Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående upp Jlyttning i högre löneklass av ty g förvaltar en F. S. Engdahl.

1931-03-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:35, Utlåtande i anledning av väckt motion angående upp Jlyttning i högre löneklass av ty g förvaltar en F. S. Engdahl.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående upp
Jlyttning

i högre löneklass av ty g förvaltar en F. S.

Engdahl.

(l:a avd.)

Uti en av herr E. Laurén inom andra kammaren väckt motion (nr 56),

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har hemställts,

att riksdagen behagade förklara tygförvaltaren av 2 klassen vid artilleriets

fabriker och tyganstalter Fredrik Samuel Engdahl berättigad till uppflyttning

i 10 löneklassen från och med den 1 januari 1928 och ill löneklassen

från och med den 1 januari 1930 löneplan C i officersavlöningsreglementet

den 20 maj 1927.

I motionen har anförts följande.

»I motion nr 44 vid 1925 års riksdag hemställde jag, att riksdagen måtte

besluta, att bl. a. dåvarande tygskrivaren vid artilleriets tygstater Fredrik

Samuel Engdahl måtte för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna sig

köksföreståndare- och förvaltningsunderofficerstjänst, tillhopa 872 år. Denna

framställning blev emellertid av statsutskottet i utlåtande nr 77 avstyrkt på

grundval av försvarsväsendets lönenämnds utlåtande den 21 april 1925, vari

framhölls, att åberopade befattningar ej voro likvärdiga med sådan tjänst

som berättigade till uppflyttning. Utskottets utlåtande blev därefter av riksdagen

bifallet.

Genom Kungl. Majda Avlöningsreglemente för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet

den 20 maj 1927 (S. F. S. nr 170) har denna fråga kommit i ett

annat läge. Beställningshavare, som övergår till annan löneplan, skall enligt

10 §, 1 morn., 1 stycket i reglementet ''åtnjuta lön enligt den löneklass,

vars lönebelopp är närmast högre än den lön, han vid övergången innehade’.

Villkoret att tidigare hava innehaft ''likvärdig tjänst’ har härmed bortfallit.

Av 42 §, 3 stycket synes framgå, att beställningshavare, som övergått till

annan löneplan före reglementets ikraftträdande, må åtnjuta samma förmåner

som enligt 10 §, 1 morn., 1 stycket tillkommit honom örn övergången skett

efter dettas ikraftträdande.

Engdahl, som erhöll befordran till tygskrivare den 1 maj 1924, borde

således den 1 januari 1928 uppflyttats till löneklass 10. Ty örn Engdahl,

som vid övergången till artilleriets tygstater var styckjunkare i Bodens

artilleriregemente, kvarstått vid regementet hade han den 21 september 1924

utnämnts till styckjunkare vid regementet och därmed placerats i 9 löne
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35. 15

klassen, Uo 3, vilken löneklass är högre än den som för tygskrivare finnes

högst upptagen i löneplan C.

Engdahl har den 1 januari 1930 befordrats till tygförvaltare av 2 klass

och skulle även härvid uppflyttats till 11 löneklassen. Detta har ej skett,

och av honom hos vederbörande myndigheter och Kungl. Majit gjorda framställningar

örn uppfattning ha ej vunnit bifall.

Den tolkning av avlöningsreglementet jag här tillåtit mig göra torde vara

den, som avsetts vid reglementets utarbetande. Jag styrkes i denna min

uppfattning av uttalanden i 1930 års militäravlöningssakkunnigas betänkande

den 10 december 1930, §§ 9 och 69: 3 sid. 147 och 171, samt deras motivering

därför å sid. 40-42 och 88, till vilka uttalanden jag tillåter mig hänvisa.

»

I fråga om en vid motionen fogad tablå över tygförvaltaren Engdahl

löneförhållanden får utskottet hänvisa till motionen.

På sätt i motionen erinras, har Engdahl tidigare gjort framställning hos

Kungl. Majit i samma ärende, som nu motionsvis förelagts riksdagen. Arméförvaltningens

civila departement avstyrkte framställningen på den grund,

att bestämmelserna i 42 § tredje stycket av 1927 års officersavlöningsreglemente

endast innebure, att beställningshavare, som före reglementets ikraftträdande

övergått från beställning inom en löneplan till beställning, tillhörande

annan löneplan, skulle under de i författningsrummet angivna förutsättningar

från och med nyssnämnda tidpunkt eller alltså från och med

den 1 januari 1928 tillförsäkras samma löneställning, som örn övergången

först då ägt rum. I arméförvaltningens yttrande instämde försvarsväsendets

lönenämnd. Såsom av motionen framgår, lämnades den gjorda framställningen

utan bifall av Kungl. Majit.

Då utskottet icke funnit skäl föreligga att i förevarande fråga intaga

annan ståndpunkt än vederbörande myndigheter och Kungl. Majit, har utskottet

ansett sig böra avstyrka motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr E. Laurens motion (lii 56) icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 10 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 32.

Reservation

av herr Holmgren, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i

ämnet väckta motionen.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.