Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om avskedsersättning åt förre månadslönaren C. G. Jonsson.

1931-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:36, Utlåtande i anledning av väckt motion om avskedsersättning åt förre månadslönaren C. G. Jonsson.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 36.

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om avskedsersättning

åt förre månadslönaren C. G. Jonsson.

(lia avd.)

Uti en av herr M. Andersson i Igelboda inom andra kammaren väckt motion

(nr 72), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har hemställts,

att riksdagen må tilldela förre månadslönaren Carl Gustaf Heribert

Jonsson avskedsersättning efter de grunder, som finnas angivna i kungl, kungörelsen

den 15 januari 1926, eller med 6,800 kronor.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande.

»Förutvarande månadslönaren vid flottans station i Stockholm, Carl Gustaf

Heribert Jonsson, anställdes den 1 november 1908 vid kungl, kustartilleriet

och har sedan dess oavbrutet tjänstgjort i olika befattningar vid marinen, till

dess att han efter uppsägning med utgången av år 1929 skildes från sin senaste

anställning vid densamma. Från den 1 mars 1924 var Jonsson enligt kontrakt

av den 29 februari 1924 anställd såsom månadslönare vid flottans härvarande

proviantförråd mot en fast avlöning av 400 kronor i månaden.

Det mellan stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm och Jonsson

upprättade kontraktet var av följande lydelse:

’Kontrakt.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm antager härmed, uppå

förslag av stationsintendenten, Carl Gustaf Heribert Jonsson att vara månadslönare

vid månadslönarestaten i Stockholm från och med den 1 mars 1924 med

tjänstgöringsskyldighet i stationens proviantförråd, intill dess tre månader förflutit

efter det uppsägning å endera sidan ägt rum, med åtnjutande av Fyrahundra

(400: ■—) kronor i månaden utan rätt till dyrtidstillägg därå, i enlighet

med föreskrifterna i Reglementen för marinen och med åliggande att ställa sig

till efterrättelse gällande krigslagar, reglementen och instruktioner samt stationsintendentens

föreskrifter.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, av vilka det ena

tillställes Jonsson och det andra, med hans därå tecknade godkännande, förvaras

i stationskontoret.

Stockholm den 29 februari 1924.

A. Wachtmeister.

IErnst Fr. Lindgren.

Härmed förklarar jag mig nöjd.

C. G. Jonsson.’

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116

17

Tjänstgöringen vid proviantförrådet var hela tiden förlagd till en till stationens

matinrättning hörande proviantutlämningsbod. Denna proviantutlämningsbod,

som, inrättad med stöd av ett kungl, brev den 23 oktober 1915 och varit i

verksamhet alltsedan den 3 januari 1916, tjänar, enligt föreskrifterna för densamma,

syftet att tillhandahålla flottans personal vissa förnödenheter till självkostnadspris.

De med bodens verksamhet förenade omkostnaderna — däribland

avlöning till personalen — täckas genom ett mindre procentuellt tillägg å

priserna på de i hoden tillhandahållna varorna. Uppenbart är emellertid, att

•Tonsson, dels med hänsyn till innehållet i anställningskontraktet och dels med

hänsyn till förhållandena i övrigt, måste betraktas såsom statsanställd, och att

den till honom utgående lönen utgjorts av statsmedel. I likhet med övriga å

flottans station i Stockholm anställda, har Jonsson fått sin avlöning uträknad

och utskriven å avlöningslistor å stationens kassakontor samt utbetalad genom

detsamma. Den omständigheten, att proviantutlämningsboden sedan levererar

sitt överskott till kronan, är ett förhållande, som icke har någon betydelse för

bedömandet av Jonssons ställning till kronan. Det är också att märka, att

Jonsson ej sökt befattningen vid proviantutlämningsboden utan blivit kommenderad

dit från sin tidigare befattning.

Rörande anledningen till Jonssons uppsägning från den senast innehavda

tjänsten får jag hänvisa till stationsbefälhavarens skrivelser till kungl, marinförvaltningen

den 9 oktober 1929 och 23 januari 1930, vilka äro av följande

lydelse:

''Till kungl, marinförvaltningen.

Den 29 februari 1924 anställde stationsbefälhavaren dåvarande daglönaren

i matinrättningen C. G. II. Jonsson såsom månadslönare i proviantförrådet från

och med den 1 mars samma år. Jonsson avsågs att tjänstgöra såsom kassör i

den proviantutlämningsbod, varifrån jämlikt RM I § 352 mom. 2 ''envar flottan

tillhörande person, som icke åtnjuter naturaportion, äger rätt att, därest stationsbefälhavaren

prövar så kunna ske, för sig och eget hushåll utbekomma

artiklar från proviantuppbörd mot ersättning efter taxa, som fastställes av

stationsbefälhavaren, dock under villkor att kronans rätt och fördel icke i något

avseende härigenom trädas för när’. Härom stadgas även i § 22 av avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare m. fl. av den 20 maj 1927. (SFS

nr 170/27).

Denna proviantutlämningsbod trädde i verksamhet den 3 januari 1916 med

stöd av kungl, brev den 23 oktober 1915 och har sedan — förutom under någon

kortare tid, då densamma på grund av ransoneringsföreskrifter ifråga örn vissa

av de varor, som där utlämnades, måst stängas, — varit i gång till personalens

tjänst. Omsättningen inom boden ökades för varje år intill dess 1925 års försvarsorganisation

genomfördes. Följderna av denna organisation — framför allt

överförandet till övergångsstat av en stor del av personalen — har börjat återverka

på proviantbodens omsättning. Av det stora antalet underofficerare, som

överförts till övergångsstat, hava en stor del utflyttat från staden eller flyttat

till förstäderna, vilket medfört, att det för dem icke längre kunde vara förenat

med någon större fördel att begiva sig till proviantboden å Skeppsholmen för

att handla. Till följd härav har — såsom sagts — proviantbodens omsättning

minskats och den kan icke längre bära den utgift av 400 kronor per månad,

som utgör avlöningen till den nuvarande kassören därstädes. Då villkoret för

proviantbodens fortsatta verksamhet måste vara, att inkomster och utgifter

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6sami. 21 haft. (Nr 31—36.) 498 si 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 36.

skola gå ihop, har stationsbefälhavare!! sett sig nödsakad att uppsäga månadslönaren

Jonsson från hans anställning med utgången av december månad 1929

för att genom anställande av en månadslönare med betydligt lägre avlöning

minska utgifter för proviantboden.

Jonsson kan icke beredas annan anställning vid härvarande station.

Enligt härvid fogade tjänsteförteckning har Jonsson den 31 december detta

år varit anställd vid försvarsväsendet i sammanlagt 20 år 1 månad 27 dagar,

därvid vid kustartilleriet i 4 år och vid flottan i 16 år 1 månad och 27 dagar.

På grund av det anförda har jag anmodat stationsintendenten att upprätta

uträkning å avskedsersättning till Jonsson, vilken uträkning här bifogas. Med

överlämnande av samtliga handlingar i ärendet får stationsbefälhavaren härigenom

hemställa, att kungl, marinförvaltningen ville jämlikt Kungl. Maj:ts

kungörelse den 15 januari 1926 angående förtidspension och avskedsersättning

åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen bereda Jonsson

avskedsersättning i enlighet med det gjorda förslaget med 6,800 kronor.

Stockholm den 9 oktober 1929.

C. F. Riben.

■Ernst Fr. Lindgren.’

''Till kungl, marinförvaltningen.

På grund av ämbetsverkets kommunikationsresolution den 10 innevarande

månad, D.nr 68 N/civ. 720/29, med anmodan att inkomma med närmare utredning

angående orsakerna till den minskade omsättningen i proviantboden vid

flottans härvarande station, som föranlett månadslönaren vid nämnda proviantbod

C. G. H. Jonssons entledigande, får jag anföra följande:

I min skrivelse till ämbetsverket den 9 oktober sistlidet år med framställning

om avskedsersättning för Jonsson har jag redan framhållit såsom min åsikt,

att överförandet till övergångsstat av en stor del av personalen förorsakat minskningen

i proviantbodens omsättning.

Av Stockholms station tillhörande personal överfördes på grund av den nya

försvarsorganisationen sålunda till övergångsstat 25 officerare och vederlikar

samt 140 underofficerare. Denna personal hade till största delen sin tjänstgöring

förlagd till Skeppsholmen. Yad särskilt underofficerare beträffar, verkställde

dessa, alldenstund de på grund av denna sin tjänstgöring måste dagligen

vara å Skeppsholmen, själva sina uppköp, härigenom befriande sina hustrur

från en i många fall lång, onödig promenad dit. Härom kunde vem som helst

övertyga sig genom att se den mängd av underofficerare, som — särskilt å avlöningsdagar

— infann sig i proviantboden.

Sedan överföringen till övergångsstat trätt i kraft, förelåg icke längre för

dessa underofficerare någon tjänstgöring å Skeppsholmen och då i följd härav

en stor del av dem dels utflyttat till förstäderna och dels avflyttat från Stockholm,

inses lätt att de söka att på närmare håll — utan utgifter för spårvägseller

andra resor — skaffa sig de proviantartiklar de förut köpt å Skeppsholmen.

Icke mindre än 27 underofficerare hava avflyttat från Stockholm.

Givetvis har förlusten av en så stor kundkrets menligt inverkat på proviantbodens

omsättning och i följd därav även på den inkomst, som skall bestrida

bodens omkostnader.

Upplysningsvis får jag därjämte meddela, att årsomsättningen i proviantboden

för nedan nämnda år var:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 36<

19

1923 .............................. kronor 142,704: 29

1924 .............................. » 142,365: 74

1925 .............................. » 162,686: —

1926 ............... > 137,259:82

1927 .................... » 118,492:56

1928 .............................. » 124,434: 11

På grund av vad här ovan anförts får jag såsom min mening framhålla, att

orsaken till den minskade omsättningen i proviantboden är en följd av den nya

försvarsorganisationens genomförande. Remissakten återgår.

Stockholm den 23 januari 1930.

C. F. Fibén.

tErnst Lindgren.''

Till skrivelsen av den 9 oktober 1929 var fogat följande:

''Förslag

till beräkning av avskedsersättning åt

månadslönaren vid proviantförrådet Carl Gustaf Heribert Jonsson.

Den 26 mars innevarande år uppnådde Jonsson en levnadsålder av 41 år och

innehar vid anställningens upphörande den 31 december 1929 en sammanlagd

anställningstid i statens tjänst av 19 år 1 månad och 8 dagar (bil. 5). Arbetsförtjänsten

per månad utgör 400 kronor (bil. 8).

Jämlikt § 6 i SFS nr 10/1926 skulle Jonsson tillkommande avskedsersättning

beräknas enligt följande grunder:

för varje helt års anställning intill 15 års anställning ett ersättningsbelopp

motsvarande en månads arbetsförtjänst (15 X 400) kronor 6,000

för varje helt års anställning därutöver ett ersättningsbelopp motsvarande

två månaders arbetsförtjänst (4 X 800) ,.... ...... » 3,200

= Kronor 9,200

Som Jonsson är hänförbar till grupp II av i SFS nr 10/26 omförmäld personal

och för under denna hänförlig löntagare enligt ovannämnd § avskedsersättning

icke må utgå med högre belopp än 6,800 kronor är Jonsson berättigad

till avskedsersättning med sistnämnda belopp, 6,800 kronor.

Säger: Sextusenåttahundra kronor.

Stockholm den 4 oktober 1929.

Louis Renner.’

Av vad sålunda anförts torde tydligen framgå, att såväl stationsbefälhavaren

som Jonsson vid verkställande av uppsägning av berörda kontrakt varit av den

uppfattningen, att avskedsersättning skulle utgå vid Jonssons frånträdande av

sin tjänst. I motsatt fall torde möjligen annan tjänstgöring kunnat beredas

Jonsson vid proviantförrådet, där Jonsson kontraktsenligt hade sin anställning,

och av vilket förråd den omnämnda försäljningsboden endast utgjorde en obetydlig

detalj. Hade annat arbete ej kunnat beredas Jonsson, torde detta uteslutande

fått tillskrivas de indragningar, som var en följd av 1925 års härordning,

och Jonsson följaktligen varit berättigad till den avskedsersättning,

som riksdagen avsåg skulle utgå till de övertaliga civila löntagarna vid armén

och marinen.

Stationsbefälhavarens framställning föranledde emellertid ej någon marinförvaltningens

åtgärd. Anledningen därtill syntes huvudsakligen ha varit att.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 36.

enligt marinförvaltningens uppfattning, Jonsson varit anställd för verksamhet

vid proviantutlämningsboden och hans avlöning bestritts från inkomsterna av

bodens rörelse.

Av vad tidigare här anförts torde emellertid framgå, att Jonsson måste jämställas

med vilken som helst annan månadslönare vid marinen och att hans

avlöning utgått av statsmedel även örn dessa statsmedel härflyta från inkomst

av försäljningsboden. Antag t. ex. att boden under Jonssons anställningstid

av någon anledning måst upphöra omedelbart och utan att han hunnit uppsägas

kontraktsenligt tre månader dessförinnan eller lämnat underskott. Skulle han

då på grund av att boden icke lämnade någon avkastning gått miste om avlöning

under tiden. Naturligtvis icke, utan avlöningsmedlen hade fått tagas

från andra kronans medel.

Efter erhållen del av marinförvaltningens beslut vände Jonsson sig i underdånighet

till Konungen för att få sin sak prövad, därvid han i huvudsak

åberopade de skäl, som av stationsbefälhavaren anförts. Kungl. Majit lämnade

emellertid framställningen utan bifall.

Senare har Jonsson genom rättegång vid Stockholms rådhusrätt sökt hävda

sin rätt, men enär Jonsson erhållit avsked från den innehavda befattningen vid

marinen först från och med utgången av år 1929, ansåg rådhusrätten honom ej

berättigad till avskedsersättning enligt kungl, kungörelsen den 15 januari 1926.

Jonsson har nu kommit i en synnerligen prekär belägenhet. Allt sedan sitt

avskedande har han varit arbetslös, och trots stora ansträngningar har han ej

lyckats erhålla någon anställning, vilket i viss mån torde bero på att han, som

närslutna läkareutlåtande utvisar, lider av kronisk ledgångsreumatism troligen

ådragen under militärtjänstgöringen. Han och hans familj, bestående av hustru

och fyra barn, hotas nu därför av nöd eller äro hänvisade att vända sig till den

allmänna fattigvården.»

Utskottets Enligt utskottets mening synas vissa skäl vara anförda till stöd för den i

yttrande. m0ti0nen gjorda framställningen. Då utskottet emellertid icke haft tillfälle att

ingå på en närmare undersökning av densamma, har utskottet icke funnit tillrådligt

att nu tillstyrka bifall till motionen. Utskottet har dock ansett sig böra

föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att den av motionären

berörda frågan måtte av Kungl. Majit upptagas till förnyad behandling.

Utkottet får alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av herr Anderssons i Igelboda

förevarande motion (lii 72) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit måtte till förnyad behandling upptaga frågan

rörande avskedsersättning åt förre månadslönaren C. G. H.

Jonsson.

Stockholm den 10 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYAENZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 32.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:86 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn avskedsersättning åt förre månadslönaren C. G. H. Jonsson. a1 i texten