Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till patentoch registreringsverket ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående stat för nämnda ämbetsverk m. m.

1931-05-12 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:137, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till patentoch registreringsverket ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående stat för nämnda ämbetsverk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

1

JNr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1931 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag

till patent- och registreringsverket ävensom Kungl. Maj:ts

proposition angående stat för nämnda ämbetsverk m. m.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för hudgetåret 1931/1932 har

Kungl. Majit under tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till handelsdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 21 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda

dag) att höja det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket,

nu 1,168,700 kronor, med 131,300 kronor till 1,300,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 63—65

i statsrådsprotokollet.

Den av riksdagen godkända staten för patent- och registreringsverket har

följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis................ kronor 495,700

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vikariats
ersättningar

m. m., förslagsvis............................................ » 225,000

Benskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,

bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis.................... » 72,000

Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter

och dylikt, kungörelser, böcker och tidskrifter

samt bindningskostnader, förslagsvis ................................ » 180,000

Återställda registreringsavgifter, förslagsvis ........................ » 16,000

Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,

förslagsvis ................................................................................ » 2,600

Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator ........ » 6,400

Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ................ » 46,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................................................... » 125,000

Summa kronor 1,168,700.

Vid anmälan av detta ärende har departementschefen anfört följande:

»Ifrågavarande utgiftsanslag tillhör de anslag, som tillsammans med

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 6b haft. (Nr 137.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

korresponderande inkomsttitlar bilda fristående specialbudgeter, vilka £

riksstaten äro uppförda med sammanfallande utgifts- oell inkomstbelopp..

Enligt hittills tillämpad ordning bär anslaget bestämts till det belopp,

vartill den för verket fastställda utgiftsstaten uppgått.

På sätt riksräkenskapsverket framhållit i sin förut denna dag av statsrådet

och chefen för finansdepartementet anmälda skrivelse angående inkomstberäkningarna

för nästkommande budgetår, har från och med budgetåret

1929/1930 den anordningen vidtagits, att från ifrågavarande inkomsttitel

''patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter’ den behållna

inkomsten över utgiftsanslaget, ''patent- och registreringsverket’,

tillgodoföres en särskild s. k. diversemedelsfond ''patent- och registreringsverkets

fond’, från vilken utgifterna direkt bestridas. Anslagets ändamål

är sålunda numera närmast att förmedla överförandet av bidragsmedlen

från inkomsttiteln till fonden. Under sådana omständigheter bör

enligt riksräkenskapsverkets mening inkomsttiteln och det därmed kommunicerande

utgiftsanslaget i riksstaten uppföras med det belopp, som motsvarar

det påräkneliga inkomstbeloppet, och icke såsom hittills med det

belopp, vartill de blivande utgifterna beräknas uppgå.

I likhet med vad chefen för finansdepartementet föreslagit med avseende

å bankinspektionen m. fl. myndigheter tillstyrker jag därför, att

vad riksräkenskapsverket härutinnan föreslagit iakttages vid anslagsberäkningen

för patent- och registreringsverket. Då inkomsttiteln ''patentoch

varumärkes- samt registreringsavgifter'' tidigare i dag upptagits med

1,300,000 kronor, bör följaktligen i enlighet härmed utgiftsanslaget uppföras

med enahanda belopp.

Ehuru med det beräkningssätt, som sålunda i fortsättningen bör tilllämpas

beträffande förevarande anslag, ändringar i utgiftsstatens slutsumma

icke komma att omedelbart påverka anslagets belopp, ber jag i

detta sammanhang få anmäla, att fråga föreligger örn viss ökning i staten

för ämbetsverket.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 31 december 1928 givna bemyndigande?

uppdrog den 22 april 1930 dåvarande chefen för finansdepartementet åt

generaldirektören K. S. Levinson att i egenskap av ekonomisakkunnig

verkställa granskning av patent- och registreringsverkets organisation

och arbetssätt m. m. samt utsåg tillika fil. doktorn A. R. Lindblad samt

professorn vid tekniska högskolan E. H. W. Weibull att såsom fackmän

biträda vid uppdragets fullgörande.

I ett den 16 oktober 1930 dagteeknat betänkande hava ovannämnda sakkunniga

föreslagit genomförandet av en vittgående omorganisation av

ämbetsverket i syfte att öka dess arbetskapacitet samt förkorta och förenkla

proceduren för patentärendenas behandling, vilken omorganisation

även förutsätter vissa ändringar i gällande patentlagstiftning. Enligt

de sakkunnigas beräkningar skulle organisationens genomförande kräva

en ökning i ämbetsverkets stat, oavsett dyrtidstillägg, av i runt tal 35,700

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

3

kronor. Över de framförda förslagen hava yttranden i dagarna avgivits

av vederbörande ämbetsverk och intresserade organisationer. Det är avsett,

att ärendet skall hinna förberedas i sådan tid, att detsamma kan

föreläggas innevarande års riksdag. Särskild proposition i ämnet torde

sålunda framdeles få till riksdagen avlåtas.»

Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen avlåten, den 26 februari

1931 dagtecknad proposition, nr 135, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden sagda dag, föreslagit

riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1931 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

hos patent- och registreringsverket på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör ............................................... A. 3

3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdelningen.............. B 30

5 byråchefer .....................................................B 30

16 byrådirektörer ................................................. B 28

9 förste byråingenjörer ...........................................B 26

8 » » ........................................... B 24

1 bibliotekarie ....................................................B 24

1 sekreterare ..................................................... B 24

1 byråingenjör ................................................... B 21

1 kassör och räkenskapsförare ................................... B 21

3 notarier ........................................................B 21

1 föreståndare för varumärkesgranskningen ..................... B 14

1 eldare och maskinist ........................................... B 7

1 förste expeditionsvakt .......................................... B 7

6 kanslibiträden .................................................. B 7

5 expeditionsvakter .............................................. B 5

15 kontorsbiträden ................................................. B 4

2 skrivbiträden ..................................................B 2;

Alim. Tillsvidare skola hållas obesatta förste byråingenjörstjänster i lönegraden B 26 till

antal motsvarande antalet byrådirektörer, som åtnjuta avlöning å övergångsstat.

dels besluta, att å övergångsstat för patent- och registreringsverket

skola från och med den 1 juli 1931 uppföras följande befattningar, nämligen:
-

Befattning Lönegrad

4 byrådirektörer ..................................................B 28

4 byråingenjörer...................................................B 21

1 registrator ...................................................... B 21;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslaget till stat för patent- och registreringsverket, att tillämpas

från och med den 1 juli 1931;

dels ock besluta att innehavare av befattning i patent- och registreringsverket

icke må mot ersättning tillhandagå enskilda i ärende, som

faller inom ämbetsverkets arbetsområde.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det åberopade

statsrådsprotokollet.

Förevarande proposition innefattar det av departementschefen bebådade

förslaget till omorganisation av patent- och registreringsverket.

Innan departementschefen närmare ingått härpå, har departementschefen

lämnat en översikt av verkets utveckling samt nuvarande organisation

och arbetssätt, vilken översikt återfinnes å sid. 3—10 i statsrådsprotokollet.

Patent, och

registreringsverkets

utveckling.

Patent- och varumärkesärenden handlades från ingången av år 1885 av

en byrå inom kommerskollegium, benämnd patentbyrån. Från och med

år 1892 upphörde byråns samband med kommerskollegium, och kom byrån

att omedelbart lyda under Kungl. Maj:t såsom ett självständigt ämbetsverk,

sedermera benämnt patent- och registreringsverket, dit år 1897

aktiebolagsregistreringen samt år 1900 handläggning av ärenden rörande

registrering av mönster och modeller jämväl förlagts.

Den nuvarande organisationen av patentavdelningarna samt administrativa

och varumärkesavdelningen grundar sig i sina huvuddrag på

beslut vid 1914 års senare riksdag. Bolagsavdelningens nuvarande organisation

tillkom genom beslut vid 1919 års riksdag. I den sålunda beslutade

organisationen hava emellertid en del jämkningar senare företagits.

De numera å ämbetsverkets ordinarie stat uppförda befattningarna äro

följande, placerade i nedan angivna lönegrader:

Befattning

1 generaldirektör........................

6 byråchefer................................

19 byrådirektörer ........................

4 förste byråingenjörer ............

1 bibliotekarie ............................

1 sekreterare...............................

5 byråingenjörer .......................

1 kassör och räkenskapsförare

3 notarier....................................

1 kansliskrivare ........................

1 eldare och maskinist ............

1 förste expeditionsvakt............

6 kanslibiträden ........................

5 expeditionsvakter....................

Lönegrad

A 3

B 30

B 28

B 24

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

Bil

B 7

B 7

B 7

B 5

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

5

Befattning Lönegrad

15 kontorsbiträde]! ........................................................................................ B 4

2 skrivbiträden ............................................................................................ B 2

Anm. 1. Innehavaren av bibliotekariebefattningen är förordnad att med samma

befogenhet och skyldighet som byrådirektör handlägga patentärenden, och uppehälles

befattningen av en därtill förordnad förste biträdande ingenjör.

Anm. 2. Samtliga byråingenjörer äro förordnade såsom extra föredragande mot

särskild ersättning efter 900 kronor för år.

Därtill kommer å övergångsstat:

1 registrator .................................................................................................... B 21

Därutöver fanns den 1 oktober 1930 följande ieke ordinarie personal:

Befattning Avlöning

1 extra byrådirektör........................................................ B 28

19 förste biträdande ingenjörer .................................... 20

6 » » » .................................... 18

5 förste amanuenser ....................................................... 18

13 biträdande ingenjörer ................................................ 16

1 amanuens med beltidstjänstgöring............................ 16

3 amanuenser med halvtidstjänstgöring 16

1 extra kanslibiträde........................................................ B 4 jämte vikariats
ersättning
3

e. o. expeditionsvakter............................................... 5

1 e. o. expeditionsvakt.................................................... 5 (av fotostat
medel)
14

e. o. befattningshavare................................................ 4

3 e. o. » ................................................ 2

Anm. 1. 16 förste biträdande ingenjörer i 20:de graden äro förordnade såsom

extra föredragande mot särskild ersättning efter 900 kronor för år.

Anm. 2. 1 förste biträdande ingenjör i 18:de graden har förkortad tjänstgörings
tid.

Slutligen fanns likaledes den 1 oktober 1930 följande personal med en
-

dast extra anställning:

3 extra tekniska tjänstemän................................. arvode

2 extra skrivbiträden............................................... arvode.

För handläggningen av de å patent- och registreringsverket ankommande

ärenden är ämbetsverket indelat i fyra patentavdelningar, en administrativ

och varumärkesavdelning samt en bolagsavdelning, envar avdelning

under ledning av en byråchef. Under patentavdelningarna lyder

biblioteket samt under administrativa och varuinärkesavdelningen sortera

kansliet ävensom kassa- och registratorskontoren.

De fyra patentavdelningarna, som handlägga patentärenden, förestås

envar, såsom nyss nämnts, av en byråchef. En byråchefstjänst är vakant

och uppehälles jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 november 1925

Patent- och

registreringsverkets

nuvarande

organisation

och

arbetssätt.

Patentavdelningarna

och biblioteket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 137.

på förordnande tills vidare. Å dessa avdelningar tjänstgöra vidare 16

byrådirektörer såsom ledamöter samt därjämte 4 förste byråingenjörer

och 4 byråingenjörer, samtliga ordinarie befattningshavare. Dessutom

äro å avdelningarna anställda visst antal extra tjänstemän.

Åt förste byråingenjörerna har med stöd av § 26 i den för ämbetsverket

gällande instruktionen uppdragits att med samma befogenhet och

skyldighet, som tillkommer byrådirektör, handlägga patentärenden. Vidare

har i enlighet med av Kungl. Maj:t givna bemyndiganden alltsedan

den 1 juli 1925 meddelats förordnanden för extra föredragande å patentavdelningarna.

Dylikt förordnande innehaves för närvarande av 21 befattningshavare,

nämligen dels de fyra ovan nämnda byråingenjörerna,

dels den byråingenjör, som enligt den nuvarande organisationsplanen har

till åliggande att biträda bibliotekarien med inom biblioteket förekommande

göromål, dels ock 16 extra ordinarie befattningshavare (förste biträdande

ingenjörer). Slutligen har under förlidet år jämlikt Kungl.

Maj:ts medgivande åt bibliotekarien uppdragits att med samma befogenhet

och skyldighet, som tillkommer byrådirektör, handlägga patentärenden.

Den förut anmärkta vakanta byråchefstjänsten uppehälles av en byrådirektör.

Den därigenom ledigblivna byrådirektörstjänsten bestrides av

en förste byråingenjör, och på den sistnämndes tjänst är förordnad en

förste biträdande ingenjör.

Sammanlagt tjänstgöra alltså f. n. å patentavdelningarna tillhopa 42 befattningshavare

såsom ledamöter med egna rotlar, nämligen

15 byrådirektörer

4 förste byråingenjörer, varav 1 såsom t. f. byrådirektör

1 bibliotekarie

5 byråingenjörer och

17 förste biträdande ingenjörer, varav 1 såsom t. f. förste byråingenjör.

Såsom biträden (assistenter) åt ledamöterna voro den 1 oktober 1930 å

avdelningarna anställda 8 förste biträdande ingenjörer och 12 biträdande

ingenjörer. Därjämte funnos antagna 3 extra tekniska tjänstemän, som

erhålla utbildning å patentavdelningarna.

Åt en av de förste biträdande ingenjörerna, som emellertid har förkortad

tjänstgöringstid (4 7» timmar), har uppdragits att under ledamot handlägga

patentärenden med föredragning för ledamoten, s. k. subrotel.

övriga icke-ordinarie granskare, vilka ej hava egen rotel, arbeta såsom

biträden åt ledamöter enligt i stort sett två olika metoder efter vederbörande

ledamöters gottfinnande. På vissa rotlar sysselsättas biträdena så

gott som uteslutande med nyhetsgranskning, d. v. s. genomgång av patentskrifter

m. m., medan de på andra rotlar få sig tilldelade antingen

flertalet ärenden tillhörande vissa klasser eller subklasser eller ock vissa

särskilda ärenden att i huvudsak fullständigt granska och pröva, dock

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ar 137.

7

under ledamotens ständiga övervakande. Biträdenas placering blir beboende

av den mer eller mindre tillfälliga belastningen på rotlarna.

Vid granskningen eventuellt framkomna nyketshinder och andra anmärkningar

delgivas sökanden genom förelägganden, och äger vederbörande

ledamot, dock för närvarande med undantag för den tillförordnade

förste byråingenjören, att självständigt besluta två sådana förelägganden.

Har ledamoten efter teknisk granskning meddelat två förelägganden,

.skall, liksom då i annat fall nylietsliinder icke föreligger, den fortsatta

behandlingen ske »å avdelningen». Ärendet överlämnas i sådant fall till

vederbörande byråchef, som enligt föreskrift i instruktionen skall underkasta

ärendet en ingående granskning, avseende icke blott att utröna,

huruvida de närmaste förutsättningarna för det avsedda beslutet äro för

handen, utan även hela ärendets behandling från första början. Ärendet

skall därefter företagas till behandling å avdelningen och föredragas av

den ledamot, som haft ärendet under förberedande handläggning. Avdelningen

är icke bunden av den förberedande handläggningen. Då fråga

är, att en ansökning skall förklaras förfallen eller avslås på annan grund

.än enhart nyhetshinder, eller att begäran örn prioritet enligt konventionen

■örn internationellt skydd för den industriella äganderätten skall ogillas,

skall byrådirektören å administrativa och varumärkesavdelningen deltaga

i handläggningen såsom rättsinnig ledamot. Byråchefen eller den

tekniske ledamoten kan därjämte påkalla den rättskunnige ledamotens

deltagande i patentärendes handläggning, då han finner ärendets beskaffenhet

sådant påfordra. Avdelningschefen äger, där han så finner skäligt,

ej mindre förordna, att ärende skall föredragas å avdelningen, än även

själv övertaga ärendes beredning och föredragning. I sistnämnda fall

skall vid besluts fattande alltid den ledamot deltaga, vilken ärendet är

tilldelat.

Beträffande beslutanderätten i patentärenden gäller, att beslut örn ansöknings

godkännande till kungörande eller patent kan fattas av avdelningschefen,

vederbörande tekniske ledamot och i förekommande fall den

rättskunnige ledamoten, därest de äro örn beslutet ense. Är fråga örn en

ansöknings avslående eller förklarande förfallen på grund av patentförordningens

föreskrifter, skall ärendet föredragas inför generaldirektören

såsom ordförande samt, såsom ledamöter, avdelningschefen och vederbörande

tekniske ledamot ävensom den rättskunnige ledamoten i de fall, då

denne bör deltaga i handläggningen. Finner generaldirektören ärendets

beskaffenhet kräva flera ledamöters hörande, äger han tillkalla sådana.

Beslut fattas enligt flertalets mening med utslagsröst för generaldirektören.

På enahanda sätt förfares i tveksamma fall, eller örn olika meningar

yppa sig beträffande fråga, som eljest må avgöras av avdelningschefen,

den tekniske ledamoten och, eventuellt, den rättskunnige ledamoten.

Därest byråchef anser det för avgörande av någon fråga av principiell

innebörd vara till gagn, att frågan göres till föremål för överläggning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 137.

i ämbetsverkets plenum, må kan därom göra anmälan hos generaldirektören.

Avgörandet i det särskilda fallet skall dock alltid ske i vanlig ordning

i enlighet med instruktionens förut återgivna bestämmelser. Behandlingen

i plenum är alltså endast av rådgivande natur.

. Föreskrift finnes att byråcheferna för befordrande av ärendenas enhetliga

behandling å de olika avdelningarna böra mera regelbundet sammanträda

for dryftande av uppkomna frågor av principiell beskaffenhet..

. Arenden> i vilka invändning under kungörandetiden inkommit, upptagas

till behandling av samme tekniske ledamot, som förut handlagt ärendet.

Behandlingen av dylikt ärende sker emellertid även i fråga örn förberedande

åtgärder, som eljest beslutas av ledamoten ensam, å avdelningen.

I fråga örn beslutanderätten gälla vid dylika ärenden i övrigt enahanda

regler som vid ärendenas föregående behandling.

Koncepten till de av tekniska ledamöterna fattade besluten uppsättas

av ledamöterna själva eller å administrativa avdelningen. A nämnda

avdelning uppsättas sålunda koncept angående de i samband med beviljandet

av patent beslutade uppgifter, som skola intagas i patentregistret,

kungörandet av patentet och patentbrevet samt vidare koncept till sådana

avslagsbeslut, som grunda sig på att sökanden icke erlagt anmälningsavgift,

och koncept till flertalet beslut örn ansöknings avförande. Ledamöterna

hava att, när ansökning godkännes, avfatta en s. k. registerrubrik,,

i korthet angivande föremålet för patentet och avsedd att intagas i det av

patentverket utgivna årsregistret över beviljade patent.

Eemisser örn besvär hos Kungl. Majit i regeringsrätten över ämbetsverkets

avslags- och förfallobeslut föredragas av den tekniske ledamot, inom

vars industriområde ärendet faller, till en början å avdelningen inför

byråchefen och därefter inför generaldirektören i enahanda ordning som

patentansökningar, vilka leda till avslag. Koncept till utlåtande i anledning

av besvären uppsättes av föredraganden.

Patentärenden, i vilka domstol infordrat ämbetsverkets yttrande, föredragas

av vederbörande tekniske byråchef inför generaldirektören i närvaro

av minst en annan teknisk byråchef.

Biblioteket förestås av en ordinarie bibliotekarie med teknisk utbildning.

Åt bibliotekarien har emellertid, såsom förut nämnts, uppdragits att med

samma befogenhet och skyldighet, som tillkommer byrådirektör, handlägga

patentärenden. Bibliotekariebefattningen uppehälles därför för närvarande

av en förste biträdande ingenjör. Till sitt biträde har bibliotekarien

en biträdande ingenjör och en amanuens med halvtidstjänstgöring.

Under bibliotekarien lyder personalen för korrekturläsningen av patentskrifter.

Bibliotekarien har ansvaret för årsregistret över patent och utför

arbetet med de inkommande patentansökningarnas klassificering.

Ordnandet av de amerikanska patentskrifterna står under ledning av

en förste biträdande ingenjör. För fullgörande av arbetet med dessa

patentskrifter äro anställda två kvinnliga biträden, och anlitas för samma

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

9

ändamål därutöver den del av ämbetsverkets kvinnliga arbetskrafter, som

icke för tillfället är tagen i anspråk å andra avdelningar inom ämbetsverket.

För korrekturläsningen av patentskrifter äro avsedda en ordinarie byråingenjör

och ett ordinarie kontorsbiträde. Som ifrågavarande ordinarie

byråingenjör för närvarande är förordnad såsom extra föredragande, uppehälles

befattningen av en därtill förordnad förste biträdande ingenjör.

Denna personal har även att ombesörja upprättandet av årsregistret över

patent.

Å denna avdelning handläggas administrativa ärenden och ärenden

angående registrering av varumärken samt av mönster och modeller.

Till avdelningen höra de för hela ämbetsverket gemensamma kassa- och

registratorskontoren. Vidare finnas å avdelningen ett kansli, vars åligganden

i huvudsak äro begränsade till patentärenden, en avdelning för

patent- och varumärkesstatistiken samt en avdelning för renskrivning.

Under uppsikt av chefen för administrativa och varumärkesavdelningen

stå slutligen ämbetsverkets expeditionsvakter samt eldaren och maskinisten.

För ärenden angående registrering av varumärken samt av mönster

och modeller är anställd en byrådirektör (B 28). Föreståndare för kansliet

är en sekreterare (B 24). Ä kassakontoret tjänstgör en kassör (B 21)

och å registratorskontoret en registrator (B 21). Registratorstjänsten

är genom beslut av 1926 års riksdag uppförd å övergångsstat och skall

vid nuvarande innehavarens avgång ersättas med en tjänst av lägre

grad.

Å avdelningen finnas dessutom anställda visst antal biträden samt

amanuenspersonal.

Bolagsavdelningen tillkommer att handlägga inkomna ärenden rörande

bolagsregistrering samt att handhava ämbetsverkets uppgifter med de av

bolagsstyrelser ingivna balansräkningarna och förvaltningsberättelserna.

Utöver byråchefen upptager den ordinarie staten för bolagsavdelningen

två byrådirektörs- (B 28) och tre notarietjänster (B 21). I övrigt utgöres

personalen å avdelningen av en extra byrådirektör samt ett anta]

biträden och amanuenser.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, hurusom statens

besparingskommitté efter verkställd granskning av personal- och övriga

förhållanden vid patent- och registreringsverket i sitt den 26 februari

1925 avgivna betänkande framlade förslag till viss omorganisation av ämbetsverket

och omläggning av dess arbetssätt. Kommitténs ifrågavarande

förslag, som finnas återgivna å sidorna 96—106 av tionde huvudtiteln

i 1926 års statsverksproposition, föranledde i huvudsakliga delar av olika

skäl icke någon framställning till riksdagen.

Administrativa

och

varumärkesavdelningen.

Bolagsav
delningen.

Tidigare

ifrågasatt

omorganisation

av patentoch

registreringsverket.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Det nu föreliggande

omorganisationsförslaget

m. m.

Patent
avdel
ningarna.

.1930 års sakkunniga.

Anmärkningar

mot nuvarande

arbetsresultat

och arbetssätt.

Departementschefen har härefter övergått till att redogöra för det föreliggande

omorganisationsförslaget m. m.

Efter att hava lämnat redogörelse rörande patent- och registreringsverkets

utveckling samt nuvarande organisation och arbetssätt ingå 1930

års sakkunniga först på frågan örn patentavdelningarnas organisation

och därmed sammanhängande spörsmål.

Därvid hava de sakkunniga till en början erinrat örn att vissa anmärkningar

framställts mot patentavdelningarnas nuvarande arbetsresultat

och arbetssätt. I avseende härå hava de sakkunniga uttalat sig på följande

sätt:

»Mot ämbetsverkets behandling av patentärenden hava framställts vissa

anmärkningar, som dels taga sikte på arbetsresultatet, dels avse arbetssättet.

I förstnämnda hänseende har anmärkts, att det åtgår alltför lång tid

för ärendenas handläggning och att någon fast praxis icke utbildat sig

inom ämbetsverket vid avgörandet av vad som skall anses utgöra en patenterbar

uppfinning. Klagomålen i fråga örn den långa behandlingstiden

hava under senaste åren riktat sig främst mot den långa tid, som förflyter

från ansökningens ingivande till utfärdandet av första tekniska föreläggandet

i ärendet. Man har därvid framhållit vikten av att en svensk

sökande i god tid erhåller ett såvitt möjligt fullständigt utlåtande över

granskningen, så att sökanden på grundval av utlåtandet kan avgöra,

huruvida anledning finnes att söka patent jämväl i utlandet. För rätten

att komma i åtnjutande av konventionsprioritet måste nämligen ansökan

i utlandet ske inom tolv månader från ansökan här i riket.

Mot arbetssättet har anmärkts, att ämbetsverket icke företager ansökningarna

till fullständig granskning från första början, att de först utfärdade

föreläggandena i flertalet fall icke äro tillräckligt motiverade samt att

avslagsbesluten likaledes äro alltför knapphändigt motiverade. Tillika

riktar sig kritiken däremot att ett ärende, i vilket under kungörandetiden

inkommit invändning, upptages till behandling av samme tekniske ledamot,

som förut handlagt ärendet.»

Till belysande av frågan örn den påtalade långa behandlingstiden hava

de sakkunniga uppgjort vissa sammanställningar, som återfinnas å sid.

12 och 13 i statsrådsprotokollet.

Dessa sammanställningar hava synts de sakkunniga giva vid handen,

att klagomålen rörande den långa behandlingstiden, även örn denna under

senare år visat en något nedåtgående tendens, dock alltjämt hade

fog för sig samt att första föreläggandet i ett stort antal fall utfärdats

betydligt mer än 6 månader efter ansökningens ingivande. Att detta

såväl ur uppfinnarnas som ur industriens synpunkt vore allt annat än

tillfredsställande läge i öppen dag. Särskilt gjorde sig olägenheterna

av tidsutdräkten med första föreläggandet gällande i fråga örn patentansökningar,

som kunde komma att åberopas såsom prioritetsgrundande

vid ansökning i annat konventionsland.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

11

De sakkunniga ingå sedermera på frågan om systemet för patentärendenas

behandling och nyhetsgranskningens omfattning, och hava de sakkunniga

i dylikt hänseende anfört bland annat följande:

»Det i Sverige använda systemet för förfarandet i fråga örn meddelande

av patent är ett förprövningsförfarande i förening med uppbud. I vissa

andra länder tillämpas ett annat system, anmälningssystemet. Enligt

sistnämnda system äger före patents meddelande i regel icke någon annan

prövning rum än huruvida ansökning uppfyller lagens fordringar i formellt

hänseende; huruvida patentet är giltigt får sedermera prövas av

domstol. Enligt förprövningssystemet åter företages av vederbörande patentmyndighet

före beviljandet av patent en granskning av uppfinningen

för utrönande, örn förutsättningarna för meddelande av ett giltigt patent

äro för handen, särskilt i fråga örn uppfinningens nyhet.»

Då beträffande spörsmålet om det system för patentärendens handläggning,

som bör komma till användning, de sakkunniga funnit, att förprövningssystemet

alltjämt bör bibehållas, och då vidare de sakkunniga icke

ansett sig kunna förorda någon begränsning av nyhetsgranskningen till

vissa länder eller viss tidrymd, hava de föranletts att undersöka, vilka

andra möjligheter som förefunnes för att nedbringa den långa behandlingstiden.

Enligt de sakkunnigas mening förelåge uppenbarligen därvid

två principiellt olika utvägar att gå fram på: dels att vidtaga åtgärder

för att öka antalet i genomsnitt per ledamot avverkade ärenden och

dels att öka antalet ledamöter. Givet vore, framhålla de sakkunniga, att

den senare utvägen icke borde beträdas, förrän eller i den mån det kunde

visas, att den förra vägen icke kunde leda till uppnåendet av den avsedda

avverkningskapaciteten. Undersökas måste därför, Anika åtgärder kunde

tänkas för att nå en större arbetseffekt räknat per ledamot.

De sakkunniga hava i denna fråga anfört bland annat följande:

»Till en början bör nämnas, att ämbetsverket självt torde kunna Andtaga

vissa åtgärder till avverkningskapacitetens höjande.

Sålunda synes nyhetsgranskningen kunna förenklas i fråga örn patentansökningar,

som förut prÖA''ats och godkänts i något land med nyhetsgranskning

a\r åtminstone samma omfattning som inom vårt svenska

patentverk. I dylika fall sjmes granskningen här kunna göras mindre

ingående än eljest.

Likaledes torde granskningen av patentansökningar i formellt avseende

kunna förenklas. Det torde icke kunna bestridas, att det, åtminstone å

vissa håll inom patentverket, förekommit, att alltför stor vikt fästs vid

rent formella frågor. Under senare tid synes likväl en tendens till lättnad

av den formella granskningen hava gjort sig gällande. Det synes

lyckligt, örn den sålunda visade tendensen följdes för framtiden.

Vidare må bland åtgärder till höjande av avverkningskapaciteten framhållas

genomförandet, i den mån så låter sig göra, av en mera fullständig

och enhetlig klassificering av olika länders patentskrifter än den, som nu

förekommer.

Slutligen torde kvinnlig arbetskraft i större utsträckning, än nu är

fallet, kunna tagas i anspråk för ordnandet av granskningsmaterialet och

Förprövningssystemet

och

nyhetsgranskningens

omfattning.

Åtgärder till

nedbringande

av den långa

behandlingstiden.

Åt gärde r,

som patentverket

kan

självt vidtaga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

måhända även en del skrivningsarbete kunna överflyttas från ledamöterna

till kanslipersonalen.

Då de bär åsyftade åtgärderna torde bliva föremål för ämbetsverketsövervägande,

anse vi oss sakna anledning att i vidare mån, än nu skett,

ingå på dessa frågor.

äVn^kräv''a 1 förevarande sammanhang torde huvuduppmärksamheten i stället böra

statsmak- aSnas åt sådana utvägar till behandlingstidens förkortande, vilka för sitt

temas med- genomförande kräva statsmakternas medverkan.

verkan. — — — —---------- ---- ----

Nytt system Beträffande de åtgärder, som i övrigt kunna vidtagas för att öka antalet

nineavpatent- 1 Senomsaitt Per ledamot avverkade ärenden, framstå såsom de betydelseärenden

i ali- kullaste sådana, som inverka på sättet för patentärendenas handläggning,

mänhet i för- Undersökas bör därför, huruvida det system, som för närvarande tillening

med in- lämpas för handläggning av patentärenden, är det ur alla synpunkter mest

rättande av en ändamålsenliga,

besvärs avdelning

inom pa- " ~ T ~ '' '' *

tent- och re- vid overvagande av spörsmålet om det ändamålsenligaste systemet för

gistrerings- handläggning av patentärenden hava vi kommit till det resultat, att det

verket. verksammaste sättet att öka ledamots avverkningskapacitet skulle vara,

att åt ledamoten — vilken utför granskning och meddelar förberedande

beslut samt alltså handlägger ärendena från första början — uppdroges

att självständigt meddela patent. Ärenden, däri avslags- eller förfallobeslut

ifrågasättas — vilka ärenden med nuvarande system föredragas av

den tekniske ledamoten till en början inför byråchefen och därefter i närvaro

av den senare jämte i förekommande fall den administrative byrådirektören

inför generaldirektören — skulle däremot av ledamoten föredragas

inför avdelningschefen och, där ärendena så påfordra, en rättskunnig

ledamot samt avgöras av avdelningschefen. Även ärende, vari

invändning framställts, torde höra handläggas i sistnämnda ordning.

Vad först angår den ifrågasatta befogenheten för avdelningschef att

meddela avslags- och förfallobeslut, anse vi, att man icke på denna punkt

bör övergiva den nuvarande kollegiala behandlingsformen utan att samtidigt

inrätta en besvärsavdelning inom patent- och registreringsverket.

Frågan härom är icke ny. Ej mindre än tre olika långt gående förslag

hava tidigare framförts beträffande inrättande av en dylik besvärsinstans,

nämligen av patentlagstiftningskommittén i dess betänkande av

den 18 december 1912, av samma kommitté i betänkande den 13 juni 1919

med förslag till lag örn patent m. m. och av besparingskommittén i dess

meromnämnda betänkande.

Besvärsavdelningens åligganden böra i första hand bestå i handläggning

av från anmälningsavdelningarna genom besvär fullföljda avslagsoch

förfalloärenden. Härförutom synes emellertid, såsom i det följande

närmare kommer att utvecklas, besvärsavdelningen underställningsvis

böra pröva sådana ärenden, i vilka anmälningsavdelningarna funnit inkomna

invändningar böra lämnas utan avseende. Till besvärsavdelningens

åligganden bör ytterligare böra att avgiva utlåtanden i anledning

av från regeringsrätten till ämbetsverket för yttrande remitterade besvärsmål

ävensom att avgiva yttranden, som av domstolar begäras i mål

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

13

rörande upphävande av patent, meddelande av tvångslicens eller intrång

i patent. Slutligen bör besvärsavdelningen hava att handlägga ärenden,

som angå författningar rörande patent.

Däremot hava vi ansett, att tillräcklig anledning icke föreligger att

tillägga besvärsavdelningen befattning med andra på ämbetsverket ankommande

ärenden.

Vad därefter angår besvärsavdelningens sammansättning, synes densamma

böra utgöras av ämbetsverkets chef såsom självskriven ordförande

samt tre tekniska ledamöter, varjämte, där ärendes beskaffenhet sådant

påfordrar, en rättskunnig ledamot bör ingå i avdelningen.

Beträffande ämbetsverkets chef skulle, enligt den ovan skisserade anordningen

av patentärendenas handläggning, hans befattning med dylika

ärenden bliva helt förlagd till besvärsavdelningen. Då denna befattning

måste antagas bliva mera maktpåliggande och tidskrävande än för närvarande

är fallet, synes genom ändring i ämbetsverkets instruktion möjlighet

böra beredas honom att vinna befrielse från vissa mindre betydelsefulla

göromål av mera löpande natur, såsom undertecknande av expeditioner

i ärenden, i vilkas behandling han ej deltagit, m. m. Måhända kail

det ock visa sig lämpligt att uppdraga åt en av cheferna för anmälningsavdelningarna

att hava den närmaste tillsynen över dessa.

De tekniska ledamöterna böra erhålla till åliggande att föredraga dels

besvärsmål, dels kungl, remisser, dels ock ärenden, vari domstol infordrat

yttrande, allt i den mån det icke gäller rent juridiska frågor. De tekniska

ledamöterna böra representera olika områden inom de tekniska vetenskaperna.

Föredragningsskyldigheten bör fördelas mellan ledamöterna under

hänsynstagande till vars och ens sakkunskap. På vederbörande bör

ankomma att uppsätta förslag till beslut i av honom föredraget mål.

Vad den rättskunnige ledamoten beträffar, torde på honom böra ankomma

att föredraga och uppsätta förslag till beslut eller yttrande i mål

och ärenden såvitt avse frågor av rent juridisk natur, ävensom deltaga i

handläggning av övriga ärenden, vari förekomma juridiska spörsmål.

Då antalet mål eller ärenden, i vilka den rättskunnige ledamotens biträde

erfordras, kan antagas bliva förhållandevis ringa, torde det vara

tillräckligt, att åt någon inom ämbetsverket anställd rättskunnig befattningshavare

uppdrages att tjänstgöra såsom ledamot i besvärsavdelningen

vid handläggning av ifrågakomna mål och ärenden. Närmast till hands

synes ligga, att detta uppdrag lämnas åt den administrative byrådirektören.

Denne har med nuvarande handläggningssystem att såsom rättskunnig

ledamot deltaga i patentärendenas behandling, då fråga är, att en

ansökning örn patent skall förklaras förfallen eller avslås på annan grand

än enbart nyhetshinder eller att begäran örn konventionsprioritet skall

ogillas, samt att även eljest deltaga, då ärendes beskaffenhet synes påfordra

juridisk kunskap. I den mån tjänstgöringen i besvärsavdelningen

kan komma att medföra, att byrådirektören i större omfattning än för

närvarande tages i anspråk för behandling av patentärenden, torde det

icke vara ogörligt bereda honom motsvarande liittnad i övriga honom

åvilande göromål.

Därest å den administrative byrådirektören skulle läggas nu omförmäld

tjänstgöring inom besvärsavdelningen, synes uppgiften såsom rättskunnig

ledamot å anmälningsavdelningarna böra överflyttas till sekreteraren.

Med nuvarande handläggningssystem har sekreteraren, bland annat, att i

formellt hänseende granska inkommande patentärenden, att i av honom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

utfärdat s. k. kort föreläggande eller i särskilt yttrande, som åtföljer

handlingarna, då ärenden remitteras till vederbörande tekniske ledamot,

anmärka föreliggande formella brister samt vidare att i vissa fall bevilja

anstånd. Skulle å sekreteraren jämväl läggas uppgiften såsom rättsinnig

ledamot å anmälningsavdelningarna, synes han böra befrias från vissa

andra honom enligt nu gällande ordning åvilande göromål.

För beslutförhet i besvärsavdelningen skulle erfordras närvaro av förutom

ämbetsverkets chef eller den rättskunnige ledamoten åtminstone två

tekniska ledamöter. Beslut bör fattas i enlighet med flertalets mening

med utslagsröst för ordföranden. Inför besvärsavdelningen böra givetvis

muntliga förhandlingar kunna förekomma, men därjämte synes avdelningen

böra erhålla befogenhet att till utredning av visst ärende påkalla

förhör med vittnen eller sakkunniga inför domstol.

Den, som till besvärsavdelningen fullföljer ett patentärende, bör enligt

vårt förmenande därför erlägga en särskild avgift, besvärsavgift.

Denna avgift, som bör avse att i någon mån täcka kostnaderna för besvärsavdelningen,

hava vi tänkt böra utgå med 75 kronor.

Beträffande omfattningen av besvärsavdelningens göromål har man att

utgå ifrån antalet för närvarande förefintliga mål och ärenden av de

kategorier, som skulle komma under avdelningens behandling. För att

giva en föreställning örn frekvensen av dylika ärenden meddelas följande

sammanställningar.

1. Antalet hos regeringsrätten under år 1925 och därefter anförda besvär

över vägrade patent har varit:

1925 ................................................ 74 1928................................................ 85

1926 ................................................ 68 1929................................................ 113

1927 ................................................ 74

2. Antalet av domstolar år 1922 och därefter hos patent- och registreringsverket

begärda yttranden i mål rörande patent har utgjort:

1922 ................................................ 2 1926................................................ 3

1923 ............................................... 2 1927................................................ —

1924 ................................................ 3 1928................................................ 3

1925 ................................................ 3 1929................................................ 2

3. Antalet patentärenden, i vilka invändningar inkommit, har utgjort:

1922 ................................................ 134 1926................................................ 125

1923 ................................................ 92 1927................................................ 144

1924 ................................................ 146 1928................................................ 153

1925 ............................................... 131 1929................................................ 147

Vid beräknandet på grundval av förestående sammanställningar av

en blivande besvärsavdelnings arbetsbörda bör emellertid uppmärksammas,

dels att antalet besvärsmål och invändningsärenden med det ifrågasatta

ändrade systemet för handläggning av patentärenden torde komma

att öka, dels att antalet remisser från regeringsrätten torde komma

att i viss mån minska, och dels att endast en del av invändningsärendena

skola underställas besvärsavdelningen.

Beträffande besvärsavdelningens inverkan på regeringsrättens arbetsbörda

är för övrigt att märka, att denna torde kunna antagas komma att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

15

även så till vida lättas, som de dit fullföljda ärendena böra inkomma i

grundligare utrett skick än nu understundom lärer vara fallet.

Vad därefter angår den ifrågasatta befogenheten för ledamot att självständigt

meddela patent, skulle denna anordning möjligen kunna tänkas

medföra risk för att ledamot godkänner en ansökning, där en grundligare

granskning eller riktigare prövning bort föranleda avslag eller förfalloförklaring.

Denna risk, som icke synes böra överskattas, bör enligt vårt förmenande

begränsas därigenom att förskrift lämnas, att tvivelaktiga fall och särskilt

då ärenden, vari ledamot ifrågasätter frångående av någon förut fastslagen

eller tillämpad princip, skola föredragas för avdelningschefen,

samt att denne därjämte skall äga befogenhet att, där så anses påkallat,

förordna örn visst ärendes föredragning i angivna ordning.

För övrigt är att märka, att patent- och registreringsverkets prövning är

byggd på uppbudsförfarande och att alltså de av saken intresserade äro i

tillfälle att framställa invändning mot patentansökningen. För att ytterligare

skapa skydd mot den nu omhandlade risken hava vi, på sätt ovan

berörts, tänkt oss, att ärende, i vilket invändning förekommit, skall föredragas

inför avdelningschef med beslutanderätt för denne och att, därest

han anser, att dylikt ärende bör leda till patent, ärendet skall för prövning

underställas besvärsavdelningen. Däremot hava vi icke ansett det

påkallat eller lämpligt att medgiva fullföljd av dylikt ärende till regeringsrätten.

Invändare, som icke fått sin invändning beaktad, bör, liksom

envar annan som anser sin rätt vara genom patentet förnärmad, framdeles

såsom nu vara hänvisad till att vid domstol föra talan om patentets

ogillande.

På grund av vad sålunda anförts få vi alltså föreslå, Sammanfatt
att

systemet för handläggning av patentärenden ändras i sådan rikt- ning.

ning, att på ledamot själv må ankomma att meddela patent samt på avdelningschef

att meddela avslags- och förfallobeslut;

att inom patent- och registreringsverket inrättas en besvärsavdelning

såsom instans mellan den första instansen, anmälningsavdelningarna, och

regeringsrätten, sammansatt av ämbetsverkets chef såsom ordförande

samt tre tekniska ledamöter och i förekommande fall en rättskunnig ledamot;
att

till besvärsavdelningens åligganden skall höra att pröva hos avdelningen

anförda besvär över anmälningsavdelnings avslags- och förfallobeslut,

att underställningsvis pröva patentärende, vilket anmälningsavdelning

trots inkommen invändning ansett böra leda till patent, att

avgiva utlåtanden till regeringsrätten och domstolar i mål angående patent

samt att handlägga ärenden, som angå författningar rörande patent;

samt att särskild avgift för fullföljd till besvärsavdelningen stadgas.»

Över de sakkunnigas förslag hava statskontoret, allmänna civilförvalt- Avgivna

ningens lönenämnd, kommerskollegium samt patent- och registrerings- ’Jttrande"- verket ävensom vederbörande intresserade organisationer yttrat sig. I

fråga örn innehållet i de sålunda avgivna yttrandena tillåter sig utskottet

hänvisa till sid. 21—26 i statsrådsprotokollet.

Vid behandlingen av de sakkunnigas ovan angivna förslag har depar- Departementntementschefen,

under framhållande av patent- och registreringsverkets chef''cn
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Avförande av

vissa ärenden

med återupplivningsrät

.

De föreslagna

åtgärdernas

inverkan på

ledamöternas

avverkningskapacitet.

uttalade avsikt att, i den mån så läte sig göra, självt vidtaga åtgärder

för avverkningskapacitetens höjande, funnit sig höra i princip förorda

förslaget till genomförande. Därvid har departementschefen bland annat

erinrat, att förslaget i allt väsentligt vunnit anslutning av patentverket

och kommerskollegium samt de hörda industriella och tekniska organisationerna.

Departementschefen har härefter övergått att behandla ett annat av

de sakkunniga — utöver den redan omhandlade mera generella förenklingen

av patentärendenas handläggning — framlagt förslag, som enligt

de sakkunnigas mening ytterligare skulle bidraga till att förkorta vissa

patentansökningars behandlingstid. Härvid syftas på sådana ansökningar,

vilka, utan att uttryckligen återkallas, dock icke fullföljas av sökandena.

I dylika fall eller alltså sådana, där den sökande underlåter att fullgöra

verkets förelägganden, företager för närvarande vederbörande

granskare en ny prövning av ärendet. De sakkunniga hava emellertid

i denna del föreslagit, att i patentförordningen vidtagas sådana ändringar,

att patent- och registreringsverket skall äga rätt att, därest i patentärende

meddelat föreläggande av sökanden lämnas obesvarat, avföra ärendet,

dock att sökanden skall äga rätt att inom fyra månader efter avförandet

mot erläggande av särskild avgift få ärendet återupplivat.

Förslag i enlighet härmed har Kungl. Maj:t framlagt i en till riksdagen

avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition, nr 136, med förslag

till lag örn ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16

maj 1884 angående patent, vilken proposition hänvisats till lagutskott

för förberedande behandling.

Såvitt inom patent- och registreringsverket upplysts, utgör den nuvarande

avverkningskapaciteten i genomsnitt 110 avgjorda patentansökningar

per år och ledamot. Efter att ingående hava överlagt med ämbetsverkets

chef hava de sakkunniga för sin del kommit till den uppfattningen,

att efter genomförandet av de av dem ifrågasatta åtgärderna man

bör kunna räkna med en avverkningskapacitet av omkring 135 ärenden

per år och ledamot.

Departementschefen har framhållit, att den sålunda av de sakkunniga

verkställda beräkningen hade patent- och registreringsverket förklarat

sig kunna godtaga, under förutsättning att erforderligt antal assistenter

finge anställas å arbetstyngda rotlar. Då denna fråga örn avverkningskapaciteten

intimt sammanhängde med personalfrågan, finge departementschefen

anledning att längre fram vid sin redogörelse för sistnämnda

spörsmål återkomma därtill.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137. 17

Departementschefen har härefter övergått att till skärskådande upptaga

av de sakkunniga framlagt förslag rörande personalbehovet å besvärsavdelningen

och anmälningsavdelningarna. Därvid har departementschefen,

efter att hava lämnat redogörelse för nämnda förslag

och vederbörandes däröver avgivna yttranden, vilken redogörelse återfinnes

å sid. 36—42 i statsrådsprotokollet, i frågan anfört följande:

»Enligt de sakkunnigas förslag skulle besvärsavdelningen komma att

bestå av, förutom ämbetsverkets chef såsom ordförande, tre tekniska ledamöter,

patentråd, i 30:e lönegraden, varjämte i handläggning av ärende,

vars beskaffenhet sådant påfordrade, skulle deltaga en av Kungl Majit

inom ämbetsverket därtill förordnad rättskunnig ledamot, förslagsvis byrådirektören

å administrativa och varumärkesavdelningen.

Mot den sålunda föreslagna sammansättningen av besvärsavdelningen

har jag icke någon erinran att göra. Jag vill beträffande de tekniska

ledamöternas antal framhålla, att genom att detta antal satts till tre möjlighet

skulle beredas att till denna avdelning knyta sakkunniga representanter

för en var av de tre stora huvudgrupperna: de kemiska, de elektriska

och de mekaniska industrierna.

Emot den föreslagna titeln »patentråd» för de tekniska ledamöterna

har invändning framställts av Stockholms handelskammare. Även jag

måste ställa mig tveksam beträffande införandet av en dylik tjänstetitel.

Då annan lämplig benämning knappast synes erbjuda sig, torde

dessa tjänstemän, som skulle i lönehänseende jämställas med cheferna för

övriga avdelningar inom verket, kunna i likhet med dessa benämnas byråchefer

och följaktligen i verkets stat upptagas såsom byråchefer och ledamöter

av besvärsavdelningen.

Mot de sakkunnigas förslag örn nedbringande av de nuvarande fyra

anmälningsavdelningarna till tre, envar med en byråchef i 30:e lönegraden

såsom chef, har jag icke någon erinran att framställa.

Enligt de sakkunnigas förslag har, vad dessa avdelningar angår, det mera

konstanta behovet av särskilda rotlar och därmed även antalet ledamöter

beräknats till 43 stycken, varjämte under den närmaste femårsperioden —

enligt patent- och registreringsverket under en period av sex år — skulle

erfordras ytterligare 8 ledamöter. Slutligen skulle, liksom för närvarande,

såsom biträden åt ledamöterna och för rekryteringens säkerställande finnas

anställda ett antal assistenter.

Ehuru sålunda antalet för framtiden erforderliga tekniska ledamöter

å anmälningsavdelningarna beräknats till 43, hava de sakkunniga ifrågasatt,

att icke flera än 35 av dem skulle uppföras på ordinarie stat, därav 12

såsom byrådirektörer i 28:e lönegraden, likaledes 12 såsom förste byråingenjörer

i 26:e och återstående 11, även såsom förste byråingenjörer, i 24:e

lönegraden. De övriga 8 ledamöterna, för vilka befattningar icke skulle

uppföras å ordinarie stat, skulle fortfarande som hittills åtnjuta avlö
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 64 haft. (Nr 137.)

Personal
behovet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets titlåtande Nr 137.

ning enligt 18 :e eller 20:e lönegraden — beroende på befattningshavarnas

anställningstid inom ämbetsverket — enligt löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän, varjämte till envar av dem, liksom för närvarande, borde

utgå särskild ersättning efter 900 kronor för år.

De sakkunnigas förslag, vad nu först den ordinarie personalen angår,

har i alla delar tillstyrkts av kommerskollegium samt patent- och registreringsverket;

av sistnämnda ämbetsverk, som funnit principiellt riktigast

att samtliga ledamöter placerades i 28:e lönegraden, dock endast

med stor tvekan beträffande den ifrågasatta placeringen av 11 befattningar

i 24:e lönegraden. Statskontoret har för sin del ifrågasatt en placering

för samtliga ledamöter i 26:e lönegraden, medan allmänna civilförvaltningens

lönenämnd åter föreslagit en placering för 17 ledamöter

i 27:e och för 18 ledamöter i 24:e lönegraden.

Beträffande den sålunda av de sakkunniga föreslagna och av flertalet

hörda myndigheter tillstyrkta differentieringen av ifrågavarande ledamotsbefattningar

vill jag, i anledning exempelvis av vad statskontoret

däremot anfört, icke bestrida, att det kan synas principiellt oriktigt, att

befattningshavare, vilka under samma ansvar hava att fullgöra ungefär

enahanda skyldigheter, hänföras till olika lönegrader. Örn emellertid samtliga

dessa befattningshavare skulle placeras i en och samma lönegrad,

torde, på sätt nedan närmare utvecklas, icke kunna ifrågakomma någon

lägre lönegrad än den, som hittills gällt för byrådirektörerna inom verket

(B 28). Då en sådan lösning av förevarande lönefråga lärer få anses utesluten

av ekonomiska skäl, synes ingen annan möjlighet stå öppen än att

gå in för en differentiering av ifrågavarande befattningshavare i löneavseende.

Med hänsyn till önskvärdheten av att hava tillgång till den sporre

i arbetet, som utsikten att kunna vinna befordran till högre tjänst innebär,

»ynes mig för övrigt även ur denna synpunkt en dylik differentiering äga

visst fog.

Vad därefter spörsmålet örn ifrågavarande ledamöters placering i löneskalan

angår, vill jag i anledning av statskontorets och lönenämndens

förslag örn nedflyttning av de nuvarande i lönegraden B 28 placerade

byrådirektörerna till 26:e respektive 27:e lönegraden framhålla, att under

utredningen icke någon omständighet framkommit, som motiverar en dylik

nedsättning av dessa befattningar. Det ansvarsfulla arbete, som nu ytterligare

skulle tillkomma byrådirektörerna såsom ensambeslutande vid

patents meddelande, utgör ett särskilt skäl för att någon ändring i nedåtgående

riktning beträffande deras placering i lönegradshänseende icke

vidtages. I fråga örn de nuvarande fyra i 24 :e lönegraden uppförda förste

byråingenjörerna tillåter jag mig erinra örn att på grund av deras stadigvarande

föredragningsskyldighet, alltså en arbetsuppgift som eljest

tillkommer byrådirektör, vid upprepade tillfällen från olika håll — senast

genom likalydande motioner (1:180 och 11:222) vid 1930 års riksdag —

yrkanden framställts örn dessa befattningshavares uppflyttning till 26 :e

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

lönegraden. Som. jag redan anfört knnde i själva verket skäl finnas för,

att förste byråingenjörerna liksom byrådirektörerna placerades rent av i

28:e lönegraden. Att jag det oaktat förordar en placering i 26:e lönegraden

för endast en del av förste byråingenjörerna — visserligen flertalet

av ciem _ beror på nyss framhållna kostnadsskäl och den hänsyn, som

torde böra tagas till de befordringsutsikter, som i allt fall vid ett bifall

till den föreslagna omorganisationen komma att yppa sig för ett jämförelsevis

stort antal av ämbetsverkets befattningshavare. Jag finner mig således

böra godtaga de sakkunnigas förslag till löneställning för ledamöterna,

även i vad detsamma avser en placering av vissa förste byråingenjörer

i lönegraden B 24.

Det av de sakkunniga föreslagna antalet konstanta ledamöter eller 43

stycken —- jag bortser således fortfarande i detta sammanhang från de ytterligare

8 ledamöter, som skulle erfordras för balansens nedbringande

kan i och för sig synas ganska högt. Detta antal står emellertid i direkt

beroende av den avverkningskapacitet per år och ledamot, som man anser

sig kunna räkna med. Som jag förut nämnt ha de sakkunniga grundat

sina beräkningar beträffande behovet av arbetskraft på en till 135 ärenden

per år och ledamot stegrad avverkningskapacitet efter genomförande

av den förenkling i arbetssättet, som nu är avsedd att komma till stånd,

och de ytterligare åtgärder i denna riktning, som ämbetsverket självt

ställt i utsikt. Naturligen är det vanskligt att fälla något säkert omdöme

rörande möjligheterna att öka verkets arbetseffekt. För egen del

måste jag inskränka mig till att uttala en förväntan örn att den angivna

avverkningskapaciteten skall betraktas som ett minimum. I betraktarn

de härav och inför ovissheten hur det nya systemet med patentärendenas

handläggning över huvud taget kommer att verka, synes mig försiktigheten

i allt fall bjuda, att i avvaktan på den erfarenhet härutinnan, som

först torde böra vinnas, en något snävare marginal sättes i fråga örn det

antal tjänster, som skulle uppföras å ordinarie stat. I anslutning härtill

finner jag mig böra förorda, att antalet ordinarie förste byråingenjörstjänster

bestämmes till 9 i 26 :e och 8 i 24 :e lönegraden, vilket innebär en

minskning i det av de sakkunniga föreslagna antalet dylika tjänster med

3 i varje grupp. I stället för de sex tjänster, som sålunda icke skulle upptagas

å ordinarie staten, torde böra anställas sex extra förste byråingenjörer

med avlöning såsom befattningshavare å extra stat, tre i lönegraden

B 26 och tre i lönegraden B 24. Till frågan örn anvisande av medel härför

återkommer jag senare. Enligt mitt förslag skulle således antalet ordinarie

ledamöter utgöra 29 mot det av de sakkunniga föreslagna antalet

av 35 stycken.

De sakkunnigas förslag i övrigt beträffande de ordinarie befattningar,

som skulle finnas å anmälningsavdelningarna och å det avdelningarna

underlydande biblioteket, föranleder icke någon erinran från min sida.

Även i fråga om löneställningen för de ledamöter, vilka liksom hit
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

tills skulle vara anställda som extra ordinarie befattningshavare, hava

olika förslag framställts.

Såsom redan nämnts äro de nuvarande extra föredragandena —

alltefter anställningstiden inom ämbetsverket — placerade i 18:e eller 20:e

lönegraden enligt löneplanen för extra ordinarie befattningshavare, varjämte

till envar av dem utgår särskild ersättning efter 900 kronor för år.

Begynnelselönen i 20:e lönegraden utgör 5,304 kronor och slutlönen 6,816

kronor. Med tillägg av den särskilda ersättningen uppgår alltså sammanlagda

avlöningsbeloppet till 6,204 kronor respektive 7,716 kronor. I 18 :e

lönegraden uppgår begynnelselönen till 4,596 kronor och slutlönen till

6,420 kronor. Lägges härtill den särskilda ersättningen, utgör således begynnelselönen

5,496 kronor och slutlönen 7,320 kronor.

Enligt de sakkunnigas av kommerskollegium tillstyrkta förslag i

denna del skulle de hittills gällande avlöningsbestämmelserna beträffande

dessa befattningshavare fortfarande gälla för de 16 icke-ordinarie

ledamöter (8 + 8), som efter vad förut sagts skulle finnas. Statskontoret

har uttalat, att det enligt ämbetsverkets mening skulle vara lämpligare

att hänföra ifrågavarande befattningshavare till 22: a lönegraden,

varvid någon särskild ersättning icke skulle utgå. I enlighet härmed

skulle begynnelselönen utgöra 6,048 kronor och slutlönen 7,212 kronor.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har för sin del ansett, att den

särskilda ersättningen — i varje fall för befattningshavare inom den

högre lönegruppen — borde inarbetas i lönen och vederbörande i följd

härav erhålla en mot arvodet svarande höjning i lönegradsplaceringen.

Patent- och registreringsverket slutligen har uttalat, att samtliga ifrågavarande

befattningshavare lämpligen borde hänföras till 24:e lönegraden

enligt ovannämnda löneplan men utan rätt till särskilt arvode. Enligt

detta förslag skulle begynnelselönen utgöra 6,816 kronor och slutlönen

8,124 kronor.

För egen del finner jag mig böra biträda statskontorets förslag, enligt

vilket dessa befattningshavare skulle placeras i 22 :a lönegraden enligt löneplanen

för icke-ordinarie tjänstemän. Visserligen skulle vid bifall härtill

slutavlöningen och för en del befattningshavare även begynnelseavlöningen

i någon mån komma att understiga vad enligt gällande bestämmelser

nu utgår till i frågavarande befattningshavare. Då man emellertid

å andra sidan bör kunna räkna med att flertalet av dessa befattningar

komma att besättas med personer, som nu uppbära lägre avlöning än den

till ledamot utgående, skulle det av mig förordade förslaget likväl för dem

innebära en icke oväsentlig höjning av nu utgående avlöningsförmåner.

Vad de sakkunniga i övrigt uttalat beträffande anställning av assistenter

och löneförmåner åt dem har icke givit anledning till någon erinran

från min sida.»

I detta sammanhang har departementschefen beträffande den föreslagna

bestämmelsen, att innehavare av befattning i patent- och registrerings
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

21

verket icke må mot ersättning tillhandagå enskilda i ärende, som faller

inom verkets arbetsområde, anfört, att för den ordinarie personalens vidkommande

föreskrift i ämnet syntes böra, efter riksdagens godkännande,

meddelas genom tillägg i kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 272) angående

utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen m. m. För de icke-ordinarie befattningshavarna

syntes motsvarande bestämmelse kunna meddelas i annan

ordning.»

Departementschefen har härefter övergått till de båda andra huvudavdelningarna

inom patent- och registreringsverket, nämligen administrativa

och varumärkesavdelningen samt bolagsavdelningen.

Beträffande administrativa och varumärkesavdelningen hava de sakkunniga

uttalat, att bemyndigande borde lämnas patent- och registreringsverket

att med ordinarie innehavare besätta vissa lediga befattningar,

nämligen 2 skrivbiträdesbefattningar i B 2, 1 kontorsbiträdesbefattning

i B 4 och 1 expeditionsvaktbefattning i B 5, inalles 4 befattningar.

Därjämte hava de hemställt örn uppflyttning av kansliskrivarbefattningen

— föreståndarbefattningen för graskning av varumärken — från 11 :e

till 14:e lönegraden.

I fråga örn bolagsavdelningen hava de sakkunniga föreslagit, dels att

den extra byrådirektörsbefattningen i B 28, som alltsedan år 1917 uppehållits

på förordnande, uppföres å ordinarie stat, dels ock att två kanslibiträdesbefattningar

i 7:e lönegraden uppflyttas till kansliskrivartjänster

i Ilie lönegraden.

Efter att hava redogjort för i förevarande avseende avgivna yttranden

— vilken redogörelse återfinnes å sid. 49—51 i statsrådsprotokollet och

varav framgår, bland annat, att statskontoret, under erinran örn att åt

1928 års lönekommitté uppdragits att vid fullgörande av sitt uppdrag

taga under övervägande frågan örn biträdesbefattningarnas inom statsförvaltningen

uppdelning å olika lönegrader, ansett sig ej kunna tillstyrka

den ifrågasatta uppflyttningen av de båda kanslibiträdesbefattningarna

— bar departementschefen anfört, såvitt nu är i fråga, följande:

»Vad till en början beträffar de tjänster i lönegraderna B 2, B 4 och B 5,

som finnas uppförda å patentverkets stat men för närvarande uppehållas

på förordnande, synas mig dessa tjänster böra i staten bibehållas, varför

åtgärder i sinom tid torde vidtagas för desammas återbesättande.

För den befattningshavare, som bar sig anförtrott föreståndarskapet

för granskning av varumärken, synes mig, med hänsyn till vad som upp
-

Övriga

avdelningar

inom

patent- och

registreringsverket.

1930 års sakkunniga.

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Patent- och

registreringsverkets

utgiftsstat.

lysts angående arbetets art, en högre lönegradsplacering rättvisligen böra

ifrågakomma. Dock anser jag, i olikhet med patent- och registreringsverket,

en uppflyttning till lönegrad B 14 vara tillfyllest. Jag förordar alltså

de sakkunnigas, av statskontoret och lönenämnden i denna del tillstyrkta

förslag.

Med avseende å förslaget örn uppförande å ordinarie stat av ytterligare

en byrådirektörsbefattning å bolagsavdelningen tillåter jag mig

erinra örn att vid flera föregående tillfällen — senast i ovannämnda motioner

vid 1930 års riksdag — förslag i enahanda syfte blivit framställda.

Då ifråga örn behövligheten av denna befattning, som alltsedan år 1917

uppehållits på förordnande, tvekan desto mindre kan råda, som å sagda

avdelning inflytande ärenden äro stadda i stark tillväxt, får jag tillstyrka,

att tjänsten i fråga nu uppföres å ordinarie stat.

Däremot anser jag mig på de skäl, som av statskontoret framhållits,

förhindrad förorda den ifrågasatta uppflyttningen i lönegrad av två kanslibiträdesbefattningar

å bolagsavdelningen.

I motsvarighet till vad som av mig förordats beträffande inskränkning i

rätten för befattningshavare å patentavdelningen att mot ersättning tillhandagå

enskilda i ärende, som faller inom patentverkets arbetsområde,

föreslår jag slutligen, att det sålunda ifrågasatta stadgandet må gälla

jämväl för befattningshavarna å administrativa och varumärkesavdelningen

samt å bolagsavdelningen.»

Departementschefen har härefter övergått till frågan örn ämbetsverkets

utgiftsstat och därvid, sedan redogörelse lämnats för de sakkunnigas

samt verkets uttalanden i detta ämne (sid. 52—58 i statsrådsprotokollet),

anfört, bland annat, följande:

»De sakkunniga hava beräknat, att ett genomförande av deras förslag

beträffande patent- och registreringsverkets organisation skulle under den

närmaste femårsperioden medföra en merkostnad — frånsett dyrtidstilllägg

-— av i runt tal 35,700 kronor örn året. Denna kostnadsökning kunde

emellertid förväntas att till hälften täckas av de föreslagna nya avgifterna.

Även det av mig framlagda förslaget medför tydligen viss ökning av

utgifterna för verket, örn ock till något mindre belopp än det av de sakkunniga

beräknade. Besparing Ilar sålunda uppkommit genom mitt förslag

örn anställande av allenast 29 ledamöter såsom ordinarie samt genom

bibehållande i lönegrad B 7 av de två till uppflyttning i lönegrad B 11

föreslagna kanslibiträdesbefattningarna. Å andra sidan skulle en mindre

kostnadsökning uppstå genom placering i lönegrad B 22 enligt löneplanen

för extra ordinarie tjänstemän av de extra ledamöterna. I jämförelse med

de sakkunnigas förslag skulle de av mig förordade organisatoriska för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

23

ändringarna i ämbetsverket medföra en kostnadsökning, som med i runt

tal 6,000 kronor skulle understiga de sakkunnigas motsvarande merkostnad.

Vad angår utgiftsstaten för patent- och registreringsverket har ämbetsverket

framlagt förslag med avseende å beräkningen av anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till befattningshavare

å övergångsstat samt till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. Jag anser verkets förslag i dessa avseenden böra läggas till

grund för bestämmandet av anslagsposternas belopp, allenast med följande

modifikationer, som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit.

Vidkommande först avlöningsanslaget till ordinarie tjänstemän — av

patent- och registreringsverket upptaget med 622,000 kronor — bör vid

bifall till mitt förslag örn nedsättning av antalet förste byråingenjörer

med 3 i vardera lönegruppen B 26 och B 24 detta belopp till en början minskas

med (3 X 9,540 + 3 X 8,580 —) 54,360 kronor. Härtill kommer dels skillnaden

i avlöning å den av ämbetsverket till uppflyttning i 18:e lönegraden

ifrågasatta men av mig till uppflyttning i 14 :e lönegraden tillstyrkta

föreståndarbefattningen för granskning av varumärken (6,048 — 4,596 =)

1,452 kronor, dels ock skillnaden i avlöningarna å de av mig ej förordade

båda kansliskrivarbefattningarna (2 X 3,888) och motsvarande antal kanslibiträdesbefattningar,

som alltså fortfarande skola bibehållas (2 X 3,144),

eller 1,488 kronor. Ifrågavarande avlöningsanslag skulle alltså minskas

med sammanlagt (54,360 + 1,452 + 1,488 =) 57,300 till (622,000 — 57,300 =)

564,700 kronor.

Ämbetsverkets förslag till övergångsstat och till de befattningar, som

skulle uppföras å samma stat, föranleder icke någon annan erinran från

min sida än att, då i anslutning till vad förut anförts i fråga örn de båda

kanslibiträdesbefattningarna dessa befattningar fortfarande skulle bibehållas

å ämbetsverkets ordinarie stat, de sålunda böra avföras från övergångsstaten.

Vad angår ämbetsverkets beräkningar rörande det anslag, som erfordras

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. — enligt

ämbetsverkets förslag slutande å ett belopp av 295,000 kronor — vill jag

erinra örn att det nuvarande förslagsanslaget å 225,000 kronor under de

senaste åren av olika anledningar högst väsentligt överskridits. Den mest

bidragande orsaken till detta förhållande har varit den med hänsyn till

arbetsmaterialets ökade tillväxt inträdda nödvändigheten för ämbetsverket

att nyanställa personal, varjämte vissa från början ej beräknade utgifter

kommit att i sin mån tynga anslaget.

Då jag förordat, att utöver de 29 ledamotsbefattningar å anmälningsavdelningarna,

som skulle uppföras på den ordinarie staten, 6 extra

förste byråingenjörer skulle anställas såsom ledamöter å sagda avdelningar,

lära till en början medel böra beräknas till avlöningar åt dessa. Särskilt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

anslag för detta ändamål torde icke vara behövligt, utan synas kostnaderna

ifråga (3 X 8,124 + 3 X 7,212 =) 46,008 kronor böra avföras å

anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m., vilket

anslag alltså torde böra i motsvarande mån ökas. Å andra sidan har patent-

och registreringsverket vid sina beräkningar angående nu ifrågavarande

anslag bland annat utgått från en löneställning för övriga erforderliga

16 extra ledamöter enligt 24 :e lönegraden i nämnda löneplan. Med

utgångspunkt från begynnelselönen i den av mig för dessa ledamöter

förordade lönegraden — 22 enligt löneplanen för extra ordinarie tjänstemän

— bör anslaget minskas med skillnaden mellan begynnelseavlöningarna

i berörda lönegrader (16 X 6,816 — 16 X 6,048 =) 12,288 kronor. Då

jag vidare ej tillstyrkt den extra notarietjänst, örn vars inrättande ämbetsverket

gjort framställning, kan anslaget följaktligen ytterligare minskas

med ett belopp av 5,676 kronor.

Då ämbetsverkets beräkningar rörande ifrågavarande anslag i övrigt

icke givit mig anledning till någon erinran, skulle alltså samma anslag

komma att ökas med (46,008 — 12,288 — 5,676 =) 28,044 kronor eller, i

runt tal, med'' 28,000 kronor till 323,000 kronor.

I övriga i patent- och registreringsverkets stat nu ingående anslag

ifrågasätter jag, lika med ämbetsverket, icke någon ändring.

I enlighet med mitt förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket,

som med ett belopp av (57,300 — 28,000 =) 29,300 kronor understiger

ämbetsverkets enahanda förslag, skulle samma stat erhålla föl
-

jande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 564,700

Avlöningar till å övergångsstat uppförda fyra byrådirektörer,

fyra byråingenjörer och en registrator, förslagvis

............................................... » 18,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vika
riatsersättningar

m. m., förslagsvis .................. » 323,000

Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,

bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis » 72,000

Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter

och dylikt, kungörelser, böcker och tidskrifter

samt bindningskostnader, förslagsvis ................ » 180,000

Återställda registreringsavgifter, förslagsvis .......... » 16,000

Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,

förslagsvis ............................. » 2,600

Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ......... » 46,000

Dyrtidstillägg, förslagvis ..................... » 125,000

Summa kronor 1,347,300.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Statförslaget slutar alltså å ett belopp av 1,347,300 kronor, medan den för

löpande budgetår fastställda statens slutsumma uppgår till 1,168,700 kronor.

Det nya statförslaget skulle alltså medföra en ökning med 178,600

kronor. Då emellertid de verkliga utgifterna under en följd av år högst väsentligt

överskridit de i respektive års stater upptagna anslagsbeloppen,

innebär det nu föreliggande statförslaget i verkligheten icke en så stor merkostnad,

som nyss angivna skillnadsbelopp anger. Under budgetåret

1929/1930 uppgingo de verkliga kostnaderna till i runt tal 1,248,400 kronor.

I jämförelse härmed skulle den faktiska ökningen nu begränsas till cirka

99,000 kronor.»

Slutligen har departementschefen erinrat örn, att med hänsyn till den

förut här ovan omförmälda förändringen i sättet för beräkningen av anslaget

till patent- och registreringsverket anslaget icke komme att påverkas

av den nu föreslagna höjningen av utgiftsstatens belopp.

Då utskottet nu går att för egen del yttra sig över föreliggande förslag,

har utskottet först till behandling upptagit frågan örn de inom patent- och

registreringsverket inrättade patentavdelningarnas organisation och därmed

sammanhängande spörsmål.

Därvid vill utskottet till en början hava uttalat, att det å dessa avdelningar

ankommande arbetet synes såväl kvantitativt synnerligen betydande

som i kvalitativt hänseende krävande. Beträffande arbetets omfattning

får utskottet hänvisa till de i de sakkunnigas betänkande angivna

siffrorna. Vad arbetets art angår, torde vara tillräckligt erinra örn att

granskningen av patentansökningarna förutsätter omfattande tekniska

kunskaper samt att stora fordringar måste ställas på vederbörandes omdöme,

då det gäller att efter ett ingående studium av patentlitteraturen

bedöma, huruvida det nya hos en uppfinning medför en sådan effekt i tekniskt

hänseende, att patentskydd bör meddelas. Arbetet synes sålunda

både maktpåliggande och av grannlaga natur.

Sedan flera år tillbaka har antalet inkomna patentärenden i hög grad

överstigit vad ämbetsverkets personal med rådande arbetssätt medhunnit

avverka. Till följd härav har antalet oavgjorda ansökningar år från år

stigit för att i oktober 1930 uppgå till över 13,000. Uppenbart är, att det

dröjsmål, som sålunda uppstår.i fråga örn patentärendenas handläggning,

medför betydande olägenheter för den patentsökande allmänheten. I sakens

natur torde nämligen ligga, att sökandena oftast hava ett starkt intresse

av — icke minst ur ekonomisk synpunkt sett — att deras patentansökningar

bliva avgjorda så snabbt som möjligt, utan att likväl noggrannheten

i fråga örn prövningen eftersättes. Utskottet finner det därför angeläget

att, under iakttagande av sist angivna synpunkt, åtgärder vidtagas

i syfte att ernå en förkortning av den nuvarande behandlingstiden för

patentärenden.

Innan utskottet närmare ingår på denna fråga, vill utskottet förutskicka,

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 saini. 64 höft (Nr 137.)

Utskottets

yttrande.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

att en icke oväsentlig nedskärning av patentverkets arbetsbörda belt visst

skulle åstadkommas, därest man i fråga örn patents meddelande överginge

från det i vårt land tillämpade förprövningsförfarandet, enligt vilket patentmyndiglieten

tillser, huruvida förutsättningar, särskilt i fråga örn uppfinningens

nyhet, för meddelande av ett giltigt patent föreligga, till anmälningsförfarandet,

därvid före patents meddelande i regel ingen annan

prövning äger runi än för utrönande, huruvida ansökningen uppfyller lagens

fordringar i formellt hänseende. Då emellertid förprövningsförfarandet

måste anses innebära avsevärda fördelar för den patentsökande allmänheten

framför anmälningsförfarandet, vilket senare givetvis är ägnat

att i betydligt större utsträckning än det förra medföra processer vid domstol

med åtföljande tidsutdräkt och kostnader, vill utskottet för sin del icke

ifrågasätta en systemförändring. En sådan har också tidigare vid olika utredningar

rörande ämbetsverket ävensom av 1930 års sakkunniga icke ansetts

böra äga rum.

Kungl. Majit har ock ansett, att även med bibehållande av det hittills

tillämpade förprövningsförfarandet ett bättre arbetsresultat inom patentverket

borde kunna uppnås. Att väsentliga brister vidlåda verkets arbetsförhållanden

torde nämligen vara ovedersägligt. Särskilt må framhållas,

att den nuvarande behandlingen av patentärendena måste anses vara onödigt

tung, enär för varje beslut örn en ansöknings godkännande till kungörande

eller patent fordras samverkan av avdelningschefen, vederbörande

tekniske ledamot och i förekommande fall den rättskunnige ledamoten.

I tveksamma fall eller örn olika meningar yppa sig eller där fråga är örn en

ansöknings avslående eller förklarande förfallen på grund av patentförordningens

föreskrifter, fordras samverkan av generaldirektören, avdelningschefen,

vederbörande tekniske ledamot och i förekommande fall den

rättskunnige ledamoten. Att en sådan procedur icke oväsentligt fördröjer

ärendenas avgörande framgår med all tydlighet av bland annat den oupphörligt

växande balansen av oavgjorda ärenden.

I syfte att förkorta den nuvarande långa behandlingstiden av patentärendena

har Kungl. Majit, jämte det att Kungl. Majit påpekat vissa åtgärder,

som patent- och registreringsverket självt kunde vidtaga, ifrågasatt

införande av ett nytt system i fråga örn arbetssättet för patentärendenas

handläggning. Enligt detta förslag skulle på ledamot ankomma att

meddela patent samt på avdelningschef (byråchef) att meddela avslagsoch

förfallobeslut, dock med den begränsning i ledamots befogenhet, att

avgörandet av ansökning, mot vilken invändning gjorts, alltid skulle ankomma

på avdelningschef. I samband härmed skulle i ämbetsverket inrättas

en besvärsavdelning såsom instans mellan anmälningsavdelningama

och regeringsrätten, sammansatt av ämbetsverkets chef såsom ordförande

samt tre tekniska ledamöter och i förekommande fall en rättskunnig ledamot.

Till besvärsavdelningens åligganden skulle höra att pröva hos avdelningen

anförda besvär över anmälningsavdelnings avslags- och för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

27

fallobeslut, att underställningsvis pröva patentärende, vilket anmälningsavdelning

trots inkommen invändning ansett böra leda till patent, att avgiva

utlåtanden till regeringsrätten och domstolar i mål angående patent

samt att handlägga ärenden, som angå författningar rörande patent.

För fullföljd av talan till besvärsavdelningen skulle bestämmas en särskild

avgift.

Yad angår de sålunda föreslagna åtgärderna synas desamma, såvitt utskottet

kunnat finna, vara ägnade att förkorta ärendenas behandlingstid

och åstadkomma en minskning i den nuvarande arbetsbalansen utan att

kravet på erforderlig noggrannhet blir eftersatt. Beträffande befogenheten

för ledamot att självständigt meddela patent synas möjligen vid ett

första påseende vissa betänkligheter kunna hysas mot en sådan anordning.

Den risk, som i detta avseende kan förefinnas, blir emellertid enligt utskottets

förmenande i väsentlig grad förminskad genom inrättandet av

besvärsavdelningen, vilken även har att i vissa fall underställningsvis pröva

ärenden. Tillika får utskottet i detta sammanhang erinra örn att i propositionen

förutsatts, att i instruktionsväg bestämmelser skola meddelas

örn att i tvivelaktiga fall föredragning skall ske inför vederbörande avdelningschef.

Utskottet får sålunda för sin del förorda, att till förkortande

av tiden för patentärendenas handläggning åtgärder vidtagas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen föreslagits.

Vad härefter angår frågan örn den å besvärsavdelningen och anmälningsavdelningarna

anställda personalen och dennas ställning i lönehänseende,

finner utskottet ingen anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan.

Likaledes får utskottet ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag beträffande

de båda andra avdelningarna inom patent- och registreringsverket,

nämligen administrativa och varumärkesavdelningen samt bolagsavdelningen.

Vad beträffar det av departementschefen förordade förslaget till utgiftsstat

för patent- och registreringsverket, har utskottet ock funnit sig böra

biträda detsamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då i övriga, av utskottet

ej särskilt berörda delar Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1931 bestämma antalet

ordinarie befattningshavare hos patent- och registreringsverket

på följande sätt:

Befattning

1 generaldirektör ............................

3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdel
-

Lönegrad

A 3

ningen

B 30

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Befattning Lönegrad

5 byråchefer .................................. B 30

16 byrådirektörer.............................. B 28

9 förste byråingenjörer ...................... B 26

8 » » ...................... B 24

1 bibliotekarie ................................ B 24

1 sekreterare ................................ B 24

1 byråingenjör .............................. B 21

1 kassör och räkenskapsförare................ B 21

3 notarier .................................... B 21

1 föreståndare för varumärkesgranskningen .. B 14

1 eldare och maskinist........................ B 7

1 förste expeditionsvakt ...................... B 7

6 kanslibiträden .............................. B 7

5 expeditionsvakter .......................... B 5

15 kontorsbiträden ............................ B 4

2 skrivbiträden .............................. B 2;

Anm. Tillsvidare skola hållas obesatta förste byråingenjörstjänster

i lönegraden B 26 till antal motsvarande antalet byrådirektörer, som

åtnjuta avlöning å övergångsstat.

b) besluta, att å övergångsstat för patent- och

registreringsverket skola från och med den 1 juli 1931

uppföras följande befattningar, nämligen:

Befattning Lönegrad

4 byrådirektörer .............................. B 28

4 byråingenjörer .............................. B 21

1 registrator .................................. B 21;

c) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade förslaget till stat för patent- och

registreringsverket, att tillämpas från och med den

1 juli 1931;

d) besluta, att innehavare av befattning i patentoch

registreringsverket icke må mot ersättning tillhandagå

enskilda i ärende, som faller inom ämbetsverkets

arhetsområde; samt

e) höja det ordinarie förslagsanslaget till patent- och

registreringsverket, nu 1,168,700 kronor, med 131,300

kronor till 1,300,000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

29

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell.

O. Bergqoist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

Oscar Olsson, E. A. Lundell, C. I. Asplund, I. Hj. E. Pauli och G. Kobb;

från andra kammaren: herrar C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, A. Å.son

Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. p:son

Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, 0. Andersson i

Höör och 0. E. F. Järte.

Reservation

av herrar Oscar Olsson och I. Pauli, som ansett, att utskottets motivering

hort hava följande lydelse:

»Då utskottet--- — propositionen föreslagits.

Vad härefter angår frågan örn den å besvärsavdelningen och anmälningsavdelningarna

anställda personalen och dennas ställning i lönehänseende,

får utskottet i allt väsentligt ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan. Endast på en punkt har förslaget givit utskottet anledning

till erinran. Enligt vad departementschefen anfört, skulle genomförandet

av den föreslagna förändringen i lönehänseende för de extra

föredragandena i vissa fall medföra en minskning av deras löneförmåner.

Utskottet har icke något att anmärka mot den för dessa befattningshavare

ifrågasatta förändrade löneställningen i och för sig men förutsätter,

att sådana åtgärder vidtagas, att nuvarande innehavare av ifrågavarande

befattningar må kunna erhålla kompensation för den minskning i

löneförmåner, som förändringen för dem kan medföra.

Likaledes får---hemställa,».

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 6b haft. (Nr 137.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till patentoch registreri s. 6 i texten