Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag, under viss förutsättning, till vissa barnavårdsinstitutioner.

1931-05-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:138, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag, under viss förutsättning, till vissa barnavårdsinstitutioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

1

Nr 138.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1931 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag, under viss förutsättning,

till vissa barnavårdsinstitutioner.

(3:e avd.)

I en inom: andra kammaren av herrar V. Hedlund i Östersund och P. S.

Hedlund i Häste väckt motion, nr 33, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, har hemställts, att, därest sistlidet års riksdags revisorers

hemställan i fråga örn upphörande av anvisning från riksbankens medel

av understöd åt barnavårdsinrättning bifalles, riksdagen måtte bevilja de barnavårdsinstitutioner,

varom i motionen är fråga, fortsatta anslag till enahanda

belopp som förut, vilka anslag skulle tilläggas och ingå i det under riksstatens

femte huvudtitel upptagna anslaget till barnhusen, som därigenom borde

höjas från 115,830 kronor till 124,330 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I riksdagens revisorers berättelse till 1931 års lagtima riksdag angående

riksbanken ha revisorerna i § 12 anfört följande:

»Enligt 45 § i gällande reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning

är överlämnat åt fullmäktige att låta av riksbankens medel utbetala anslag

till vissa barnhusinrättningar i riket, örn inträffade förändringar rörande

dessa anslag skola dock fullmäktige göra anmälan hos bankoutskottet.

Under åren 1925—-1929 hava av riksbankens medel utbetalts anslag till

följande barnhusinrättningar med nedannämnda belopp.

1925

1926

1927

1928

1929

Allmänna barnhuset i Stockholm......

4,500: —

4,500: —

4,500: -

4,500: -

4,500: —

Frimurarbarnhuset i Stockholm.......

4,500: —

2,250: —

2,250: -

—

4,500:-

Malmqvistska bamuppfostringsanstalten i Stock-

holm.................

1,000:-

1,000:-

1,000: -

1,000: —

1,000:-

Frimurarbarnhuset i Göteborg.......

450:-

450: -

450: -

—

900: —

Gustavianska barnhuset i Norrköping ....

450: —

150: —

—

300: —

150: —

Gävle stads barnhus...........

—

300: —

150;-

—

300: —

Summa kr.

10,000: -

8,650:-

8,850: -

5,800: —

11,850: —

Såsom framgår av en av fullmäktige till bankoutskottet vid 1870 års riksdag

lämnad utredning angående dessa anslag hava årliga bidrag, med några

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 65 käft. (Nr 188.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr ]38.

få undantag när, utgått av riksbankens medel till frimurarbarnhusen i Stockholm

och Göteborg sedan år 1762, till barnhuset i Norrköping sedan år 1799,

till barnhuset i Gävle sedan år 1780, till allmänna barnhuset i Stockholm sedan

år 1852 och till Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stockholm sedan

år 1864.

I en vid 1870 års riksdag väckt motion hade yrkats, att de i bankoreglementet

då upptagna s. k. välgörenhetsbidragen, vilka huvudsakligen utgjordes av

ovannämnda anslag till barnhusinrättningar, icke måtte vidare från riksbanken

utbetalas. Fullmäktige anförde i anslutning till sin i ärendet meddelade

utredning beträffande ifrågavarande anslag, ’att örn än indragningen av anslagen

icke inverkade på inrättningarnas bestånd, det dock vore antagligt, att

ett sådant bidrags uteblivande skulle i påräknad inkomst lämna ett tomrum,

som kunde lända till inskränkning i en allmännyttig verksamhet’. På grund

härav och då bidragen blivit för lång tid tillbaka beviljade att framgent utgå,

hemställde fullmäktige, att desamma måtte än vidare få fortfara. Bankoutskottet

fann med hänsyn till vad fullmäktige anfört och då, i händelse dessa

bidrag upphörde att från riksbanken utgå, riksdagen, efter utskottets tanke,

icke skulle kunna undgå att på annan väg för desamma anvisa ersättning, icke

skäl föreslå någon ändring i dittills gällande förhållande.

Anslagen till barnhusinrättningar från riksbankens medel hava, enligt vad

revisorerna funnit, uppkommit under en tid, då barnavårdsverksamheten i stor

utsträckning hade att lita till enskild offervillighet. Genom senare tiders

lagstiftning har emellertid barnavården blivit en angelägenhet, som åvilar

kommunerna, dock med i stor utsträckning förekommande ekonomiskt understöd

från statens sida. Bland de anslag som i riksstaten upptagits för barnavårdsverksamhet

återfinnes även ett anslag å 115,830 kronor, som avser direkta

bidrag till en del av de inrättningar, som erhålla understöd från riksbankens

medel. Då det är av väsentlig betydelse att alla statliga anslagsfrågor

av ovan angiven karaktär behandlas av Kungl. Maj:t och riksdagen i ett sammanhang

och då vidare en understödsverksamhet sådan som denna faller helt

utanför riksbankens egentliga uppgift, anse revisorerna, att någon anvisning

från riksbankens medel av understöd åt barnavårdsinrättningar icke bör ifrågakomma

samt att förty berörda bestämmelse i reglementet för riksbanken om

bemyndigande för fullmäktige att utlämna dylika understöd bör utgå.»

Med anledning av anmärkningen har Allmänna barnhusets direktion i ärendet

avgivit följande yttrande:

»Understöd av riksbanken till olika barnhus i riket började utdelas redan

1739, men först år 1851 tillkom anslaget till Allmänna barnhuset. Sistnämnda

år beviljade rikets ständer Allmänna barnhuset i Stockholm, efter en av bankoutskottet

i memorial nr 59, sida 8, gjord framställning, ett anslag av 3,000

riksdaler att utgå ur riksbankens räntevinst. Beloppet, som i gällande myntvärde

motsvarar 4,500 kronor, har därefter årligen av ifrågavarande vinstmedel

beviljats barnhuset.

I den inom bankoutskottet väckta motionen anfördes: ’att orsaken, varför

undantag i detta hänseende för sistberörda inrättning ägt rum, sannolikt varit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

3

den, att denna inrättning ansetts så försedd nied inkomster, att något sådant

bidrag icke varit av nöden; att detta jämväl tillförene torde hava varit förhållandet,

men att Allmänna Barnhuset numera råkat i en så bekymmersam

finansiell ställning, att största skäl syntes vara för handen att, genom årliga

bidrag från banken, hädanefter även söka underlätta denna inrättnings i så

hög grad viktiga verksamhet. Under de senaste tio åren hade nämligen Allmänna

Barnhusets räntebärande kapitalfond, som vid 1841 års slut utgjorde

514,575 R:dr, minskats med ett belopp, överstigande 200,000 R:dr, vilken betydliga

kapitalminskning föranlett det stora missförhållande mellan Barnhusets

inkomster och utgifter, att de förra under innevarande år icke uppgå till

mera än 79,112 R:dr 34 sk. 11 rst., då däremot utgifterna under samma tid

blivit approximativt beräknade till 118,579 R:dr, under det att Barnhuset vid

detta års början lämnade underhåll åt 3,499 barn’.

I sitt yttrande över motionen anförde utskottet, ’att i betraktande av dessa

förhållanden har utskottet, till beredande av någon lättnad för ifrågavarande

högst viktiga och icke blott för huvudstaden, utan för hela landet särdeles

gagneliga välgörenhetsinrättning, ansett billigheten fordra, att densamma, i

likhet med övriga barnhus inom riket, kommer i åtnjutande av årligt bidrag

från banken, vilket bidrag, med avseende å Allmänna Barnhusets vidsträcktare

verksamhet och omfattning, utskottet trott sig icke böra föreslå lägre än till

dubbelt mot vad Frimurare-barnhuset i Stockholm tillgodonjuter eller till

3,000 R:dr banko’.

Vid 1871 års riksdag väcktes motion (nr 10) örn upphörande av de i bankoreglementets

137 § omförmälda välgörenhetsbidrag. Bankofullmäktige, som

anmodats att till bankoutskottet inkomma med utredning, tillkännagåvo, efter

att ha redogjort för tillkomsten av de i reglementet upptagna välgörenhetsbidrag,

vad först angår bidragen till åtskilliga barnhusinrättningar, att om än

indragningen av dessa bidrag icke bör inverka på inrättningarnas framtida

bestånd, det dock är antagligt att ett sådant bidrags uteblivande skall i påräknad

inkomst lämna ett tomrum, som kan leda till inskränkning i en allmännyttig

verksamhet, vadan, och då bidragen dels blivit för lång tid tillbaka beviljade

att framgent utgå, dels i senare tid beviljats under förhållanden, som

ännu fortfara att äga sin fulla tillämpning, fullmäktige hemställa att berörda

bidrag, uppgående till allenast 8,650 R:dr, må än vidare få fortfara’.

Bankoutskottet avstyrkte motionen och anförde därvid, att örn bidragen upphörde

att utgå från banken, skulle riksdagen icke kunna undgå att på annan

väg anvisa ersättning för desamma. Riksdagen beslöt att anslagen fortfarande

skulle utgå.

Sedan direktionen i skrivelse den 30 januari 1929 framlagt förslag till Allmänna

barnhusets omorganisation, i vilket förslag upptagits bland barnhusets

inkomster här berörda anslag av riksbankens räntevinst, har Kungl. Majit under

V huvudtiteln punkt 40 anmält förslaget till 1930 års riksdag, som i skrivelse

den 11 juni 1930 (nr 367) dels förklarat, att riksdagen i princip icke

hade något att erinra mot den av chefen för socialdepartementet tillstyrkta omläggningen

av Allmänna barnhusets verksamhet, dels ock i riksstaten upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Utskottets

yttrande.

tagit ordinarie anslaget till barnhusen nied oförändrat belopp 115,830

kronor.

Någon som helst anmärkning mot anslaget ur riksbankens räntevinst gjordes

ej under ärendets behandling i riksdagen.

Med anledning av vad sålunda vid 1871 och innevarande års riksdagar förekommit

har direktionen utgått från att riksdagen ansett barnhuset böra i fortsättningen

få åtnjuta ifrågavarande anslag. Därest emellertid av formella

skäl skulle anses oriktigt att anslag utgår direkt ur riksbankens räntevinst,

vågar direktionen därför härigenom hemställa att beslut örn indragning av

anslaget till barnhuset ur riksbankens räntevinst dock icke måtte fattas med

mindre samtidigt vidtages åtgärd, varigenom förenämnda anslag under riksstatens

femte huvudtitel höjes med 4,500 kronor eller ock vederlag på annat

sätt beredes barnhuset för det hittills direkt ur riksbankens räntevinst utgående

anslaget.»

Även örn man liksom riksdagens revisorer må anse det vara mindre riktigt

efter nutida förhållanden att låta anslag direkt utgå ur riksbankens räntevinst,

bör det enligt vår mening under inga förhållanden komma ifråga att allenast

av denna orsak beröva ifrågavarande barnavårdsinstitutioner anslag, som de

under en mycket lång följd av år åtnjutit och haft anledning tro sig kunna alltjämt

få uppbära. Av ordalagen att döma synes ej heller detta hava av riksdagens

revisorer åsyftats.

Frågan synes lättast kunna ordnas på det sätt Allmänna barnhusets direktion

i sin ovanintagna skrivelse föreslagit.»

Såsom framgår av bankoutskottets utlåtande (nr 13) angående verkställd

granskning av riksbankens styrelse och förvaltning, hava fullmäktige i riksbanken

i skrivelse till bankoutskottet den 15 januari 1931 anfört, att fullmäktige

haft sin uppmärksamhet riktad på nu ifrågavarande, för bankens uppgift

främmande utbetalningar, samt uttalat, att de i likhet med revisorerna

ansåge, att dylika anslag icke vidare borde lämnas av bankens medel. Fullmäktige

hade följaktligen icke något att erinra mot, att den härom i bankoleglementet

givna bestämmelsen finge utgå.

I sagda utlåtande har bankoutskottet framhållit, att utskottet delade den

av revisorerna och fullmäktige uttalade meningen, att ifrågavarande för riksbankens

verksamhet främmande understöd under nu rådande förhållanden icke

kunde anses påkallade samt att fördenskull det stadgande i bankoreglementet,

varpå understödens utbetalande grundats, borde uteslutas ur reglementet.

Mot detta uttalande har icke framställts någon erinran från riksdagens sida

och i överensstämmelse med fullmäktiges i riksbanken förslag har riksdagen

numera beslutat härav betingad ändring i bankoreglemente^

Vid sådant förhållande skulle det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida

icke det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln

med oförändrat belopp upptagna ordinarie anslaget till barnhusen, 115,830

kronor, borde höjas med det årliga belopp, 8,500 kronor, som sedan lång tid

tillbaka beräknats för ändamålet i fråga av riksbanksmedel. Utskottet har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

5

emellertid efter övervägande ansett sig icke böra nu enbart på enskilda motionärers

yrkande förorda en sådan åtgärd, utan synes undersökning först böra

verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg, huruvida icke medel, därest sådana

erfordras, kunna utan höjning av riksstatsanslaget annorledes beredas, exempelvis

ur allmänna arvsfonden.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med avslag å herrar Hedlunds i Östersund

och Hedlunds i Häste ifrågavarande motion i riksstaten

uppföra ordinarie anslaget till barnhusen med oförändrat belopp,

115,830 kronor.

Stockholm den 12 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson

i Kompersmåla, Oscar Olsson, E. A. Lundell, C. 1. Asplund, I. Hj. E. Pauli och

G. Kobb;

från andra kammaren: herrar C. B. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup,

A. Alson Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J.

Wigforss, B. Flson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro, S. Persson

i Fritorp, O. Andersson i Höör och O. E. F. Järte.

Reservation

av herrar Oscar Olsson, Asplund, Pauli och Törnkvist i Karlskrona, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom framgår------ — finge utgå.

I sagda-----ur reglementet.

Mot detta-----—i bankoreglementet.

Vid sådant förhållande och då utskottet i likhet med motionärerna anser,

att de barnavårdsinstitutioner, som under en lång följd av år åtnjutit anslag

av riksbankens medel, icke böra fråntagas möjligheten att erhålla statsbidrag

utöver vad nu å riksstaten anvisat anslag medgiver, har denna möjlighet synts

utskottet böra beredas på sätt i motionen ifrågasatts eller genom höjning av

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 65 höft. (Nr 138.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

det under femte huvudtiteln upptagna ordinarie anslaget till barnhusen. Då,

enligt vad utskottet inhämtat, det årliga ''belopp, som sedan lång tid tillbaka

beräknats för ändamålet i fråga av riksbanksmedel, utgjort omkring 8,500

kronor, torde sålunda ordinarie anslaget till barnhusen böra höjas med detta

belopp eller från 115,830 kronor till 124,330 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av herrar Hedlunds i Östersund

och Hedlunds i Häste ifrågavarande motion, II: 33, böja

det ordinarie anslaget till barnhusen, nu 115,830 kronor, med

8,500 kronor till 124,330 kronor.»

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

311478

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:271 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om anslag, under viss förutsättning, till vissa barnavårdsinstitutioner. s. 1 i texten