Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander och föreståndaren vid landsmålsundersökningarna i Lund A. N. Lindqvist att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tidigare tjänstgöring.
1931-03-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander och föreståndaren vid landsmålsundersökningarna i Lund A. N. Lindqvist att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tidigare tjänstgöring.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 44.
1
Nr 44.
Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt
för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J.
Levander och föreståndaren vid landsmålsundersökningarna
i Lund A. N. Lindqvist att för placering i löneklass
tillgodoräkna viss tidigare tjänstgöring.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931 dagtecknad proposition,
nr 121, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att medgiva,
dels att medarbetaren vid landsm ålsarkivet i Uppsala filosofie doktorn L.
J. Levander må för uppflyttning till högre löneklass av sin tidigare tjänstgöring
tillgodoräkna 10 år 10 månader 15 dagar,
dels ock att föreståndaren för landsmålsundersökningarna i Lund docenten
A. N. Lindqvist må för placering i löneklass tillgodoräkna så stor del
av sin tidigare tjänstgöring, som erfordras för ernående, räknat från och
med den 1 januari 1931, av 30 klassen i lönegraden B 28.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.
I skrivelse den 28 maj 1930, nr 296, anmälde riksdagen, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till två i ämnet väckta
motioner (I: 139 och II: 307) till bestridande av med landsmålsundersökningarna
i riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 under åttonde
huvudtiteln anvisat ett extra anslag av 67,040 kronor att utgå i enlighet
med den närmare fördelning och enligt de villkor, Kungl. Majit kunde
finna gott föreskriva.
Den 20 juni 1930 meddelade Kungl. Majit åtskilliga föreskrifter med anledning
av 1930 års riksdags ovan omförmälda beslut. Kungl. Majit föreskrev
därvid bland annat, att från och med den 1 juli 1930 tills vidare,
så länge riksdagen för ändamålet anvisade medel, skulle vara anställda
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 24 käft. (Nr 44—45.)
t
2
Statsutskottets utlåtande Nr 44.
ej mindre vid landsmålsarkivet i Uppsala
dels en föreståndare, med rätt för denne befattningshavare att åtnjuta
avlöning motsvarande lönegraden 30 av den löneplan, som innefattas i avdelningen
B av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 i dess lydelse enligt
kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 270),
dels ock två medarbetare, med rätt för en var av dessa befattningshavare
att åtnjuta avlöning motsvarande lönegraden 26 i samma löneplan,
än även vid landsmålsundersökningarna i Lund en föreståndare, med rätt
för denne befattningshavare att åtnjuta avlöning motsvarande lönegraden
28 av samma löneplan,
och skulle i avseende å samtliga nu nämnda befattningshavare gälla bestämmelserna
i 33 § av kungörelsen den 26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
Vidare förordnade Kungl. Maj:t den 21 november 1930
dels docenten vid universitetet i Uppsala filosofie doktorn A. H. Geijer
att tills vidare vara föreståndare för landsmålsarkivet i Uppsala,
dels docenten vid universitetet i Uppsala filosofie doktorn J. A. Götlind
och filosofie doktorn L. J. Levander att tills vidare vara medarbetare vid
landsmålsarkivet i Uppsala,
dels ock docenten vid universitetet i Uppsala, lektorn vid högre allmänna
läroverket i Örebro, filosofie doktorn A. N. Lindqvist att tills vidare vara
föreståndare för landsmålsundersökningarna i Lund,
en var med de åligganden, som av Kungl. Majit bestämdes, samt med
rätt för en var av dem att åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i ovanberörda
brev den 20 juni 1930.
Hos Kungl. Majit hava nu doktor Levander och docenten Lindqvist hemställt
örn rätt att för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna sig viss föregående
tjänstgöring.
Doktor Levander har anhållit att från och med den 1 januari 1931 få åtnjuta
avlöning motsvarande högsta löneklassen av lönegraden B 26.
Över denna ansökning har statskontoret den 30 december 1930 avgivit
utlåtande och därvid anfört bland annat:
Jämlikt bestämmelserna i nådiga brevet den 20 juni 1930 skola i avseende
å sökanden gälla bestämmelserna i 33 § av kungörelsen den 26 juni
1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen. Levander äger alltså, där ej Kungl. Majit annorlunda
bestämmer, åtnjuta lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, som
skulle hava gällt, därest han hade varit innehavare av ordinarie tjänst inom
lönegraden B 26.
Av handlingarna i förevarande ärende framgår, att Levander, vilken alltsedan
år 1904 arbetat på undersökningar av enahanda slag, som åligga
honom å innehavande befattning, anställdes vid landsmålsarkivet i Uppsala
Statsutskottets utlåtande Nr 44.
3
redan den 1 maj 1920, där han sedan dess tjänstgjort. Under denna tid
har han icke varit berättigad till någon semester, men däremot under varje
år begagnat sig av någon tids tjänstledighet, sammanlagt 2 år 3 månader
16 dagar. Dessförinnan har han tjänstgjort som statens folkskolinspektör
under tiden från och med den 1 juli 1913 till och med den 30 juni 1919,
då han på egen begäran erhöll avsked från befattningen ifråga.
Vad till en början beträffar sökandens tjänstgöring som statens folkskolinspektör,
lärer med hänsyn till de avbrott, som därefter förekommit i hans
tjänstgöring, denna tid icke kunna utan vidare tillgodoräknas honom.
Vidkommande därefter hans tjänstgöring vid landsmålsarkivet äro i fråga
om tillgodo räkning av denna tid bestämmelserna i 11 § 2 mom. av avlöningsreglementet
den 6 juni 1925 (nr 270) för ordinarie befattningshavare
tillämpliga. Enligt dessa bestämmelser må befattningshavare för samma
ändamål, som avses i 1 inom., efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt
fall helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens
tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende
å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara
mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att
utföra å befattningen. I anseende till de avbrott, som förekommit på grund
av åtnjutna ledigheter, synes Kungl Majit svårligen kunna förklara Levander
berättigad att tillgodoräkna ifrågavarande tjänstgöring. Ett medgivande
i sådan riktning skulle nämligen innebära, att Levander finge tillgodoräkna
denna tjänstgöring efter förmånligare grunder, än vad som varit fallet,
därest han under tiden varit anställd i statens tjänst.
I betraktande av Levanders ovanberörda, med hans nuvarande göromål
likvärdiga tjänstgöring såsom ordinarie folkskolinspektör och såsom befattningshavare
vid landsmålsarkivet i Uppsala, vilken tjänstgöring efter avdrag
av åtnjutna ledigheter uppgår till icke mindre än 13 år 10 månader 15
dagar, måste statskontoret emellertid finna det vara med billighet överensstämmande,
att Levander får för uppfattning till högre löneklass tillgodoräkna
den del av berörda tjänstgöring, som överstiger 3 år, eller sålunda
10 år 10 månader 15 dagar. Statskontoret anser sig därför böra förorda,
att riksdagens medgivande härtill inhämtas. I anseende till de säregna
omständigheter, som föreligga i detta fall, torde några konsekvenser i icke
önskvärd riktning ej vara att befara av ett dy^likt medgivande.
Docenten Lindqvist har anhållit att från och med den 1 jannari 1931 få
åtnjuta avlöning enligt 30 löneklassen i lönegraden B 28.
Över denna framställning har statskontoret den 5 februari 1931 avgivit
utlåtande och därvid anfört bland annat:
Av handlingarna i ärendet framgår bland annat, att Lindqvist under
tiden 1 november 1905—30 september 1914 varit sekreterare i styrelsen
för undersökningen av östgötamålen; att han alltsedan sommaren 1914
bedrivit synnerligen omfattande undersökningar angående vissa dialekter i
Östergötland; att resultatet därav kommit landsmålsarkivets i Uppsala samlingar
till godo; att han från och med den 1 september 1926 till och med
höstterminen 1930 varit fast anställd vid landsmålsarkivet; att han under
en lång följd av år tidvis utfört ett omfattande upptecknings- och granskningsarbete
för ortsnamnskommitténs räkning; att han alltsedan den 1 mars
1927 varit sekreterare i nämnda kommitté; att han efter att den 18 september
1918 hava lorordnats till docent i svenska språket vid Uppsala
4
Statsutskottets utlåtande Nr 44.
Utskottets
yttrande.
universitet, under tiden 1 januari 1920—31 december 1925 innehaft docentstipendium
och därunder fullgjort stadgad undervisningsskyldighet; samt
att han under tiden 1918/1930 så gott som oavbrutet varit biträdande
lärare vid olika professorers seminarier i ämnen, som äga nära sammanhang
med landsmålsundersökningarna.
Med hänsyn till Lindqvists synnerligen långvariga och förtjänstfulla arbete
för landsmålsundersökningarna i riket synes det statskontoret rättvist, att
han för placering i löneklass får tillgodoräkna så stor del av sin tidigare
tjänstgöring, som fordras för ernående av 30 löneklassen.
Statskontoret får därför hemställa, att Kungl. Majit härtill täcktes inhämta
riksdagens medgivande.
Departementschefen har, på de av statskontoret anförda skäl och därvid
särskilt med hänsyn till doktor Levanders och docenten Lindqvists långvariga
och förtjänstfulla arbete för landsmålsundersökningarna i riket, funnit
sig böra, i anslutning till vad statskontoret därutinnan hemställt, tillstyrka
de föreliggande ansökningarna. De säregna förhållanden, som här måste
anses föreligga, syntes, framhåller departementschefen, utgöra en borgen för
att ett bifall till framställningarna icke komme att få prejudicerande betydelse.
Den kostnadsökning, som bleve en följd av vad sålunda tillstyrkts, torde,
meddelar slutligen departementschefen, i fråga örn budgetåren 1930/1932
kunna bestridas med till buds stående eller redan av riksdagen äskade medel.
För budgetåret 1932/1933 torde däremot en mindre anslagsökning bliva
oundgänglig.
Med hänsyn till de i detta fall föreliggande särskilda omständigheterna
har utskottet ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag, varvid utskottet
emellertid velat framhålla, att ett bifall till berörda förslag icke bör få
tillmätas prejudicerande innebörd.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva,
a) att medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala, filosofie
doktorn L. J. Levander må för uppflyttning till högre löneklass
av sin tidigare tjänstgöring tillgodoräkna 10 år 10 månader
15 dagar,
b) att föreståndaren för landsmålsundersökningarna i Lund,
docenten A. N. Lindqvist må för placering i löneklass tillgodoräkna
så stor del av sin tidigare tjänstgöring, som erfordras
för ernående, räknat från och med den 1 januari
1931, av 30 klassen i lönegraden B 28.
Stockholm den 17 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr éd.
5
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J.L. Widell, Olof
Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén,
E. A. Lundell, O. I. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld och J. Sandén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.
Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, E. J. Wigforss,
B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson
i Fritorp och C. J. Högström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:108 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander och föreståndaren s. 4 i texten