Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och propositionen nr 220 gjorda framställningar angående rusdrycksmedlen samt statsskuldens amortering jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1931-05-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:169, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och propositionen nr 220 gjorda framställningar angående rusdrycksmedlen samt statsskuldens amortering jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

1

Nr 169.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1931 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

och propositionen nr 220 gjorda framställningar

angående rusdrycksmedlen samt statsskuldens amortering

jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen, nr 1, angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Majit beträffande inkomsterna föreslagit riksdagen, bland annat:

dels att under »skatter» upptaga nedan nämnda inkomsttitlar med föl
-

jande belopp:

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning .............. kronor 18,500,000

Kusdrycksförsäljningsmedel: bevillning:

« Partibandelsbolag .............................. » 9,000,000

yS Detaljhandelsbolag .............................. » 24,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning .......................................... » 40,000,000

Maltskatt, bevillning ................................ » 17,500,000

Summa kronor 109,000,000,

dels ock att under titeln »i anspråk tagna kapitaltillgångar» upptaga,

förutom andra poster, under »Statens produktiva fonder» och underrubriken

»statsverkets fond av rusdrycksmedel» 5,433,232 kronor, under

»fonden för statsskuldens amortering» 13,455,000 kronor samt under »statsverkets

kassafond» 23,229,173 kronor.

Under utgifterna har Kungl. Majit dels i anslutning till förberörda

framställning beträffande rusdrycksfonden föreslagit riksdagen att följande

anslag skulle utgå av denna fond, nämligen:

Femte huvudtiteln.

Statens tvångsarbetsanstalten förslagsanslag........................ kronor 565,000

Bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, reservationsanslag

............................................................................... » 50,000

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.,

reservationsanslag.................................................................... » 100,000

Frälsningsarméns räddningshem ........................................... » 10,000

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 85 höft. (Nr 169—171.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i

Landskrona.............................................................................

Statens vårdanstalt å Venngam för alkoholister, förslags-

kronor

42,000

anslag ........................................................................................

»

175,000

Kestaurering av Venngams slott, reservationsanslag ........

Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet m. m.,

»

50,000

reservationsanslag....................................................................

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

»

90,000

driftkostnader, förslagsanslag ............................................

Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., förslags-

250,000

anslag........................................................................................

Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,

»

5,000

reservationsanslag ...................................................

Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslags-

»

75,000

anslag........................................................................................

»

10,000

Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag ............

Vissa arbeten vid erkända alkoholistanstalten Hemmet

»

4,000

Ålvgården, reservationsanslag ............................................

Sinnesslöanstalten i Lund (del av reservationsanslaget

»

55,000

till hospitalsbyggnader) .......................................................

Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig in-

5>

1,300,000

försel av spritdrycker, lönnbränning m. m.....................

»

200,000

Säger

kronor 2,981,000

Sjunde huvudtiteln.

Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets

försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,

reservationsanslag ................................................................

Ersättning till vissa städer och köpingar för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel....................

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förs lagsanslag

......................................................................................

Säger

» 600,000

» 1,401,732

» 40,000

kronor 2,041,732

Åttonde huvudtiteln.

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, reservationsanslag

........................................................................................

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservationsanslag

......................................................................................

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder, reservationsanslag ................ »

Säger kronor

Summa kronor

200.500

200,000

10,000

410.500

5,433,232,

dels ock att till avbetalning å statsskulden för budgetåret 1931/1932 anvisa

de anslag, tillsammans uppgående till 33,600,000 kronor, vilka finnas

upptagna i en statsrådsprotokollet bifogad tabell, att utgå enligt 1 § i

förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Ovannämnda under femte huvudtiteln äskade anslag till statens vård
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

3

anstalt å Venngarn för alkoholister å 175,000 kronor och till främjande

av nykterlietsnämndernas verksamhet m. m. å 90,000 kronor hava av riksdagen

bestämts till 174,600 respektive 80,000 kronor. Till följd härav bör

slutsumman 5,433,232 kronor sänkas med 10,400 kronor till 5,422,832 kronor.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över

finansärenden för förenämnda dag bär departementschefen beträffande

dispositionen av rusdrycksmedlen, fonden för statsskuldens amortering

och statsverkets kassafond anfört följande (sid. 7—9):

»Enligt vad jag nyss angav, uppgår skattebudgetens utgiftssida till

785.90 miljoner kronor. Örn med denna siffra sammanställes nu nämnda

totalbelopp av påräkneliga inkomster 749.21 miljoner kronor, framgår därav,

att ett ytterligare inkomstbelopp av 36.69 miljoner kronor är erforderligt

för budgetens balansering.

När det gäller att anskaffa medel för att täcka denna brist, har jag utgått

ifrån att några skatteförhöjningar eller nya skatter ej böra ifrågasättas.

Däremot synes det mig självfallet, att i ett läge sådant som det

nuvarande de besparade tillgångar, som uppsamlats i statsverkets kassafond,

böra bidraga med ett avsevärt belopp. Jag anser detta så mycket

mera på sin plats, som tvivelsutan fonden för närvarande är större än

dess ändamål kräver och en alltför stor anhopning av besparade medel

under gynnsammare statsfinansiellt läge alltid innebär en stark frestelse

till statsutgifter, som måhända icke äro oundgängligen nödvändiga.

Även med denna utgångspunkt måste det emellertid med hänsyn till det

av mig förut berörda, befarade underskottet på löpande budget anses

uteslutet att av kassafondens tillgångar taga i anspråk hela det belopp,

som erfordras för att täcka nyssnämnda underskott. Härvid bör jämväl

beaktas, att de inkomstberäkningar, som nu göras för budgetåret 1931/

1932, på grund av de ovissa faktorer, varmed man har att räkna, innefatta

så många osäkerhetsmoment, att, även örn försiktighet vid beräkningarna

iakttages, icke heller nästa statsreglering kan förutsättas vara under

alla förhållanden säkerställd. Skulle lågkonjunkturen bliva mera djupgående

och av längre varaktighet, än man nu utgår ifrån, kunde ett alltför

kraftigt grepp ur kassafonden medföra bekymmersamma konsekvenser

för senare statsregleringar.

Under sådana omständigheter har jag ansett mig böra taga under

övervägande spörsmålet om rusdrycksmedlens budgetära användning.

Med tillämpning av de enligt 1926 års författning i ämnet gällande regler

skall ett belopp av 75 miljoner kronor under nästa budgetår användas

för allmänna budgetändamål, medan 33.6 miljoner kronor skola disponeras

för avbetalning å statsskulden.

Frågan att använda rusdrycksinkomsterna för allmänna budgetändamål

i större utsträckning än gällande förordning förutsätter väcktes redan

i samband med framläggandet av fjolårets statsverksproposition av

dåvarande chefen för finansdepartementet. Enär emellertid nämnda för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

ordnings giltighetstid utgår nied budgetåret 1931/1932 och följaktligen

frågan i allt fall måste inom kort bliva föremål för övervägande, avvisade

min företrädare i ämbetet tanken på att då föreslå någon ändring i

författningen.

l)et skäl, som sålunda i fjol anfördes mot ett rubbande i förtid av den

år 1926 fastslagna ordningen för rusdrycksmedlens användning, äger

alltjämt giltighet. Härtill kommer, att frågan örn den fortsatta avsättningen

av medel till avbetalning å statsskulden synes mig böra ses i

ett vidare sammanhang, nämligen i samband med spörsmålet örn en omvärdering

av det i statens affärsförvaltning nedlagda lånekapitalet och

örn en eventuell nedskrivning av oräntabla delar av sådant kapital. Förskjutningarna

i penningvärdet, utvecklingen på kommunikationsväsendets

område och inom det ekonomiska livet i övrigt hava medfört i olika

hänseenden väsentligen förändrade förhållanden, vilka synas mig påkalla

en undersökning över huvud taget av statens investeringar av lånekapital

och detta kapitals nuvarande och framtida avkastning. En utredning

i nu nämnda hänseenden lärer med det snaraste böra igångsättas,

så att densamma kan beräknas föreligga färdig till 1932 års riksdag.

Slutligen må även påpekas, att åtskilliga frågor med betydande ekonomisk

räckvidd stå på dagordningen, vilka frågor ej lära kunna undanskjutas

någon längre tid. Detta synes utgöra en ytterligare anledning

att icke nu föregripa spörsmålet örn rusdrycksmedlens användning. Av

samtliga dessa skäl har jag icke ansett mig böra föreslå någon ändring

i 1926 års förordning. Jag förutsätter emellertid, att det för avbetalning

å statsskulden avsedda beloppet tages i anspråk jämväl för den beslutade

nedskrivningen av statens järnvägars lånekapital, utgörande för nästa

budgetår 2.5 miljoner kronor.

1 detta sammanhang tillåter jag mig bringa i erinran, att fonden för

statsskuldens amortering vid ingången av nu löpande budgetår visade

en behållning av 56.98 miljoner kronor. Enligt beslut av 1930 års riksdag

skall ett belopp av 5.4g miljoner kronor av fondens medel tagas i anspråk

för täckande av vissa förluster å lånemedelskapital. Frånräknas

detta belopp, kvarstår i fonden en behållning av 51.52 miljoner kronor.

Enligt gällande riksstat beräknas för innevarande budgetår ett tillskott

till fonden av 21.88 miljoner kronor, och den för budgetåret 1931/1932

förutsatta avsättningen till fonden är enligt riksstatsförslaget upptagen

till 28.08 miljoner kronor. Även örn, på sätt jag senare i dag under »utgifter

för kapitalökning» får tillfälle att vidare beröra, vissa betydande

belopp skulle av fondens medel komma att tagas i anspråk för nedskrivning

av icke räntabelt lånekapital, särskilt hos statens vattenfallsverk,

synes betänklighet icke möta att för budgetens finansiering använda ett

rimligt belopp ur fonden, i varje fall icke därest av fonden ej tages i

anspråk mera än som motsvaras av anslag under den del av budgeten,

som åsyftar utgifter för kapitalökning. Bortsett från det till avbetalning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

5

å statsskulden avsedda beloppet samt avsättningen till rusdrycksmedelsfonden

uppgå kapitalökningsanslagen å skattebudgeten till 13.46 miljoner

kronor, fördelande sig med 4 miljoner kronor på statens affärsverksamhet,

2 miljoner kronor på fonden för statens aktier, 2.46 miljoner kronor

på statens utlåningsfonder och 5 miljoner kronor på fonden för mötande

av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. Till undvikande av

nya eller höjda skatter föreslår jag, att i nuvarande budgetläge ett mot

dessa anslag svarande belopp av 13.46 miljoner kronor tages i anspråk av

amorteringsfonden.

Under förutsättning av bifall härtill skulle underskottet i statsregleringen

nedbringas till 23.23 miljoner kronor. Detta belopp är icke större,

än att det bör kunna täckas ur kassafonden. Jag förordar alltså, att av

fondens tillgångar nämnda summa disponeras för budgetens balansering.

Därmed skulle fonden — bortsett från den minskning som skulle bliva

följden i händelse av större eller mindre brist i löpande eller nästkommande

statsreglering — nedbringas till omkring 50 miljoner kronor.»

I anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda framställningar hava inom

riksdagen väckts åtskilliga, till statsutskottet remitterade motioner.

Sålunda har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren (nr 101) av herrar A. J. Bärg och Oscar Olsson och den andra

inom andra kammaren (nr 144) av herr A. Olsson i Gävle m. fl. hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag, att de under punkterna

30, 31, 32, 33 och 56 i femte huvudtiteln samt under punkten 25 i

sjunde huvudtiteln upptagna anslagen å tillhopa 3,426,732 kronor skola

utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag, att 13.46 miljoner kronor

skola anvisas ur fonden för statsskuldens amortering;

att riksdagen måtte besluta, att de i föregående punkter upptagna beloppen

— respektive 3,426,732 kronor och 13.46 miljoner kronor — skola

anvisas av under budgetåret 1931/1932 inflytande rusdrycksmedel; samt

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära, att Kungl.

Majit måtte låta företaga en ingående utredning, att föreläggas 1932 års

riksdag, dels om rusdrycksmedlens användning i budgeten, dels om avsättning

av rusdrycksmedel till rusdrycksmedels- och amorteringsfonderna

samt dessa fonders framtida uppgifter.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren (nr 102) av herrar J. Bergman och TJ. Leander och den andra

inom andra kammaren (nr 134) av herr E. Ljunggren hemställts, att riksdagen

måtte avslå det i statsverkspropositionens finansplan ingående förslaget

att för vissa där uppgivna budgetändamål taga i anspråk 13.46 miljoner

kronor ur fonden för statsskuldens amortering.

Ytterligare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren (nr 103) av herrar J. Bergman och U. Leander och den andra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

inom andra kammaren (nr 135) av herr E. Ljunggren hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för täckande av beräknat underskott i statsregleringen

förutom de 23.23 miljoner kronor, som enligt statsverkspropositionens

finansplan skulle tagas ur statsverkets kassafond, ytterligare

taga i anspråk ett belopp av 8.46 miljoner kronor ur nämnda fond.

Slutligen har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 123, av herr

C. Carleson hemställts, att riksdagen måtte besluta, att 1 och 2 §§ i förordningen

av den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel,

sådana dessa paragrafer lyda enligt däri åren 1926 och 1927 vidtagna

ändringar, skola erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1.

Statsverkets behållna inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

maltskatt samt statsverket tillkommande medel i aktiebolaget Vinfe

spritcentralens vinst ävensom den årliga ränteavkastningen å statsverkets

fond av rusdrycksmedel skola, i den män icke annorlunda av riksdagen

beslutas, för varje räkenskapsår disponeras för statsregleringen.

§ 2.

Statsverkets fond av rusdrycksmedel är avsedd att användas för reglering

av sådana ekonomiska förhållanden, som äro en följd av mera ingripande

åtgärder till rusdryckshanteringens begränsande eller avveckling,

varjämte bidrag ur fonden kunna lämnas för åtgärder till nykterhetens

främjande.

I avseende å de av motionärerna till stöd för deras framställningar

anförda skäl får utskottet hänvisa till motionerna.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 maj 1931 till riksdagen avlåten

proposition nr 220 under åberopande av hilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att med ändring

av i statsverkspropositionen framlagda förslag angående upptagande

i riksstaten för budgetåret 1931/1932 av vissa inkomsttitlar,

dels i nämnda riksstat beräkna bland annat inkomsttiteln Fonden för

statsskuldens amortering till 16,955,000 kronor,

dels ock i samma riksstat upptaga i anspråk tagna kapitaltillgångar

av statsverkets kassafond till vad som erfordras för att täcka det belopp,

för närvarande beräknat till 31.83 miljoner kronor, varmed utgifterna

eljest skulle komma att överstiga inkomsterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i avseende å här ovan angiven del av förslaget

anfört följande:

»Då enligt de nu verkställda beräkningarna skattebudgetens utgiftssida

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr lö9.

_ bortsett från. anslagen att täckas med automobilskattemedel skulle

komma att överstiga budgetförslagets motsvarande slutsumma med 7.4

miljoner kronor, medan inkomsterna — frånsett automobilskattetitlarna

— böra beräknas 4.7 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen,

skulle följaktligen bristen i allmänna skattebudgeten för närvarande

kunna uppskattas till i runt tal 12.i miljoner kronor.

Vid övervägande av frågan örn anvisande av utväg att täcka denna

brist har jag liksom vid framläggandet av finansplanen i årets statsverksproposition

utgått ifrån att under nuvarande förhållanden på det

ekonomiska området skatteförhöjningar eller nya skatter böra undvikas.

Jag har därför närmast undersökt, huruvida — utöver vad i statsverkspropositionen

föreslagits - tillgängliga medelsreserver kunna för ändamålet

anlitas.

Med avseende härå må till en början erinras därom, att, såsom förut

påpekats, enligt statsverkspropositionen ett belopp av 13,455,000 kronor,

motsvarande utgifter för kapitalökning, föreslagits skola disponeras

ur fonden för statsskuldens amortering. På liknande sätt lärer det ytterligare

belopp av 3.50 miljoner kronor, som nu under kapitalökningsbudgeten

beslutats till förlag för inköp av smågatsten och som, enligt vad jag

nyss nämnde, lärer böra täckas av andra statsinkomster än lånemedel,

kunna tagas i anspråk av nämnda fonds tillgångar. Ifrågavarande inkomsttitel

skulle sålunda i riksstaten beräknas till 16,955,000 kronor.

För täckande av återstående brist i budgetförslaget, i runt tal 8.6 miljoner

kronor, föreslår jag, att kassafonden anlitas. Vid tiden för statsverkspropositionens

framläggande ansåg jag visserligen, att bidraget ur

denna fond borde begränsas till ungefär det belopp av 23.23 miljoner kronor,

som därvid föreslogs. Jag förutsatte emellertid då, att fonden skulle

komma att utsättas för en kännbar påfrestning för täckande av brist i

löpande statsreglering. Enligt de av mig nu lämnade, nya beräkningarna

är ställningen härutinnan gynnsammare än man tidigare vågat utgå

ifrån. Med hänsyn härtill torde kassafonden i själva verket, även örn

därifrån tages i anspråk vad jag nu föreslår i ytterligare tillskott för

finansiering av nästkommande statsreglering, icke komma att nedbringas

till lägre belopp än jag vid tiden för statsverkspropositionens framläggande

räknade med.

Med det av mig nu ifrågasatta ytterligare tillskottet av cirka 8.6 miljoner

kronor skulle bidraget från kassafonden till nästkommande budgets

finansiering stiga från 23.23 miljoner till 31.83 miljoner kronor. Då kassafondens

vid ingången av innevarande budgetår icke disponerade tillgångar

utgjorde 73.76 miljoner kronor, skulle alltså fonden — bortsett

från den påkänning, som kan bliva följden av en mindre brist i löpande

statsreglering — nedbringas till omkring 41.93 miljoner kronor. Givetvis

bör hinder ej möta att låta det här angivna beloppet av 31.83 miljoner

kronor, varmed kassafonden skulle bidraga till nästa statsieglering, i

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 169.

anledning av den fortsatta anslagsbehandlingen vid innevarande riksdag

undergå smärre jämkningar uppåt eller nedåt. Med hänsyn till det ovissa

läget och till kommande statsregleringar finner jag det däremot icke

tillrådligt att i väsentligen större utsträckning anlita fonden för budgetens

finansiering.

I detta sammanhang må omnämnas, att jag ansett mig böra taga under

förnyat övervägande, huruvida i nuvarande budgetläge en större andel av

inflytande rusdrycksmedel borde kunna få disponeras för allmänna budgetändamål

än det belopp av 75 miljoner kronor, som enligt 1926 års författning

i ämnet för nästa budgetår står till förfogande för sådant ändamål.

I avseende härå anförde jag vid statsverkspropositionen framläggande,

att motsvarande fråga dryftats redan i fjolårets statsverksproposition,

men att dåvarande chefen för finansdepartementet ställt sig

avvisande mot tanken att i förtid ändra den år 1926 fastslagna ordningen

för rusdrycksmedlens användning. Samma skäl ägde alltjämt giltighet.

Därjämte tillfogade jag, att frågan örn den fortsatta avsättningen av medel

till avbetalning å statsskulden — vartill de överskjutande inkomsterna

av rusdrycksacciserna för närvarande så gott som uteslutande disponeras

— syntes mig böra ses i ett vidare sammanhang, nämligen i samband med

spörsmålet örn en omvärdering av det i statens affärsförvaltning nedlagda

lånemedelskapitalet och örn en eventuell nedskrivning av oräntabla

delar av sådant kapital, varom utredning med det snaraste syntes böra

komma till stånd. Förut i dag har Kungl. Majit fattat beslut örn igångsättande

av utredning i nu angivna syfte. Utredningen är avsedd att så

bedrivas, att det skall bliva möjligt att på grundval därav vid höstens

statsregleringsarbete överblicka behovet av fortsatta avsättningar till

fonden för statsskuldens amortering för täckande av eventuellt erforderliga

nedskrivningar av statens lanemedelskapital. Under sådana omständigheter

synes det mig icke ändamålsenligt att utan avvaktan på

denna utrednings slutförande ändra gällande ordning på förevarande område.

De svårigheter, som säkerligen komma att möta vid uppgörande

av statsregleringsförslaget för budgetåret 1932/1933, utgöra ytterligare

eft skäl att tills vidare hålla olika utvägar öppna, då möjlighet nu i alla

fall föreligger att utan skatteökning åstadkomma balans i budgeten för

nästa statsregleringsår.»

Då samtliga ovanberörda frågor stå i det förhållande till varandra,

att de böra behandlas i ett sammanhang, och desslikes äro av den betydelse,

att deras avgörande synes böra ske, innan riksdagen beslutar angående

statsregleringen i dess helhet, har utskottet ansett sig böra för

riksdagen nu framlägga särskilt utlåtande i ämnet. Härvid lärer dock

böra undantagas frågan örn dispositionen av statsverkets kassafond för

så vitt denna är avsedd att användas såsom regleringspost för täckande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169. 9

av den brist, som vid statsregleringens slutliga uppgörande må komma

att uppstå.

Vidare bör märkas, att utgångspunkten för såväl Kungl. Maj:ts som

utskottets förslag är, att rusdrycksmedlen komma att upptagas i enlighet

med Kungl. Maj:ts beräkning till 109 miljoner kronor. Då beslut angående

denna inkomsttitel, vars behandling ankommer på bevillningsutskottet,

ännu icke föreligger, lärer statsutskottet böra erhålla bemyndigande

att beträffande avsättningen till fonden för statsskuldens amortering

göra den jämkning i det härför avsedda beloppet, som må påkallas

av eventuell ändring i det av Kungl. Majit beräknade beloppet för

rusdrycksmedlen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är byggt på den förutsättningen, att

rusdrycksmedelsförordningens bestämmelser bibehållas oförändrade jämväl

för nästkommande budgetår. Av inflytande rusdrycksinkomster, 109

miljoner kronor, skulle härvid, på sätt i förordningen föreskrives, för

budgetändamål få direkt disponeras 75 miljoner kronor. Av återstoden

skulle 0.4 miljon kronor tillföras rusdrycksmedelsfonden (för att tillsammans

med inflytande räntemedel, 4.6 miljoner kronor, möjliggöra en

föreskriven avsättning av 5 miljoner kronor) samt 33.6 miljoner kronor

avsättas för statsskuldens amortering. Samtidigt skulle emellertid till

budgeten återföras dels från rusdrycksmedelsfonden ett belopp av sammanlagt

5,422,832 kronor för täckning av vissa anslag för nykterhetsändamål

och andra likartade ändamål, dels ock från fonden för statsskuldens

amortering ett belopp av sammanlagt 16,955,000 kronor för täckning av

kapitalökningsanslag av beskaffenhet att ej böra utgå av lånemedel.

På sätt i väckta motioner påvisats, kunna visserligen invändningar resas

mot det sålunda tillämpade förfaringssättet, som bland annat budgettekniskt

sett medför olägenheter i form av dubbelföringar å budgetens inkomstoch

utgiftsidor, varigenom denna förlorar i överskådlighet och till sina

shitsiffror förryckes.

Vid 1926 års revision av rusdrycksmedelsförordningen angavs emellertid

irttryckligen, att de då antagna författningsbestämmelserna visserligen

skulle vara av provisorisk natur men med giltighet för tiden fram

till den 1 juli 1932. Redan på grund härav anser sig utskottet — i anslutning

jämväl till 1930 års riksdags i frågan intagna ståndpunkt — böra

avstyrka, att man nu vidtager någon författningsändring. Härmed torde

böra anstå i avvaktan på slutförandet av den utredning, som igångsatts

enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 21 maj 1931 och varav resultaten

torde komma att föreläggas 1932 års riksdag.

Ej heller i sak har utskottet funnit anledning frångå Kungl. Maj:ts

förevarande förslag örn anlitande av rusdrycksmedlen för täckning av

nästkommande budgetårs statsutgifter.

Av rusdrycksmedelsfonden skulle alltså, såsom nämnts, tagas i anspråk

sammanlagt 5,422,832 kronor för skilda å 1931/1932 års budget beslutade

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

utgifter för nykterketsändamål och därmed sammanhörande ändamål; erinras

må att avsättningen till fonden för samma budgetår skulle uppgå

till 5,000,000 kronor, varav 4,600,000 kronor utgöra räntemedel och 400,000

kronor övrig avsättning från rusdrycksmedelsinkomsterna. Från fonden

för statsskuldens amortering skulle för täckning av kapitalökningsutgifter

— däribland ett belopp av 3,500,000 kronor, som anvisats som

förlag för inköp av gatsten — tagas i anspråk 16,955,000 kronor. Härvid

bör dock beaktas, att av rusdrycksmedelsinkomsterna skulle som täckning

för olika statsskuldsamorteringsanslag användas ej mindre än 33,600,000

kronor. Skillnaden mellan dessa båda summor — eller 16,645,000 kronor

— utvisar det belopp, varmed rusdrycksmedlen i verkligheten skulle direkt

bidraga till statsskuldens amortering.

Av vad utskottet sålunda anfört följer, att utskottet ej kunnat biträda

den av herr Carleson väckta motionen örn vidtagande redan vid denna

riksdag av vissa ändringar i rusdrycksmedelsförordningen liksom ej heller

de förslag, som i övrigt motionsvis framställts örn annan disposition

av rusdrycksmedelsinkomsterna än den i statsverkspropositionen förutsatta.

Beträffande det av herrar Bärg och Oscar Olsson samt Olsson i Gävle

m. fl. motionsvis framställda yrkandet örn framställning bos Kungl.

Majit rörande utredning angående rusdrycks- och statsskuldsamorteringsfonderna

m. m., vill utskottet endast framhålla, att en dylik utredning

numera på sätt ovan nämnts igångsatts.

Enligt utskottet från riksgäldskontoret tillhandakomna upplysningar

bör beträffande titeln »Avbetalning å statsskulden» — vilken slutar på

ett belopp av 33,600,000 kronor — i Kungl. Maj:ts förslag vidtagas den

ändringen, att ett nytt anslag å 838,400 kronor uppföres för amortering

av det nyupplagda 1931 års 4 procent lån, i följd varav omnumrering av

övriga anslag bör ske samt förslagsanslaget till avsättning till fonden

för statsskuldens amortering bör minskas med nämnda belopp 838,400

kronor till 27,238,100 kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet, som i

särskilt utlåtande denna dag framställer förslag beträffande avsättning

till rusdrycksmedelsfonden, nu hemställa,

I) att riksdagen, med avslag å de av herrar Bergman

och Leander, Ljunggren samt Carleson i ämnet

väckta motionerna 1:102 samt II: 134 och 123

samt med avslag desslikes å de av herrar Bärg och

Oscar Olsson samt Olsson i Gävle m. fl. väckta motionerna

1:101 och 11:144, i vad sistnämnda båda motioner

avse ändringar i Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, må

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

11

a) under rubriken i anspråk tagna kapitaltill-.

gångar i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga

1) under rubrik »statsverkets fond av rusdrycksmedel»

5,422,832 kronor;

2) under rubrik »fonden för statsskuldens amortering»

16,955,000 kronor;

b) till avbetalning å statsskulden för budgetåret

1931/1932 anvisa de anslag, tillsammans uppgående

till 33,600,000 kronor, vilka finnas upptagna i bifogade

tabell (Bilaga), att utgå enligt 1 § i förordningen

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel; dock

att av statsutskottet må vidtagas den jämkning i

anslaget för avsättning till fonden för statsskuldens

amortering, med därav följande jämkning i ovannämnda

slutsumma, som kan föranledas av en ändrad

beräkning av rusdrycksmedelstitlarna;

II) a) att ovannämnda av herrar Bärg och Oscar

Olsson samt Olsson i Gävle m. fl. väckta motioner

1:101 och 11:144, i vad de avse begäran örn utredning

rörande rusdrycks- och statsskuldsamorteringsfonderna

ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
b)

att de av herrar Bergman och Leander samt

Ljunggren väckta motionerna 1:103 och 11:135 ej må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, Oscar

Olsson, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, J. G. Walles, C. G. V. Hammarskjöld, D. A. Petrén,

K. E. Andersson i Eliantorp, O. A. Ernfors och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. A:son Törnkvist i Karlskrona,

G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson

i Digernäs och O. Nilsson i Örebro.

Reservation

av herrar Rosén, Oscar Olsson och Wigforss.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

Bilaga.

Tabell över anslagen till avbetalning å statsskulden.

8

9

10

A. Amortering å vissa lån.

Av staten upptagna obligationslån.

1886 års 31/* % lån,förslagsanslag 874,215

1890 » 3V2 X » 1,112,445

1899 » 3’/s X » 690,840

1931 »4 % » 838,400

Av staten övertagna lån.

Örebro — Svartå järnvägsaktiebolags

obligationslån............................... 31,000

Järnvägsaktiebolaget Malmö —Kontinentens

obligationslån:

Av år 1898.................... 60,000

» » 1902.................... 29,000 89,000

Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags

obligationslån:

i

» Yg 1896 ................ 22,000

» år 1903 ................ 118,000 226,000

Av V7 1896 ................ 86,000

B. Nedskrivning av statens järnvägars

lånekapital.

Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital

............................................................

C. Fonden för statsskuldens amortering.

Avsättning till fonden för statsskuldens

amortering, förslagsanslag ........................

Summa

Att täckas av

lånemedel

Kronor

andra statsinkomster

Kronor

3,515,900

346,000

2,500,000

27,238,100

Summa

Kronor

3,861,900

2,500,000

27,238,100

33,600,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:313 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och propositionen nr 220 gjorda framställningar angående rusdrycksniedlen s. 1 i texten