Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående grunder för fördelning av driftkostnaderna för en planerad centralanstalt för radioterapi vid Lunds lasarett.

1931-05-12 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:136, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående grunder för fördelning av driftkostnaderna för en planerad centralanstalt för radioterapi vid Lunds lasarett.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

1

Nr 136.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1931 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående

grunder för fördelning av driftkostnaderna

för en planerad centralanstalt för radioterapi vid

Lunds lasarett.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1931 dagtecknad proposition, nr

196, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl.

Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

nämnda dag, föreslagit riksdagen att godkänna av chefen för socialdepartementet

i sagda statsrådsprotokoll angivna grunder för fördelning av

driftkostnaderna för en blivande centralanstalt för radioterapi vid kräfta,

avsedd att inrättas i anslutning till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund (Lunds lasarett).

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet. I

I skrivelse den 13 februari 1931 har styrelsen för Konung Gustaf V:s

jubileumsfond gjort framställning angående fastställande av grunder för fördelningen

av driftkostnaderna m. m. vid två s. k. centralanstalter för radioterapi

vid kräfta, avsedda att inrättas, den ena i anslutning till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett) och den andra vid Allmänna

och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Nämnda fond tillkom som bekant genom en nationalinsamling under år

1928 i anledning av Konung Gustaf V:s 70-årsdag och inbragte ett belopp

av omkring 5,060,000 kronor. Beträffande denna nationalgåva bestämde

Hans Majit Konungen, att den under namn av Konung Gustaf Y:s jubileumsfond

skulle användas till bekämpande av kräftsjukdomarna i vårt land

samt till befrämjande av det vetenskapliga studiet av dessa sjukdomar.

Därjämte uppdrog Hans Majit Konungen åt en kommitté att inkomma med

förslag huru fonden borde för nämnda ändamål användas.

Efter hörande bland annat av cancerföreningen i Stockholm avgav kommittén

betänkande och förslag i ämnet den 23 maj 1929. För innehållet

av detta betänkande återfinnes en redogörelse å sid. 2—4 i statsrådsprotokollet,

vartill utskottet tillåter sig hänvisa. Här må dock erinras, att enligt

kommitténs förslag tre specialanstalter för radioterapi vid kräfta skulle inrättas,

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 63 haft. (Nr 136.)

lolo si

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

vilka lämpligen borde förläggas till Stockholm, Lund och Göteborg. Dessa

anstalter — av kommittén benämnda centralanstalter — borde örn så behövdes

vara tillgängliga för kräftsjuka från hela riket. Då emellertid i praktiken en

centralanstalt i första hand skulle komma att anlitas av sjuka från det område

av riket, för vilket anstalten på grund av sitt läge vore närmast tillgänglig,

ansåg kommittén ändamålsenligt, att riket uppdelades i regioner motsvarande

respektive centralanstalters verksamhetsområden. Enligt en av kommittén

företagen regionsindelning skulle Lundaanstaltens verksamhetsområde

lämpligen omfatta Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Kronobergs

och södra hälften av Hallands län. Centralanstalten i Göteborg

skulle närmast avses för Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,

Värmlands samt norra hälften av Hallands län, medan Stockholmsanstaltens

verksamhetsområde skulle omfatta återstoden av landet eller i stort

sett hela mellersta och norra Sverige. Enligt kommitténs plan skulle

centralanstalten för mellersta och norra Sverige framdeles förläggas till det

blivande karolinska sjukhuset vid Norrbacka, dit då radiumhemmets verksamhet

skulle överflyttas. Antalet vårdplatser vid denna anstalt hade beräknats

till 100 allmänna samt 13 enskilda och halvenskilda. Kostnaderna

för uppförande av anstalten, som skulle benämnas »Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik», uppskattades till omkring 3,325,000 kronor, därav enligt

kommittén staten skulle betala omkring 1,325,000 kronor, cancerföreningen

enligt eget åtagande skulle erlägga högst 1,000,000 och jubileumsfonden

tillskjuta återstoden eller ungefär 1,000,000 kronor. Intill dess jubileumskliniken

bleve färdig, borde enligt kommittén radiumhemmet i dess ställe

fungera såsom centralanstalt.

Centralanstalterna i Lund och Göteborg skulle enligt kommittén utvecklas

ur de nuvarande radioterapeutiska avdelningarna därstädes, vilka genom

erforderliga nybyggnader borde erhålla ett platsantal av vardera omkring

50 vårdplatser. För nybyggnad och utrustning av vardera av sistnämnda

anstalter borde enligt kommittén jubileumsfonden tillskjuta ett belopp av

högst 600,000 kronor för inrättande av minst 25 vårdplatser.

I sitt förslag erinrade kommittén, att densamma jämlikt av Hans Majit

Konungen meddelat beslut redan av fondmedlen använt ett belopp av

1,200,000 kronor för inköp av 6 gram radium, därav 3 gram avsetts för

Stockholmsanstalten, 1V2 gram för Lundaanstalten och 11/2 gram för Göteborgsanstalten.

Enligt kommittén borde av återstående fondmedel ett belopp

av 400,000 kronor reserveras för inköp framdeles av ytterligare 2 gram

radium.

Enligt kommittéförslaget skulle vidare av jubileirmsfondens medel ett

belopp av 350,000 kronor användas såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för inrättande av särskilda forskningsavdelningar vid den blivande

jubileumskliniken i Stockholm, vilka kostnader i övrigt enligt åtagande

skulle bestridas av cancerföreningen.

Återstående fondmedel borde enligt kommittén avsättas till en särskild

forskningsfond, vars ränteavkastning borde användas till driftkostnaderna

vid sistnämnda institut samt i övrigt komma kräftforskuingen till godo.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

3

Enligt kommitténs förslag skulle — frånsett utgifter för underhåll av den

särskilda forskningsavdelningen vid jubileumskliniken — icke någon del av

jubileumsfondens medel avses för bestridande av driftkostnaderna vid ifrågavarande

centralanstalter. Kommittén, som förutsatte att spörsmålet örn fördelningen

av sistnämnda kostnader framdeles skulle bliva föremål för statsmakternas

prövning, anförde emellertid vissa synpunkter beträffande sagda

fördelning. Enligt kommitténs uppfattning borde en del av driftkostnaderna

erläggas i form av ej alltför höga legosängsavgifter, medan återstående kostnader

borde fördelas mellan å ena sidan landstingen och de städer, som ej

deltoge i landsting, samt å andra sidan statsverket. Därvid räknades med

att den på statsverket belöpande kostnaden skulle bliva ganska avsevärd.

Genom beslut den 30 maj 1929 gillade och fastställde Hans Majit Konungen

på förslag av kommittén stadgar för ifrågavarande fond.

Enligt dessa stadgar skola under namn av »Konung Gustaf V:s jubileumsfond»

under gemensam förvaltning sammanföras de medel, som insamlats

till hugfästande av Konung Gustaf V:s 70-årsdag, de medel, som cancerföreningen

i Stockholm överlämnar till jubileumsfonden, samt de medel,

som ytterligare kunna inflyta. Enligt stadgarna är jubileumsfondens ändamål

bekämpande av kräftsjukdomarna inom Sverige genom att understödja uppförande

och utrustning av vårdanstalter för kräftsjuka samt befrämjande av

det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomar. Jubileumsfonden med tillhörande

inrättningar är ställd under förvaltning av tjugufem huvudmän ävensom

en styrelse av sju personer, av vilka under Konung Gustaf Yrs regeringstid

fem utses av Hans Majit Konungen och två av styrelsen för cancerföreningen.

Samma dag godkände Hans Majit Konungen i överensstämmelse med

kommitténs förslag bestämmelser och riktlinjer rörande jubileumsfondens

användning. I fråga örn det närmare innehållet av dessa torde få hänvisas

till sid. 4 och 5 i statsrådsprotokollet.

Sedan styrelse för jubileumsfonden blivit i vederbörlig ordning utsedd, har

nämnda styrelse i överensstämmelse med sin uppgift bedrivit förhandlingar

med cancerföreningen i Stockholm beträffande samarbete för upprättande av

en jubileumsklinik, benämnd Konung Gustaf Y:s jubileumsklinik. Dessa

förhandlingar hava resulterat i träffande av en den 10 oktober 1929 dagtecknad

preliminär överenskommelse mellan fonden och föreningen avseende

upprättandet av ifrågavarande klinik. Överenskommelsen finnes i sin helhet

intagen i Kungl. Majits proposition nr 232 till 1930 års riksdag angående

uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. (sid. 97—98),

till vilken proposition må i detta hänseende hänvisas. Här må endast framhållas,

att överenskommelsen är ingången bland annat under den förutsättningen,

att en centralanstalt för radioterapi vid kräfta skall upprättas

vid det karolinska sjukhusets radioterapeutiska klinik i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som framlagts i förenämnda den 23 maj

1929 avgivna kommittébetänkande, ävensom att överenskommelsen innehåller

en föreskrift, att cancerföreningen ställer sitt nuvarande sjukhus, radiumhemmet,

till förfogande såsom centralanstalt för radioterapi vid kräfta för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

mellersta och norra Sverige, till dess jubileumsfondens verksamhet tager

sin början, under förutsättning att föreningen intill denna tid disponerar

över nämnda sjukhus.

Vidare har jubileumsfondens styrelse förhandlat dels med delegerade för

Malmöhus läns landsting angående inrättande av en centralanstalt för radioterapi

vid Lunds lasarett, dels ock med representanter för Göteborgs stads

hälsovårdsnämnd angående anordnande av en motsvarande anstalt vid Allmänna

och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Vid förhandlingarna med Malmöhus läns landsting enade sig vederbörande

om följande organisationsplan rörande upprättande av en centralanstalt av

här avsett slag vid lasarettet i Lund.

Vid Lunds lasarett borde inrättas en centralanstalt för radioterapi vid

kräfta med minst 25 vårdplatser, vilken anstalt örn så behövdes skulle vara

tillgänglig för hela riket men vars närmaste verksamhetsområde skulle utgöras

av Malmöhus län (inklusive städerna Malmö och Hälsingborg), Kristianstads

län, södra hälften av Hallands län ävensom Kronobergs, Blekinge och

Kalmar län.

För uppförande och utrustning av denna anstalt skulle av jubileumsfondens

medel ett belopp av 600,000 kronor ställas till Malmöhus läns landstings

förfogande såsom ett ouppsägbart och räntefritt lån.

Sistnämnda landsting skulle bliva ägare till anstalten och svara för byggnadsarbetet,

men byggnadsplan och kostnadsförslag skulle underställas fondens

styrelse och av denna godkännas.

Sjukvårdsmyndigheterna inom anstaltens verksamhetsområde, d. v. s. i

Malmöhus läns landsting, Kristianstads läns landsting, Blekinge läns landsting,

Kronobergs läns landsting, Hallands läns landsting, Kalmar läns södra

landsting och Kalmar läns norra landsting samt i städerna Malmö och

Hälsingborg, skulle äga rätt att disponera över de med fondmedlen upprättade

vårdplatserna i förhållande till befolkningssiffrorna inom de områden,

vederbörande sjukvårdsmyndigheter företrädde.

Malmöhus läns landsting och övriga vederbörande sjukvårdsmyndigheter

inom centralanstaltens verksamhetsområde skulle äga rätt att efter överenskommelse

sinsemellan och med jubileumsfonden härutöver på egen bekostnad

uppföra det antal vårdplatser, dessa myndigheter ansåge sig för sina egna

områden behöva.

Till anstalten skulle höra ej blott den terapi, som kunde ombesörjas

genom det av fonden överlämnade radiumförrådet (för närvarande 1.5 gr.),

utan lasarettet i Lund skulle ställa den å nuvarande röntgenavdelningen

befintliga apparaturen för strålbehandling, ävensom sitt eget radiumförråd

(405 mgr.) till anstaltens förfogande.

Anstaltens beliandlingsinstitut och poliklinik skulle stå öppna för tillgodoseendet

av jämväl det behov av radioterapi, som förefunnes för de å

övriga avdelningar av Lunds lasarett och dess polikliniker vårdade patienterna.

De genom jubileumsfondens medel upprättade vårdplatserna å anstalten

skulle vara avsedda för av svulster lidande patienter. Det vore

emellertid vederbörande sjukvårdsmyndigheter inom distriktet medgivet att

å egna platser inlägga även andra patienter, som vore i behov av radioterapi.

För fördelningen av driftkostnaderna för anstaltens vårdavdelningar och

poliklinik skulle följande grunder gälla:

a) Patient, som intoges å någon av de av jubileumsfonden bekostade

vårdplatserna skulle — oavsett örn han vore hemmahörande i det lands
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

o

tingsomräde där centralanstalten vore belägen eller icke — erlägga legosängsavgift

till det belopp, som vore fastställt för patient med hemvist inom

landstingsområdet. För medellös patient skulle motsvarande avgift erläggas

av vederbörande fattigvårdssamhälle.

b) Landsting, ävensom stad utom landsting, skulle bidraga till bestridandet

av vårdkostnaderna för de å nämnda vårdplatser intagna patienterna

med en summa av 2 kronor 50 öre per underhållsdag beträffande personer,

som ägde hemortsrätt inom vederbörande landsting, respektive stad. Detta

bidrag skulle utgöra villkor för vederbörandes rätt att förfoga över plats å

vårdavdelningarna.

c) Staten skulle bestrida dels den-återstående delen av dagkostnaden för

nämnda patienter, dels kostnaden för röntgenbehandling och radiumapplikation

i centralanstaltens behandlingsinstitut beträffande samma patienter.

Dagkostnaden skulle därvid uträknas för kalenderår enligt regeln ——-,

varvid a betecknade Lunds lasaretts samtliga driftkostnader enligt av medicinalstyrelsen

bestämd uppställning, b betecknade kostnaden för röntgenbehandling

och radium applikation i centralanstaltens behandlingsinstitut beträffande

de å centralanstaltens vårdavdelningar intagna patienterna, och n

betecknade hela antalet underhållsdagar vid lasarettet.

Kostnaden för röntgenbehandling och radiumapplikation, i nu angiven del

skulle beräknas så, att däri inginge vederbörlig uppskattning av kostnaden

för personal (utom läkare), materialåtgång, uppvärmning, nyanskaffning av

inventarier samt underhåll.

Ledningen och förvaltningen av anstalten skulle handhavas av direktionen

för Lunds lasarett. Anstalten skulle ställas till förfogande för undervisningen

vid Lunds universitets medicinska fakultet.

Anstaltens vidare utveckling skulle ombesörjas av vederbörande sjukhusmyndigheter

inom distriktet. Jubileumsfondens styrelse skulle beredas tillfälle

att yttra sig, innan åtgärd, innebärande mera ingripande eller väsentliga

förändringar eller utvidgningar av anstalten, vidtoges.

Uppkommande tvister rörande innebörden av nu angivna bestämmelser

skulle biläggas av en femmannanämnd, av vilken Konungen skulle utse en

ledamot samt jubileumsfondens styrelse och direktionen för Lunds lasarett

vardera två ledamöter. -

Skulle fråga väckas örn nedläggning eller förändring av anstaltens verksamhet,

skulle denna fråga hänskjutas till en särskild nämnd, som skulle,

utses av Konungen.

På grundval av nämnda organisationsplan har direktionen för Lunds

lasarett genom sin beredningsdelegation företagit ytterligare åtgärder för förberedande

av upprättandet av ifrågavarande centralanstalt. Därvid visade

sig, att det belopp av 600,000 kronor, som jubileumsfondens styrelse förklarat

sig villig att tillskjuta, kunde beräknas förslå till inrättande av 30 ä

35 vårdplatser. Då det ansågs önskligt, att centralanstalten komme att omfatta

50 vårdplatser, utarbetade beredningsdelegationen ett förslag, enligt

vilket landstingen och städerna inom den blivande centralanstaltens verksamhetsområde

skulle överenskomma att på egen bekostnad inrätta ytterligare

de vårdplatser, som erfordrades för att bringa anstalten upp till sistnämnda

storlek. Enligt förslaget skulle det för detta ändamål erforderliga

kapitalbeloppet av Malmöhus läns landsting, som skulle bliva ägare till centralanstalten

i dess helhet, lämpligen kunna mot ränta upplånas från jubileums
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

fonden, varefter vederbörande landsting och städer skulle hava att i förhållande

till sin folkmängd förränta det sålunda upplånade beloppet. Vid uppgörande

av detta förslag förutsattes, att den fördelning av driftkostnaderna, som skulle

äga rum enligt förut omförmälda organisationsplan, skulle bliva gällande för

samtliga de 50 vårdplatser, som enligt förslaget beräknades kunna komma

till stånd. Förslaget, mot vilket jubileumsfondens styrelse icke hade något

att erinra, godkändes av representanter för vederbörande landsting och

städer inom det avsedda Lundadistriktet, vilka enade sig om att föreslå,

att nämnda landsting och städer skulle uppställa godkännandet av den i

organisationsplanen angivna ekonomiska driftsorganisationen såsom villkor

för sin villighet att medverka till centralanstaltens uppförande.

I enlighet med av nyssnämnda representanter erhållet uppdrag hemställde

härefter Lunds lasaretts beredningsdelegation i skrivelse den 28 juni 1930 till

samtliga landsting och stadsfullmäktige inom det distrikt, som föreslagits

för ifrågavarande centralanstalt,

att vederbörande landsting och stadsfullmäktige ville i skrivelse till

jubileumsfondens styrelse förklara sin villighet att på angivna grunder medverka

till uppförandet och driften av den avsedda anstalten, utbyggd med

50 vårdplatser,

att i skrivelsen måtte uppställas som villkor för denna medverkan statsmakternas

godkännande av den föreslagna driftsorganisationen, att gälla för

samtliga vårdplatser, och

att vederbörande i skrivelsen jämväl måtte anhålla, att jubileumsfondens

styrelse ville bringa ärendet till Kungl. Maj:ts kännedom vid sådan tidpunkt,

att proposition i ärendet kunde förväntas till 1931 års riksdag.

Den av Lunds lasaretts beredningsdelegation sålunda gjorda hemställan

har bifallits av samtliga ifrågavarande landsting och stadsfullmäktige, dock

med undantag av Blekinge läns landsting, som avslagit densamma. Enligt

vad jubileumsfondens styrelse upplyst, har emellertid sedermera Blekinge

läns landstings förvaltningsutskott meddelat fondstyrelsen, att utskottet —

med hänsyn till vad detsamma numera inhämtat angående kräftsjukdomarnas

utbredning m. m. — hade för avsikt att föreslå innevarande års landsting

att på samma villkor som övriga landsting inom ifrågavarande distrikt godtaga

den föreliggande planen.

Yad härefter angår de förhandlingar, som, enligt vad förut nämnts, förts

mellan jubileumsfondens styrelse och representanter för Göteborgs stads hälsovårdsnämnd,

uppnåddes vid desamma i princip enighet örn att vid Allmänna och

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg borde ■— enligt väsentligen samma grunder,

som innehållas i den förenämnda organisationsplanen för centralanstalten

i Lund — inrättas en centralanstalt för radioterapi avsedd för västra Sverige.

Emellertid ansågo stadens representanter, att man vid nämnda sjukhus för

de närmaste åren borde inskränka sig till att inrätta en vårdavdelning av

mera provisorisk natur. I följd därav har frågan örn upprättandet och drift

av den planerade centralanstalten i Göteborg icke varit föremål för något

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

7

beslut av Göteborgs stad och ej heller varit underställd de landsting, vilka

skulle tillhöra det blivande Göteborgsdistriktet.

Efter en redogörelse av i huvudsak nu återgivet innehåll för vad i nu

berörda iirende förekommit, har departementschefen övergått till den av

jubileumsfondens styrelse gjorda, inledningsvis omnämnda framställningen.

Fondstyrelsen har däri — efter en redogörelse för de åtgärder, som från

styrelsens sida vidtagits för realiserande av planen örn inrättande av tre

radioterapeutiska centralanstalter — anfört, att enligt styrelsens uppfattning

efter tillkomsten av den avsedda jubileumskliniken driftkostnaderna vid

samtliga tre anstalter borde fördelas enligt de grunder, som innehölles i

organisationsplanen för Lundaanstalten och vilka vid förda förhandlingar i

princip godtagits jämväl för Göteborgsanstaltens del. Enligt styrelsen borde

alltså en betydande del av dessa kostnader bestridas av staten. Fondstyrelsen

har därvid erinrat, hurusom staten bekostade eller med stora

anslag understödde olika slag av sjukvårdsinrättningar och motsvarande

anstalter, såsom vanföreanstalterna, kustsanatorierna, folksanatorierna och

radiumhemmet, vilka anstalters verksamhetsområden icke vore begränsade

till visst län eller viss stad utan vilka — liksom avsikten vore med de planerade

centralanstalterna — hade karaktär av riksanstalter.

Fondstyrelsen framhåller emellertid, att frågan om grunderna för fördelningen

av driftkostnaderna vid jubileumskliniken torde böra upptagas först

i samband med de förhandlingar rörande organisationen av nämnda klinik,

vilka framdeles borde komma till stånd mellan representanter för staten å

ena sidan samt styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen å den

andra.

Beträffande radiumhemmet har fondstyrelsen ansett, att statsbidrag borde

intill dess centralanstalterna i Lund och Göteborg trädde i verksamhet tills

vidare få utgå enligt oförändrade grunder.

Däremot har fondstyrelsen anfört, att statsmakterna nu borde taga ställning

till frågan örn fördelningen av driftkostnaderna vid de planerade centralanstalterna

i Lund och Göteborg samt därvid besluta i överensstämmelse

med föreliggande förslag. Härom anför fondstyrelsen närmare följande.

Uppförandet av dessa två anstalter kunde tydligen icke igångsättas, förrän

statsmakterna sagt sitt ord i frågan och visat sin beredvillighet att bidraga

till driften av anstalterna enligt angivna riktlinjer.

Särskilt i fråga örn Lundaanstalten vore det av stor betydelse, att statsmakterna

redan i år toge ställning till frågan. I Lund vore nämligen tomtplats

för anstalten redan preliminärt bestämd, varjämte arbetet med ritningar

och kostnadsförslag för byggnaden påginge. Då här —- på ett undantag

när — förelåge erforderliga beslut i ämnet av vederbörande landsting

och städer, förefunnes alltså under förutsättning av statsmakternas medverkan

utsikt att den avsedda centralanstalten skulle kunna med det snaraste komma

till stånd. Vad Göteborgsanstalten beträffade hade visserligen organisationsarbetet

icke fortskridit så långt. Då emellertid planerna för driften och

driftkostnadernas fördelning i det stora hela där måste bliva desamma som

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Statsutskottets utlåtande Nr 136.

vid anstalten i Lund, syntes det i hög grad lämpligt och önskvärt, att statsmakterna

nu toge ställning jämväl i fråga örn driften till Göteborgsanstalten.

Jubileumsfondens styrelse har härefter behandlat frågan örn de utgifter

för statsverket, vilka skulle följa med ett godkännande av de föreslagna

grunderna för fördelningen av driftkostnaderna vid ifrågavarande centralanstalter.

Beträffande centralanstalten i Lund har styrelsen därvid hänvisat till en

styrelsens framställning bifogad beräkning i ämnet, verkställd av överläkaren

vid den nuvarande radioterapeutiska avdelningen i Lund, docenten L. Edling.

Enligt denna beräkning, som uppgjorts på grundval av kostnaderna vid

lasarettet under år 1929, kunde dagkostnaden per patient uppskattas till 6

kronor 18 öre och den genomsnittliga inkomsten per vårddag av legosängsavgifter

till 1 krona 75 öre. Då enligt förslaget vederbörande landstings

och städers driftbidrag skulle utgöra 2 kronor 50 öre per vårddag, skulle

det på staten belöpande vårdbidraget bliva 1 krona 93 öre per dag och klinikpatient.

Under förutsättning av ett platsantal av 50 och en medelbeläggning

per år av 330 vårddagar har Edling uppskattat statens sammanlagda

bidrag till driften av kliniken till (1: 93 X 330 X 50) 31,845 kronor per år.

Kostnaderna för röntgen- och radiumbehandling för klinikpatienterna hava

av Edling beräknats till 68,350 kronor. På grund härav har jubileumsfondens

styrelse ansett, att statens årliga bidrag till centralanstalten i Lund

torde komma att uppgå till omkring 100,000 kronor.

Vad angår den planerade Göteborgsanstalten föreligger enligt fondstyrelsen

icke någon motsvarande kalkyl. Då man emellertid kunde antaga, att

även sistnämnda anstalt komme att inrymma 50 vårdplatser, samt kostnaderna

därstädes i stort sett syntes bliva desamma som vid Lundaanstalten,

borde enligt styrelsen det statliga driftbidraget även här kunna uppskattas

till omkring 100,000 kronor per år.

I detta sammanhang har styrelsen anmärkt att, därest statsbidrag till

driften komme att utgå efter samma normer även i Stockholm, statens bidrag

till driftkostnaderna därstädes kunde beräknas för den tid verksamheten

vore förlagd till radiumhemmet med dess 56 vårdplatser till omkring

112,000 kronor per år samt efter tillkomsten av jubileumskliniken, omfattande

100 allmänna vårdplatser, till omkring 200,000 kronor per år.

För framtiden skulle alltså under angivna förutsättningar statens bidrag

till driften av de tre centralanstalterna kunna beräknas till sammanlagt omkring

400,000 kronor. Dessutom skulle — liksom för närvarande — utgå

bidrag till resor för medellösa patienter för undersökning och behandling å

anstalter för radiumbehandling.

Till sist har jubileumsfondens styrelse uttalat, att då de planerade centralanstalterna

i Lund och Göteborg under inga omständigheter kunde tänkas

hinna bliva färdiga och upptaga sin verksamhet under nästa budgetår, det

givetvis icke vore erforderligt att för nämnda budgetår anvisades anslag för

driftbidrag till dessa anstalter. För närvarande vore det därför tillräckligt,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

9

om statsmakterna toge ståndpunkt till principen örn driftkostnadernas fördelning

vid berörda två anstalter.

Under åberopande av vad sålunda anförts har jubileumsfondens styrelse

hemställt, att Kungl. Majit måtte i proposition till innevarande års riksdag

framlägga förslag örn godkännande av den föreliggande planen för fördelning

av driftkostnaderna för de avsedda radioterapeutiska anstalterna i Lund

och Göteborg.

Över den av jubileumsfondens styrelse gjorda framställningen hava utlåtanden

avgivits av medicinalstyrelsen den 21 februari 1931, av statens sjukvårdskommitté

den 23 februari 1931 och av statskontoret den 4 mars 1931.

Medicinalstyrelsen, vars utlåtande återfinnes å sid. 11 och 12 i statsrådsprotokollet,

har på anförda skäl ansett sig böra på det sätt tillstyrka bifall

till den föreliggande framställningen, att styrelsen förordat, att statsbidrag

finge utgå enligt däri angivna grunder under allenast så lång tid — förslagsvis

två år — att erfarenhet vunnes angående de belopp, som i sådant avseende

erfordrades för den ifrågavarande verksamhetens säkerställande.

Under denna övergångstid borde enligt styrelsen beviljas förslagsanslag

till belopp motsvarande vad som av omkostnaderna för verksamheten i fråga

enligt förslaget kunde beräknas. Statens bidrag syntes lämpligen kunna utbetalas

kvartalsvis i efterskott, för de tre första kvartalen av varje budgetår

med en fjärdedel av det beräknade årsbeloppet och för det fjärde kvartalet

med vad som efter avräkning befunnes återstå av statens andel av årskostnaden.

Efter försökstidens utgång syntes statens bidrag kunna fixeras till

visst belopp för år eller per underhållsdag, vilket belopp skulle årligen fastställas

med ledning av omkostnaderna under det senast gångna kalenderår,

för vilket utredning angående omkostnaderna vid tiden för beloppets fastställande

förelåge.

Statens sjukvårdskommitté har anfört i huvudsak följande.

Sjukvårdskommittén funne, att ifrågavarande behandling och vård vore

av den natur, att en koncentration av densamma i överensstämmelse med

de förslag, som styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond framlagt,

endast kunde vara till fördel. Kommittén hade icke hunnit så långt i sina

utredningar, att den kunnat taga definitiv ställning till frågan örn grunderna

för utgående av statsbidrag till sjukvårdsanstalter i riket. Emellertid hade

kommittén under sina dittills förda överläggningar kommit till den uppfattningen,

att den slutna sjukvård, vilken borde bliva föremål för en starkare

koncentration och därför icke kunde ordnas inom respektive landstingsområden

och städer, som icke deltaga i landsting, borde erhålla statsmakternas

stöd. Vid prövning av föreliggande ansökan ansåge sig därför kommittén

kunna tillstyrka, att statsbidrag finge utgå till nu ifrågavarande ändamål.

De belopp, som enligt de företedda beräkningarna skulle utgå av statsmedel

för täckande av dagkostnaderna, funne kommittén skäliga. Det kunde

givetvis göras den erinringen, att sjunkande penningvärde och dyrtid kunde

komma att i förevarande avseende ställa nu oväntat stora fordringar på

statskassan. Kommittén ansåge emellertid detta förhållande icke utgöra tillräckligt

skäl för ett avstyrkande. Därest dylika förhållanden skulle inträffa,

kunde det nämligen förväntas, att samtliga intresserade parter skulle finna

en revision av bestämmelserna rimlig.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr lod.

Vad anginge de föreslagna bidragen till ifrågavarande kliniker för täckande

av kostnaderna för röntgenbehandling av och radiumapplikation å de patienter,

som vårdades å klinikerna, skulle dessa bidrag icke utgå med bestämda

belopp. Kommittén funne visserligen, att ur principiell synpunkt

betänkligheter kunde resas häremot, men ville med hänsyn till tillkomsten

av dessa kliniker och till deras säregna arbetsuppgifter och organisation

tillstyrka, att bidrag jämväl i detta avseende linge utgå efter de grunder,

jubileumsfondens styrelse föreslagit. I likhet med medicinalstyrelsen ville

kommittén förorda att, när erfarenhet vunnits örn de verkliga driftkostnaderna,

i den nian de kunde exakt uppskattas, statsbidragen för nämnda ändamål

beräknades därefter.

Statslcontoret har yttrat, att ehuru det bidrag, som enligt föreliggande förslag

skulle komma att utgå av statsmedel, kunde förefalla rätt högt, statskontoret

dock — i betraktande av att det i hög grad syntes vara ett riksintresse,

att effektiva åtgärder vidtoges för bekämpande av de inom vårt

land sig alltmer utbredande kräftsjukdomarna och med hänsyn jämväl till

vad i ärendet blivit anfört — ansett sig icke böra i stort sett göra någon

erinran beträffande berörda förslag.

Då emellertid statskontoret ansett det synnerligen önskvärt, att statens

bidrag till ifrågavarande anstalters driftkostnader fixerades till vissa belopp

för år eller måhända ännu hellre för underhållsdag, har statskontoret för

sin del biträtt vad medicinalstyrelsen i ärendet föreslagit.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det torde icke råda något tvivel örn att ett stort behov av utvidgade och

förbättrade anstalter för radioterapi vid kräfta för närvarande föreligger.

Genom att större delen av Konung Gustaf V:s jubileumsfond ställts till

förfogande för ändamålet har möjlighet skapats att få detta behov i huvudsak

tillgodosett genom inrättande av tre s. k. centralanstalter, därav en

under namn av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik skulle ingå i det

blivande karolinska sjukhuset i Stockholm och de två övriga skulle förläggas

till länslasarettet i Lund, respektive Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset

i Göteborg. Såvitt nu kan bedömas, torde endast vid upprättandet av

centralanstalten i Stockholm staten behöva bidraga med något större belopp,

medan utsikt förefinnes, att båda de övriga centralanstalterna skola

kunna komma till stånd utan byggnadsbidrag från statens sida. Däremot

torde staten icke kunna undgå att i viss omfattning lämna sin medverkan

till bestridande av kostnaderna för driften av samtliga ifrågavarande anstalter.

Att så sker synes också befogat både på grund av den utomordentliga betydelsen

av kräftsjukdomarnas effektiva bekämpande och med hänsyn till

de avsevärda kostnader, som äro förbundna med denna vård. Såsom antytts

lämnar ju staten på flera andra områden bidrag till driftkostnaderna för

sjukvårdsanstalter, som äro avsedda för hela landet eller större delar därav.

Att nu ifrågavarande anstalter skulle få betydelse för sjuka i alla delar av

vårt land garanteras även därav att, som förut erinrats, ersättning av statsmedel

utgår för obemedlades resor för undersökning och behandling å anstalter

för radiumbehandling. Principen att staten bör bidraga till driften

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

11

av inrättningar för ifrågavarande ändamål kan för övrigt på sätt oell vis redan

anses vara erkänd av statsmakterna, eftersom sedan länge årligen anslag anvisats

till bidrag till driften vid radiumhemmets i Stockholm klinik och poliklinik.

Vad härefter först angår den planerade jubileumskltniken i Stockholm får

jag erinra, att Kungl. Majit i proposition den 20 februari 1931, nr 132,

föreslagit innevarande års riksdag att besluta dels att uppförandet av det

karolinska sjukhuset å Norrbackaområdet skall i första byggnadsetappen

omfatta bland annat en radioterapeutisk klinik med poliklinik, dels ock att

med nämnda klinik skall sammanföras det nuvarande radiumhemmet i Stockholm

ävensom forskningsavdelningar, allt i överensstämmelse med de riktlinjer,

som omförmälda kommitté i sitt betänkande den 23 maj 1929 angivit

och som av Hans Majit Konungen godkänts, samt i enlighet med den närmare

överenskommelse, som Kungl. Majit kan komma att träffa med styrelserna

för jubileumsfonden och cancerföreningen.

Jubileum skliniken kan emellertid icke beräknas bliva uppförd och träda

i verksamhet förrän örn åtskilliga år, och frågan örn fördelningen av driftkostnaderna

vid densamma torde lämpligen böra upptagas i samband med

de förhandlingar, som för den händelse nämnda proposition vinner riksdagens

bifall torde komma att äga rum i och för träffande av berörda överenskommelse.

Med anledning härav saknas anledning att i detta sammanhang

närmare ingå på frågan örn statens bidrag till driften av jubileumskliniken.

Ett dylikt ställningstagande har icke heller påkallats av styrelsen för jubileumsfonden.

Vad radiumhemmet i Stockholm beträffar delar jag den av jubileumsfondens

styrelse uttalade uppfattningen, att statens bidrag till nämnda anstalt bör

utgå enligt för närvarande gällande grunder, intill dess de planerade centralanstalterna

i Lund och Göteborg blivit färdiga att träda i verksamhet. Då

så blivit fallet, torde frågan örn övergång till likartade grunder för statsbidrag

som de för anstalterna i Lund och Göteborg fastställda få tagas

under övervägande.

Beträffande Göteborgs anstalten framgår av det redan anförda, att frågan

om dess inrättande ännu befinner sig på ett förberedande stadium och att

vederbörande myndigheter icke fattat något beslut örn uppförande av den

planerade centralanstalten. Med hänsyn härtill anser jag — i motsats till

styrelsen för jubileumsfonden — att statsmakterna i nuvarande läge icke

lämpligen böra taga ställning till frågan i vad måll staten skall bidraga till

driften av sagda anstalt.

Annorlunda förhåller det sig däremot i fråga örn den planerade centralanstalten

för radioterapi vid lasarettet i Lund. Här föreligger en i detalj

utarbetad plan angående anstaltens inrättande, och de landsting och i landsting

ej deltagande städer, som ligga inom deli avsedda anstaltens verksamhetsområde,

hava — med undantag av Blekinge läns landsting — godtagit

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

denna plan, varjämte grundad anledning finnes att antaga, att densamma

skall accepteras även av sistnämnda landsting.

Då jämväl plats för anstalten är bestämd och byggnadsritningar äro under

utarbetande, skulle, enligt vad jag inhämtat, under förutsättning att även

statsmakterna dessförinnan anslutit sig till berörda plan, centralanstaltens

uppförande kunna påbörjas redan nästkommande höst.

Med hänsyn härtill torde planen i vad rör Lundaanstalten nu böra bliva

föremål för statsmakternas prövning.

Enligt planen skulle driftkostnaderna vid anstalten — frånsett kostnaderna

för röntgen- och radiumbehandling — fördelas på så sätt, att vederbörande

patienter, oavsett var de äro hemmahörande, erlägga legosängsavgift med

det belopp, som eljest på lasarettet utgår för patient med hemvist inom

Malmöhus läns landstingsområde, att landstingen och städer utom landsting

bidraga med ett belopp av 2 kronor 50 öre per underhållsdag för varje

patient, som äger hemortsrätt inom vederbörande landstings område eller

stad, och att staten betalar den återstående dagkostnaden. Enligt denna

plan skulle landstingen komma att deltaga i driftkostnaderna för patienterna

från respektive landstingsområden efter samma grunder, som på förslag av

svenska landstingsförbundet antagits av flertalet landsting beträffande sådana

sjuka, vilka utan eget förvållande nödgats söka vård å främmande landstingsområdes

lasarett. Den del av dagkostnaden, som skulle falla på staten,

skulle bestämmas med hänsyn till dagkostnaden vid lasarettet i dess helhet,

beräknad på sedvanligt sätt, dock med avdrag för röntgen- och radiumbehandling

åt anstaltens klinikpatienter.

Statens driftbidrag — som vid andra slag av sjukvårdsanstalter, där dylikt

bidrag förekommer, plägar utgå med visst på förhand bestämt belopp per

underhållsdag — skulle alltså här komma att utgöra ett belopp per underhållsdag,

som komme att växla med lasarettets dagkostnader. Ehuru lämpligheten

av denna avvikelse från det vanliga sättet för driftbidragens beräkning

skulle kunna ifrågasättas, anser jag mig dock med hänsyn till här föreliggande

särskilda förhållanden böra i huvudsak biträda förslaget i denna del;

jag vill erinra, att liknande grunder för statsbidrag godkänts av riksdagen

beträffande den psykiatriska kliniken vid samma lasarett. Till förhindrande

av att statens driftbidrag — exempelvis i händelse av sjunkande penningvärde

och därmed följande dyrtid — kommer att automatiskt stiga till

alltför höga belopp, synes mig emellertid lämpligen böra stadgas den begränsningen,

att ifrågavarande bidrag — som efter verkställda jämkningar

i förut omförmälda kalkyler med ledning av lasarettets kostnader år 1929

torde kunna beräknas till omkring 2 kronor 5 öre per underhållsdag —

icke må utgå med högre belopp än 2 kronor 50 öre dag per och patient,

d. v. s. med det belopp, varmed statsbidrag sedan åtskilliga år utgår till

driften av kliniken å radiumhemmet i Stockholm. En dylik maximiregel

torde närmast hava betydelse såsom innebärande en anledning att i händelse

av större förändringar i dagkostnaden upptaga underhandlingar om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 136. 13

ändrad överenskommelse mellan staten och lasarettets'' ägare, Malmöhus läns

landsting.

Enligt de föreslagna grunderna skulle staten vidare bestrida hela kostnaden

för röntgenbehandling och radiumapplikation i centralanstaltens behandlingsinstitut,

dock endast beträffande å anstalten intagna patienter, s. k. klinikpatienter.

Enär denna kostnad med hänsyn till den särskilda vårdform, varom

här är fråga, måste bliva ganska betydande, anser jag, att staten bör

på föreslaget sätt åtaga sig densamma. Det synes nämligen med hänsyn

till sättet för anstaltens tillkomst samt dess syfte olämpligt, att berörda

utgifter skola bestridas genom uttagande från patienterna av särskilda behandlingsavgifter,

och för landstingen skulle det bliva i hög grad betungande,

örn de nödgades i avsevärd mån deltaga i nämnda utgifter. Det sätt, som

här erbjudes att få förevarande vårdfråga ordnad på ett snabbt och effektivt

sätt, måste i allt fall från statens sida anses synnerligen förmånligt.

Såsom lramgår av den lämnade redogörelsen, har medicinalstyrelsen befarat,

att då behandlingsinstitutet även vore avsett för anstaltens poliklinikpatienter

samt för patienter från andra avdelningar av lasarettet än den

radioterapeutiska, samt kostnaderna för dessa båda grupper av patienter

enligt planen icke skola belasta statsverket, vissa svårigheter kunde

komma att uppstå vid beräkningen av de kostnader för behandlingsinstitutet,

som borde belöpa å statsverket. Statens sjukvårdskommitté och statskontoret

hava även ansett önskvärt, att reglerna för statens bidrag kunde

göras mera bestämda, än som föreslagits i föreliggande framställning. I anslutning

till ett uttalande i kommittébetänkandet rörande fondens användning

får jag därför förorda, att man vid uträkningen av den kostnad, som

enligt angivna grunder bör bestridas av statsverket, tills vidare utgår från

antalet behandlingar —- respektive behandlingsenheter — på det sätt, att

det bestämmes, att staten skall deltaga i kostnaderna för behandlingen å

institutet med så stor del av de i vederbörlig ordning uträknade sammanlagda

kostnaderna i avsedda hänseenden för institutets verksamhet, som

antalet behandlingar för centralanstaltens klinikpatienter utgör av hela antalet

behandlingar. Därest denna beräkningsmetod sedermera ej skulle befinnas

lämplig, lärer dock hinder ej böra möta att söka i samförstånd med

vederbörande finna en annan väg för tillämpning av den antagna principen

för fördelning av ifrågavarande kostnader.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört synes mig, att statsmakterna

böra -— med här angivna jämkningar — godkänna föreliggande förslag till

fördelning av driftkostnaderna för centralanstalten i Lund utan att därvid,

på sätt medicinalstyrelsen och statskontoret ifrågasatt, begränsa detta godkännande

till att avse viss kortare övergångstid. Det ligger emellertid i

sakens natur att, då det här rör sig örn en i viss mån ny och oprövad organisation,

framtida erfarenhet kan giva vid handen, att de nu ifrågasatta

enskildheterna i beräkningsgrunderna i ett eller annat avseende böra ändras.

För den händelse så skulle bliva fallet, får givetvis denna fråga i sinom tid

upptagas till vederbörlig omprövning. Jag förutsätter, att motstånd mot en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

Utskottets

yttrande.

dylik omprövning icke kommer att möta från sjukhusägarens eller andra intressenters

sida.

Uppenbarligen behöver icke för nästa budgetår äskas något anslag för

bestridande av statens bidrag till ifrågavarande ändamål. Med hänsyn därtill

synes det mig icke heller nödvändigt att nu till behandling upptaga

frågan örn närmare bestämmelser angående sättet för prövning av ansökan

och formerna för utbetalning av berörda statsbidrag m. m. Förslag till sådana

bestämmelser torde böra ingivas samtidigt med att framställning första

gången göres örn äskande av anslag för här avsedda ändamål. Emellertid

är det av en avgörande betydelse för att anstalten utan dröjsmål skall kunna

komma till stånd, att klarhet vinnes rörande statsmakternas ställning i

principiella delar till frågan örn statsbidrag till driften. Jag får därför förorda,

att grunderna för dessa bidrag redan i år måtte, vad angår Lundaanstalten,

föreläggas riksdagen till godkännande.

I det föregående har jag anfört, att enligt min uppfattning statsmakterna

däremot icke hava anledning att nu taga ställning till frågan örn den framtida

fördelningen av driftkostnaderna vid den planerade centralanstalten i

Göteborg eller vid radiumhemmet i Stockholm. Det må emellertid framhållas

att, därest den föreslagna driftkostnadsfördelningen för Lundaanstaltens

del vinner statsmakternas godkännande, man torde hava att räkna med

att ett sådant beslut med hänsyn till sin principiella innebörd kan komma

att öva inverkan på den blivande behandlingen av motsvarande frågor beträffande

förstnämnda anstalter.»

Med hänsyn till det riksintresse, som ovedersägligt får anses vara förbundet

med vidtagande av kraftiga åtgärder för bekämpandet av de inom

vårt land i stor utsträckning förekommande kräftsjukdomarna, har utskottet,

lika med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna, funnit

befogat, att staten i viss omfattning lämnar sin medverkan till bestridande

av kostnaderna för driften av samtliga de anstalter, varom fråga är. Såsom av

departementschefen erinrats, är ju principen att staten bör bidraga till driften

av inrättningar för nu ifrågavarande ändamål redan erkänd av statsmakterna

i och med det att sedan länge årligen beviljats bidrag till driften vid radiumhemmets

i Stockholm klinik och poliklinik och staten lämnar jämväl på flera

andra områden bidrag till driftkostnader för sjukvårdsanstalter, som äro avsedda

för landet i dess helhet eller större delar därav.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, saknas anledning att i detta sammanhang

ingå på frågorna örn statens bidrag till jubileumskliniken och

Göteborgsanstalten. Statsbidraget till radiumhemmet i Stockholm anses

böra utgå enligt för närvarande gällande grunder, intill dess de [»Ianorade

centralanstalterna i Lund och Göteborg blivit färdiga att träda i verksamhet.

Mot vad härutinnan anförts och föreslagits, har utskottet icke haft något

att erinra.

Yad åter angår centralanstalten för radioterapi vid lasarettet i Lund,

synes ett ställningstagande i principiella delar från statsmakternas sida

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 136. 15

beträffande frågan om statsbidrag till driften vid sagda anstalt redan nu

vara av stor betydelse.

Såsom av det förestående framgår, skulle enligt planen, i vad den rör

Lundaanstalten, driftkostnaderna vid anstalten — frånsett kostnaderna för

röntgen- och radiumbehandling — fördelas på så sätt, att vederbörande

patienter, oavsett var de vore hemmahörande, skulle erlägga legosängsavgift

med det belopp, som eljest på lasarettet utginge för patient med hemvist

inom Malmöhus läns landstingsområde, att landstingen och städer utom landsting

skulle bidraga med ett belopp av 2 kronor 50 öre per underhållsdag för

varje patient, som ägde hemortsrätt inom vederbörande landstings område edelstad,

och att staten skulle betala den återstående dagkostnaden. Enligt denna

plan skulle landstingen komma att deltaga i driftkostnaderna för patienterna

från respektive landstingsområden efter samma grunder, som på förslag av

svenska landstingsförbundet antagits av flertalet landsting beträffande sådana

sjuka, vilka utan eget förvållande nödgats söka vård å främmande landstingsområdes

lasarett. Den del av dagkostnaden, som skulle falla på staten,

skulle bestämmas med hänsyn till dagkostnaden vid lasarettet i dess helhet,

beräknad på sedvanligt sätt, dock med avdrag för röntgen- och radiumbehandling

åt anstaltens klinikpatienter.

Statens driftbidrag — som vid andra slag av sjukvårdsanstalter, där dylikt

bidrag förekommer, plägar utgå med visst på förhand bestämt belopp per

underhållsdag — skulle alltså här komma att utgöra ett belopp per underhållsdag,

som bomme att växla med lasarettets dagkostnader. Förslaget

härutinnan med den av departementschefen föreslagna maximeringen av

bidragsbeloppet — 2 kronor 50 öre för dag och patient — har synts utskottet

motiverad och sålunda av beskaffenhet att kunna förordas.

Att, på sätt föreslagits, staten skall bestrida hela kostnaden för röntgenbehandling

och radiumapplikation i centralanstaltens beliandlingsinstitut

beträffande å anstalten intagna patienter, s. k. klinikpatienter, har utskottet

på skäl, departementschefen anfört, likaledes ansett sig böra tillstyrka, dock

att den av departementschefen ifrågasatta beräkningsmetoden härvid torde

böra tillämpas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke

haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må godkänna av chefen för socialdepartementet

i statsrådsprotokollet över socialärenden den G mars

1931 angivna grunder för fördelning av driftkostnaderna för en

blivande centralanstalt för radioterapi vid kräfta, avsedd att

inrättas i anslutning till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund (Lunds lasarett).

Stockholm den 12 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, Oscar Olsson, E. A. Lundell, C. 1. Asplund, I. Ej. E. Pauli och

O. Kobb;

från andra kammaren: herrar C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J.

Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, A. Persson

i Fritorp, O. Andersson i Höör och O. E. F. Järte.

Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:267 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för fördelning av driftkostnaderna för en planerad centralanstalt för radioter s. 6 i texten