Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående statsförvärv av Norra Södermanlands järnväg jämte i ärendet väckta motioner.

1931-05-08 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående statsförvärv av Norra Södermanlands järnväg jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

7

tfr 181.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1931 kl. 744 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition

angående statsförvärv av Norra Södermanlands

järnväg jämte i ärendet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931 dagtecknad proposition,

nr 105, som hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommuni - kationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att Morra Södermanlands

järnväg må av staten förvärvas i enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordade grunder.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet förehaft två inom andra kammaren väckta

motioner, nämligen

dels nr 372, av herr C. A. Anderson i Storegården, som föreslagit, att riksdagen

måtte besluta, att tjänstemän, som från Morra Södermanlands järnväg

övergå i statens järnvägars tjänst, icke må erhålla högre sammanlagda löneförmåner

än vad högsta löneklassen i den lönegrad, i vilken de placeras, tillerkänner

dem;

dels och nr 373, av herr C. O. II. Andersson i Dunker m. fl., som hemställt,

att riksdagen ville i samband med beslutet om det av Kungl. Majit föreslagna

Övertagandet av Norra Södermanlands järnväg besluta att i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn utredning örn och på vilka villkor ett statsförvärv av Mellersta

Södermanlands järnväg må komma till stånd.

I fråga örn de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till vad motionerna därutinnan innehålla.

Norra Södermanlands järnväg (Nyby bruk—Eskilstuna—Södertälje) har en

längd å linjen mellan Nyby bruk och Södertälje södra station av 90 kilometer.

Härtill komma bibanor från nämnda linje till Strängnäs, respektive Mariefred

(15, respektive 3 kilometer) samt linjedelcn Nyby bruk—Mälarbaden (4 kilometer)

ävensom spårförbindelser till Eskilstuna norra station och Igelstaviken

(Södertälje uthamn). Järnvägens spårvidd och normalsektion äro lika med

statens järnvägars.

Till anläggande av järnvägen Nyby bruk^Södertälje med bibanor, för vilken

anläggning kostnaden enligt fastställd beräkning upptagits till 3,600,000 kro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

nor, beviljade Kungl. Majit den 6 november 1891 ett lån å 1,800,000 kronor,

att utgå av de medel, som 1891 års riksdag ställt till Kungl. Majits förfogande

till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Nämnda lån utbetalades i sin helhet till bolaget under åren 1892—1896 mot

avlämnande av föreskriven säkerhet, vilken innehaves av riksgäldskontoret.

Sedermera medgav 1897 års riksdag (skrivelse nr 56), att den ränta, som

enligt gällande föreskrifter bör till riksgäldskontoret erläggas å uteblivna inbetalningsbelopp

för lån till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar,

från och med år 1898 skall å alla dylika lån beräknas efter fem procent örn året.

Med bifall till av Kungl. Majit i proposition nr 157 framställt förslag medgav

1917 års riksdag (skrivelse nr 191), att de den 31 december 1917 förfallna

annuitets- och räntebeloppen, 1,065,515 kronor 2 öre, å förenämnda den 6 november

1891 beviljade statslån finge räknat från och med år 1918 och på vissa

angivna villkor kapitaliseras såsom särskilt lån till bolaget.

I skrivelse den 29 september 1930 har Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag

framställt förslag örn statens förvärvande av bolagets järnväg.

Körande bolagets ekonomiska ställning och förutsättningar hava på föranstaltande

av fullmäktige i riksgäldskontoret verkställts vissa utredningar, varav

inhämtas bland annat följande.

Af färsresultaten vid järnvägen hade under senare år utfallit på följande sätti

Å r

Inkomster

Driftkost-

nader

Drift-

överskott

Räntor

Avsättningar

till förny- elsefond

Vinst eller

förlust

K r o

nor

1924.........

1,491,774

1,372,757

119,017

121,256

— 2,239

1925.........

1,286,023

1,262,866

23,157

129,704

_

— 106,547

1926.........

1,261,102

1,202,023

59,079

130,920

_

— 71,841

1927.........

1,258,636

1.103,953

154,683

134,511

_

+ 20,172

1928.........

1,250,872

994,301

256,571

141,046

_

+ 115,525

1929.........

1,271,932

979,492

292,440

136,405

47,000

+ 109,035

Sammanställningen gåve vid handen, att järnvägens affärsresultat sedan år

1924 undergått en mycket väsentlig förbättring.

I fråga örn de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt drift, därest järnvägen

bibehålies som enskild bana, har lämnats följande sammanställning av

järnvägens under senare år uppnådda och för närmast kommande år beräkna

gsbara driftsresultat.

År 1928

År 1929

Beräknade

medeltal

K

rönö

för åren

1931—1934

r

. 1,251,000

1,272,000

1,190,000

. * 994,000

1,026,000

1,144,000

. 257,000

246,000

46,000

Bolaget hade, sedan dess ställning år 1917 sanerats, under åren 1918—1924

investerat i företaget omkring 265,500 kronor nytt kapital. Medel härtill hade

i huvudsak åstadkommits genom upplåning, varvid styrelsens medlemmar iklätt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

9

sig borgen för ett lån å löpande räkning, som viss tid stigit till omkring 800,000

kronor.

För bedömande av de förändringar i bolagets affärsställning, som inträtt

efter år 1924, framlägges följande jämförelse mellan huvudpostema i bolagets

balansräkningar för åren 1924 och 1929:

Ökning eller

minskning

1924-1929

31 december

1924

31 december

1929

Tillgångar.

Krono

r

Järnvägsanläggningen med

rullande

5,168,589

610,348

materiel, inventarier och förråd .... 5,778,937

—

Banker och kassabehållning

........ 25,894

128,235

+ 102,341

Aktier och obligationer ....

........ .

14,704

+

14,704

Diverse fordringar ........

23,818

+

23,818

Balanserad förlust ........

........ 65,373

—

—

65,373

Summa 5,870,204

5,335,346

—

534,858

Skulder.

Egentliga skulder:

Statslån ..................

,....... 2,711,684

3,338,494

+

626,810

Bankskulder ..............

........ 199,049

—

—

199,049

Fraktskulder m. m.........

........ 149,918

184,853

+

34,935

Summa egentliga skulder 3,060,651

3,523,347

+

462,696

Eget kapital:

Aktiekapital ..............

........ 1,803,900

1,803,900

_

........ 5.653

7,126

+

1,473

Fond för underhåll och reparation av

bana och rullande materiel

........ 1,000,000

—

— 1,000,000

Balanserade vinstmedel . ...

........ —

973

+

973

Summa eget kapital 2,809,553 1,811,999 — 997.554

» Summa skulder 5,870,204 5,335,346 — 534,858

Över bolagets framställning och den sålunda återgivna utredningen hava

utlåtanden avgivits den 14 november 1930 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt den 3 december 1930 av järnvägsstyrelsen. Därefter hava

fullmäktige i riksgäldskontoret inkommit med ett den 9 januari 1931

dagtecknat yttrande, i anledning varav järnvägsstyrelsen den 21 i samma

månad avgivit förnyat utlåtande. Vidare har riksräkenskapsverket den 27

januari 1931 avgivit infordrat utlåtande i ärendet, varefter fullmäktige i riksgäldskontoret

den 5 februari 1931 ånyo yttrat sig.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har på anförda skäl tillstyrkt järnvägens

övergång till statsbanorna.

Järnvägsstyrelsen tillstyrker i sitt utlåtande den 3 december 1930 bifall

till bolagets framställning under förutsättning, att staten frikallas från av

Eskilstuna stad vid aktieteckningen gjorda förbehåll ifråga om stationsförhållandena

i staden, att styrelsen — på sätt i utlåtandet närmare utvecklats — vid

övertagandet erhåller fria händer att ordna driften a linjen Eskilstuna—Målar - baden samt att sådana bestämmelser träffas rörande finansieringen, att ingen

del av det i statens järnvägars räkenskaper införda nya kapitalet må föras

under rubriken lånemedel att förräntas med trafikinkomster.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i sitt yttrande den 9 januari 1931 —

efter erinran att annuiteterna å statslånen utgjorde 90,000 respektive 53,000

kronor och att det alltså ålåge bolaget att årligen till riksgäldskontoret inbetala

tillsammans 143,000 kronor — anfört huvudsakligen följande:

Under åren 1918—1930 har bolaget å sin skuld för statslånen inbetalat sammanlagt

881,186 kronor 8 öre eller i medeltal för varje år 67,784 kronor.

Skulden för lånen har i följd härav år efter år ökats med debiterade, oguldna

räntor och utgjorde vid 1930 års slut 3,479,720 kronor 35 öre. Följande sammanställning

utvisar fördelningen av detta belopp på förfallen och icke förfallen

skuld:

1891 års statslån:

Förfallen skuld. Icke förfallen skuld.

Kapital .................. kronor 226,670: 25 kronor 1,145,193: 90

Ränta .................... » 403,329: 75 » 12,740: 28

Överränta.................. > 102,287:50 . —

Anståndsränta ...............— ''_» 184,022: 50

Summa kronor 732,287: 50_kronor 1,341,956: 68

Hela skulden för lånet utgjorde ............ kronor 2,074,244: 18

1917 års statslån:

Förfallen skuld.

Icke förfallen skuld.

Kapital.................... kronor 52,756: 30 kronor 978,826: 17

Ränta .................... » 318,243: 70 , —

överränta.................. » 55.650:— —

Summa kronor 426,650

Hela skulden för lånet utgjorde ............

—__kronor 978,826: 17

kronor 1,405,476: 17

Såsom såväl bolaget som järnvägsstyrelsen framhållit, tala goda skäl för en

sådan lösning av frågan örn Norra Södermanlands järnvägs framtid, och fullmäktige

skulle för sin del vara villiga att förorda förslagets genomförande,

under förutsättning att den av ett eventuellt statsinköp föranledda regleringen

mellan allmänna järnvägslånefonden och statens järnvägars fond kunde ske på

ett ur fullmäktiges synpunkt tillfredsställande sätt. Het av järnvägsstyrelsen

såsom villkor för dess tillstyrkande av statsförvärvet uppställda kravet, att

ingen del av det i ifrågavarande järnväg nedlagda statskapitalet i statens järnvägars

räkenskaper skall upptagas såsom lånemedel, att förräntas med trafikinkomster,

anse fullmäktige för sin del ej böra godtagas. Då fråga uppstår örn

förvärvande för statens räkning av enskild med statslån understödd järnväg,

utan att tvång därtill föreligger, synes det fullmäktige, att man ej kan bortse

från det eventuella affärsvärde, en sådan järnväg såsom enskilt företag kan

äga. Enligt fullmäktiges mening torde man i princip böra hålla på att ett

belopp, motsvarande berörda affärsvärde, efter statsförvärvet bör förräntas av

statens järnvägar, såvida ej omständigheterna i något särskilt fall skulle tala

för en nedsättning av detta räntekrav. Att staten utan tvingande skäl skulle

förvärva en enskild järnväg, som ej saknar allt affärsvärde, och införliva den

med statens järnvägar utan att åtminstone någon del av det i järnvägen nedlagda

statskapitalet skulle behöva förräntas, måste fullmäktige från sin synpunkt

finna betänkligt och lätt kunna leda till mindre önskvärda utvidgningar

av statens järnvägsnät.

Av den verkställda utredningen rörande Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag

framgår såsom sannolikt, att bolaget, därest dess järnväg bibehålies och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

11

underhålles i ungefär nuvarande skick, tills vidare skulle bliva i stånd att å

statslånen inbetala i genomsnitt omkring 50,000 kronor årligen. Järnvägen får

sålunda i dess nuvarande ägares hand anses äga ett affärsvärde av omkring en

miljon kronor, vilket belopp med tillämpning av förberörda princip borde efter

ett eventuellt förstatligande förräntas av statens järnvägar. Med hänsyn till de

stora och dyrbara ombyggnadsarbeten å banan, som torde bliva oundgängligen

nödvändiga efter dess förstatligande, anse fullmäktige emellertid skäl föreligga

att begränsa förräntningskravet till en halv å tre fjärdedels miljon kronor. Från

allmänna järnvägslånefonden till statens järnvägars fond torde böra överföras

ett belopp, motsvarande statens kvarvarande kapitalfordran för det ursprungliga

statslånet å 1,800,000 kronor, vilken fordran vid 1930 års utgång utgjorde

1,601,869 kronor 44 öre. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och det belopp,

som uppfördes bland statens järnvägars lånemedelskapital, skulle påföras statens

järnvägars icke räntepliktiga kapital. Den del slutligen av statens fordran,

görn överstege nyssberörda kapitalfordran, skulle utan vidare kunna avskrivas.

Fullmäktige vilja erinra örn att, då 1930 års riksdag beslöt att Markaryd—- Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar skulle förvärvas av staten, föreskrevs,

att den förra järnvägen skulle i statens järnvägars räkenskaper uppföras

med en summa, motsvarande statslånets kapitalbelopp, 561,000 kronor/

samt att därav ett belopp av 325,000 kronor, motsvarande vad Hässleholm—

Markaryds järnvägsaktiebolag erbjudit sig att erlägga för inköp av Markaryd—

Veinge järnväg och varå alltså full förräntning skulle kunna påräknas, skulle

bokföras såsom lånemedel. Mot denna föreskrift hade järnvägsstyrelsen ej haft

något att erinra, ehuru styrelsen i annat sammanhang uttalat, att det vore

möjligt, att den inkomstminskning, som uppkomme genom den med en införlivning

med statens järnvägar av Hässleholm—-Markaryds och Markaryd—

Veinge järnvägar förbunda taxesänkningen kunde komma att något överväga

de besparingar, som uppkomme, och de järnvägsekonomiska fördelar i övrigt,

som vunnes vid en sammanslagning.

Därest de av fullmäktige antydda synpunkterna skulle föranleda till, att

något förstatligande av Norra Södermanlands järnväg nu ej kommer till stånd,

torde järnvägen, yttra fullmäktige slutligen, komma att tills vidare förbliva i

huvudsakligen samma skick som för närvarande, då nödiga medel för dess ombyggnad

ej lära kunna anskaffas, och fullmäktige komma då givetvis att taga

under närmare övervägande, huru stort belopp bolaget må berättigas att förfoga

över för förnyelseändamål och vilka åtgärder i övrigt, som kunna erfordras

för bevakande av statens rätt hos järnvägsbolaget.

I utlåtandet den 21 januari 1931, avgivet med anledning av vad fullmäktige

i riksgäldskontoret anfört, förklarar sig järnvägsstyrelsen icke kunna biträda

den av fullmäktige i princip hävdade uppfattningen, att vid statsförvärv av

enskild järnväg ett belopp, motsvarande det affärsvärde, som järnvägen såsom

enskilt företag kunde anses äga, borde, när tvång till förstatligande ej förelåge,

förräntas av statens järnvägar, dock att undantag från regeln skulle kunna

medgivas, när omständigheterna i något särskilt fall talade för en nedsättning

av detta räntekrav. Styrelsen jdtrar vidare bland annat följande:

Styrelsen vill emellertid erkänna, att det belopp, om vars bokföring antingen

som lånekapital eller som annat kapital nu närmast är fråga, särskilt efter den

reduktion som fullmäktige velat medgiva, icke är av den storleksordning, att

det taget för sig kan öva något nämnvärt inflytande på statens järnvägars förräntningsmöjligheter.

Såsom styrelsen i sitt tidigare yttrande anfört, kan man

ock räkna med, att en övergång till statsbanetaxan skall medföra en vittgående

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

förskjutning till banans fördel av konkurrensläget mellan olika transportmedel

(järnvägen, bilar och sjöfart) ävensom, och man bör måhända i detta fall säga

framförallt, en avsevärd förbättring för det berörda trafikområdets näringsliv.

Tydligt är vidare, att järnvägens avsedda förstärkning och den bättre tidtabell,

som i följd härav kan införas, kommer att kraftigt verka i samma riktning. Örn

också järnvägen under en första trafikperiod i statens hand måste beräknas

komma att lämna underskott, så kan det därför måhända ej vara helt uteslutet,

att järnvägens affärsresultat kan efter hand komma att så förbättras, att underskottet

bortfaller och förbytes i någon mindre vinst.

Med utgångspunkt från ett sådant antagande och med syfte att finna en

brygga mellan motsättningarna, sådana de i detta speciella fall uppträda, skulle

järnvägsstyrelsen, med försvar i sin övertygelse, att ett förstatligande av berörda

bana är ur allmännyttans synpunkt önskvärd, kunna biträda fullmäktiges förslag

att vid Norra Södermanlands järnvägs övertagande uppföra 500,000 kronor

såsom statens järnvägars lånekapital, med förbehåll allenast att berörda belopp

tills vidare i statens järnvägars räkenskaper uppföres såsom annat kapital och

i räkenskaperna överföres till lånekapital, först sedan frilla tio räkenskapsår

förflutit, sedan statens järnvägar övertagit och fått på avsett sätt utrusta banan

till bättre kapacitet. Styrelsen får erinra, att ett dylikt till tiden begränsat

frikallande från förräntningskravet står i god överensstämmelse med vissa uppgörelser,

som med statsmakternas bifall träffats mellan fullmäktige och enskilda

järnvägar, vilka under en tid behöva anlita alla överskottsmedel för

genomförande av behövliga moderniseringsarbeten.

Vid övertagandet av Norra Södermanlands järnväg skulle enligt detta alternativ

från allmänna järnvägslånefonden till statens järnvägars fond enligt riksgäldskontorets

förslag överföras ett belopp av 1,601,869 kronor 44 öre, varav i

statens järnvägars räkenskaper skulle uppföras 500,000 kronor å kontot för lånemedel

och 1,101,869 kronor 44 öre å kontot för annat kapital, dock att förstnämnda

belopp skulle tills vidare föras å konto för annat kapital och överflyttas

till konto för lånekapital, först sedan Norra Södermanlands järnväg varit under

fulla 12 år införlivad med statens järnvägar, varvid styrelsen beräknar att få

under loppet av räkenskapsåren 1932 och 1933 utföra de förstärkningsarbeten

å banan, varom talas såväl i de av riksgäldskontoret utsedda sakkunnigas promemoria

av den 31 oktober 1930 som i styrelsens föregående yttrande av den

3 december 1930.

Riksräkenskapsverkct har i sitt utlåtande anfört, att ämbetsverket funnit sig

icke kunna förorda föreliggande förslag till statsförvärv av Norra Södermanlands

järnväg. Till stöd härför har ämbetsverket framhållit, att ett förvärv av

järnvägsanläggningen för statens räkning och järnvägens införlivande med

statens järnvägar på de av järnvägsstyrelsen och riksgäldsfullmäktige godkända

villkoren skulle enligt järnvägsstyrelsens beräkningar medföra, att

järnvägens drift åtminstone under en följd av år skulle åsamka statens

järnvägar direkt förlust. Med hänsyn härtill och då därjämte vid ett

förstatligande av järnvägen betydande kapitalutlägg erfordras för att bringa

järnvägen i fullgott skick, vore det uppenbart, att järnvägen i statens järnvägars

hand ägde ett väsentligt lägre affärsvärde än för järnvägens nuvarande ägare.

Ett förstatligande av järnvägen skulle följaktligen ytterligare stegra den till

omkring 2,500,000 kronor beräknade förlust, som statsverket måste anses hava

redan nu lidit.

Riksräkenskapsverket har emellertid — därest av skäl, som av järnvägs
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

13

styrelsen angivits i dess utlåtande den 3 december 1930, ett förstatligande av

Norra Södermanlands järnväg likväl skulle anses önskvärt och statsinköp i

överensstämmelse härmed komma till stånd — ansett sig böra beröra spörsmålet

om den härvid erforderliga regleringen mellan allmänna järnvägslånefonden

och statens järnvägars fond och därutinnan yttrat, att vid nu ifrågavarande

överflyttning av statskapital från riksgäldskontoret till statens järnvägar

de i statens järnvägars fond redovisade kapitaltillgångarna ej borde uppskrivas

med högre belopp än som motsvarar den berörda järnvägens affärsvärde

såsom enskilt företag eller högst 1,000,000 kronor.

Beträffande den bokföringsmässiga redovisningen av järnvägsanläggningen,

därest den ifrågasatta överlåtelsen genomföres, anser riksräkenskapsverket skäl

icke föreligga att vid överförandet till statsbanorna av enskild järnväg i statens

järnvägars räkenskaper såsom lånemedelskapital upptaga större belopp än som

kan med tämlig visshet beräknas bliva förräntat. I enlighet härmed och med

tagen hänsyn till föreliggande omständigheter finner riksräkenskapsverket sig

på denna punkt böra förorda järnvägsstyrelsens ursprungliga, i utlåtandet den

3 december 1930 framställda yrkande, enligt vilket järnvägens bokförda värde

till ingen del skulle bliva i statens järnvägars räkenskaper redovisat såsom härrörande

av lånemedel. Järnvägsstyrelsens alternativa förslag i utlåtandet den

21 januari 1931 — att i räkenskaperna tillsvidare uppföra hela det bokförda

värdet såsom annat kapital än lanemedelskapital men efter vissa ar överföra

500,000 kronor till kontot för lånemedelskapital — finner sig riksräkenskapsverket

med hänsyn till de budgettekniska komplikationer, som en sådan anordning

skulle medföra, icke kunna tillstyrka.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i förnyat yttrande anfört bland annat

följande:

Fullmäktige vidhålla sitt av järnvägsstyrelsen biträdda uttalande, att vid

ett statsförvärv från allmänna järnvägslånefonden till statens järnvägars fond

bör överföras ett belopp, motsvarande statens kvarvarande kapitalfordran för

det ursprungliga statslånet, vid 1930 års slut uppgående till 1,601,869 kronor

4:4: öre.

Av'' nyssberörda belopp skulle enligt järnvägsstyrelsens förslag 500,000

kronor i statens järnvägars räkenskaper uppföras å kontot för lånemedel och

1,101,869 kronor 44 öre å kontot för annat kapital, dock att förstnämnda belopp

tills vidare skulle föras å konto för annat kapital och överflyttas till konto för

lånekapital först sedan Norra Södermanlands järnväg under fulla tolv år varit

införlivad med statens järnvägar. Riksräkenskapsverket har med hänsyn till

de budgettekniska komplikationer, som en sådan anordning skulle medföra, förklarat

sig ej kunna tillstyrka densamma. Fullmäktige kunna emellertid ej

finna, att den förordade anordningen skulle behöva medföra några egentliga

svårigheter av nämnda art. Den del av statens lånefordran hos järnvägsbolaget,

som överstiger 1,601,869 kronor 44 öre, bör utan vidare avskrivas. Av sistnämnda

belopp böra 1,101,869 kronor 44 öre jämväl avskrivas men riksgäldskontoret

beredas täckning därför ur fonden för statsskuldens amortering och

beträffande berörda 500,000 kronor i riksgäldskontorets böcker antecknas, att

beloppet överförts till statens järnvägars kapital, dock med förräntningsskyldighet

först efter vissa år. Någon avskrivning och ersättning av berörda

500,000 kronor skulle således ej ifrågakomma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

Departementschefen har yttrat bland annat:

Järnvägsanläggningen påbörjades år 1891, och år 1895 öppnades järnvägen

för allmän trafik. Under den avsevärda tid, banan sålunda ägt bestånd, bär

den visat sig vara av stor betydelse för därav berörda trakter med deras åtminstone

delvis avlägsna belägenhet i förhållande till andra järnvägsförbindelser.

Utan tvivel har järnvägen verksamt bidragit att främja ifrågavarande trakters

näringsliv. Trafikomfattningen har likväl icke varit tillräcklig för att möjliggöra

ett tillfredsställande ekonomiskt resultat av driften. På grund härav och

till följd av startkapitalets knapphet har den ekonomiska grundvalen för bolagets

rörelse redan från början varit svag, vilket medfört svårigheter för bolaget

att fullgöra sina förpliktelser på grund av erhållna statslån.

Redan år 1917 vidtogs, såsom i den föregående redogörelsen omnämnts, en

reglering av bolagets skuldförhållande till staten. Denna reglering medförde

dock endast en tillfällig lättnad i företagets svårigheter, och bolaget har även

efter regleringens genomförande endast i mycket begränsad omfattning kunnat

fullgöra sina förpliktelser på grund av statslånen. Utsikterna till ändring härutinnan

måste, enligt vad den förebragta utredningen giver vid handen, anses

vara mycket små. _ Utredningen synes nämligen ådagalägga att, trots de allra

senaste arens relativt gynnsamma resultat, en ytterligare försämring i bolagets

ekonomiska läge inom en nära framtid kan väntas inträda dels till följd av

genomförda taxesänkningar tick dels på grund av betydande utgifter för nödvändiga

åtgärder, som redan beslutats eller ansetts böra inom kort komma till

utförande.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden har bolaget ansett sig böra hembjuda

bolagets järnväg och övriga tillgångar till staten på villkor att staten

övertager bolagets skulder och förbindelser samt införlivar järnvägen med

statens järnvägar ävensom beträffande bolagets personal och pensionärer tilllämpar

i liknande fall vanliga grunder. Åtgärder för statsförvärv av järnvägen

hava tillstyrkts såväl av järnvägsstyrelsen som av övriga i ärendet hörda

myndigheter med undantag av riksräkenskapsverket.

Järnvägsstyrelsen har grundat sitt ståndpunktstagande därpå, att å ena sidan

järnvägens trafikområde trots förefintligheten av tät bebyggelse och ej obetydlig

industri är alltför svagt för att banan under nuvarande förhållanden skall kunna

såsom fristående företag bestå och fullgöra sina ekonomiska förpliktelser men att

å andra sidan skälig hänsyn till ortens näringsliv och behov av tillfredsställande

trafikförhållanden synes utesluta ett nedläggande av banan. Därjämte har beaktats,

att en för järnvägens bestånd önskvärd fusion icke synes möjlig att

genomföra annorledes än genom statsförvärv. Då de sålunda antydda omständigheterna

synas mig innebära vägande skäl för statsförvärv av järnvägen, har

jag — trots att driftsresultatet under de närmaste åren, bland annat med hänsyn

till oundgängliga kostnader för förnyelsearbeten, även efter banans införlivande

med statens järnvägar får beräknas bliva mindre tillfredsställande — funnit

mig böra tillstyrka, att åtgärder vidtagas för ett sådant förvärvs genomförande

på villkor, som av bolaget föreslagits, dock under viss förutsättning, vartill jag

i det följande återkommer. Uppenbarligen skulle järnvägens uppgående i statsbanenätet

med därav följande gynnsammare taxor och förbättrade trafikförhållanden

i övrigt för ortens befolkning och näringsliv medföra betydelsefulla

fördelar. Det torde också kunna förväntas att, sedan erforderliga förstärkningsarbeten

å banan blivit verkställda -— för vilkas genomförande dock, såsom

järnvägsstyrelsen anfört, kräves investering av nytt statskapital — det

ekonomiska utbytet av järnvägens drift skall efter hand förbättras.

.. Såsom nyss nämnts innebär det föreliggande förslaget, att staten vid förvärv

av banan skulle övertaga även järnvägsbolagets skulder och förbindelser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

15

Med hänsyn härtill må beträffande bolagets nuvarande ställning lämnas följande

uppgifter. Av en i det föregående meddelad sammanställning beträffande

läget vid utgången av år 1929 framgår, att bolagets egentliga skulder utöver

förpliktelser på grund av statslånen vid nämnda tidpunkt utgjorde 184,853

kronor (fraktskulder m. m.). Motsvarande summa utgjorde enligt införskaffade

uppgifter den 17 februari 1931 85,500 kronor, vilken siffra emellertid — då

avräkning för januari månads samtrafik ännu ej hunnit avslutas — är endast

approximativt beräknad. Bolagets banktillgodohavanden uppgingo sistnämnda

dag till 145,130 kronor. Hos järnvägsstyrelsen äro såsom säkerhet för samtrafiksmedel

deponerade obligationer till belopp av 45,000 kronor. Nu meddelade

uppgifter visa sålunda, att bolagets kontanta tillgodohavanden för närvarande

avsevärt överstiga den tillfälliga skulden. Anledning synes icke föreligga

att antaga, att bolagets ställning skall undergå nämnvärd förändring

under tiden intill ett avgörande i förevarande fråga. I detta samnlanhang må

omnämnas, att från bolagets sida avgivits en den 17 februari 1931 dagtecknad

förklaring, enligt vilken bolaget förbundit sig att icke disponera sina tillgångar

eller ikläda sig förpliktelser för andra ändamål än det normala uppehållandet

av driften å bolagets järnväg.

I fråga örn den reglering mellan allmänna järnvägslånefonden och statens

järnvägars fond, som vid ett statsförvärv av banan bör äga, rum, har jag ansett

mig böra tillstyrka det av järnvägsstyrelsen framlagda och av fullmäktige i

riksgäldskontoret biträdda förslaget. Detta förslag, som överensstämmer med

statsmakternas under de senaste åren fattade beslut i liknande fall, innebär att

från järnvägslånefonden skulle till statens järnvägars fond överföras ett belopp

av 1,601,869 kronor 44 öre, motsvarande statens den 1 januari 1931 kvarstående

kapitalfordran för bolagets lån. Vidkommande bokföringen i statens järnvägars

räkenskaper av nämnda belopp, synas med hänsyn till omständigheterna

skäl föreligga för bifall till det förslag, varom järnvägsstyrelsen och riksgäldsfullmäktige

numera enat sig och som går ut på att endast 500,000 kronor skulle

upptagas såsom lånekapital. Likaledes ansluter jag mig till järnvägsstyrelsens

av riksgäldsfullmäktige biträdda mening, att nyssnämnda belopp 500,000 kronor

bör upptagas under kontot för lånekapital först sedan 10 år förflutit efter det

förbättringsarbeten å banan verkställts. Enligt de av järnvägsstyrelsen gjorda

beräkningarna skulle detta innebära, att beloppets upptagande såsom lånekapital

skulle äga rum först 12 år efter det att järnvägen övertagits av staten.

I överensstämmelse med vad jag nu tillstyrkt skulle alltså i samband med

statens övertagande av järnvägen från allmänna järnvägslånefonden till statens

järnvägars fond överföras ett belopp av 1,601,869 kronor 44 öre. Detta belopp

skulle tills vidare i sin helhet redovisas såsom annat kapital än lånekapital,

men efter 12 års förlopp skulle därav en summa av 500,000 kronor överföras

till kontot för lånekapital, medan återstoden eller 1,101,869 kronor 44 öre fortfarande

skulle redovisas såsom annat kapital. Täckning för sistnämnda belopp

skulle beredas riksgäldskontoret ur fonden för statsskuldens amortering. Yad

av statens fordran hos bolaget överstiger 1,601,869 kronor 44 öre skulle omedelbart

avskrivas.

Enligt min uppfattning torde det förfaringssätt, som sålunda tillstyrkts beträffande

redovisningen av det till statens järnvägars fond överförda beloppet,

icke behöva medföra budgettekniska olägenheter av den art, att de böra stå

hindrande i vägren för förslagets genomförande.

På sätt av den föregående redogörelsen framgår, har järnvägsstyrelsen såsom

förutsättning för statsförvärv av Norra Södermanlands järnväg uppställt

krav på, att staten skulle frikallas från av Eskilstuna stad vid aktieteckning i

järnvägsbolaget gjorda förbehåll beträffande stationsförhållandena i Eskilstuna.

Med anledning härav har bolaget hos stadsfullmäktige gjort framställ
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

Utskottets

yttrande.

ning om eftergivande från stadens sida av nyssnämnda förbehåll under förutsättning,

dels att Eskilstuna stad beredes tillfälle att yttra sig, då fråga är örn

väsentlig förändring av nuvarande stationsförhållanden inom staden, dels att

för stadens industrier med egna järnvägsspår komma att tillämpas trafikeringsbestämmelser,

likartade med dem som gälla för statens järnvägars bispårstrafikanter

å andra orter. Enligt vad jag inhämtat, hava stadsfullmäktige genom

beslut^ den 12 februari 1931 förklarat sig i princip icke hava något att erinra

mot bifall till bolagets framställning. I anslutning härtill och då ett slopande

av Eskilstuna norra station skulle nödvändiggöra ändring av en mellan staden

och bolaget träffad överenskommelse angående bevakning m. m. vid korsningar

i samma plan mellan järnväg och gata, hava fullmäktige samtidigt bemyndigat

drätselkammaren att träffa överenskommelse angående stationsförhållandena

och vad därmed sammanhänger. Då jag biträder den uppfattning, som legat

till grund för järnvägsstyrelsens förslag på ifrågavarande punkt, anser jag, att

såsom förutsättning för statens övertagande av järnvägen bör upprätthållas

brav på att möjlighet beredes staten att på ett ur statens järnvägars synpunkt

tillfredsställande sätt ordna nu berörda förhållanden. Vidare torde, såsom järnvägsstyrelsen

också förutsatt, statens järnvägar böra hava fria händer att

efter banans övertagande beträffande trafiken å linjen Eskilstuna—Mälarbaden

vidtaga de åtgärder, som prövas lämpliga för ernående av bästa möjliga ekonomiska

resultat. Enligt vad jag inhämtat, föreligga icke från bolagets sida ingångna

förpliktelser av sådan art, att de ligga hindrande i vägen härför.

I fråga örn järnvägsbolagets personal och pensionärer torde, såsom från

bolagets sida förutsatts, vid ett statsförvärv av järnvägen böra tillämpas samma

grunder, som kommit till användning vid statens övertagande av andra enskilda

järnvägar och senast vid övertagande av Markaryd—Veinge samt Hässleholm—

Markaryds järnvägar. Omnämnas må, att enligt inhämtade upplysningar för

närvarande antalet befattningshavare utgör 176 samt pensionärer 21.

Att nu bestämma tidpunkten för statens övertagande av järnvägen erbjuder

vissa svårigheter och torde ej heller vara nödvändigt. Förslagsvis torde man

emellertid kunna utgå från att det bör ske den 1 juli 1931.

Slutligen vill jag — efter att på denna punkt hava samrått med chefen för

finansdepartementet — framhålla, att anledning icke synes föreligga att i

detta sammanhang upptaga frågan örn en generell nedskrivning av oräntabelt

lånekapital i statens järnvägslånefonder.

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag om statsinlösen av

Morra Södermanlands järnväg efter de grunder, som i propositionen angivas.

I anslutning till den av herr Anderson i Storegården i ämnet väckta motionen

anser sig emellertid utskottet böra uttala, att med statens järnvägars allmänna

skyldighet att övertaga banans nuvarande personal ej bör få följa någon rätt för

ifrågavarande befattningshavare till avlöningsförmåner, som överstiga vad som

efter statliga avlöningsnormer kan anses skäligt.

Vidkommande därefter den väckta motionen om statsförvärv jämväl av

Mellersta Södermanlands järnväg får utskottet anföra följande. Nämnda 23 km.

långa, i nord-sydlig riktning löpande bana sammanknyter den nu av Kungl.

Maj :t till statinlösen föreslagna järnvägslinjen Södertälje—Eskilstuna och statsbanelinjen

Södertälje—Katrineholm. Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolag

har emellertid i en den 28 april 1931 dagtecknad ansökning hos Kungl.

Maj:t anhållit örn en utredning av liknande beskaffenhet som i motionerna

begäres. Då det alltså kan förväntas, att ifrågavarande inlösningsspörsmål

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

17

prövas utan någon särskild framställning i ämnet från riksdagen, får utskottet

avstyrka motionerna.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

må medgiva, att Norra Södermanlands järnväg må av

staten förvärvas i enlighet med de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 20 februari 1931 av departementschefen

förordade grunder;

b) att den av herr Anderson i Storegården i ämnet väckta motionen

II: 372 må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört;

c) att den av herr Andersson i Dunker m. fl. i ämnet väckta

motionen II: 373 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 130.

Reservation

av herr Törnkvist i Karlskrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. Ösarn!. 99 haft. (Nr 130—131.) aai ai 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Norra Södermanlands järnväg jämte en i ämnet väckt motion. s. 3 i texten