Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Magd i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till luftfartsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1931-03-06 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:29, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Magd i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till luftfartsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

i

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1931 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Magd i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag

till luftfartsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Maj:t i avseende ås sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till

kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 33 av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag) att dels till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor; dels ock

bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet

återgivna förslaget till avtal mellan svenska staten och bolag,

som erhåller understöd för idkande av regelbunden luftfart, träffa avtal örn

uppehållande av sådan luftfart.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 109—125 av åberopade statsrådsprotokollet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 84,

av herr J. Nilsson i Malmö, och den andra inom andra kammaren, nr 138,

av herr A. Anderson i Råstock, har hemställts, att kontraktet med Aktiebolaget

Aerotransport baseras på 700,000 kronors årligt understöd, samt

att till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1931/1932 anvisas

ett extra reservationsanslag av 650,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

För innevarande budgetår har till understöd av regelbunden luftfart anvisats

ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

I propositionen nr 112 till 1930 års riksdag angående understöd av regelbunden

luftfart m. m. meddelade föredragande departementschefen, att tillkallade

sakkunniga föreslagit, att för upprätthållande av regelbunden luftfart

å leden Malmö—Amsterdam under 12 månader och å leden Stockholm—

Helsingfors under 8 månader skulle under fem år anvisas ett belopp av

700,000 kronor för år. Den statsfinansiella situationen hade emellertid icke

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 19 haft. (Nr 29.) au si 1

Understöd

av regelbunden

luftfart.

[33.]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

medgivit att för fortsatt subvention av regelbunden luftfart räkna med det

av de sakkunniga föreslagna beloppet utan hade föranlett, att för ändamålet

kunde avses endast den dåvarande summan av 500,000 kronor. För att göra

det möjligt att med det mindre subventionsbeloppet utsträcka luftfarten å

de för närvarande trafikerade linjerna Malmö—Amsterdam och Stockholm—

Helsingfors hade aktiebolaget Aerotransport erbjudit sig att söka få främmande

luftfartsbolag att fullgöra mer än det av de sakkunniga föreslagna

halva antalet turer.

I två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren och

den andra inom andra kammaren, hemställdes örn sådan ändring av § 2 i

det i propositionen intagna förslaget till kontrakt mellan staten och vederbörande

luftfartsbolag, att trafikperioden bestämdes till 12 månader å linjen

Malmö—Amsterdam och till 8 månader å linjen Stockholm—Helsingfors, samt

att den årliga subventionssumman höjdes till 700,000 kronor.

I skrivelse den 28 maj 1930 (nr 298) uttalade riksdagen, bland annat, att

riksdagen ansåge det av de sakkunniga framlagda programmet i stort sett

lämpligt utformat. Riksdagen anförde emellertid tillika, att, enligt vad vederbörande

utskott inhämtat, den av de sakkunniga framlagda planen syntes

åtminstone i huvudsak kunna genomföras, även med en nedsättning av

anslagsbeloppet från 700,000 kronor till 600,000 kronor. Ytterligare anförde

riksdagen bland annat följande:

I likhet med vissa i ärendet hörda luftfarts- och även sjöfartssammanslutningar

har riksdagen ej kunnat undgå att uppmärksamma, att vid genomförandet

av de sakkunnigas flygprogram de svenska luftlinjerna skulle komma

att så gott som helt gå fram över utländskt territorium, medan å andra

sidan ombesörjandet av flygningen å de svenska luftlederna skulle få ankomma

å utländska företagare. Detta har visserligen motiverats av nödvändigheten

att med det begränsade subventionsbelopp, som står till förfogande,

inskränka den svenska trafiken till de för vårt lands vidkommande

viktigaste utlandsförbindelserna. Som ett betydelsefullt nationellt framtidsintresse

måste dock enligt riksdagens mening framstå, att även den inhemska

flygtrafiken kan utvecklas. Riksdagen vill emellertid förutsätta, att såväl

myndigheterna som vederbörande svenska flygföretag hava sin uppmärksamhet

riktad på denna angelägenhet. Särskilt måste vid uppgörandet av planerna

för samarbetet med de utländska flygföretag, som trafikera våra inomlandslinjer,

största avseende fästas vid att nämnda trafik uppfyller skäliga

anspråk i fråga örn regelbundenhet, flygtider samt lämpliga anslutningar till

övriga luftlinjer m. m.

Slutligen framhöll 1930 års riksdag vikten av att vid slutande av avtal

med vederbörande flygföretag det tillsåges, att detta förfogade över tillräckligt

kapital för rörelsens bedrivande. I anslutning härtill anmäldes i

skrivelsen, att riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

I skrivelse den 1 september 1930 har aktiebolaget Aerotransport anfört:

Med anledning av riksdagens uttalande att vederbörande flygföretag borde

förfoga över tillräckligt kapital för rörelsens bedrivaude hade bolaget förhandlat

med vissa finanskretsar inom landet örn aktieteckning, och dessa

hade ställt i utsikt att deltaga i en nyemission, under förutsättning att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

3

bolaget erhölle 700,000 kronor i årlig subvention. Det bade sålunda visat

sig, att något deltagande med svenskt kapital i bolagets framtida utveckling

icke vore att påräkna vid en årlig subvention av 600,000 kronor, enär man

ansett, att visserligen genom inskränkning i flygprogrammet riskerna för

kapitalförluster kunde minskas, men att man då samtidigt med mycket

större säkerhet även minskade utsikterna till att driften så småningom bleve

räntabel. Dels ökades kostnaderna per flygkilometer, dels vunne man icke

den flygtrafikens popularisering, som man ansåge särskilt skulle främjas av

att flygtrafiken komme att fortgå regelbundet största möjliga del av året.

Dessa krav på en betryggande subvention vore fullt befogade, då det icke

funnes några möjligheter att på det stadium lufttrafiken nu befunne sig

bedriva luftfart i den utsträckning, som påfordrades av riksdagen, med en

årlig subvention av 600,000 kronor. Att utföra helårstrafik med en årlig

subvention av 700,000 kronor fordrade redan detta den största sparsamhet i

organisationen och innebure en årlig trafikfrekvens, betydligt större än den,

som nu ernåddes av flygbolagen. Detta hade ävenledes med skärpa framhållits

av luftfartsmyndighetens tekniske sakkunnige.

Med anledning av vad sålunda anförts har aktiebolaget Aerotransport

anhållit, att det årliga subventionsbeloppet måtte bestämmas till 700,000 kronor

I ärendet hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium, generalpoststyrelsen,

järnvägsstyrelsen och statskontoret samt av cheferna för generalstaben,

marinstaben och flygvapnet.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

Till en början vill jag framhålla, att jag, liksom gjordes i propositionen

nr 112 till 1930 års riksdag, vid förevarande spörsmåls bedömande utgår från

att den regelbundna luftfarten fortfarande kommer att drivas av aktiebolaget

Aerotransport.

I sitt betänkande hava luftfartssakkunniga uttalat, att kontrakt om statsunderstöd

blott borde avslutas med bolag, som besutte ett avsevärt eget kapital.

Liknande synpunkt har gjorts gällande av riksdagen, som i sin förenämnda

skrivelse framhållit vikten av att vid avslutande av avtal med vederbörande

flygföretag tillsåges, att detta förfogade över tillräckligt kapital för rörelsens

bedrivande.

I enlighet med de sålunda gjorda uttalandena har aktiebolaget Aerotransport

fört förhandlingar med vissa finansmän rörande möjligheten att medelst aktieteckning

tillföra bolaget nytt kapital. Såsom villkor för sådant kapitaltillskott

har därvid uppställts den fordran, att statssubventionen bestämmes till sådant

belopp, att det av de sakkunniga framlagda programmet kan genomföras, d. v. s.

att aktiebolaget Aerotransport kan till hälften deltaga i lufttrafik under hela

året å linjen Malmö—Amsterdam och under åtta månader å linjen Stockholm—

Helsingfors. Enär ett deltagande i trafiken i denna utsträckning icke visat sig

möjligt med det av riksdagen anvisade beloppet av 600,000 kronor för år och

kapitaltillskott för den skull icke nu stått att erhålla, har kontrakt med aktiebolaget

Aerotransport i enlighet med det förslag, som förelädes 1930 års riksdag,

ej kunnat avslutas, utan har det ursprungliga kontraktet med bolaget förlängts

till den 1 juli 1931, för att frågan örn statsunderstöd under en ny period måtte

kunna ånyo underställas riksdagens prövning.

I likhet med de sakkunniga och flertalet av de före avlåtandet av propositionen

till 1930 års riksdag hörda myndigheterna anser jag, att tiden är

inne att utsträcka trafiken å linjen Malmö—Amsterdam till att omfatta hela

året. Endast därigenom blir denna luftfartsled till verklig nytta för samfärdseln

och särskilt för postbefordringen samt möjliggöres för vederbörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

luftfartsföretag att genom bättre utnyttjande av personal och materiel småningom

uppnå full räntabilitet. Samma skäl tala även för en förlängning i enlighet

med de sakkunnigas förslag av luftfarten å linjen Stockholm—Helsingfors.

I propositionen till 1930 års riksdag meddelades, att av en inom kommunikationsdepartementet

verkställd granskning av de kalkyler, vilka läge till grund

för de sakkunnigas beräkning av subventionsbehovet, framginge att. med iakttagande

av största sparsamhet i bolagets förvaltning, kostnaderna för genomförande

av det av de sakkunniga framlagda programmet för dagflygningen

skulle kunna i viss mån nedbringas. Kommerskollegium har, såsom framgår

av den förut lämnade redogörelsen, efter att hava tagit del av berörda kalkyler

uttalat, att inkomsten av postbefordringen borde kunna höjas med omkring

40,000 kronor och vissa utgiftsposter minskas med tillhopa 22.700 kronor. Omförmälda

ökning av inkomsterna för postbefordringen blir dock möjlig blott

under förutsättning att den av de sakkunniga beräknade postersättningen för

dagflygningen utgår, även örn under tiden för försökspostflygning nattetid de

postmängder, som sändas med dagflygplanen, betydligt minskas. Generalpoststyrelsen,

som har för avsikt att innevarande år utsträcka nattpostflygningen

till fyra månader, har emellertid ställt i utsikt att den av de sakkunniga beräknade

gottgörelsen för dagpostbefordran ändock skall utbetalas. Vid bestämmande

av subventionsbeloppet torde man alltså kunna taga hänsyn till de

av kommerskollegium sålunda jämkade kalkylerna beträffande inkomster och

utgifter. Däremot lär man icke, såsom järnvägsstyrelsen ansett, kunna tillmäta

den på senare tiden inträffade stegringen av penningvärdet någon nämnvärd

betydelse för subventionsfrågans bedömande. Det förhåller sig nämligen så,

att materialpriset på det flygtekniska området huvudsakligen bestämmes av

konstruktionens beskaffenhet och föga påverkas av konjunkturläget. I fråga

om bränslet har visserligen under senaste tiden en prissänkning ägt rum, vilken

närmast torde vara att hänföra till viss för närvarande rådande konkurrens på

området. För en femårsperiod lär man dock knappast böra bygga kalkylerna

på en dylik prisändring, vars varaktighet icke kan förutsägas. Att på grund

härav med luftfartsföretaget träffa avtal endast för kortare tid torde icke låta

sig göra, därest företaget skall kunna erhålla erforderligt nytt kapital.

Även om vissa här förut omförmälda faktorer tyda på, att det av de sakkunniga

föreslagna programmet i och för sig bör kunna genomföras även med

något mindre subventionsbelopp än de sakkunniga tänkt sig, finnas emellertid,

såsom aktiebolaget Aerotransport erinrat och jag i det föregående återgivit,

vissa omständigheter, vilka peka i motsatt riktning och från vilka man icke lärer

kunna bortse. För att understödet •—- med vidhållande av synpunkten att

rörelsen i sitt nya skede bör starta med betryggande ekonomiska förutsättningar

— i någon väsentligare mån skall kunna nedsättas under det av ole sakkunniga

föreslagna beloppet, synes det knappast kunna undgås att bereda aktiebolaget

Aerotransport av nämnda omständigheter betingad skälig kompensation. I en

till kommunikationsdepartementet ingiven promemoria har bolaget i sådant

syfte gjort framställning örn vissa ändringar i det av de sakkunniga framlagda

kontraktsförslaget, varigenom bolaget skulle beredas en del lättnader i villkoren.

Av skäl. som vid behandlingen av kontraktsförslaget skola närmare angivas,

är jag beredd att i huvudsak tillstyrka vad sålunda föreslagits. Vidare

har man vid finansplanens bedömande att taga hänsyn till den minskade utgift,

som uppstår, därest bolaget, såsom redan i det för förra årets riksdag framlagda

förslaget till avtal förutsattes, icke skulle vara skyldigt att enligt de sakkunnigas

förslag alltid för linjetrafiken använda tremotoriga flygplan, utan,

då omständigheterna därtill föranleda, få insätta något av sina enmotoriga

flygplan. Härigenom skulle bolaget kunna någon tid uppskjuta inköpet av ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

5

nytt tremotorigt flygplan, varigenom vinnes viss minskning i den årliga utgiften

för amortering. Tages slutligen även i beaktande den avskrivning av

aktiebolaget Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden, som jag, på sätt

längre fram närmare omnämnes, anser mig kunna förorda, måste en subvention

av 650,000 kronor anses fullt motsvara det av de sakkunniga avsedda

understödet, vilket under då i beräkning tagna förutsättningar sattes

till 700,000 kronor. Jag anser följaktligen, att bolaget bör i det blivande avtalet

tillförsäkras ett årligt understöd av 650,000 kronor mot skyldighet att

fullgöra det av de sakkunniga föreslagna programmet, dock med de lättnader

i vissa hänseenden, för vilka jag vid behandlingen i det följande av kontraktsfrågan

får tillfälle redogöra. Enär till följd av att lufttrafiken under senare

delen av år 1930 endast uppehållits å Amsterdamlinjen något mer än tre månader

och å Helsingforslinjen tre månader samt luftfarten under innevarande år

icke är avsedd att börja å den förstnämnda linjen förrän den 15 mars och å den

senare linjen förrän den 1 maj, komma å det för löpande budgetår anvisade

reservationsanslaget å 600,000 kronor till understöd av regelbunden luftfart

besparingar att uppstå till sådant belopp, att till ändamålet för nästa budgetår

även med nu föreslagen subvention behöver anvisas allenast enahanda

summa av 600,000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att, därest aktiebolaget Aerotransport

icke skulle lyckas erhålla erforderligt nytt kapital, Kungl. Majit bör

vara oförhindrad att med användande av det anslag, som må av riksdagen för

ifrågavarande ändamål beviljas, ordna trafiken på för landet mest ■ tillfredsställande

sätt.

Departementschefen har i förevarande sammanhang framlagt förslag till

avtal med det statsunderstödda företaget. I avseende å bestämmelserna örn

lufttrafikens omfattning har departementschefen därvid erinrat, att luftfartssakkunniga

intagit föreskrift örn att statsunderstöd skulle utgå under förutsättning

att regelbunden luftfart upprätthölles med en tur dagligen i vardera

riktningen å linjen Malmö—Amsterdam under hela året och å linjen Stockholm—Helsingfors

under åtta månader. För år 1931, betraktat såsom övergångsår,

finge enligt de sakkunnigas förslag trafiken å Amsterdamlinjen begränsas

till tio månader. I anslutning härtill anför departementschefen följande:
Aktiebolaget

Aerotransport har nu hemställt att i kontraktet måtte bestämmas,

att tiden till och med den 31 december 1932 skall betraktas såsom övergångstid,

varunder trafiken må begränsas enligt närmare bestämmelser av Kungl.

Majit, och att efter den 1 januari 1933 trafiken skall upprätthållas i full utsträckning,

såvida icke Kungl. Majit annorlunda förordnar. Det är bolagets

avsikt att trafiken å Amsterdamlinjen skall under innevarande år fortgå till

början eller mitten av november samt att under år 1932 luftfarten skall å

samma linje upprätthållas tio månader. Därefter skall trafiken fortgå hela

året om. För att detta skall bliva möjligt är det dock nödvändigt, att de tillämnade

och delvis redan påbörjade fyrlederna över Danmark och Tyskland

bliva färdiga. Skulle så mot förmodan icke bliva förhållandet, bör enligt bolagets

förslag Kungl. Majit hava möjlighet att ytterligare förlänga övergångstiden.

Vad angår Finlandslinjen hemställer bolaget icke om någon avkortning

av trafikperioden. Under år 1931 skulle luftfarten dock måhända sluta redan

i början av oktober.

Mot vad sålunda föreslagits ifråga om luftfarten å Amsterdamlinjen har jag

intet att erinra.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottets

yttrande.

Departementschefen har vidare under förevarande punkt redogjort för en

uppkommen fråga örn villkoren för förnyad upplåtelse av mark till flygplats

i Malmö, varvid förutsatts, att ifrågavarande mark skulle fortfarande utan avgift

upplåtas till vederbörande flygbolag.

Vid sin prövning av ärendet har utskottet ej kunnat undgå att uppmärksamma

den svaga ekonomiska ställning, som aktiebolaget Aerotransport för

närvarande har. En rekonstruktion av bolaget är emellertid avsedd att under

närmaste tiden äga rum, varvid ställts i utsikt att nytt kapital tillföres bolaget.

Det ytterligare kapitalbehovet lärer, enligt vad som vid utskottets

behandling av ärendet framkommit, ej kunna skattas till lägre belopp än

500,000 kronor.

Under förutsättning att en dylik rekonstruktion av bolaget åstadkommes

samt att härvid nytt kapital till nyssnämnda belopp av minst 500,000 kronor

insättes i företaget, vill utskottet tillstyrka, att avtal för en femårsperiod

slutes med bolaget på i huvudsak de villkor, som av Kungl. Majit föreslagits.

Särskilt avseende har utskottet härvid fäst vid den i avtalsförslaget

intagna bestämmelsen örn rätt för Kungl. Majit att, därest ej verksamheten

tillfredsställande handhaves, uppsäga avtalet. Utskottet vill framhålla

angelägenheten av en i möjligaste mån effektiv kontroll över bolagets

ekonomiska förvaltning med aktgivande i all synnerhet på att bolagets personalorganisation

lämpligt begränsas och anpassas efter föreliggande arbetsuppgifter

samt att tillbörlig varsamhet i övrigt iakttages i fråga om bolagets

utgifter av olika slag.

I anslutning härtill tillstyrker utskottet likaledes Kungl. Majlis förslag

örn anslags anvisande. För nästkommande budgetår skulle härvid stå till

förfogande ett subventionsbelopp av 650,000 kronor, nämligen dels ett riksstatsanslag

å 600,000 kronor, dels ock vissa å tidigare beviljade anslagsmedel

beräknade besparingar till belopp av 50,000 kronor.

Det motionsvis framställda yrkandet örn ökning av det årliga understödsbeloppet

till 700,000 kronor kan utskottet alltså icke biträda. Erinras må,

att redan subventionens bestämmande till det av departementschefen föreslagna

beloppet 650,000 kronor innebär en höjning med 50,000 kronor i förhållande

till den summa av 600,000 kronor, varmed understödet vid 1930 års riksdag

ansågs böra utgå.

På sätt i det följande under punkt 10:o) närmare omförmäles, skulle härtill

komma ytterligare statliga uppoffringar för avskrivning av viss Aktiebolaget

Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden.

Skulle ej aktiebolaget Aerotransport lyckas åstadkomma en kontant

kapitalinsats till ovannämnda belopp, bör, på sätt i statsverkspropositionen

förutsättes, Kungl. Majit vara oförhindrad föranstalta örn lufttrafikens organisation

på annat lämpligt sätt.

Yid bifall till Kungl. Majits förslag skulle den svenska flygtrafiken åtminstone

under den närmaste tiden bliva i huvudéak inriktad på de båda utlandsförbindelserna

Malmö—Amsterdam samt Stockholm—Helsingfors. I

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

anledning härav föranledes utskottet — i anslutning till 1930 års riksdags

ovan återgivna uttalanden — ytterligare erinra om önskvärdheten av att såväl

myndigheterna som vederbörande flygföretag hava sin uppmärksamhet

riktad på möjligheten av att utveckla jämväl en flygtrafik över inhemska

luftlinjer.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herrar Nilsson i Malmö och

Anderson i Råstock i ämnet väckta motionerna 1:84 och

II: 138, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må

a) till understöd av regelbunden luftart för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med det i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 3 januari 1931 återgivna förslaget till avtal mellan

svenska staten och bolag, som erhåller understöd för idkande

av regelbunden luftfart, träffa avtal örn uppehållande av sådan

luftfart.

2:o) Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till radiotjänst för Kadiotjänst

luftfarten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, harten"

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 129-133 av åberopade statsråds- ro^ n

protokollet. *-

I propositionen nr 112 till 1930 års riksdag yttrade departementschefen,

att, örn också åtskilliga skäl kunde anföras för bifall till de sakkunnigas

förslag angående fri radiotjänst för luftfarten, han dock ansåge sig, med hänsyn

till nödvändigheten att begränsa statens utgifter, icke kunna tillstyrka

anvisandet av det av de sakkunniga föreslagna anslaget.

Under det sist förflutna året hava krav ånyo framställts på att staten

måtte tillhandahålla fri radiotjänst för luftfarten. Sålunda har aktiebolaget

Aerotransport i sin förenämnda skrivelse den 1 september 1930 hemställt,

att radiotjänsten för luftfarten måtte bliva avgiftsfri, samt erinrat örn att

i utlandet radiotjänst i allmänhet utan avgift tillhandahölles den regelbundna

luftfarten. Avsaknaden i Sverige av liknande anordning hade, förutom att

bolaget därigenom åsamkades dryga kostnader, lett till vissa svårigheter,

enär bolaget för betjäning av främmande luftfartsföretag i Sverige nödgats

debitera även kostnad för radiotjänst, vilket medfört, att man i utlandet,

ehuru radiotjänsten diir vore fri, påfört aktiebolaget Aerotransport extra

avgifter såsom kompensation.

I överensstämmelse med luftfartsakkunnigas mening skulle vederbörande

flyghamnar tillhandahålla för radioanläggningarna erforderliga lokaler samt

mark, kraft, belysning, uppvärmning och städning. Statsverket skulle däremot

ersätta telegrafverket, som betjänar radioanläggningarna, dels hyra för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottets

yttrande.

Instrumentutrustning

och försök

med instrumentflygning.

[35.]

Utskottets

yttrande.

anläggningarna, beräknad till 14,100 kronor, dels kostnader för avlöning af

radiotelegrafister (3 i Malmö, 1 i Stockholm och 1 i Kalmar), beräknade till

24,000 kronor och dels möjligen något mindre belopp för övriga omkostnader,

eller sammanlagt omkring 40,000 kronor.

Utskottet har ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet förutsätter emellertid att jämväl Göteborg i erforderlig utsträckning

kan beredas liknande radiotjänst.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till radiotjänst för luftfarten för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

3:o) Kungl. Majit har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning

och försök med instrumentflygning för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 133 och 134 av åberopade statsrådsprotokollet.

I fråga örn instrumentflygning har aktiebolaget Aerotransport i sin skrivelse

den 1 september 1930 angående fortsatt subvention m. m. anfört följande:

För att vid helårstrafik kunna upprätthålla trafiken med tillfredsställande

regularitet är bolaget nödsakat inköpa instrument, vilka möjliggöra flygning

i dimma och genom moln. Bolagets förare måste dessutom öva sig i begagnandet

av dessa instrument och bliva vana vid s. k. hlindflygning. Då den regelbundenhet,

som enligt avtal skall upprätthållas å bolagets linjer, med nära

10 procent överstiger den, som nu å europeiska flyglinjer ernås, kommer regulariteten

och säkerheten, för den händelse den icke skulle kunna genomföras i

nyssnämnda utsträckning, att avsevärt försämra trafikens räntabilitet. Inköp

av dylika instrument jämte övningar i blindflygning innebära dock för bolaget

så betungande utgifter, att, örn desamma ensamt skola bäras av bolaget, dessa

inköp och övningar icke torde kunna förverkligas. Luftfartssakkunniga hade

även med hänsyn härtill föreslagit ett anslag av 25,000 kronor för inköp av

instrument och för blindflygning.

Aktiebolaget Aerotransport har i anslutning härtill hemställt, att till instrumentutrustning

och försök med dimflygning måtte för budgetåret 1931/1932

anvisas 25,000 kronor.

I sitt över bolagets framställning avgivna utlåtande har statskontoret framhållit,

att frågan örn anslag till instrumentutrustning och försök med instrumentflygning

varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning i samband med övriga

anslag för flygtrafiken under innevarande budgetår utan att skäl därvid befunnits

föreligga att framlägga förslag till riksdagen örn beviljande av medel

för ändamålet. Några nya skäl ledande till annan ståndpunkt i frågan ansåge

statskontoret ej hava blivit förebragta.

Kommerskollegium har icke haft något att erinra mot bolagets framställning

i denna del.

Ifrågavarande anslag — till instrumentutrustning och försök med instrumentflygning

— avser att förbättra metoderna för flygplanens navigering

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

9

samt därmed också att öka trafiksäkerheten. Med tanke särskilt på de

klimatiska svårigheter, varmed flygningen å de svenska luftlederna är förknippad,

i all synnerhet under vinterhalvåret, har utskottet ej velat motsätta

sig beviljande av detta anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till iiisirumentutrustinny och försök med instrumentflygning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till belysningsanordningar å Bulltofta flygplats för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor;

b) medgiva, att besparingar, som kunna uppstå å anslaget,

må användas till expeditionsplattform å omförmälda flygplats.

5:o) Kungl. Majit har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till bidrag till

Uppförande av en hangar vid Stockholms stads flyghamn vid Lindarängen

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 147 och 148 av åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 16 maj 1929, nr 179, har riksdagen anmält, att riksdagen

beslutat, att för uppförande av en hangar och en lyftkran vid Stockholms

stads flyghamn vid Lindarängen skulle utgå statsbidrag motsvarande halva

kostnaden, dock högst med 244,000 kronor, samt för berörda ändamål för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Därefter har 1930 års riksdag till det beslutade statsbidraget för budgetåret

1930/1931 anvisat ytterligare 100,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Ifrågavarande hangar är nu färdig med undantag av värmeledningen, och

kostnaden lär komma att hålla sig omkring den beräknade summan eller

488,000 kronor. Det av Stockholms stads flyghamn sstyrelse begärda beloppet

av 94,000 kronor, utgörande återstoden av statsbidraget under förutsättning

att hangaren kostar minst 48^,000 kronor, torde alltså böra anvisas. Därest,

sedan hangaren blivit fullt färdig och räkenskaperna av byggnadsstyrelsen

granskats, styrelsen skulle finna, att verkliga kostnaden för hangaren med

tillhörande lyftanordningar understiger 488,000 kronor, kommer statsbidraget

att minskas med hälften av det belopp, varmed kostnaden understiger den

beräknade.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. I detta sammanhang

har utskottet emellertid ej kunnat undgå att uppmärksamma, att i det in
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. t) sand. 19 haft. (Nr 29.) 884 Di 2

Belysnlngsanordningar

ä Bulltofta

flygplats.

[36.]

Hangar vid

Stockholms

stads flyghamn.

[38.]

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

Väderlekstjänst

för

luftfarten.

[39.]

Utskottets

yttrande.

Telegramkostnader

för

väderlekstjänst

för

luftfarten.

[40.]

gångna avtalet mellan staten och Stockholms stad staten ej förbehållits någon

rätt till gottgörelse, för fall att hangaren mot ersättning upplåtes för

annat ändamål.

Utskottet hemställer.

att riksdagen må till bidrag till uppförande av en hangar

vid Stockholms stads flyghamn vid Lindarängen för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,000 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

36,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 149—154 av åberopade statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten

anvisat ett extra anslag av 20,900 kronor.

För ifrågavarande ändamål har av statens hydrografisk-meteorologiska anstalt

begärts ett belopp av 46,436 kronor för budgetåret 1931/1932.

Departementschefen har för egen del ansett en begränsning till 36,000

kronor möjlig. En tillförlitlig väderlekstjänst vore dock nödvändig för att

tillgodose säkerheten vid luftfarten. Uppenbart vore också, att ökade krav

ställas på väderlekstjänsten, då flygningen utsträckes till de ur klimatisk

synpunkt mindre gynnsamma årstiderna. Det syntes därför under alla förhållanden

oundgängligt, att en jämförelsevis betydande ökning av de för

berörda ändamål avsedda medlen vidtoges.

I det av Kungl. Majit äskade beloppet av 36,000 kronor ingår en summa

av 3,424 kronor för väderlekstjänst vid Kalmar flyghamn, varav 2,584 kronor

belöpa å dagflygningen och 840 kronor å nattpostflygningama. Enligt vad

utskottet inhämtat, synes emellertid numera mindre sannolikt, att någon

dagflygning vid Kalmar flyghamn under närmaste tiden skall äga rum, vadan

man alltså ej skulle behöva räkna med behovet av väderlekstjänst för detta

ändamål. Utskottet har på grund härav ansett anslagsbeloppet kunna nedsättas

från av Kungl. Majit äskade 36,000 kronor med 2,500 kronor till

33,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till väderlekstjänst för luftfarten för budget

året 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 33,500 kronor.

7:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 40) får utskottet hem

ställa,

att riksdagen må. i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

7,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

8-o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) får utskottet hem- Biträde vid

) o ° handlägg

ställa, Tili. alBe av

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår ärenden

ägt rum, till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 11,600 ^

kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) får utskottet hem- Extra beslut/

o nln§är siv

Ställa, e luftfartyg.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår j-40.]

ägt rum, till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

10:o) I samband med de under sjätte huvudtiteln äskade anslagen till av

luftfartsväsendet har Kungl. Maj:t (punkt 34 av det vid statsverksproposi- luftfartslånetionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av fonden,

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden) föreslagit riksdagen medgiva,

att av aktiebolaget Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden må enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande avskrivas ett belopp av högst 300,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 125—129 av statsrådsprotokollet

rörande utgifterna linder riksstatens sjätte huvudtitel.

Från luftfartslånefonden hava lån beviljats, förutom till Malmö stad för

uppförande av en hangar å Bulltofta flygplats, till aktiebolaget Flygmateiiel

för inköp av flygplan och motorer. A lånen till aktiebolaget Flygmateriel

återstodo vid 1930 års slut ett sammanlagt oguldet belopp av 708,802 kronor

17 öre. _ _ ,

Såsom framgår av propositionen nr 93 till 1925 års riksdag (sid. 21)

och statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (sjätte huvudtiteln, sid. 109)

har aktiebolaget Flygmateriel, vars kapital utgör blott 5,000 kronor, bildats för

att, även örn aktiebolaget Aerotransport skulle komma på obestånd, de flygplan

och motorer, för vilkas anskaffande lån ur luftfartslånefonden beviljats,

skola till hela sitt värde kunna användas för betalning av återstående delar av

dessa lån. Aktiebolaget Aerotransport har iklätt sig borgen såsom för egen skuld

för aktiebolaget Flygmateriels lån, och detta bolags förluster drabba följaktligen

aktiebolaget Aerotransport.

I förut nämnda skrivelse den 1 september 1930 har aktiebolaget Aerotransport

gjort framställning örn beredande av medel — 300,000 kronor

till täckande av vissa förluster för aktiebolaget Flygmateriel. _

Assistenten hos luftfartsmyndigheten, civilingenjören Tord Angström kar

verkställt värdering av den aktiebolaget Flygmateriel tillhöriga egendom, som

utgör säkerhet för bolagets lån från luftfartslånefonden, och kommit till det

resultatet, att inom aktiebolaget Flygmateriel följande avskrivningar böra

företagas:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

•

1. Tidigare bokförd tillgång, som saknar underlag..........

Kronor

äre

45 608

89,751

10,000

12!

10 j

2. Bokfört värde av L Il-motorer

3. Radioapparater.............. .

Härtill kommer en nödlidande amortering örn cirka

Summa kronor

145,359

160,000

22 i

305,359

221

Departementschefen har för egen elei i ärendet anför följande:

Då aktiebolaget Aerotransports ekonomiska ställning är sådan, att bolaget

ijkan ens någon elei av sin borgen för aktiebolaget Flygmateriels

skulder, måste man efter den av Angström verkställda värderingen av aktiebolaget

Flygmateriels tillgångar, vilken värdering godkänts av bolagets styrelse

och revisorer, konstatera, att lnftfartslånefonden lidit en förlust, uppgående

till ungefär 300,000 kronor, dock med den begränsning, som kan

uppkomma genom försäljning av vissa motorer. Beträffande anledningen

till denna förlust må i anslutning till den av Ångström gjorda uppställningen

följande anföras.

Yid försäljning av ett flygplan av föråldrad modell erhöll aktiebolaget

Flygmateriel på sin tid en summa, som med 45,608 kronor 12 öre understeg

flygplanets bokförda värde. Ävskrivning av detta belopp erfordras

alltså.

Därjämte har bolaget ^ förvärvat ett rätt stort antal motorer av typen

L II, för vilkas inköp lån beviljats ur luftfartslånefonden men vilka icke

vidare kunna användas av bolaget, enär driftserfarenheterna givit vid handen,

att man lämpligen borde övergå till annan motortyp. Avskrivning bör således

äga rum av ett belopp motsvarande L Il-motorernas bokförda värde

eller 89,751 kronor 10 öre. Härifrån böra dock eventuellt inflytande försaljmngsmedel

avdragas. Aktiebolaget Aerotransport har nämligen meddelat,

att bolaget ligger i underhandling örn försäljning av några av omförmälda

motorer av typen L II, särskilt två som änriu icke tagits i bruk. De motorer,

som ej kunna avyttras till skäligt pris, torde böra överlämnas till flygvapnet

för att ingå i dess materielreserv. Härigenom kunna motorerna bliva till

viss nytta.

Vidare bör, enär de å bolagets flygplan inmonterade radioapparaterna

delvis äro föråldrade, dessas bokförda värde nedskrivas med 10,000 kronor

Slutligen bör avskrivning ske beträffande ett belopp, motsvarande årligen

eftersatt amortering å aktiebolaget Flygmateriels lån från luftfartslånefonden.

Härmed förhaller sig pa följande sätt. Aktiebolaget Aerotransport, som

under år 1924 och första halvåret 1925 drev sin luftfart utan annat statsunderstöd

än ett mindre bidrag från postverket, hade på grund härav redan

a id avslutandet sistnämnda ar av kontrakt med staten örn årligt understöd

åsamkat sig stora förluster. Enligt föreskrifterna för lån ur luftfartslånefonden

bestämmer Kungl. Majit, sedan företagets räkenskaper för förvaltningsåret

avslutats, med vilket belopp lån för inköp av flygplan och motorer

för det gångna året skall amorteras. Amorteringen har i enlighet härmed

icke fullgjorts förrän året efter det, som amorteringen avser. Det belopp,

varmed amorteringen sålunda blivit eftersatt, utgör omkring 160,000 kronor!

Aktiebolaget Aerotransport, vilket, såsom förut omförmälts, skall förränta

och amortera aktiebolaget Flygmateriels lån från luftfartslånefonden, har

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 21). 13

till följd av brist på medel icke heller av det löpande årets inkomster förmått

avsätta erforderligt belopp för beräknad inbetalning till staten i form av

amortering å lånen från luftfartslånefonden. Amorteringarna, som ägt rum

på fastställda tider, hava alltså kommit att belasta räkenskaperna för ett

senare år än det, som amorteringarna avsett. Härigenom har också i aktiebolaget

Flygmateriels räkenskaper materielen kommit att upptagas med

omkring 160,000 kronor mer än som motsvarat dess dåvarande värde. Avsikten

är nu att i samband med aktiebolaget Aerotransports ekonomiska

sanering övergå till det riktiga systemet att amorteringen för ett år verkställes

med detta års inkomster. Då amortering skall ske, beträffande flygplan

under visst antal år och ifråga örn motorer med ett bestämt belopp

i förhållande till deras gångtid, möter det ingen svårighet att vid slutet

av ett år beräkna amorteringsbeloppet. Vid själva övergången till det nya

systemet skulle emellertid, därest icke den föreslagna avskrivningen av omkring

160,000 kronor kommer till stånd, aktiebolaget Aerotransport i hyra

för flygplan och motorer nödgas till aktiebolaget Flygmateriel utgiva vad

som motsvarar två års amortering. Härtill saknar bolaget medel.

Vad angår storleken av det totalbelopp, som enligt det anförda skulle

avskrivas, torde det få ankomma på Kungl. Majit att därutinnan bestämma,

sedan det visat sig i vad mån medel kunna tillföras aktiebolaget Flygmateriel

genom eventuell försäljning av L Il-motorer. Avskrivningen bör dock

givetvis ej få avse högre belopp än sammanlagt 300,000 kronor.

Därest, på sätt jag nu föreslagit, den luftfartslånefonden åsamkade förlusten

avskrives — vartill riksdagens medgivande torde böra inhämtas —

lärer statskontoret framdeles hos Kungl. Majit göra framställning om täckande

av förlusten med anlitande av fonden för statsskuldens amortering.

Kungl. Majit torde alltså böra föreslå riksdagen medgiva, att av aktiebolaget

Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden må enligt Kungl. Majits

bestämmande avskrivas ett belopp av högst 300,000 kronor.

Hemställan örn avlåtande av sådant förslag torde jag få göra vid anmälan,

i samband med behandling av utgifter för kapitalökning, av luftfartslånefondens

ställning.

Statens låneengagemang hos aktiebolaget Flygmateriel har, enligt vad

som framkommit, föranlett en förlust för luftfartslånefonden av i runt tal

300,000 kronor. Att en förlust till så betydande belopp skall behöva åsamkas

staten, finner utskottet anmärkningsvärt. Uppenbarligen har den kontroll,

som hittills i detta avseende utövats från statens sida, ej varit tillfredsställande.

Då emellertid en avskrivning av det konstaterade förlustbeloppet synes

oundviklig, får utskottet tillstyrka Kungl. Majits förevarande förslag.

Av departementschefen har förutsatts, att vissa av de motorer, för vilka

avskrivning nu måste ske, skulle överlämnas till flygvapnet för att ingå i

dess materielreserv. Enligt utskottets mening bör dylik överlåtelse allenast

äga rum i den mån ifrågavarande motorer kunna efter vederbörlig prövninggodkännas

som tjänlig flygmateriel för flygvapnet.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att av aktiebolaget Flygmateriels

skuld till luftfartslånefonden må enligt Kungl. Majits bestämmande

avskrivas ett belopp av högst 300,000 kronor.

Stockholm den 6 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll Will. U sami. lil haji. (Nr 2ll.)

341 31 A

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 29.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J.

M. Svensson i Kompersmåla, E. J. G. Rosén, J. G. Walles, P. A. Bergström och

J. Clemedtson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Alson Törnkvist i Karlskrona, G.

Strindlund, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J.

Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp och O. E. F. Järte;

med undantag därav att i behandlingen av punkt 10 deltagit herr I. Hj. Pauli

i stället för herr Olof Olsson.

Reservationer:

vid punkt 1 (understöd av regelbunden luftfart),

1) av herr Nilsson i Gränebo;

2) av herr Rosén beträffande utskottets motivering;

3) av herr Strindlund, vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag

å såväl Kungl. Maj:ts förslag som de i ämnet väckta motionerna.

vid punkt 3 (instrumentutrustning m. m.) av herr Strindlund, vilken ansett

att utskottet bort hemställa örn avslag å Kungl. Maj:ts framställning.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:69 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till luft fartsväsendet m. m. s. 4 i texten