Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till patentoch registreringsverket ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående stat för nämnda ämbetsverk m. m.
1931-05-12 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:137, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till patentoch registreringsverket ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående stat för nämnda ämbetsverk m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
1
JNr 137.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1931 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag
till patent- och registreringsverket ävensom Kungl. Maj:ts
proposition angående stat för nämnda ämbetsverk m. m.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov för hudgetåret 1931/1932 har
Kungl. Majit under tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till handelsdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 21 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda
dag) att höja det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket,
nu 1,168,700 kronor, med 131,300 kronor till 1,300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 63—65
i statsrådsprotokollet.
Den av riksdagen godkända staten för patent- och registreringsverket har
följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis................ kronor 495,700
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vikariats
ersättningar
m. m., förslagsvis............................................ » 225,000
Benskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis.................... » 72,000
Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter
och dylikt, kungörelser, böcker och tidskrifter
samt bindningskostnader, förslagsvis ................................ » 180,000
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis ........................ » 16,000
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
förslagsvis ................................................................................ » 2,600
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator ........ » 6,400
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ................ » 46,000
Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................................................... » 125,000
Summa kronor 1,168,700.
Vid anmälan av detta ärende har departementschefen anfört följande:
»Ifrågavarande utgiftsanslag tillhör de anslag, som tillsammans med
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 6b haft. (Nr 137.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
korresponderande inkomsttitlar bilda fristående specialbudgeter, vilka £
riksstaten äro uppförda med sammanfallande utgifts- oell inkomstbelopp..
Enligt hittills tillämpad ordning bär anslaget bestämts till det belopp,
vartill den för verket fastställda utgiftsstaten uppgått.
På sätt riksräkenskapsverket framhållit i sin förut denna dag av statsrådet
och chefen för finansdepartementet anmälda skrivelse angående inkomstberäkningarna
för nästkommande budgetår, har från och med budgetåret
1929/1930 den anordningen vidtagits, att från ifrågavarande inkomsttitel
''patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter’ den behållna
inkomsten över utgiftsanslaget, ''patent- och registreringsverket’,
tillgodoföres en särskild s. k. diversemedelsfond ''patent- och registreringsverkets
fond’, från vilken utgifterna direkt bestridas. Anslagets ändamål
är sålunda numera närmast att förmedla överförandet av bidragsmedlen
från inkomsttiteln till fonden. Under sådana omständigheter bör
enligt riksräkenskapsverkets mening inkomsttiteln och det därmed kommunicerande
utgiftsanslaget i riksstaten uppföras med det belopp, som motsvarar
det påräkneliga inkomstbeloppet, och icke såsom hittills med det
belopp, vartill de blivande utgifterna beräknas uppgå.
I likhet med vad chefen för finansdepartementet föreslagit med avseende
å bankinspektionen m. fl. myndigheter tillstyrker jag därför, att
vad riksräkenskapsverket härutinnan föreslagit iakttages vid anslagsberäkningen
för patent- och registreringsverket. Då inkomsttiteln ''patentoch
varumärkes- samt registreringsavgifter'' tidigare i dag upptagits med
1,300,000 kronor, bör följaktligen i enlighet härmed utgiftsanslaget uppföras
med enahanda belopp.
Ehuru med det beräkningssätt, som sålunda i fortsättningen bör tilllämpas
beträffande förevarande anslag, ändringar i utgiftsstatens slutsumma
icke komma att omedelbart påverka anslagets belopp, ber jag i
detta sammanhang få anmäla, att fråga föreligger örn viss ökning i staten
för ämbetsverket.
Med stöd av Kungl. Maj:ts den 31 december 1928 givna bemyndigande?
uppdrog den 22 april 1930 dåvarande chefen för finansdepartementet åt
generaldirektören K. S. Levinson att i egenskap av ekonomisakkunnig
verkställa granskning av patent- och registreringsverkets organisation
och arbetssätt m. m. samt utsåg tillika fil. doktorn A. R. Lindblad samt
professorn vid tekniska högskolan E. H. W. Weibull att såsom fackmän
biträda vid uppdragets fullgörande.
I ett den 16 oktober 1930 dagteeknat betänkande hava ovannämnda sakkunniga
föreslagit genomförandet av en vittgående omorganisation av
ämbetsverket i syfte att öka dess arbetskapacitet samt förkorta och förenkla
proceduren för patentärendenas behandling, vilken omorganisation
även förutsätter vissa ändringar i gällande patentlagstiftning. Enligt
de sakkunnigas beräkningar skulle organisationens genomförande kräva
en ökning i ämbetsverkets stat, oavsett dyrtidstillägg, av i runt tal 35,700
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
3
kronor. Över de framförda förslagen hava yttranden i dagarna avgivits
av vederbörande ämbetsverk och intresserade organisationer. Det är avsett,
att ärendet skall hinna förberedas i sådan tid, att detsamma kan
föreläggas innevarande års riksdag. Särskild proposition i ämnet torde
sålunda framdeles få till riksdagen avlåtas.»
Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen avlåten, den 26 februari
1931 dagtecknad proposition, nr 135, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden sagda dag, föreslagit
riksdagen att
dels från och med den 1 juli 1931 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos patent- och registreringsverket på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör ............................................... A. 3
3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdelningen.............. B 30
5 byråchefer .....................................................B 30
16 byrådirektörer ................................................. B 28
9 förste byråingenjörer ...........................................B 26
8 » » ........................................... B 24
1 bibliotekarie ....................................................B 24
1 sekreterare ..................................................... B 24
1 byråingenjör ................................................... B 21
1 kassör och räkenskapsförare ................................... B 21
3 notarier ........................................................B 21
1 föreståndare för varumärkesgranskningen ..................... B 14
1 eldare och maskinist ........................................... B 7
1 förste expeditionsvakt .......................................... B 7
6 kanslibiträden .................................................. B 7
5 expeditionsvakter .............................................. B 5
15 kontorsbiträden ................................................. B 4
2 skrivbiträden ..................................................B 2;
Alim. Tillsvidare skola hållas obesatta förste byråingenjörstjänster i lönegraden B 26 till
antal motsvarande antalet byrådirektörer, som åtnjuta avlöning å övergångsstat.
dels besluta, att å övergångsstat för patent- och registreringsverket
skola från och med den 1 juli 1931 uppföras följande befattningar, nämligen:
-
Befattning Lönegrad
4 byrådirektörer ..................................................B 28
4 byråingenjörer...................................................B 21
1 registrator ...................................................... B 21;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för patent- och registreringsverket, att tillämpas
från och med den 1 juli 1931;
dels ock besluta att innehavare av befattning i patent- och registreringsverket
icke må mot ersättning tillhandagå enskilda i ärende, som
faller inom ämbetsverkets arbetsområde.
I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det åberopade
statsrådsprotokollet.
Förevarande proposition innefattar det av departementschefen bebådade
förslaget till omorganisation av patent- och registreringsverket.
Innan departementschefen närmare ingått härpå, har departementschefen
lämnat en översikt av verkets utveckling samt nuvarande organisation
och arbetssätt, vilken översikt återfinnes å sid. 3—10 i statsrådsprotokollet.
Patent, och
registreringsverkets
utveckling.
Patent- och varumärkesärenden handlades från ingången av år 1885 av
en byrå inom kommerskollegium, benämnd patentbyrån. Från och med
år 1892 upphörde byråns samband med kommerskollegium, och kom byrån
att omedelbart lyda under Kungl. Maj:t såsom ett självständigt ämbetsverk,
sedermera benämnt patent- och registreringsverket, dit år 1897
aktiebolagsregistreringen samt år 1900 handläggning av ärenden rörande
registrering av mönster och modeller jämväl förlagts.
Den nuvarande organisationen av patentavdelningarna samt administrativa
och varumärkesavdelningen grundar sig i sina huvuddrag på
beslut vid 1914 års senare riksdag. Bolagsavdelningens nuvarande organisation
tillkom genom beslut vid 1919 års riksdag. I den sålunda beslutade
organisationen hava emellertid en del jämkningar senare företagits.
De numera å ämbetsverkets ordinarie stat uppförda befattningarna äro
följande, placerade i nedan angivna lönegrader:
Befattning
1 generaldirektör........................
6 byråchefer................................
19 byrådirektörer ........................
4 förste byråingenjörer ............
1 bibliotekarie ............................
1 sekreterare...............................
5 byråingenjörer .......................
1 kassör och räkenskapsförare
3 notarier....................................
1 kansliskrivare ........................
1 eldare och maskinist ............
1 förste expeditionsvakt............
6 kanslibiträden ........................
5 expeditionsvakter....................
Lönegrad
A 3
B 30
B 28
B 24
B 24
B 24
B 21
B 21
B 21
Bil
B 7
B 7
B 7
B 5
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
5
Befattning Lönegrad
15 kontorsbiträde]! ........................................................................................ B 4
2 skrivbiträden ............................................................................................ B 2
Anm. 1. Innehavaren av bibliotekariebefattningen är förordnad att med samma
befogenhet och skyldighet som byrådirektör handlägga patentärenden, och uppehälles
befattningen av en därtill förordnad förste biträdande ingenjör.
Anm. 2. Samtliga byråingenjörer äro förordnade såsom extra föredragande mot
särskild ersättning efter 900 kronor för år.
Därtill kommer å övergångsstat:
1 registrator .................................................................................................... B 21
Därutöver fanns den 1 oktober 1930 följande ieke ordinarie personal:
Befattning Avlöning
1 extra byrådirektör........................................................ B 28
19 förste biträdande ingenjörer .................................... 20
6 » » » .................................... 18
5 förste amanuenser ....................................................... 18
13 biträdande ingenjörer ................................................ 16
1 amanuens med beltidstjänstgöring............................ 16
3 amanuenser med halvtidstjänstgöring 16
1 extra kanslibiträde........................................................ B 4 jämte vikariats
ersättning
3
e. o. expeditionsvakter............................................... 5
1 e. o. expeditionsvakt.................................................... 5 (av fotostat
medel)
14
e. o. befattningshavare................................................ 4
3 e. o. » ................................................ 2
Anm. 1. 16 förste biträdande ingenjörer i 20:de graden äro förordnade såsom
extra föredragande mot särskild ersättning efter 900 kronor för år.
Anm. 2. 1 förste biträdande ingenjör i 18:de graden har förkortad tjänstgörings
tid.
Slutligen fanns likaledes den 1 oktober 1930 följande personal med en
-
dast extra anställning:
3 extra tekniska tjänstemän................................. arvode
2 extra skrivbiträden............................................... arvode.
För handläggningen av de å patent- och registreringsverket ankommande
ärenden är ämbetsverket indelat i fyra patentavdelningar, en administrativ
och varumärkesavdelning samt en bolagsavdelning, envar avdelning
under ledning av en byråchef. Under patentavdelningarna lyder
biblioteket samt under administrativa och varuinärkesavdelningen sortera
kansliet ävensom kassa- och registratorskontoren.
De fyra patentavdelningarna, som handlägga patentärenden, förestås
envar, såsom nyss nämnts, av en byråchef. En byråchefstjänst är vakant
och uppehälles jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 november 1925
Patent- och
registreringsverkets
nuvarande
organisation
och
arbetssätt.
Patentavdelningarna
och biblioteket.
6 Statsutskottets utlåtande Nr 137.
på förordnande tills vidare. Å dessa avdelningar tjänstgöra vidare 16
byrådirektörer såsom ledamöter samt därjämte 4 förste byråingenjörer
och 4 byråingenjörer, samtliga ordinarie befattningshavare. Dessutom
äro å avdelningarna anställda visst antal extra tjänstemän.
Åt förste byråingenjörerna har med stöd av § 26 i den för ämbetsverket
gällande instruktionen uppdragits att med samma befogenhet och
skyldighet, som tillkommer byrådirektör, handlägga patentärenden. Vidare
har i enlighet med av Kungl. Maj:t givna bemyndiganden alltsedan
den 1 juli 1925 meddelats förordnanden för extra föredragande å patentavdelningarna.
Dylikt förordnande innehaves för närvarande av 21 befattningshavare,
nämligen dels de fyra ovan nämnda byråingenjörerna,
dels den byråingenjör, som enligt den nuvarande organisationsplanen har
till åliggande att biträda bibliotekarien med inom biblioteket förekommande
göromål, dels ock 16 extra ordinarie befattningshavare (förste biträdande
ingenjörer). Slutligen har under förlidet år jämlikt Kungl.
Maj:ts medgivande åt bibliotekarien uppdragits att med samma befogenhet
och skyldighet, som tillkommer byrådirektör, handlägga patentärenden.
Den förut anmärkta vakanta byråchefstjänsten uppehälles av en byrådirektör.
Den därigenom ledigblivna byrådirektörstjänsten bestrides av
en förste byråingenjör, och på den sistnämndes tjänst är förordnad en
förste biträdande ingenjör.
Sammanlagt tjänstgöra alltså f. n. å patentavdelningarna tillhopa 42 befattningshavare
såsom ledamöter med egna rotlar, nämligen
15 byrådirektörer
4 förste byråingenjörer, varav 1 såsom t. f. byrådirektör
1 bibliotekarie
5 byråingenjörer och
17 förste biträdande ingenjörer, varav 1 såsom t. f. förste byråingenjör.
Såsom biträden (assistenter) åt ledamöterna voro den 1 oktober 1930 å
avdelningarna anställda 8 förste biträdande ingenjörer och 12 biträdande
ingenjörer. Därjämte funnos antagna 3 extra tekniska tjänstemän, som
erhålla utbildning å patentavdelningarna.
Åt en av de förste biträdande ingenjörerna, som emellertid har förkortad
tjänstgöringstid (4 7» timmar), har uppdragits att under ledamot handlägga
patentärenden med föredragning för ledamoten, s. k. subrotel.
övriga icke-ordinarie granskare, vilka ej hava egen rotel, arbeta såsom
biträden åt ledamöter enligt i stort sett två olika metoder efter vederbörande
ledamöters gottfinnande. På vissa rotlar sysselsättas biträdena så
gott som uteslutande med nyhetsgranskning, d. v. s. genomgång av patentskrifter
m. m., medan de på andra rotlar få sig tilldelade antingen
flertalet ärenden tillhörande vissa klasser eller subklasser eller ock vissa
särskilda ärenden att i huvudsak fullständigt granska och pröva, dock
Statsutskottets utlåtande Ar 137.
7
under ledamotens ständiga övervakande. Biträdenas placering blir beboende
av den mer eller mindre tillfälliga belastningen på rotlarna.
Vid granskningen eventuellt framkomna nyketshinder och andra anmärkningar
delgivas sökanden genom förelägganden, och äger vederbörande
ledamot, dock för närvarande med undantag för den tillförordnade
förste byråingenjören, att självständigt besluta två sådana förelägganden.
Har ledamoten efter teknisk granskning meddelat två förelägganden,
.skall, liksom då i annat fall nylietsliinder icke föreligger, den fortsatta
behandlingen ske »å avdelningen». Ärendet överlämnas i sådant fall till
vederbörande byråchef, som enligt föreskrift i instruktionen skall underkasta
ärendet en ingående granskning, avseende icke blott att utröna,
huruvida de närmaste förutsättningarna för det avsedda beslutet äro för
handen, utan även hela ärendets behandling från första början. Ärendet
skall därefter företagas till behandling å avdelningen och föredragas av
den ledamot, som haft ärendet under förberedande handläggning. Avdelningen
är icke bunden av den förberedande handläggningen. Då fråga
är, att en ansökning skall förklaras förfallen eller avslås på annan grund
.än enhart nyhetshinder, eller att begäran örn prioritet enligt konventionen
■örn internationellt skydd för den industriella äganderätten skall ogillas,
skall byrådirektören å administrativa och varumärkesavdelningen deltaga
i handläggningen såsom rättsinnig ledamot. Byråchefen eller den
tekniske ledamoten kan därjämte påkalla den rättskunnige ledamotens
deltagande i patentärendes handläggning, då han finner ärendets beskaffenhet
sådant påfordra. Avdelningschefen äger, där han så finner skäligt,
ej mindre förordna, att ärende skall föredragas å avdelningen, än även
själv övertaga ärendes beredning och föredragning. I sistnämnda fall
skall vid besluts fattande alltid den ledamot deltaga, vilken ärendet är
tilldelat.
Beträffande beslutanderätten i patentärenden gäller, att beslut örn ansöknings
godkännande till kungörande eller patent kan fattas av avdelningschefen,
vederbörande tekniske ledamot och i förekommande fall den
rättskunnige ledamoten, därest de äro örn beslutet ense. Är fråga örn en
ansöknings avslående eller förklarande förfallen på grund av patentförordningens
föreskrifter, skall ärendet föredragas inför generaldirektören
såsom ordförande samt, såsom ledamöter, avdelningschefen och vederbörande
tekniske ledamot ävensom den rättskunnige ledamoten i de fall, då
denne bör deltaga i handläggningen. Finner generaldirektören ärendets
beskaffenhet kräva flera ledamöters hörande, äger han tillkalla sådana.
Beslut fattas enligt flertalets mening med utslagsröst för generaldirektören.
På enahanda sätt förfares i tveksamma fall, eller örn olika meningar
yppa sig beträffande fråga, som eljest må avgöras av avdelningschefen,
den tekniske ledamoten och, eventuellt, den rättskunnige ledamoten.
Därest byråchef anser det för avgörande av någon fråga av principiell
innebörd vara till gagn, att frågan göres till föremål för överläggning
8 Statsutskottets utlåtande Nr 137.
i ämbetsverkets plenum, må kan därom göra anmälan hos generaldirektören.
Avgörandet i det särskilda fallet skall dock alltid ske i vanlig ordning
i enlighet med instruktionens förut återgivna bestämmelser. Behandlingen
i plenum är alltså endast av rådgivande natur.
. Föreskrift finnes att byråcheferna för befordrande av ärendenas enhetliga
behandling å de olika avdelningarna böra mera regelbundet sammanträda
for dryftande av uppkomna frågor av principiell beskaffenhet..
. Arenden> i vilka invändning under kungörandetiden inkommit, upptagas
till behandling av samme tekniske ledamot, som förut handlagt ärendet.
Behandlingen av dylikt ärende sker emellertid även i fråga örn förberedande
åtgärder, som eljest beslutas av ledamoten ensam, å avdelningen.
I fråga örn beslutanderätten gälla vid dylika ärenden i övrigt enahanda
regler som vid ärendenas föregående behandling.
Koncepten till de av tekniska ledamöterna fattade besluten uppsättas
av ledamöterna själva eller å administrativa avdelningen. A nämnda
avdelning uppsättas sålunda koncept angående de i samband med beviljandet
av patent beslutade uppgifter, som skola intagas i patentregistret,
kungörandet av patentet och patentbrevet samt vidare koncept till sådana
avslagsbeslut, som grunda sig på att sökanden icke erlagt anmälningsavgift,
och koncept till flertalet beslut örn ansöknings avförande. Ledamöterna
hava att, när ansökning godkännes, avfatta en s. k. registerrubrik,,
i korthet angivande föremålet för patentet och avsedd att intagas i det av
patentverket utgivna årsregistret över beviljade patent.
Eemisser örn besvär hos Kungl. Majit i regeringsrätten över ämbetsverkets
avslags- och förfallobeslut föredragas av den tekniske ledamot, inom
vars industriområde ärendet faller, till en början å avdelningen inför
byråchefen och därefter inför generaldirektören i enahanda ordning som
patentansökningar, vilka leda till avslag. Koncept till utlåtande i anledning
av besvären uppsättes av föredraganden.
Patentärenden, i vilka domstol infordrat ämbetsverkets yttrande, föredragas
av vederbörande tekniske byråchef inför generaldirektören i närvaro
av minst en annan teknisk byråchef.
Biblioteket förestås av en ordinarie bibliotekarie med teknisk utbildning.
Åt bibliotekarien har emellertid, såsom förut nämnts, uppdragits att med
samma befogenhet och skyldighet, som tillkommer byrådirektör, handlägga
patentärenden. Bibliotekariebefattningen uppehälles därför för närvarande
av en förste biträdande ingenjör. Till sitt biträde har bibliotekarien
en biträdande ingenjör och en amanuens med halvtidstjänstgöring.
Under bibliotekarien lyder personalen för korrekturläsningen av patentskrifter.
Bibliotekarien har ansvaret för årsregistret över patent och utför
arbetet med de inkommande patentansökningarnas klassificering.
Ordnandet av de amerikanska patentskrifterna står under ledning av
en förste biträdande ingenjör. För fullgörande av arbetet med dessa
patentskrifter äro anställda två kvinnliga biträden, och anlitas för samma
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
9
ändamål därutöver den del av ämbetsverkets kvinnliga arbetskrafter, som
icke för tillfället är tagen i anspråk å andra avdelningar inom ämbetsverket.
För korrekturläsningen av patentskrifter äro avsedda en ordinarie byråingenjör
och ett ordinarie kontorsbiträde. Som ifrågavarande ordinarie
byråingenjör för närvarande är förordnad såsom extra föredragande, uppehälles
befattningen av en därtill förordnad förste biträdande ingenjör.
Denna personal har även att ombesörja upprättandet av årsregistret över
patent.
Å denna avdelning handläggas administrativa ärenden och ärenden
angående registrering av varumärken samt av mönster och modeller.
Till avdelningen höra de för hela ämbetsverket gemensamma kassa- och
registratorskontoren. Vidare finnas å avdelningen ett kansli, vars åligganden
i huvudsak äro begränsade till patentärenden, en avdelning för
patent- och varumärkesstatistiken samt en avdelning för renskrivning.
Under uppsikt av chefen för administrativa och varumärkesavdelningen
stå slutligen ämbetsverkets expeditionsvakter samt eldaren och maskinisten.
För ärenden angående registrering av varumärken samt av mönster
och modeller är anställd en byrådirektör (B 28). Föreståndare för kansliet
är en sekreterare (B 24). Ä kassakontoret tjänstgör en kassör (B 21)
och å registratorskontoret en registrator (B 21). Registratorstjänsten
är genom beslut av 1926 års riksdag uppförd å övergångsstat och skall
vid nuvarande innehavarens avgång ersättas med en tjänst av lägre
grad.
Å avdelningen finnas dessutom anställda visst antal biträden samt
amanuenspersonal.
Bolagsavdelningen tillkommer att handlägga inkomna ärenden rörande
bolagsregistrering samt att handhava ämbetsverkets uppgifter med de av
bolagsstyrelser ingivna balansräkningarna och förvaltningsberättelserna.
Utöver byråchefen upptager den ordinarie staten för bolagsavdelningen
två byrådirektörs- (B 28) och tre notarietjänster (B 21). I övrigt utgöres
personalen å avdelningen av en extra byrådirektör samt ett anta]
biträden och amanuenser.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat, hurusom statens
besparingskommitté efter verkställd granskning av personal- och övriga
förhållanden vid patent- och registreringsverket i sitt den 26 februari
1925 avgivna betänkande framlade förslag till viss omorganisation av ämbetsverket
och omläggning av dess arbetssätt. Kommitténs ifrågavarande
förslag, som finnas återgivna å sidorna 96—106 av tionde huvudtiteln
i 1926 års statsverksproposition, föranledde i huvudsakliga delar av olika
skäl icke någon framställning till riksdagen.
Administrativa
och
varumärkesavdelningen.
Bolagsav
delningen.
Tidigare
ifrågasatt
omorganisation
av patentoch
registreringsverket.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
Det nu föreliggande
omorganisationsförslaget
m. m.
Patent
avdel
ningarna.
.1930 års sakkunniga.
Anmärkningar
mot nuvarande
arbetsresultat
och arbetssätt.
Departementschefen har härefter övergått till att redogöra för det föreliggande
omorganisationsförslaget m. m.
Efter att hava lämnat redogörelse rörande patent- och registreringsverkets
utveckling samt nuvarande organisation och arbetssätt ingå 1930
års sakkunniga först på frågan örn patentavdelningarnas organisation
och därmed sammanhängande spörsmål.
Därvid hava de sakkunniga till en början erinrat örn att vissa anmärkningar
framställts mot patentavdelningarnas nuvarande arbetsresultat
och arbetssätt. I avseende härå hava de sakkunniga uttalat sig på följande
sätt:
»Mot ämbetsverkets behandling av patentärenden hava framställts vissa
anmärkningar, som dels taga sikte på arbetsresultatet, dels avse arbetssättet.
I förstnämnda hänseende har anmärkts, att det åtgår alltför lång tid
för ärendenas handläggning och att någon fast praxis icke utbildat sig
inom ämbetsverket vid avgörandet av vad som skall anses utgöra en patenterbar
uppfinning. Klagomålen i fråga örn den långa behandlingstiden
hava under senaste åren riktat sig främst mot den långa tid, som förflyter
från ansökningens ingivande till utfärdandet av första tekniska föreläggandet
i ärendet. Man har därvid framhållit vikten av att en svensk
sökande i god tid erhåller ett såvitt möjligt fullständigt utlåtande över
granskningen, så att sökanden på grundval av utlåtandet kan avgöra,
huruvida anledning finnes att söka patent jämväl i utlandet. För rätten
att komma i åtnjutande av konventionsprioritet måste nämligen ansökan
i utlandet ske inom tolv månader från ansökan här i riket.
Mot arbetssättet har anmärkts, att ämbetsverket icke företager ansökningarna
till fullständig granskning från första början, att de först utfärdade
föreläggandena i flertalet fall icke äro tillräckligt motiverade samt att
avslagsbesluten likaledes äro alltför knapphändigt motiverade. Tillika
riktar sig kritiken däremot att ett ärende, i vilket under kungörandetiden
inkommit invändning, upptages till behandling av samme tekniske ledamot,
som förut handlagt ärendet.»
Till belysande av frågan örn den påtalade långa behandlingstiden hava
de sakkunniga uppgjort vissa sammanställningar, som återfinnas å sid.
12 och 13 i statsrådsprotokollet.
Dessa sammanställningar hava synts de sakkunniga giva vid handen,
att klagomålen rörande den långa behandlingstiden, även örn denna under
senare år visat en något nedåtgående tendens, dock alltjämt hade
fog för sig samt att första föreläggandet i ett stort antal fall utfärdats
betydligt mer än 6 månader efter ansökningens ingivande. Att detta
såväl ur uppfinnarnas som ur industriens synpunkt vore allt annat än
tillfredsställande läge i öppen dag. Särskilt gjorde sig olägenheterna
av tidsutdräkten med första föreläggandet gällande i fråga örn patentansökningar,
som kunde komma att åberopas såsom prioritetsgrundande
vid ansökning i annat konventionsland.
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
11
De sakkunniga ingå sedermera på frågan om systemet för patentärendenas
behandling och nyhetsgranskningens omfattning, och hava de sakkunniga
i dylikt hänseende anfört bland annat följande:
»Det i Sverige använda systemet för förfarandet i fråga örn meddelande
av patent är ett förprövningsförfarande i förening med uppbud. I vissa
andra länder tillämpas ett annat system, anmälningssystemet. Enligt
sistnämnda system äger före patents meddelande i regel icke någon annan
prövning rum än huruvida ansökning uppfyller lagens fordringar i formellt
hänseende; huruvida patentet är giltigt får sedermera prövas av
domstol. Enligt förprövningssystemet åter företages av vederbörande patentmyndighet
före beviljandet av patent en granskning av uppfinningen
för utrönande, örn förutsättningarna för meddelande av ett giltigt patent
äro för handen, särskilt i fråga örn uppfinningens nyhet.»
Då beträffande spörsmålet om det system för patentärendens handläggning,
som bör komma till användning, de sakkunniga funnit, att förprövningssystemet
alltjämt bör bibehållas, och då vidare de sakkunniga icke
ansett sig kunna förorda någon begränsning av nyhetsgranskningen till
vissa länder eller viss tidrymd, hava de föranletts att undersöka, vilka
andra möjligheter som förefunnes för att nedbringa den långa behandlingstiden.
Enligt de sakkunnigas mening förelåge uppenbarligen därvid
två principiellt olika utvägar att gå fram på: dels att vidtaga åtgärder
för att öka antalet i genomsnitt per ledamot avverkade ärenden och
dels att öka antalet ledamöter. Givet vore, framhålla de sakkunniga, att
den senare utvägen icke borde beträdas, förrän eller i den mån det kunde
visas, att den förra vägen icke kunde leda till uppnåendet av den avsedda
avverkningskapaciteten. Undersökas måste därför, Anika åtgärder kunde
tänkas för att nå en större arbetseffekt räknat per ledamot.
De sakkunniga hava i denna fråga anfört bland annat följande:
»Till en början bör nämnas, att ämbetsverket självt torde kunna Andtaga
vissa åtgärder till avverkningskapacitetens höjande.
Sålunda synes nyhetsgranskningen kunna förenklas i fråga örn patentansökningar,
som förut prÖA''ats och godkänts i något land med nyhetsgranskning
a\r åtminstone samma omfattning som inom vårt svenska
patentverk. I dylika fall sjmes granskningen här kunna göras mindre
ingående än eljest.
Likaledes torde granskningen av patentansökningar i formellt avseende
kunna förenklas. Det torde icke kunna bestridas, att det, åtminstone å
vissa håll inom patentverket, förekommit, att alltför stor vikt fästs vid
rent formella frågor. Under senare tid synes likväl en tendens till lättnad
av den formella granskningen hava gjort sig gällande. Det synes
lyckligt, örn den sålunda visade tendensen följdes för framtiden.
Vidare må bland åtgärder till höjande av avverkningskapaciteten framhållas
genomförandet, i den mån så låter sig göra, av en mera fullständig
och enhetlig klassificering av olika länders patentskrifter än den, som nu
förekommer.
Slutligen torde kvinnlig arbetskraft i större utsträckning, än nu är
fallet, kunna tagas i anspråk för ordnandet av granskningsmaterialet och
Förprövningssystemet
och
nyhetsgranskningens
omfattning.
Åtgärder till
nedbringande
av den långa
behandlingstiden.
Åt gärde r,
som patentverket
kan
självt vidtaga.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
måhända även en del skrivningsarbete kunna överflyttas från ledamöterna
till kanslipersonalen.
Då de bär åsyftade åtgärderna torde bliva föremål för ämbetsverketsövervägande,
anse vi oss sakna anledning att i vidare mån, än nu skett,
ingå på dessa frågor.
äVn^kräv''a 1 förevarande sammanhang torde huvuduppmärksamheten i stället böra
statsmak- aSnas åt sådana utvägar till behandlingstidens förkortande, vilka för sitt
temas med- genomförande kräva statsmakternas medverkan.
verkan. — — — —---------- ---- ----
Nytt system Beträffande de åtgärder, som i övrigt kunna vidtagas för att öka antalet
nineavpatent- 1 Senomsaitt Per ledamot avverkade ärenden, framstå såsom de betydelseärenden
i ali- kullaste sådana, som inverka på sättet för patentärendenas handläggning,
mänhet i för- Undersökas bör därför, huruvida det system, som för närvarande tillening
med in- lämpas för handläggning av patentärenden, är det ur alla synpunkter mest
rättande av en ändamålsenliga,
besvärs avdelning
inom pa- " ~ T ~ '' '' *
tent- och re- vid overvagande av spörsmålet om det ändamålsenligaste systemet för
gistrerings- handläggning av patentärenden hava vi kommit till det resultat, att det
verket. verksammaste sättet att öka ledamots avverkningskapacitet skulle vara,
att åt ledamoten — vilken utför granskning och meddelar förberedande
beslut samt alltså handlägger ärendena från första början — uppdroges
att självständigt meddela patent. Ärenden, däri avslags- eller förfallobeslut
ifrågasättas — vilka ärenden med nuvarande system föredragas av
den tekniske ledamoten till en början inför byråchefen och därefter i närvaro
av den senare jämte i förekommande fall den administrative byrådirektören
inför generaldirektören — skulle däremot av ledamoten föredragas
inför avdelningschefen och, där ärendena så påfordra, en rättskunnig
ledamot samt avgöras av avdelningschefen. Även ärende, vari
invändning framställts, torde höra handläggas i sistnämnda ordning.
Vad först angår den ifrågasatta befogenheten för avdelningschef att
meddela avslags- och förfallobeslut, anse vi, att man icke på denna punkt
bör övergiva den nuvarande kollegiala behandlingsformen utan att samtidigt
inrätta en besvärsavdelning inom patent- och registreringsverket.
Frågan härom är icke ny. Ej mindre än tre olika långt gående förslag
hava tidigare framförts beträffande inrättande av en dylik besvärsinstans,
nämligen av patentlagstiftningskommittén i dess betänkande av
den 18 december 1912, av samma kommitté i betänkande den 13 juni 1919
med förslag till lag örn patent m. m. och av besparingskommittén i dess
meromnämnda betänkande.
Besvärsavdelningens åligganden böra i första hand bestå i handläggning
av från anmälningsavdelningarna genom besvär fullföljda avslagsoch
förfalloärenden. Härförutom synes emellertid, såsom i det följande
närmare kommer att utvecklas, besvärsavdelningen underställningsvis
böra pröva sådana ärenden, i vilka anmälningsavdelningarna funnit inkomna
invändningar böra lämnas utan avseende. Till besvärsavdelningens
åligganden bör ytterligare böra att avgiva utlåtanden i anledning
av från regeringsrätten till ämbetsverket för yttrande remitterade besvärsmål
ävensom att avgiva yttranden, som av domstolar begäras i mål
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
13
rörande upphävande av patent, meddelande av tvångslicens eller intrång
i patent. Slutligen bör besvärsavdelningen hava att handlägga ärenden,
som angå författningar rörande patent.
Däremot hava vi ansett, att tillräcklig anledning icke föreligger att
tillägga besvärsavdelningen befattning med andra på ämbetsverket ankommande
ärenden.
Vad därefter angår besvärsavdelningens sammansättning, synes densamma
böra utgöras av ämbetsverkets chef såsom självskriven ordförande
samt tre tekniska ledamöter, varjämte, där ärendes beskaffenhet sådant
påfordrar, en rättskunnig ledamot bör ingå i avdelningen.
Beträffande ämbetsverkets chef skulle, enligt den ovan skisserade anordningen
av patentärendenas handläggning, hans befattning med dylika
ärenden bliva helt förlagd till besvärsavdelningen. Då denna befattning
måste antagas bliva mera maktpåliggande och tidskrävande än för närvarande
är fallet, synes genom ändring i ämbetsverkets instruktion möjlighet
böra beredas honom att vinna befrielse från vissa mindre betydelsefulla
göromål av mera löpande natur, såsom undertecknande av expeditioner
i ärenden, i vilkas behandling han ej deltagit, m. m. Måhända kail
det ock visa sig lämpligt att uppdraga åt en av cheferna för anmälningsavdelningarna
att hava den närmaste tillsynen över dessa.
De tekniska ledamöterna böra erhålla till åliggande att föredraga dels
besvärsmål, dels kungl, remisser, dels ock ärenden, vari domstol infordrat
yttrande, allt i den mån det icke gäller rent juridiska frågor. De tekniska
ledamöterna böra representera olika områden inom de tekniska vetenskaperna.
Föredragningsskyldigheten bör fördelas mellan ledamöterna under
hänsynstagande till vars och ens sakkunskap. På vederbörande bör
ankomma att uppsätta förslag till beslut i av honom föredraget mål.
Vad den rättskunnige ledamoten beträffar, torde på honom böra ankomma
att föredraga och uppsätta förslag till beslut eller yttrande i mål
och ärenden såvitt avse frågor av rent juridisk natur, ävensom deltaga i
handläggning av övriga ärenden, vari förekomma juridiska spörsmål.
Då antalet mål eller ärenden, i vilka den rättskunnige ledamotens biträde
erfordras, kan antagas bliva förhållandevis ringa, torde det vara
tillräckligt, att åt någon inom ämbetsverket anställd rättskunnig befattningshavare
uppdrages att tjänstgöra såsom ledamot i besvärsavdelningen
vid handläggning av ifrågakomna mål och ärenden. Närmast till hands
synes ligga, att detta uppdrag lämnas åt den administrative byrådirektören.
Denne har med nuvarande handläggningssystem att såsom rättskunnig
ledamot deltaga i patentärendenas behandling, då fråga är, att en
ansökning örn patent skall förklaras förfallen eller avslås på annan grand
än enbart nyhetshinder eller att begäran örn konventionsprioritet skall
ogillas, samt att även eljest deltaga, då ärendes beskaffenhet synes påfordra
juridisk kunskap. I den mån tjänstgöringen i besvärsavdelningen
kan komma att medföra, att byrådirektören i större omfattning än för
närvarande tages i anspråk för behandling av patentärenden, torde det
icke vara ogörligt bereda honom motsvarande liittnad i övriga honom
åvilande göromål.
Därest å den administrative byrådirektören skulle läggas nu omförmäld
tjänstgöring inom besvärsavdelningen, synes uppgiften såsom rättskunnig
ledamot å anmälningsavdelningarna böra överflyttas till sekreteraren.
Med nuvarande handläggningssystem har sekreteraren, bland annat, att i
formellt hänseende granska inkommande patentärenden, att i av honom
14
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
utfärdat s. k. kort föreläggande eller i särskilt yttrande, som åtföljer
handlingarna, då ärenden remitteras till vederbörande tekniske ledamot,
anmärka föreliggande formella brister samt vidare att i vissa fall bevilja
anstånd. Skulle å sekreteraren jämväl läggas uppgiften såsom rättsinnig
ledamot å anmälningsavdelningarna, synes han böra befrias från vissa
andra honom enligt nu gällande ordning åvilande göromål.
För beslutförhet i besvärsavdelningen skulle erfordras närvaro av förutom
ämbetsverkets chef eller den rättskunnige ledamoten åtminstone två
tekniska ledamöter. Beslut bör fattas i enlighet med flertalets mening
med utslagsröst för ordföranden. Inför besvärsavdelningen böra givetvis
muntliga förhandlingar kunna förekomma, men därjämte synes avdelningen
böra erhålla befogenhet att till utredning av visst ärende påkalla
förhör med vittnen eller sakkunniga inför domstol.
Den, som till besvärsavdelningen fullföljer ett patentärende, bör enligt
vårt förmenande därför erlägga en särskild avgift, besvärsavgift.
Denna avgift, som bör avse att i någon mån täcka kostnaderna för besvärsavdelningen,
hava vi tänkt böra utgå med 75 kronor.
Beträffande omfattningen av besvärsavdelningens göromål har man att
utgå ifrån antalet för närvarande förefintliga mål och ärenden av de
kategorier, som skulle komma under avdelningens behandling. För att
giva en föreställning örn frekvensen av dylika ärenden meddelas följande
sammanställningar.
1. Antalet hos regeringsrätten under år 1925 och därefter anförda besvär
över vägrade patent har varit:
1925 ................................................ 74 1928................................................ 85
1926 ................................................ 68 1929................................................ 113
1927 ................................................ 74
2. Antalet av domstolar år 1922 och därefter hos patent- och registreringsverket
begärda yttranden i mål rörande patent har utgjort:
1922 ................................................ 2 1926................................................ 3
1923 ............................................... 2 1927................................................ —
1924 ................................................ 3 1928................................................ 3
1925 ................................................ 3 1929................................................ 2
3. Antalet patentärenden, i vilka invändningar inkommit, har utgjort:
1922 ................................................ 134 1926................................................ 125
1923 ................................................ 92 1927................................................ 144
1924 ................................................ 146 1928................................................ 153
1925 ............................................... 131 1929................................................ 147
Vid beräknandet på grundval av förestående sammanställningar av
en blivande besvärsavdelnings arbetsbörda bör emellertid uppmärksammas,
dels att antalet besvärsmål och invändningsärenden med det ifrågasatta
ändrade systemet för handläggning av patentärenden torde komma
att öka, dels att antalet remisser från regeringsrätten torde komma
att i viss mån minska, och dels att endast en del av invändningsärendena
skola underställas besvärsavdelningen.
Beträffande besvärsavdelningens inverkan på regeringsrättens arbetsbörda
är för övrigt att märka, att denna torde kunna antagas komma att
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
15
även så till vida lättas, som de dit fullföljda ärendena böra inkomma i
grundligare utrett skick än nu understundom lärer vara fallet.
Vad därefter angår den ifrågasatta befogenheten för ledamot att självständigt
meddela patent, skulle denna anordning möjligen kunna tänkas
medföra risk för att ledamot godkänner en ansökning, där en grundligare
granskning eller riktigare prövning bort föranleda avslag eller förfalloförklaring.
Denna risk, som icke synes böra överskattas, bör enligt vårt förmenande
begränsas därigenom att förskrift lämnas, att tvivelaktiga fall och särskilt
då ärenden, vari ledamot ifrågasätter frångående av någon förut fastslagen
eller tillämpad princip, skola föredragas för avdelningschefen,
samt att denne därjämte skall äga befogenhet att, där så anses påkallat,
förordna örn visst ärendes föredragning i angivna ordning.
För övrigt är att märka, att patent- och registreringsverkets prövning är
byggd på uppbudsförfarande och att alltså de av saken intresserade äro i
tillfälle att framställa invändning mot patentansökningen. För att ytterligare
skapa skydd mot den nu omhandlade risken hava vi, på sätt ovan
berörts, tänkt oss, att ärende, i vilket invändning förekommit, skall föredragas
inför avdelningschef med beslutanderätt för denne och att, därest
han anser, att dylikt ärende bör leda till patent, ärendet skall för prövning
underställas besvärsavdelningen. Däremot hava vi icke ansett det
påkallat eller lämpligt att medgiva fullföljd av dylikt ärende till regeringsrätten.
Invändare, som icke fått sin invändning beaktad, bör, liksom
envar annan som anser sin rätt vara genom patentet förnärmad, framdeles
såsom nu vara hänvisad till att vid domstol föra talan om patentets
ogillande.
På grund av vad sålunda anförts få vi alltså föreslå, Sammanfatt
att
systemet för handläggning av patentärenden ändras i sådan rikt- ning.
ning, att på ledamot själv må ankomma att meddela patent samt på avdelningschef
att meddela avslags- och förfallobeslut;
att inom patent- och registreringsverket inrättas en besvärsavdelning
såsom instans mellan den första instansen, anmälningsavdelningarna, och
regeringsrätten, sammansatt av ämbetsverkets chef såsom ordförande
samt tre tekniska ledamöter och i förekommande fall en rättskunnig ledamot;
att
till besvärsavdelningens åligganden skall höra att pröva hos avdelningen
anförda besvär över anmälningsavdelnings avslags- och förfallobeslut,
att underställningsvis pröva patentärende, vilket anmälningsavdelning
trots inkommen invändning ansett böra leda till patent, att
avgiva utlåtanden till regeringsrätten och domstolar i mål angående patent
samt att handlägga ärenden, som angå författningar rörande patent;
samt att särskild avgift för fullföljd till besvärsavdelningen stadgas.»
Över de sakkunnigas förslag hava statskontoret, allmänna civilförvalt- Avgivna
ningens lönenämnd, kommerskollegium samt patent- och registrerings- ’Jttrande"- verket ävensom vederbörande intresserade organisationer yttrat sig. I
fråga örn innehållet i de sålunda avgivna yttrandena tillåter sig utskottet
hänvisa till sid. 21—26 i statsrådsprotokollet.
Vid behandlingen av de sakkunnigas ovan angivna förslag har depar- Departementntementschefen,
under framhållande av patent- och registreringsverkets chef''cn
-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
Avförande av
vissa ärenden
med återupplivningsrät
.
De föreslagna
åtgärdernas
inverkan på
ledamöternas
avverkningskapacitet.
uttalade avsikt att, i den mån så läte sig göra, självt vidtaga åtgärder
för avverkningskapacitetens höjande, funnit sig höra i princip förorda
förslaget till genomförande. Därvid har departementschefen bland annat
erinrat, att förslaget i allt väsentligt vunnit anslutning av patentverket
och kommerskollegium samt de hörda industriella och tekniska organisationerna.
Departementschefen har härefter övergått att behandla ett annat av
de sakkunniga — utöver den redan omhandlade mera generella förenklingen
av patentärendenas handläggning — framlagt förslag, som enligt
de sakkunnigas mening ytterligare skulle bidraga till att förkorta vissa
patentansökningars behandlingstid. Härvid syftas på sådana ansökningar,
vilka, utan att uttryckligen återkallas, dock icke fullföljas av sökandena.
I dylika fall eller alltså sådana, där den sökande underlåter att fullgöra
verkets förelägganden, företager för närvarande vederbörande
granskare en ny prövning av ärendet. De sakkunniga hava emellertid
i denna del föreslagit, att i patentförordningen vidtagas sådana ändringar,
att patent- och registreringsverket skall äga rätt att, därest i patentärende
meddelat föreläggande av sökanden lämnas obesvarat, avföra ärendet,
dock att sökanden skall äga rätt att inom fyra månader efter avförandet
mot erläggande av särskild avgift få ärendet återupplivat.
Förslag i enlighet härmed har Kungl. Maj:t framlagt i en till riksdagen
avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition, nr 136, med förslag
till lag örn ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16
maj 1884 angående patent, vilken proposition hänvisats till lagutskott
för förberedande behandling.
Såvitt inom patent- och registreringsverket upplysts, utgör den nuvarande
avverkningskapaciteten i genomsnitt 110 avgjorda patentansökningar
per år och ledamot. Efter att ingående hava överlagt med ämbetsverkets
chef hava de sakkunniga för sin del kommit till den uppfattningen,
att efter genomförandet av de av dem ifrågasatta åtgärderna man
bör kunna räkna med en avverkningskapacitet av omkring 135 ärenden
per år och ledamot.
Departementschefen har framhållit, att den sålunda av de sakkunniga
verkställda beräkningen hade patent- och registreringsverket förklarat
sig kunna godtaga, under förutsättning att erforderligt antal assistenter
finge anställas å arbetstyngda rotlar. Då denna fråga örn avverkningskapaciteten
intimt sammanhängde med personalfrågan, finge departementschefen
anledning att längre fram vid sin redogörelse för sistnämnda
spörsmål återkomma därtill.
Statsutskottets utlåtande Nr 137. 17
Departementschefen har härefter övergått att till skärskådande upptaga
av de sakkunniga framlagt förslag rörande personalbehovet å besvärsavdelningen
och anmälningsavdelningarna. Därvid har departementschefen,
efter att hava lämnat redogörelse för nämnda förslag
och vederbörandes däröver avgivna yttranden, vilken redogörelse återfinnes
å sid. 36—42 i statsrådsprotokollet, i frågan anfört följande:
»Enligt de sakkunnigas förslag skulle besvärsavdelningen komma att
bestå av, förutom ämbetsverkets chef såsom ordförande, tre tekniska ledamöter,
patentråd, i 30:e lönegraden, varjämte i handläggning av ärende,
vars beskaffenhet sådant påfordrade, skulle deltaga en av Kungl Majit
inom ämbetsverket därtill förordnad rättskunnig ledamot, förslagsvis byrådirektören
å administrativa och varumärkesavdelningen.
Mot den sålunda föreslagna sammansättningen av besvärsavdelningen
har jag icke någon erinran att göra. Jag vill beträffande de tekniska
ledamöternas antal framhålla, att genom att detta antal satts till tre möjlighet
skulle beredas att till denna avdelning knyta sakkunniga representanter
för en var av de tre stora huvudgrupperna: de kemiska, de elektriska
och de mekaniska industrierna.
Emot den föreslagna titeln »patentråd» för de tekniska ledamöterna
har invändning framställts av Stockholms handelskammare. Även jag
måste ställa mig tveksam beträffande införandet av en dylik tjänstetitel.
Då annan lämplig benämning knappast synes erbjuda sig, torde
dessa tjänstemän, som skulle i lönehänseende jämställas med cheferna för
övriga avdelningar inom verket, kunna i likhet med dessa benämnas byråchefer
och följaktligen i verkets stat upptagas såsom byråchefer och ledamöter
av besvärsavdelningen.
Mot de sakkunnigas förslag örn nedbringande av de nuvarande fyra
anmälningsavdelningarna till tre, envar med en byråchef i 30:e lönegraden
såsom chef, har jag icke någon erinran att framställa.
Enligt de sakkunnigas förslag har, vad dessa avdelningar angår, det mera
konstanta behovet av särskilda rotlar och därmed även antalet ledamöter
beräknats till 43 stycken, varjämte under den närmaste femårsperioden —
enligt patent- och registreringsverket under en period av sex år — skulle
erfordras ytterligare 8 ledamöter. Slutligen skulle, liksom för närvarande,
såsom biträden åt ledamöterna och för rekryteringens säkerställande finnas
anställda ett antal assistenter.
Ehuru sålunda antalet för framtiden erforderliga tekniska ledamöter
å anmälningsavdelningarna beräknats till 43, hava de sakkunniga ifrågasatt,
att icke flera än 35 av dem skulle uppföras på ordinarie stat, därav 12
såsom byrådirektörer i 28:e lönegraden, likaledes 12 såsom förste byråingenjörer
i 26:e och återstående 11, även såsom förste byråingenjörer, i 24:e
lönegraden. De övriga 8 ledamöterna, för vilka befattningar icke skulle
uppföras å ordinarie stat, skulle fortfarande som hittills åtnjuta avlö
Bihang
till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 64 haft. (Nr 137.)
Personal
behovet.
2
18
Statsutskottets titlåtande Nr 137.
ning enligt 18 :e eller 20:e lönegraden — beroende på befattningshavarnas
anställningstid inom ämbetsverket — enligt löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän, varjämte till envar av dem, liksom för närvarande, borde
utgå särskild ersättning efter 900 kronor för år.
De sakkunnigas förslag, vad nu först den ordinarie personalen angår,
har i alla delar tillstyrkts av kommerskollegium samt patent- och registreringsverket;
av sistnämnda ämbetsverk, som funnit principiellt riktigast
att samtliga ledamöter placerades i 28:e lönegraden, dock endast
med stor tvekan beträffande den ifrågasatta placeringen av 11 befattningar
i 24:e lönegraden. Statskontoret har för sin del ifrågasatt en placering
för samtliga ledamöter i 26:e lönegraden, medan allmänna civilförvaltningens
lönenämnd åter föreslagit en placering för 17 ledamöter
i 27:e och för 18 ledamöter i 24:e lönegraden.
Beträffande den sålunda av de sakkunniga föreslagna och av flertalet
hörda myndigheter tillstyrkta differentieringen av ifrågavarande ledamotsbefattningar
vill jag, i anledning exempelvis av vad statskontoret
däremot anfört, icke bestrida, att det kan synas principiellt oriktigt, att
befattningshavare, vilka under samma ansvar hava att fullgöra ungefär
enahanda skyldigheter, hänföras till olika lönegrader. Örn emellertid samtliga
dessa befattningshavare skulle placeras i en och samma lönegrad,
torde, på sätt nedan närmare utvecklas, icke kunna ifrågakomma någon
lägre lönegrad än den, som hittills gällt för byrådirektörerna inom verket
(B 28). Då en sådan lösning av förevarande lönefråga lärer få anses utesluten
av ekonomiska skäl, synes ingen annan möjlighet stå öppen än att
gå in för en differentiering av ifrågavarande befattningshavare i löneavseende.
Med hänsyn till önskvärdheten av att hava tillgång till den sporre
i arbetet, som utsikten att kunna vinna befordran till högre tjänst innebär,
»ynes mig för övrigt även ur denna synpunkt en dylik differentiering äga
visst fog.
Vad därefter spörsmålet örn ifrågavarande ledamöters placering i löneskalan
angår, vill jag i anledning av statskontorets och lönenämndens
förslag örn nedflyttning av de nuvarande i lönegraden B 28 placerade
byrådirektörerna till 26:e respektive 27:e lönegraden framhålla, att under
utredningen icke någon omständighet framkommit, som motiverar en dylik
nedsättning av dessa befattningar. Det ansvarsfulla arbete, som nu ytterligare
skulle tillkomma byrådirektörerna såsom ensambeslutande vid
patents meddelande, utgör ett särskilt skäl för att någon ändring i nedåtgående
riktning beträffande deras placering i lönegradshänseende icke
vidtages. I fråga örn de nuvarande fyra i 24 :e lönegraden uppförda förste
byråingenjörerna tillåter jag mig erinra örn att på grund av deras stadigvarande
föredragningsskyldighet, alltså en arbetsuppgift som eljest
tillkommer byrådirektör, vid upprepade tillfällen från olika håll — senast
genom likalydande motioner (1:180 och 11:222) vid 1930 års riksdag —
yrkanden framställts örn dessa befattningshavares uppflyttning till 26 :e
19
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
lönegraden. Som. jag redan anfört knnde i själva verket skäl finnas för,
att förste byråingenjörerna liksom byrådirektörerna placerades rent av i
28:e lönegraden. Att jag det oaktat förordar en placering i 26:e lönegraden
för endast en del av förste byråingenjörerna — visserligen flertalet
av ciem _ beror på nyss framhållna kostnadsskäl och den hänsyn, som
torde böra tagas till de befordringsutsikter, som i allt fall vid ett bifall
till den föreslagna omorganisationen komma att yppa sig för ett jämförelsevis
stort antal av ämbetsverkets befattningshavare. Jag finner mig således
böra godtaga de sakkunnigas förslag till löneställning för ledamöterna,
även i vad detsamma avser en placering av vissa förste byråingenjörer
i lönegraden B 24.
Det av de sakkunniga föreslagna antalet konstanta ledamöter eller 43
stycken —- jag bortser således fortfarande i detta sammanhang från de ytterligare
8 ledamöter, som skulle erfordras för balansens nedbringande
kan i och för sig synas ganska högt. Detta antal står emellertid i direkt
beroende av den avverkningskapacitet per år och ledamot, som man anser
sig kunna räkna med. Som jag förut nämnt ha de sakkunniga grundat
sina beräkningar beträffande behovet av arbetskraft på en till 135 ärenden
per år och ledamot stegrad avverkningskapacitet efter genomförande
av den förenkling i arbetssättet, som nu är avsedd att komma till stånd,
och de ytterligare åtgärder i denna riktning, som ämbetsverket självt
ställt i utsikt. Naturligen är det vanskligt att fälla något säkert omdöme
rörande möjligheterna att öka verkets arbetseffekt. För egen del
måste jag inskränka mig till att uttala en förväntan örn att den angivna
avverkningskapaciteten skall betraktas som ett minimum. I betraktarn
de härav och inför ovissheten hur det nya systemet med patentärendenas
handläggning över huvud taget kommer att verka, synes mig försiktigheten
i allt fall bjuda, att i avvaktan på den erfarenhet härutinnan, som
först torde böra vinnas, en något snävare marginal sättes i fråga örn det
antal tjänster, som skulle uppföras å ordinarie stat. I anslutning härtill
finner jag mig böra förorda, att antalet ordinarie förste byråingenjörstjänster
bestämmes till 9 i 26 :e och 8 i 24 :e lönegraden, vilket innebär en
minskning i det av de sakkunniga föreslagna antalet dylika tjänster med
3 i varje grupp. I stället för de sex tjänster, som sålunda icke skulle upptagas
å ordinarie staten, torde böra anställas sex extra förste byråingenjörer
med avlöning såsom befattningshavare å extra stat, tre i lönegraden
B 26 och tre i lönegraden B 24. Till frågan örn anvisande av medel härför
återkommer jag senare. Enligt mitt förslag skulle således antalet ordinarie
ledamöter utgöra 29 mot det av de sakkunniga föreslagna antalet
av 35 stycken.
De sakkunnigas förslag i övrigt beträffande de ordinarie befattningar,
som skulle finnas å anmälningsavdelningarna och å det avdelningarna
underlydande biblioteket, föranleder icke någon erinran från min sida.
Även i fråga om löneställningen för de ledamöter, vilka liksom hit
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
tills skulle vara anställda som extra ordinarie befattningshavare, hava
olika förslag framställts.
Såsom redan nämnts äro de nuvarande extra föredragandena —
alltefter anställningstiden inom ämbetsverket — placerade i 18:e eller 20:e
lönegraden enligt löneplanen för extra ordinarie befattningshavare, varjämte
till envar av dem utgår särskild ersättning efter 900 kronor för år.
Begynnelselönen i 20:e lönegraden utgör 5,304 kronor och slutlönen 6,816
kronor. Med tillägg av den särskilda ersättningen uppgår alltså sammanlagda
avlöningsbeloppet till 6,204 kronor respektive 7,716 kronor. I 18 :e
lönegraden uppgår begynnelselönen till 4,596 kronor och slutlönen till
6,420 kronor. Lägges härtill den särskilda ersättningen, utgör således begynnelselönen
5,496 kronor och slutlönen 7,320 kronor.
Enligt de sakkunnigas av kommerskollegium tillstyrkta förslag i
denna del skulle de hittills gällande avlöningsbestämmelserna beträffande
dessa befattningshavare fortfarande gälla för de 16 icke-ordinarie
ledamöter (8 + 8), som efter vad förut sagts skulle finnas. Statskontoret
har uttalat, att det enligt ämbetsverkets mening skulle vara lämpligare
att hänföra ifrågavarande befattningshavare till 22: a lönegraden,
varvid någon särskild ersättning icke skulle utgå. I enlighet härmed
skulle begynnelselönen utgöra 6,048 kronor och slutlönen 7,212 kronor.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har för sin del ansett, att den
särskilda ersättningen — i varje fall för befattningshavare inom den
högre lönegruppen — borde inarbetas i lönen och vederbörande i följd
härav erhålla en mot arvodet svarande höjning i lönegradsplaceringen.
Patent- och registreringsverket slutligen har uttalat, att samtliga ifrågavarande
befattningshavare lämpligen borde hänföras till 24:e lönegraden
enligt ovannämnda löneplan men utan rätt till särskilt arvode. Enligt
detta förslag skulle begynnelselönen utgöra 6,816 kronor och slutlönen
8,124 kronor.
För egen del finner jag mig böra biträda statskontorets förslag, enligt
vilket dessa befattningshavare skulle placeras i 22 :a lönegraden enligt löneplanen
för icke-ordinarie tjänstemän. Visserligen skulle vid bifall härtill
slutavlöningen och för en del befattningshavare även begynnelseavlöningen
i någon mån komma att understiga vad enligt gällande bestämmelser
nu utgår till i frågavarande befattningshavare. Då man emellertid
å andra sidan bör kunna räkna med att flertalet av dessa befattningar
komma att besättas med personer, som nu uppbära lägre avlöning än den
till ledamot utgående, skulle det av mig förordade förslaget likväl för dem
innebära en icke oväsentlig höjning av nu utgående avlöningsförmåner.
Vad de sakkunniga i övrigt uttalat beträffande anställning av assistenter
och löneförmåner åt dem har icke givit anledning till någon erinran
från min sida.»
I detta sammanhang har departementschefen beträffande den föreslagna
bestämmelsen, att innehavare av befattning i patent- och registrerings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
21
verket icke må mot ersättning tillhandagå enskilda i ärende, som faller
inom verkets arbetsområde, anfört, att för den ordinarie personalens vidkommande
föreskrift i ämnet syntes böra, efter riksdagens godkännande,
meddelas genom tillägg i kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 272) angående
utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen m. m. För de icke-ordinarie befattningshavarna
syntes motsvarande bestämmelse kunna meddelas i annan
ordning.»
Departementschefen har härefter övergått till de båda andra huvudavdelningarna
inom patent- och registreringsverket, nämligen administrativa
och varumärkesavdelningen samt bolagsavdelningen.
Beträffande administrativa och varumärkesavdelningen hava de sakkunniga
uttalat, att bemyndigande borde lämnas patent- och registreringsverket
att med ordinarie innehavare besätta vissa lediga befattningar,
nämligen 2 skrivbiträdesbefattningar i B 2, 1 kontorsbiträdesbefattning
i B 4 och 1 expeditionsvaktbefattning i B 5, inalles 4 befattningar.
Därjämte hava de hemställt örn uppflyttning av kansliskrivarbefattningen
— föreståndarbefattningen för graskning av varumärken — från 11 :e
till 14:e lönegraden.
I fråga örn bolagsavdelningen hava de sakkunniga föreslagit, dels att
den extra byrådirektörsbefattningen i B 28, som alltsedan år 1917 uppehållits
på förordnande, uppföres å ordinarie stat, dels ock att två kanslibiträdesbefattningar
i 7:e lönegraden uppflyttas till kansliskrivartjänster
i Ilie lönegraden.
Efter att hava redogjort för i förevarande avseende avgivna yttranden
— vilken redogörelse återfinnes å sid. 49—51 i statsrådsprotokollet och
varav framgår, bland annat, att statskontoret, under erinran örn att åt
1928 års lönekommitté uppdragits att vid fullgörande av sitt uppdrag
taga under övervägande frågan örn biträdesbefattningarnas inom statsförvaltningen
uppdelning å olika lönegrader, ansett sig ej kunna tillstyrka
den ifrågasatta uppflyttningen av de båda kanslibiträdesbefattningarna
— bar departementschefen anfört, såvitt nu är i fråga, följande:
»Vad till en början beträffar de tjänster i lönegraderna B 2, B 4 och B 5,
som finnas uppförda å patentverkets stat men för närvarande uppehållas
på förordnande, synas mig dessa tjänster böra i staten bibehållas, varför
åtgärder i sinom tid torde vidtagas för desammas återbesättande.
För den befattningshavare, som bar sig anförtrott föreståndarskapet
för granskning av varumärken, synes mig, med hänsyn till vad som upp
-
Övriga
avdelningar
inom
patent- och
registreringsverket.
1930 års sakkunniga.
Departements
chefen.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
Patent- och
registreringsverkets
utgiftsstat.
lysts angående arbetets art, en högre lönegradsplacering rättvisligen böra
ifrågakomma. Dock anser jag, i olikhet med patent- och registreringsverket,
en uppflyttning till lönegrad B 14 vara tillfyllest. Jag förordar alltså
de sakkunnigas, av statskontoret och lönenämnden i denna del tillstyrkta
förslag.
Med avseende å förslaget örn uppförande å ordinarie stat av ytterligare
en byrådirektörsbefattning å bolagsavdelningen tillåter jag mig
erinra örn att vid flera föregående tillfällen — senast i ovannämnda motioner
vid 1930 års riksdag — förslag i enahanda syfte blivit framställda.
Då ifråga örn behövligheten av denna befattning, som alltsedan år 1917
uppehållits på förordnande, tvekan desto mindre kan råda, som å sagda
avdelning inflytande ärenden äro stadda i stark tillväxt, får jag tillstyrka,
att tjänsten i fråga nu uppföres å ordinarie stat.
Däremot anser jag mig på de skäl, som av statskontoret framhållits,
förhindrad förorda den ifrågasatta uppflyttningen i lönegrad av två kanslibiträdesbefattningar
å bolagsavdelningen.
I motsvarighet till vad som av mig förordats beträffande inskränkning i
rätten för befattningshavare å patentavdelningen att mot ersättning tillhandagå
enskilda i ärende, som faller inom patentverkets arbetsområde,
föreslår jag slutligen, att det sålunda ifrågasatta stadgandet må gälla
jämväl för befattningshavarna å administrativa och varumärkesavdelningen
samt å bolagsavdelningen.»
Departementschefen har härefter övergått till frågan örn ämbetsverkets
utgiftsstat och därvid, sedan redogörelse lämnats för de sakkunnigas
samt verkets uttalanden i detta ämne (sid. 52—58 i statsrådsprotokollet),
anfört, bland annat, följande:
»De sakkunniga hava beräknat, att ett genomförande av deras förslag
beträffande patent- och registreringsverkets organisation skulle under den
närmaste femårsperioden medföra en merkostnad — frånsett dyrtidstilllägg
-— av i runt tal 35,700 kronor örn året. Denna kostnadsökning kunde
emellertid förväntas att till hälften täckas av de föreslagna nya avgifterna.
Även det av mig framlagda förslaget medför tydligen viss ökning av
utgifterna för verket, örn ock till något mindre belopp än det av de sakkunniga
beräknade. Besparing Ilar sålunda uppkommit genom mitt förslag
örn anställande av allenast 29 ledamöter såsom ordinarie samt genom
bibehållande i lönegrad B 7 av de två till uppflyttning i lönegrad B 11
föreslagna kanslibiträdesbefattningarna. Å andra sidan skulle en mindre
kostnadsökning uppstå genom placering i lönegrad B 22 enligt löneplanen
för extra ordinarie tjänstemän av de extra ledamöterna. I jämförelse med
de sakkunnigas förslag skulle de av mig förordade organisatoriska för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
23
ändringarna i ämbetsverket medföra en kostnadsökning, som med i runt
tal 6,000 kronor skulle understiga de sakkunnigas motsvarande merkostnad.
Vad angår utgiftsstaten för patent- och registreringsverket har ämbetsverket
framlagt förslag med avseende å beräkningen av anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till befattningshavare
å övergångsstat samt till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. Jag anser verkets förslag i dessa avseenden böra läggas till
grund för bestämmandet av anslagsposternas belopp, allenast med följande
modifikationer, som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit.
Vidkommande först avlöningsanslaget till ordinarie tjänstemän — av
patent- och registreringsverket upptaget med 622,000 kronor — bör vid
bifall till mitt förslag örn nedsättning av antalet förste byråingenjörer
med 3 i vardera lönegruppen B 26 och B 24 detta belopp till en början minskas
med (3 X 9,540 + 3 X 8,580 —) 54,360 kronor. Härtill kommer dels skillnaden
i avlöning å den av ämbetsverket till uppflyttning i 18:e lönegraden
ifrågasatta men av mig till uppflyttning i 14 :e lönegraden tillstyrkta
föreståndarbefattningen för granskning av varumärken (6,048 — 4,596 =)
1,452 kronor, dels ock skillnaden i avlöningarna å de av mig ej förordade
båda kansliskrivarbefattningarna (2 X 3,888) och motsvarande antal kanslibiträdesbefattningar,
som alltså fortfarande skola bibehållas (2 X 3,144),
eller 1,488 kronor. Ifrågavarande avlöningsanslag skulle alltså minskas
med sammanlagt (54,360 + 1,452 + 1,488 =) 57,300 till (622,000 — 57,300 =)
564,700 kronor.
Ämbetsverkets förslag till övergångsstat och till de befattningar, som
skulle uppföras å samma stat, föranleder icke någon annan erinran från
min sida än att, då i anslutning till vad förut anförts i fråga örn de båda
kanslibiträdesbefattningarna dessa befattningar fortfarande skulle bibehållas
å ämbetsverkets ordinarie stat, de sålunda böra avföras från övergångsstaten.
Vad angår ämbetsverkets beräkningar rörande det anslag, som erfordras
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. — enligt
ämbetsverkets förslag slutande å ett belopp av 295,000 kronor — vill jag
erinra örn att det nuvarande förslagsanslaget å 225,000 kronor under de
senaste åren av olika anledningar högst väsentligt överskridits. Den mest
bidragande orsaken till detta förhållande har varit den med hänsyn till
arbetsmaterialets ökade tillväxt inträdda nödvändigheten för ämbetsverket
att nyanställa personal, varjämte vissa från början ej beräknade utgifter
kommit att i sin mån tynga anslaget.
Då jag förordat, att utöver de 29 ledamotsbefattningar å anmälningsavdelningarna,
som skulle uppföras på den ordinarie staten, 6 extra
förste byråingenjörer skulle anställas såsom ledamöter å sagda avdelningar,
lära till en början medel böra beräknas till avlöningar åt dessa. Särskilt
24
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
anslag för detta ändamål torde icke vara behövligt, utan synas kostnaderna
ifråga (3 X 8,124 + 3 X 7,212 =) 46,008 kronor böra avföras å
anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m., vilket
anslag alltså torde böra i motsvarande mån ökas. Å andra sidan har patent-
och registreringsverket vid sina beräkningar angående nu ifrågavarande
anslag bland annat utgått från en löneställning för övriga erforderliga
16 extra ledamöter enligt 24 :e lönegraden i nämnda löneplan. Med
utgångspunkt från begynnelselönen i den av mig för dessa ledamöter
förordade lönegraden — 22 enligt löneplanen för extra ordinarie tjänstemän
— bör anslaget minskas med skillnaden mellan begynnelseavlöningarna
i berörda lönegrader (16 X 6,816 — 16 X 6,048 =) 12,288 kronor. Då
jag vidare ej tillstyrkt den extra notarietjänst, örn vars inrättande ämbetsverket
gjort framställning, kan anslaget följaktligen ytterligare minskas
med ett belopp av 5,676 kronor.
Då ämbetsverkets beräkningar rörande ifrågavarande anslag i övrigt
icke givit mig anledning till någon erinran, skulle alltså samma anslag
komma att ökas med (46,008 — 12,288 — 5,676 =) 28,044 kronor eller, i
runt tal, med'' 28,000 kronor till 323,000 kronor.
I övriga i patent- och registreringsverkets stat nu ingående anslag
ifrågasätter jag, lika med ämbetsverket, icke någon ändring.
I enlighet med mitt förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket,
som med ett belopp av (57,300 — 28,000 =) 29,300 kronor understiger
ämbetsverkets enahanda förslag, skulle samma stat erhålla föl
-
jande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 564,700
Avlöningar till å övergångsstat uppförda fyra byrådirektörer,
fyra byråingenjörer och en registrator, förslagvis
............................................... » 18,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vika
riatsersättningar
m. m., förslagsvis .................. » 323,000
Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis » 72,000
Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter
och dylikt, kungörelser, böcker och tidskrifter
samt bindningskostnader, förslagsvis ................ » 180,000
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis .......... » 16,000
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
förslagsvis ............................. » 2,600
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ......... » 46,000
Dyrtidstillägg, förslagvis ..................... » 125,000
Summa kronor 1,347,300.
25
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
Statförslaget slutar alltså å ett belopp av 1,347,300 kronor, medan den för
löpande budgetår fastställda statens slutsumma uppgår till 1,168,700 kronor.
Det nya statförslaget skulle alltså medföra en ökning med 178,600
kronor. Då emellertid de verkliga utgifterna under en följd av år högst väsentligt
överskridit de i respektive års stater upptagna anslagsbeloppen,
innebär det nu föreliggande statförslaget i verkligheten icke en så stor merkostnad,
som nyss angivna skillnadsbelopp anger. Under budgetåret
1929/1930 uppgingo de verkliga kostnaderna till i runt tal 1,248,400 kronor.
I jämförelse härmed skulle den faktiska ökningen nu begränsas till cirka
99,000 kronor.»
Slutligen har departementschefen erinrat örn, att med hänsyn till den
förut här ovan omförmälda förändringen i sättet för beräkningen av anslaget
till patent- och registreringsverket anslaget icke komme att påverkas
av den nu föreslagna höjningen av utgiftsstatens belopp.
Då utskottet nu går att för egen del yttra sig över föreliggande förslag,
har utskottet först till behandling upptagit frågan örn de inom patent- och
registreringsverket inrättade patentavdelningarnas organisation och därmed
sammanhängande spörsmål.
Därvid vill utskottet till en början hava uttalat, att det å dessa avdelningar
ankommande arbetet synes såväl kvantitativt synnerligen betydande
som i kvalitativt hänseende krävande. Beträffande arbetets omfattning
får utskottet hänvisa till de i de sakkunnigas betänkande angivna
siffrorna. Vad arbetets art angår, torde vara tillräckligt erinra örn att
granskningen av patentansökningarna förutsätter omfattande tekniska
kunskaper samt att stora fordringar måste ställas på vederbörandes omdöme,
då det gäller att efter ett ingående studium av patentlitteraturen
bedöma, huruvida det nya hos en uppfinning medför en sådan effekt i tekniskt
hänseende, att patentskydd bör meddelas. Arbetet synes sålunda
både maktpåliggande och av grannlaga natur.
Sedan flera år tillbaka har antalet inkomna patentärenden i hög grad
överstigit vad ämbetsverkets personal med rådande arbetssätt medhunnit
avverka. Till följd härav har antalet oavgjorda ansökningar år från år
stigit för att i oktober 1930 uppgå till över 13,000. Uppenbart är, att det
dröjsmål, som sålunda uppstår.i fråga örn patentärendenas handläggning,
medför betydande olägenheter för den patentsökande allmänheten. I sakens
natur torde nämligen ligga, att sökandena oftast hava ett starkt intresse
av — icke minst ur ekonomisk synpunkt sett — att deras patentansökningar
bliva avgjorda så snabbt som möjligt, utan att likväl noggrannheten
i fråga örn prövningen eftersättes. Utskottet finner det därför angeläget
att, under iakttagande av sist angivna synpunkt, åtgärder vidtagas
i syfte att ernå en förkortning av den nuvarande behandlingstiden för
patentärenden.
Innan utskottet närmare ingår på denna fråga, vill utskottet förutskicka,
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 saini. 64 höft (Nr 137.)
Utskottets
yttrande.
3
26
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
att en icke oväsentlig nedskärning av patentverkets arbetsbörda belt visst
skulle åstadkommas, därest man i fråga örn patents meddelande överginge
från det i vårt land tillämpade förprövningsförfarandet, enligt vilket patentmyndiglieten
tillser, huruvida förutsättningar, särskilt i fråga örn uppfinningens
nyhet, för meddelande av ett giltigt patent föreligga, till anmälningsförfarandet,
därvid före patents meddelande i regel ingen annan
prövning äger runi än för utrönande, huruvida ansökningen uppfyller lagens
fordringar i formellt hänseende. Då emellertid förprövningsförfarandet
måste anses innebära avsevärda fördelar för den patentsökande allmänheten
framför anmälningsförfarandet, vilket senare givetvis är ägnat
att i betydligt större utsträckning än det förra medföra processer vid domstol
med åtföljande tidsutdräkt och kostnader, vill utskottet för sin del icke
ifrågasätta en systemförändring. En sådan har också tidigare vid olika utredningar
rörande ämbetsverket ävensom av 1930 års sakkunniga icke ansetts
böra äga rum.
Kungl. Majit har ock ansett, att även med bibehållande av det hittills
tillämpade förprövningsförfarandet ett bättre arbetsresultat inom patentverket
borde kunna uppnås. Att väsentliga brister vidlåda verkets arbetsförhållanden
torde nämligen vara ovedersägligt. Särskilt må framhållas,
att den nuvarande behandlingen av patentärendena måste anses vara onödigt
tung, enär för varje beslut örn en ansöknings godkännande till kungörande
eller patent fordras samverkan av avdelningschefen, vederbörande
tekniske ledamot och i förekommande fall den rättskunnige ledamoten.
I tveksamma fall eller örn olika meningar yppa sig eller där fråga är örn en
ansöknings avslående eller förklarande förfallen på grund av patentförordningens
föreskrifter, fordras samverkan av generaldirektören, avdelningschefen,
vederbörande tekniske ledamot och i förekommande fall den
rättskunnige ledamoten. Att en sådan procedur icke oväsentligt fördröjer
ärendenas avgörande framgår med all tydlighet av bland annat den oupphörligt
växande balansen av oavgjorda ärenden.
I syfte att förkorta den nuvarande långa behandlingstiden av patentärendena
har Kungl. Majit, jämte det att Kungl. Majit påpekat vissa åtgärder,
som patent- och registreringsverket självt kunde vidtaga, ifrågasatt
införande av ett nytt system i fråga örn arbetssättet för patentärendenas
handläggning. Enligt detta förslag skulle på ledamot ankomma att
meddela patent samt på avdelningschef (byråchef) att meddela avslagsoch
förfallobeslut, dock med den begränsning i ledamots befogenhet, att
avgörandet av ansökning, mot vilken invändning gjorts, alltid skulle ankomma
på avdelningschef. I samband härmed skulle i ämbetsverket inrättas
en besvärsavdelning såsom instans mellan anmälningsavdelningama
och regeringsrätten, sammansatt av ämbetsverkets chef såsom ordförande
samt tre tekniska ledamöter och i förekommande fall en rättskunnig ledamot.
Till besvärsavdelningens åligganden skulle höra att pröva hos avdelningen
anförda besvär över anmälningsavdelnings avslags- och för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
27
fallobeslut, att underställningsvis pröva patentärende, vilket anmälningsavdelning
trots inkommen invändning ansett böra leda till patent, att avgiva
utlåtanden till regeringsrätten och domstolar i mål angående patent
samt att handlägga ärenden, som angå författningar rörande patent.
För fullföljd av talan till besvärsavdelningen skulle bestämmas en särskild
avgift.
Yad angår de sålunda föreslagna åtgärderna synas desamma, såvitt utskottet
kunnat finna, vara ägnade att förkorta ärendenas behandlingstid
och åstadkomma en minskning i den nuvarande arbetsbalansen utan att
kravet på erforderlig noggrannhet blir eftersatt. Beträffande befogenheten
för ledamot att självständigt meddela patent synas möjligen vid ett
första påseende vissa betänkligheter kunna hysas mot en sådan anordning.
Den risk, som i detta avseende kan förefinnas, blir emellertid enligt utskottets
förmenande i väsentlig grad förminskad genom inrättandet av
besvärsavdelningen, vilken även har att i vissa fall underställningsvis pröva
ärenden. Tillika får utskottet i detta sammanhang erinra örn att i propositionen
förutsatts, att i instruktionsväg bestämmelser skola meddelas
örn att i tvivelaktiga fall föredragning skall ske inför vederbörande avdelningschef.
Utskottet får sålunda för sin del förorda, att till förkortande
av tiden för patentärendenas handläggning åtgärder vidtagas i
huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen föreslagits.
Vad härefter angår frågan örn den å besvärsavdelningen och anmälningsavdelningarna
anställda personalen och dennas ställning i lönehänseende,
finner utskottet ingen anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan.
Likaledes får utskottet ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag beträffande
de båda andra avdelningarna inom patent- och registreringsverket,
nämligen administrativa och varumärkesavdelningen samt bolagsavdelningen.
Vad beträffar det av departementschefen förordade förslaget till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket, har utskottet ock funnit sig böra
biträda detsamma.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då i övriga, av utskottet
ej särskilt berörda delar Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) från och med den 1 juli 1931 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare hos patent- och registreringsverket
på följande sätt:
Befattning
1 generaldirektör ............................
3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdel
-
Lönegrad
A 3
ningen
B 30
28
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
Befattning Lönegrad
5 byråchefer .................................. B 30
16 byrådirektörer.............................. B 28
9 förste byråingenjörer ...................... B 26
8 » » ...................... B 24
1 bibliotekarie ................................ B 24
1 sekreterare ................................ B 24
1 byråingenjör .............................. B 21
1 kassör och räkenskapsförare................ B 21
3 notarier .................................... B 21
1 föreståndare för varumärkesgranskningen .. B 14
1 eldare och maskinist........................ B 7
1 förste expeditionsvakt ...................... B 7
6 kanslibiträden .............................. B 7
5 expeditionsvakter .......................... B 5
15 kontorsbiträden ............................ B 4
2 skrivbiträden .............................. B 2;
Anm. Tillsvidare skola hållas obesatta förste byråingenjörstjänster
i lönegraden B 26 till antal motsvarande antalet byrådirektörer, som
åtnjuta avlöning å övergångsstat.
b) besluta, att å övergångsstat för patent- och
registreringsverket skola från och med den 1 juli 1931
uppföras följande befattningar, nämligen:
Befattning Lönegrad
4 byrådirektörer .............................. B 28
4 byråingenjörer .............................. B 21
1 registrator .................................. B 21;
c) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förslaget till stat för patent- och
registreringsverket, att tillämpas från och med den
1 juli 1931;
d) besluta, att innehavare av befattning i patentoch
registreringsverket icke må mot ersättning tillhandagå
enskilda i ärende, som faller inom ämbetsverkets
arhetsområde; samt
e) höja det ordinarie förslagsanslaget till patent- och
registreringsverket, nu 1,168,700 kronor, med 131,300
kronor till 1,300,000 kronor.
Stockholm den 12 maj 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 137.
29
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell.
O. Bergqoist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
Oscar Olsson, E. A. Lundell, C. I. Asplund, I. Hj. E. Pauli och G. Kobb;
från andra kammaren: herrar C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, A. Å.son
Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. p:son
Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, 0. Andersson i
Höör och 0. E. F. Järte.
Reservation
av herrar Oscar Olsson och I. Pauli, som ansett, att utskottets motivering
hort hava följande lydelse:
»Då utskottet--- — propositionen föreslagits.
Vad härefter angår frågan örn den å besvärsavdelningen och anmälningsavdelningarna
anställda personalen och dennas ställning i lönehänseende,
får utskottet i allt väsentligt ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan. Endast på en punkt har förslaget givit utskottet anledning
till erinran. Enligt vad departementschefen anfört, skulle genomförandet
av den föreslagna förändringen i lönehänseende för de extra
föredragandena i vissa fall medföra en minskning av deras löneförmåner.
Utskottet har icke något att anmärka mot den för dessa befattningshavare
ifrågasatta förändrade löneställningen i och för sig men förutsätter,
att sådana åtgärder vidtagas, att nuvarande innehavare av ifrågavarande
befattningar må kunna erhålla kompensation för den minskning i
löneförmåner, som förändringen för dem kan medföra.
Likaledes får---hemställa,».
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 6b haft. (Nr 137.)
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till patentoch registreri s. 6 i texten