Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till inomskarsfatled Ramsvikskilen—Alstenshamn m. m.. . i''..
1931-03-06 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:30, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till inomskarsfatled Ramsvikskilen—Alstenshamn m. m.. . i''..
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr SO.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1931 kl. 2 e. m.
•.. v;;:;. 7’ j-v 7, ..:; • • {,-t >.,i
Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till inomskarsfatled
Ramsvikskilen—Alstenshamn m. m.. .
i''.. (4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 29, inom första kammaren
av herr A. Sundberg m. fl. och den andra, nr 68, inom andra kammaren
av herr J. W. Mårtensson m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte dels
besluta utförandet av inomskärsfarleden Ramsvikskilen—Alstenshamn jämte
upprensning av Hus- och Grindholmarna enligt föreliggande förslag med
ett farledsdjup av 4,5 meter, dels för budgetåret 1931/1932 anslå 500,000
kronor till påbörjande av arbetet med nämnda farled samt dels slutligeli
av medel, som möjligen kunna vara tillgängliga, anvisa ett lämpligt förskott
att tagas i bruk redan före den 1 juli 1931. • '' 1
I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för berörda framställning,
får utskottet hänvisa till motionen T: 29.
I statsverkspropositionen till innevarande riksdag under sjätte huvudtiteln
(sid. 90—101 i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden) har departementschefen omförmält frågan örn
inomskärsfarled Ramsvikskilen—Alstenshamn.
Departementschefen har därvid till en början redogjort för frågans tidigare
behandling.
Sedan 1913 års riksdag anhållit, att Kungl. Majit ville låta utreda, huruvida
och i vilken utsträckning inre farleder i Bohusläns skärgård kunde
på statens bekostnad upprensas eller nyanläggas, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning, har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, som uppdragit åt majoren A. Asplund att uppgöra
fullständig arbetsplan för anordnande av dessa farleder, med skrivelse
den 29 februari 1920 överlämnat ett av Asplund upprättat, den 24 juli 1918
dagtecknat betänkande jämte ritningar och kostnadsförslag. Förslaget av:
såg en inomskärsfarled mellan Göteborg och Strömstad och slutade å en
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 90 käft. (Nr 30.) 1
Statsutskottets utlåtande Nr 30.
2
kostnadssumma av 8,045,000 kronor. Enligt de vid förslagets utarbetande
tillämpade tekniska bestämmelserna skulle farledsdjupet vid medelvattenstånd
uppgå till 4,4 meter vid botten kanterna , 5 meter i mitten av muddrad
ränna eller där sjöhävning kunde förekomma och 4,8 meter där bottnen
bestode av berg, medan bottenbredden skulle utgöra 15 meter i sprängd
enkelled, 20 meter i grävd dubbelled och 25 meter i sprängd eller muddrad
dubbelled.
Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därefter hemställt örn anvisande
av medel för denna omarbetning, anmäldes ärendet i statsverkspropositionen
till 1928 års riksdag. Departementschefen förordade därvid, att erforderligt
belopp bereddes för ändamålet av anslaget till hamn- och farledsundersökningar.
Riksdagen lämnade vad sålunda föreslagits utan erinran.
Sedermera verkställde Asplund omarbetning av hela sitt år 1917 uppgjorda
förslag samt överlämnade den 29 april 1929 nytt betänkande och
kostnadsförslag.
Enligt det sålunda omarbetade förslaget har farledsdjupet vid medelvatten
-
stånd upptagits sålunda:
där sjöhävning kan förekomma........................4,0 meter,
där bottnen består av berg...........................3;6 »
i mitten och i bottenkanterna av muddrad ränna...........3,6 »
Farledsbredderna hava däremot, då detta befunnits erforderligt, bibehållits
oförändrade från det tidigare förslaget, liksom även i övrigt dettas förutsättningar
legat till grund för de nya beräkningarna.
Genom det minskade farledsdjupet kan en högst betydande besparing i
kostnaderna åstadkommas. Sålunda slutar det nya kostnadsförslaget för hela
farleden å 4,867,500 kronor, motsvarande en minskning i det tidigare förslagets
slutsumma 8,045,000 kronor med icke mindre än 39,5 procent.
Med skrivelse den 18 oktober 1929 överlämnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sistnämnda, av majoren Asplund uppgjorda förslag jämte utlåtande
däröver av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhöll däri, att den föreslagna inomskärsfarleden bestode
av ett större antal av varandra oberoende eller endast delvis beroende delar,
varför ledens utförande kunde beslutas undan för undan oeh vissa delar
lämnas att anstå tills vidare. Den del av farleden, vars utförande vore från
sjöfartssynpunkt mest trängande, vore, såsom även länsstyrelsen vitsordat,
sträckan Ramsvikskilen—Ålstenshamn, som ledde förbi den för stormar alldeles
särskilt svårt utsatta fjorden Boten. Anläggningskostnaden för denna
del av leden beräknades till 1,535,000 kronor, avseende en farledslängd av
4,j kilometer. I samband därmed borde även den strax söder därom belägna
leden yid Hus- och Grindholmarna upprensas, vilket beräknades draga
en kostnad av 92,000 kronor. Totalkostnaden för nu nämnda delar av inomskärsfarleden
uppginge således till 1,627,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 30.
3
Styrelsen hemställde örn ett anslag för budgetåret 1&30/1931 av 500,000
kronor till påbörjande av leden Ramsvikskilen—Ålstenshamn.
Ärendet anmäldes därefter i korthet i statsverkspropositionen till 1930 års
riksdag (sjätte huvudtiteln, sid. 136). Föredragande departementschefen
yttrade därvid, att ett genomförande av det i och för sig behjärtansvärda
förslaget rörande inomskärsfarleder mellan Göteborg och Strömstad under
dåvarande förhållanden icke vore möjligt på grund av de stora anslagskrav,
som därav måste föranledas.
Med anledning härav och på grund av väckta motioner anförde riksdagen
i sin skrivelse nr 300, punkten 3, bland annat, att riksdagen ej ansett sig böra,
på sätt motionärerna hemställt, då fatta beslut örn arbetenas igångsättande
och anvisa anslag härtill. Tvekan måste alltjämt göra sig gällande, huruvida
farleden borde utföras med det nu senast föreslagna begränsade vattendjupet
av 3,o meter eller till större djup. Från kustångbåtsfartens sida
hade för riksdagens vederbörande utskott framhållits, att på ifrågavarande
del av kusten även påginge en jämförelsevis livlig reguljär ångbåtsfart, för
vilken passagen över Soten beredde stora risker och olägenheter. Nyssnämnda
mindre djup av 3,o meter vore emellertid otillräckligt för de ångbåtar,
som ginge i dylik reguljär fart. Det för deras del erforderliga större
djupet av 4,o meter medförde visserligen en merkostnad av cirka 400,000
—500,000 kronor. Endast örn farleden anlades med detta större djup, bleve
den dock av verklig betydelse för sjöfarten. Enligt riksdagens mening tarvades
ytterligare övervägande av detta spörsmål ined hänsynstagande bland
annat till de ökade farledsinkomster, som kunde vara att påräkna genom
att farleden tilltoges enligt detta större utbyggnadsalternativ. Utan att
finna någon förnyad framställning i ämnet från riksdagen erforderlig ville
riksdagen dock förutsätta, att do ytterligare utredningar, som i sålunda angivna
avseende och möjligen i övrigt tarvades för ett slutligt ståndpunktstagande
till frågan, skulle utan dröjsmål låta sig verkställa, så att förslag
örn möjligt kunde framläggas för 1931 års riksdag.
Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 6 juni 1930 anbefallt vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att, med beaktande av vad riksdagen sålunda
anfört rörande inomskärsfarled å sträckan Ramsvikskilen—Ålstenshamn, taga
under förnyat övervägande frågan om anordnande av en dylik farled samt
att i samband med anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1931 års riksdag,
framlägga det förslag, vartill berörda övervägande kunde föranleda.
Till åtlydnad härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin skrivelse
den 5 september 1930 med anslagsäskanden för budgetåret 1931/1932 ånyo
upptagit förevarande fråga till behandling. Styrelsen meddelar, att styrelsen
uppgjort kostnadsberäkning för utförande av leden Ramsvikskilen Ålstenshamn
med ett djup av 4,5 meter under medelvattenytan, vilken beräkning
slutade å en kostnadssummä av 2,180,000 kronor, innebärande en ökning
av 553,000 kronor i förhållande till det: tidigare framlagda förslaget med
4 Statsutskottets utlåtande''- Nr 30.
ett vattendjup av 3,6 meter, sora för fiskets och deli mindre .kustfraktfartens
behov är tillfyllest. Slutligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
hemställt''om anvisande för budgetåret 1931/1932 av ett anslag av 500,000
kronor till påbörjande av farleden Ramsvikskileu—Ålstenshamn i enlighet
med det av majoren Asplund omarbetade och år 1929 framlagda förslaget,
upptagande ett farledsdjup av 3,6 meter.
Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förevarande framställning hava
utlåtanden avgivits av chefen för marinstaben den 18 september 1930, av
lotsstyrelsen den 26 i samma månad och av kommerskollegium den 6 oktober
1930.
Departementschefen bär för egen del anfört följande:
Otvivelaktigt föreligger ett stort behov av en skyddad farled Ramsvikskilen
Ålstenshamn, som skulle möjliggöra sjöfart med undvikande av den
i storm synnerligen riskfyllda Sotefjorden. Tillkomsten av denna farled
skulle uppenbarligen bliva av betydande värde framför allt för fiskefartyg,
fartyg för stentransporter och andra mindre fraktfartyg. Det av majoren
Asplund i april 1929 upprättade förslaget synes väl ägnat att tillgodose
dessa intressen. Förslaget avser ett farledsdjup av 3,6 meter och har beräknats
draga en kostnad av 1,627,000 kronor — häri ingår jämväl kostnaden
för upprensning vid de strax söder örn nämnda farledssträcka belägna
Hus- och Grindholmarna.
Då nyssnämnda farledsdjup bleve otillräckligt för de i reguljär trafik
gående kustångfartygen, har med hänsyn till av denna sjöfarts målsmän
framförda synpunkter — såsom nästlidet års riksdag förutsatt — förnyad
utredning verkställts angående behovet av åtgärder för tillgodoseende av
denna trafik samt om den kostnadsökning, som skulle uppkomma, därest
dylika åtgärder befunnes böra vidtagas. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har därvid uppgjort ett alternativt förslag med utgående från ett i sistnämnda
fall erforderligt minsta farledsdjup av 4,5 meter. Kostnaden för
farledens utförande med detta djup har beräknats till 2,180,000 kronor,
innebärande i förhållande till det förra alternativet en kostnadsökning av
553,000 kronor. Beträffande omfattningen av den sjöfart, för vilken det
större djupet skulle möjliggöra farledens begagnande, tillåter jag mig hänvisa
till den av kommerskollegium verkställda, i det föregående återgivna
utredningen. För egen del har jag — efter att vid besök på platsen hava
närmare tagit del av förhållandena — i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt länsstyrelsen kommit till den uppfattningen, att den sålunda
uppkommande merkostnaden icke står i skäligt förhållande till den
nytta, som det större farledsdjupet skulle medföra, och att följaktligen farleden
bör utföras med 3,c meters djup under medelvattenytan. Då under
utredningen jämväl berörts frågan, huruvida avgift skulle uppbäras för begagnande
av. den tilltänkta farleden, vill jag här även framhålla, att jag i
likhet med myndigheterna anser avgörande skäl tala för att så icke bör
ske.
Av det anförda torde framgå, att jag skulle vara beredd tillstyrka, att
ifrågavarande arbetsföretag komme till utförande på sätt jag förordat. Det
rådande- statsfinansiella läget med därav föranledda starka krav på budi
getens- begränsning föranleder mig emellertid att icke göra-hemställan om
anslagsäskande.dios riksdagen. Då det icke synes uteslutet, att arbetena
Statsutskottets utlåtande Nr 30. 5
skola kunna påbörjas som ett led i åtgärder till motverkande av arbetslöshet
— något som likväl ännu icke kan helt överskådas — har jag dock
ansett ärendet böra nu anmälas i syfte att bereda riksdagen tillfälle att
taga del av den verkställda utredningen samt att göra de uttalanden angående
företagets tekniska förutsättningar eller i övrigt, vartill anledning må
givas.
Det skall visserligen icke förnekas att ifrågavarande, företag, avseende
framdragning av en 4,7 kilometer lång, till största delen sprängd eller grävd
inomskärsfarled Kamsvikskilen — Alstenshamn, kan bliva av stort gagn
för västkustens fiskarbefolkning och den bohuslänska kustfarten. Av kommerskollegium
har också -— i utlåtande den 6 oktober 1930 ■— vitsordats,
att, därest de statsfinansiella förhållandena tillstadde, att ifrågavarande, sedan
länge planerade inomskärsfarled med hänsyn till fiskesjöfartens intressen
realiserades, planerna härpå vunne avsevärt stöd av de intressen, kollegium
företrädesvis hade att bevaka.
Trots de skäl, som sålunda och i övrigt kunna anföras för detta farledsföretags
snara förverkligande, kan utskottet dock ej finna tillrådligt att riksdagen
på enskilda motioner och med rubbning av den uppgjorda finansplanen
nu skulle anvisa medel till företaget. Oaktat detsammas till övervägande
del rent lokala betydelse äro de beräknade anläggningskostnaderna
högst avsevärda, nämligen 1,627,000 kronor om anläggningen utföres med
ett djup av 3,o meter och 2,180,000 kronor om, såsom från sjöfartshåll
framhållits som önskvärt och därjämte ur arbetsteknisk synpunkt lärer vara
lämpligast, farleden redan från början anlägges med minsta djup av 4,5
meter. Redan denna höga kostnadssumma måste ingiva starka betänkligheter,
i all synnerhet i betraktande av nuvarande budgetärt svåra läge, som
nödvändiggör starka beskärningar av olika anslagskrav, ej minst på den allmänna
sjöfartens område.
Även med denna ståndpunkt har utskottet dock ej kunnat undgå att uppmärksamma
den svårartade kris, som genom stagnationen inom sténindustrien
drabbat befolkningen inom de trakter av Bohuslän, där ifrågavarande
farled skulle gå fram. Arbetslösheten har sedan årsskiftet varit i tilltagande
och är, vad de bohuslänska stenhuggeridistrikten beträffar, för närvarande
spridd till över ett femtontal kommuner. I fråga om ställningen vid årsskiftet
förelågo hos statens arbetslöshetskommission uppgifter från 12 kommuner,
från vilka anmäldes sammanlagt cirka 1,250 arbetslösa. Motsvarande
rapporter för den 31 januari 1931, avseende 15 kommuner, upptaga ett
antal av cirka 1,500 arbetslösa, vilka praktiskt taget alla utgöras av stenarbetare.
Vid sidan härav råder emellertid en betydande partiell arbetslöshet. Befolkningens
ekonomiska bärkraft nedsättes ytterligare genom att de, som ännu
hava sysselsättning, i stor utsträckning arbeta för starkt reducerade löner.
Enligt vad som från statens arbetslöshetskommission inhämtats, måste den
uppkomna situationen anses som bekymmersam. Läget försvåras ytterligare
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 30.
genom vanskligheterna att på vanligt sätt anskaffa lämpliga reservarbetefl
i trakten. De automobilvägsarbeten, som tidigare i detta avseende stodo till
buds, äro nämligen numera slutförda. Detta jämte den svåra situationen i
övrigt har framtvingat beviljande från arbetslöshetskommissionens sida av
kontantunderstöd i större utsträckning än som förekommit på flera år.
Vid övervägandet av föreliggande möjligheter att skaffa arbetstillfällen
åt befolkningen i orten lärer tanken i första hand falla på ifrågavarande
farledsföretag. Vid de omfattande jordschaktningsarbeten, som ingå i företaget,
kan sysselsättas ett stort antal arbetare, av vilka ej fordras särskild
yrkesskicklighet. Förekommande sprängnings- och stenarbeten erbjuda yrkesuppgifter,
likartade med dem inom stenindustrien. Överhuvud synes detta
företag såväl genom sin belägenhet som beskaffenhet i övrigt vara av en
karaktär, som gör detsamma lämpligt som nödhjälpsarbete.
Vid sin prövning av ärendet har därför utskottet kommit till den uppfattningen,
att — ehuruväl utskottet ej kan tillstyrka anslags anvisande i
vanlig ordning till ifrågavarande företag — nuvarande svåra arbetslöshetskris
i de trakter, detsamma genomlöper, dock gör dess snara igångsättande
som arbetslöshetsföretag synnerligen önskvärt. Utskottet vill tillstyrka att
framställning härom göres hos Kungl. Maj:t, varvid utskottet utgått ifrån,
att farledsdjupet bestämmes till 4,5 meter.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av de av herrar Sundberg m.
fl. och Mårtensson m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 29
och II: 68), må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn
skyndsamt övervägande av möjligheterna att såsom reservarbete
genom statens arbetslöshetskommissions försorg igångsätta
anläggningen av en inomskärsfarled Ramsvikskilen—
Alstensbamn.
Stockholm den 6 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. II. KVARNZELIUS.
Vid förestående arendes slutbehandling inora utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar 8. H. Kvar Melius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,.O.
Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
E. J. G. Rosén, J. G. Walles, P. A. Bergström, J. Clemedtson och I. Rj. E. Pauli;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson
i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, Ä. Alson Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, E. J.
Wigforss, B. Esson Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs,
8. Persson i Fritorp och O. E, F. Järte.-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 30.
i
'' Reservation:
av herrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Rosén, Walles, Bergström, Pauli,
Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona, Wigforss och
Eriksson i Stockholm, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Förevarande förslag om en farled Ramsvikskilen—Ålstenshamn har
framkommit i anledning av en av 1913 års riksdag gjord framställning.
Ytterligare har av 1930 års riksdag i skrivelse till Kungl. Majit framhållits
angelägenheten av farledsföretagets förverkligande. Att beslut om ett igångsättande
av företaget ej då ansågs kunna fattas berodde på en uppkommen
tvekan, huruvida ej farleden borde utföras till större djup än från vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits. Den i detta avseende begärda utredningen
är nu slutförd, och resultaten av densamma hava framlagts i
årets statsverksproposition.
För egen del vill utskottet erinra örn de starka skäl, som tala för detta
farledsförslags snara förverkligande. Med hänsyn till de risker, som passerandet
av Sotefjorden innebär för sjöfarten, har realiserandet av detsamma
vitsordats vara verkligt trängande.
En ytterligare omständighet, som talar för igångsättande av företaget
utan ytterligare uppskov, är den rådande arbetslösheten, som på grund av
krisen inom stenindustrien är synnerligen framträdande just i Bohuslän.
Vid sin prövning av ärendet har utskottet alltså kommit till den uppfattningen,
att igångsättandet ej vidare bör undanskjutas utan att anslag
härför nu bör anvisas. I anslutning till vad som från sjöfartshåll framhållits
som önskvärt och därjämte ur arbetsteknisk synpunkt synes vara
lämpligast, får utskottet föreslå, att farleden redan från början utföres med
ett djup av 4,5 meter.
Totalkostnaderna för genomförandet av detta förslag hava beräknats till
2,180,000 kronor. Härav lärer, på sätt motionsvis hemställts, böra för
nästkommande budgetår anvisas ett belopp av 500,000 kronor. Med hänsyn
till arbetslösheten i Bohuslän är emellertid angeläget att arbetena kunna
snarast igångsättas. Ur budgetär synpunkt synas några svårigheter härför
ej behöva uppkomma; i detta avseende föreslår utskottet att bemyndigande
meddelas Kungl. Majit att från det i årets riksstat uppförda anslaget till
oförutsedda utgifter förskottera erforderligt belopp, att framdeles ersättas
från nu ifrågasatta anslag.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av de i ämnet av herrar Sundberg
m. fl. och Mårtensson m. fl. (I: 29 och lii 68) väckta
motionerna, må
8
Statsutskottets utlåtande Nr'' 80.
a) till anläggning av en inomskärsfarled Bamsvikslcilen—
Ålstenshamn jämte upprensning av Hus- och Grindholmarna,
för budgetåret 1931/1932 under riksstatens sjätte huvudtitel
anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att från anslaget till oförutsedda
utgifter förskottera för ändamålet erforderligt belopp.»
h
(
i}
Stockholm 1931, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
310784
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:68 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motionero om anslag till inomskärsfarled Ramsvikskilen—Alstenshamn m. m. a1 i texten