Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931 1932 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

1931-03-10 · 80 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 76 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:4, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931 1932 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931 1932

av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel,

innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

(l:a avd.)

I. DEPARTEMENTET.

l:o) I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1931 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932

har Kungl. Majit i avseende å fjärde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma

dag) föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .........

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag .......................................

Arvoden till registrator i departementet samt till viss

personal å kommandoexpeditionerna ..............................

kronor 189,600: —

» 24,340: —

» 43,260: —

Förslagsanslag kronor 257,200: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag..................................................... kronor 14,500:

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 2 <5,440

kronor, med 3,740 kronor till 271,700 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 6 8 av

statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar en ökning av anslagsposten till avlöningar

åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. å kansliavdelningen från 23,280

kronor till 24,340 kronor för beredandet av avlöning såsom extra ordinarie

Departe
mentet.

[1°)-]

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 4 haft. (J\r 4.)

404 31 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i departementet.

[2-]

tjänstemän åt två befattningshavare, vilkas avlöning tidigare utgått från den

för extra befattningshavare, renskrivning m. m. upptagna anslagsposten.

Samtidigt har det för avlöningar å övergångsstat upptagna beloppet,

19,300 kronor, kunnat minskas till 14,500 kronor, enär innehavaren av en

utav de på denna stat uppförda förste kanslisekreterarebefattningarna kommer

att efter uppnådd pensionsålder avgå under budgetåret 1931/1932. Anslaget

till departementet, som för innevarande budgetår är upptaget med 275,440

kronor, har nu av Kungl. Maj:t föreslagits att utgå med 271,700 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tj än steman, förslagsanslag

............................................................ kronor 189,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. å kansliavdelningen, förslagsanslag.

.......................................................... » 24,340: —

Arvoden till registrator i departementet samt

till viss personal å kommandoexpeditionerna

.................................. > 43,260: —-

Förslagsanslag kronor 257,200: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............................. kronor 14,500: —

b) minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu

275,440 kronor, med 3,740 kronor till 271,700 kronor.

2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning rörande anslag till dyrtidstillägg

åt befattningshavare i departementet (punkt 2) kommer utskottet

framdeles att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen

anmäla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Staliutskottets utlåtande Nr 4.

3

II. LANTFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m,

3:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 3) hemställer utskottet, Arméförvalt
ningen.

att riksdagen må, med godkännande av vid statsrådsproto- [3.]

kollet över försvar särenden den 3 januari 1931 fogat förslag till

stat för arméförvaltningen, att tillämpas under budgetåret

1931/1932, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie

förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp,

532,668 kronor.

4:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag (punkt 4) hemställer ut- Arméfor.

vattningens

sköttel, verksamhet.

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av arméförvaltningens

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

32,900 kronor.

5/o) Beträffande Kungl. Majlis förslag rörande anslag till avlöning åt Avlöning till

personal vid staber och truppförband m. fl. (punkt 5) ävensom de av 0vjf

herrar E. Berling och K. Bergström i Hälsingborg väckta motionerna 1:12 truppförband

och II: 35 samt herr E. Anderssons i Stockholm motion lii 253 kommer ”*''

utskottet framdeles att avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härmed för lö,J

riksdagen

anmäla.

6:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6) att minska ordinarie Avlöning till

förslagsanslaget till avlöning till personal å övergångsstat vid armén, nu

6,200,000 kronor, med 400,000 kronor till 5,800,000 kronor. stat vid

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 24 och 25. armén.

Till grund för Kungl. Majits anslagsäskande ligger följande beräkning av

kostnaderna för avlöning till personal å övergångsstat vid armén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

...

Antal

i

Antal

beställnings-

beställnings-

havarc

ha vare

frivilligt

tvångsvis

frivilligt

tvångsvis

Militär personal.

överförda, jöverförda.

överförda.

överförda.

Officerare.

Civilxnilitär personal.

Överstar.........

_

6

Regementsläkare.....

i

2

Överstelöjtnanter.....

i

4

Fältveterinär.......

i

Majorer.........

4

19

Bataljonsläkare .

—

i

Kaptener (ryttmästare) . .

83

217

Regements veterinär ....

—

i

Löjtnanter........

109

91

Bataljonsveterinärer ....

2

3

Underlöjtnanter och. fän-

Fortifikationskassör ....

_

1

rikar..........

11

7

Departementsskrivare . . .

—

4

Tygs tovare, tyghantverkare,

Underofficerare.

hantverkare, vapenhant-

Förvaltare.......

2

16

verkare.........

9

13

Fanjunkare (styckjunkare,

Förrådsvaktmästare ....

—

6

musikfanjunkare, musik-

styckjunkare)......

34

303

Sergeanter (musiksergeanter)

119

331

■

Löner m. m. till ovanstående beställningshavare, förslagsvis.......kronor 5 800 000:_

Utskottets Under erinran att enligt 1928 års riksdags uttalande från ifrågavarande

yttrande. ansiag skola, förutom löner, bestridas jämväl kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten

samt rese- oell traktamentsersättningar vid vederbörande

beställningshavares inställelse till och avgång från tjänstgöring, får utskottet

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning

till personal å övergångsstat vid armén, nu 6,200,000

kronor, med 400,000 kronor till 5,800,000 kronor.

Avskedserning

åt övertalig

''personal

vid armén.

[7-]

7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till bestridande

av kostnaderna för avskedsersättning åt övertalig personal vid armén för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer å sid. 25—27 av statsrådsprotokollet.

Motion. Uti en av herr E. Andersson i Stockholm inom andra kammaren väckt

motion (nr 254) har hemställts, att riksdagen vid behandling av frågan örn

anslag till avskedsersättning åt övertalig personal vid armén och marinen

måtte besluta, att bestämmelserna i Svensk författningssamling nr 10 år 1926

skola gälla intill den 30 juni 1932.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande.

»På förslag av statsutskottet uttalades vid 1930 års riksdag, att antalet

arbetare vid armén och marinen borde regleras före den 30 juni 1931 och

att någon ytterligare förlängning av giltighetstiden för bestämmelserna örn

avskedsersättning och förtidspension icke skulle komma ifråga.

Ett genomförande av detta uttalande synes emellertid medföra, att vissa

arbetare, som även någon tid efter den 1 juli skulle kunna beredas arbete,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets xitlåtande Nr 4.

5

före nämnda dag måste avskedas, för att de skola erhålla den ersättning

eller pension, som på grund av orsakerna till avskedandet enligt nu gällande

bestämmelser tillkommer dem. Ett sådant förtidspensionerande av arbetare

före den tid, som eljest vore nödvändigt, endast för att bestämmelserna

skola upphöra att gälla, synes omotiverat. Det torde få anses mer förenligt

med statens intressen, att avvecklingen av arbetarantalet sker allt efter som

arbetena bliva slutförda. Ett förlängande av giltighetstiden kan icke medföra

några nackdelar för kronan, ty det torde icke kunna räknas med fler

avskedanden på grund av bestämmelserna, helst som varje fall enligt tidigare

riksdagsbeslut skall göras till föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

För undvikande av att ett betydande antal arbetare nu avskedas före den

1 juli 1931 bör ifrågavarande bestämmelsers giltighetstid förlängas ytterligare

ett år. Avskedanden äro nu ställda i utsikt bland annat vid flottans varv.

Därest bestämmelserna fortfarande få gälla, kan en del avskedanden enligt

vad jag erfarit uppskjutas och, med den naturliga avgång som alltid förekommer,

det antal, som avskedas med förtidspension och avskedsersättning,

minskas.»

Genom kungörelse den 15 januari 1926 (nr 10) hava föreskrifter med- Kungl Majis

delats angående förtidspension och avskedsersättning åt vissa till följd av 9

den under år 1925 beslutade nya försvarsorganisationens genomförande övertaliga

civila löntagare vid armén och marinen. Enligt § 2 mom. 5 i kungörelsen

skall från rätt till förmån, varom här är fråga, undantagas sådan

löntagare, vilkens avgång ur tjänst icke ägt rum förrän efter den 30 juni

1929. Beviljad avskedsersättning skall enligt § 7 i kungörelsen utbetalas

på en gång vid löntagarens avgång från anställningen, i den mån ersättningen

ej överstiger en tredjedel av det i kungörelsen för vederbörlig personalgrupp

fastställda maximibeloppet. Överskjutande ersättningsbelopp

intill en tredjedel av maximibeloppet utbetalas ett år efter avgången och

återstående belopp två år efter avgången, dock att uppskov med utbetalning

av belopp, som understiger 100 kronor, icke skall äga rum. Ärenden

rörande avskedsersättning handläggas och avgöras, vad angår armén tillhörande

personal, av arméförvaltningens civila departement jämte det departement

i arméförvaltningen, till vars förvaltningsområde de arbetsuppgifter,

vilka ålegat vederbörande löntagare före avskedet, närmast varit att

hänföra, samt i fråga örn personal, tillhörande marinen, av marinförvaltningen.

Vid 1929 års riksdag förelåg till prövning ett motionsvis framställt förslag

örn beviljande av förtidspension eller avskedsersättning at övertaliga

civila löntagare vid armén och marinen jämväl i sådana fall, då avgång ur

tjänsten ägt rum efter den 30 juni 1929. På sätt närmare inhämtas av riksdagens

skrivelse i ämnet (nr 186), medgav riksdagen, att även löntagare,

vilken avskedades efter sistnämnda tidpunkt men före den 1 juli 1930, finge

beredas förtidspension eller avskedsersättning, dock med iakttagande av, att

varje uppkommande spörsmål örn sådan förmån skulle underkastas Kungl.

Maj:ts prövning. I anledning av detta riksdagens beslut meddelade Kungl.

Majit genom brev den 6 juni 1929 vissa bestämmelser i ämnet,

I 1930 års statsverksproposition föreslog Kungl. Majit riksdagen att till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

bestridande av kostnaderna för avskedsersättning åt övertalig personal vid

armén för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

I samband med behandlingen av denna anslagsfråga upptog riksdagen till

prövning tvenne inom riksdagen väckta motioner.

Den ena av dessa motioner (II: 23), vilken hade avseende å tillämpningen

av förenämnda kungörelse den 15 januari 1926, innefattade förslag därom,

att avskedsersättning och förtidspension skulle, enligt Kungl. Maj:ts beprövande,

kunna beredas övertaliga civila löntagare vid armén och marinen även

i sådana fall, då avgång ur tjänsten ägde rum under tiden 1 juli 1930—30

juni 1931. Riksdagen förklarade sig (i skrivelse nr 4, punkten 7) icke böra

motsätta sig ett bifall till motionen men uttalade samtidigt, att riksdagen

förutsatte, att ytterligare utsträckning av kungörelsens giltighet icke komme

att äga rum, utan att den slutliga regleringen av arbetarantalet slutfördes

före utgången av juni månad 1931. De av bifall till motionen föranledda

kostnaderna å här ifrågavarande anslag för budgetåret 1930/1931 beräknades

av riksdagen till 15,000 kronor.

I den andra motionen (II: 188) hade hemställts, att riksdagen för bestridande

av kostnaderna för avskedsersättning åt högst 55 av arméns äldre

furirer efter i motionen angivna grunder för budgetåret 1930/1931 måtte anvisa

ett belopp av 105,000 kronor eller hälften av den till 210,000 kronor

uppskattade totala kostnaden för ändamålet. Jämväl denna motion bifölls

av riksdagen.

I anledning av dessa beslut ökade riksdagen den i statsverkspropositionen

för avskedsersättning åt övertalig personal vid armén upptagna anslagssumman,

100,000 kronor, med (15,000 4- 105,000 =) 120,OCK) kronor. Anslaget

uppfördes alltså i riksstaten för budgetåret 1930/1931 med 220,000 kronor.

Genom brev den 13 juni 1930 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvaltningens

vederbörande departement att, därest civil löntagare vid armén under tiden

1 juli 1930—30 juni 1931 erhölle avsked från sin anställning och sådana

omständigheter vore för handen, att han jämlikt kungörelsen den 15 januari

1926 (nr 10) skulle hava varit berättigad till förtidspension eller avskedsersättning,

för den händelse avgången ur tjänst ägt rum före den 1 juli 1929,

härom göra anmälan hos Kungl. Maj:t. Vidare anbefallde Kungl. Maj:t

genom samma brev arméförvaltningens civila departement att från vederbörande

truppslagsinspektörer infordra förslag i fråga örn beviljande av avskedsersättning

åt vissa äldre furirer i enlighet med de grunder, som angivits

i den inom riksdagens andra kammare väckta motionen nr 188, ävensom

att med berörda förslag jämte eget yttrande inkomma till Kungl. Maj:t.

Sedan civila departementet till Kungl. Maj:t inkommit med utredning

angående avskedsersättning åt ifrågavarande äldre furirer, uppdrog Kungl.

Maj:t den 26 september 1930 åt civila departementet att i huvudsaklig överensstämmelse

med angivna riktlinjer meddela beslut angående tilldelning av

avskedsersättning åt vissa furirer, vilka avginge från beställning på stat

hösten 1930. Fastställd ersättning skulle utbetalas med halva beloppet vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

i

beställ ningshavarens avgång ur tjänsten och nied andra hälften ett år därefter;

dock ägde vederbörande chef, där så prövades lämpligt, medgiva hela

beloppets utbetalande på en gång vid beställningsliavarens avgång.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande

budgetår har arméförvaltningen i fråga örn anslag för här ifrågavarande ändamål

anfört följande.

Av de hos arméförvaltningen förda anteckningar framginge, att av redan

beviljade avskedsersättningar till övertaliga civila löntagare ett belopp av i

runt "tal 31,500 kronor beräknades komma att utbetalas under budgetåret

1931/1932. Härtill borde läggas visst ytterligare belopp för bestridande av

på samma budgetår belöpande del av de avskedsersättningar, som framdeles

komme att beviljas under nu löpande budgetår. För bedömande av storleken

härav saknades givetvis några fasta hållpunkter, men ville det synas

arméförvaltningen, som örn ett belopp av i runt tal 15,000 kronor,^ eller

samma belopp som det av 1930 års riksdag för innevarande budgetår beräknade,

skulle vara för ändamålet tillräckligt. Vidare erfordrades för bestridande

av de å budgetåret 1931/1932 belöpande kostnaderna för genom

riksdagens ovannämnda beslut medgiven avskedser sättning at vissa äldre

furirer ett belopp av förslagsvis 105,000 kronor.

Medelsbehovet under ifrågavarande anslag skulle alltså för budgetåret

1931/1932 komma att i sin helhet uppgå till (31,500 + 15,000+ 105,000=)

151,500 kronor eller avrundat 150,000 kronor.

Departementschefen har anslutit sig till arméförvaltningens förslag.

I förenämnda motion har förslag väckts att utsträcka giltigheten av kungörelsen

den 15 januari 1926 rörande avskedsersättning och förtidspension

till tiden efter utgången av juni månad 1931. Enligt införskaffade uppgifter

föreligger vid lantförsvaret dock ej något behov av en sådan åtgärd.

Vid marinen åter har giltighetstiden ansetts böra utsträckas på grund av

ifrågasatt omorganisation, och har för ändamålet av marinförvaltningen äskats

ett från 35,000 kronor till 55,000 kronor förhöjt anslag. Nämnda omorganisation

äger emellertid ej något samband med 1925 års försvarsbeslut. Enligt

utskottets mening synes anledning därför icke förefinnas till frångående av

den uppfattning i ämnet, som uttalats av 1930 års riksdag, nämligen att den

slutliga regleringen av arbetarantalet vid armén och marinen skulle slutföras

löre utgången av juni månad 1931. Utskottet har därför icke ansett skäl

föreligga att tillstyrka motionen.

På grund härav och då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) avslå herr Anderssons i Stockholm förenämnda motion

(11:254);

b) till bestridande av kostnaderna för avskedsersättning åt

övertalig personal vid armén för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bekryterings
kostnader.

[8.]

Utskottets

yttrande.

8:°) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att upptaga ordinarie

reservationsanslaget till rekryteringskostnader med oförändrat belopp 104,000

kronor.

Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till rekryteringskostnader

för budgetåret 1930/1931 har uppskattats till 153,000 kronor. Med

hänsyn till förefintlig reservation har emellertid anslaget i riksstaten för

nämnda budgetår upptagits med allenast 104,000 kronor. Detta belopp

jämte 49,000 kronor av förefintliga besparingar å anslaget eller tillhopa

153,000 kronor hava enligt av Kungl. Majit den 13 juni 1930 fastställd stat

fördelats på följande sätt:

Titel I. Rekryteringsmedel ................................................ kronor 140,000: —

Titel II. Kostnader för fria resor åt nyanställt eller avskedat

manskap vid vissa truppförband ...... » 13,000: —

Summa kronor 153,000: —

Beträffande medelsbehovet förbudgetåret 1931/1932 har arméförvaltningen

anfört följande.

Enligt verkställda beräkningar hade kostnaderna under anslaget för budgetåret

1929/1930 uppgått till 118,333 kronor 22 öre, därav 14,955 kronor 60

öre utgjorde kostnader för vissa resor. Vid ingången av budgetåret 1930/

1931 hade enligt tillgängliga bokföringsuppgifter förefunnits en reservation

å anslaget av 84,332 kronor 35 öre, därav vid truppförbanden såsom reservation

bokförts ett belopp av 76,122 kronor 65 öre.

Då utgiftsbelastningen_ under förevarande anslag för budgetåret 1928/1929

utgjort^ 118,946 kronor 57 öre eller alltså ungefär samma belopp som för

budgetåret 1929/1930, torde någon mera avsevärd stegring av utgifterna för

nästkommande budgetår knappast vara att förvänta, utan torde man kunna

räkna med, att ett belopp av omkring 125,000 kronor skulle visa sig tillräckligt.

På grund av förefintliga reservationer syntes emellertid hela detta belopp

icke behöva upptagas i riksstaten. Enligt vad förut nämnts, hade reservationen

å anslaget vid ingången av budgetåret 1930/1931 utgjort i runt tal

84,300 kronor. Örn härifrån droges det belopp av 49,000 kronor, som tagits

i anspråk vid uppgörandet av nu gällande stat, skulle alltså en reservation

av omkring 35,300 kronor vara att påräkna den 1 juli 1931. Härtill komme

eventuell reservation för innevarande budgetår. Då anslaget med hänsyn

till sin natur av reservationsanslag icke finge överskridas, syntes dock, för

mötande av eventuellt uppkommande oförutsedda behov av ökade medel för

rekryteringskostnader, försiktigheten bjuda, att icke hela reservationen toges

i anspråk, utan finge arméförvaltningen föreslå, att för budgetåret 1931/1932

anlitades förslagsvis 21,000 kronor. Härutöver erforderliga medel (125,000—

21,000 =) 104,000 kronor eller samma belopp som för nu löpande budgetår

skulle alltså behöva anvisas å riksstaten.

Mot vad arméförvaltningen föreslagit i fråga örn detta anslags beräkning,

har departementschefen icke haft något att erinra.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga

ordinarie reservationsanslaget till rekryteringskostnader

med oförändrat belopp, 104,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

9:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 9) bern- ^Avskeds-^

ställer utskottet,

att riksdagen ina minska ordinarie förslagsanslaget till avskedspremier

m. m., nu 130,000 kronor, med 15,000 kronor till

115,000 kronor.

10;o) Uti en av herr A. Nulander inom första kammaren väckt motion Motion

(nr 151) har hemställts, att riksdagen måtte fatta beslut örn dels att den år ,.

1925 beslutade reservstatsorganisationen omedelbart måtte börja uppsättas organisaeller

åtminstone att vakanserna i den äldre reservstaten återbesättas, dels

att utfärda sådana bestämmelser, att Kungl. Maji kan på ansökan bevilja

officer, som fyllt antingen minst 42 eller 45 ar och kan tillgodoräkna sig

minst 22 respektive 25 tjänsteår, rätt att avga från aktiv tjänst och kvarsta

som lönlös i regemente eller kår med bibehållen rätt att enligt nu gällande

författningar komma i åtnjutande av pension med fyllnadspension.

Till stöd för sin framställning bär motionären anfört följande:

»Betydelsen av ett på sunda principer uppbyggt befordringssystem för de

efter genomförandet av 1925 års härordning a aktiv stat kvarstående militära

befattningshavarna torde icke kunna överskattas.. Det sattes i utsikt

att den nya försvarsorganisationen skulle medföra örn icke gynnsammare så

i varje fall icke sämre befordringsmöjligheter för den aktiva befälskåren.

Det sätt, på vilket den år 1925 beslutade kaderminskningen genom överföring

av officerare och underofficerare från aktiv stat till övergångsstat

skedde, har emellertid medfört, att befordringsutsikterna för den kvarstående

aktiva personalen blivit i allra högsta grad försämrade. Såsom nedan visas

äro missförhållandena i detta avseende så stora, att de i hög grad måste

komma att inverka på tjänstgöringsförhållandena m. m. Att de tröstlösa

befordringsförhållandena icke kunna bidraga till att stimuleia vare sig arbetsglädjen

eller intresset för tjänsten är utan vidare uppenbart......

Det torde ligga i statsmakternas intresse att i den män det ar möjligt

snarast borteliminera de rådande missförhållandena beträffande befordringsväsendet.

Så synes också kunna ske utan att föregripa den utredning

rörande försvaret, som 1930 års försvarskommission kan komma att framlägga,

och utan att i nämnvärd grad betunga statsverket.

I samband med övergången till 1925 års härordning uppgjordes av chefen

för generalstaben förslag för att åstadkomma jämnare befordringsförhållanden

och samtidigt en i hög grad önskvärd föryngring inom de högre officersgraderna.

Förslaget, som blev i princip av Kungl. Maj: t godkänt, innebar

att medelbefordringsåldern borde vara för befordran till överste 48, till

överstelöjtnant 4G och till major 44 år. Vad kompaniofficersgraderna beträffade

borde man utgå ifrån, att varje därtill lämplig och kompetent officer

komme att vinna befordran till kapten efter uppnådda 15 tjänsteår, vilket

motsvar ungefär 37 levnadsår. . , oin

Dessa siffror hava emellertid i praktiken visat sig fullständigt ohaiibara.

Under år 1929 och de första månaderna av 1930 utnämndes 38 majorer, av

vilka endast 7 erhållit majors lön. Avgången från aktiv stat är synnerligen

ringa och utgjorde antalet inom majors oell högre grader avgångna under

år 1930 endast 5. Den beräknade motsvarande siffran utgör 12 för år 1931

och 13 för år 1932. En beräkning ger vid handen, att av de 38 ovannämnda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

majorerna viel utgången av år 1932 komma att kvarstå 21, som ännu icke

erhållit majors lön. Medelbefordringsåldern för dessa majorer utgör 47—48

år. För överstelöjtnanter och överstar var medelbefordringsåldern år 1930

48 resp. 49 år, men kunna dessa siffror under år 1932 beräknas komma att

stiga till 50 resp. 51 år.

De av Kungl. Majit beräknade medelbefordringsåldrarna för regementsofficerare

komma således att avsevärt stiga och torde år 1932 komma att

utgöra viel befordran till överste 51 i stället för 48 år samt för överstelöjtnant

49 i stället för 46 och för major 47 i stället för 44 år.

lief or dringsf erhällan demi för äldre subalternofficerare ställa sig ännu bedrövligare.

Inom armén _ humös. vid 1930 års början icke mindre än 87

officerare, ^ ilka efter 15 års tjänstetid i subalterngraden utnämnts till

kaptener i vederbörliga regementen utan att hava erhållit kaptens lön.

Av dessa erhöllo under år 1930 endast 11 kaptens lön. Under 1931 kunna

sannolikt ej mera än 19 och under 1932 27 beräknas få kaptenson, varför

i _ slutet av 1932 fortfarande komma att kvarstå 30 stycken av ovannämnda

87 subalternofficerare med löjtnants lön och detta vid en medelålder av 40

år. Därest ändring i nu radande förhållanden icke sker, kommer emellertid

antalet subalternofficerare med minst 15 års tjänstetid att vid slutet av år

1932 hava stigit till omkring 200. Detta utgör om något ett talande bevis

för det fullständigt ohållbara i den nuvarande situationen. Det kan ifrågasättas,

om de sämst ställda å aktiv stat varande subalternofficerare under

nuvarande befordringsförhållanden ens kunna beräknas att komma i åtnjutande

av kaptens lönegrad före uppnådd pensionsålder oell således måste

avgå med löjtnants pension.

Antalet surnumerära fänrikar utan lön eller arvode utgjorde inom armén

den 1 juni 1929 29 stycken och den 1 juni 1930 icke mindre än 77 stycken.

Sålunda måste nästan varje officersaspirant räkna med att efter vunnen

officersbefordran i regel gå lönlös minst ett år, vilket förutsätter att ingen

kan bliva officer utan att anlita egna ekonomiska resurser.

Det kan icke anses rimligt eller lämpligt, att staten i sin tjänst under

mångå år utnyttjar ett stort antal unge män utan någon som helst ersättJiing_,

ej heller, att én äldre subalternofficer icke skall hava utsikt att inom

rimlig tid komma i åtnjutande av kaptens lön.

Arméns framtida duglighet torde i hög grad bero på officerskårens fortsatta

intresse för tjänsten samt på dess plikttrohet och ansvarskänsla. Även

örn statsmakterna med fullt fog kunna räkna härpå synes i gengäld härför

rättvisan kräva, att snara åtgärder vidtagas för att åstadkomma lättnader

i befordringsläget.

Av det ovan sagda framgår, att de ansvariga militära myndigheterna efter

genomförande av 1925 års härordning icke kunnat ens tillnärmelsevis följa

den uppgjorda normalplanen för befordringarna. Tillämpandet av den beräknade

medelbefordringsåldern för officerare har endast kunnat ske vid ett

tillfälle — nämligen då härordningen trädde i kraft den 1 januari 1928. Det

synes uppenbart, att enda möjligheten till att i någon mån upprätthålla planen

med en viss medelbefordringsålder är att åstadkomma en snabbare avgång

från aktiv stat än vad som är möjligt under nuvarande förhållanden.

Detta kan tänkas ske dels genom ett uppsättande av den år 1925 beslutade

reservstaten och dels genom en ändrad tillämpning av nu gällande bestämmelser

för den militära personalens pensionering, så att möjlighet herodes

att lämna den aktiva tjänsten före inträdet i pensionsåldern.

Beträffande den beslutade reservstatsinstitutionen må följande framhållas:

Tillsättandet av den i 1925 års härordning bestämda reservstaten, vilken

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

11

bland annat upptager 308 officersplatser, bär ännu icke tagit sm början ej

heller hara de vakanser besatts, som under de senare åren uppstått i den

år 1914 upprättade reservstatsorganisationen. Såsom skäl härför har framhållits

den rikliga tillgången på officerare på övergångsstat. Antalet officerare

på den äldre reservstaten oell övergångsstaten utgjorde år 1928, dä

övergångsstaten hade sin största omfattning, 823. Siffran har sedan snabbt

nedgått och beräknas vid 1934 års utgång hava sjunkit till endast 390 officerare,

varav endast omkring 25 på 1914 års reservstat och återstoden pa

övergångsstat. Då antalet officerare på den äldre reservstaten och övergångsstaten

därefter automatiskt ytterligare kommer att nedgå, har det ovan

angivna skälet mot att genast uppsätta den beslutade reservstaten forlorat

sin aktualitet. . , . , , .

Chefen för generalstaben gjorde i skrivelse den 9 april 192J framställning

örn att den år 1925 beslutade reservstatsorganisationen måtte successivt

genomföras med början under budgetåret 1930/1931. Bland skälen härför

framhölls bland annat, att en reservstat icke kan uppsättas inom loppet av

ett fåtal år, utan måste härför beräknas en tidsperiod av omkring 10 år

samt att befälstillgången å den äldre reservstaten och övergångsstaten kommit

att minskas hastigare än som beräknats. Vidare erinrades örn, att reservstaten

komme att utöva ett gynnsamt inflytande på avgången från aktiv stat

och därmed förbättra befordringsförhållandena för den aktiva befälskaren.

Departementschefens på generalstabschefens förslag grundade äskande örn

uppsättande av denna reservstat blev emellertid av förra årets riksdag avslaten.

Nu framgår av vad som ovan anförts, att alla skäl tala för ett skyndsamt

påbörjande med att uppsätta den ar 1925 beslutade reservstaten. ^

Beträffande den senare möjligheten att ordna en snabbaie avgang fran

aktiv stat genom att viss personal skulle medgivas tillstånd att himna militärtjänsten

före pensionsåldern framhalles följande. ^ _

De nuvarande pensionsbestämmelserna föreskriva 30 tjenste- och 50 levnadsår

för bekommande av kaptens pension och fyllnadspension. Bestämmelserna

skulle med fördel kunna omarbetas i sådan riktning, att officer och

underofficer, som uppnått antingen minst 42 eller 45 års ålder och innehar

minst 22 respektive 25 tjänsteår på ansökan kunde av Kungl. Majit beviljas

tillstånd att avgå från aktiv tjänst och såsom lönlös kvarstå i regemente

eller kår intill fyllda 50 år. Skyldigheten att under hela denna tid erlägga

stadgade pensionsavgifter bibehålies, varefter den sökande vid inträdet i den

ordinarie pensionsåldern skulle behålla rätt att komma i åtnjutande av pension

och fyllnadspension enligt nu gällande bestämmelser. _

Under nuvarande förhållanden tvingas en militär befattningshavare, som

icke kan räkna med befordran till högre grad, att flera år kvarstå i tjänst

enbart för att uppfylla fordringarna för erhållande av pension. Hans kvarstannande

i tjänst omöjliggör varje uppflyttande i högre lönegrad av alla

dem, som stå efter honom. Det ligger i sakens natur, att dessa förbigångna

befattningshavare icke kunna bibehålla samma intresse förtjänsten som tidigare,

och att de, måhända med ett visst åsidosättande av tjänstens krav,

söka'' förbereda en existensmöjlighet inom något annat verksamhetsområde

före inträdet i pensionsåldern. Funnes möjlighet för denna personal att —

örn tillfälle till annan verksamhet erbjöde sig före den ordinarie pensionsåldern

•— avgå från militärtjänsten med bibehållen möjlighet att erhålla pension,

skulle detta således innebära en stor fördel för såväl försvaret sorn för

den enskilde. ..... . . li i.

En dylik anordning innebär icke någon förtidspensionering oell kail icke

heller i nämnvärd grad inverka på staten för arméns pensionskassa. SkillHaden

i löneklass mellan den, som på detta sätt avgår fran aktiv tjänst, och

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Arméns

reservstater.

[10.]

12 Statsutskottets utlåtande Nr 4,

den som efter denne övertager lönen, medför en faktisk besparing för statsverket.

Den höjda medelbefordringsåldern har medfört ett efter hand alltmer

ökat antal ^ löntagare inom den högsta löneklassen av respektive lönegrader

med ty åtföljande ökade utgifter för statsverket. Såsom ett exempel

härpå kan anföras, att den verkliga kostnaden för löner till å stat upptagen

personal vid Alvsborgs regemente utgjorde under budgetåret 1929/1930

548,672 kronor 35 öre mot en enligt 1925 års härordning beräknad utgiftsstat

för detta ändamål av 495,162 kronor, alltså en merkostnad av 53,510

kron oi 35 öie enbart för detta regemente. En sänkning'' av medelbefordrin°’såldern

kommer däremot att medföra en sänkning av lönestaten.

Tid sist må erinras örn att en på detta sätt avgången personal alltjämt

kvarstår såsom en vid mobilisering disponibel kvalificerad befälstillgång.

^. H/5 ovan angivna åtgärderna torde kunna medföra åtminstone någon förbättring

i de rådande dåliga befordringsförhållandena inom armén.»

Med hänsyn till nu rådande mindre gynnsamma befordringsförhållanden

för arméns personal vill det synas utskottet som örn vissa skäl talade för

vidtagande av åtgärder i den av motionären angivna riktningen. Vad särskilt

beträffar frågan örn återbesättande av de vakanta reservstatsbeställningarna,

vill utskottet erinra örn att vid 1930 års riksdag förslag i sådant hänseende

framlades av Kungl. Majit. Riksdagen ansåg emellertid, att för det dåvarande

något återbesättande av de i staten upptagna reservstatsbeställningarna

icke borde äga rum. Sedermera har en utredning rörande försvarsväsendet

i dess helhet igångsatts och frågan örn reservstaten torde bliva föremål för

bedömande i samband med denna utredning. Utskottet förväntar emellertid,

att, för den händelse det skulle visa sig önskvärt att återbesätta reservstatsbeställningarna

eller i övrigt vidtaga åtgärder i av motionären angiven

riktning, framställning i sådant hänseende kommer att göras, oberoende av

huruvida den försvarskommissionen anförtrodda utredningen hunnit avslutas.

Med hänsyn till vad salunda anförts, har utskottet icke ansett anledning

föreligga att föreslå riksdagen att för närvarande vidtaga särskilda åtgärder

i ärendet.

Utskottet hemställer alltså,

att herr A. Nylanders förevarande motion (I: 151) icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Illo) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att dels godkänna

de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 3 januari 1931 fogade

förslag till stater för officerare och underofficerare å reservstat vid armén

samt för fältläkarkårens reservstat, att gälla för budgetåret 1931/1932,

dels medgiva, att personal, som med rätt till pension under budgetåret

1931/1932 avgår från arméns reservstater, må under sin återstående livstid

uppbära pension av statsmedel med de i förenämnda kungörelse den 18

juni 1925 (nr 289) angivna belopp,

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater, nu

690,000 kronor, med 9,000 kronor till 681,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 30—32.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

13

På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 127 till 1925 års riksdag

beslöt riksdagen vidtagandet av provisorisk löne- oell pensionsreglering

för reservstatspersonalen, att träda i tillämpning från oell med den 1 juli

1925.

Genom kungörelse den 18 juni 1925 (nr 289) angående ändrad lidelse i

vissa delar av förordningen den 5 november 191o angående arméns leservstater

m. m. bar Kungl. Majit i enlighet med riksdagens beslut utfärdat

ändrade bestämmelser rörande reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförhållanden,

att gälla till och med den 30 juni 1926. Dessa bestämmelser

hava sedermera givits förlängd giltighet, senast enligt kungörelsen den

13 juni 1930 (nr 207) för tiden till och med den 30 juni 1931.

Ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater hav, på grundval av

den sålunda beslutade provisoriska löne- och pensionsregleringen, i riksstaten

för budgetåret 1930/1931 upptagits med 690,000 kronor och beräknats

sålunda:

löner ..........................................

avlöningstillägg .........................

tjänstgöringstraktamenten..........

rese- och traktamentskostnader

pensioner....................................

............ kronor 232,800: —

............ » 25,000: —

............ » 25,000: —

............ » 9,100: -

......... > 397.790: -

Summa kronor 689,690: —

eller, i avrundat tal, 690,000 kronor.

Kungl. Majit har för budgetåret 1931/1932 i enlighet med ett av arméförvaltningen

framställt förslag äskat ett anslag av 681,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,

får, under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående

punkt anfört rörande återbesättandet av beställningarna på reservstat, hemställa,

att riksdagen må,

a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 3 januari 1931 fogade förslag till stater för officerare och

underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkarens

reservstat, att gälla för budgetåret 1931/1932,

b) medgiva, att personal, som med rätt till pension under

budgetåret 1931/1932 avgår från arméns reservstater, må under

sin återstående livstid uppbära pension av statsmedel med de

i förenämnda kungörelse den 18 juni 1925 (nr 289) angivna

belopp,

c) minska ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater,

nu 690,000 kronor, med 9,000 kronor till 681,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Reservstat 12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) hemställer utfö/J^ircr,

»kottet,

vid Gotlands

trupper. att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

[11.] budgetår ägt rum, för reservstat för furirer vid Gotlands trupper

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

30,000 kronor.

egonea Iva- ^-ungk Maji bär föreslagit riksdagen (punkt 12) att öka ordinarie

Fe''S°stat. förslagsanslaget till arméns personal över stat, nu 600,000 kronor, med 190,000

[12,] kronor till 790,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 34 och 35.

Motion. Uti en av herrar E. Lithander och K. Hagnusson i Skövde inom andra

kammaren väckt motion (nr 121) har hemställts, att riksdagen måtte medgiva,

att arméns och kustartilleriets reserver tillhörande förtidsavgången

personal för sig och sina efterlevande tillerkännas samma rätt att utbekomma

pensionens kapitaliserade värde, som tillerkänts i arméns och marinens

reserver utnämnd personal ävensom förtidsavgången personal i flottans

reserv.

Ifråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning får

utskottet hänvisa till motionen.

KU%'',^:U Ordinarie förslagsanslaget till arméns personal över stat var i riksstaten

9 för budgetåret 1929/1930 upptaget med 400,000 kronor samt höjdes för

budgetåret 1930/1931 till 600,000 kronor.

Arméförvaltningen har beträffande medelsbehovet under förevarande anslag

för budgetåret 1931/1932 anfört följande.

I skrivelse den 31 augusti 1929 hade ämbetsverket erinrat, att genom

förordningen den 23 september 1927 (nr 364), angående befäl och civilmilitär

personal i arméns reserver, medgivande lämnats viss personal att

utbekomma kapitaliserat värde av eljest utgående pension ävensom avliden

beställningshavares efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare

att utfå kapitaliserat värde av den avlidnes pension. Kostnaderna härför

hade, med hänsyn till övergångsbestämmelserna till förordningen, synts kunna

uppskattas till 180,000 kronor.

Nettoutgifterna under anslaget hade för budgetåret 1929/1930 uppgått till

sammanlagt 716,722 kronor 74 öre. Diirav hade genom arméförvaltningen

underlydande myndigheter utbetalts 486,828 kronor 35 öre för bestridande av

kostnader för beställningshavare i reserven tillkommande löner, dagarvoden,

ersättningar för resor vid inställelse till och avgång från tjänstgöring, ekiperingshjälp

m. fl. ändamål. Hos arméförvaltningen hade direkta utbetalningar

skett till ett nettobelopp av 229,894 kronor 39 öre, varav 213,900

kronor avsåge kapitaliserade värden av pensioner och återstoden, 15,994

kronor 39 öre, ekiperingshjälp åt vissa nyutnämnda beställningshavare i reserven

samt till därtill berättigade förtidsavgångna och reservutnämnda beställningshavare

utbetalda pensioner. Beloppet av utbetalda kapitaliserade

värden fördelade sig med 113,270 kronor på officerare och 100,630 kronor

på underofficerare.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

15

Hittills hade dylika kapitaliserade värden på grund av övergångsbestämmelserna

till 1927 års reservbefälsförordning icke kunnat utgå till samtliga

förtidsavgångna och reservutnämnda beställningshavare, som Tinder visst år

uppnått den levnadsålder av 42 år, vilken, bland annat, utgjorde förutsättningen

för åtnjutande av nämnda förmån. Denna inskränkning syntes

emellertid icke i samma grad som hittills komma att göra sig gällande beträffande

den personal i reserven, som under budgetåret 1931/1932 uppnådde

nämnda levnadsålder. Vid nu angivna förhållande syntes förevarande

anslag, i vad det avsåge kostnaderna för kapitaliserade värden av pensioner,

böra för nästkommande budgetår upptagas med ett belopp, motsvarande

kostnaderna för samma ändamål för budgetåret 1929/1930, ökade med omkring

en tredjedel, eller med i runt tal 285,000 kronor.

Beträffande de övriga ändamål, för vilka anslaget vore avsett, torde de

på lokalmyndigheterna ankommande utgifterna kunna för budgetåret 1931/1932

beräknas komma att uppgå till ungefär samma belopp som för budgetåret

1929/1930. Härför erfordrades alltså i runt tal 487,000 kronor. För de genom

arméförvaltningen verkställda utbetalningar av pensioner och ekiperingshjälp

syntes med ledning av utgifterna för samma ändamål för budgetåret 1929/1930

böra avses omkring 18,000 kronor.

I enlighet härmed skulle ifrågavarande anslag för budgetåret 1931/1932 beräknas

sålunda:

utbetalningar genom ortsmyndigheterna för ovan angivna

ändamål ...........................................................................

utbetalningar hos arméförvaltningen:

a) pensioner och ekiperingshjälp ...................................

b) kapitaliserade värden av pensioner..............................

eller sammanlagt

kronor 487,000: —

» 18,000: —

» 285,000: -

kronor 790,000: —-

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att i riksstaten för budgetåret 1931/1932 öka ordinarie förslagsanslaget

till arméns personal över stat, nu 600,000 kronor, med 190,000 kronor

tillO790,000 kronor.

Vad arméförvaltningen föreslagit rörande beräkningen av anslaget till

arméns personal över stat för nästkommande budgetår, har icke givit departementschefen

anledning till någon erinran.

Vidkommande det motionsvis väckta förslaget vill utskottet erinra om,

att, såsom närmare framgår av 1927 års riksdagsskrivelse, nr 236, den år

1925 beslutade skillnaden mellan å ena sidan förtidsavgången personal vid

armén och kustartilleriet och å andra sidan dylik personal vid flottan grundar

sig på ett av försvarsrevisionen i detta hänseende framlagt förslag.

1927 års riksdag ansåg icke lämpligt att för det dåvarande, på grund av ett

motionsvis vid samma riksdag framfört yrkande, göra ändring i vad 1925

års riksdag i förevarande avseende beslutat, men förutsatte, att Kungl.

Majit hade sin uppmärksamhet riktad på det i samma motion framförda

spörsmålet.

Då skäl icke synas föreligga att, sedan utredning rörande vårt lands försvarsväsende

igångsatts, särskilt upptaga den nu motionsvis ånyo väckta

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Rese- och

traktamentspenningar.

[13.]

De värnpliktigas

avlöning.

[15.]

frågan, anser utskottet sig icke böra tillstyrka riksdagen att vidtaga åtgärder

i den riktning, som i motionen avses.

Kungl. Maj:ts förslag giver icke utskottet anledning till någon erinran.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, öka ordinarie förslagsanslaget till

arméns personal över stat, nu 600,000 kronor, med 190,000

kronor till 790,000 kronor;

b) att herrar Lithanders och Magnussons i Skövde förenämnda

motion (II: 121) icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktan! entspenningar, nu 275,000 kronor, med 65,000 kronor

till 210,000 kronor.

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att öka ordinarie

förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 2,719,000 kronor, med

39,000 kronor till 2,758,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 36—40.

Enligt 1925 års riksdags beslut skall det värnpliktig jämlikt § 35

mom. 2 värnpliktslagen tillkommande penningbidraget utgå med 50 öre örn

dagen, dock att värnpliktig, som uttages för tjänstgöring i den ordning,

värnpliktslagen föreskriver, under längre tid än 140 dagar, skall för överskjutande

tid åtnjuta ett penningbidrag av 1 krona örn dagen.

Till reservofficersaspirant utgår särskilt avlöningstillägg för tid, varmed

aspiranttjänstgöringen överstiger den för studenter och likställda stadgade

utbildningstiden. Beloppet av detta tillägg motsvarar skillnaden mellan menig

volontärs kontanta avlöningsförmåner och det reservofficersaspiranten i hans

egenskap av värnpliktig tillkommande penningbidraget.

I riksstaten för innevarande budgetår är ordinarie förslagsanslaget till de

värnpliktigas avlöning upptaget med 2,719,000 kronor. Anslaget har beräknats

sålunda:

till penningbidrag ..............................................

» avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter

eller, i avrundat tal, 2,719,000 kronor.

............. kronor 2,690,600: —

............. »_27,950: —

Summa kronor 2,718,550: —

För till linjetjänst uttagna värnpliktiga har för budgetåret 1931/1932 beräknats

ett antal tjänstgöringsdagar av 3,761,600. Motsvarande antal för

innevarande budgetår utgör 3,728,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

17

För värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, hava för budgetåret

1931/1932 beräknats 825,000 tjänstgöringsdagar mot 850,000 tjänstgöringsdagar

för löpande budgetår.

På grund av förlängningen av tjänstgöringen för värnpliktiga, vilka hysa

samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, har därjämte räknats med

ytterligare 59,400 tjänstgöringsdagar.

Beräkningen av sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar för budgetåret

1931/1932 framgår närmare av nedanstående sammanställning.

I. Linjen.

Studenter och likställda.....................

Övriga värnpliktiga.......................

Säger för linjen

II. Ersättningsreserven...................

Tj änstgöringsdagar

med penning- bidrag

ä 50 öre.

med penning- bidrag

å 1 kr.

284 000

2 664 300

365 000

448 300

2 948 300

825 000

813 300

Säger för linjen och ersättningsreserven

Tillkommer enligt lagen örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänk- ligheter mot värnpliktstjänstgöring..............

Summa tjänstgöringsdagar

3 773 300

59 400

813 300

3 832 700

813 300

4 646 000

I enlighet med den i sammanställningen upptagna fördelningen har för

penningbidrag under nästkommande budgetår beräknats ett belopp av

(3,832,700 X 0.5 0 + 813,300 X boo =) 2,729,650 kronor.

För avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter har vidare beräknats samma

belopp som för innevarande budgetår, eller 27,950 kronor.

Medelsbehovet under anslaget till de värnpliktigas avlöning för budgetåret

1931/1932 skulle således utgöra (2,729,650 + 27,950=) 2,757,600 kronor

eller, i avrundat tal, 2,758,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga liksom ej heller mot

det äskade anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas

avlöning, nu 2,719,000 kronor, med 39,000 kronor till

2,758,000 kronor.

Utskottet3

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

404 31 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Under
visnings
anslaget.

[18.]

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

16:o) Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 18) att öka ordinarie

reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser, nu 898,000 kronor, med 31,000

kronor till 929,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 43—46.

I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag beräknades medelsbehovet

under ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser för budgetåret

1930/1931 till, i avrundat tal, 998,000 kronor. Med hänsyn till å anslaget

förefintliga reservationer upptogs dock anslaget i riksstatsförslaget med

allenast 900,000 kronor. I avseende å anslagsberäkningen gjordes av riksdagen

icke någon annan ändring, än att, i anslutning till av riksdagen vidtagen

sänkning av det utav Kungl. Maj:t beräknade antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven. medelsanvisningen å

riksstaten nedsattes till 898,000 kronor.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 13 juni 1930 fastställd stat har den anvisade

anslagssumman, 898,000 kronor, jämte 97,813 kronor av besparingar å anslaget

fördelats på följande sätt:

Titel I. Undervisningsmateriel......................................... kronor 63,018:

Titel II. De fasta undervisningsverken m. m................... » 492,795:

Titel III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt

oförutsedda behov ......................................... » 440,000:__

Summa kronor 995,813: —

Enligt hittills tillämpade grunder har medelsbehovet under ordinarie

undervisningsanslaget för budgetåret 1931/1932 beräknats sålunda:

Titel I

Titel II

Titel III

............. kronor 63,630: —

............. » 492,795: —

............ » 440,000: -

Summa kronor 996,425: —

Emellertid har icke hela detta belopp ansetts behöva upptagas å riksstaten

för nästkommande budgetår. Av en undersökning, som verkställts rörande

förefintligheten av reservationer å anslagstitlarna för vissa av undervisningsanstalterna,

har nämligen framgått, att av sådana besparingar omkring 67,500

kronor skulle kunna disponeras för täckandet av medelsbehovet under anslaget.

Anvisningen å riksstaten har vid sådant förhållande kunnat begränsas

till 929,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

19

Utskottet, som icke baft något att erinra mot den verkställda beräkningen,

hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till undervisnings-

och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser, nu 898,000 kronor, med 31,000 kronor till

929,000 kronor.

17:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag (punkt 19) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för anordnande av en granatkastarkurs vid

infanteriskjutskolan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 13,000 kronor.

18:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga

ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier utan

angivet belopp.

19:o) På grund av Kungl. Majits därom framställda förslag (punkt 21)

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, nu 26,000

kronor, med 250 kronor till 25,750 kronor.

20:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22) att dels till det

frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 470,000 kronor, dels medgiva, att av kronans

äldre ammunitionspartier må till de frivilliga skytteföreningarna under budgetåret

1931/1932 försäljas högst 5,(XX),000 skarpa patroner m/94 till ett pris

av 5 öre för patron, inklusive hylsa, dels ock medgiva, att till den vid

skytteförbundens överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag

av kassaförvaltaren, må från förefintliga reservationer under extra anslaget

till det frivilliga skytteväsendets befrämjande under år 1931 utbetalas

dyrtidstillägg enligt de grunder, som för samma år äro eller kunna varda

bestämda i fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 48—52.

Under en följd av år har riksdagen anvisat anslag till det frivilliga

skytteväsendets befrämjande. I riksstaten för innevarande budgetar har för

berörda ändamål upptagits ett extra reservationsanslag av 470,000 kronor.

Härjämte har riksdagen medgivit, dels att av kronans äldre ammunitions
-

Utskottets

yttrande.

Granatkastarkurs

vid

infanteriskjutskolan.

[19-]

Studiestipen

dier.

[20.]

Understöd

åt föreningar

och till

skrifters utqivande.

[21.]

Frivilliga

skytte
väsendets
befrämjande.

[22.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

partier finge till de frivilliga skytteföreningarna under budgetåret 1930/1931

försäljas högst 5,000,000 skarpa patroner m/94 till ett pris av 5 öre för

patron, inklusive hylsa, dels ock att till den vid skytteförbundens överstyrelses

expedition anställda personalen, med undantag av kassaförvaltaren,

finge från förefintliga reservationer under extra anslaget till det frivilliga

skytteväsendets befrämjande under år 1930 utbetalas dyrtidstillägg enligt de

grunder, som för samma år vore eller kunde varda bestämda i fråga örn

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Skytteförbundens överstyrelse har i skrivelse den 9 juli 1930 hemställt, att

för budgetåret 1931/1932 måtte anvisas ett anslag av 925,000 kronor sålunda

fördelat:

till skytteförbundens överstvrelse.............

........................... kronor 40,700: —

» skytteförbunden ....................................

170,400: —

» skytteföreningarna .................................

........................... » 605,000: —

» övriga utgifter ......................................

........................... » 108,900: —

Under rubriken »skytteföreningarna»

Summa kronor 925,000: —

har överstyrelsen såsom ammuni-

tionsbidrag beräknat 432,000 kronor.

Arméförvaltningen har avgivit utlåtande

i ärendet samt därvid på anförda

skäl hemställt örn anvisande för ifrågavarande ändamål av 780,000 kronor

enligt följande beräkning:

till skytteförbundens överstyrelse ............

......................... kronor 36,900: —

» skytteförbunden ....................................

.......................... » 125,000: —

» skytteföreningarna ................................

......................... » 513,000: -

» övriga utgifter ......................................

......................... » 105,100: —

Summa kronor 780,000: —

I avseende å ammunitionsbidraget har arméförvaltningen anfört, bland

annat, att överstyrelsen nu liksom tidigare framhållit, av vilken stor vikt

det vore för skytterörelsen, örn ammunitionsbidraget kunde utgå in natura

från kronans förråd, men att överstyrelsen meddelat, att förutsättningen

härför vore, dels att anslaget höjdes utöver det äskade beloppet, dels att

patroner av fullgod beskaffenhet kunde erhållas från kronans förråd till ett

pris av 5 öre per patron. Då emellertid å-priset för 6.5 mm. skarpa patroner

m/94, tillverkade vid ammunitionsfabriken, vore 9.5 öre, skulle en utlämning

till skytterörelsen av nyladdad ammunition till ett pris av 5 öre per patron

således förorsaka vapenanslaget en direkt förlust av 4.5 öre per patron. Någon

naturautlämning av ammunition utav den beskaffenhet, som överstyrelsen

förutsatte, kunde på grund härav icke komma till stånd. Emellertid hade

överstyrelsen i skrivelse till ämbetsverkets artilleridepartement förklarat sig

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

21

kunna i viss utsträckning inköpa patroner, tillverkade före år 1914, därest

priset för desamma sattes till 5 öre. Då härigenom en hastigare omsättning

av mobiliseringslagret och en minskning av revideringskostnaderna kunde

ernås, ansåge sig arméförvaltningen böra, i likhet med föregående år, tillstyrka,

att intill 5,000,000 6.5 mm. skarpa patroner m/94, i första hand dylika

tillverkade före år 1914 och i andra hand sådana, som tillverkats under

åren 1915—1921, finge försäljas till skytterörelsen efter ett pris av 5 öre per

patron, inklusive hylsa.

Enligt departementschefens mening borde jämväl för nästkommande budgetår

medel ställas till förfogande för understöd åt det frivilliga skytteväsendet,

och har i sådant hänseende föreslagits anvisande av ett anslag å samma

belopp, som för innevarande budgetår ställts till skytterörelsens disposition,

eller 470,000 kronor.

På skäl, som av arméförvaltningen anförts, har departementschefen därjämte

föreslagit, att av riksdagen utverkas medgivande, att till de frivilliga

skytteföreningarna må under budgetåret 1931/1932 — i likhet med vad fallet

är under innevarande budgetår — av kronans äldre ammunitionspartier försäljas

intill 5,000,000 skarpa patroner m/94 till ett pris av 5 öre för patron,

inklusive hylsa.

För beredande åt viss vid överstyrelsen anställd personal av dyrtidstillägg

har begärts motsvarande medgivanden som tidigare lämnats.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till det frivilliga slcytteväsendets befrämjande för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 470,000

kronor,

b) medgiva, att av kronans äldre ammunitionspartier må

till de frivilliga skytteföreningarna under budgetåret 1931/1932

försäljas högst 5,000,000 skarpa patroner m/94 till ett pris av

5 öre för patron, inklusive hylsa,

c) medgiva, att till den vid skytteförbundens överstyrelses

expedition anställda personalen, med undantag av

kassaförvaltaren, må från förefintliga reservationer under extra

anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande under

år 1931 utbetalas dyrtidstillägg enligt de grunder, som för

samma år äro eller kunna varda bestämda i fråga örn dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst.

21 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet,

att riksdagen må för underhåll av generalstabens översiktskarta

över Sverige i skalan 1 :400,000 för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 7,200 kronor.

Utskottets

yttrande.

Generalstabens

översiktskarta

öv er

Sverige.

[25.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Konservering

av vissa

samlingar

i krigsarkivet.

[26.]

Verket

»Sveriges krig

åren 1611—

1632».

[27.]

Utskottets

yttrande.

Krigskollegii

historia.

[28.]

Mathållning.

[29.]

22:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för lconswvering av vissa samlingar i krigsarkivet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

23:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27), att för fortsatta

arbeten å verket »Sveriges krig åren 1611—1648» för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 19,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 58—60

av åberopade statsrådsprotokollet.

Från försvarsdepartementet bar till utskottet överlämnats en den 25

februari 1931 daterad framställning från chefen för generalstaben, däri meddelats,

att det källmaterial, som ställts till förfogande för den krigshistoriska

forskningen rörande särskilt Gustav II Adolfs krig i Tyskland 1630—

1632 visat sig vara så omfattande, att planen för utgivandet av ifrågavarande

verk rörande Sveriges krig måst inskränkas att avse tiden 1611—

1632.

Utskottet bar för sin del intet att erinra mot den sålunda ifrågasatta

omläggningen. Anslagets benämning torde samtidigt böra ändras att avse

Sveriges krig under åren 1611—1632.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsatta arbeten å verket »Sveriges krig

åren 1611—1632» för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 19,000 kronor.

24:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 28) hemställer utskottet,

att riksdagen må för utgivande av krigskollegii Imtoria för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

9,460 kronor.

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

25:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29) att minska ordinarie

förslagsanslaget till mathållning, nu 6,610,000 kronor, med 23,000 kronor

till 6,587,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 62-—68.

För budgetåret 1929/1930 uppskattades medelsbehovet under ordinarie

förslagsanslaget till mathållning på grundval av ett belopp för man och dag

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

23

av 92 öre, varav 80 öre beräknades motsvara kostnaden för proviant å förläggningsorten

(normalportionspriset) samt återstående 12 öre avsågos för

bestridande av övriga matliållningskostnader, nämligen merkostnader för

proviant utom förläggningsorten, under transporter och vissa övningar samt

för sjukföda, utgifter för de centrala magasinens drift m. m. ävensom av

arméförvaltningens intendentsdepartement direkt bestridda utgifter.

I sin skrivelse den 31 augusti 1929 rörande lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1930/1931 föreslog arméförvaltningen, att anslagsbehovet för

ovanberörda utgifter å mathållningsanslaget måtte uppskattas efter samma

beräkningsgrund som för budgetåret 1929/1930 eller (80 + 12 =) 92 öre för

man och tjänstgöringsdag. Enligt arméförvaltningens förslag skulle å anslaget

vidare beräknas medel för bestridande av kostnader för arvoden, bostadsersättning

och naturaförmåner åt den kvinnliga personal, som, för tillämpning

av det nya utspisningssystemet med utbyte av militär handräckningspersonal

mot civil personal jämte införande av s. k. individuell utspisning,

anställdes i truppförbandens matinrättningar. Nämnda system avsågs av

arméförvaltningen att under budgetåret 1930/1931 tillämpas vid 20 truppförband

samt arméns underofficersskola, och kostnaderna härför å förevarande

anslag — efter avdrag av den beräknade besparing, som genom

förbättrad hushållning skulle vinnas inom anslagets ram — hade av ämbetsverket

uppskattats till 264,400 kronor, med vilket belopp den efter ovan

angivna beräkningsgrund erhållna summan borde ökas. I överensstämmelse

med vad arméförvaltningen sålunda föreslagit och i anslutning till det av

Kungl. Majit beräknade antalet manskapstjänstgöringsdagar upptogs mathållningsanslaget

i 1930 års statsverksproposition med 6,909,000 kronor.

Riksdagen, som sänkte det av Kungl. Majit beräknade antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven, anförde i skrivelse

den 13 maj 1930 (nr 212) beträffande grunderna för beräkningen av kostnaderna

å mathållningsanslaget i huvudsak följande. Med hänsyn till den sänkning

i livsmedelspriserna, som ägt rum, sedan arméförvaltningen hösten 1929

avgivit sitt förslag rörande beräkningen av normalportionspriset för budgetåret

1930/1931, hade riksdagen ansett sig kunna räkna med en nedsättning

i detta pris till 78 öre, vartill skulle komma för »övriga kostnader» 12 öre.

Mathållningsanslaget borde alltså beräknas efter en kostnad av (78 + 12 =)

90 öre per man och tjänstgöringsdag. I avseende å försöken med det nya

utspisningssystemet vid truppförbanden samt i samband därmed utby te a^

militär liandräckningspersonal mot civil personal hade riksdagen, som funnit

önskvärt, att detta utspisningssystem snarast genomfördes vid samtliga

truppförband och formationer av armén, ansett, att detsamma under budgetåret

1930/1931 borde utsträckas att omfatta 26 truppförband jämte arméns

underofficersskola och infanteriskjutskolan. Detta innebure, att, utöver vid

av Kungl. Majit beräknade 20 truppförband jämte un der officer sskolan, detta

system under budgetåret 1930/1931 genomfördes vid ytterligare 6 truppförband,

vartill bomme infanteriskjutskolan. Efter en dagskostnad av 90 öre

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

per man erfordrades ett belopp av 6,301,800 kronor. Härtill borde, i enlighet

med inom intendentsdepartementet verkställda underhandsberäkningar,

ytterligare en summa av 308,440 kronor avses för åtgärder rörande tillämpningen

av det nya utspisningssystemet jämte utbyte av militär handräckningspersonal

mot civil personal vid 26 truppförband samt arméns underofficers - skola och infanteriskjutskolan. Sammanlagt borde alltså under mathållningsanslaget

beräknas ett belopp av (6,301,800 + 308.440 =) 6,610,240 kronor eller,

i avjämnat tal, 6,610,000 kronor.

Ordinarie mathållningsanslaget upptogs i enlighet härmed i riksstaten

för innevarande budgetår med 6,610.000 kronor.

Efter att hava redogjort för en av arméförvaltningen-''framlagd beräkning

av mathållningsanslaget har departementschefen anfört följande:

:> Såsom förut nämnts, har för innevarande budgetår medelsbehovet för de

egentliga mathållningskostnaderna vid armén beräknats efter ett belopp per

manskapstjänstgöringsdag av 90 öre, varav 78 öre avsetts motsvara kostnaden

för proviant å förläggningsorten, det s. k. normalportionspriset, och

12 öre övriga mathållningskostnader. För nästkommande budgetår har arméförvaltningen

föreslagit ändring beträffande denna beräkning såtillvida, att

normalportionspriset skulle uppskattas till 79 öre eller det belopp, som, i

helt örestal, utgjort den genomsnittliga normalportionskostnaden under

budgetåret 1929/1930. Med hänsyn till den nedgång i livsmedelsprisen, som

ägt rum, efter det arméförvaltningens förslag till beräkning av medelsbehovet

å detta anslag ingavs till Kungl. Majit, synes emellertid en sänkning kunna

vidtagas av det utav ämbetsverket beräknade normalportionspriset. Med

ledning av från arméförvaltningens intendentsdepartement införskaffade

uppgifter rörande priserna vid de under hösten 1930 verkställda upphandlingarna

torde sålunda normalportionskostnaden för budgetåret 1931/1932

kunna uppskattas till <5 öre. För bestridande av övriga matkållningskostnader

torde man jämväl för sistnämnda budgetår böra räkna med ett belopp

av 12 öre för man och dag. Utgifterna för manskapets mathållning skulle

i enlighet härmed för nästa budgetår beräknas efter ett dagskostnadsbelopp

av (75 + 12 =) 87 öre.

Vidkommande härefter systemet med utbyte av militär handräckningspersonal

mot kvinnlig personal i matinrättningarna jämte införandet av s. k.

individuell utspisning, innebär arméförvaltningens förevarande framställning,

att under nästkommande budgetår detta utspisningssystem skulle tillämpas

vid sammanlagt 36 truppförband samt arméns underofficersskola och infanteriskjutskolan,

d. v. s. vid ytterligare 10 truppförband utöver dem, vid vilka

systemet tidigare vunnit tillämpning. Under hänvisning till det förut örnförmälda,

av 1930 års riksdag gjorda uttalandet rörande önskvärdheten av,

att ifrågavarande utspisningssystem snarast komme att genomföras vid armén ,

och i betraktande av vad arméförvaltningen anfört i frågan, finner jag mig

böra tillstyrka, att det nya utspisningssystemet under nästa budgetår införes

i den omfattning, som avses enligt ämbetsverkets förslag.

Tillämpningen av det utav mig förordade normalportionspriset påkallar

emellertid en jämkning beträffande arméförvaltningens beräkning av de med

utspisningssystemet förenade merkostnaderna å förevarande anslag. Hessa

merkostnader, i det föregående angivna till 434,000 kronor, böra sålunda

i stället beräknas till 436,000 kronor. Ifrågavarande kostnader torde, i likhet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 25

med vad fallet är beträffande motsvarande utgifter under innevarande budgetår,

få bestridas av medel å ordinarie mathållningsanslaget.

Då, såsom i det föregående nämnts, antalet manskapstjänstgönngsdagar

för budgetåret 1931/1932 bör beräknas till 7,070,000, torde för manskapets

mathållning böra upptagas ett belopp av (7,070,000 X 0.87 =) 6,150,900 kronor.

Härtill bör läggas förenämnda belopp av 436,000 kronor. Anslaget bor således

upptagas med (6,150,900 + 436,000=) i avrundat tal 6,587,000 kronor.»

Mot den av departementschefen framlagda anslagsberäkningen har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till mathållning,

nu 6,610,000 kronor, med 23,000 kronor till 6,587,000

kronor.

26:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att öka ordinarie

reservationsanslaget till munderingsutrustning, nu 4,039,000 kronor, med

37,000 kronor till 4,076,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 68—70.

Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning

har under de senare åren beräknats efter ett belopp av 55 öre

örn dagen för varje man och 15 öre örn dagen för varje häst.

Anslaget är i riksstaten för löpande budgetår upptaget till 4,039,000

kronor.

Beträffande munderingsanslagets beräkning för budgetaret 1931/1932 har

arméförvaltningen anfört följande.

Då behovet av munderingsutrustning icke ännu blivit tillgodosett för de

förband, vilka avsåges att mobiliseras enligt nuvarande försvarsordning, läge

det givetvis synnerlig vikt uppå, att munderingsanslaget så beräknades, att

det bleve fullt tillräckligt för att åtminstone bibehålla, nuvarande stock av

munderingsutrustning, samtidigt som de värnpliktiga liölles nöjaktigt klädda

såväl i som utom tjänsten. .

Arméförvaltningen tilläte sig i detta sammanhang erinra därom, att de

jämlikt bemyndigande den 18 juni 1927 tillkallade sakkunniga för verkställande

av utredning örn åtgärder för beredande av större trygghet till liv och

hälsa åt de värnpliktiga uti sitt den 24 september 1928 avgivna betänkande

framhållit, att det i vissa fall, sannolikt av ekonomiska hänsyn, forekomme

vid armén, att klädesplagg användes så länge, att de bleve ytterst slitna och

lämnade otillräckligt skydd mot köld och väta. De sakkunniga, som ansett

det vara tydligt, att dylika förslitna plagg icke utgjorde fullgod utrustning

vid ogynnsam väderlek, hade därför förordat, att myndigheterna och de anslagsbeviljande

statsmakterna borde tillse, att de påtalade materielbristerna

komme att avhjälpas. .

Under ovan angivna förhållanden funne arméförvaltningen det icke vara

föfsvarbart, att munderingsanslaget fortfarande beräknades efter nuvarande

snävt tilltagna beräkningsgrunder, vilket ovillkorligen måste medföra, att do

Utskottets

yttrande.

Munderingsutrustning•
[30.

]

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Intendentur - anslaqet.

[31.]

26 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

värnpliktiga under sin tjänstgöring försåges nied allt för kårt slitna persed16^’ut

ifrågasätta höjningen av anslaget till 60 öre per nian och

!~a8 .. därför enligt ämbetsverkets mening icke nu längre undanskjutas.

jin'' c\en del av anslaget, som avsåges för hästutredningspersedlarnas

underhåll, ifrågasatte arméförvaltningen icke någon ändring av den nuvarande

beräkningsgrunden, eller 15 öre per hästtjänstgöringsdag.

Munderingsanslaget borde alltså för budgetåret 1931/1932 beräknas efter

ett belopp av 60 öre örn dagen för varje man och 15 öre om dagen för varje

IläSt.

Ehuru, enligt vad arméförvaltningens framställning synes utvisa, en höjning

av beräkningsgrunden för uppskattandet av medelsbehovet beträffande

munderingsutrustning för manskapet kunde vara önskvärd, ansåge sig departementschefen

av statsfinansiella skäl icke nu böra ifrågasätta någon dylik

höjning. Departementschefen funne sig böra förorda, att de för innevarande

budgetår tillämpade grunderna för anslagets beräkning, eller 55 öre för man

och dag samt 15 öre för häst och dag, följdes jämväl vid anslagsberäkningen

för budgetåret 1931/1932.

I enlighet härmed har anslaget beräknats på följande sätt:

Tjänstgöringsdagar för manskap:

för fast anställt manskap 2 424 000 dagar

» värnpliktiga (bil. nr 53) 4 646 000 »

Säger 7 070 000 dagar å 0,55 kr. 3 888 500: —

Underhållsdagar för hästar (bil.

nr 58):

vid staber m. fl...... 75 555 dagar

» infanteriet...... 220 555 »

» kavalleriet...... 862150 »

» trängen....... 90 325 »

» intendentnrtrupperna . 3 095 »

Säger 1251680 dagar å 0,15 kr. 187752:— 4076252- eller i avrundat tal..........

Kronor.

4 076 000

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning,

nu 4,039,000 kronor, med 37,000 kronor till

4,076,000 kronor.

27.o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att öka ordinarie

reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,259,000

kronor, med 7,000 kronor till 1,266,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 70 och 71.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

I 1930 års statsverksproposition beräknades medelsbeliovet under ordinarie

reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m. för

budgetåret 1930/1931 sålunda:

Titel I.

Kasernutredning......................

......................... kronor

505,540: —

Titel II.

Förplägnadsutredning.............

.......................... »

382,296: 70

Titel III.

Intendenturfordon...................

....... »

235,000: —

Titel IV.

Skidmateriel...........................

........................ »

70,000: —

Titel V.

Pionjärmateriel ......................

...... »

42,000: —

Titel VI.

Signalmateriel.........................

....................... »

50,000: —

Summa kronor 1,284,836: 70

eller, i avrundat tal, 1,285,000 kronor.

Med hänsyn till av riksdagen vidtagen sänkning beträffande det i statsverkspropositionen

beräknade antalet värnpliktstjänstgöringsdagar blev emellertid

anslaget av riksdagen å riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaget

med allenast 1,259,000 kronor.

Anslagsposten till leasernutredning bär för budgetåret 1931/1932 av arméförvaltningen

beräknats efter ett belopp av 7 öre för man oell dag.

Den för förplägnadsutredning avsedda anslagsposten har för innevarande

budgetår upptagits med 5 öre för man och dag samt 1 öre för hast och dag.

Arméförvaltningen anser, att samma beräkningsgrund bör tillämpas även for

nästkommande budgetår.

För intendenturfordon, skidmateriel, pionjärmateriel och signalmat eriel Ilar

arméförvaltningen i sina anslagsberäkningar för nästkommande budgetår

upptagit samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller respektive

235,000, 70,000, 42,000 och 50,000 kronor.

Mot arméförvaltningens förslag rörande grunderna för uppskattandet av

medelsbehovet under anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.

för budgetåret 1931/1932 har departementschefen icke haft något att erinra.

Medelsbeliovet har beräknats på följande sätt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Bränsle
anslaget.

[32.]

I. Kasernutredning.

Tjänstgöringsdagar för manskap:

för fast anställt manskap 2 424 000 dagar

» värnpliktiga (bil. nr 53) 4 646 000 »

Säger 7 070 000 dagar ä 0,07 kr...... 494 900: —

II. Förplägnadsutredning.

Tjänstgöringsdagar för manskap:

för fast anställt manskap 2 424 000 dagar

» värnpliktiga (bil. nr 53) 4 646 000 »

Säger 7 070 000 dagar å 0,05 kr. 353 500: —

Underhålls dagar för hästar

(bil. nr 58):

vid staber m. fl. ..... . 75 555 dagar

» infanteriet...... 220 555 »

» kavalleriet...... 862150 »

» artilleriet....... 732 290 »

» ingenjörtruppema . . . 107 315 »>

» trängen........ 90 325 »

» intendenturtrupperna . 3 095 »

Säger 2 091285 dagar å 0,oi kr. 20 912:85

III. Intendenturfordon........

IV. Skidmateriel..........

V. Pionjärmateriel.........

VI. Signalmateriel.........

374 412: 85

235 000:- 70 000: —

42 000: —

50 000: —

eller i avrundat tal

Säger kr. 1 266 312:85

Kronor.

1 266 000

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till

kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,259,000 kronor,

med 7,000 kronor till 1,266,000 kronor.

28:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att i riksstaten för

budgetåret 1931/1932 upptaga ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse,

vatten, renhållning och tvätt med oförändrat belopp, 3,150,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 72—75.

För nästkommande budgetar har arméförvaltningen föreslagit en höjning

av anslagssumman med 153,000 kronor eller till 3,303,000 kronor.

Vid övervägande av frågan örn beräkningen av medelsbehovet å förevarande

anslag för budgetaret 1931/1932 har tillräcklig anledning icke synts

departementschefen föreligga att vidtaga någon höjning beträffande anslagets

nuvarande belopp, 3,150,000 kronor. Utgiftsbelastningen å anslaget för det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. ^9

sistförflutna budgetåret hade visserligen uppgått till omkring 3,272,000 kronor

och sålunda med cirka 122,000 kronor överstigit anslagssumman i riksstaten,

men såsom av föredragande departementschefen framhölls i nastlidet års

statsverksproposition, röner medelsbehovet under detta anslag inflytande av

ett flertal ovissa faktorer, och vad särskilt kostnaderna för bränsle angår,

vore det icke möjligt att med bestämdhet uttala sig örn priserna på kolbränsle

och ved under det följande budgetåret. Vidare vore att märka, att

antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga kunde beräknas bliva lägre under

budgetåret 1931/1932 än vad fallet varit under det senaste budgetåret, i följd

varav en nedgång i kostnaderna, särskilt för tvätt, vore att motse.

Utskottet har i samband med behandlingen av förevarande anslag funnit

sig böra framhålla önskvärdheten av att vid kasernernas uppvärmning vedbränsle

kommer till användning i den utsträckning, detta lämpligen låter

sig göra.

I enlighet med Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga

ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt med oförändrat belopp, 3,150,000 kronor.

29:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 33) att öka ordinarie

reservationsanslaget till remontering, nu 300,000 kronor, med 122,000 kronor

till 422,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. <5 78.

Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till remontering har

för innevarande budgetår beräknats salunda:

Utgifter.

Inköp av 410 remonter ä 1,100 kronor

......................................................

Transport-, rese- och diverse kostnader

...................................................

Omkostnader vid depåerna.................

Å depå störtade remonter ...............

kronor 451,000: —

» 76,875: —

» 7,500: —

*_12,875. kronor 548,250: —

Inkomster.

Ersättning för utrangerade stamhästar kronor 36,000: —

Ersättning för till tjänstehästar uttagna

stamliästar.......................................—_*_16,000: » 52,000: —

Återstod kronor 496,250: —

eller, i avrundat tal, 496,000 kronor.

Med hänsyn till å anslaget förefintliga besparingar har emellertid anslagsbeloppet

å riksstaten nedsatts till 300,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Remontering.

[33.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Viskottets

yttrande.

Furagering

[34.]

För budgetåret 1931/1932 bar medelsbekovet under remonteringsanslaget

beräknats på följande sätt:

Utgifter.

Kronor.

Summa

kronor.

Inköp av remonter.

410 remonter å 1100 kronor.....

451000

—

Transport-, rese- och diverse kostnader.

410 remonter å 187 kronor 50 öre ....

76 875

—

Omkostnader vid depåerna . .

7 500

—

Å depå störtade remonter.

10 remonter å 1 287 kronor 50 öre.....

12 875

—

Summa kronor

548 250

—

Inkomster.

Ersättning för utrangerade stamhästar.

Ett beräknat belopp av kronor........... 36000-

Ersättning för till tjänstehästar uttagna stamhästar

10 under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 uttagna hästar

å 1 600 kronor................. 16 000-

52 000

Återstod kronor

496 250

_

eller i avrundat tal..........

—

—

496 000

—

Med hänsyn till förefintliga reservationer bar anslagsbeloppet ansetts

kunna begränsas till 422,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till remontering,

nu 300,000 kronor, med 122,000 kronor till 422,000

kronor.

30:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 34) att minska ordinarie

förslagsanslaget till furagering, nu 2,845,000 kronor, med 527,000 kronor

till 2,318,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 78—80.

Medelsbehovet under ordinarie förslagsanslaget till furagering uppskattades

i 1930 års statsverksproposition till, i avrundat tal, 3,057,000

kronor. I fråga örn de vid truppförbanden befintliga hästarna beräknades

härvid kostnaden för furage å förläggningsorten till 1 krona 26 öre och övriga

furageringskostnader till 9 öre, tillhopa 1 krona 35 öre, allt per underhållsdag.

Vad utfodringskostnaderna för de vid remontdepåerna befintliga

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

31

remonterna beträffar, uppskattades furageringskostnaderna per remont och

dag under tiden för remonternas stallfodring enligt samma beräkningsgrund

som för hästarna vid truppförbanden, medan under tiden för deras betesgång

dagskostnaden beräknades till 70 öre per remont. I anslagsberäkningen

upptogs den sammanlagda kostnaden för remonternas furagering till 195,000

kronor.

Med hänsyn till den inträdda sänkningen i priset på havre ansåg riksdagen,

att kostnaden för normalrationen kunde bestämmas till 1 krona 16

öre i stället för i statsverkspropositionen föreslagna 1 krona 26 öre. Med

tillägg av det för övriga furageringskostnader föreslagna dagskostnadsbeloppet

av 9 öre borde enligt riksdagens mening furageringsanslaget beräknas efter

1 krona 25 öre för underhållsdag, vartill komme det för remonternas furagering

avsedda beloppet av 195,000 kronor. I enlighet härmed upptog riksdagen

ordinarie furageringsanslaget i riksstaten för innevarande budgetår

med 2,845,000 kronor.

För budgetåret 1931/1932 har departementschefen, med hänsyn till den

allmänna nedgången i prisen å foderartiklar, ansett sig icke behöva räkna

med ett högre normalrationspris än 93 öre. Medelsbehovet för bestridande

av övriga furageringskostnader har enligt tidigare tillämpade grunder ansetts

böra beräknas efter ett dagskostnadsbelopp av 9 öre. Den totala kostnaden

för furagering av truppförbandens hästar kunde sålunda uppskattas till

(0.9 3 -I- 0.0 9 =) 1 krona 2 öre för häst och underhållsdag.

Utfodringskostnaderna för de vid remontdepåerna befintliga remonterna

hava upptagits till 185,000 kronor.

Till furagering för budgetåret 1931/1932 har äskats ett anslag av 2,318,000

kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,

hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till furagering,

nu 2,845,000 kronor, med 527,000 kronor till 2,318,000

kronor.

31:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att öka ordinarie

reservationsanslaget till anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, nu

571,000 kronor, med 41,000 kronor till 612,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 80—86.

Ordinarie reservationsanslaget till anskaffning, underhåll och drift av

motorfordon har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagits med 571,000

kronor samt beräknats sålunda:

Utskottets

yttrande.

Anskaffning,

underhåll och

drift av

motorfordon.

[35.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

JJtskottets

yttrande.

Engångskostnader

för anskaffning

av

intendenturmat

eriel.

[36.]

Truppför
bandens
Övningar.

[37.]

32

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

för nyanskaffning av lastbilar för ekonomikörslor samt av

motorcyklar, avsedda för staber och truppförband

111 • A............................................................................... kronor 109,000: —

» underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor

......................................................................... » 81,000: —

» underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber och

truppförband m. fl....................................................... » 50,000: —

» underhåll och drift av i trängens bilkompanier ingående

motorfordon m. m.............................................. » 331,000: —

Summa kronor 571,000: —

För budgetåret 1931/1932 har medelsbehovet under förevarande anslag

beräknats på följande sätt:

för

T>

»

nyanskaffning av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor,

samt av personbilar och motorcyklar, tilldelade

staber och truppförband m. fl. (52,300 + 27,000 +

12,000=)........................................................................ kronor

nyanskaffning av motorfordon, ingående i trängens

bilkompanier.................................................................. »

underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor

........................................................................... »

underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber

och truppförband m. fl............................................. »

underhåll och drift av i trängens bilkompanier ingående

motorfordon .................................................. >

91,300: —

59,000: -

81,000: —

50,000: —

331.000: —

eller i avrundat tal, 612,000 kronor.

Summa kronor 612,300: —

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till anskaffning,

underhåll och drift av motorfordon, nu 571,000 kronor,

med 41,000 kronor till 612,000 kronor.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning

av intendenturmateriel för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att minska ordinarie

reservationsanslaget till truppförbandens övningar, nu 1,775,000 kronor, med

45,000 kronor till 1,730,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 87—97.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 33

Ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar upptogs i

riksstaten för budgetåret 1929/1930 med 1,675,000 kronor.

I 1930 års statsverksproposition uppskattades medelsbehovet under förevarande

anslag till 1,870,000 kronor enligt följande beräkning:

Titel I.

» II.

» III.

* IY.

» Y.

Hästlega .........................................

Befälsövningar...............................

Yinterövningar.................................

Truppförbandens övriga övningar

kronor 313,000:

»

116,000: —

............... »

276,000: —

............... »

1,115,000: —

Q ............

50,000: —

Summa kronor

1,870,000: —

Riksdagen fann en ökning av anslaget i förhållande till detsammas storlek

för budgetåret 1929/1930 påkallad men ansåg ökningen böra begränsas till

100,000 kronor. I enlighet härmed upptogs anslaget i riksstaten för budgetåret

1930/1931 med 1,775,000 kronor.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 27 juni 1930 fastställd stat för detta anslag

har det av riksdagen anvisade beloppet disponerats för med anslaget avsedda

olika ändamål sålunda:

Till hästlega ............................................

» befälsövningar....................................

» vinterövningar....................................

» truppförbandens övriga övningar ...

» frivilliga övningar med landstormen

.............. kronor

313,000: —

............... »

96,500: —

............... »

260,000: —

............... »

1,055,500: —

............... $

50,000: —

Summa kronor 1,775,000: —

För budgetåret 1931/1932 har medelsbehovet å förevarande anslag beräknats

under samma titlar som för innevarande budgetår med det tillägg,

att under titel Y jämväl beräknats medel till övningar med frivilliga automobilkåren.

Medelsbehovet har beräknats sålunda:

Titel I.

» n.

» lii.

* IY.

» V.

Hästlega.......................................................... kronor

Befälsövningar................................................. »

Vinterövningar ............................................. »

Truppförbandens övriga övningar................. »

Frivilliga övningar med landstormen och övningar

med frivilliga automobilkåren _»

305,900: —

96,500: —

260,000: —

1,108,500: —

56,000: -

Summa kronor 1,826,900: —

Med hänsyn till å anslaget förefintliga reservationer har emellertid den

äskade medelsanvisningen å riksstaten kunnat begränsas till 1,730,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka förslaget örn upptagande underdela

anslag av medel för övningar med frivilliga automobilkåren till ett

belopp av 6,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 8 sami. 4 haft. (Nr 4.)

Utskottets

yttrande.

404 31 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Luftförsvars
övninqar.

[39.]

Sjukvårds
anslaqet.

[40.]

Utskottets

yttrande.

Arméns bakteriologiska

laboratorium.

[41.]

Utskottets

yttrande.

Jämväl i övrigt föranleder den framlagda anslagsberäkningen icke någon

erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

truppförbandens övningar, nu 1,775,000 kronor, med 45,000

kronor till 1,730,000 kronor.

34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för anordnande av luftförsvarsövningar för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

36,000 kronor.

E. Sjukvård m. m.

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att minska ordinarie

reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m., nu 572,000 kronor,

med 30,000 kronor till 542.000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer å sid. 99—101 av statsrådsprotokollet.

Medelsbehovet under sjukvårdsanslaget har för budgetåret 1931/1932 beräknats

efter samma grunder som för innevarande budgetår. Med hänsyn

till å anslaget förefintlig reservation har emellertid medelsanvisningen å riksstaden

kunnat begränsas till 542,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

sjuk- och veterinärvård m. m., nu 572,000 kronor, med 30,000

kronor till 542,000 kronor.

36:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att till bestridande

av kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 102 av

åberopade statsrådsprotokollet.

Av budgetredovisningen framgår, att förevarande anslag under en följd

av år icke kommit till användning. Yid sådant förhållande har utskottet

icke funnit nödvändigt att anslaget vidare upptages i riksstaten. Därest

emellertid visst belopp skulle visa sig behövligt för ifrågavarande ändamål,

torde Kungl. Majit äga möjlighet att av till Kungl. Majlis disposition stående

anslag anvisa erforderliga medel.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

35

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke må av riksdagen

bifallas.

37:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet

i lerig för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Frivilliga

sjukvårdsväsendet

i

krig.

[42.]

38:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag (punkt 43) hemställer

utskottet,

Engångskostnader

för

anskaffning

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande av -Vuk- och

budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader får ani- m°,rdsmateriel.

skaffning av sjuk- och veterinärvårdsmateriel för budgetåret 1931/ j

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

F. Vapen och ammunition.

39:o) Beträffande Kungl. Majits framställningar rörande ordinarie reservationsanslaget

till vapen och ammunition m. m. (punkt 44) samt rörande engångskostnader

för anskaffning av artillerimateriel (punkt 45) har riksdagen

redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

Vapen och

ammunition

m. m. samt

engångskostnader

för

anskaffning

av artillerimateriel.

[44 och

45.]

40:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 46) hemställer utskottet, Underhåll av

och försök

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande med strids
°

.. /*.. .. • vägnar.

budgetår ägt rum, för underhåll av och försök med stridsvagnar [ari

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag ^ '' ''

av 50,000 kronor.

41:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 47) att för försök med Försök med

infanterikanoner för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag ^inoner

av 80,000 kronor. [47 ]

I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Majit

riksdagen att för försök med infanterikanoner för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor. Detta förslag vann ej

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

riksdagens bifall. Samma anslagsäskande upptogs jämväl i statsverkspropositionen

år 1930, men blev även av nämnda års riksdag avslaget.

I den till arméförvaltningens artilleridepartement ställda skrivelse från

inspektören för infanteriet — dagtecknad den 28 augusti 1928 — som låg till

grund för Kungl. Maj:ts i berörda ämne bos riksdagen gjorda framställningar,

anfördes följande.

Den utformning, som stridssättet erhållit under och efter världskriget,

förutsatte en infanteribeväpning med avsevärt ökade och mera mångsidiga

möjligheter till eldverkan än vad tidigare kunnat förutses. Nya typer av

mål, bl. a. pansrade sådana, hade tillkommit, vilka krävde sina speciella motvapen.

Erfarenheten hade vidare givit vid handen, att även ett väl utrustat

och mot dylika mål i övrigt användbart fältartilleri med dess relativt tunga

och lätt synliga pjäser icke kunde hastigt nog komma till rätta i de växlande

och oförmodade stridslägen, som det nutida oregelbundet och på stort

djup grupperade infanteriet ofta framtvingade.

Ett stort behov av ett särskilt infanteriartilleri gjorde sig därför gällande

icke minst inom vår armé, där terrängförhållandena och ett fåtaligt fältartilleri

ofta torde föranleda, att infanteriet självt måste sörja för det för

stridens genomförande erforderliga eldskyddet och eldunderstödet.

I av Kungl. Majit senast fastställda reglementen och instruktioner, vilka

avhandlade verksamheten under strid, förutsattes, att infanteriets tunga

vapen — kulsprutor och infanteriartilleri — skulle kunna lämna detta eldskydd

och eldunderstöd. I avseende på den materielanskaffning, som härför

erfordrades, hade de ökade kraven såtillvida beaktats, att varje infanteriregemente

tilldelats en granatkastarpluton, bestående av två granatkastare.

Denna beväpning vore emellertid såväl i kvalitativt som kvantitativt avseende

alldeles otillräcklig för att kunna lösa förekommande beskjutningsuppgifter.

Infanteriartilleriet måste nämligen i likhet med fältartilleriet, ehuru på

kortare avstand än detta, kunna bekämpa mål med såväl tlackeld som kasteld.

För beskjutning av stillastående mål bakom skydd hade granatkastarna

med sina krökta banor och efter senaste försöksvis prövade förbättringar

visat sig ändamålsenliga. Däremot vore de oanvändbara gentemot mål, vilka

borde beskjutas med flackeld, d. v. s. mot rörliga mål eller där in- och

genomträngning av pansar eller annat skydd förutsattes (stridsvagnar, pansarbilar

o. dyl.).

För bekämpande av dylika mål, då avstånd och skydd vore sådana, att

de gevärskalibriga vapnen icke kunde påräkna verkan, krävdes infanterikanoner.

Infanteriet måste äga möjlighet att nedkämpa sådana mål för att

kunna fylla sina uppgifter i striden.

På. grund av det anförda anhölle inspektören för infanteriet, att arméförvaltningens

artiileridepartement måtte gå i författning örn utprövandet

av lämplig infanterikanonmateriel, förslagsvis med utgångspunkt från de

inom landet (aktiebolaget Bofors) konstruerade 47 mm. infanterikanon L/33

samt 75 mm. infanterikanon L/15 m/28 (vikterna å pjäserna i eldställning

resp. 310 och 375 kg.), samt att redan vid uppgörandet av departementets

anslagsäskanden för budgetåret 1929/1930 medel måtte begäras för inköp av

åtminstone en dylik försökspjäs med erforderlig ammunition och utredning.

För egen del uttalade arméförvaltningen i ärendet, bland annat, att ytterligare

en pjäs, en infanterikanon, vore behövlig för vissa stridsuppgifter, vid

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 37

vilkas lösande fältartilleriet icke alltid vore påräkneligt. För sådana ändamål

syntes en kulspruta även av mycket grov kaliber icke vara tillräckligt

effektiv. För utförande av de i inspektörens skrivelse omförmälda försöken

erfordrades därför anskaffande av en lämplig försökspjäs jämte ammunition,

och beräknades kostnaderna härför till 80,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 augusti 1930 angående lantförsvarets medelsbehov

för nästkommande budgetår har arméförvaltningen meddelat, att inspektören

för infanteriet hos ämbetsverket ånyo framhållit infanterikanonens stora betydelse

för höjande av infanteriets stridsvärde och därför hemställt, att medel

för försök med en dylik pjäs matte ånyo äskas av riksdagen. Arméförvaltningen,

som förklarat sig alltjämt anse, att nämnda försök snarast

borde komma till utförande, har på grund härav anhållit, att Kungl. Majit

måtte föreslå 1931 års riksdag att för försök med infanterikanoner för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det av inspektören för infanteriet framställda förslaget örn anoidnande

av försök med infanterikanoner har, såsom av det anförda framgår, vid de

tvenne senaste årens riksdagar varit föremål för prövning, men några medel

härför hava hittills icke anvisats. I betraktande av vad myndigheterna anfört

rörande betydelsen av att dylika vapen finnas att tillgå vid infanteriet,

och då hela spörsmålet örn beväpningen vid armén lärer komma att av den

nyligen tillsatta försvarskommissionen underkastas närmare övervägande,

synes det önskvärt, att försök med infanterikanoner nu komma till stånd, i

syfte att nämnda kommission må bliva i tillfälle att på grundval av vid

försöken vunna erfarenheter taga ställning till frågan örn infanteriets utrustande

med materiel av berörda slag. Mot det för ändamålet beräknade

kostnadsbeloppet, 80,000 kronor, har jag icke något att erinra.»

Med hänsyn till vad departementschefen anfört, har utskottet ansett sig

böra tillstyrka det av Kungl. Majit begärda anslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för försök med infanterikanoner för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000

kronor.

42:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 48) hemställer utskottet,

att riksdagen må för försök med viss artillerimateriel för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

80,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Försök med

viss artillerimateriel.

[48.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

^övningsfält ^,0) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande ordinarie reservationsanoch

skjut- slaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor (punkt 49) samt rörande

ordnant ordnande av förläggningen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

förläggningen (Punkt 50) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat här

vid skjutskolan

för erinra.

anteriet och

‘ t.

[49 och

50.J

Flyttning 44:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) får utskottet,

byggnader. som d®f av till ärendet hörande handlingarna, hemställa,

att riksdagen må för flyttning av vissa byggnader för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,000

kronor.

Skyddsanordningar

vid

Livregemen - tets husarers

och Gota

trängkårs

skolskjutninqsbana.

[52.]

45:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 52)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för sjög dds anordning ar vid Livregementets

husarers och Göta trängkårs sJcolslcjutningslana för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 23,000 kronor.

Förrådsbyggnader

för

granatkastarammunition

och handgranater.

[53.]

46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må för uppförande av förrådsbyggnader för

gr anatlcastarammunition och handgranater för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.

Äng
och

värmecentral

m. m.

vid Bodens

artilleriregemente

samt

centraluppvärmning

i

vissa bostadsbyggnader

i Boden.

47:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till äng- och

värmecentral m. m. vid Bodens artilleriregemente (punkt 54) och till centraluppvärmning

i vissa bostadsbyggnader i Boden (punkt 55) har riksdagen

redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

[54 och

55.]

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

39

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för anordnande

av centralvärmeledning i vissa byggnader tillhörande Norrlands trängkårs

kasernetablissemang m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 55,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 124 och 125.

Ifrågavarande anslagsäskande grundar sig på följande beräkning:

Värmeledning i underofficersmässen....................................... kronor 3,500:

Byggnadsarbeten i samband därmed ...................................

Utvidgning av samlingsrummet i mässbyggnaden ...............

Värmeledning i södra kasernbyggnaden................................

Byggnadsarbeten i samband därmed ....................................

Ändring i fråga örn dispositionen av vissa lokaler ...........

Inredande av bostäder för husmoder, kokerska och eldare

Oförutsedda utgifter m. ...................................

1,000

500

17.000

4,000

10,300

16.000

2,700

Summa kronor 55,000

Centralvärmeledning

i vissa

byggnader

tillhörande

Norrlands

trän gkårs

kasernetablissemang

m. m.

[56.]

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för anordnande av centralvärmeledning i

vissa byggnader tillhörande Norrlands trängkårs Jeasernetablissemang

m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 55,000 kronor.

TJtskottets

yttrande.

49:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer ut
skottet,

befästningar

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande i Boden.

budgetår ägt rum, för elektrifiering av vissa befästningar i Boden [57.J

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

63,000 kronor.

50:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställda förslag (punkt 59) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till försök med ny ingenjörmateriel förbudgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor.

Försök med

ny ingenjörmateriel.

[59.]

51 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning

av ingenjörmateriel för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 122,000 kronor.

Engångskostnader

för anskaffning

av

ingenjnrmat

eriel.

[60.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

brevduve , ^ 1 överensstämmelse med Kungl. Marits förslag (punkt 61) hemställer

väsende.'' utskottet,

riksdagen må. i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till arméns brevduveväsende för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

Fortifikations- 53:o) Med

depante- kottet,

mentets åtgärder

för

industriens

krigsorganisation.

[62.]

tillstyrkande av Kungl. Majda förslag (punkt 62) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till fortifikationsdepartementets åtgärder för

industriens krigsorganisation för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 21,000 kronor.

Utvidgning av

Skillingaryds

skjutfält.

[63.]

54:o) Beträffande Kungl. Majda framställning örn anslag för utvidgning av

Skillingaryds skjutfält (punkt 63) kommer utskottet framdeles under riksdagen

att avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

^Bohusläns''’ 5£°! KjUngL Maj'':t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att för utvidgning

regementes av bohusläns regementes övningsfält för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

övningsfält, extra anslag av 21,100 kronor.

[64.] Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 139—143.

Motion. Uti en inom andra kammaren av herrar G. Karlsson i Munkedal och C.

Brännberg väckt motion (nr 154) har hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Majlis förslag om beviljande av förenämnda anslag.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Yttrande8 ■ ^ utskottet fuilnit de skäl, sorn av departementschefen anförts för utvidgning

av övningsfältet, vara vägande, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj ds förslag och avstyrker följaktligen den väckta motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj ds. förslag och

med avslag å herrar Karlssons i Munkedal och Brännbergs

förevarande motion (II: 154) för utvidgning av Bohusläns regementes

övningsfält för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 21,100 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

41

56:o) Uti en av herr P. Persson i Trången m. fl. inom andra kammaren

väckt motion (nr 133) har hemställts, att riksdagen måtte för inrättande av

centralvärmeanordning i underofficersbostäderna vid Jämtlands fältjägarregemente

anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Den av motionärerna förebragta utredningen i ärendet har utskottet icke

funnit vara av den art, att utskottet kunnat på grundval av densamma fatta

ståndpunkt till det framställda yrkandet. Därest införandet av värmeledning

i underofficersbostäderna vid regementet skulle visa sig behövligt, förutsätter

utskottet, att frågan härom kommer att göras till föremål för pröfning

av Kungl. Majit och förslag i ärendet därefter föreläggas riksdagen.

Då alltså någon särskild åtgärd från riksdagens sida i den av motionärerna

behandlade frågan icke nu torde vara påkallad, får utskottet hemställa,

att herr Perssons i Trången m. fl. förevarande motion (11:133)

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

57:o) Uti en av herr E. Andersson i Stockholm inom andra kammaren

väckt motion (nr 250) har hemställts, att riksdagen i enlighet med därom av

arméförvaltningen avgivet förslag må bevilja ett anslag av 50,000 kronor för

uppförande av ett varmbadhus vid Åkers krutbruk.

Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Motion om

anslag till

till inrättande

av centralvärmeanordning

i underofficersbostäderna

vid

Jämtlands

fältjägarregemente.

Utskottets

yttrande.

Motion om

anslag till

uppförande av

varmbadhus

vid Åkers

krutbruk.

H. Diverse.

58:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 65) hemställer ut
att

riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning

för rustning och rotering, nu 325,000 kronor, med

35,000 kronor till 290,000 kronor.

Ersättning

för rustning

och rotering.

[65.]

59:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 67) att upptaga ordi- Semester dt

naria förslagsanslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare

med oförändrat belopp, 160,000 kronor. anställda

arbetare.

[67.]

Uti en av herr E. Andersson i Stockholm inom andra kammaren väckt Motion.

motion (nr 255) har hemställts, att riksdagen vid behandling av anslagen

s. 42 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Ersättning

till staden

Lund.

[68.]

Dy r tidstillägg

ål

befattningshavare

vid

lant för sv aret.

[69.]

42 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

till semester åt arbetare vid armén, marinen och flygvapnet må besluta, att

semester skall tilldelas dessa arbetare efter de grunder, som gälla för extraordinarie

befattningshavare vid samma verb.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet vill erinra örn, att 1930 års riksdag, i anledning av väckt motion,

i skrivelse nr 4 (punkten 68) uttalat, att enligt riksdagens mening anledning

syntes föreligga att taga under övervägande, huruvida icke föreskrifterna örn

semester för försvarsväsendets arbetare kunde bättre än för närvarande vore

fallet anpassas efter vederbörandes anställningstid och tjänsteålder. Utredning

rörande denna fråga har igångsatts, men ärendet föreligger enligt vad

departementschefen meddelat ännu icke i det skick, att det kan underställas

Kungl. Maj:ts prövning.

Då utredning i ärendet alltså pågår, har utskottet icke ansett sig kunna

tillstyrka riksdagen att för närvarande göra något uttalande i frågan. Motionen

synes alltså icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer,

a) att herr Anderssons i Stockholm förevarande motion

(II: 255) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

b) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932

upptaga ordinarie förslagsanslaget till semester åt vid lantförsvaret

anställda arbetare med oförändrat belopp, 160,000

kronor.

60:o) Beträffande Kungl. Majis framställning örn viss ersättning till staden

Lund (punkt 68) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet

velat här

erinra.

61:o) Beträffande Kungl. Majis framställning rörande anslag till dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid lantförsvaret (punkt 69) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom

för riksdagen

anmäla.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr i.

43

lil. SJÖFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m,

62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer ut- för^™ngen

skottet, [70.]

att riksdagen må, med godkännande av vid statsrådsprotokollet

över försvarsärenden den 3 januari 1931 fogat förslag

till stat för marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret

1931/1932, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie

förslagsanslaget till marinförvaltningen med oförändrat belopp,

253,200 kronor.

63:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående avlöning till personal Avlöning^

vid kårer och stater m. fl. (punkt 71) kommer utskottet att framdeles under *l-d

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen stater m. fl.

[7L]

anmäla.

64:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till bestridande AoMsersättav

kostnaderna för avskedsersättning åt övertaliga månadslönare m. fl. vid Zligamånldsmarinen

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000 lönare m.fl.

° vid marinen.

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 165 och

166 av åberopade statsrådsprotokollet.

Såsom under punkt 7:o) här ovan omförmälts, har uti en inom andra

kammaren av herr E. Andersson i Stockholm väckt motion (nr 254) hemställts,

att riksdagen vid behandling av frågan örn anslag till avskedsersättning

åt övertalig personal vid armén och marinen må besluta, att bestämmelserna

i Svensk författningssamling nr 10 år 1926 skola gälla intill den

30 juni 1932.

Efter att hava redogjort för marinförvaltningens framställning angående

medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1931/1932 bär departementschefen

för egen del anfört följande:

»Såsom i det föregående vid behandlingen av frågan om anslag till avskedsersättning

åt övertalig personal vid armén framhållits, förutsatte 1930

[73.]

Motion.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Marinens

reservstat,

[74.]

års riksdag, att någon ytterligare utsträckning av giltighetstiden för bestämmelserna

angående avskedsersättning m. m. icke skulle äga rum, utan att

den slutliga regleringen av arbetarantalet skulle komma att genomföras före

utgången av juni månad 1931. Yid sådant förhållande och då det i marinförvaltningens

framställning omförmälda spörsmålet örn en ändring av organisationen

vid flottans varv i Stockholm ännu icke kan upptagas till avgörande,

finner jag mig icke kunna tillstyrka marinförvaltningens förslag örn

utsträckning av rätten till avskedsersättning. Under förevarande anslag

torde alltså för nästkommande budgetår allenast behöva beräknas medel till

bestridande av å nämnda budgetår belöpande kostnader för avskedsersättningar,

som tidigare blivit beviljade. Enligt vad som framgår av marinförvaltningens

skrivelse, uppskattas detta medelsbehov till 35,000 kronor.»

1 fråga om det motionsvis framställda yrkandet rörande utsträckning av

giltighetstiden för kungörelsen den 15 januari 1926 angående avskedsersättning

och förtidspension åt övertaliga civila löntagare vid armén och marinen

till den 1 juli 1932 får utskottet hänvisa till vad utskottet under nämnda

punkt 7:o) anfört och hemställt.

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts under förevarande

punkt framlagda anslagsäskande, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för avskedsersättning

åt övertaliga månadslönare m. fl. vid marinen för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000

kronor.

65:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 3 januari 1931 fogat förslag till stat för marinens reservstat

att gälla för budgetåret 1931/1932;

b) medgiva, att personal, som med rätt till pension under

budgetåret 1931/1932 avgår från reservstat, må under sin återstående

livstid uppbära pension av statsmedel med i berörda

statsrådsprotokoll omförmälda kungörelse den 18 juni 1925 (nr

290) angivna belopp;

c) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga ordinarie

förslagsanslaget till marinens reservstat med oförändrat belopp,

58,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

45

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

66:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 76) att öka ordinarie för- De värnslagsanslaget

till de värnpliktigas avlöning, nu 490,000 kronor, med 3,000 avlöningkronor

till 493,000 kronor. [76.]

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 168 och

169 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning är i riksstaten

för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 490,000 kronor.

Anslaget har beräknats sålunda:

Penningbidrag ....................................................................... kronor 489,500: —

Avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet........ »_600: —

Summa kronor 490,100: —

eller, i avrundat tal, 490,000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932 har beräknats till 493,000 kronor

med utgångspunkt från nedan intagna sammanställning av antalet tjänstgöringsdagar:
-

Antal tjänstgörings- dagar

Samma

tjänstgöringsdagar

med penningbidrag

för

för

å 50 öre.

å 1 krona.

värn-

pliktiga.

kadetter

m. fl.

Flottaa.

Värnpliktiga i linjetjänst..............

Ersättningsreserv..................

Kadetter m. fl....................

312 560

62 000

3 350

132 670

19170

445 230

62 000

22 620

Summa

377 910

151 840

507 230

22 520

Till följd av hemförlovning beräknas avgå......

—

1000

1000

—

Säger för flottan

877 910

150 840

506 230

22 520

Kustartilleriet.

Värnpliktiga i linjetjänst..............

Ersättningsreserv..................

Värnpliktiga studenter...............

Kadetter m. fl....................

101 380

80 000

7130

1120

43 980

5 470

7 880

145 360

| 80 000

12 600

9 000

Säger för kustartilleriet

189680

57 880

| 287 960

9000

Sammanlagt antal tjänstgöringsdagar

567 510

208170

| 744190

31520

775 710

775710

Penningbidragen hava beräknats till sammanlagt 491,940 kronor, vartill

komma 600 kronor för avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet.

Anslaget har avrundats till 493,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

JJtskottets

yttrande.

Inskrivnings

mönstring soch

färdkostnader

m. m.

[77.]

Utskottets

yttrande.

Studie - stipendier.

[79.]

Förplägnad.

[81.]

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas

avlöning, nu 490,000 kronor, med 3,000 kronor till

493,000 kronor.

67:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 77) att öka ordinarie

förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m., nu

120,000 kronor, med 20,000 kronor till 140,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 169 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader

m. m. har från och med budgetåret 1926/1927 i riksstaten upptagits

med ett belopp av 120,000 kronor.

Med hän sjul till den ökade utgiftsbelastningen å anslaget har en höjning

av detsamma nu föreslagits av Kungl. Majit.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till inskrivnings-,

mönstrings- och färdkostnader m. m., nu 120,000 kronor,

med 20,000 kronor till 140,000 kronor.

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

68:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga

ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier utan

angivet belopp.

D. Förplägnad, beklädnad m. m.

69:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 81) att minska ordinarie

förslagsanslaget till förplägnad, nu 2,426,000 kronor, med 146,000 kronor

till 2,280,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 173 och 174 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till förplägnad har i riksstaten för budgetåret

1930/1931 upptagits med 2,426,000 kronor.

Till grund för anslagets beräkning har lagts en portionskostnad för man

och dag av 84 öre i land och 1 krona 40 öre ombord.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

47

Utskottets

yttrande.

I enlighet med marinförvaltningens förslag hava kostnaderna för nästkommande

budgetår beräknats för landportion till 80 öre och för sjöportion

till 1 krona 30 öre för dag.

Med utgångspunkt från 950,000 tjänstgöringsdagar ombord och 1,306,120

tjänstgöringsdagar i land har Kungl. Majit beräknat anslagsbehovet för budgetåret

1931,1932 till (0.80X1,306,120 + 1.30 x 950,000=) 2,279,896 kronor

eller, i avrundat tal, 2,280,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till förplägnad,

nu 2,426,000 kronor, med 146,000 kronor till 2,280,000

kronor.

70:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 82) att minska ordi- Beklädnad.

narie reservationsanslaget till beklädnad, nu 1,219,000 kronor, med 110,000 [82.]

kronor till 1,109,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 174 och 175 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till beklädnad har i riksstaten för budgetåret

1930/1931 upptagits med 1,219,000 kronor. Anslaget har beräknats

efter en kostnad av 55 öre för man och dag.

Även för budgetåret 1931/1932 har medelsbehovet under förevarande

anslag beräknats efter 55 öre för man och dag. Med utgångspunkt från

2.234.120 tjänstgöringsdagar skulle medelsbehovet alltså utgöra (0.6 5 X

2.234.120 =) 1,228,766 kronor eller, i avrundat tal, 1,229,000 kronor. Med

hänsyn till å anslaget förefintlig reservation har emellertid medelsanvisningen

å riksstaten för samma budgetår ansetts kunna begränsas till

1,109,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits för- utskottets

slag, får hemställa, yttrande.

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

beklädnad, nu 1,219,000 kronor, med 110,000 kronor till 1,109,000

kronor.

71:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 83) att öka ordinarie Kasern- och

reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis

m. m., nu 152,300 kronor, med 4,600 kronor till 156,900 kronor. samt säng
Utredningen

i ärendet återfinnes å sid. 175 av åberopade statsrådsproto- servis m• m

kollet. [83.]

Ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt

sängservis m. m. har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppförts med

s. 48 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

ökade förmåner

under

sjökommendering

åt

personal,

tjänstgörande

å undervattensbåt.

[84.]

Kustartilleriets

krig sberedskap

och

övninqar.

[85.]

48 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

152,800 kronor. Anslagsbehovet bär beräknats efter en kostnad för man

och dag av 12 öre, varjämte för musikinstrument vid flottan och kustartilleriet

upptagits ett särskilt belopp av 6,500 kronor.

Antalet tjänstgöringsdagar, som lagts till grund för anslagsberäkningen

för nästkommande budgetår, har av Kungl. Majit beräknats på följande sätt:

Antalet tjänstgöringsdagar i land............................................. 1,306,120 dagar

Härifrån avgå för personal, som icke åtnjuter inkvartering

eller förplägnad in natura ................................................. 53,000 »

Återstå 1,253,120 dag ar.

Kungl. Majit har nu med utgångspunkt från sagda antal tjänstgöringsdagar

och med oförändrad dagkostnad av 12 öre beräknat medelsbehovet

för kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. till (1,253,120 X

0.12 =) 150,374 kronor 40 öre eller, i avrundat tal, 150,400 kronor. Därtill

har lagts den beräknade kostnaden för musikinstrument, 6,500 kronor. Anslaget

har sålunda upptagits med 156,900 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot den föreslagna anslagsberäkningen,

får hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till kasernoch

förplägnadsutredning samt sängservis m. m., nu 152,300

kronor, med 4,600 kronor till 156,900 kronor.

E. övningar.

72:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 84) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av oleade förmåner under sjölcommendering

åt personal, tjänstgörande å undervattensbåt, för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000

kronor.

73:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 85) att minska ordinarie

reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu

513,800 kronor, med 7,300 kronor till 506,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 176—178

av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar

har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med ett belopp

av 513,800 kronor.

Departementschefen har beträffande medelsbehovet under anslaget för

budgetåret 1931/1932 anfört följande:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

49

»Såsom i det föregående omförmälts, är anslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaget med

513,800 kronor. I denna summa ingår ett belopp av 14,600 kronor, som

beräknats erforderligt för bestridande av kostnaderna för en under nyssnämnda

budgetår vid kustartilleriets skjutskola anordnad kurs för reservofficerare

vid kustartilleriet. Enligt vad chefen för kustartilleriet meddelat,

torde dylika kurser för en tid framåt behöva anordnas vartannat år. Vid

sådant förhållande synes det vara lämpligt, att kostnaderna för varje kurs

fördelas med lika belopp på två efter varandra följande budgetår. För nästkommande

budgetår bör sålunda för ifrågavarande ändamål beräknas ett

belopp av 7,300 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för det

nu löpande budgetåret innebär en minskning med 7,300 kronor. I övrigt

anser jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i det för sistnämnda budgetår

för kustartilleriets krigsberedskap och övningar anvisade anslagsbeloppet.

Förevarande anslag bör alltså för nästkommande budgetår uppföras med

(513,800 — 7,300 =) 506,500 kronor.»

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu 513,800 kronor,

med 7,300 kronor till 506,500 kronor.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att öka ordinarie reservationsanslaget

till krigsövningar vid kustfästningarna, nu 15,000 kronor,

med 5,000 kronor till 20,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 178 och 179 av beropade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till krigsövningar vid kustfästningarna

har från och med budgetåret 1926/1927 i riksstaten upptagits med ett belopp

av 15,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen är förorsakad därav, att å anslaget

befintliga reservationer betydligt nedgått.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till

krigsövningar vid kustfästningarna, nu 15,000 kronor, med 5,000

kronor till 20,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Krigsövningar

vid

kustfästninqarna.

[86.]

Utskottets

yttrande.

Bihang lill riksdagens ''protokoll 1931. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

404 31 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Sjukvård

för marinen.

[87.]

Utskottets

yttrande.

Underhåll av

flottans fartyg

och byggnader

ra. ra.

[88.]

Flottans

ersättnings
byggnad.

[89.]

Befästningar,

kust
artilleriets

kaserner

ra. ra.

och kustartilleriets

materiel ra. ra.

[90 och

91.]

F. Sjukvård.

75:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 87) att öka ordinarie

reservationsanslaget till sjukvård för marinen, nu 188,000 kronor, med 800

kronor till 188,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 179 och 180 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till sjukvård för marinen har i riksstaten

för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 188,000 kronor. I

anslaget ingår, bland annat, en för sjukvård för manskap m. fl. avsedd anslagspost,

vilken beräknats efter 5 öre för man och tjänstgöringsdag.

Med hänsyn till att det för nästkommande budgetår beräknade antalet

tjänstgöringsdagar för manskap m. fl. vid marinen med omkring 16,000 dagar

skulle komma att överstiga det dagantal, som legat till grund för beräkningen

av nyssnämnda anslagspost, har Kungl. Majit ansett anslaget böra ökas med

i runt tal 800 kronor till 188,800 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majits förslag, får

hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till

sjukvård för marinen, nu 188,000 kronor, med 800 kronor till

188,800 kronor.

G. Flytande materiel och byggnader.

76:o) Beträffande Kungl. Majits framställning i fråga örn anslaget till underhåll

av flottans fartyg och byggnader m. m. (punkt 88) har riksdagen

redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

77:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 89) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 9,198,000

kronor.

78:o) Beträffande Kungl. Majits framställningar rörande anslagen till befästningar,

kustartilleriets kaserner m. m. (punkt 90) och till kustartilleriets

materiel m. m. (punkt 91) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet

velat här

erinra.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

51

79:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 92) att minska ordinarie

reservationsanslaget till anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets drift av sjömotorfordon,

nu 25,800 kronor, med 1,800 kronor till 24,000 kronor. JZZdon

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 190—192 av åberopade statsråds- ^

protokollet.

På förslag av Kungl. Majit beslöt 1930 års riksdag att i riksstaten uppföra

ett nytt ordinarie reservationsanslag, benämnt »Anskaffning, underhåll

och drift av sjöförsvarets motorfordon». Detta anslag upptogs för budgetåret

1930/1931 med 25,800 kronor.

Medelsbehovet under anslaget har beräknats salunda:

för anskaffning av en ny lastbil ......................kronor 5,300:

» underhåll och drift av 4 personbilar

och 4 lastbilar å 2,000 kronor ----kronor 16,000: —

» underhåll och drift av 1 lastbil .... » 3,000:

» underhåll och drift av 2 brandbilar _»_1,500: _>

20,500:

Summa kronor 25.800: —

Med hänsyn till att det för underhåll och drift av två brandautomobiler

vid flottans station i Karlskrona för innevarande budgetår beräknade beloppet

av 1,500 kronor visat sig otillräckligt, har Kungl. Majit föreslagit en

höjning av sagda belopp med 3,500 kronor till 5,000 kronor. Till följd härav

och då någon medelsanvisning för nyanskaffning av lastautomobiler för sjöförsvarets

räkning under nästkommande budgetar icke ansetts erforderlig,

har medelsbehovet under anslaget beräknats till (20,500 + 3,500 =) 24,000

kronor.

Den av Kungl. Majit framlagda anslagsberäkningen har icke givit ut- utskottets

skottet anledning till erinran, varför utskottet hemställer, yttrande.

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon,

nu 25,800 kronor, med 1,800 kronor till 24,000 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 93) hemställer utskottet, Förnyelse

av kust“

att riksdagen må, i likhet vad för som innevarande budgetår fästningarnas

ägt rum, till förnyelse av lustfästningarnas Immateriel för bud- ^materiel.

getåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 ly3-J

kronor.

81 ;o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 94) att till utökning utökning av

av elektriska verkstaden vid flottans varv i Karlskrona för budgetåret 1931/1932 bristaden

anvisa ett extra reservationsanslag av 53,150 kronor. vid flottans

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 194 och 195

av åberopade statsrådsprotokollet. ("94.1

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Torpedinskjutningsstation

i

Stockholms

skärgård.

[95.]

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för

nästkommande budgetår gjort framställning örn anvisande av medel för utökning

av elektriska verkstaden vid flottans varv i Karlskrona.

Efter att hava redogjort för innehållet i berörda skrivelse, som grundade

sig på vissa av varvschefen vid flottans station i Karlskrona framlagda beräkningar

rörande den föreslagna utökningen av verkstadslokalerna, har departementschefen

anfört följande:

»Av vad varvschefen anfört framgår, att det nuvarande lokalutrymmet för

den elektriska verkstaden vid flottans varv i Karlskrona icke är tillräckligt. En

utökning av verkstadslokalerna synes för övrigt vara av behovet påkallad icke

blott ur utrymmessynpunkt utan även för att skapa lämpligare och mera hygieniska

arbetsförhållanden för personalen. Jag anser mig därför böra tillstyrka

myndigheternas förslag örn en utökning av ifrågavarande verkstad. Kostnaderna

för de i förslaget såsom behövliga angivna lokalernas iordningställande

och inredande m. m. hava av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt

106,300 kronor. Emot denna beräkning har jag icke något att erinra. På sätt

marinförvaltningen föreslagit, torde detta belopp kunna fördelas på två budgetår

med hälften på vartdera. För nästkommande budgetår erfordras alltså för

ändamålet ett belopp av 53,150 kronor.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

hemställa,

att riksdagen må till utökning av elektriska verkstaden vid

flottans varv i Karlskrona för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 53,150 kronor.

82:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 95) att för uppförande

av en torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 196—198 av åberopade statsrådsprotokollet.

Marinförvaltningen har i sin framställning rörande sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1931/1932 hemställt, att ett belopp av 210,000 kronor

måtte anvisas för uppförande av en torpedinskjutningsstation i Stockholms

skärgård.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Frågan örn uppförande av en fast inskjutningsstation för torpeder i Stockholms

skärgård har länge stått på dagordningen. Behovet av en dylik anläggning

har under de senaste åren ytterligare ökats, efter det flottans

station i Stockholm tilldelats undervattensbåtar, utrustade med 53 cm. torpeder,

för vilkas inskjutning de hittillsvarande provisoriska anordningarna vid nämnda

station visat sig vara fullständigt otillräckliga. På grund härav kunna dessa

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

53

torpeder icke klargöras för utlämning till fartygen utan att dessförinnan sändas

till Karlskrona för inskjutning. Dessa transporter av torpederna mellan Stockholm

och Karlskrona medföra emellertid betydande extra kostnader, vartill

kommer, att berörda förhållande är ur krigsberedskapssynpunkt otillfredsställande.

Numera har bristen på en torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård

även i andra hänseenden börjat göra sig gällande. Sålunda hava, enligt^vad

som inhämtas av marinförvaltningens senaste framställning i ämnet, svårigheter

uppstått att vid inskjutningsstationen i Karlskrona kunna medhinna inskjutning

i erforderlig omfattning av det på grund av den pågående nytillverkningen

alltmera ökade antalet 53 cm. torpeder. Risk kommer därför att föreligga

för att en del av de redan tillverkade torpederna icke i händelse av

behov omedelbart kunna tagas i bruk. Vidare har anhopningen av torpeder i

Karlskrona medfört, att det därstädes förefintliga lokalutrymmet för torpedernas

förvaring blivit otillräckligt, varför det redan under den närmaste tiden

torde bliva nödvändigt att där uppföra nya lokaler för nämnda ändamål,

såvida icke en mera avsevärd del av torpedförrådet kan förflyttas till Stockholms

station, varest lokaler för dess förvaring finnas tillgängliga.

Med hänsyn särskilt till sistnämnda omständigheter synes iordningställandet

av den planerade torpedinskjutningsstationen i Stockholms skärgård icke längre

böra uppskjutas. Frågan härom torde därför ånyo böra underställas riksdagen.

Enligt av marinförvaltningen framlagd kostnadsberäkning, emot vilken jag

icke har något att erinra, skulle kostnaderna för inskjutningsstationens utbyggande

uppgå till sammanlagt 210,000 kronor. Detta belopp torde emellertid

kunna fördelas på två budgetår med hälften på vartdera. För nästkommande

budgetår skulle alltså för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av

105,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet, som tagit del av

de till ärendet hörande handlingarna, hemställa,

att riksdagen må för uppförande av en torpedinskjutningsstation

i Stockholms skärgård för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.

83:o) Uti en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion

(nr 58) har hemställts, att riksdagen ville besluta att till reparation och ombyggnad

av orgelverket i Amiralitetskyrkan i Karlskrona för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 16,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som vill erinra örn att Kungl. Majit icke ansett sig böra för

riksdagen framlägga förslag om anvisande av anslag för ifrågavarande ända
-

Utskottets

yttrande.

Motion angående

reparation

och ombyggnad

av

orgelverket i

Amiralitetskyrkan

i

Karlskrona.

Vt skottets

yttrande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

mål, finner sig icke böra i anledning av motionen föreslå upptagandet härför

av särskilt anslag.

Utskottet hemställer,

att herr B. Holmgrens förevarande motion (II: 58) icke må

av riksdagen bifallas.

Motion angå- 84:o) Uti en inom andra kammaren likaledes av herr B. Bolmgren väckt

en<ringar>‘av~ mo^on (nr 108) har hemställts, att riksdagen ville för vissa förbättringar i

bostads- anordningarna för underofficerarnas och manskapets bostadsförhållanden

^ombord^4*° om^or(l & pansarskeppet Sverige för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

pansarskeppet ^ e s erva tion s an slag av 53,350 kronor.

Sverige. Körande denna motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Tillbyggnadsoch

ändringsarbeten

för

skeppsgossekårens

i

Marstrand

förläggning i

Karlstens

fästning.

[96.]

85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96) att, i avvaktan på

den proposition i ämnet, som kunde komma att till riksdagen avlåtas, tillsvidare

för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i

Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1931/1932 beräkna

ett extra reservationsanslag av 179,000 kronor.

I fråga örn denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Koncentrering [86:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning i fråga örn anslag för kon''driftendnom

cen^rering av verkstadsdriften inom Vaxholms fästning (punkt 97) kommer

Vaxholms utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

^97*]? härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Centraluppvärmning

i

vissa fort

inom

Vaxholms

fästning.

[98.]

87 :o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 98) får

utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, hemställa,

att riksdagen må för centraluppvärmning i vissa fort inom

Vaxholms fästning för budgetåret^ 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 29,300 kronor.

Vissa anläggningar

å

Stora Fjäderholmen.

[99.]

88:o) Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, får

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för vissa anläggningar å Stora

Fjäderholmen må disponeras ett belopp av 11,300 kronor ur

Stockholms varvs byggnadsfond.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

89:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning (punkt 100) örn medel till

konservering av Ny Älvsborgs fästning har riksdagen redan fattat beslut;

varom utskottet velat här

erinra.

Konservering

av Ny Älvsborgs

fästning.

[100.]

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel.

90-o) I enlighet med Kungl. Mårts förslag (punkt 101) hemställer ut- Luftvärns
i

° materiel m. m.

skottet, för flottans

att riksdagen må för anskaffning av luftvärnsmateriel m. m.

för flottans fartyg för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra LiUi-J

reservationsanslag av 80,000 kronor.

91:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer

utskottet, för kustfäst
att

riksdagen må för anskaffning av luftvärnsmateriel m. m. ®

för kustfästningarna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra L -J

reservationsanslag av 135,000 kronor.

92:o) I överensstämmelse med Kungl. Majda förslag (punkt 103) hem- Nya kärner

ställer utskottet, mannens

... . , i , / artilleri
att

riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budget- pjäser.

år ägt tutti, till isättande av nya kärnrör m. m. i marinens artilleri- [103.]

pjäser för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

93:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104) hemställer ut- Modern

skottet, ammunition

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande pirninga!nt

budgetår ägt rum, för anskaffning av modern artilleriammuni- [104.]

tion för kustfästningarna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

94-o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt lOo) hemställer Eldlednings
''

materiel för

utskottet, nya sjöfronts•

batterier.

[105.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Minmateriel

för marinen.

[106.]

Provning och

undersökning

av bris anta

sprängämnen

m. m.

[107.]

Motmedel mot

undervattensbåtar.

[108.]

Radiopejl
stationer.

[109.]

Oas sky ddsmateriel

för

flottan.

[110.]

Gasskyddsmateriel

för

kust fästningarna.

[lil.]

att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för anskaffning av éldledningsmateriel för

nya sjöfrontsbatterier för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

95:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106) hemställer

skottet,

att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till anskaffning av minmateriel för marinen

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

[96:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107) hemställer utskottet,

® riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för prövning och undersökning av brisanta

sprängämnen m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor.

97:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för anskaffning av motmedel mot undervattensbåtar

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

98:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetar ägt rum, för anskaffning av radiopejlstationer för

budgetaret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

19,000 kronor.

99:°) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110) hemställer

utskottet,

att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för anskaffning av gasskyddsmateriel för

flottan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

100:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt lil)

hemställer utskottet,

att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för anskaffning av gasskyddsmateriel för

kustfästningarna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

57

101 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer

utskottet,

■ att riksdagen må till forsöle med teknisk materiel för budget
året

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor.

Försök med

teknisk

materiel.

[112.]

102:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anvisande av medel Luftvämsför

anskaffning av luftvärnsstrålkastare för Vaxholms fästning (punkt 113) ^ Vaxholms

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket fästning.

utskottet velat härigenom för riksdagen [113.]

anmäla.

103 ol I enlighet med Kungl. Mai:ts förslag (punkt 114) hemställer ut- Åtgärder för

'' ° industriens

skottet, krig sorg anis a
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår tion.

ägt rum, till åtgärder för industriens krigsorganisation för [114.]

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

104:o) I fråga örn Kungl. Maj:ts framställning angående medel till ökning

av skottvidden för vissa kanoner inom Älvsborgs fästning har riksdagen

redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

Ökning av

skottvidden

för vissa

kanoner inom

Älvsborgs

fästning.

[115.]

I. Sjökarteverket.

105:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till redigering och utgivning av tidskriften

» Underrättelser för sjöfarande» för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 38,000 kronor.

Tidskriften

» Underrättelser

för

sjöfarande».

[lie.]

106:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) hemställer ut- later
''

nationella

skottet, . # hydrografiska

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande byrån.

budgetår ägt rum, till beredande av bidrag till internationella [117,]

hydrografiska hyran för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förslagsanslag av 8,500 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

J. Diverse.

Ersättning för 107:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) hemställer ut.

rustning och skottet,

rotering.

n jg i a^t riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till er
sättning

för rustning och rotering, nu 1,480 kronor, med 980

kronor till 500 kronor,

Dyrtidstillägg 108:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för dyrtidstillägg

&thala!?lvid'' åt befattningshavare vid sjöförsvaret (punkt 119) kommer utskottet att framsjöförsvaret

deles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för

[119.] riksdagen

anmäla.

IV. FLYGVAPNET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Avlöning, 109:o) Beträffande Kungl. Maurts förslag rörande anslaget till avlöning,

resekostnader rekrj|;erill& resekostnader] m. m. (punkt 120) ävensom en av herr B. Holmrn.

rn. gren inom andra kammaren väckt motion (nr 59) örn anslag till felräknings
[120.

] penningar för redogöraren vid 2. flygkåren kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.

B. De värnpliktigas avlöning m. m.

De värn- 110:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 122) att öka ordinarie

öfning3och förslagsansIaget til1 de värnpliktigas avlöning och färder m. m., nu 137,000

färder m. m. kronor, med 2,800 kronor till 139,800 kronor.

[122.] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 230—232

av åberopade statsrådsprotokollet.

I överensstämmelse med den för 1925 års riksdag framlagda planen erhöll

flygvapnets organisation under budgetåret 1926/1927 en omfattning ungefär

motsvarande 60 % av organisationens storlek efter fullbordad uppsättning

av vapnet. Sedermera har emellertid avvikelse från nyssnämnda plan skett

i så måtto, att organisationen under budgetåret 1927/1928 bibehållits i huvudsak

oförändrad, samt att utökningen av densamma under budgetåren 1928/

1929, 1929/1930 och 1930/1931 i stort sett begränsats till att stanna vid

respektive omkring 70 %, 80 % och 90 % av den omfattning, vapnet efter

fullbordad uppsättning avses att erhålla.

I fråga örn flygvapnets fortsatta uppsättande har departementschefen förordat,

att utökningen av organisationen under budgetåret 1931/1932 bibehålies

vid i huvudsak samma procenttal som för innevarande budgetår, eller

90 % av den omfattning, vapnet efter fullbordad uppsättning avsetts att

erhålla.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 59

Den för nästkommande budgetår föreslagna anslagsförliöjningen är beroende

på en ökning av antalet tjänstgöringsdagar.

I fråga örn den utsträckning, i vilken flygvapnets organisation bör genomföras

under budgetåret 1931/1932, ansluter sig utskottet till vad Kungl.

Maj:t härutinnan föreslagit och anser alltså, att beräkningarna för nämnda

budgetår böra grundas på en uppsättning till omkring 90 procent av den

omfattning, vapnet efter genomförd organisation avsetts att erhålla.

Den av Kungl. Majit framlagda anslagsberäkningen giver icke utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas

avlöning och färder m. m., nu 137,000 kronor, med

2,800 kronor till 139,800 kronor.

C. Expenser m. m.

lilio) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) får utskottet,

med hänsyn till att medelsanvisningen under ifrågavarande anslag visat sig

otillräcklig, hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier

och expenser m. m., nu 20,000 kronor, med 2,000

kronor till 22,000 kronor.

112:o) Under erinran örn att jämning av huvudtitelns slutsumma plägar

ske med anlitande av flygvapnets anslag till tryckningskostnader, får utskottet

på grund av Kungl. Majits förslag (punkt 124) hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader,

nu 10,062 kronor, med 6,960 kronor till 17,022

kronor;

dock att i anslagets belopp må göras den ändring, som kan

erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

D. Förplägnad, intendenturmateriel och övningar.

113:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 125) att minska ordinarie

förslagsanslaget till mathållning och furagering, nu 271,600 kronor,

med 41,100 kronor till 230,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 235 240

av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till mathållning och furagering har i riksstaten

för innevarande budgetår upptagits med 271,600 kronor enligt följande

fördelning:

Titel I. Mathållning ...

Titel II. Furagering......

............. kronor 265,680: —

............. » 5,920: -

Summa kronor 271,600: —

Utskottets

yttrande.

Skriv - materialier

och expenser

m. ra.

[123.]

Trycknings
kostnader.

[124.]

Mathållning

och furagering.

[125.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Seklädnadsoeh

munderingsutrustning

samt

kasern- och

förplägnadsutredning.

[126.]

TJtskottets

yttrande.

Anskaffning

av beklädnadsoch

munderingsutrustning.

[127.]

Med utgångspunkt från 245,000 tjänstgöringsdagar i land och 4,000 tjänstgöringsdagar

ombord och en portionskostnad av respektive 90 öre och 1

krona 30 öre för man och dag har anslagstiteln för mathållning för budgetåret

1931/1932 upptagits med (245,000 X 0.90 -f 4,000 x 1.30 =) 225,700

kronor.

Under titeln furagering har medelsbehovet beräknats efter 4,745 underhållsdagar

och en kostnad av 1 krona 2 öre för underhållsdag. I enlighet

härmed har ifrågavarande anslagspost upptagits med (4,745 X 1.0 2 =) 4,839

kronor 90 öre.

Anslaget till mathållning och furagering har sålunda för budgetåret

1931/1932 upptagits med (225,700 + 4,839.90=) 230,539 kronor 90 öre eller,

i avrundat tal, 230,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av

förevarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till mathållning

och furagering, nu 271,600 kronor, med 41,100 kronor

till 230,500 kronor.

114:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 126) att öka ordinarie

reservationsanslaget till beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernoch

förplägnadsutredning, nu 207,900 kronor, med 2,100 kronor till 210,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 240 och 241 av åberopade statsrådsprotokollet.

Anslaget har för budgetåret 1931/1932 beräknats efter enahanda grunder

som för innevarande budgetår. Den föreslagna ökningen är beroende på större

personal tillgång.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till beklädnads-

och munderingsutrustning samt kasern- och förplägnadsutredning,

nu 207,900 kronor, med 2,100 kronor till 210,000

kronor.

115:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 127) att för anskaffning

av beklädnads- och munderingsutrustning för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor. I

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1930/1931

hemställde flygstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för

anskaffning av beklädnads- och munderingsutrustning bevilja ett anslag av

510,000 kronor samt att därav för nyssnämnda budgetår såsom extra reserva
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

61

tionsanslag anvisa 170,000 kronor. Denna framställning föranledde emellertid

icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Flygstyrelsen bär nu ånyo gjort framställning örn anvisande av medel

för ifrågavarande ändamål samt därvid anfört följande.

Vid flygvapnets uppsättning bade vapnet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

29 juni 1926 bland annat erhållit viss munderingsutrustning, bestående av

från armén visst antal närmare angivna persedlar jämte 20,000 meter kläde

m/10 ock från marinen beklädnad för 400 man.

De från armén överlämnade munderingspersedlarna bade varit av sådana

storleksnummer, att avsevärda förändringsarbeten måst å dem utföras, för

att de skulle bliva användbara för fredsbruk. De bade dessutom utgjorts

av äldre årgångar och av blandade modeller, vadan munderingskostnaderna

än ytterligare ökats och persedlarna varit mindre lämpade till helgdags
Med

påvisade utgångsläge och förevarande förhållanden bade det ordinarie

munderingsanslaget varit otillräckligt för erforderlig komplettering och nyanskaffning,

och hade flygstyrelsen funnit, att en extra _ medelstilldelning

vore erforderlig för fyllande av vapnets behov av munderingsutrustning.

Visserligen hyste styrelsen alltjämt den uppfattningen, att nödiga medel

för anskaffning av fullständig mobiliseringsutrustning borde stalius till förfogande

men då det förlidet år framställda kravet dara icke föranlett någon

Kungl Maj:ts åtgärd, hade styrelsen icke för närvarande funnit sig vilja

ånyo framföra förslaget. Emellertid torde det i alla händelser vara erforderligt

att så öka fredsutrustningen, att manskapet vid flygvapnet kunde tillgodoses

härmed i samma utsträckning och på liknande sätt som vid armén

och marinen. Även örn en sålunda begränsad anskaffning icke tillgodose^

mobiliseringsbehovet, så vore den likväl ägnad att underlätta en framtida

komplettering av materielstocken till fulla förråd.

Sedan genom generalorder F. 50/1930 modeller fastställts till flygvapnets uniform

m/30, hade flygstyrelsen genom anlitande av arméns och mannens centrala

beklädnadsverkstäder anskaffat 1,550 omgangar munderingsutrustning avm,oO,

bestående av vapenrock, byxor, kavaj, flygtjänst- och skärmmossa, ifrågavarande

anskaffning hade betingat en kostnad av i runt tal 100,000 kronor,

och hade härför tagits i anspråk såväl kårernas som flygstyrelsens tillgängliga

medel å munderingsanslaget. I besparingssyfte hade för nela tillverkningen

använts det från armén överlämnade klädet m/10, som för andamålet

omfärgats till blå färg. Den gjorda anskaffningen vöre emellertid icke tillräcklin

för tillgodoseende av fredsbehovet, och medel saknades for ytterligare

nyanskaffning. För fyllande av sagda behov erfordrades ännu en uppsättning

örn 1,500 omgångar munderingsutrustning, bestående av vapenrock,

byxor, kavaj, flygtjänst- och skärmmössa. Kostnaden härför belöpte sig,

under förutsättning att fortfarande omfärgat kläde m/10 bomme till användning

till 90,000 kronor. Därest sagda belopp ställdes till vapnets forfominde,

skulle den övriga nyanskaffningen av i fredsutrustningen ingående

persedlar kunna nödtorftigt bestridas av utgående ordinarie anslag.

I anslutning till det anförda hemställde flygstyrelsen, att Kungl Majit

måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av beklädnads- och munderingsutrustning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

90,000 kronor.

Av vad flygstyrelsen sålunda anfört, har synts departementschefen framgå,

att en extra medelsanvisning för anskaffning av beklädnads- och munderings
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

utrustning vore oundgängligen erforderlig. Departementschefen har emellertid

funnit anslaget för nästkommande budgetår kunna begränsas till 60,000

kronor, vilket belopp nu äskats av Kungl. Maj:t.

Utskottets Utskottet, sorn'' icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslå» får

yttrande. hemstäila,

att riksdagen må för anskaffning av beklädnads- och mundering

sutrustning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

Fly g öv nin g ar. |116:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Maj:t

[129.1 upptagit ordinarie reservationsanslaget till flygövningar med oförändrat belopp,

1,500,000 kronor (punkt 129).

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 244 av åberopade statsrådsprotokollet.

| Flygstyr elsen — som utgått ifrån att flygvapnets uppsättning under nästa

budgetår skulle fullbordas och övningarna bedrivas i härav betingad vidgad

omfattning — har hemställt örn ökning av ifrågavarande anslag, nu 1,500,000

kronor, till 1,687,000 kronor.

I sammanhang härmed har flygstyrelsen i fråga örn bestridandet av kostnader

för anskaffning och underhåll av idrottsmateriel anfört följande.

Vid flygvapnet intoge idrottsövningar ett betydelsefullt rum å övningsprogrammet.

Förutom de idrottsövningar, som, i likhet med vad förhål•

landet vöre vid såväl armén som marinen, bedreves av truppen, vore samtlig

flygutbildad personal ålagd att för sin fysiska träning deltaga i de idrottsövningar,

som vederbörande chefer anbefallde. Styrelsen ville därvid erinra

örn, att vapnet genom beslut av 1926 års riksdag tilldelats ridhästar i syfte

att bereda tillfälle till den motion, som Tidningen förlänade. Det ringa antalet

hästar, som ställts till förfogande, vore emellertid ingalunda tillräckligt

att tillgodose kravet på personalens fysiska träning. Härför krävdes även

bedrivande av idrottsövningar av annan art. För detta ändamål erfordrades

materiel av olika slag. De med anskaffningen och underhållet av denna

materiel förbundna kostnaderna hade gäldats av förevarande anslag, vilket

styrelsen för sin del icke ansett stå i strid med av Kungl. Majit fastställda

stater för anslagets disposition. Emellertid hade från den kamerala revisionens

sida erinringar framställts gentemot övningsmedlens användande för

ifrågavarande ändamål. Flygstyrelsen hade härigenom velat bringa förhållandet

till Kungl. Majits kännedom med förmälan tillika, att styrelsen hade

för avsikt att i sitt förslag till stat för nästkommande budgetårs anslag hemställa

örn sådan förändring av föreskriften, att ovisshet i nu förevarande

hänseende uteslötes.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot att kostnader

för anskaffning och underhåll av idrottsmateriel bestredes från förevarande

anslag. Det syntes departementschefen emellertid böra tagas i övervägande,

huruvida icke vid fastställandet av stat för anslaget visst maximibelopp

borde bestämmas för utgifter av här ifrågavarande art.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

63

Därest, såsom av departementschefen föreslagits, flygvapnets nuvarande

organisation under budgetåret 1931/1932 bibehölles oförändrad, har deparmentschefen

funnit någon ökning av anslaget till flygövningar icke vara erforderlig,

utan har anslaget för nämnda budgetår ansetts böra upptagas med

samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller 1,500,000 kronor.

Utskottet har icke velat motsätta sig, att kostnader för anskaffning och utskottets

underhåll av idrottsmateriel bestridas från förevarande anslag under budget- yttrande.

året 1931/1932. Dock har utskottet i detta sammanhang funnit sig böra

framhålla önskvärdheten av att en undersökning sker, huruvida icke kostnader

av ifrågavarande slag för framtiden beträffande sjöförsvaret och flygvapnet

böra bestridas från andra anslag än övningsanslagen.

Då utskottet ej haft något att invända mot den föreslagna anslagsberäkningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga

ordinarie reservationsanslaget till flygövningar med oförändrat

belopp, 1,500,000 kronor.

E. Sjukvård m. m.

117:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 130) sjuk- och

hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till sjukoch

veterinärvård, nu 22,900 kronor, med 100 kronor till 23,000

kronor. |

F. Vapen och ammunition.

118:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) får utskottet,

som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för anskaffning av jlygbomber för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000

kronor.

119:o) Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, får

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) hemställa,

att riksdagen må för försök med tunga flygplankulsprutor för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

22,500 kronor.

[130.]

Flygbomber.

[132.]

Försök med

tunga flygplankulsprutor.

[133.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Förbättring

av vissa

skjutbanor.

[135.]

Uppvärmnings

anläggning

inom

kanslihuset i

1. flygkårens

etablissemang

i Västerås.

[136.]

Eldsläckningsmateriel.

[137.]

Uppmuddringsarbeten

m. m. vid

> Sjö flygstationen

i

Karlskrona.

[138.]

Flygmateriel.

[139.]

Fallskärmar.

[141-]

Förlag av

materialier

för flygplantillverkninq.

[142.]

G. Byggnader, flygmateriel m. m.

120:o) På grund av Kungl. Majda förslag (punkt 135) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för förbättring av vissa skjutbanor för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000

kronor.

121:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning (punkt 136) örn anvisande

av medel för installerande av uppvärmningsanläggning inom kanslihuset i

1. flygkårens etablissemang i Västerås för budgetåret 1931/1932 har riksdagen

redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

122:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffning av eldsläckningsmateriél för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

123:o) I fråga örn Kungl. Maj:ts framställning (punkt 138) örn anvisande

av medel för utförande av vissa uppmuddringsarbeten m. m. vid sjöflygstationen

i Karlskrona för budgetåret 1931/1932 har riksdagen redan fattat

beslut; varom utskottet velat här

erinra.

124:o) Beträffande Kungl. Majds förslag rörande ordinarie reservationsanslaget

till flygmateriel (punkt 139) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

125:o) I fråga örn Kungl. Majds framställning örn anvisande av medel

för anskaffning av fallskärmar (punkt 141) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.

126:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majds förslag (punkt 142) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för anskaffning av förlag av materialier för

flygplantillverkning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 30,000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

65

127:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av medel

till anskaffning av markradiostationer (punkt 143) har riksdagen redan fattat

beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

128:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 144) att till bestridande

av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,200,000 kronor.

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 68) av herr E. Trygger m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr

96) av herr A. Lindman m. fl. har vidare hemställts, att riksdagen måtte

till bestridande av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m.

för budgetåret 1931/1932 anvisa 3,100,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.

129:o) På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 145) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, för flygindustriens krigsorganisation för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor.

130:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 146) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för försök för utprövande av ny materiel

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

131:o) Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 147) rörande anskaffning

av en personbuss för 2. flygkåren å Hägernäs kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom

för riksdagen

anmäla.

Markradio
stationer.

[143.]

Engångskostnader

för

anskaffning

av flygmateriel

m.m.

[144.]

Motioner.

Flyg
industriens
krigs
organisation.

[145.]

Försök för

utprövande av

ny materiel.

[146.]

Personbuss

för 2. flygkåren

å

Hägernäs.

[147.]

H. Diverse.

132:o) Beträffande Kungl. Majits förslag rörande anslag för dyrtidstillägg Dyriidstillägg

åt befattningshavare vid flygvapnet (punkt 148) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom flygvapnet.

för riksdagen [148.]

anmäla.

Bihang till riksdagens protokoll W31. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)

404 81 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

V. GEMENSAMMA ANSLAG.

133:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till för sv ar sväsendets lönenämnd för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 13,000 kronor.

Tiförbätt-ine 134:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 151) att, i avvaktan

för viss per- P;°l 4 en proposition, sorn kunde komma att till riksdagen avlåtas angående

sonat inom tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen,

stats förvalt- tillsvidare under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1931/1932 beräkna ett

ningen. extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

[151.] Beträffande ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.

Försvars
väsendets
lönenämnd.

[150.]

Provisoriskt 135:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 152) att, i avbidan på

åt vissa be- ^en ProPosifi°n i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande

fattnings- av provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst tills^tensttjänst''

vidare under fiärde huvudtiteln för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra

[152 ] förslagsanslag av 250,000 kronor.

I fråga örn denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

Rikskommissionen

för

ekonomisk

försvarsberedskap.

[153.]

136:o) I överenstämmelse med Kungl. Majits förslag (punkt 153) och under

hänvisning till sid. 261—264 i statsrådsprotokollet hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna vid statsrådsprokollet över försvarsärenden den

3 januari 1931 fogat förslag till stat för rikskommissionen för

ekonomisk försvarsberedskap, att gälla under budgetåret 1931/

1932,

b) för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 78,000 kronor.

Militärmete
orologisk
informations
tjänst.

[154.]

137:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 154) att till bestridande

av kostnader för militärmeteorologisk informationstjänst för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 17,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 264—268

av åberopade statsrådsprotokollet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

67

I riksstaten för innevarande budgetår är anvisat ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor till bestridande av telegramkostnader för den militärmeteorologiska

informationstjänsten.

Styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har hemställt,

att jämväl för budgetåret 1931/1932 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas

ett belopp av 10,000 kronor.

Styrelsen har därutöver gjort framställning örn anvisande av medel för

avlönande av en särskild föreståndare för anstaltens militäravdelning samt

till bestridande av avdelningens expenskostnader. De härför erforderliga

kostnaderna hava uppskattats till 7,000 kronor..

Departementschefen, som ansett sig böra tillstyrka de av styrelsen gjorda

framställningarna, har beräknat anslagsbeloppet för nästkommande budgetår

till 17,000 kronor, vilket belopp nu äskats av Kungl. Majit.

Utskottet har icke haft något att erinra mot det av Kungl. Majit framlagda

förslaget rörande organisationen av ifrågavarande militäravdelning.

Jämväl de gjorda kostnadsberäkningarna har utskottet ansett sig böra

lämna utan erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för militärmeteor

ologisk informationstjänst för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 17,000 kronor.

138:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 155) att dels i riksstaten

uppföra ett ordinarie anslag, benämnt » Kom munalutskvider för försvarsväsendets

till tjänstebostäder upplåtna fastigheter, förslagsanslag», dels ock

under detta anslag anvisa ett belopp av 83,000 kronor. I

I en till 1930 års riksdag avlåten, den 21 februari 1930 dagtecknad proposition

(nr 135) framställde Kungl. Majit förslag angående gäldandet av

staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa försvarsväsendets

fastigheter. Förslaget innebar, bland annat, att de skatteutgifter, som

belöpte å försvarsväsendets såsom tjänstebostäder upplåtna fastigheter, skulle

för budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 bestridas av de anslag, till vilka

inkomsterna av dessa fastigheter inflyta, d. v. s. respektive försvarsgrenars

ordinarie avlöningsanslag. Såsom framgår av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet, yttrade emellertid föredragande departementschefen

i anslutning till den ståndpunkt, som i ärendet intagits av statskontoret

och riksräkenskapsverket, att i samband med uppgörandet av förslag

till riksstat för budgetåret 1931/1932 borde tagas under övervägande,

huruvida icke för bestridande av ifrågavarande skatteutgifter skulle för framtiden

under fjärde huvudtiteln uppföras ett särskilt, för de tre försvarsgrenarna

gemensamt skatteanslag av förslagsanslags natur.

Kungl. Maj:ts proposition bifölls av riksdagen.

Utskottets

yttrande.

Kornmunalutskylder

för

försvarsväsendets

till

tjänstebostäder

upplåtna

fastigheter.

[155.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

Övriga

ordinarie

anslag.

Arméförvaltningen laar nu föreslagit, att för bestridande av staten åliggande

kommunalutskylder för lantförsvarets till tjänstebostäder upplåtna

fastigheter måtte anvisas ett särskilt anslag. Departementschefen är emellertid

av den uppfattningen, att ett för de tre försvarsgrenarna gemensamt

anslag borde för ändamålet uppföras i riksstaten, vilket dock enligt

departementschefens mening icke hindrade, att de olika försvarsgrenarnas

utgifter redovisades å särskilda titlar under riksstatsanslaget. Det nya anslaget

syntes departementschefen böra erhålla förslagsanslags natur och

upptagas såsom ordinarie anslag. Enligt till departementschefen lämnade

uppgifter beräknades medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 för de utskylder,

varom här vore fråga, belöpa sig till 61,000 kronor å lantförsvarets,

20,000 kronor å sjöförsvarets samt 2,000 kronor å flygvapnets fastigheter,

eller sammanlagt till 83,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majda förslag, får

hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra ett ordinarie anslag, benämnt »Kommunalutskylder

för försvarsväsendets till tjänstebostäder upplåtna

fastigheter, förslagsanslag»,

b) under detta anslag anvisa ett belopp av 83,000 kronor.

VI. ÖVRIGA ORDINARIE ANSLAG.

139:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under fjärde huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under fjärde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1931/1932 uppföras med oförändrade

belopp.

Stockholm den 10 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

69

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, G. I. Asplund, J. G. Walles,

C. G. V. Hammarskjöld, I. Hj. E. Paidi, J. Sandén och Alexander Nilsson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

A. lson Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son

Holmgren, E. G. Eriksson i Stockholm, A. Danielsson, G. A. Anderson i Storegården,

K. S. V. Ward, J. Jönsson i Revinge och C. J. Högström.

Reservationer:

vid punkt 7 (avskedsersättning åt övertalig personal vid armén) av herrar

Nilsson i Malmö, Pauli, Sandén, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm,

Ward och Högström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må

a) med anledning av herr Anderssons i Stockholm förenämnda

motion (II: 254) besluta, att giltighetstiden för kungörelsen

den 15 januari 1926 (nr 10) skall, vad beträffar marinens

personal, utsträckas till den 30 juni 1932;

b) -------------------

vid punkt 20:o) (frivilliga skytteväsendets befrämjande) av herrar Nilsson

i Malmö, Asplund, Walles, Paidi, Sandén, Anderson i Råstock, Törnkvist i

Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Ward och Högström, som ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

• »Under erinran örn att anslag till det frivilliga skytteväsendets befrämjande

icke upptagits i 1925 års proposition rörande försvarsfrågan, har utskottet

ansett sig icke böra tillstyrka, att medel anvisas av riksdagen för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1931/1932. Ej heller finner utskottet skäl

föreligga att godkänna Kungl. Maj:ts förslag örn försäljning till skytteföreningarna

av skarp ammunition.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande dyrtidstillägg åt viss hos skytteförbundens

överstyrelse anställd personal finner sig utskottet däremot böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till det frivilliga

skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1931/1932;

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag om försäljning till de frivilliga

skytteföreningarna av skarpa patroner m/94;

c) -------------------

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

vid punkt 33:o) (truppförbandens övningar).

Samma reservanter som de vid punkt 20:o) antecknade hava ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke ansett skäl föreligga att tillstyrka anvisande av högre

belopp än 1,675,000 kronor. I detta belopp bör då jämväl anses ingå medel

till övningar med frivilliga automobilkåren. Fördelningen av anslagsbeloppet

jämte förefintliga reservationer synes böra verkställas av Kungl. Majit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

truppförbandens övningar, nu 1,775,000 kronor, med 100,000

kronor till 1,675,000 kronor.»

vid punkt 41:o) (försök med infanterikanoner) av herr Törnkvist i Karlskrona,

vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag å Kungl. Maj:ts

förslag.

vid punkt 64:o) (avskedsersättning åt viss personal vid marinen).

Samma reservanter som de vid punkt 7:o) antecknade hava ansett, att

utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för avskedsersättning

åt övertaliga månadslönare m. fl. vid marinen för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 55,000

kronor.

vid punkt 73:o) (kustartilleriets krigsberedskap och övningar).

Samma reservanter som de vid punkt 20:o) antecknade hava ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Under erinran örn att förevarande anslag i kostnadsberäkningarna till den

nya marinorganisationen upptagits till ett belopp av 350,000 kronor, har utskottet

icke ansett sig böra tillstyrka anvisande av högre belopp än 425,000

kronor jämte den på nästkommande budgetår belöpande kostnaden för anordnandet

av en kurs för reservofficerare vid kustartilleriets skjutskola, 7,300

kronor, eller tillhopa 432,300 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu 513,800 kronor,

med 81,500 kronor till 432,300 kronor.»

vid punkt 82:o) (torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård).

1) Samma reservanter som de vid punkt 20:o) antecknade hava ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, har icke

funnit tillräckliga skäl vara anförda för att kunna nu tillstyrka anordnandet

av ifrågavarande torpedinskjutningsstation.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

71

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av riksdagen

bifallas. >

2) av herr Strindlund.

vid punkt 83:o) (orgelverket vid Amiralitetskyrkan i Karlskrona).

1) av herrar Bergqvist, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge och Holmgren,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i ämnet väckta

motionen;

2) av herr Törnkvist i Karlskrona.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

1

-------!_!---------------- '' .............- ..........

Ordinarie

Extra

;

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1. Departementet,

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementet, förslagsanslag ........................................

271,700

3

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i departementet, för-

slaqsanslaq ..................................................................

* 35,000

Säger för departementet

295,700

35,000

i

2. Lantförsvarets

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader ni. m.

1

Arméförvaltningen, förslagsanslag....................................

532,668

2

Arméförvaltningens verksamhet ...................................

32,900

3

Avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl., förslagsanslag ....................................................

*25,000,000

4

Avlöning till personal å övergångsstat vid armén,

förslagsanslag ................................................................

5,800,000

5

Avskedsersättning åt övertalig personal vid armén,

förslagsanslag ................................................................

150,000

6

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations-

anslag ...........................................................................

21,450

7

Rekryteringskostnader, reservationsanslag........................

104,000

8

Avskedspremier m. m., förslagsanslag............................

115,000

9

Arméns reservstater, förslagsanslag ................................

681,000

10

Reservstat för furirer vid Gotlands trupper, förslags-

i

anslag ............................................................................

|

30,000

11

Arméns personal över stat, förslagsanslag ....................

790,000

1

12

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..........

210,000

13

Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag-

|

ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag ...........

80,000

14

Flytlningsersättning, förslagsanslag ...............................

200,000]

15

Resestipendier, reservationsanslag .................................

16,000

1 i

Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m

| 33,550,118

212,900

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 4 höft. (Sr ''t.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

2

3

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag ....................

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

förslaqsanslaq ................................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

2,758,000

75,000

1,000,000

i

j

Säger för de värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning...............................................................

3,833,000

1

I

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis-

ningsanstalter och utbildningskurser, reservationsan-

slag ..............................................................................

929,000

2

Granatkastarkurs vid infanteriskjutskolan, reservations-

j

anslag ............................................................................

13,000j

3

Studiestipendier, reservationsanslag ...............................

—

4

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,

reservationsanslag .......................................................

25,750

5

Befrämjande av den andliga vården vid armén, reser-

vationsanslag ................................................................

50,000

6

Frivilliga skylteväsendets befrämjande,reservationsanslag

470,000

7

Skri vina teriali er och expenser, reservationsanslag .......

555,000

1

8

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

235,000

9

Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag

30,000

10

Generalstabens översiktskarta över Sverige, reserva-

tionsanslag ....................................................................

7,200

11

Konservering av vissa samlingar i krigsarkivet, reser-

vationsanslag ................................................................

10,000

12

Verket »Sveriges krig åren 1611—1632-i, reservations-

anslag ............................................................................

19,000

13

Krigskollegii historia, reservationsanslag ......................

i

9,460

!

Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.

1,824,750

528,660

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. in.

1

Mathållning, förslagsanslag...............................................

6,587,000

2

Munderingsutrustning, reservationsanslag .......................

4,076,000

3

Kasemutredning, intendenturfordon m. m., reservations-

anslag ...........................................................................

1,266,000

1

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslags-

anslag .........................................................................

3,150,000

5

Remontering, reservationsanslag ....................................

422,000

6

Furagering, förslagsanslag ................................................

2,318,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

3

-!i!--1-----..................T

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

7

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, re-

servationsanslag ............................................................

612,000

8

Engångskostnader för anskaffning av intendentur-

materiel, reservationsanslag ........................................

34,ööö

1 9

Truppförbandens övningar, reservationsanslag................

1,730,000

| 10

Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag ............

700,000;

11

Luftförsvarsövningar, reservationsanslag .......................

I

36,000

Säger för förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

I

1

övningar m. m........... ..............................................

20,861,000

70,000

E. Sjukvård m. m.

|

1

Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag........

542,000

i 2

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag

20,000

3

Engångskostnader för anskaffning av sjuk- och veteri-

närvårdsmateriel, reservationsanslag............................

60,000

Säger för sjukvård m. m.

542,000

80,000

J

F. Vapen och ammunition.

1

Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag........

* 4,514,800

2

Engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel,

reservationsanslag .......................................................

* 1,918,800

3

Underhåll av och försök med stridsvagnar, reserva-

tionsanslag ...................................................................

50,000

4

Försök med infanterikanoner, reservationsanslag............

80,000

5

Försök med viss artillerimateriel, reservationsanslag...

80,000

Säger för vapen och ammunition

4,514,800

2,128,800

|

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

1

Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservationsanslag

* 2,094,300

I 2

Ordnande av förläggningen vid skjutskolan för in-

''

i

fanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ............

* 140,000

1 3

Flyttning av vissa byggnader, reservationsanslag ........

18,000

1 4

Skyddsanordningar vid Livregementets husarers och

Göta trängkårs skolskjutningsbana, reservationsanslag

23,000

5

Förrådsbyggnader för granatkastarammunition ochhand-

granater, reservationsanslag ........................................

34,000

6

Äng- och värinecentral m. m. vid Bodens artillerirege-

mente, reservationsanslag ...........................................

j

* 110,000

7

Centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden,

reservationsanslag ........................................................

1

* 40,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

|

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

Centralvärmeledning i vissa byggnader, tillhörande Norr-

1

lands trängkårs kasernetablissemang, m. m., reserva-

i

tionsanslag ...............................

55,000

9

Elektrifiering av vissa befästningar i Boden, reserva-

tionsanslag ...........................................

63,000

10

Ingenjörmateriel, reservationsanslag ................................

172,000

11

Försök med ny ingenjörmateriel, reservationsanslag ....

75,000

12

Engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel,

reservationsanslag .......................................................

122,000

13

Arméns brevduveväsende, reservationsanslag ................

6,000

14

Forlifikationsdepartementets åtgärder för industriens

krigsorganisation, reservationsanslag ........................

21,000

15

Utvidgning av Skillingaryds skjutfält, reservationsanslag

* 100,000

16

Utvidgning av Bohusläns regementes övningsfält .......

21,100

Säger för byggnader och ingenjörmateriel

2,866,300

828,100

l

H. Diverse.

1

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag ....

290,000

2

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

400,000

3

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för-

slagsanslag .............................................................

160,000

4

Viss ersättning till staden Lund ....................................

** 47,000

5

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret,

förslaqsanslaq ..............................................................

* 3,700,000

Säger för diverse

850,000

3,747,000

Säger för lantförsvaret

68,841,968

7,595,460

3. Sjöförsvaret

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

i

Marinförvaltningen, förslagsanslag..............................

253,200

2

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., för-

slagsanslag ...............................................

*11,500,000

3

Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen,

förslagsanslag .........................................

1,900,000

4

Avskedsersättning åt övertaliga månadslönare m. fl.

vid marinen, förslagsanslag ........................................

35,000

5

Rekryteringskostnader, förslagsanslag ............................

90,000

6

Marinens reservstat, förslagsanslag ..............................

58,000

7

Marinens reservpersonal, förslagsanslag .......................

80,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

J:* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

5

* 1

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

8

9

10

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

Flyttningsersättning, förslagsanslag ...............................1

Resestipendier, reservationsanslag....................................|

100,000

50,000

12,000;

Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

14,043,200

35,000

1

i

•

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag ....................j

1

493,000

2

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag

15,000

3

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

förslagsanslag ................................................................

140,000

Säger för de värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning....................................................................

648,000

C. Undervisning, understöd, expenser ro. ro.

1

2

Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalterm.m.,

reservationsanslag ........................................................

Studiestipendier, reservationsanslag................................

30,000

3

Understöd åt föreningar, reservationsanslag....................

24,450

4

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag

340,000

5

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

75,000

6

Biblioteksverksamhet för underbefäl och manskap vid

marinen, reservationsanslag ........................................

5,500

Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.

474,950

1

i

D. Förplägnad, beklädnad ro. m.

I

1

Förplägnad, förslagsanslag................................................

| 2,280,000

2

Beklädnad, reservationsanslag .......................................

1,109,000

3

Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m.,

reservationsanslag ......................................................

1

156,900

1

4

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., för- slaqsanslaq ...................................................................

800,00(1

I

Säger för förplägnad, beklädnad m. m

4,345,900

|

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

!

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

E. Övningar.

|

1

Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag

4,510,000

2

Ökade förmåner under sjökommendering åt personal,

1

tjänstgörande å undervattensbåt, reservationsanslag

45,000j

3

Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserva-

!

tionsanslag ....................................................................

500,500

1 4

Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag

20,000

1

Säger för övningar

5,036,500

45,000

1

1

F. Sjukvård.

I

1

Sjukvård för marinen, reservationsanslag........................

188,800

_J

i

G. Flytande materiel och byggnader.

1

Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., re-

servationsanslag ............................................................

* 5,900,000

2

Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag ............

9,198,000

3

Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reserva-

tionsanslag ....................................................................

* 300,000

4

Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag........

* 600,000

5

Anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets mo-

torfordon, reservationsanslag........................................

24,000

6

Förnyelse av kustfästningarnas båtmateriel, reserva-

tionsanslag ...............................................................

200,000j

Utökning av elektriska verkstaden vid flottans varv i

Karlskrona, reservationsanslag ....................................

53,150

8

Torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård, reser-

vationsanslag ..............................................................

105,000!

9

Vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skepps-

gossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fäst-

ning, reservationsanslag................................................

** 179,000

10

Koncentrering av verkstadsdriften inom Vaxholms

j

fästning, reservationsanslag ........................................

** 75,000|

11

Centraluppvärmning i vissa fort inom Vaxholms fäst-

ning, reservationsanslag ................................................i

29,300

Säger för flytande materiel och byggnader!

6,824,000

9,839,450j

j

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan i

- |

teknisk materiel.

1

Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner,

i

reservationsanslag ...................................................... |

50,000

2

Luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg, reserva-,

tionsanslag .......................................

80,000,

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Ordinarie

Extra

i

•

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

Luftvärnsmateriel m. m. för kustfästningarna, reser-

vationsanslag ................................................................

135,000

4

Nya kararör m. m. i marinens artilleripjäser, reserva-''

tionsanslag ....................................................................

30,000

5

Modern artilleriammunition för kustfästningarna, reser-

vationsanslag ...............................................................

00,000

6

Eldledningsmateriel för nya sjöfrontsbattener, reserva-

tionsanslag ....................................................................

20,000

7

Minmateriel för marinen, reservationsanslag ................

75,000

8

Prövning och undersökning av brisanta sprängämnen

m. m., reservationsanslag ............................................

25,000

9

Motmedel mot undervattensbåtar, reservationsanslag

75,000

10

Radiopejlstationer, reservationsanslag ..........................

19,000

11

Gasskyddsmateriel för flottan, reservationsanslag ........

50,000

i 12

Gasskyddsmateriel för kustfästningarna, reservations-

00,000

i

! 13

Försök med teknisk materiel, reservationsanslag ........

75,000

14

Luftvärn sstrålkastare för Vaxholms fästning, reserva-

tionsanslag ....................................................................

* 70,000

15

Åtgärder för industriens krigsorganisation, reservations- anslaq ............................................................................

25,000!

Säger för artilleri-, min-, torped-, radio- och annan

teknisk materiel............................................................

50,000

799,000

I. Sjökarteverket.

i

Avlöning till sjökarteverkets personal, förslagsanslag...

182,050

2

Omkostnader för sjömätningsväsendet, reservationsanslag

340,400

!

3

Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet,

reservationsanslag ........................................................

15,000

1

Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande», reservations-

38,000

5

Internationella hydrografiska byrån, förslagsanslag........

8,500

Säger för sjökarteverket

537,450j 46,500

J. Diverse.

i i

Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen

och instruktioner m. lii., reservationsanslag...............

15,000

2

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

70,000

3

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag ....

500

4

Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för-

slagsanslag ....................................................................

1 50,000

5

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret, för-

slaqsanslaq ....................................................................

i

! * l,n00,000

Säger för diverse

235,500

| 1,500,000

1

Säger för sjöförsvaret

j 32,384,300

| 12,264,950

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4. Flygvapnet.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m., förslags-

anslag ............................................................................

* 1,254,000

2

Resestipendier, reservationsanslaq....................................

6,000

Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1,260,000

B. De värnpliktigas avlöning m. lii.

i

De värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags-

anslag ...........................................................................

139,800

C. Expenser m. m.

i

Skrifmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag

22,000

2

Tryckningskostnader, reservationsanslaq ....................

17,022

•

Säger för expenser m. m.

39,022

D. Förplägnad, intendenturmateriel och övningar.

1

Mathållning och furagering, förslagsanslag....................

230,500

2

Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern-

och förplägnadsutredning, reservationsanslaq...........

210,000

3

Anskaffning av beklädnads- och munderingsutrustning,

reservationsanslag .......................................................

60,000

4

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

förslagsanslag ................................................................

180,000

5

Flygövningar, reservationsanslaq ....................................

1,500,000

Säger för förplägnad, intendenturmateriel och övningar

2,120,500

60,000

E. Sjukvård ni. m.

1

Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag .....................

23,000

F. Vapen och ammunition.

1

Vapen och ammunition, reservationsanslag....................

108,000

2

Flygbomber, reservationsanslag......................................

70,000

3

Försök med tunga flygplankulsprutor, reservationsan-

slag ...............................................................................

22,500

Säger för vapen och ammunition

108,000

92,500

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

9

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

G. Byggnader, flygmateriel m. m.

.

1

Byggnader, flygfält m. m., reservationsanslag................

210,000

2

Förbättring av vissa skjutbanor, reservationsanslag ....

12,000

3

Uppvärmningsanläggning inom kanslihuset i 1. flyg-

kårens etablissemang i Västerås, reservationsanslag. ..

* 25,000

4

Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag........................

8,000

5

Vissa uppmuddringsarbeten m. m. vid sjöflygstationen

i Karlskrona, reservationsanslag ................................

* 30,000

6

Flygmateriel, reservationsanslag ....................................

** 2,376,000

7

Materielprovning, reservationsanslag ............................

30,000

8

Fallskärmar, reservationsanslag ...................................

** 148,500

9

Förlag av materialier för flygplantillverkning, reserva-

tionsar.slag ....................................................................

30,000

10

Markradiostationer, reservationsanslag ............................

* 30,000

11

Engångskostnader för anskaffning av flygmateriel

m. m., reservationsanslag............................................

** 2,200,000

12

Flygindustriens krigsorganisation, reservationsanslag ....

25,000

13

Försök för utprövande av ny materiel, reservationsan-

slag ................................................................................

25,000

14

Personbuss för 2. flygkåren å Hägernäs, reservations-

anslag ..........................................................................

** 26,000

Säger för byggnader, flygmateriel m. m.

2,616,000

2,559,500

H. Diverse.

1

Extra utgifter, reservationsanslag...................................

31,000

2

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet,

förslagsanslag...............................................................

** 110,000

Säger för diverse

31,000

110,000

Säger för flygvapnet

6,337,322

2,822,000

5. Gemensamma anslag.

1

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

1

vationsanslag ................................................................

140,000

2

Försvarsväsendets lönenämnd ........................................

13,000

3

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

** 8,000

4

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag........................................

** 250,000

5

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

78,000

0

Militärmeteorologisk informationstjänst, förslagsanslag..

17,000

7

Kommunalutskylder för försvarsväsendets lill tjänste-

bostäder upplåtna fastigheter, förslagsanslag ...........

83,000

Säger för gemensamma anslag

223,000

366,000

—

Summa

108,082,290

23,083,410

* Beloppet redan bcviljut av riksdagen.

»* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. fi sami. i haft. (Nr k.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning rörande flygvapnets anslag till try a1 i texten
  2. Rskr. 1931:4a Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maja i statsverkspropositionen gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret 1931/1932 under ri s. 1 i texten