Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1931-01-30 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:2, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 30 januari 1931 kl. 1 e. ra.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna

under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen

till justitiedepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) Deparuangående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har men^g

Kungl. Majit i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till Kungl. Majni

justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

nämnda dag)

dels att — med uteslutande från och med 1 juli 1931 ur övergångsstaten

för justitiedepartementet av en förste kanslisekreterarbefattning i lönegraden

B 26 — vidtaga den ändring i anslaget till samma stat, att detsamma nedsättes

från 17,300 kronor till 8,100 kronor;

dels ock att minska det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli från dess nuvarande belopp, 153,500 kronor, med 9,200 kronor till

144,300 kronor.

Justitiedepartementets övergångsstat upptager för närvarande två befattningshavare,

nämligen en förste kanslisekreterare i lönegraden B 26 och en

registrator i lönegraden B 22. Innehavaren av förste kanslisekreterarbefattningen

har emellertid från och med den 15 juli 1930 utnämnts till kansliråd

i departementet, i följd varav denna befattning kan uteslutas ur staten.

Anslaget till övergångsstaten bör således kunna minskas med belopp motsvarande

avlöningen i näst högsta löneklassen till en förste kanslisekreterare

eller 9,540 kronor. Då emellertid innehavaren av registratorsbefattningen

är berättigad till avlöning enligt högsta löneklassen i 22:a lönegraden eller

med 8,124 kronor, har anslaget ansetts böra med lämplig avrundning upptagas

till 8,100 kronor och minskningen således begränsas till 9,200 kronor.

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. G sand. 2 höft. i ''Nr 2.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Extra ledamöter

för

lagärenden.

[2.]

Handsekreterare

åt statsministern.

[3]

2 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Enligt av riksdagen godkända grunder beräknas i avlöningsstaterna för

statsdepartementen och de centrala ämbetsverken medlen till avlöningar,

vad manliga tjänstemän beträffar, enligt den näst högsta löneklassen i vederbörande

lönegrad. Med hänsyn härtill finner utskottet den omständigheten,

att den å justitiedepartementets övergångsstat kvarstående befattningshavaren

är berättigad till avlöning enligt den för hans befattning gällande högsta

löneklassen, icke böra föranleda ändring i anslaget till staten. Hans avlöning

torde sålunda böra alltjämt i staten beräknas till 7,668 eller i avrundat

tal 7,700 kronor, på grund varav det av Kungl. Majit äskade anslaget

kan nedsättas med 400 kronor eller till 143,900 kronor.- , b

I övrigt har utskottet ingen anledning till erinran mot Kungl. Majits

förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) — med uteslutande från och med den 1 juli 1931

ur övergångsstaten för justitiedepartementet av en förste

kanslisekreterarbefattning i lönegraden B 26 — vidtaga

den ändring i anslaget till samma stat, att detsamma

nedsättes från 17,300 kronor till 7,700 kronor; samt

b) minska det i riksstaten under andra huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj.ts kansli från dess nuvarande

belopp, 153,500 kronor, med 9,600 kronor till 143,900

kronor.

2:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits därom gjorda framställning

(punkt 2) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

2) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av två extra ledamöter

för lagärenden i justitiedepartementet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag å 24,000 kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 3) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

. budgetår ägt rum, till avlönande av en handsekreterare

åt statsministern för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag å 4,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

3

Lagberedningen och Daiantredningen.

4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4)

dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för Lagberedbudgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag å 74,000 kronor,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till

lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag

å 8,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 3 i statsrådsprotokollet.

Till lagberedningen har å extra stat för varje år från och med år 1903

anvisats särskilt reservationsanslag. För budgetåret 1930/1931 har anslagsbeloppet

bestämts till 74,000 kronor. Från och med budgetåret 1924/1925

har därjämte årligen anvisats extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg

motsvarande ersättning till lagberedningens personal, vilket anslag

för innevarande budgetår utgör 8,000 kronor.

Kostnaderna för beredningens verksamhet under budgetåret 1931/1932

hava, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till beredningens

personal, uppskattats till 81,200 kronor. På grund av beräknad besparing

å reservationsanslaget den 1 juli 1931 har anslaget emellertid ansetts lämpligen

kunna upptagas med oförändrat belopp, 74,000 kronor. Förslagsanslaget

till dyrtidstilläggsersättning har, såsom av det ovan anförda framgår,

jämväl upptagits med samma belopp som för nu löpande budgetår.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har icke givit utskottets

utskottet anledning till erinran. Den omständigheten, att frågan örn dyr- yttrande.

tidstillägg för instundande budgetår för befattningshavare i statens tjänst

icke ännu prövats av riksdagen, har utskottet, i betraktande särskilt av nu

ifrågavarande dyrtidstilläggsanslags natur och ringa storlek, ansett icke böra

utgöra skäl för uppskov med beviljande av detsamma. Utskottet förutsätter

givetvis, att den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till lagberedningens

personal kommer att utgå efter enahanda grunder, som må komma att bliva

beslutade vid bestämmande av dyrtidstillägg åt statens befattningshavare i

övrigt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

å 74,000 kronor; samt

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning

till lagberedningens personal för samma budgetår

anvisa ett extra förslagsanslag å 8,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Oatautredr(

ing ert.

[5.]

Utskottets

yttrande.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)

dels att för fortsatt uppehållande av Dalautredningens verksamhet för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag å 19,000 kronor;

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till

utredningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag

å 1,500 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 4 och 5 i

statsrådsprotokollet.

Till Dalautredningen har å extra stat från och med budgetåret 1923/1924

anvisats särskilt reservationsanslag. För nu löpande budgetår uppgår anslagsbeloppet

till 25,000 kronor. Därjämte har från och med budgetåret

1924/1925 anvisats extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande

ersättning till utredningens personal. Sagda förslagsanslag utgör

för innevarande budgetår 3,000 kronor.

Av utredningen i ämnet framgår bland annat, att ytterligare anslag för

Dalautredningen icke torde erfordras i vidare mån än för bestridande av

kostnaderna för åtta månaders samlat arbete efter utgången av det nu löpande

budgetåret. Ifrågavarande kostnader hava, oberäknat den dyrtidstillägg

motsvarande ersättningen till utredningens personal, uppskattats till

omkring 27,000 kronor. Då emellertid beräknats, att reservationsanslaget

den 1 juli 1931 kommer att utvisa en besparing å omkring 8,000 kronor,

har det erforderliga anslaget ansetts kunna bestämmas till 19,000 kronor.

För beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens

personal har, såsom nämnts, ett anslag å 1,500 kronor ansetts vara tillfyllest.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att Dalautredningens arbete

bedrivits så, att, i enlighet med tidigare förhoppningar, utsikt förefinnes

om framläggande för 1932 års riksdag av förslag rörande lagstiftning på

det område, varom här är fråga, samt att, utöver nu äskade belopp, ytterligare

medel för Dalautredningens verksamhet icke torde erfordras.

Beträffande ifrågavarande, för nästkommande budgetår begärda anslag

har utskottet icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Vad utskottet anfört angående dyrtidstillägg motsvarande ersättning

åt lagberedningens personal, gäller även beträffande sådan ersättning

till Dalautredningens personal.

• Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) för fortsatt uppehållande av Dalautredningens

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag å 19,000 kronor; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

5

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning

till utredningens personal för samma budgetår

anvisa ett extra förslagsanslag å 1,500 kronor.

Domstolarna.

6:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 6) Extra exp«- och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 6) i ämnet innehål
ler,

hemställer utskottet, domstolen.

[6.]

att riksdagen] må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en extra expeditionsrum

vid högsta domstolen för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.

kronor 384,900

» 10,000

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att

dels godkänna följande ordinarie stat för nedre justitierevisionen, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................

Arvoden å 1,500 kronor till den revisionssekreterare, som

av Kungl. Maj:t förordnas att vara ordförande i nedre

justitierevisionen, samt å 500 kronor till den protokollssekreterare,

som biträder vid mottagning av veckomål,

och till den registrator, som ombesörjer verkets ekonomi

och uppbörd m. m.....................................................................

Avlöningar till extra revisionssekreterare ................................

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Renskrivningskostnad, förslagsanslag

Nedre justitierevisionen.

[7.]

2,500

18,000

29,600

5,000

Summa kronor 450,000;

dels ock höja ordinarie förslagsanslaget till nedre justitierevisionen från

dess nuvarande belopp, 440,000 kronor, med 10,000 kronor till 450,000

kronor.

Beträffande! utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 6—15 i

statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till nedre justitierevisionen disponeras enligt

följande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Stat.

Avlöningar tili ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____ kronor 384,900

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 10.000

Arvoden å 1,500 kronor till den revisionssekreterare, som

av Kungl. Maj:t förordnas att vara ordförande i nedre

justitierevisionen, samt å 500 kronor till den protokollssekreterare,

som biträder vid mottagning av veckomål,

och till den registrator, som ombesörjer verkets ekonomi

oell uppbörd m. m..................................... » 2,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 37.600

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .................... » 5,000

Summa kronor 440,000.

Från den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. bestridas avlöningar till bland andra extra

revisionssekreterare. För detta ändamål har vid anslagspostens bestämmande

beräknats ett belopp av minst 8,750 kronor, motsvarande avlöningen till extra

revisionssekreterare under tio månader.

I den nu föreslagna staten åter avses medlen till avlöningar till extra

revisionssekreterare skola utgå med ett till 18,000 kronor förhöjt belopp,

uppfört såsom en särskild anslagspost, i samband varmed posten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. under viss ändrad benämning

sänkts från 37,600 kronor till 29,600 kronor.

Sedan nedre justitierevisionen hemställt, att ytterligare medel måtte varda

i staten beräknade för avlöningar till extra revisionssekreterare, har departementschefen

angående skälen för och storleken av en sådan medelsökning

anfört, bland annat, följande:

»Nedre revisionens hemställan örn anvisande av ytterligare medel för

avlönande av erforderliga extra revisionssekreterare synes mig vara väl

värd beaktande. Det för ändamålet beräknade beloppet bar, såsom framgår

av den lämnade redogörelsen, konstant visat sig otillräckligt. I rättsvårdens

intresse har det därför blivit nödvändigt att för särskilt vidlyftiga

eller invecklade måls föredragning — vid sidan av anordningen med extra

revisionssekreterare — bevilja s. k. partiella tjänstledigheter för den eller

de revisionssekreterare, vilkas rotlar dylika mål tilldelats. De i anledning

av de partiella ledigheterna förordnade vikarierna, vilka haft full tjänstgöring,

hava därvid avlönats från det i nedre revisionens stat ingående

förslagsanslaget till vikariatsersättningar. Detta anslag har på grund därav

ständigt överskridits, under senare år i betydande omfattning. Då det synes

mig principiellt oriktigt att i längden tillämpa ett dylikt förfarande för

åstadkommande inom rimlig tid av föredragning av vidlyftigare mål —

åtgärden må från början hava varit motiverad såsom en nödfallsutväg avsedd

att endast undantagsvis förekomma — tvekar jag icke att giva min

anslutning till förslaget örn höjning av det belopp, som avses för avlöning

av extra revisionssekreterare.

Nedre revisionen har i sådant hänseende föreslagit i stället för nuva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. •

rande belopp av 8,750 kronor ett belopp av 18,000 kronor anvisade antingen

såsom särskilt förslagsanslag i staten eller ock beräknade under anslagsposten

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., vilken sistnämnda

post på grund härav borde undergå motsvarande förhöjning. Av

den i det föregående återgivna tabellen framgår, att under budgetåren

1925/1926—1929/1930 årligen i medeltal åtgått 18,837 kronor för avlönande

av extra revisionssekreterare och vikarier under partiell tjänstledighet för

revisionssekreterare. Vid sådant förhållande och da tillströmningen^ till

högsta domstolen av omfattande och mera invecklade mål icke visar någon

tendens till minskning samt jämväl med hänsyn till vad nedre revisionen

anfört örn behovet av semesterledighet för de extra revisionssekreterarna,

kan — oaktat den i medeltalet ingående siffran för budgetåret 1929/1930

får anses onormalt hög — det av nedre revisionen i förevarande hänseende

föreslagna beloppet, 18,000 kronor, icke anses för högt tilltaget. Då jag

alltså anser mig böra förorda detta belopp till anvisande, vill jag emellertid

uttryckligen betona, att därefter inga partiella vikariat böra få förekomma

i nedre revisionen annat än i anledning av de ledigheter, som måste

beviljas ordföranden för fullgörande av honom i sådan egenskap åliggande

göromål, och detta senare endast i den mån anslaget till extra revisionssekreterare

icke lämnar tillgång jämväl till bestridande av dylik vikariats
kostnad.

. , ..

I likhet med nedre revisionen anser jag, att nu ifrågavarande medel bora

— såsom varit fallet i staterna för åren 1912—1921 — uppföras såsom

särskild anslagspost, dock ej såsom förslagsanslag utan, för åstadkommande

av största möjliga återhållsamhet vid disponerandet, såsom bestämt anslag.

Godtages detta skulle anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 37,600 kronor, kunna minskas med vad hittills däri

beräknats för avlönande av extra revisionssekreterare eller med 8,750 kronor

till 28,850 kronor. Då emellertid de medel, som av nämnda anslag stå till

förfogande för gratifikationer till extra arbetskrafter m. m. äro val knappt

tillmätta, synes mig anslagsposten lämpligen kunna bestämmas till 29,600

kronor, på grund varav hela anslaget till nedre justitierevisionen skulle

därest i övrigt icke någon ändring i nuvarande anslagsbelopp påkallas —

komma att uppgå till 450,000 kronor. I samband med uppdelandet på angivet

sätt av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. synes samma anslagspost böra för framtiden givas följande

ändrade benämning: > Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings
havare

m. m.»

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag ilar utskottet funnit

tillräckliga skäl anförda för ökning av medlen till avlöningar till extra

revisionssekreterare. Icke heller i övrigt har förslaget givit utskottet anledning

till erinran, och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stat för nedre justitierevisionen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................... kronor 384,900

Vikariatsersättningar. förslagsanslag » 10,000

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Arvoden ä 1,500 kronor till den revisionssekreterare,

som av Kungl.

Majit förordnas att vara ordförande

i nedre justitierevisionen, samt å

500 kronor till den protokollssekreterare,

som biträder vid mottagning

av veckomål, och till den registrator,

som ombesörjer verkets ekonomi och

uppbörd m. m......................kronor 2,500

Avlöningar till extra revisionssekreterare

............................... » 18,000

Avlöningar till övriga icke-ordinarie

befattningshavare m. m........... » 29,600

Renskrivningskostnad, förslagsanslag » 5,000

Summa kronor 450,000;

samt

b) höja ordinarie förslagsanslaget till nedre justitierevisionen

från dess nuvarande belopp, 440,000 kronor,

med 10,000 kronor till 450,000 kronor.

^tärkHi f6r'' 8:0) 1 enligtiet med Kungl. Majlis förslag (punkt 8) och under hänvisning

* arta »kraf- tm vad statsrådsprotokollet (sid. 7, 8 och 16) i ämnet innehåller, hemställer

tema i nedre utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för tillfällig förstärkning av nedre

justitierevisionens arbetskrafter med fyra förordnade

revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,

en amanuens, två tillförordnade kontorsbiträden

och en extra expeditionsvakt för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag å 56,908 kronor.

Svea hovrätt. 9:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att

dels å ordinarie staten för Svea hovrätt från och med den 1 juli 1931

uppföra två kanslibiträden i lönegraden B 7;

dels godkänna följande ordinarie avlöningsstat för Svea hovrätt, att till
-

lämpas från och med den 1 juli 19311

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 716,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 2,500

Arvoden å 2,000 kronor till divisionsordförande, tillika ordförande

å krigshovrättsavdelningen, å 1,500 kronor till

sju övriga divisionsordförande samt å 500 kronor till åtta

vice ordförande å division........................................................ » 16,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 84,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag........................................ » 5,000

justitie revisionen.

[8.]

Summa kronor 824,700:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets* utlåtande Nr 2. 9

dels oek upptaga ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt med oförändrat

belopp, 843,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 16—21 i statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt, 843,000 kronor, fördelar sig

med 824,700 kronor på hovrättens ordinarie avlöningsstat och med 18,300

kronor på dess övergångsstat.

Den ordinarie avlöningsstaten har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................

Arvoden å 2,000 kronor till divisionsordförande, tillika ordförande

å krigshovrättsavdelningen, å 1,500 kronor till

sju övriga divisionsordförande samt å 500 kronor till åtta

vice ordförande å division..............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.....

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ....................

kronor 710,700

» 2,500

16,500

90,000

5,000

Summa kronor 824,700.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, bland annat, uppförande å

ordinarie stat av två kanslibiträdesbefattningar i lönegraden B 7. Liknande

förslag hava av Kungl. Maj:t framlagts beträffande Göta hovrätt ifråga om

två kanslibiträdesbefattningar och vad angår hovrätten över Skåne och Blekinge

ifråga örn en sådan befattning. Angående de närmare skälen härför

tillåter sig utskottet hänvisa till vad som anförts å sid. 17—18 i statsrådsprotokollet.

Vad den ordinarie avlöningsstaten för Svea hovrätt angår, har till följd

av vad nyss nämnts den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän ansetts böra ökas med belopp, motsvarande avlöningen i

näst högsta löneklassen av lönegraden B 7 eller med (2 x 3,300) 6,600 kronor.

Då emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 14 februari och den 25 april

1930 bestämt, att två hos hovrätten ledigblivna kontorsbiträdesbefattningar

i lönegraden B 4 skulle utbytas mot två skrivbiträdesbefattningar i lönegraden

B 2, har av denna anledning ifrågavarande anslagspost ansetts kunna

minskas med 600 kronor, vadan den totala ökningen av posten stannar vid

6,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. kan genom föreslagen förändring av två kansli biträdestjänsters

natur minskas med det belopp, som i 1928 års statsverksproposition

beräknades för anställande av biträden åt notarierna eller 6,000 kronor. Då

någon ytterligare förändring i den ordinarie avlöningsstaten icke ifrågasatts,

skulle densammas slutsumma alltså förbliva oförändrad.

Utskottet, sorn ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

att riksdagen må

a) å ordinarie staten för Svea hovrätt från och

med den 1 juli 1931 uppföra två kanslibiträden i lönegraden

B 7;

b) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för

Svea hovrätt, att tillämpas från och med den 1 juli

1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................... kronor 716,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 2,500

Arvoden å 2,000 kronor till divisionsordförande,

tillika ordförande å

krigshovrättsavdelningen, å 1,500

kronor till sju övriga divisionsordförande

samt å 500 kronor till åtta

vice ordförande å division ........ » 16,500

Avlöningar till icke-ordinarie befatt

ningshavare m. m................. » 84,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag » 5,000

Summa kronor 824,700;

samt

c) upptaga ordinarie förslagsanslaget till Svea hovrätt

med oförändrat belopp, 843,000 kronor.

tionZdSvca 10:O) Kungl‘ MaJ;t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för fortsatt uppSSWnhol''rätLCa

rätthållande av en extra division vid Svea hovrätt för budgetåret 1931/1932

[9 ] anvisa ett extra anslag å 54,200 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 19—22 i statsrådsprotokollet.

I Svea hovrätt finnas åtta ordinarie divisioner. För närvarande är dessutom

i hovrätten inrättad en extra division, vilken ägt bestånd från början

av år 1921.

Hittills hava medel till bestridande av kostnaderna för sistnämnda division

beräknats under ett i riksstaten uppfört anslag, benämnt »Tillfällig

förstärkning av arbetskrafterna i vissa hovrätter». Detta anslag uppgår

för innevarande budgetår till 67,000 kronor, varav 54,200 kronor avses för

extra divisionen vid Svea hovrätt och återstoden för viss förstärkning av

arbetskrafterna vid hovrätten över Skåne och Blekinge. Det har emellertid

nu ansetts lämpligt, att erforderliga medel anvisas för rmrje hovrätt för sig.

Utskottet6 Utskottet, som förväntar, att statens organisationsnämnd kommer att till

yttrande provning upptaga frågan örn eventuellt avvecklande av eller i varje fall

nedbringande av kostnaderna för ifrågavarande extra division, finner ej

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 11

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för fortsatt upprätthållande av en

extra division vid'', Svea hovrätt för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag å 54,200 kronor.

H:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 22) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en extra ledamot

i Svea hovrätt för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag å 8,580 kronor.

12:o) Kungl. Makt har föreslagit riksdagen (punkt 11) att

dels å ordinarie staten för Göta hovrätt från och med den 1 juli 1931

uppföra två kanslibiträden i lönegraden B 7;

dels godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt, att tillämpas

från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......... kronor 348,300

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ * 1)700

Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande samt

å 500 kronor till fyra vice ordförande å division ............ » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 36,860

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .........................................____2,000

Smnmn kronor 396.860.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag...................................

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget

......................... kronor 2,840;

till Göta hovrätt från dess

nuvarande belopp, 403,000 kronor, med 3,300 kronor till 399,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 17 och 18 samt 22 —24 i statsråds
-

protokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt disponeras enligt följande

av Kungl. Maj:t fastställda stater:

Extra ledamot

i Svea

hovrätt.

[10.1

Göta hovrätt.

[11.1

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. s

Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande samt

å 500 kronor till fyra vice ordförande å division ........ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... »

Renskrivningskostnad, förslagsanslag.......................... »

342,700

1,700

8,000

42,460

2,000

Summa kronor 396,860.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag...................................

kronor 6,140.

Såsom förut omförmälts, har Kungl. Majit nu föreslagit riksdagen att å

ordinarie staten för Göta hovrätt uppföra två kanslihiträdesbefattningar.

Till följd av inrättandet av ifrågavarande ordinarie tjänster har anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän ansetts böra höjas med i

runt tal 5,900 kronor. Då emellertid Kungl. Majit genom beslut den 7

november 1930 bestämt, att en hos hovrätten ledigbliven kontorsbiträdesbefattning

i lönegraden B 4 skulle utbytas mot en skrivbiträdesbefattning i

lönegraden B 2, uppstår härigenom en besparing å omkring 275 kronor å

nämnda anslagspost, varför ökningen av densamma ansetts kunna begränsas

till 5,600 kronor. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

har genom indragning av två icke-ordinarie kanslibiträden synts

kunna minskas med i runt tal samma belopp, 5,600 kronor, till följd varav

den ordinarie avlöningsstatens slutsumma förblir oförändrad.

Beträffande övergångsstaten har ur densamma från och med den 1 januari

1931 uteslutits arkivariebefattningen vid hovrätten, varför posten av denna

anledning kan minskas med i runt tal 3,500 kronor. Emellertid har ansetts,

att med hänsyn därtill att den befattningshavare, en expeditionsvakt, som

alltjämt skall åtnjuta avlöning från övergångsstaten, uppbär avlöning i

högsta löneklassen av lönegraden B 5, anslaget till övergångsstaten borde

med lämplig avrundning upptagas till 2,840 kronor och minskningen således

begränsas till 3,300 kronor.

Under punkt lio) här ovan har utskottet uttalat, att den omständigheten, att

en å justitiedepartementets övergångsstat uppförd befattningshavare åtnjöte

avlöning enligt den för hans befattning gällande högsta löneklassen, icke borde

föranleda, att i staten medlen till hans avlöning beräknades efter högre

löneklass än den näst högsta. Av samma skäl, som föranlett utskottet att

intaga denna ståndpunkt, anser utskottet, att ej heller i övergångsstaten för

Göta hovrätt någon ändring bör vidtagas av den anledningen, att den å

staten uppförda expeditionsvakten uppbär avlöning enligt högsta löneklassen

i vederbörande lönegrad. Anslaget till övergångsstaten torde därför med

lämplig avrundning böra upptagas till 2,640 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr i. 13

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) å ordinarie staten för Göta hovrätt från och

med den 1 juli 1931 uppföra två kanslibiträden i lönegraden

B 7;

b) godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt,

att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag kronor 348,300

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 1,700

Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande

samt å 500 kronor till

fyra vice ordförande å division ...... » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

rn. m. ........................ » 36,860

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ■_ ____2,000

Summa kronor 396,860.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag kronor 2,640;

samt

c) minska ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt

från dess nuvarande belopp, 403,000 kronor, med 3,500

kronor till 399,500 kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels å ordinarie staten för hovrätten över Skåne och Blekinge från och

med den 1 juli 1931 uppföra ett kanslibiträde i lönegraden B 7;

dels godkänna följande ordinarie avlöningsstat för hovrätten över Skåne

och Blekinge, att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 187,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,000

Arvoden å 1,500 kronor till en divisionsordförande samt å

500 kronor till två vice ordförande å division ................ » 2,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 20,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag....................... »________1^500

Summa kronor 212,700;

dels ock upptaga ordinarie förslagsanslaget till hovrätten över Skåne och

Blekinge med oförändrat belopp 212,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 17 och 18 samt 24 och 25 i statsrådsprotokollet.

Hovrätten

över Stine

och Blekinge.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Den för; hovrätten nu gällande ordinarie avlöningsstaten har följande

utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 184,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,000

Arvoden å 1,500 kronor till en divisionsordförande samt

å 500 kronor till två vice ordförande å division................ » 2,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 23,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag........................................ » 1,500

Summa kronor 212,700.

Såsom förut nämnts, har Kungl. Majit föreslagit uppförande å ordinarie

staten för hovrätten över Skåne och Blekinge av en kanslibiträdesbefattning,

och höjningen med 3,000 kronor av anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän är föranledd av inrättandet av ifrågavarande ordinarie

tjänst. Samtidigt har anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. föreslagits minskad med samma belopp, 3,000 kronor,

vilket år 1928 beräknades åtgå för tillgodoseende av behovet av biträde åt

den å hovrättens stat kvarstående notarien. Någon ändring i förevarande

anslags totalbelopp har sålunda icke behövt ifrågakomma.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) å ordinarie staten för hovrätten över Skåne och

Blekinge från och med den 1 juli 1931 uppföra ett kanslibiträde

i lönegraden B 7;

b) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för hovrätten

över Skåne och Blekinge, att tillämpas från och

med den 1 juli 1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 187,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 1,000

Arvoden å 1,500 kronor till en divisionsordförande

samt å 500 kronor

till två vice ordförande å division .... » 2,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................................. » 20,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .... » 1,500

Summa kronor 212,700;

samt

c) upptaga ordinarie förslagsanslaget till hovrätten

över Skåne och Blekinge med oförändrat belopp, 212,700

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att för förstärkning

av hovrättens över Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extra

ledamot och två adjungerade fiskaler för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag å 12,300 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 25 och 26 i statsrådsprotokollet.

Extra ledamot

m. m. i

hovrätten liver

Skåne och

Blekinge.

[12.]

Hovrätten över Skåne och Blekinge består av två ordinarie divisioner.

En vid hovrätten under viss tid inrättad extra division utbyttes år 1923

mot en förstärkning av arbetskrafterna med en extra ledamot och två adjungerade

fiskaler, vilken anordning sedan dess ägt bestånd. Såsom under

punkten 10 här ovan angivits, hava kostnaderna för ifrågavarande förstärkning

vid hovrätten över Skåne och Blekinge senast bestritts från ett för denna hovrätt

och Svea hovrätt gemensamt anslag, betecknat »Tillfällig förstärkning

av arbetskrafterna i vissa hovrätter». Enligt vad under nämnda punkt

vidare anförts, har emellertid nu ansetts, att medel för ändamålet höra beviljas

i form av särskilt anslag för varje hovrätt. Det för innevarande

budgetår för hovrätten över Skåne och Blekinge beräknade beloppet, 12,800

kronor, har ansetts kunna minskas med 500 kronor.

Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit riksdagen, har utskottet funnit sig

böra tillstyrka och hemställer alltså,

att riksdagen må för förstärkning av hovrättens över

Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extra ledamot

och två adjungerade fiskaler för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag å 12,300 kronor.

15:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till partiell Partiell lonelöneförhättring

för häradshövdingarna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag å 125,400 kronor. dingama.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26 och 27 i statsrådsprotokollet. [13.1

För ifrågavarande ändamål är i innevarande budgetårs riksstat uppfört

ett extra anslag å 126,800 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må till partiell löneförbättring för

häradshövdingarna för budgetåret, 1931/1932 anvisa ett

extra anslag å 125,400 kronor.

16io) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 14)

dels att till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas Bidrag till

förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas

upptagna i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade be- [14.3

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

stämmelser, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag å

550,000 kronor;

dels ock att medgiva,

att i Södra Roslags domsaga må fortfarande såsom chef för den därstädes

inrättade avdelningen för behandling av inskrivningsärenden, utfärdande av

gravationsbevis m. m. för tiden intill den 1 juli 1934 tillsättas en biträdande

domare med rätt att uppbära ej mindre av statsmedel ett arvode för år

räknat av 7,500 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter

5 års tjänstgöring, i vilken må inräknas mera sammanhängande förordnande

å domartjänst, än även 40 procent av inflytande lösen för i domsagan

utfärdade gravationsbevis;

att till den biträdande domaren skall, enligt de grunder, som gälla för

tjänsteman i verk, som icke blivit i avlöningshänseende nyreglerat, utgå

dyrtidstillägg å en antagen inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande

domaren äger uppbära ålderstillägg, å en antagen inkomst av 9,700

kronor;

att i samma domsaga må under angivna tid anställas, utöver de notarier,

som enligt gällande bestämmelser må där antagas, ytterligare en förste

och en andre notarie för tjänstgöring å avdelningen för inskrivningsärenden;

samt

att den ersättning utom dyrtidstillägg, som statsverket har att bestrida

för nämnda tjänstemäns avlönande, må utgå av extra förslagsanslaget till

bidrag till domsagornas förvaltning.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27—29 i statsrådsprotokollet.

Efter framställning av Kungl. Majit har riksdagen från och med år 1919 i

form av extra förslagsanslag beviljat medel till bestridande av vissa bidrag

till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse

med särskilda riksdagen delgivna grunder. Bestämmelserna härutinnan

återfinnas dels i den av Kungl. Majit den 12 juni 1925 utfärdade

stadgan (nr 166) med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning,

den så kallade domsagostadgan, i vissa avseenden ändrad och kompletterad

genom kungörelser den 4 juni 1926 (nr 187), den 20 maj 1927 (nr 157)

och den 14 juni 1928 (nr 187), dels ock i den av Kungl. Majit sistsagda

dag utfärdade kungörelsen (nr 188) angående assessors i hovrätt tjänstgöring

vid underdomstol å landet.

Vid prövning av frågan örn storleken av det anslag, som för ifrågavarande

ändamål borde äskas av riksdagen för nästkommande budgetår, har

till en början upptagits spörsmålet örn bibehållande även efter den 30 juni

1931 av inskrivningsavdelningen vid Södra Roslags domsaga för behandling

av samtliga ärenden tillhörande lagfarts-, intecknings- och tomträttsprotokollen

m. m. Avdelningen tillkom med ingången av år 1923 efter

medgivande av riksdagen och inrättades för en tid av högst tre år. Efter

framställningar av Kungl. Majit har riksdagen sedermera åren 1925 och

1928 medgivit, att avdelningens verksamhet finge fortsätta under två och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

17

ett halvt år respektive tre år. En närmare redogörelse rörande anledningen

till ifrågavarande avdelnings inrättande, avdelningens organisation

och arbetsuppgifter, personalbeståndet vid avdelningen samt personalens

avlöningsförmåner och sättet för desammas bestridande återfinnes i propositionen

nr 173 till 1925 års riksdag (sid. 40 o. f.) och 1928 års statsverksproposition

(andra huvudtiteln, sid. 52 o. f.), vartill torde få hänvisas.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, finner jag inskrivningsavdelningen

vid Södra Roslags domsaga alltjämt böra fortbestå,

helst omfattningen av de i domsagan förekommande göromålen snarare

visar tendens att öka än att minska. Jag har ej heller anledning att nu

föreslå annat än att tiden för avdelningens fortsatta verksamhet, på sätt

i ärendet hemställts, bestämmes till ytterligare tre år eller till och med

den 30 juni 1934. Emellertid vill jag hava framhållit, att frågan örn

inrättande av en permanent inskrivningsavdelning icke blott vid denna

utan jämväl vid ytterligare en eller annan av våra största domsagor helt

visst icke kan alltför länge undanskjutas.

Beträffande de till inskrivningsdomaren utgående avlöningsförmånerna

och den för närvarande gällande ordningen, att å inskrivningsavdelningen

äro anställda en förste notarie och en andre notarie, synes någon förändring

icke böra vidtagas.

Vad härefter angår storleken av anslaget till bidrag till domsagornas

förvaltning för nästkommande budgetår må erinras, att anslaget, som för

vart och ett av budgetåren 1924/1925—1927/1928 utgick med 500,000

kronor, för budgetåret 1928/1929 höjdes till 550,000 kronor. Sistnämnda

belopp har anvisats jämväl för vartdera av de två följande budgetåren.

Trots angivna förhöjning i anslaget har detsamma överskridits för budgetåret

1928/1929 med omkring 16,700 kronor och för budgetåret 1929/1930

med i det närmaste 30,000 kronor. Huruvida anslaget kommer att visa

sig tillräckligt för innevarande budgetår, torde vara ovisst. Anledning

saknas emellertid icke till antagande, att den under budgetåret 1929/1930

anmärkningsvärt stora belastningen av anslaget haft mera tillfälliga orsaker.

I varje fall synes mig ännu någon tids erfarenhet böra avvaktas,

innan ytterligare höjning av anslaget vidtages, helst ett iakttagande av

större varsamhet vid anslagets disponerande, varom 1930 års riksdag uttalade

sig. måste verka i gynnsam riktning.»

Med hänsyn till vad i ärendet anförts i fråga örn inskrivningsavdelningens

vid Södra Roslags domsaga fortbestående under ytterligare tre år

eller till och med den 30 juni 1934 har utskottet ansett sig böra biträda

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Bihang till riksdagens protokoll Midi. 6 sami. 2 haft. (.Vr ''!.) -

VtakotleU

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Reseersättning

till

nämndemän.

[15.]

Då utskottet ej heller funnit skäl till erinran mot det av Kungl. Maj:!

under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet, hemställer utskottet

alltså,

att riksdagen må

, a) till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna

för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som finnas upptagna i

gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade

bestämmelser, för budgetåret 1931/1932 anvisa

. ett extra förslagsanslag å 550,000 kronor; samt

b) medgiva,

att i Södra Roslags domsaga må fortfarande såsom

chef för den därstädes inrättade avdelningen för behandling

av inskrivningsärenden, utfärdande av gravationsbevis

m. m. för tiden intill den 1 juli 1934 tillsättas

en biträdande domare med rätt att uppbära ej

mindre av statsmedel ett arvode för år räknat av 7,500

kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor

efter 5 års tjänstgöring, i vilken må inräknas mera

sammanhängande förordnande å domartjänst, än även

40 procent av inflytande lösen för i domsagan utfärdade

gravationsbevis;

att till den biträdande domaren skall, enligt de grunder,

som gälla för tjänsteman i verk, som icke blivit

i avlöningshänseende nyreglerat, utgå dyrtidstillägg å

en antagen inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande

domaren äger uppbära ålderstillägg, å en antagen

inkomst av 9,700 kronor;

att i samma domsaga må under angivna tid anställas,

utöver de notarier, som enligt gällande bestämmelser

må där antagas, ytterligare en förste och

en andre notarie för tjänstgöring å avdelningen för

inskrivningsärenden; samt

att den ersättning utom dyrtidstillägg, som statsverket

har att bestrida för nämnda tjänstemäns avlönande,

må utgå av extra förslagsanslaget till bidrag

till domsagornas förvaltning.

17:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anvisande av anslag

till reseersättning till nämndemän (punkt 15) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

19

'' 18:o) På grund av Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 16) och under hänvis- ^liarna.

ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 31—33) i ämnet innehåller, får [16.]

utskottet hemställa,

; att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av arvoden och ersättningar

åt befattningshavare vid vattendomstolarna

m. m. för budgetåret 193l/l932 anvisa ett extra förslagsanslag

å 235,000 kronor.

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslå.

att riksdagen

(punkt 17) hemställer utskottet, Civil personal

vid regements
må,

i likhet med vad för innevarande °ch st“f*ons^

t leny sr ätterna»

budgetår ägt rum, till avlönande av civil -personal vid [17.]

regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag å 108,000 kronor.

Rättegångsväsendet i allmänhet.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att höja ordinarie

förslagsanslaget till kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola

gäldas av allmänna medel, från dess nuvarande belopp, 300,000 kronor, med

100,000 kronor till 400,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 34 och 35 i statsrådsprotokollet.

Kostnader,

som enligt

lagen om fri

rättegång

skola gäldas

av allmänna

medel.

[18.]

Till bestridande av kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola

gäldas av allmänna medel, har från och med budgetåret 1926/1927 i riksstaten

upptagits ett särskilt ordinarie förslagsanslag. Tidigare bestredos

dessa kostnader från anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.

Nu ifrågavarande anslag var för vartdera av budgetåren 1926/1927 och

1927/1928 uppfört med 260,000 kronor. Detta belopp visade sig emellertid

vara otillräckligt, i det att nettoutgifterna från anslaget under sagda

budgetår uppgingo till omkring 450,000 respektive 515,000 kronor. En

höjning av anslagsbeloppet befanns därför nödvändig. Med hänsyn dels

till den korta tid anslaget i riksstaten upptagits under särskild rubrik

dels ock därtill, att idom justitiedepartementet Utredning igångsatts för

att utröna, huruvida icke statsverkets kostnader för ifrågavarande ändamål

skulle kunna genom ändrade grunder för åtnjutande av fri rättegång

eller eljest nedbringas, ansågs dock ökningen kunna begränsas till

40,000 kronor. I enlighet härmed uppfördes anslaget i riksstaten från och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

med budgetåret 1928/1929 med ett till 300,000 kronor förhöjt belopp.

Även under sistnämnda budgetår ägde ett betydande överskridande av

anslaget rum, i det att nettoutgifterna från detsamma under sagda tid

belöpte sig till omkring 565,000 kronor.

Genom lag den 14 juni 1929 (nr 158), som trätt i kraft den 1 juli 1929,

vidtogos vissa ändringar i bestämmelserna för åtnjutande av fri rättegång,

ägnade att minska anspråken på ifrågavarande anslag. I statsverkspropositionen

till 1930 års riksdag (andra huvudtiteln, sid. 40) framhöll emellertid

departementschefen, att det ej vöre möjligt att med någon tillförlitlighet

beräkna den verkan i ekonomiskt hänseende, som de sålunda

vidtagna ändringarna i bestämmelserna för åtnjutande av fri rättegång

kunde medföra. Även örn man kunde utgå från att en ej oväsentlig

nedgång i utgifterna torde komma att äga rum, vore det tvivelaktigt,

örn minskningen bleve så stor, att nuvarande anslagsbelopp komme

att visa sig tillfyllest. Emellertid syntes någon tids erfarenhet rörande

verkningarna av de ändrade bestämmelserna böra avvaktas, innan

ändring skedde i anslagets belopp. I betraktande härav föreslog han, att

anslaget måtte för löpande budgetår upptagas med oförändrat belopp,

300,000 kronor, vilket ock blev riksdagens beslut.

Departementschefen hav nu framhållit, att under det senast tilländagångna

budgetåret — varunder de ändrade bestämmelserna för åtnjutande

av fri rättegång varit gällande — utgiftsbelastningen å anslaget har nedgått

med omkring 42,500 kronor till 522,500 kronor. Denna nedgång vore

visserligen icke synnerligen stor, men borde härvid beaktas, dels att

lagens verkningar då ännu ej kunnat göra sig helt gällande, i det att

säkerligen utbetalningar förekommit å anslaget, vilka hänfört sig till

kostnader för tiden före de ändrade bestämmelsernas ikraftträdande, dels

att utgifterna sannolikt, liksom under tidigare år, skulle hava något stigit,

därest ändring i bestämmelserna ej vidtagits. Även om departementschefen

således hyste förhoppning, att utgifterna å anslaget skulle kunna

ytterligare nedgå, har det dock synts honom ofrånkomligt att nu vidtaga

en höjning av anslaget. Denna höjning har, i avbidan på ytterligare

erfarenhet rörande verkningarna av de vidtagna lagändringarna, ansetts

lämpligen kunna begränsas till 100,000 kronor.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört till stöd för förhöjning av

förevarande anslag, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl, Maj:ts

förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

kostnader, som enligt lagen om fri rättegång skola

gäldas av allmänna medel, från dess nuvarande belopp,

300,000 kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 21

21:o) På grund av Kungl. Majda förslag (punkt 19) hemställer utskottet

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förslagsanslag å 50,000 kronor.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att höja ordinarie

förslagsanslaget till bestridande av kostnaderna för övervakning av villkorligt

dömda från dess nuvarande belopp, 40,000 kronor med 10,000 kronor

till 50,000 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för övervakning av villkorligt dömda

har sedan år 1919 varit i riksstaten uppfört ett särskilt förslagsanslag.

Anslaget, som till en början anvisades såsom extra anslag, blev från och

med budgetåret 1927/1928 överfört till ordinarie. Anslaget har — frånsett

åren 1920 och 1921 samt första halvåret 1923, då det uppgick till respektive

50,000, 50,000 och 7,500 kronor — årligen till och med budgetåret 1928/1929

varit upptaget till 25,000 kronor. För budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 har

anslaget höjts till 35,000 respektive 40,000 kronor. Höjningen har föranletts

därav, att anslaget under de senare åren till följd av den ökade

användningen av villkorlig dom visat sig otillräckligt.

Den nu föreslagna ytterligare höjningen av anslaget är beroende av

att utgifterna alltjämt visa tendens till stegring. För budgetåren 1928/1929

och 1929/1930 hava sålunda utgifterna uppgått till respektive omkring

40,300 och 56,500 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

bestridande av kostnaderna för övervakning av villkorligt

dömda från dess nuvarande belopp, 40,000 kronor

med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

Fångvården m. m.

23:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 20)

dels förklara, att beträffande de för fångvårdsstaten avsedda ordinarie

befattningar den ändring skall från och med den 1 juli 1931 vidtagas, att

antalet yrkesmästartjänster av 2:a klass, lönegrad B 8, ökas från 26 till 29;

dels godkänna följande stater för fångvården att tillämpas från och med

budgetåret 1931/1932:

Understöd åt

offentliga

rattshjälpsanstalter.

[19.]

Övervakning

av villkorligt

dömda.

[20.1

Anslay till

fångvården.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

A, Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........... kronor 155,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....... » 5,000

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige ............................ » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 20,000

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 2,032,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. » 150,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag........................................................................... » 350,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag .................... » 1.207,300

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. ra., förslagsanslag.......................... » 4,000

Summa förslagsanslag kronor 3,925,000;

dels ock upptaga ordinarie förslagsanslaget till fångvården med oförändrat

belopp, 3,925,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får. utskottet hänvisa till sid. 38—5Q i

åberopade statsrådsprotokollet.

• f'' • ‘

Ordinarie förslagsanslaget till fångvården är i nu gällande riksstat upptaget

med 3,925,000 kronor samt disponeras enligt följande stater:

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag____kronor 155,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................. » 5,000

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige ............ » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattninghavare m. m. .. » 20,000

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .., . » , 2,022,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......... » 150,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsans! a g ......... » 350,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

B. Omkostnadsstat.

23

övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag kronor 1,217,300

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. m., förslagsanslag ..................... __4,000

Simuna, förslagsanslag kronor 3,925,000.

Av Kungl. Majit den 30 maj 1930 godkänd omkostnadsstat för löpande

budgetår slutar å ett belopp av 1,710,780 kronor, varav beräknas inflyta

6,480 kronor såsom bidrag från vissa städer och kommuner, 162,000 kronor

såsom hyresinkomst samt 325,000 kronor såsom inkomst å arbetens

bedrivande. Återstoden eller 1,217,300 kronor utgör statens tillskott att

utgå av anslaget till övriga kostnader för fångvård.

Såsom av det förestående framgår, skulle enligt Kungl. Majits förslag

höjning vidtagas av den under fångvårdsstaten upptagna anslagsposten till

avlöningar till ordinarie tjänstemän med 10,000 kronor eller, från 2,022,000

kronor till 2,032,000 kronor. Denna höjning är föranledd av att, då antalet

ordinarie yrkesmästare av 2:a klass visat sig otillräckligt, tre nya sådana

tjänster ansetts erforderliga. Däremot skulle — även vid beräknande av

ett belopp å förslagsvis 1,000 kronor för bestridande av kostnader för representation

i anledning av besök, som utlänningar på grund av offentligt

uppdrag avlade i Sverige för studier av svenskt fångvårdsväsende — omkostnadsstaten

nedsättas med 10,000 kronor. På grund därav och då ändring

av övriga anslagsposter ej ifrågasatts, skulle anslagets slutsumma bliva

oförändrad.

Vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit riksdagen, har utskottet

funnit sig böra tillstyrka. Med anledning av departementschefens

uttalande angående överflyttning av straffriförklarade till statens sinnessjukhus,

vill utskottet emellertid hava framhållit, att sinnessjuka av ifrågavarande

kategori icke böra vid uppkommande platsledigheter å sinnessjukhusen

äga företräde framför andra dit anmälda, vilka äro i behov av

anstaltsvård.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) förklara, att beträffande de för fångvårdsstaten

avsedda ordinarie befattningar den ändring skall från

och med den 1 juli 1931 vidtagas, att antalet yrkesmästartjänster

av 2:a klass, lönegrad B 8, ökas från

26 till 29;

b) godkänna följande stater för fångvården att tilllämpas

från och med budgetåret 1931/1932:

Utskottet*

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutslcottets utlåtande Nr 2.

Extra byra’

direktör å

fångvårdsstyrelsens

arbetskontor.

[21.]

Vm»o nybyggstadsarb

ten

vid centralfängelset

å

Långholmen.

[22.]

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .............. kronor 155,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 5,000

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige

.......................... » 1,000

Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare

m. m................. » 20,000

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................... » 2,032,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 150,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 350,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag

......................

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. m., förslagsanslag ..

1,207,300

4,000

Summa förslagsanslag kronor 3,925,000;

samt

c) upptaga ordinarie förslagsanslaget till fångvården med oförändrat belopp

3,925,000 kronor.

24:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en extra byrådirektör

å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag å 10,500 kronor.

25:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22)

dels att av det till bestridande av kostnaderna för vissa nybyggnadsarbeten

vid centralfängelset å Långholmen i huvudsaklig överensstämmelse

med av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag av 1930 års riksdag beviljade

anslaget å 380,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 170,000 kronor;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

25

dels ock att för vissa omändringsarbeten vid den hittillsvarande sinnessjukavdelningen

vid samma fängelse för budgetaret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag å 28,000 kronor.

1 skrivelser den 5 december 1929 och den 28 januari 1930 hemställde

fångvårdsstyrelsen örn äskande hos riksdagen av anslag för uppförande

vid centralfängelset å Långholmen av en ny sinnessjukavdelning med

högst 60 platser samt omändring för arbetsdriftens räkning av de lokaler,

som upptoges av den dittillsvarande sinnessjukavdelningen. Kostnaderna

beräknades av fångvårdsstyrelsen för sinnessjukavdelningen till 410,000

kronor och för ändringsarbetena till 28,000 kronor. I yttrande över byggnadsförslagen

förklarade sig byggnadsstyrelsen anse, att kostnaderna för

sinnessjukavdelningen torde kunna nedbringas till 3SO,000 kronor, varemot

styrelsen icke hade något att erinra mot kostnaderna för ändringsarbetena.

Vid anmälan i statsrådet den 14 februari 1930 av ifrågavarande anslagsbehov

(se proposition nr 120) uttalade departementschefen sig för fångvårdsstyrelsens

förslag men anslöt sig i fråga örn byggnadskostnaderna till

byggnadsstyrelsens mening. I enlighet härmed och då byggnadsarbetena

ansåges icke kunna i sin helhet utföras under ett budgetår, föreslog Kungl.

Majit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten

vid Långholmsfängelset i huvudsaklig överensstämmelse med fångvårdsstyrelsens

förslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

å 210,000 kronor. I skrivelse den 2 april 1930, nr 119, framhöll riksdagen,

att riksdagen i likhet med departementschefen och fångvårdsstyrelsen

ansett, att den mest tillfredsställande lösningen vore, att nya lokaler anordnades

för sinnessjukavdelningen vid Långholmen saint att arbetsdriften finge

övertaga de lokaler, som disponerades för den hittillsvarande sinnessjukavdelningen.

Ej heller hade de framlagda ritningarna och kostnadsberäkningarna

givit anledning till erinran. Emellertid förutsatte riksdagen, att,

så långt möjligt vore, besparingar iakttoges vid arbetenas utförande. Under

åberopande av det sålunda anförda anmälde riksdagen, att riksdagen till

bestridande av kostnaderna för vissa uybyggnadsarbeten vid centralfängelset

å Långholmen i huvudsaklig överensstämmelse med fångvårdsstyrelsens förslag

beviljat ett anslag å 380,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/

1931 såsom extra reservationsanslag anvisat 210,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) av det till bestridande av kostnaderna för vissa

nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen

i huvudsaklig överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsen

framlagt förslag av 1930 Ars riksdag beviljade an

Utskottets

yttrande■

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Understöd åi

verksamhet

till frigivna

fångars

skydd.

123.1

Bidrag till

eve neka

skyddsförbund

et.

[24.1

Bidrag Cili

uppfostringsanstalten

å

Vtebäck.

[25.]

slaget å 380,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 170,000

kronor;

samt

b) för vissa omändringsarbeten vid den hittillsvarande

sinnessjukavdelningen vid samma fängelse för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag å

28,000 kronor.

26:o) På “grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 23) oell under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 53 och 54) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till fångvårdsstyrelsens disposition för

understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

å 23,000 kronor.

27:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

24) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 54—57) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bidrag till Svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

å 80,000 kronor.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

28:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till bidrag till

uppfostringsanstalten å Viebäck för minderåriga kvinnliga förbrytare för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 59—62 i

statsrådsprotokollet.

För vård av minderåriga kvinnliga förbrytare, beträffande vilka domstol

enligt 5 kap. 3 § strafflagen förordnat, att de skola, i stället för att undergå

det ådömda straffet, insättas i allmän uppfostringsanstalt, finnes ej inrättad

någon statsanstalt. Genom avtal med Svenska diakonissällskapet har staten

tillförsäkrat sig rätt att mot viss ersättning få avlämna sådana minderåriga

för vård å den sällskapet tillhöriga egendomen Viebäck i Almesåkra socken

av Jönköpings län. För ändamålet hava därstädes av den utav säll
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

27

skåpet ledda diakonissanstalten i Stockholm efter liand anordnats särskilda

hem till ett antal av fyra, avsedda för mottagande av högst följande

antal elever, nämligen äldsta hemmet 15, Björkhaga (öppnat år 1909)

15, Mossebo (öppnat år 1917) 18 och Grankulla (öppnat år 1920) 18 eller

tillhopa högst 66 elever. Under åren 1923—1925 har det äldsta hemmet

varit nedlagt. I samband med träffandet av nytt avtal den 12 juni 1925

har detta hem åter öppnats, medan i stället hemmet Mossebo — efter

överenskommelse med sällskapet på socialdepartementets föredragning —

från och med år 1926 förändrats till skyddshem för vanartade flickor

(se 1925 års statsverksproposition, andra huvudtiteln sid. 60 o. f. och

femte huvudtiteln sid. 123). Sällskapet är sålunda för närvarande förpliktat

att å tre av hemmen vid Viebäck mottaga högst 48 minderåriga

kvinnliga förbrytare.

Enligt det med staten gällande avtalet av den 12 juni 1925 äger

diakonissällskapet av statsmedel årligen uppbära följande för år bestämda

belopp, nämligen i hyra för de tre hemmen 22,380 kronor, för

bränsle, belysning, inventarier och telefon m. m. 8,200 kronor, såsom

bidrag till lön och underhåll åt 3 föreståndarinnor å 1,800 kronor och

4 biträden å 1.500 kronor, tillhopa 11,400 kronor, för avlöning åt en lärarinna

1,200 kronor jämte ålderstillägg och dyrtidstillägg åt den sistnämnda,

för närvarande uppgående till sammanlagt omkring 950 kronor,

samt för prästerligt biträde 1,000 kronor eller tillhopa 45,130 kronor. Vidare

utgå av statsmedel jämlikt samma avtal följande per elev beräknade

belopp, nämligen för bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård m. m. en

avgift för varje dag av 2 kronor samt för elevs utrustning vid utskrivning

350 kronor. Slutligen äger sällskapet att för elev, som jämlikt 4 § av lagen

angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran

såsom villkorligt utskriven överlämnas till enskild vård och tillsyn

eller anställes i tjänst eller yrke, bekomma ersättning för utackorderingen

m. m. med 75 öre örn dagen samt för vissa transportkostnader. — Avtalet

gäller tillsvidare och intill dess två år förflutit efter skedd uppsägning.

Enligt 43 § 4 mom. lagen örn samhällets barnavård den 6 juni 1924 (nr

361) kunna skyddshemselever över femton år, som visat särdeles svår vanart,

överlämnas till allmän uppfostringsanstalt. Med stöd av detta stadgande

överflyttas svårt vanartade gossar från skyddshem till statens uppfostringsanstalt

å Bona. Motsvarande möjlighet till överflyttning förefinnes

icke beträffande flickor, då nämligen staten saknar anstalt dit dessa kunna

överföras. Ehuru därtill icke pliktigt enligt gällande avtal med Kungl.

Majit har dock diakonissällskapet i mån av utrymme emottagit sådana

elever. Fall hava emellertid inträffat, då diakonissällskapet på grund av

utrymmesskäl varit förhindrat mottaga dessa elever.

Då de svårt vanartade flickorna på ett ofördelaktigt sätt påverka övriga

elever i sin omgivning, anses detta förhållande icke längre kunna fortgå

utan att arbetet vid skyddshemmen för flickor i väsentlig grad försvåras.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande Xr k.

Enligt ett nu framlagt förslag till tilläggsstat skulle en ä Viebäck befintlig

byggnad — Solhyddan — iordningställas för minderåriga kvinnliga förbrytare

för att därmed möjliggöra mottagande å Viebäck av högst åtta

skyddshemselever, som visat särdeles svår vanart.

Jämlikt förslaget till tilläggsavtal har beräknats skola utgå — förutom

för iståndsättande av hemmet Solhyddan ett belopp av 1,000 kronor i ett

för allt — följande årliga belopp, nämligen i hyra 1,200 kronor, för bränsle,

belysning, inventarier och telefon m. m. 1,200 kronor, såsom bidrag till

lön och underhåll åt en föreståndarinna 1,800 kronor och ett biträde 1,500

kronor eller tillhopa, engångskostnaden inberäknad, 6,700 kronor. Vidare

har ersättning föreslagits skola utgå för elevs bespisning, beklädnad,

läkar- och sjukvård, för utrustning och för utackordering m. m. efter

enahanda grunder som enligt gällande avtal. Denna kostnad har för &

elever uppskattats till 7,748 kronor för år. — Tilläggsavtalet är avsett

att gälla tills vidare, intill*dess sex månader förflutit efter skedd uppsägning.

Därest vid uppsägningstidens utgång eleverna icke skulle kunna

omedelbart överflyttas till annat hem, skola ersättningsbeloppen fortfarande

utgå under den tid, som erfordras för hemmets (Solhyddan) avveckling,

dock högst ett och ett halvt år från uppsägningstidens slut.

Till bestridande av den ersättning, »örn diakonissällskapet enligt avtal

med staten äger uppbära, hava beviljats tvä extra anslag, nämligen

dels ett bestämt anslag till hyra, bränsle och belysning m. m. samt bidrag

till avlönande av personal och dels ett efter elevantalet beräknat förslagsanslag

till elevers bespisning och beklädnad m. m. Det förra anslaget

har från och med budgetåret 1926/1927 i enlighet med det år 1925 träffade

avtalet utgått med 45,200 kronor årligen. Det senare anslaget har

på grundval av samma avtal utgått med 35,000 kronor årligen, till dess

det från och med budgetåret 1929/1930 höjdes till 40,000 kronor.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört

följande:

»Såsom stil tens inspektör för fattigvård och barnavård framhållit, saknas

för närvarande möjlighet att i enlighet med stadgandet i 43 § i lagen

örn samhällets barnavård till allmän uppfostringsanstalt överlämna kvinnliga

skyddshemselever över femton år, vilka visat särdeles svär van

art. Manliga sådana elever kunna däremot överföras till Bonaanstalten.

Förevarande brist torde uppenbarligen snarast möjligt böra avhjälpas,

synnerligast som de svårt vanartade flickornas kvarstannande å skyddshemmen

måste menligt inverka på uppfostringsarbetet därstädes. Det väckta

förslaget att lösa frågan på så sätt, att diakonissällskapets anstalt å Viebäck

utvidgas, synes, ehuru anordningen ej kan betraktas annat än som

ett försök, dock kunna förordas. Godtages förslaget, kunna 8 elever, som

böra överlämnas Irån skyddshem, erhålla platser ä Viebäeksanstalten. Så

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

vitt jag efter samråd med statens inspektör för fattigvård och barnavård

kunnat finna, torde åtminstone för närvarande därmed det mest trängande

behovet av platser vara fyllt. Jag tvekar därför ej att ansluta mig till

förslaget. Mot de av diakonissällskapet fordrade ersättningsbeloppen, som

beräknats enligt förut tillämpade grunder, synes mig någon erinran ej

vara att göra.

Då uppsägning ej skett av gällande avtal samt elevantalet

huvudsak vara konstant, erfordras för nästa budgetår, att hittillsvarande

anslagsbelopp 45,200 respektive 40,000 kronor alltjämt anvisas. Väl kar

sistnämnda anslag för budgetåret 1929/1930 överskridits med omkring 4,400

kronor, men att på denna grund vidtaga någon höjning torde ej vara erforderligt.

Godkännes, såsom jag förordat, tilläggsavtalet, bör det bestämda

anslaget, 45,200 kronor, (Skås med 6,700 kronor och förslagsanslaget, 40,000

kronor, med 7.748 kronor. Åtskilliga skill tala emellertid för att sammanslå

ifrågavarande båda anslag (51,900 + 47,748 = 99,648) till ett anslag av förslagsanslags

natur. Att det ena anslaget är ett bestämt anslag och det

andra ett förslagsanslag synes mig ej utgöra hinder härför, helst de utgifter,

som bestridas från det förra anslaget, pa grund av avtalet äro till

sina belopp fixerade. Jag förordar därför, att i riksstaten uppföres ett

extra förslagsanslag till bidrag till uppfostringsanstalten å Viebäck, samt

att anslaget efter lämplig avrundning upptages till 100,000 kronor.»

Kungl. Majda förevarande förslag angående tilläggsavtal med Svenska

diakonissällskapet avseende möjliggörande att å Viebäck mottaga högst åtta

skyddskemselever, som visat särdeles svår vanart, får utskottet tillstyrka.

De beräknade kostnaderna'' hava ej givit utskottet anledning till erinran.

Enligt det föreliggande förslaget skulle de nu ä riksstaten uppförda anslagen

»Hyra m. m. för uppfostringsanstalt» och »Bespisning och beklädnad

in. m. åt elever vid uppfostringsanstalt» sammanslås till ett anslag. Med

anledning härav vili utskottet erinra örn, att, då vid 1927 ars riksdag förslag

förelåg örn sammanförande i ett flertal fall av två eller flera riksstatsanslag

till ett anslag, riksdagen uttalade, att riksdagen, utan att vilja bestrida

att i ett eller annat fall skäl kunde tala för en sadan åtgärd, likväl

ur kontrollsynpunkt och med hänsyn till möjligheten att kunna direkt ur

budgetredo visningen avläsa resultatet av de för de olika ändamalen avsedda

medlens disposition ansåg så stora betänkligheter möta mot ett i större utsträckning

tillämpat sammanförande av anslag, att riksdagen måste rent

principiellt motsätta sig en sådan åtgärd, allt för såvitt icke i något enstaka

fall vägande praktiska skäl talade för en motsatt anordning och samtidigt

de förut påpekade betänkligheterna ej ägde tillämplighet. I föreliggande fall

hava dylika skäl synts utskottet icke vara för handen. Utskottet får sålunda

avstyrka den ifrågasatta sammanslagningen av nu berörda anslag oell hemställer,

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utgivande av

»Nytt juridiskt

arkiv».

[26.1

Begeringsrättms

årsbok.

[27.1

Polisbyrå flir

övervakande

av utlänningar

i riket.

[28.1

Ersättning

til'' häradsskrivare

för

röstlängders

ujjpräf tande.

[29.1

att riksdagen må

a) till gäldande av hyra m. m. för uppfostringsanstalt

för minderåriga kvinnliga förbrytare för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag å 51,900 kronor;

samt

b) till gottgörande av bespisning och beklädnad m. m.

åt elever vid uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga

förbrytare för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förslaganslag å 47,800 kronor.

Svensk författningssamling m. m.

29:o) På grund av Kungl. Marits därom gjorda framställning (punkt 26)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande

av tidskriften »Nytt juridiskt arkiv» för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag å 8,000 kronor.

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för utgivandet

av regeringsrättens årsbok för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra förslagsanslag å 20,000 kronor.

Diverse.

31:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 28) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

64 och 65) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till fortsatt uppehållande av en särskild

polisbyra för övervakande av utlänningar i riket

. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag å 70,000

kronor.

32:o) Med anledning av Kungl. Majrts därom gjorda framställning (punkt

29) får utskottet hemställa,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för beredande av särskild ersättning

till häradsskrivare för röstlängders upprättande för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag å

65,000 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 30) att till avslutande Jordregister

av arbetet å inrättande av ^ordregister för landsbygden för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor. [30.]

Jordregister är numera upplagt för rikets hela landsbygd utom för tre socknar

i Kopparbergs län, varjämte särskilda tomtböcker upplagts för åtskilliga

Barnhällen- Av hittills såsom reservationsanslag anvisade medel för inrättande

av jordregister m. m. beräknas omkring 17,800 kronor återstå vid 1930 års utgång.

Kostnaderna för jordregisterarbetets avslutande och för uppläggande av

tomtböcker för tiden från och med 1931 års ingång hava uppskattats av

lantmäteristyrelsen, i vad på lantmäterikontoren ankommer, till 9,800 kronor

och av kammarkollegiet för dess arbete till 8,000 kronor eller tillhopa

17,800 kronor. Såsom förutsatts i förra årets statsverksproposition skulle

således ytterligare medel för jordregisterarbetet icke behöva begäras.

Emellertid har det visat sig, att jordregisterarbetet i någon eller några

domsagor behöver bliva föremål för översyn och komplettering, liksom

det ock kan inträffa, att domhavandes medverkan begäres i mera vidsträckt

omfattning vid upprättande av särskilda tomtböcker. Härav föranledda

kostnader för vikarier torde visserligen i regel kunna bestridas

av anslaget till kostnaderna för domsagornas förvaltning, men kostnader

för erforderliga sammanträden å orterna, arbeten å lantmäterikontoren

m. m. hava under alla förhållanden synts böra gäldas av anslaget för

jordregister. På grund härav och då i varje fall återstående utgifter för

jordregisterarbetets fulla avslutande svårligen låta sig exakt beräknas, har

försiktigheten synts bjuda, att såsom reserv uppföres ett anslag för nästkommande

budgetår å 10,000 kronor eller samma belopp, som anvisats för

löpande budgetår.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må till avslutande av arbetet å inrättande

av jordregister för landsbygden för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000

kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Fastighetsregister

i städer

och vissa

''indra samhällen.

[31.]

Utskottets

yttrande.

34:o) Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen (punkt 31) att för bestridande

av de på statsverket belöpande kostnaderna för första uppläggande av fastighetsregister

i städer och vissa andra samhällen för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag å 150,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 65—68 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av de på statsverket belöpande kostnaderna för första

uppläggande av fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen

beviljade 1917 års riksdag ett anslag å 750,000 kronor samt anvisade

därav på extra stat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp av

100.000 kronor. Av 1918—1926 års riksdagar anvisades sedermera för

tiden till och med den 30 juni 1927 sammanlagt 650,000 kronor eller

återstoden av anslaget, likaledes såsom reservationsanslag. För tiden från

och med budgetåret 1927/1928 hava årligen anvisats medel såsom förslagsanslag,

för nämnda budgetår med 75,000 kronor och för ett vart av budgetåren

1928/1929—1930/1931 med 120,000 kronor. Körande de skäl, som

föranledde ändringen i anslagets natur, torde få hänvisas till vad därutinnan

åberopades i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag (se andra

huvudtiteln, sid. 71 o. f.).

Statsverkets kostnader för fastighetsregisterarbetet för tiden intill den

1 juli 1930 — för vilken tid enligt vad nyss sagts anvisats tillhopa

1.065.000 kronor — hava uppgått till sammanlagt, i jämna krontal uttryckt,

1,160,501 kronor, därav för fastighetsregisterkommissionens verksamhet

256,175 kronor, i statsbidrag till 66 städer och 13 köpingar — utöver av

statsverket gnidna kostnader för blankettryck m. m. — 490,764 kronor,

till municipalsamhälle!! m. m. 166,537 kronor samt för blankettryck m. m.

och övriga utgifter 247,025 kronor. För de två senast tilländagångna budgetåren

hava anslagen överskridits med omkring 25,600 respektive 88.700

kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom av fastighetsregisterkommissionens framställning framgår, väntas

arbetet med fastighetsregistret för ett stort antal städer och stadsliknande

samhällen vara avslutat under nästkommande budgetår. Detta torde medföra,

att anspråk på bidrag för fastighetsregistrets första uppläggande

kommer att under nämnda budgetår resas i stor omfattning. Med hänsyn

härtill och till de överskridanden, som under de två senast tilländagångna

budgetåren ägt rum, anser jag mig böra förorda, att förevarande anslag

för budgetåret 1931/1932 höjes i enlighet med fastighetsregisterkommissionens

förslag från 120,000 till 150,000 kronor.»

Utskottet, som finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, vill härvid

hava uttalat, att utskottet förväntar, att fastighetsregisterarbetet bedrives

så skyndsamt som möjligt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

33

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för bestridande av de på statsverket

belöpande kostnaderna för första uppläggande av fastighetsregister

i städer och vissa andra samhällen för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag å

150,000 kronor.

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg från dess nuvarande belopp, 1,500

kronor, med 500 kronor till 1,000 kronor.

36:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till rese- och

traktamentspenningar (punkt 33) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att upptaga ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader med oförändrat belopp, 30,091 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader med oförändrat belopp,

30,091 kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning,

som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns

slutsumma.

38:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till dels tillfällig

löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt

34), dels provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

(punkt 35), dels ock dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

(punkt 36) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Ålderstillägg.

[32.] ''

Rese-och tråktamentspenningar.

[33.1

Trycknings
kostnader.

Tillfällig löneförbättring

fö r

viss personal

inom den civila

statsförvaltningen.

Provisoriskt

dyrortstillägg

åt vissa befattningshavare

i

statens tjänst.

Dyrtidstillägg

it befattningshavare

i statens

tjänst.

[34-36.1

milling till riksdagens protokoll 1931. Ii sunil. 2 haft. (Nr 2.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Övriga ordinarie

anslag.

övriga ordinarie anslag.

39:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under andra huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under andra huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföras med

oförändrade belopp.

Stockholm den 30 januari 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. AL Svensson i Kompersmåla,

E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, C■ /. Asplund, C. G. W. Hammarskjöld och I). A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. lidan

sson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, 5. Bengtsson i Norup, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona,

G. Strindlund, E. J. Wigforss, B. E:soti Holmgren, O. Andersson i Höör och O. E. F.

Järte.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

35

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

Il

2

3

4

5

6

7

1

2

1

3

i 4

:

A. Departementet.

Lönefyllnad åt statsministern ........................................

Statsråden utan departement ........................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

Extra ledamöter lör lagärenden ................................•••

Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrif- ters allmängörande, förslagsanslag

Handsekreterare åt statsministern ................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

6,000

72.000

24.000

143,900

14.000

24,000

4,000

Säger för departementet

B. Lagberedningen och Dalautredningen.

Lagberedningen:

Lagberedningens verksamhet, reservationsanslag

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagbered- ningens personal, förslagsanslag ............................

Dalautredningen:

Dalautredningens verksamhet, reservationsanslag........

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till Dalautred- ningens personal, förslagsanslag ............................

259,900

28,000

74,000

8,000

82,000

19,000

1,500

20,500

Säger för lagberedningen och Dalautredningen

102,500

C. JustitiekansIersSmbetet.

i

1 Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ....................

46,400

i

D. Domstolarna.

i

!

Högsta domstolen och regeringsrätten:

:

i

Högsta domstolen, förslagsanslag

513,500

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

I

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

2

Regeringsrätten, förslagsanslag ...................................

237,500

i

3

Extra expeditionsvakt vid högsta domstolen ...........

2,208

751,000

2,208

! Nedre j ustitierevisionen:

4

Nedre justitierevisionen, förslagsanslag ....................

450,000

5

Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna....................

56,908

Hovrätterna:

Svea hovrätt:

6

Hovrätten, förslagsanslag ............ 843,000

7

Extra division................................ 54,200

8

Extra ledamot................................ 8,580

843,000

62,780

9

Göta hovrätt, förslagsanslag .....................................

399,500

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

10

Hovrätten, förslagsanslag .......................................

212,700

11

Förstärkning av arbetskrafterna ........

12,300

1,455,200

75,080

Häradsrätterna:

12

Justitiestat under Svea hovrätt....................

373,587

13

Justitiestat under Göta hovrätt.................................

267,313

14

Justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge

108,913

15

Partiell löneförbättring för häradshövdingarna .....

125,lool

16

Vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas för-

vältning, förslagsanslag............................................

550,000

17

Reseersättning till nämndemän, förslagsanslag ........

* 255,000

749,813

930,400

18

Vattendomstolarna, förslagsanslag ...................................

235,000

Krigsrätterna:

19

Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna

108,000

20

Å äldre stat kvarstående auditör.......................

4,000

21

Civil personal vid särskilda krigsrätter m. m., för-

slagsanslag ...............................................................

10,000.

14,000

108,000

Säger för domstolarna

3,420,013

1,407,596

E. Rättegångsväsendet i allmänhet.

1

;

1

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag

500,000;

2

Kostnader, som enligt lagen om fri rättegång skola

gäldas av allmänna medel, förslagsanslag ................|

400,0001

3

Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags-\

1

anslag ...........................................................................j

50,000l

* Av Kungl, Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

37

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

4

5

6

Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag ........

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag........................

Ersättning åt personer, menigbeter och allmänna in-1

rättningar för dem genom nya strafflagens införande

frångångna bötesandelar, förslagsanslag ...................|

50.000

35.000

18.000

Säger för rättegångsväsendet i allmänhet

1,003,000

50,000

3

4

5

6

F. Fångvården m. m.

Fångvården, förslagsanslag................................................

Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor

Vissa nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å Lång- holmen, reservationsanslag............................................

Vissa omändringsarbeten vid den hittillsvarande sinnes- sjukavdelningen vid centralfängelset å Långholmen,

reservationsanslag ........................................................

Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd,

reservationsanslag .......................................................

Svenska skyddsförbund^ ................................................

3,925,000

10,500

170,000

28,000

23.000

80.000

Säger för fångvården m. m.

3,925,000

311,500

1

I

G. Uppfostringsanstalter för minderåriga för- brytare.

Minderåriga manliga förbrytare:

Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag ....

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

Hyra m. m. för uppfostringsanstalt...........................

Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid upp- fostringsanstalt, förslagsanslag ................................

310,300

51,900!

47,800

-1

:

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare

310,300

99,700

i

H. Svensk författningssamling m. m.

Svensk författningssamling, förslagsanslag ...................

90,000

i

1

8,000

2

Utgivande av »Nytt juridiskt arkiv» ...........................

3

| Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag...........................

20,000|

Säger för Svensk författningssamling m. m

90,000

28,000

1

1

I. Diverse.

Särskild polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket

1 70,000

2

3

Särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders

upprättande, förslagsanslag ......................................

Jordregister för landsbygden, reservationsanslag...........

65.000

10.000

Bihang till riksdagens protokoll 19.11. C sami 2 käft. (Nr 2.)

4

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

I

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen,

förslagsanslag ....................................................

150,

5

Internationella byrån i Bern för skydd av litterära

och artistiska arbeten, förslagsanslag ........................

3,000

6

Alderstillägg, förslagsanslag ............................................

1,000

7

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

*75,000

8

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

260,000

9

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

30,091

1 io

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................

170,000

1 11

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

30,000

12

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 1,7

13

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag........................................

* 65,000

14

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ..............................................................

*1,160,000

Säger för diverse

569,091

1,521,700

1

Summa

9,623,704

3,548,996

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

310288. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningskos a1 i texten
  2. Rskr. 1931:2a Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 193111932 under riksst s. 1 i texten