligt att uttala sig. Med hänsyn till den väsentligt

starkare nedgången i partiprisindex torde emellertid anledning knappast

föreligga att för den genomsnittliga levnadskostnadsindex under nästa

budgetår räkna med en högre siffra än 160. Denna siffra torde böra läggas

till grund för beräkningarna av utgifterna för dyrtidstillägg.

De i enlighet härmed beräknade kostnaderna fördela sig på följande

sätt:

Milj kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken .................................... 20.3

Dyrtidstillägg i övrigt:

Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst å huvudtitlarna II—X .................. 19.5

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter .................. 19.5

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X .............. 0.7

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl....... 7.i

5. Pensionerade båtsmän m. fl............................j_. . l.i 47.9

Summa 68.2.

Vid dessa beräkningar har hänsyn tagits till den ökning i utgifterna för

dyrtidstillägg, som kan föranledas av ett bifall till det av mig förut bebådade

förslaget örn provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst.

Beträffande kostnaderna för genomförande av de motionsvis framlagda

förslagen till ändring i grunderna för dyrtidstilläggens utgående har

från sekreteraren hos 1928 års lönekommitté E. Norberg införskaffats

en promemoria av följande innehåll:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Motion av herr Lundqvist i Rotebro m. fl.:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken, ökning ............................................... 5.0

Dyrtidstillägg i övrigt, ökning:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X ........................................ 4.5

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter........................................ 1.5

3. Övrigå dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X ............................ 0.1

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl................. 1.5

Summa 12.6

Tillkommer kostnad för maximeringens borttagande........................... 0.6

Tillhopa 13.2

Motion av herr Möller m. fl.:

Affärsverken och nyreglerade delar av allmänna civilförvaltningen

ordinarie tjänstemän ................................................................................ 7''6

extra ordinarie tjänstemän .................................................................... 1*3

Försvarsväsendet

ordinarie beställningshavare (ej manskap) ........................................ 0.6

Undervisningsväsendet

folk- och småskollärare............................................................................ 4. o

Övriga förvaltningsområden och befattningshavargrupper (däribland

aspiranter, extra tjänstemän, arbetare m. fl.) uppskattningsvis ... 1.5

Summa 15. o

Tillkommer kostnad för borttagande av begränsningen av dyrtidstillägget

åt befattningshavare under 25 år, uppskattningsvis........ 0.3

Tillhopa 15.3

Motion av herr Andersson i Stockholm m. fl.:

Affärsverken och nyreglerade delar av allmänna civilförvaltningen

ordinarie tjänstemän ................................................................................ 13.7

extra ordinarie tjänstemän ................................................................... 2.5

Försvarsväsendet

ordinarie beställningshavare (ej manskap) ....................................... 0.8

Undervisningsväsendet

folk- och småskollärare..................................................................... 6.5

Övriga förvaltningsområden och befattningshavargrupper (däribland

aspiranter, extra tjänstemän, arbetare m. fl.) uppskattningsvis . .. 2.8

Summa 26.3

Tillkommer kostnad för borttagande av begränsningen av dyrtidstillägget

åt befattningshavare under 25 år, uppskattningsvis........ 0.3

Tillhopa 26.6

Medan herr Lundqvists motion innebär ändring av dyrtidstilläggsgrunderna

för samtliga befattningshavare och pensionärer, avse de båda

andra motionerna endast att bereda lönetillägg åt befattningshavare i

vissa angivna lönelägen, varemot övriga befattningshavare samt pensionärer

ej beröras av dessa förslag. Denna väsentliga olikhet mellan niotio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

7

närernas yrkanden Ilar även nödvändiggjort användandet av skilda beräkningsmetoder

vid kostnadskalkyleringen. Kostnadssiffrorna för det

Lundquistska förslaget kunna sålunda sägas vara resultatet av en bruttoberäkning,

uppgjord i överensstämmelse med de grunder, som tillämpas

vid beräkningen av kostnaderna för dyrtidstilläggen i dess helhet. Siffrorna

torde även vara snarare i över- än underkant.

Vad återigen angår kalkylerna över herrar Möllers och Anderssons förslag

måste de av lättförklarliga skäl bliva mindre säkra. De i motionen

angivna lönetilläggen ansluta sig till den vid nyreglerade verk i allmänhet

gällande löneplanen, och de riktlinjer, som lämnas för beräknandet

av lönetilläggets storlek i övriga fall, äro icke tillräckligt uttömmande för

att undanröja tveksamhet vid tillämpningen. Därtill kommer en icke

mindre viktig omständighet, som minskar beräkningarnas tillförlitlighet,

nämligen att detaljerade uppgifter rörande all personal i olika inkomstlägen

icke funnits tillgängliga och sannolikt endast efter avsevärd tidsutdräkt

torde kunna anskaffas. Siffrorna måste sålunda betraktas som

nettosiffror och äro med all sannolikhet något för låga.

Till slut må påpekas, att det i alla tre motionerna endast talas örn »statens

befattningshavare». Huruvida detta uttryck skall anses inbegripa

även den kommunalanställda, till större delen av statsmedel avlönade lärarpersonalen

framgår icke tydligt. Vid beräkningarna har emellertid

förutsatts, att detta varit avsikten, liksom att tilläggen borde bestämmas

efter det löneläge, som erhålles vid inräknande av bostadsförmånen i

lönen.

Vidare har införskaffats följande approximativa beräkning av de belopp,

varmed anslagen till dyrtidstillägg under de olika huvudtitlarna

böra höjas vid bifall till herr Möllers m. fl. motioner angående särskilda

tillägg åt befattningshavare i 1—16 löneklasserna:

Andra huvudtiteln

Tredje »

Fjärde1 »

Femte »

Sjätte »

Sjunde »

Åttonde2 »

Nionde »

Tionde »

........ kronor 210,000

........ » 15,000

........ » 700,000

........ » 1,115,000

........ » 15,000

........ » 800,000

........ » 100,000

........ » 70,000

........ » 225,000

Summa kronor 3,250,000.

Det krisläge, vari vårt näringsliv för närvarande befinner sig, medför

beklagligen för stora befolkningslager inom vårt land hårda verkningar,

av vilka ej heller de i statens tjänst anställda kunna undgå att beröras.

Alltunder det statsinkomsterna äro i starkt avtagande, ställas i alltjämt

växande grad oavvisliga krav på avsevärda anslag för lindring av nöd

och arbetslöshet. Att under en sådan tid största betänksamhet måste hy
-

Utskotteta

yttrande.

Exklusive manskap.

Exklusive kommunalanställd lärarpersonal.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

sas inför varje framfört yrkande om allmänna löneökningar borde vara

för alla och envar förståeligt.

Uppmärksammas måste att varje förslag, avsett att mera effektivt och

allmänt tillgodose önskemålen örn bättre löner, enkannerligen högre dyrtidstillägg,

allvarligt återverkar på hela det budgetära läget. Ett bifall

till de av herrar Möller m. fl. väckta motionerna kan antagas medföra

en merkostnad av cirka 11 miljoner; medtagas även folk- och småskollärare,

stiger denna siffra till 15 miljoner kronor, varvid dock ej räknats

med höjda dyrtidstillägg till pensionärer. Motsvarande siffror äro för

den av herr Lundquist m. fl. väckta motionen 13 miljoner kronor (varav

1.5 miljon kronor till pensionärer) och för den av herr Andersson i

Stockholm m. fl. väckta 26 miljoner kronor.

I anslutning till den av Kungl. Majit intagna ståndpunkten nödgas utskottet

därför ställa sig avvisande till de inotionsvis framkomna yrkandena

örn höjningar i dyrtidstilläggen. För befattningshavarna i Stockholm

och vissa andra dyrorter skulle dock i annan form — och för en

sammanlagd kostnad av inemot 2 miljoner kronor — beredas någon ytterligare

ekonomisk lättnad vid bifall till den av utskottet tillstyrkta

propositionen örn vissa provisoriska dyrortstillägg.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag och med avstyrkande

av de i ämnet väckta motionerna, får utskottet beträffande de delar av

Kungl. Maj :ts förslag, som nu äro föremål för prövning, hemställa,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under

andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med bifall

till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med

avslag å de av herrar Möller m. fl., Hansson i Stockholm

m. fl., Andersson i Stockholm m. fl. samt Lundquist

i Rotebro m. fl. i ämnet väckta motionerna (1:156 och

.11:156, 252 och 260), besluta, att gällande allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst skola fortfarande äga tillämpning;

b) besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare

och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk eller vid av

nämnda verk övertagna företag eller inrättningar

samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bankoch

fondinspektionen, sparbanksinspektionen, patentoch

registreringsverket samt försäkringsinspektionen

skola utgå av de medel, av vilka verkets eller

institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock

att dyrtidstillägg åt vägingenjörer, biträdande vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter skola utgå

av automobilskattemedlens fond,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

9

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade

i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna

för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag;

e) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

för budgetåret 1931/1932 såsom extra förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje » ........................

» fjärde »

departementet........ kronor 35,000

lantförsvaret ........ » 3,700,000

sjöförsvaret........... j> 1,500,000

flygvapnet ............ » 110,000

under femte huvudtiteln........................

» sjätte » ........................

» sjunde » ........................

» åttonde » ........................

» tionde » ......................

kronor 1,160,000

» 190,000

» 5,345,000

» 3,800,000

» 140,000

» 2,150,000

» 5,200,000

» 700,000.

Stockholm den 5 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund och J■ G. Walles;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, A. Å.son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren,

E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, O. E. F. Järte,

J. E. Andersson i Ovanmyra och J. Jönsson i Revinge.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Reservationer:

l:o) av herrar Lindblad, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Asplund, Walles,

Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i

Stockholm och Nilsson i örebro, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Den av världskriget föranledda omkastningen i penningvärden och levnadskostnader

har ej kunnat undgå att starkt inverka på den allmänna

lönenivån. I motsats till statens befattningshavare hava andra löntagargrupper

— och detta gäller i all synnerhet de med statstjänstemännen

närmast jämförliga — erhållit sina löner anpassade efter den sålunda inträdda

levnadskostnadsstegringen. De statsanställda däremot få alltjämt

åtnöjas med en mycket otillräcklig kompensation för dyrtiden. I utsikt

ställda löneregleringar hava efterhand undanskjuta under hänvisning

till behovet av ytterligare utredningar eller andra skiftande motiveringar.

Vad den centrala statsförvaltningen beträffar, står för närvarande över

hälften av densamma på icke-ordinarie stat utan något ordnat pensionsväsen.

Vissa förväntningar knötos från tjänstemannahåll till 1928 års lönekommittés

arbete, varav resultatet framlades i ett den 29 juni 1980 till finansdepartementet

inkommet betänkande. Kommitténs förslag till lönereglering

och lönejusteringar i olika avseenden innebära, inberäknat statens

bidrag till det kommunala undervisningsväsendet, kostnadsökningar på

sammanlagt cirka 35 miljoner kronor. För den egentliga statsförvaltningens

del uppgår utgiftsstegringen till omkring 18 miljoner kronor. Dessa

belopp kunna förefalla betydande. De understiga dock väsentligt vad som

årligen besparats statsverket genom upprepade, i förminskande riktning

vidtagna ändringar i själva dyrtidstilläggsgrunderna; härtill komma de

betydande sänkningar, som av sig själva periodiskt inträtt genom levnadskostnadernas

fall. Ensamt en år 1923 beslutad ändring i förut gällande

dyrtidstilläggsnormer medförde en årlig besparing av cirka 30 miljoner

kronor.

Beträffande tidpunkten för ett eventuellt löneförslags framläggande

för riksdagen har man endast att lita till departementschefens uttalande,

att proposition i ämnet skall föreläggas riksdagen »så snart prisförhållandena

i erforderlig utsträckning stadgat sig och under denna förutsättning

såvitt möjligt» redan till 1932 års riksdag.

Under nu angivna omständigheter måste utskottet för sin del finna

mindre välbetänkt, örn de motionsvis framförda kraven på en, låt vara

mera tillfällig, lönefyllnad genom något förhöjda dyrtidstillägg även vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

11

denna riksdag skulle helt undanskjutas. Detta gäller framför allt de

sämst ställda befattningshavarna.

Utskottet har härvid ej förbisett de budgetära svårigheterna. Att de

i statens tjänst anställda erhålla en skälig och efter andra jämförliga lönegrupper

anpassad gottgörelse för sitt arbete, har dock alltid erkänts

vara ett samhälleligt intresse av sådan vikt, att dess uppfyllelse ej bör

rättvisligen få sättas i efterhand i förhållande till de övriga anspråk av

skiftande beskaffenhet, som ställas på statskassan.

Då det gällt att finna ett system för ifrågavarande extra dyrtidstillägg

utöver det nuvarande, har utskottet stannat för det förslag, som i detta

avseende föreligger utformat i de av herrar Möller m. fl. och Hansson

i Stockholm m. fl. väckta motionerna. Detta har uppbyggts efter den

enligt utskottets mening under förhandenvarande förhållanden riktiga,

av motionärerna så uttryckta tanken, att en provisorisk hjälp i första

hand och med procentuellt största tillskottet måste lämnas de små löntagare,

som hava att draga sig fram närmast existensminimum. Det

sålunda föreslagna extra tillägget sträcker sig från första löneklassen

uppåt till 16 löneklassen och utgår med efterhand uppåt fallande belopp;

en befattningshavare i första d. v. s. den lägsta löneklassen erhåller årligen

på A-ort 180 kronor och på G-ort 288 kronor; motsvarande belopp i

16 löneklassen äro på A-ort 72 kronor och på G-ort 180 kronor. I anslutning

härtill skulle jämväl borttagas nuvarande begränsning av dyrtidstillägget

för befattningshavare under 25 år.

Det torde ock få anses billigt, att i avvaktan på ändrade, mera rättvisa

avlöningsgrunder de nuvarande dyrtidstilläggsbeloppen ej tillsvidare underkastas

ytterligare beskärningar. I anslutning till motionärernas yrkande

tillstyrker alltså utskottet, att dyrtidstilläggen för budgetåret 1931/

1932 bibehållas vid nuvarande indextalet 160 oberoende av den levnadskostnadssänkning

som möjligen ytterligare då kan inträffa.

Utskottet avstyrker alltså herr Lundquists i Rotebro m. fl. samt herr

Anderssons i Stockholm m. fl. ovanberörda motioner, den sistnämnda i

vad den skiljer sig från utskottets förslag.

Kostnadsökningen för de föreslagna ändringarna i dyrtidstilläggsgrunderna

hava beräknats sålunda:

Milj. kr.

Affärsverken och nyreglerade delar av allmänna civilförvaltningen

ordinarie tjänstemän ............................................ 7.6

extra ordinarie tjänstemän ...................................... l.s

Försvarsväsendet

ordinarie beställningsliavare (ej manskap) ........................ 0.6

Övriga förvaltningsområden och befattningshavargrupper (däribland

aspiranter, extra tjänstemän, arbetare m. fl.) uppskattningsvis---- l.r»

Summa ll.n.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Tillkommer kostnad för borttagande av begränsningen av dyrtidstill
lägget

åt befattningshavare under 25 år, uppskattningsvis ...... 0.3

Tillhopa 11.3.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet beträffande

de delar av Kungl. Maj:ts förslag, som nu äro föremål för

prövning,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare under andra,

tredje, femte—åttonde samt tionde huvudtitlarna, i

anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

med bifall till de av herr G. Möller m. fl. och herr

Hansson i Stockholm m. fl. väckta motionerna (1:156

och II: 156) samt med avslag å herrar Lundquists i

Rotebro m. fl. och Anderssons i Stockholm m. fl. motioner

(II: 260 och 252), den sistnämnda i vad den skiljjer

sig från utskottets förslag, besluta, att gällande allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst skola fortfarande äga tillämpning,

dock med nedanstående ändringar, som skola

äga tillämpning från och med den 1 juli 1931:

1) i stadgandet örn att dyrtidstillägget skall utgå

med hänsyn till gällande levnadskostnadsindex göres

det undantaget, att örn nämnda indextal för budgetåret

1931/1932 nedgår under siffran 160, så skall

likväl dyrtidstillägget beräknas efter sistnämnda

siffra;

2) stadgandet örn minskning av dyrtidstillägget för

icke barnförsörjningspliktig befattningshavare, som

är under 25 år, utgår;

3) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget

utgår ett tillägg enligt nedanstående grunder.

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk.

Löneklass

Tilläggens

belopp

i kr. per år

A-ort

B-ort

C-ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1- 8

180

192

204

216

240

264

288

9—10

144

156

168

180

204

228

252

11 — 12

108

120

132

144

168

192

216

13—14

84

96

108

120

144

168

192

15—16

72

84

96

108

132

156

180

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

13

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta

avlöning efter andra grunder, än vad i löneplanen för

ordinarie befattningshavare vid de reglerade verken

är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade

verk, ävensom till i statens tjänst anställda arbetare,

vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall tillägg utgå å

respektive dyrorter med samma belopp, som enligt

ovanstående tabell utgår till befattningshavare i reglerat

verk, vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med

iakttagande dock, att befattningshavare, vars avlöning

är större än enligt löneklasserna 8 respektive 10,

12 eller 14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid

skall hänföras till den löneklassgrupp, där tillägget

är mindre.

b) besluta---anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstilllägg

för budgetåret 1931/1932 såsom extra förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln ..........

......... kronor 1,370,000

» tredje

» ..........

»

205,000

» fjärde

» ..........

.......... »

6,045,000

» femte

» ..........

.......... »

4,915,000

» sjätte

» ..........

.......... »

155,000

» sjunde

» ..........

.......... »

2,950,000

» åttonde

» ..........

.......... »

5,300,000

» tionde

» .........

......... »

925,000

2:o) av herrar Holmgren och Järte.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:251 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens t s. 5 i texten