Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander och föreståndaren vid landsmålsundersökningarna i Lund A. N. Lindqvist att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tidigare tjänstgöring.

1931-03-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander och föreståndaren vid landsmålsundersökningarna i Lund A. N. Lindqvist att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tidigare tjänstgöring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt

för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J.

Levander och föreståndaren vid landsmålsundersökningarna

i Lund A. N. Lindqvist att för placering i löneklass

tillgodoräkna viss tidigare tjänstgöring.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931 dagtecknad proposition,

nr 121, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att medgiva,

dels att medarbetaren vid landsm ålsarkivet i Uppsala filosofie doktorn L.

J. Levander må för uppflyttning till högre löneklass av sin tidigare tjänstgöring

tillgodoräkna 10 år 10 månader 15 dagar,

dels ock att föreståndaren för landsmålsundersökningarna i Lund docenten

A. N. Lindqvist må för placering i löneklass tillgodoräkna så stor del

av sin tidigare tjänstgöring, som erfordras för ernående, räknat från och

med den 1 januari 1931, av 30 klassen i lönegraden B 28.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll.

I skrivelse den 28 maj 1930, nr 296, anmälde riksdagen, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till två i ämnet väckta

motioner (I: 139 och II: 307) till bestridande av med landsmålsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 under åttonde

huvudtiteln anvisat ett extra anslag av 67,040 kronor att utgå i enlighet

med den närmare fördelning och enligt de villkor, Kungl. Majit kunde

finna gott föreskriva.

Den 20 juni 1930 meddelade Kungl. Majit åtskilliga föreskrifter med anledning

av 1930 års riksdags ovan omförmälda beslut. Kungl. Majit föreskrev

därvid bland annat, att från och med den 1 juli 1930 tills vidare,

så länge riksdagen för ändamålet anvisade medel, skulle vara anställda

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 24 käft. (Nr 44—45.)

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

ej mindre vid landsmålsarkivet i Uppsala

dels en föreståndare, med rätt för denne befattningshavare att åtnjuta

avlöning motsvarande lönegraden 30 av den löneplan, som innefattas i avdelningen

B av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 i dess lydelse enligt

kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 270),

dels ock två medarbetare, med rätt för en var av dessa befattningshavare

att åtnjuta avlöning motsvarande lönegraden 26 i samma löneplan,

än även vid landsmålsundersökningarna i Lund en föreståndare, med rätt

för denne befattningshavare att åtnjuta avlöning motsvarande lönegraden

28 av samma löneplan,

och skulle i avseende å samtliga nu nämnda befattningshavare gälla bestämmelserna

i 33 § av kungörelsen den 26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Vidare förordnade Kungl. Maj:t den 21 november 1930

dels docenten vid universitetet i Uppsala filosofie doktorn A. H. Geijer

att tills vidare vara föreståndare för landsmålsarkivet i Uppsala,

dels docenten vid universitetet i Uppsala filosofie doktorn J. A. Götlind

och filosofie doktorn L. J. Levander att tills vidare vara medarbetare vid

landsmålsarkivet i Uppsala,

dels ock docenten vid universitetet i Uppsala, lektorn vid högre allmänna

läroverket i Örebro, filosofie doktorn A. N. Lindqvist att tills vidare vara

föreståndare för landsmålsundersökningarna i Lund,

en var med de åligganden, som av Kungl. Majit bestämdes, samt med

rätt för en var av dem att åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i ovanberörda

brev den 20 juni 1930.

Hos Kungl. Majit hava nu doktor Levander och docenten Lindqvist hemställt

örn rätt att för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna sig viss föregående

tjänstgöring.

Doktor Levander har anhållit att från och med den 1 januari 1931 få åtnjuta

avlöning motsvarande högsta löneklassen av lönegraden B 26.

Över denna ansökning har statskontoret den 30 december 1930 avgivit

utlåtande och därvid anfört bland annat:

Jämlikt bestämmelserna i nådiga brevet den 20 juni 1930 skola i avseende

å sökanden gälla bestämmelserna i 33 § av kungörelsen den 26 juni

1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen. Levander äger alltså, där ej Kungl. Majit annorlunda

bestämmer, åtnjuta lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, som

skulle hava gällt, därest han hade varit innehavare av ordinarie tjänst inom

lönegraden B 26.

Av handlingarna i förevarande ärende framgår, att Levander, vilken alltsedan

år 1904 arbetat på undersökningar av enahanda slag, som åligga

honom å innehavande befattning, anställdes vid landsmålsarkivet i Uppsala

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

3

redan den 1 maj 1920, där han sedan dess tjänstgjort. Under denna tid

har han icke varit berättigad till någon semester, men däremot under varje

år begagnat sig av någon tids tjänstledighet, sammanlagt 2 år 3 månader

16 dagar. Dessförinnan har han tjänstgjort som statens folkskolinspektör

under tiden från och med den 1 juli 1913 till och med den 30 juni 1919,

då han på egen begäran erhöll avsked från befattningen ifråga.

Vad till en början beträffar sökandens tjänstgöring som statens folkskolinspektör,

lärer med hänsyn till de avbrott, som därefter förekommit i hans

tjänstgöring, denna tid icke kunna utan vidare tillgodoräknas honom.

Vidkommande därefter hans tjänstgöring vid landsmålsarkivet äro i fråga

om tillgodo räkning av denna tid bestämmelserna i 11 § 2 mom. av avlöningsreglementet

den 6 juni 1925 (nr 270) för ordinarie befattningshavare

tillämpliga. Enligt dessa bestämmelser må befattningshavare för samma

ändamål, som avses i 1 inom., efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt

fall helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens

tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende

å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara

mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att

utföra å befattningen. I anseende till de avbrott, som förekommit på grund

av åtnjutna ledigheter, synes Kungl Majit svårligen kunna förklara Levander

berättigad att tillgodoräkna ifrågavarande tjänstgöring. Ett medgivande

i sådan riktning skulle nämligen innebära, att Levander finge tillgodoräkna

denna tjänstgöring efter förmånligare grunder, än vad som varit fallet,

därest han under tiden varit anställd i statens tjänst.

I betraktande av Levanders ovanberörda, med hans nuvarande göromål

likvärdiga tjänstgöring såsom ordinarie folkskolinspektör och såsom befattningshavare

vid landsmålsarkivet i Uppsala, vilken tjänstgöring efter avdrag

av åtnjutna ledigheter uppgår till icke mindre än 13 år 10 månader 15

dagar, måste statskontoret emellertid finna det vara med billighet överensstämmande,

att Levander får för uppfattning till högre löneklass tillgodoräkna

den del av berörda tjänstgöring, som överstiger 3 år, eller sålunda

10 år 10 månader 15 dagar. Statskontoret anser sig därför böra förorda,

att riksdagens medgivande härtill inhämtas. I anseende till de säregna

omständigheter, som föreligga i detta fall, torde några konsekvenser i icke

önskvärd riktning ej vara att befara av ett dy^likt medgivande.

Docenten Lindqvist har anhållit att från och med den 1 jannari 1931 få

åtnjuta avlöning enligt 30 löneklassen i lönegraden B 28.

Över denna framställning har statskontoret den 5 februari 1931 avgivit

utlåtande och därvid anfört bland annat:

Av handlingarna i ärendet framgår bland annat, att Lindqvist under

tiden 1 november 1905—30 september 1914 varit sekreterare i styrelsen

för undersökningen av östgötamålen; att han alltsedan sommaren 1914

bedrivit synnerligen omfattande undersökningar angående vissa dialekter i

Östergötland; att resultatet därav kommit landsmålsarkivets i Uppsala samlingar

till godo; att han från och med den 1 september 1926 till och med

höstterminen 1930 varit fast anställd vid landsmålsarkivet; att han under

en lång följd av år tidvis utfört ett omfattande upptecknings- och granskningsarbete

för ortsnamnskommitténs räkning; att han alltsedan den 1 mars

1927 varit sekreterare i nämnda kommitté; att han efter att den 18 september

1918 hava lorordnats till docent i svenska språket vid Uppsala

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Utskottets

yttrande.

universitet, under tiden 1 januari 1920—31 december 1925 innehaft docentstipendium

och därunder fullgjort stadgad undervisningsskyldighet; samt

att han under tiden 1918/1930 så gott som oavbrutet varit biträdande

lärare vid olika professorers seminarier i ämnen, som äga nära sammanhang

med landsmålsundersökningarna.

Med hänsyn till Lindqvists synnerligen långvariga och förtjänstfulla arbete

för landsmålsundersökningarna i riket synes det statskontoret rättvist, att

han för placering i löneklass får tillgodoräkna så stor del av sin tidigare

tjänstgöring, som fordras för ernående av 30 löneklassen.

Statskontoret får därför hemställa, att Kungl. Majit härtill täcktes inhämta

riksdagens medgivande.

Departementschefen har, på de av statskontoret anförda skäl och därvid

särskilt med hänsyn till doktor Levanders och docenten Lindqvists långvariga

och förtjänstfulla arbete för landsmålsundersökningarna i riket, funnit

sig böra, i anslutning till vad statskontoret därutinnan hemställt, tillstyrka

de föreliggande ansökningarna. De säregna förhållanden, som här måste

anses föreligga, syntes, framhåller departementschefen, utgöra en borgen för

att ett bifall till framställningarna icke komme att få prejudicerande betydelse.

Den kostnadsökning, som bleve en följd av vad sålunda tillstyrkts, torde,

meddelar slutligen departementschefen, i fråga örn budgetåren 1930/1932

kunna bestridas med till buds stående eller redan av riksdagen äskade medel.

För budgetåret 1932/1933 torde däremot en mindre anslagsökning bliva

oundgänglig.

Med hänsyn till de i detta fall föreliggande särskilda omständigheterna

har utskottet ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag, varvid utskottet

emellertid velat framhålla, att ett bifall till berörda förslag icke bör få

tillmätas prejudicerande innebörd.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala, filosofie

doktorn L. J. Levander må för uppflyttning till högre löneklass

av sin tidigare tjänstgöring tillgodoräkna 10 år 10 månader

15 dagar,

b) att föreståndaren för landsmålsundersökningarna i Lund,

docenten A. N. Lindqvist må för placering i löneklass tillgodoräkna

så stor del av sin tidigare tjänstgöring, som erfordras

för ernående, räknat från och med den 1 januari

1931, av 30 klassen i lönegraden B 28.

Stockholm den 17 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr éd.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J.L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén,

E. A. Lundell, O. I. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld och J. Sandén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, E. J. Wigforss,

B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson

i Fritorp och C. J. Högström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:108 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för medarbetaren vid landsmålsarkivet i Uppsala L. J. Levander och föreståndaren s. 4 i texten