Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1,9311932 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1931-02-27 · 130 sidor, varav 122 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 122 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1,9311932 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1,9311932

av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,

innefattande anslagen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Majit i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till

socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att

till förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning av Kungl.

Majits kansli för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,020

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 7 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 10,020 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

2:o) Beträffande Kungl. Majits förslag angående anslag till socialstyrelsen

(punkt 2) och socialstyrelsens verksamhet (punkt 3) kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

3:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 4) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. .5 haft. (Nr 5.) ssi ai 1

Förstärkning

av arbetskrafterna

å

departementets

avdelning

av

Kungl. Majits

kansli.

[1-°)]

Social
styrelsen.

Social
styrelsens
verksamhet.

[2 o. 3.]

FÖrlikningsmän

för medling

i arbetstvister

m. m.

[4-]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förlikning smån för medling i arbetstvister m. m.

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

95,000 kronor.

Arbets- 4:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 5) att till arbetsdomstolen

domstolen, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

[5.] Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 14—31 i stats;

rådsprotokollet.

Den 22 juni 1928 utfärdades lag örn arbetsdomstol (nr 254). Enligt

denna lag, som trätt i kraft den 1 januari 1929, skall för upptagande

och avgörande av mål rörande kollektivavtal finnas en arbetsdomstol med

säte i Stockholm. Arbetsdomstolen skall bestå av ordförande och sex

ledamöter. Ordföranden och två ledamöter förordnas av Kungl. Maj:t för

viss tid bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller

arbetarintressen. Ordföranden och en av ledamöterna, vilken förordnas att vara

vice ordförande, skola vara lagkunniga och i domarvärv erfarna. Den andre

av dessa ledamöter skall äga särskild insikt och erfarenhet i arbetsförhållanden

och därmed förbundna avtalsfrågor. För vardera ledamoten förordnar

Kungl. Majit en ersättare, som uppfyller de för ledamoten stadgade behörighetsvillkoren.

De övriga fyra ledamöterna, vilka skola vara i arbetsförhållanden

erfarna och kunniga, förordnas av Kungl. Majit för två år i sänder, två efter

förslag av svenska arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd och två efter förslag

av landsorganisationen i Sverige. För vardera sidan förordnas enligt

samma regler fyra ersättare. Har å någondera sidan vederbörligt förslag icke

avgivits, förordnar Kungl. Majit ändå ledamöter och ersättare för den sidan.

Arbetsdomstolen sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta det erfordras

för måls handläggning. Domstolen må, där det prövas nödigt, sammanträda

utom Stockholm. Arbetsdomstolen är domför med ordförande och fyra ledamöter.

Av ledamöter, som förordnats för arbetsgivar- och arbetarsidorna, skola

lika många närvara för vardera sidan. Besiktning å arbetsplats eller annan

dylik förrättning må kunna verkställas av ordföranden jämte två ledamöter,

en för arbetsgivar- och en för arbetarson.

Till bestridande av utgifterna för arbetsdomstolen under första halvåret

1929 avsågs ett belopp av 25,500 kronor inom det av riksdagen för budgetåret

1928/1929 anvisade extra förslagsanslaget å 34,500 kronor till centrala skiljenämnden

för vissa arbetstvister m. m. För ett vart av budgetåren 1929/1930

och 1930/1931 har till arbetsdomstolen anvisats ett extra förslagsanslag motsvarande

dubbla nyssnämnda halvårsbelopp eller 51,000 kronor.

Genom brev den 20 juni 1930 har Kungl. Majit fastställt följande stat för

arbetsdomstolen att lända till efterrättelse under budgetåret 1930/1931:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

/Statsutskottets utlåtande Nr 5.

A. Avlöningar. Kronor

Arvode åt ordföranden .................................. 7,000

» »en ledamot, tillika vice ordförande .............. 5,000

» »en ledamot .................................. 4,500

» » fyra ledamöter................................ 16,000

» »en sekreterare ................................ 4,000

Avlöning åt ett kanslibiträde i 7:e lönegraden, förslagsvis .... 2,520

Ersättningar åt extra tjänstemän och övriga biträden samt för

vakthållning, högst.................................... 4,000

Arvoden åt ersättare för ledamöter, vikariatsersättningar samt

ersättningar åt ledamöter och sekreteraren för mistade avlöningsförmåner,

förslagsvis .......................... 5,500 48,520

B. Omkostnader.

övriga kostnader (resekostnads- och traktamentsersättningar åt ordföranden,

ledamöter och sekreteraren samt ersättare för ledamöter,

kostnader för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga, tryckningskostnader,

kostnader för belysning, uppvärmning och städning

av lokaler, anskaffande och underhåll av inventarier, inköp av böcker

samt andra expenser), förslagsvis.............................. 2,480

Summa kronor 51,000

Denna stat överensstämmer med den, som varit gällande under budgetåret

1929/1930, med undantag därav att visst belopp överflyttats från omkostnadsposten

till den sist upptagna avlöningsposten, vilken samtidigt erhållit ändrad

rubrik. Staten för budgetåret 1929/1930 grundade sig i sin tur å staten för

första halvåret 1929.

Emellertid har Kungl. Majit under innevarande budgetår vidtagit viss

ändring i den genom brevet den 20 juni 1930 för domstolen fastställda staten.

Genom beslut den 24 oktober 1930 har Kungl. Majit nämligen höjt omkostnadsposten

med 2,650 kronor till förslagsvis 5,130 kronor och i följd härav höjt

statens slutsumma till 53,650 kronor.

Det nu framlagda förslaget innebär till en början höjning av arvodet åt ordföranden

i arbetsdomstolen.

Yad denna fråga beträffar, har departementschefen — efter att hava framhållit

att redan i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag farhågor uttalats

för att befattningen ifråga ej i längden skulle låta förena sig med uppehållande

av annan tjänst samt att dessa farhågor besannats under sistförflutna år —

anfört följande:

»Arbetsdomstolens förste ordförande, som fungerade sedan den 1 januari 1929,

utnämndes den 11 oktober samma år till justitieråd. Hans efterträdare, den nuvarande

ordföranden, dåvarande revisionssekreteraren A. E. F. Sandström kunde

icke jämsides med ordförandeuppdraget uppehålla en tjänst med normal bundenhet

till viss arbetsbörda och viss arbetstakt såsom en revisionssekreterares utan

erhöll ledighet från denna sin tjänst. I stället förordnades han genom särskilt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

beslut den 13 december 1929 att, såsom arbetsdomstolen antytt, tills vidare

biträda inom justitie- och socialdepartementen med de utredningsuppdrag, som

till honom överlämnades av chefen för någotdera av dessa departement. Avsikten

med denna anordning var närmast, att Sandström skulle anlitas för

dylika uppdrag i den mån och på de tider, som hans arbetskraft icke helt togs

i anspråk för arbetsdomstolen. Härför skulle Sandström äga uppbära visst bestämt

belopp för månad. I överensstämmelse med vad arbetsdomstolen anfört

har det emellertid visat sig, att Sandström endast i obetydlig omfattning, och

under större delen av de särskilt arbetsbelastade perioderna icke alls, haft tillfälle

att biträda med dylika utredningsuppdrag. Uppenbarligen kan med hänsyn

härtill anordningen icke anses hava fungerat på ett tillfredsställande sätt. Den

bör också betraktas som en utväg, vilken väl varit nödvändig för att under

rådande omständigheter tillgodose arbetsdomstolens behov av arbetskraft men

som under normala förhållanden icke bör ifrågakomma. Förordnandet har

också numera återkallats, sedan Sandström utnämnts att från och med den 1

december 1930 vara häradshövding. För fullgörandet av sina åligganden som ordförande

i arbetsdomstolen har Sandström emellertid måst begära ledighet från

förvaltningen av häradshövdingämbetet med avstående av viss del av inkomsterna

från detta ämbete. Dylik ledighet kan dock lämpligen endast temporärt

medges, och ett nytt ordförandeskifte förestår därför inom kort.

Arbetsdomstolen har förmenat, att ökningen av domstolens arbetsbörda under

sistförflutna år icke varit tillfällig utan kan antagas bliva bestående för framtiden.

Riktigheten av denna domstolens uppfattning synes mig mycket sannolik,

något som kraftigt bestyrkes av de numera erhållna siffrorna för sista kvartalet

1930. Jag anser därför, att man vid de överväganden, som här komma i fråga,

bör utgå från en normal arbetsbörda för domstolen minst motsvarande arbetets

omfattning under år 1930. Vid sålunda angivna förhållanden synas mig avgörande

skäl förefinnas för att nu i enlighet med arbetsdomstolens hemställan

ombilda ordförandebefattningen till heltidstjänst.

Yad härefter angår frågan örn de avlöningsförmåner, som med denna utgångspunkt

böra tillkomma ordföranden, vill jag kraftigt understryka de uttalanden,

som vid skilda tillfällen och från olika håll gjorts rörande ordförandens

krävande arbetsuppgifter och beträffande nödvändigheten att som ordförande

erhålla en person med särskilda personliga och juridiska kvalifikationer.

Härtill kommer, att det såväl med hänsyn till arbetsdomstolens auktoritet

som för ernående av bästa möjliga arbetsresultat är önskvärt, att ordförandeskifte

icke skall behöva förekomma med så täta mellanrum som hittills.

Det bör alltså vara av största allmänna intresse ej mindre att kunna till ordförande

förvärva än även att få såsom ordförande behålla den för befattningen

lämpligaste. Med hänsyn härtill böra möjligheterna till lämpligt val vid det

stundande nytillsättandet av befattningen icke vara inskränkta på grund av att

de med densamma förenade förmånerna äro allt för snävt begränsade; jag kan

i detta avseende även hänvisa till andra lagutskottets nyss återgivna, av riksdagen

godkända uttalande. Man bör således icke vara utestängd från möjligheten

att till ordförande förvärva någon av rikets mest kvalificerade jurister,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

5

såsom ett justitieråd eller någon därmed jämförlig befattningshavare. För min

del anser jag, med hänsyn jämväl till att arbetsdomstolen — ofta i mycket betydelsefulla

och prejudikatbildande frågor — dömer som sista instans, att som

regel någon som är eller varit ledamot av högsta domstolen bör förordnas till

ordförande. I anledning härav och på grund av arbetsdomstolens säregna karaktär

har jag funnit mig böra tillstyrka, att ordförandens arvode bestämmes till

ett belopp motsvarande lönen till justitieråd eller alltså till av domstolen föreslagna

21,000 kronor. Jag vill framhålla, att statskontoret icke gjort någon

erinran mot ett arvode av detta belopp. Lönenämnden har visserligen

kommit till annat resultat, men även med nämndens utgångspunkt

borde arvodet snarare hava föreslagits till 19,000 kronor, vilket är vad som vanligen

utgår till ämbetsverkschefer, vilka — liksom arbetsdomstolens ordförande

— utses på viss tid.

Å det föreslagna arvodet torde böra utgå dyrtidstillägg enligt de grunder,

som gälla vid nyreglerade verk, och ordföranden bör jämväl i övrigt äga i

huvudsak åtnjuta de förmåner, som tillkomma justitieråd. Sålunda torde exempelvis

semester böra tillkomma ordföranden i samma utsträckning som motsvarande

förmån kan beräknas tillkomma justitieråd. Närmare bestämmelser

angående ordförandens avlöningsförmåner och därmed sammanhängande frågor

synas böra meddelas av Kungl. Maj:t. Förslag härutinnan torde jag få framlägga,

sedan riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan. Yad angår rätten att innehava

uppdrag vid sidan av tjänsten må här erinras örn den inskränkning, som

ligger i lagens föreskrift att ordföranden i arbetsdomstolen skall utses bland

personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller arbetarintressen. En

person, som i mera väsentlig grad är intresserad i ekonomiska företag, är följaktligen,

såsom också föredragande departementschefen i propositionen nr 39

(sid. 152—153) till 1928 års riksdag med förslag till lag örn kollektivavtal och

till lag örn arbetsdomstol anförde, på grund av nämnda bestämmelse hindrad

att vara ordförande i arbetsdomstolen.

Ordföranden torde alltjämt böra utses för viss tid. Någon lagändring påkallas

alltså icke av den nu föreslagna omläggningen.»

Vidare innebär Kungl. Maj :ts förevarande förslag höjning av arvodet åt vice

ordföranden. Till stöd härför har anförts, att denne under ordförandens semester

regelmässigt samt jämväl eljest vid förfall för ordföranden komme att handhava

de synnerligen kvalificerade uppgifter, som ankomme på ordföranden.

Även vid tillfällig stark anhopning av arbetet kunde det tänkas bliva nödvändigt,

att vice ordföranden för visst sammanträde övertoge ledningen av

förhandlingarna, något som redan måst tillämpas. Det borde även ihågkommas,

att det icke funnes någon suppleant, som i förekommande fall vid ordförandens

frånvaro inträdde såsom ledamot, vilket betydligt ökade vice ordförandens

arbetsbörda. Med beaktande härav vore det nuvarande arvodet åt vice

ordföranden, vilket skilde sig från arvodet åt den andre utan förslag utsedde

ledamoten med allenast 500 kronor, alltför lågt beräknat. Arvodesbeloppet för

vice ordföranden har för den skull föreslagits till 6,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare sekreterarbefattningen hos arbetsdomstolen

omändras till en heltidstjänst.

I fråga härom har departementschefen anfört följande:

»Den ökade arbetsbördan hos arbetsdomstolen synes mig böra föranleda, att

även sekreterarbefattningen nu ombildas till heltidstjänst. Den utväg som man,

på sätt jag vid behandlingen av en efterföljande utgiftspost kommer att närmare

beröra, räknat med för innevarande budgetår, nämligen att i särskilda

fall bereda sekreteraren ersättning för de avlöningsförmåner, som han på annat

håll måst avstå för att kunna fullgöra sina åligganden som sekreterare, torde

icke vara lämplig, då arbetsbördan mera konstant tvingar sekreteraren att taga

ledighet från det arbete, som skulle vara hans huvudsakliga.

Vad åter beträffar frågan örn sekreterarens löneplacering finner jag visserligen

knappast lämpligt att, på sätt lönenämnden ifrågasatt, på ordföranden överflytta

en del av sekreterarens mera kvalificerade göromål, därest ordförandebefattningen

ombildas till heltidstjänst. Vid en jämförelse med sekreterarbefattningar

i andra centrala ämbetsverk under socialdepartementet, från vilka sedan gammalt

föreligga hittills resultatlösa framställningar om vissa sådana befattningars

uppflyttning till 26 :e lönegraden, vill det emellertid synas, som örn för närvarande

tillräcklig anledning icke finnes att frångå lönenämndens uppfattning,

att sekreteraren hos arbetsdomstolen bör placeras i 24:e lönegraden. Vid sådant

förhållande torde i överensstämmelse med de föreskrifter, som gälla beträffande

befattningshavare å extra stat, sekreterarens begynnelselön böra utgå enligt

23:e löneklassen i den för ordinarie tjänstemän gällande löneplanen och alltså

utgöra 7,212 kronor. Med detta belopp lärer följaktligen avlöningen åt sekreteraren

kunna förslagsvis upptagas i staten för nästkommande budgetår. Å

avlöningen torde böra utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som tillämpas vid

nyreglerade verk. I fråga örn sekreteraren torde jämväl i övrigt de bestämmelser

böra lända till efterrättelse, som gälla för befattningshavare, varom förmäles

i 33 § av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser

för vissa icke-ordinarie befattningshavare.»

Vidkommande härefter den i nu gällande stat upptagna posten å förslagsvis

2,520 kronor till avlöning åt ett hamnbiträde i 7:e lönegraden skulle denna

post vid bifall till det nu föreliggande förslaget höjas till förslagsvis 2,676

kronor och tjänsten i fråga förändras till kärneralbiträdestjänst.

Beträffande denna fråga har departementschefen anfört:

»Någon överflyttning av åligganden, som nu tillkomma sekreteraren, på biträdet

torde av olika skäl icke lämpligen böra ifrågakomma.

Naturligtvis inverkar arbetsdomstolens ökade arbetsbelastning även på biträdets

arbetsbörda. Med anledning härav och på grund av tjänstens beskaffenhet

förordar jag, att densamma något uppflyttas i lönehänseende. Jag kan

dock icke för närvarande tillstyrka höjning utöver vad lönenämnden ifrågasatt

eller till 8:e lönegraden enligt den för extra ordinarie tjänstemän gällande löneplanen.

Utgiftsposten synes vid bifall härtill böra upptagas i staten med för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. ‘

slagsvis 2,676 kronor, k lönen bör utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som

gälla beträffande nyreglerade verk. I överensstämmelse med lonenamndens förslag

kan lämpligen ifrågavarande befattningshavare efter uppfiyttnmgen benämnas

kameralbiträde. Denna beteckning finnes som bekant redan bland annat

hos riksräkenskapsverket för vissa ordinarie befattningshavare i 8:e lonegra en »

Slutligen innebär Kungl. Majlis förslag höjning dels av posten ersättningar

åt extra tjänstemän och övriga biträden samt for vakthållning med 1,

kronor eller från 4,000 till 5,000 kronor, dels av posten till arvoden «ersättare

för ledamöter, vikariatsersättningar m. m. från 5,500 kronor till 6, trönö ,

dels ock av omkostnadsstaten från 2,480 kronor till 6,500 kronor

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, berörde andra iagutsb3ttet “ 192° 1

sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 36) angående forslaget till lag örn

arbetsdomstol m. m. frågan örn arvodena åt ordföranden och ledamöterna i

domstolen. Utskottet anförde härutinnan, att, eftersom det icke vöre m j ig

att då beräkna storleken av den arbetsbörda, som kunde komma att avilai a_ -

domstolen, det icke syntes vara lämpligt att föreslå, att nämnda ^ttnmgs

havare skulle helt ägna sig åt domstolsarbetet. Men utskottet framhöll Ullik

att även örn befattningarna i arbetsdomstolen skulle utövas^asom ^ysslor ordförandens

och ledamöternas arvoden borde bestämmas pa sadant satt att de

personer, som vore mest lämpade för uppdraget, icke av ekonomiska skal bleve

hindrade att antaga detsamma. , •<

Den sedan arbetsdomstolens tillkomst vunna erfarenheten rörande domstolens

arbetsbörda och svårigheterna att under nuvarande organisa Werner

uppehålla domstolens verksamhet har synts statsutskottet giva vid banden tt

en förändring av domstolens organisation är av behovet pakallad. I framsta

rummet gäller detta givetvis ordförandebefattningen hos domstolen, förjars

förändring till en heltidstjänst starka skäl synts utskottet föreligga. Utskottet

får alltså förorda förändringen i fråga. .

Vad angår frågan örn de avlöningsförmåner, som vid bifall härtill bora t

komma ordföranden, hava, såsom av utredningen i ärendet

ningar härutinnan gjort sig gällande. Departementschefen har sa umla l kh t

med arbetsdomstolen och statskontoret ansett, att avlöningen till gråliden ber

bestämmas till 21,000 kronor, under det att allmänna civilförvaltning

nämnd förordat ett belopp av 17,000 kronor, att utgå i form av arvode.

Vid bedömande av detta spörsmål har utskottet med hänsyn till den utomordentliga

vikten av att för befattningen ifråga kunna förvärva en person med

särskilda personliga och juridiska kvalifikationer samt da, pa satt departementschefen

och framhållit, det lärer få anses vara ett allmänt intresse, att ordforandeskif

ten Icke förekomma med så täta mellanrum som hittills, ansett möjligheterna

till lämpligt val vid kommande nytillsättning av befattningen bora vara sadan

att en person med dylika kvalifikationer må kunna erhallas. Såsom nyss nämnts,

har departementschefen i likhet med arbetsdomstolen ansett, att avlöningen or

bestämmas till 21,000 kronor, under det att allmänna civilförvaltningens onenämnd

förordat ett arvode å 17,000 kronor. Utskottet har emellertid efter övervägande

funnit sig icke kunna ansluta sig till någotdera av dessa förslag, uta

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda

skiljedomart i

arbetstvister.

[6.]

Offentliga

arbetsförmedlingen

i riket

m. m.

[7-]

Statsutskottets utlåtande Nr o.

utskottet får för sin del föreslå, att arvodet bestämmes till samma belopp, som

utgå till ämbetsverkschefer, vilka utses på viss tid, eller 19,000 kronor. Å sagda

belopp torde dyrtidstillägg böra utgå enligt de grunder, som må komma att

gälla vid nyreglerade verk, och torde i övrigt i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,

som i 2 kap. av allmänna civilförvaltningens lönereglemente meddelats

för där avsedda befattningshavare. Emellertid vill utskottet hava uttalat,

att, därest till befattningen utses innehavare eller f. d. innehavare av

justitierådsämbete, arvodet må höjas med 2,000 kronor till 21,000 kronor samt

att de justitieråd tillkommande särskilda förmånerna böra i tillämpliga delar

gälla för innehavaren av befattningen.

Såsom nämnts, innebär Kungl. Majits förslag vidare höjning av vice ordförandens

arvode med 1,000 kronor eller från 5,000 till 6,000 kronor. Till stöd

för detta förslag har anförts i huvudsak, att vice ordföranden under ordinarie

ordförandens semester regelmässigt samt jämväl eljest vid förfall för denne

komme att handhava dennes kvalificerade arbetsuppgifter samt att vid tillfällig

stark anhopning av arbetet det kunde tänkas bliva nödvändigt, att vice

ordföranden för visst sammanträde övertoge ledningen av förhandlingarna. Utan

att^ vilja förneka att de sålunda angivna skälen för en förhöjning av arvodet

ifråga äga ett visst berättigande, har utskottet dock ansett sig icke kunna nu

förorda en så stor förhöjning av detsamma, som Kungl. Maj:t ifrågasatt, utan

synes utskottet att, i avvaktan på erfarenhet rörande storleken av den arbetsbörda,

som kan komma att påvila vice ordföranden efter den föreslagna omorganisationens

genomförande, arvodet bör för närvarande höjas med allenast 500

kronor och sålunda bestämmas till 5,500 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga örn sekreterarbefattningens förändring till en

heltidstjänst och denna befattnings placering i lönegrad samt rörande kanslibiträdesbefattningens

förändring till en kameralbiträdestjänst har utskottet funnit

sig böra tillstyrka.

^ id bifall till vad utskottat salunda förordat och då utskottet i övrigt icke

haft något att erinra mot vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit

riksdagen, kan det av Kungl. Majit äskade anslaget minskas med 2,500 kronor

och sålunda bestämmas till 72,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till arbetsdomstolen för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 72,500 kronor.

5:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 6) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilda skiljedomare i arbetstvister för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.

6:°) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till offentliga arbetsförmedlingen

i riket m. m., att utgå enligt av departementschefen förordade

ändrade glinder, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 260,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 9

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 32—34 i statsrådsprotokollet.

Från oell med år 1906 Ilar riksdagen beviljat extra förslagsanslag till befrämjande

oell organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket.

Sedan ett antal år tillbaka hava vidare medel beviljats till bidrag till resekostnader

för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats

arbete å annan ort än där de vistas. Rubriken i riksstaten för anslag

till sistnämnda ändamål var under senare tid medellösa arbetssökandes resor.

För ernående av budgetteknisk förenkling hava från och med budgetåret

1927/1928 medel till nyssberörda två ändamål i riksstaten anvisats under ett

gemensamt anslag med rubriken offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m.

Sistnämnda anslag beräknades för sagda period till 240,000 kronor och

har sedan dess utgått med oförändrat belopp.

Gällande föreskrifter angående understöd av statsmedel till befrämjande

och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen återfinnas i kungörelse

den 30 juni 1916 (nr 320) med däri genom kungörelser den 16 maj

1918 (nr 278), den 8 juni 1928 (nr 193) och den 9 maj 1930 (nr 129) gjorda

ändringar. Sistnämnda två kungörelser hava medfört utvidgning av de ändamål,

vartill ifrågavarande anslag får disponeras. Salunda innebar 1928 ais

kungörelse, att understöd från anslaget skulle — intill ett sammanlagt belopp

av högst 10,000 kronor för budgetår — kunna tilldelas arbetsförmedlingsanstalterna

till bestridande av kostnaderna för särskilda anordningar

för underlättande av yrkesval och för arbetsanvisning åt ungdom. Genom

den år 1930 vidtagna kungörelseändringen har föreskrivits, att understöd

även kan erhållas till bestridande av kostnader för rese- och traktamentsersättning,

som i anledning av företagen tjänsteresa utbetalats till tjänsteman

vid arbetsförmedlingsanstalt. Storleken av dylikt understöd bör bestämmas

med ledning av den ersättning, som av vederbörande tjänsteman

uppburits, dock under iakttagande att gottgörelse icke må lämnas med högre

belopp, än som enligt gällande allmänna resereglemente skulle i motsvarande

fall hava utgått vid resa för förrättning i statens ärenden, och att gottgörelsen

icke heller må utgå efter förmånligare grunder än dem, vilka galla

för tjänsteman, som hänförts till rese- och traktamentsklass II C i nämnda

reglemente. Understöd för sistnämnda ändamål må sammanlagt utgå med

högst 2,000 kronor för budgetår. Såsom av det anförda framgått, föranledde

1928 och 1930 års kungörelser icke någon höjning av ifrågavarande anslag,

vars storlek i huvudsak bestämdes med ledning av föreliggande belastningssiffror.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att maximigränsen för det

understöd, som under ett budgetår sammanlagt ina utgå för det i 1930 års

omförmälda kungörelse avsedda ändamålet, skulle höjas från 2,000 till 3,000

kronor. . .

Denna ändring har icke synts motivera någon höjning av anslaget.

Emellertid hava utgifterna å anslaget, som för budgetåret 1928/1929 utgjorde

omkring 245,000 kronor, under sistförfluten budgetår stigit till 267,692

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

kronor. Då denna stegring ansetts bero på en i och för sig önskvärd utveckling

av arbetsförmedlingsverksamheten och kan väntas bliva bestående,

har anslaget för budgetåret 1931/1932 synts icke lämpligen böra beräknas till

lägre belopp än 260,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majda förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom första kammaren av herrar 0. Hagman och Alb.

Bergström väckt motion, nr 73, vari hemställts, att riksdagen måtte, med

avslag på Kungl. Majda i femte huvudtiteln framförda förslag örn fortsatt

maximering av de belopp, som av socialstyrelsen inom ramen av för den

offentliga arbetsförmedlingen anvisat anslag får användas beträffande främjandet

av yrkesval och arbetsanvisning för ungdom samt till resekostnader

för tjänstemän vid arbetsförmedlingsanstalterna, medgiva, att hittills stadgad

maximigräns icke längre skall gälla, samt förklara hinder icke möta att använda

för den offentliga arbetsförmedlingen anvisat anslag jämväl för understödjande

av fackarbetsanvisningar för kvinnlig sjukvårdspersonal inom den

offentliga arbetsförmedlingen.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

I anledning av det av Kungl. Majit för sistlidet års riksdag framlagda

förslaget örn statsunderstöd för av arbetsförmedlingarnas befattningshavare

företagna resor i förmedlingssyfte anförde riksdagen i sin skrivelse nr 5 A,

punkt 7, att riksdagen icke kunnat undgå att hysa viss tveksamhet mot förslaget

ifråga. Då emellertid förslaget vore avsett att tillgodose vissa praktiska

krav, som gjorde sig gällande vid den offentliga arbetsförmedlingens

bedrivande, ville riksdagen icke motsätta sig framställningen. Med hänsyn

till svårigheten av att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall

till förslaget fann dock riksdagen försiktigheten bjuda, att visst begränsat

belopp ställdes till socialstyrelsens förfogande för ändamålet. Riksdagen

bestämde nämnda belopp till högst 2,000 kronor för innevarande budgetår.

Såsom nämnts, har Kungl. Majit nu föreslagit, att berörda maximibelopp

måtte höjas till 3,000 kronor, under det att motionsvis ifrågasatts, att maximigränsen

måtte helt bortfalla.

Givetvis tala enligt utskottets förmenande vissa skäl för att — särskilt

under tider av större arbetslöshet — de medel, varom fråga är, icke, på

sätt nu är fallet, äro begränsade till visst belopp, men vid beaktande av

vad sistlidet års riksdag i frågan anfört synes dock tidpunkten nu icke vara

inne för ett borttagande av maximeringen. Med hänsyn till de skäl, som

anförts för en höjning av maximibeloppet till 3,000 kronor, finner sig utskottet

emellertid böra förorda förslaget härutinnan.

Motionsvis har vidare ifrågasatts, att den nu stadgade maximeringen av

kostnaderna för särskilda anordningar för underlättande av yrkesval och

för arbetsanvisning åt ungdom skulle upphöra samt hinder icke möta att

använda för den offentliga arbetsförmedlingen anvisat anslag jämväl för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

understödjande av fackarbetsanvisningar för kvinnlig sjukvårdspersonal inom

den offentliga arbetsförmedlingen.

Vad den förstnämnda frågan beträffar, vill utskottet erinra, att, då förslag

örn statsbidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda anordningar

för underlättande av yrkesval och för arbetsanvisning åt ungdom förelåg för

1928 års riksdag, socialstyrelsen i sin framställning härutinnan icke ifrågasatte

bidragets maximering. Då det emellertid med hänsyn till anordningarnas

försökskaraktär icke syntes vederbörande departementschef lämpligt att

då vidtaga några mera vittgående åtgärder, ansåg departementschefen det

böra föreskrivas ett maximum för det statsbidrag, som under viss period

finge utgå för ändamålet. I sådant avseende föreslogs nu gällande belopp

av högst 10,000 kronor, vilket förslag av riksdagen godkändes.

Vid bedömande av nu berörda spörsmål har utskottet i likhet med motionärerna

numera måst finna, att, då ungdomsförmedlingen är under uppbyggnad

och strävanden göras på åtskilliga håll att nå fram till positiva åtgärder

i denna viktiga fråga samt det icke kan anses rimligt, att eventuellt

uppnåeliga resultat skulle kunna äventyras genom brist på medel, starka

skäl tala för, att maximeringen av ifrågavarande bidrag upphäves. Utskottet

tillstyrker alltså motionärernas förslag i denna del.

Beträffande motionärernas förslag om användandet av anvisat anslag för

den offentliga arbetsförmedlingen för understödjande av fackarbetsanvisningar

för kvinnlig sjukvårdspersonal får utskottet erinra, att, då vid 1919

års lagtima riksdag förslag förelåg örn sjuksköterskebyråernas anslutning

till den offentliga arbetsförmedlingen i form av fackarbetsanvisningar, riksdagen

anförde, att från såväl sjuksköterske- som läkarehåll bestämda invändningar

blivit resta mot förslaget i fråga. I en gemensam skrivelse hade

Fredrika Bremer-förbundets styrelse, stiftelsen Böda korsets sjuksköterskehem

och Svensk sjuksköterskeförening av 1910 uttryckt den åsikten, att en

sådan anordning vore »opraktisk» samt ägnad att »helt och hållet förrycka

detta grannlaga slag av arbetsförmedling». De påyrkade i stället, att vederbörande

godkända byråer skulle stå under ledning av medicinalstyrelsen

eller en särskild central organisation, sammansatt av på detta område prövade

krafter och samverkande med respektive sjuksköterskeorganisationer.

Liknande mening, sammanfallande med medicinalstyrelsens och sakkunniges

tidigare yttranden, hade även kommit till uttryck från åtskilliga läkare.

Riksdagen kunde icke undgå att finna, att, även örn vissa beaktansvärda

fördelar skulle ernås genom sjuksköterskebyråernas anslutning till den

offentliga arbetsförmedlingen, starka skäl dock kunde anföras emot att en

sådan fordran då uppställdes. Sjuksköterskebyråerna vore och syntes allt

framgent böra för de hos dem engagerade sköterskorna vara något helt

annat och mera än en blott och bar arbetsförmedlingsanstalt. De borde

för deni verka med något av ett hems omtanke och handledning. En privatsköterska,

som icke hade stöd av en god sköterskebyrå, hade en synnerligen

osäker och svår ställning. Och det syntes knappast kunna undgås, att en

byråernas subordination under den offentliga arbetsförmedlingen härutinnan

komme att inverka på ett mindre gynnsamt sätt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Därest förbindelse de olika byråerna emellan upprättades genom tillkomsten

av en för dem gemensam central organisation, skulle sannolikt

utan nämnvärda kostnader ett lämpligt verkande organ för arbetskraftens

fördelning erhållas. Möjligen skulle såsom lämplig överledning kunna fungera

den av vederbörande departementschef då i utsikt ställda styrelsen för statens

skola för utbildning av distriktssköterskor eller delegerade ur denna,

kompletterad med representanter för sjuksköterskeorganisationerna. I varje

fall hyste riksdagen den övertygelsen, att det skulle bliva möjligt för Kungl.

Maj:t att på ett lämpligt och billigt sätt organisera denna verksamhet utan

att anlita en utväg, som hade, bland annat, det emot sig, att den starkt

ogillades av dem, för vilkas räkning den närmast skulle inrättas och från

vilka intresserad medverkan med skäl borde kunna påräknas.

Med erinran örn vad sålunda i frågan förut förekommit och då utskottet,

som icke kunnat undgå att finna vissa av motionärerna nu anförda skäl

varda beaktande, icke anser sig kunna utan utredning från Kungl. Maj:ts

sida förorda motionärernas förslag i nu berörda del, förutsätter utskottet

emellertid, att Kungl. Majit ägnar spörsmålet förnyad uppmärksamhet.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot det av Kungl. Majit äskade

anslagsbeloppet, får utskottet sålunda hemställa,

Ilo) att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förevarande

förslag till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m., att

utgå enligt av utskottet förordade ändrade grunder, för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 260,000 kronor;

samt

Illo) att herrar Hagmans och Bergströms ovanberörda motion,

I: 73, må anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

BeaTarbett 7:0) Beträffande Kungl. Majits förslag angående anslag till bekämpande

°löshdtn. av arbetslösheten (punkt 8) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

[8.] avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

YrHoning 8:0) K"11!?1- Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till yrkesinspekverksamhet.

tionens verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

I cp j av 195,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38 och 39 i statsrådsprotokollet.

Utöver det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen har alltsedan den

nuvarande yrkesinspektionens tillkomst eller från och med år 1913 för

värjo budgetperiod varit anvisat ett extra anslag till upprätthållande av inspektionens

verksamhet. Anslaget är för innevarande budgetår upptaget

med 75,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

För nästkommande budgetår har med hänsyn till de ändamål, vilkas

kostnader för närvarande bestridas från anslaget, någon ändring i anslagsbeloppets

storlek ej synts påkallad. Den föreslagna höjningen är helt

föranledd av ifrågasatt utbrytning av kostnaderna för reseersättningar vid

yrkesinspektionen från femte huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar

och dessa kostnaders bestridande av nu ifrågavarande anslag.

Berörda kostnader hava uppskattats till 120,000 kronor.

Utskottet, som ansett ur redovisningssynpunkt lämpligt och praktiskt,

att kostnaderna för reseersättningar vid yrkesinspektionen bestridas från

förevarande anslag, har icke haft något att erinra mot storleken av det beräknade

anslagsbeloppet och får alltså hemställa,

att riksdagen må till yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 195,000 kronor.

9:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 10)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 39 41) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av b,000 kronor.

10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till arbetsrådet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 59,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 41—43 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till arbetsrådet är i innevarande budgetårs riksstat uppfört med

56,000 kronor.

Den nu ifrågasatta förhöjningen av anslaget är föranledd därav, att de i

staten ingående posterna för »avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare,

avlöningsförhöjningar m. m.», »ersättningar för särskilda utredningar

m. m.» samt »tryckningskostnader m. m.» visat sig otillräckliga.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till arbetsrådet för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 59,600 kronor.

lito) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till upplysningsverksamhet

i emigrationsfrågor för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 10,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Föreningen

för arbetarskydd

i

Stockholm.

[10.]

Arbetsrådet.

[H-]

Upplysningsverksamhet

i

emigrationsfrågor.

[12.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

14: Statsutskottets utlåtande Nr å.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 43—47 i

statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål anvisade sistlidet års riksdag ett extra anslag

av enahanda belopp som det nu äskade.

Sedan departementschefen redogjort för upplysningsverksamhetens innebörd

m. m. samt meddelat innehållet av en av institutet för svensk utlandstjänst

gjord framställning örn anslag för nästkommande budgetår ävensom av socialstyrelsens

däröver avgivna utlåtande, har departementschefen i ärendet anfört

följande:

»Såsom framgår av föreliggande framställning, har institutet för svensk utlandstjänst

hittills väsentligen endast vidtagit åtgärder för organiserande av

den upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor, för vars bedrivande institutet

erhållit statsbidrag. Någon nämnvärd erfarenhet rörande verksamhetens praktiska

betydelse kan under dessa omständigheter ännu icke föreligga. De skäl,

som talade för beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1930/1931, äga emellertid alltjämt giltighet. Att emigrationen under senaste

tiden minskats synes mig icke utgöra någon anledning att inskränka den upplysningsverksamhet

på förevarande område, för vars understödjande statsbidraget

är avsett. Tvärtom torde — såsom ock institutet och socialstyrelsen framhållit

— de hinder, som på senare tid rests mot emigrationen till de hittills

viktigaste och därför mera kända invandringsländerna, göra nämnda verksamhet

särskilt nödvändig, så mycket mer som det är att antaga, att försämrade ekonomiska

konjunkturer inom det svenska näringslivet kunna komma att inom vårt

land medföra en ökad lust till utvandring även till hittills mera oprövade områden.

Jag anser alltså, att även för budgetåret 1931/1932 bör anvisas

ett anslag till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor, vilket anslag bör

ställas till institutets för svensk utlandstjänst förfogande för fullföljande av

institutets upplysningsverksamhet, allt enligt de riktlinjer i ämnet, som uppdrogos

i 1930 års statsverksproposition. Anslagets årsbelopp torde — i brist på

närmare erfarenhet rörande institutets kostnader för ifrågavarande verksamhet

— fortfarande böra bestämmas till 10,000 kronor. För erhållande av bidragsbeloppet

torde böra gälla villkor, motsvarande dem, som angivits i nämnda proposition.

Jag erinrar emellertid, att dessa villkor delvis blivit uppfyllda genom

fastställandet av institutets stadgar, vilka icke kunna ändras utan Kungl. Maj :ts

medgivande.»

Vid behandlingen av frågan om anslag för budgetåret 1930/1931 å enahanda

belopp som det nu äskade till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor

anförde utskottet, bland annat, att, ehuru utskottet behjärtade syftet med de i

detta avseende redan vidtagna och då föreslagna åtgärderna, utskottet dock

icke kunnat undgå att ställa sig synnerligen tveksamt mot att staten — särskilt

under dåvarande konjunkturer — skulle i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

till enskild institutions förfogande ställa medel för verksamheten ifråga. Det

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande Nr S.

hade förefallit utskottet angeläget, att, innan man sloge in på den av Kungl.

Majit anvisade vägen för upplysningsarbetets bedrivande, ytterligare undersökning

verkställdes, huruvida det icke vore möjligt att genom en ändamålsenlig

organisation av arbetet hos vederbörande statsorgan åstadkomma, att

denna verksamhet bedreves genom något av statens ämbetsverk. Utskottet

erinrade örn, att 1923 års riksdag beträffande frågan, huruvida statens rådgivande

och övervakande verksamhet på nu berörda område borde utövas av

en för ändamålet särskilt utsedd kommission eller, vilket riksdagen för sin del

fann under då förhandenvarande förhållanden lämpligast, genom utvidgning

av något redan då befintligt statligt organs, väl företrädesvis socialstyrelsens,

uppgifter, ansåge denna fråga böra bero på resultaten av den av riksdagen då

föreslagna undersökningen.

I betraktande härav och med hänsyn till de konsekvenser i kostnadshänseende

ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag otvivelaktigt komme att medföra,

fann utskottet sig då böra avstyrka förslaget ifråga.

Då utskottet alltjämt hävdar den uppfattning, varåt utskottet vid sistlidet

års riksdag gav uttryck, får utskottet hemställa,

att Kungl. Majlis förevarande förslag icke må vinna riksdagens

bifall.

12:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till bidrag till

arbetsledarkurser för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 48—57 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande kurser äro avsedda att, framför allt i arbetsfredens intresse,

bereda ökad utbildning åt det s. k. mellanbefälet inom industrien d. v. s. i

främsta rummet verkmästare och förmän samt med dem likställda.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört

följande: ^ o _

»Den strävan för åstadkommande av ökat samförstånd pa det industriella

området, som under de senaste åren på olika sätt kommit till uttryck jämväl

inom vårt land, är uppenbarligen förtjänt av kraftigt understöd från det allmännas

sida. Ett dylikt samförstånd är ägnat att utjämna motsättningarna

mellan arbetsgivare och arbetstagare. Särskilt genom den ökade upplysning,

som därigenom kan vinnas å ena sidan angående det företag, i vilket arbetarna

äro anställda, och de betingelser, under vilka detta arbete kan fortgå, och å

andra sidan rörande de önskemål och stämningar, som röra sig bland arbetarna,

kunna många orsaker till störningar av arbetsfreden undanröjas. Denna mäste

ju allmänt erkännas för hela landet vara av den största betydelse, icke minst

under nuvarande, av intensiv internationell konkurrens präglade förhallanden

på den industriella produktionens område.

Det är vidare otvivelaktigt, att en mycket viktig faktor i detta samförståndsarbete

utgöres av arbetsledarna, i det de såsom på en gång arbetsgivarnas

Bidrag till

arbetsledare

kurser.

[13.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

förtroendemän och nära förbundna med arbetarna kunna i hög grad bidraga till

ett gott förhållande på arbetsplatserna. Förbättrad upplysning för arbetsledarekåren

i allmänna frågor av betydelse för dess verksamhet måste därför vara

ett viktigt samhälleligt intresse. Det är därför ägnat att väcka tillfredsställelse,

att den vädjan, som arbetsfredsdelegationen ställde till Industriförbundet

örn beredande av dylik upplysning, så snart och på ett, såvitt för närvarande

kan bedömas, så lyckligt sätt vann gensvar. Det synes mig också uppenbart,

att statsmakterna böra lämna sin medverkan till upprätthållande av denna

kursverksamhet, som måste göra arbetsledarna mera ägnade att fylla sin maktpåliggande

uppgift i arbetsfredens tjänst, och därigenom på samma gång visa

intresse för denna verksamhet. Jag delar följaktligen myndigheternas uppfattning,

att statsbidrag bör lämnas för ändamålet. I likhet med statskontoret är

jag också av den meningen, att dessa bidrag böra beredas genom uppförande

av ett särskilt anslag under riksstatens femte huvudtitel. Härav följer, att även

enligt min mening bidrag för innevarande budgetår icke lämpligen kan ställas

till förfogande.

Vad angår beloppet av det sålunda ifrågasatta statsbidraget för nästa

budgetår synes mig detsamma av statsfinansiella skäl böra sättas något lägre

än myndigheterna förordat eller till 10,000 kronor. Då detta belopp icke, på

sätt skolöverstyrelsen föreslagit, beräknats med viss summa för varje föreläsning

och lektionstimme, lärer härav få följa, att såsom villkor för bidragets

åtnjutande icke bör i enlighet med överstyrelsens yrkande uppställas, att den

framlagda undervisningsplanen noggrant följes, utan allenast att kursverksamheten

under nästa budgetår upprätthålles i den omfattning, som finnes möjlig

och lämplig, dock att minst tre kurser skola hållas. Däremot torde även med

detta bidragsbelopp böra stadgas, att kurserna skola stå under inspektion av

skolöverstyrelsen och att berättelse däröver skall avgivas i den för den statsunderstödda

yrkesundervisningen stadgade ordningen. En annan följd av vad

jag förordat beträffande anslagsberäkningen lärer böra bliva, att anslaget icke,

såsom statskontoret förordat, erhåller reservationsanslags karaktär.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, i händelse anslag för ändamålet

beviljas, meddela de närmare föreskrifter, som i olika hänseenden må böra

lämnas rörande anslagets åtnjutande.»

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 76, inom första

kammaren av herr A. Nylander och den andra, nr 54, inom andra kammaren

av herr Edv. Johanson i Stockholm, vari föreslagits, att riksdagen måtte besluta

att till bidrag till arbetsledarekurser för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 22,980 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Att den undervisningsverksamhet, till vars bedrivande statsbidrag nu äskas,

är en angelägenhet av stor social och ekonomisk betydelse, lärer få anses obestridligt.

Lika med departementschefen anser utskottet för den skull, att stats
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 17

makterna böra lämna sin medverkan till upprätthållande av verksamheten

ifråga.

Yad angår beloppet av statsbidraget, har, såsom nämnts, Kungl. Majit föreslagit,

att detsamma måtte bestämmas till 10,000 kronor, under det att motionsvis

ifrågasatts ett bidrag av 22,980 kronor.

Vid det övervägande, utskottet ägnat spörsmålet örn statsbidragets storlek,

har utskottet, även örn vissa skäl synas tala för att bidraget bör utgå med något

högre belopp, än Kungl. Majit ifrågasatt, likväl ansett sig böra för närvarande

stanna för det av Kungl. Majit föreslagna beloppet eller 10,000 kronor. Innan

större erfarenhet vunnits örn omfattningen av kursverksamheten, synes det

nämligen utskottet icke vara tillräckligt motiverat, att medel för ändamålet

beviljas utöver vad Kungl. Majit nu äskat. Utskottet vill ock uttala sin förmodan,

att med hänsyn till kursverksamhetens syfte utvägar icke torde saknas

att utan större statsunderstöd uppehålla verksamheten ifråga,

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förevarande

förslag och med avslag å herrar Nylanders och Johansons i

Stockholm ovanberörda motioner, I: 76 och lii 54, i vad de skilja

sig från Kungl. Majits förslag, till bidrag till arbetsledarekurser

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000

kronor.

13:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 14) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen sociala verk och inrättningar,

underavdelningen arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. m., uppförda

ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens

konferens, under samma avdelning och underavdelning

med rubriken Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens

konferens m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 25,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 57 och 58 i statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1925/1926 är i riksstaten uppfört ett ordinarie

förslagsanslag till Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens

konferens. Anslaget, som ursprungligen upptogs till 15,000

kronor, höjdes från och med budgetåret 1928/1929 till 20,000 kronor. Från

anslaget skola gäldas samtliga kostnader för Sveriges deltagande i de

sammanträden, som hållas av omförmälda konferens, vidare de kostnader,

som — när Sveriges regering genom en ledamot eller en suppleant är

representerad i styrelsen för den internationella arbetsbyrån, vilken utgör

arbetsorganisationens verkställande organ — kunna uppstå genom regeringsrepresentantens

deltagande i styrelsens sammanträden, samt slutligen kostnaderna

för Sveriges deltagande i sådana specialkonferenser, som anordnas av

Bihang till riksdagens protokoll 1931. (1 sami. 5 haft. ( Nr 5.) aax si 2

Sveriges

deltagande i

den internationella

arbetsorganisationens

konferens

m. m.

[14.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

den internationella arbetsorganisationens organ och vid vilka Kungl. Maj:t

tinner Sverige böra representeras.

Av Sveriges medlemskap i den internationella arbetsorganisationen föranledas

emellertid vissa andra utgifter, som icke falla inom det nuvarande

anslagets ram. Sålunda förekommer det, att arbetskonferensen eller arbetsbyråns

styrelse tillsätter särskilda kommissioner eller inkallar specialkonferenser

och därvid till ledamot utser en representant för den svenska regeringen.

Så skedde exempelvis i slutet av år 1929, då den svenska regeringens

representant i arbetsbyråns styrelse erhöll uppdrag att såsom företrädare

av regeringsombuden inom nämnda styrelse följa förhandlingarna i en teknisk

konferens, som inkallats för att förbereda handläggningen av vissa

med kolindustrien förbundna frågor, särskilt arbetstiden i kolgruvorna.

Samma representant har också av nämnda styrelse utsetts till ledamot i

dess kommissioner för emigrationsfrågor och för industriell hygien. Vidare

har arbetsorganisationens konferens beslutat att för en förberedande behandling

av vissa sjöfartsfrågor tillsätta en kommission, i vilken alla mera betydande

sjöfartsländer, däribland Sverige, skola vara representerade. De kostnader,

som föranledas i sådana fall som de nu nämnda och liknande, hava

ansetts böra bestridas från förevarande anslag. Detta har emellertid hittills

i allmänhet icke varit möjligt. Detsamma gäller beträffande sådana speciella

fall, då en särskild representant för den svenska regeringen anses

böra närvara vid arbetsbyråns styrelsesammanträden för deltagande i handläggningen

av vissa frågor av intresse för vårt land, eller då det svenska regeringsombudet

i styrelsen behöver biträde av en honom åtföljande expert.

På grund av nu föreslagen utvidgad användning har anslaget ansetts böra

erhålla i någon mån ändrad rubrik.

Vad angår behovet av medel för här ifrågavarande ändamål, har departementschefen

framhållit, att enligt vad erfarenheten visat det nuvarande anslaget

å 20,000 kronor ungefärligen vore tillräckligt för gäldande under normala

förhållanden av de utgifter, vilka för närvarande bestridas från anslaget. Visserligen

förelåge för budgetåret 1929/1930 en betydande överbelastning, i det

utgifterna å anslaget för nämnda budgetår utgjorde ej mindre än 39,687

kronor, men detta förhållande hade väsentligen sin grund dels däri att under

sagda budgetår mot vanligheten hållits två konferenssammanträden, dels däri

att från anslaget kommit att gäldas även delar av kostnaderna för ett sammanträde,

som ägt rum under ett tidigare budgetår. Härtill komme, att

med all sannolikhet svenska regeringen, i motsats mot för närvarande, under

nästa budgetår icke komme att vara representerad av en ledamot i arbetsbyråns

styrelse, vadan kostnaderna i anledning av dylik representation syntes

komma att bortfalla. Däremot medförde utvidgningen av anslagets användning

ökat anslagsbehov. På grund av nu anförda förhållanden har anslaget

synts böra från och med nästa budgetår upptagas till ett belopp av 25,000

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 19

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med uteslutande ur riksstaten av det under

avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen

arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. m., uppförda

ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den internationella

arbetsorganisationens konferens, under samma avdelning

och underavdelning med rubriken Sveriges deltagande

i den internationella arbetsorganisationens konferens m. m. uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 25,000 kronor.

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till avveckling

av statens byggnadsbyrå för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 59—63 i

statsrådsprotokollet.

Enligt den för statens byggnadsbyrå gällande, den 26 september 1921

(nr 560) utfärdade instruktionen åligger det byggnadsbyrån att i överensstämmelse

med reglerna i instruktionen och övriga av Kungl. Majit meddelade

föreskrifter uppgöra förslag till fördelning av de medel, som anvisats

för beredande av statsunderstöd till främjande av bostadsproduktionen samt

att i övrigt utöva en central ledning över ifrågavarande understödsverksamhet

och handlägga de ärenden, som föranledas av densamma. De medel, som

det sålunda tillkommer byggnadsbyrån att närmast handhava, äro de, som

för nyss angivna ändamål under en följd av år ställts till förfogande ur statens

bostadslånefond.

För innevarande budgetår utgör anslaget till statens byggnadsbyrå 20,000

kronor.

Sedan numera efter Svenska bostadskreditkassans bildande bostadskreditföreningar

kommit till stånd i olika delar av riket och erforderlig sekundärkredit

ansetts kunna tillhandahållas bostadsproduktionen genom dessa föreningar,

har långivningen genom statens bostadslånefond synts kunna upphöra

år 1932.

Det nu äskade anslaget för byggnadsbyråns avveckling har ansetts erforderligt

endast under den förutsättningen, att verksamheten skulle fortgå

under hela nästa budgetår.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till avveckling av statens byggnadsbyrå för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

15 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till riksförsäkringsanstaltens

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,450,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 64—78 i statsrådsprotokollet.

Avveckling

av statens

byggnadsbyrå.

[15.]

Riks
för

säkring sanstaltens

verksamhet

[16.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet har riksdagen

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1930/1931 beviljat, utöver

det ordinarie anslaget, ett extra förslagsanslag av 1,405,000 kronor. Motsvarande

anslag utgjorde för budgetåret 1927/1928 1,325,000 kronor, för budgetåret

1928/1929 1,360,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 1,385,000 kronor.

För användningen av de för budgetåret 1930/1931 anvisade medlen till förevarande

ändamål har Kungl. Majit genom brev den 27 juni 1930 fastställt föl
-

jande stat (för jämförelse angivas inom parentes de belopp, som voro upptagna

i den genom brev den 14 juni 1929 fastställda staten för budgetåret 1929/1930):

avlöningar och vikariatsersättningar till ickeordinarie

befattningshavare, ersättningar till

sakkunniga, personliga lönetillägg m. m.,

högst.................................. kronor

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och

städning, resekostnads- och traktamentsersättningar,

rättegångskostnader, kostnad för läkarundersökning

och anskaffande av läkarbetyg,

då sådant ej skall av arbetsgivare eller

av annat anslag bekostas, samt andra dylika

kostnader, tryckningskostnader samt kostnader

för prenumeration å tidningar och tidskrifter,

inköp av böcker, anskaffande och

underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,

telefoner och telegram, annonsering m. m.,

förslagsvis.............................. »

kostnad för ortsombuden samt andra dylika

kostnader, förslagsvis .................... »

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder (däri inberäknat avlöning

till en icke-ordinarie befattningshavare

i 21 :a lönegraden, avdelning B, i löneplanen,

och en extra ordinarie befattningshavare i

Ilie lönegraden samt kostnad för erforderligt

skrivbiträde ävensom arvoden och ersättning

till särskilda ledamöter, jämte suppleanter,

vid behandling inom anstalten av frågor

rörande fondförvaltningen), förslagsvis .... >

(1929/1930)

(865,000)

(220,000)

(300,000)

(16,500)

Summa kronor (1,401,500)

1930/1931

871,000

226,500

310,000

22,000

1,429,500

Härvid må emellertid erinras, att Kungl. Majit genom brev den 27 juni

1930 företog vissa ändringar i den för budgetåret 1929/1930 fastställda

staten. Sålunda höjdes posten till hyra m. m. till förslagsvis 227,000 kronor

och posten till kostnad för ortsombuden m. m. till förslagsvis 340,000 kronor,

medan å andra sidan posten till avlöningar m. m. sänktes till högst 856,000

kronor. Samtidigt bestämdes slutsumman för staten under budgetåret 1929/1930

till 1,439,500 kronor.

Såsom framgår av de anförda siffrorna, överstiger statens slutsumma för

budgetåret 1930/1931 med 24,500 kronor det för samma budgetår beviljade

anslaget.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr å.

21

Detta förhållande sammanhänger dels därmed att Kungl. Majit genom nyssnämnda

brev den 27 juni 1930 medgivit, att vissa ytterligare lokaler i den

fastighet, som för närvarande till avsevärd del förhyres för anstaltens räkning,

finge mot en årlig liyresersättning av 2,550 kronor tills vidare från och med

den 1 juli 1930 upplåtas till anstalten, dels och därmed, att utöver det extra anslaget

till upprätthållande av anstaltens verksamhet skall för varje budgetår till

anstalten utbetalas visst belopp av anstaltens olycksfallsförsäkringsfonds medel

såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen av

nämnda fond. Sistberörda belopp, som tidigare varit bestämt till 16,500 kronor,

är genom nämnda brev den 27 juni 1930 tills vidare fixerat till 22,000 kronor.

Kungl. Majlis nu framlagda förslag innebär, vad först anslagsposten till avlöningar

m. m. angår, en höjning av denna post till 929,000 kronor.

Den sålunda föreslagna höjningen är motiverad dels därmed, att på senare

tid inträdd stark stegring av antalet olycksfall i arbete nödvändiggjort en utökning

av anstaltens icke-ordinarie personal, en ökning som, därest anstaltens

arbete skall kunna på tillfredsställande sätt medhinnas, måste i viss omfattning

fortgå jämväl under nästa budgetår, dels ock med den fortgående kostnadsökningen

på grund av avlöningsförhöjningar till redan anställd icke-ordinarie personal.

Därjämte skulle ett nu framlagt förslag rörande omreglering av tre befattningar

såsom tillfälliga ledamöter i anstalten föranleda en höjning av det

under nämnda post beräknade beloppet med 1,000 kronor. Dessa befattningar,

som nu uppehållas av tjänstemän i sekreterargraden (lönegraden B 24), skulle

enligt Kungl. Majlis förslag förändras till befattningar å extra stat, placerade

i lönegraden B 28, med beteckning såsom ledamöter och byrådirektörer. Vid

bifall härtill skulle tre sekreterarbefattningar å extra stat indragas.

I sammanhang med sistnämnda framställning har föreslagits, att befattningshavare,

som vid övergången innehar förordnande såsom tillfällig ledamot i anstalten,

må, därest han förordnas till ledamot och byrådirektör, berättigas att,

utan hinder av de i avlöningsreglementet stadgade inskränkningarna för placering

i löneklass, i den nya befattningen oavkortat räkna sig till godo förutvarande

tjänstetid såsom tillfällig ledamot.

I fråga örn anslagsposten till hyra m. m. har åter en minskning av sagda

post beräknats till 211,000 kronor.

Posterna till kostnaderna för ortsombuden m. m. samt för omkostnader för

förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens fonder hava upptagits till oförändrade

belopp.

Vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit riksdagen, har utskottet

ansett sig böra biträda.

Beträffande särskilt frågan örn uppfattning i lönegrad av tre tillfälliga

ledamöter hos riksförsäkringsanstalten har utskottet i likhet med statskontoret

och allmänna civilförvaltningens lönenämnd funnit tillräckliga skäl anförda för

att ifrågavarande befattningshavare erhålla en med hänsyn till deras ställning

såsom ledamöter av ämbetsverket och ledare av arbetet å självständiga byråer

förbättrad ställning.i lönehänseende. Utskottet tillstyrker alltså åtgärders vid
-

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Försäkrings
rådets
verksamhet.

[17-]

22 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

tagande i detta hänseende och har ej något att erinra emot vad Kungl. Majit

härutinnan föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till riksförsäkringsanstaltens verksamhet för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,450,000

kronor.

16:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 59,100 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 79—89 i

statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet är i riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 83,600 kronor. Gällande stat för rådet,

vilken stat godkänts av 1925 års riksdag och av Kungl. Majit fastställts

genom brev den 8 maj 1925, är av följande lydelse.

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............................. 65,600

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................................... 2,000

Arvode ä 4,000 kronor till en var av två representanter för arbetsgivare

och två representanter för arbetare......................................... 16,000

Summa kronor 83,600

För upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet har riksdagen i enlighet

med Kungl. Majits förslag för budgetåret 1930/1931 beviljat, utöver

det ordinarie anslaget, ett extra förslagsanslag av 44,600 kronor. I riksstaten

för budgetåret 1929/1930 var för samma ändamål upptaget ett extra förslagsanslag

å likaledes 44,600 kronor.

Genom beslut den 27 juni 1930 har Kungl. Majit fastställt följande stat

för användningen av det extra förslagsanslaget till försäkringsrådets verksamhet

under budgetåret 1930/1931.

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare,

högst..................................................................... kronor 19,000

ersättning till sakkunniga, arvode till suppleant för ledamot i

försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, m. m., förslagsvis .................................................. » 17,500

resekostnads- och traktamentsersättningar, förslagsvis ............ » 400

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier

m. m., förslagsvis...................................................... » 7,700

Summa kronor 44,600

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget innebär icke någon ändring

i avseende å ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet.

Vad däremot extra anslaget angår, Ilar med hänsyn till okad arbetsbalans

rådets arbetskrafter ansetts böra utökas med ytterligare ett försäkrmgsråd.

I följd härav och då medel äro erforderliga, bland annat, för vissa befattningshavares

uppfattning i löneklass, har anslagsposten till avlöningar och

vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare ansetts bora höjas

till 31,000 kronor. Vidare har på grund av belastningen under sistförfluten

budgetåret å posten till ersättning åt sakkunniga lii. m. denna post föreslagit,

att upptagas mati 10,000 kronor. Slutligen ™ «,d " 0“

lokalutrymme posten för uppvärmning m. m. hojts från 7,700 till 8,700

kronor.

Utskottet har funnit Kungl. Majlis förevarande förslag till fyllest motiverat

och hemställer alltså,

att riksdagen må till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 59,100 kronor.

Illo) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att höja det ordi- Mader e„- narie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 § i lagell om försäkring ör lagen gm ^ör.

olycksfall i arbete m. m., nu 255,000 kronor, med 10,000 kronor till 2b5,000 ''

kronor. arbete m. m.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 89-91 i statsrådsprotokollet. [18/j

Det under riksstatens femte huvudtitel uppförda förslagsanslaget till bestridande

av kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring för olycksfall i

arbete m. m. avser huvudsakligen medel, som skola av statsverket förskjutas

i anledning av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet satt erlägga

honom påförda försäkringsavgifter.

Den nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd av forvantad okad

belastning å detsamma.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majlis förslag, får alitsa hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till kostnader

enligt 10 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete

m. m., nu 255,000 kronor, med 10,000 kronor till 265,000 kronor.

18io) I. enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 19) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i i samband

samband med lån ur statens egnahemslånefond för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor. hemslånefond

[190

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statens bidrag

till

fiskares

försäkring.

[20.]

Sj akkas seväsendets

befrämjande.

Sjukkassor,

som meddela

moderskapsunderstöd.

[21 o. 22.]

Pensionsstyrelsens

verksamhet

m. m.

[23.]

19:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 60,000

kronor, med 50,000 kronor till 110,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 92—95 i

statsrådsprotokollet.

Nu föreslagen förhöjning av anslaget är föranledd av väntad ökad belastning

å detsamma.

Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till statens

bidrag till fiskares försäkring, nu 60,000 kronor, med 50,000

kronor till 110,000 kronor.

20:o) Beträffande Kungl. Majda förslag angående anslag dels till sjukkasseväsendets

befrämjande (punkt 21) och dels till sjukkassor, som meddela

moderskapsunderstöd (punkt 22), kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

21:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 23) att till pensionsstyrelsens

verksamhet m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 660,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 100—104 i statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Majd, att

riksdagen måtte till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 650,000 kronor.

Anslagsbeloppet hade därvid beräknats under iakttagande dels av att till

styrelsen för innevarande budgetår komme att av pensionsförsäkringsfondens

medel utbetalas det i fullmäktiges för fonden den 10 maj 1929 fastställda

stat upptagna beloppet av 65,000 kronor, som avser ersättning till statsverket

för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen, dels ock därav att ett

belopp av 8,000 kronor beräknades komma att inflyta till anslaget såsom

bidrag till bestridande av omkostnaderna för den frivilliga pensionsförsäkringen.

Sammanlagt skulle alltså under budgetåret 1930/1931 ett belopp av 723,000

kronor stå till förfogande för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet

m. m.

bistnämnda belopp hade i statsverkspropositionen beräknats på följande

sätt:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

ersättning till sakkunniga kos styrelsen..............•_..................... kronor

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare

hos styrelsen m. m., förslagsvis.........................

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis.............................. »

resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud,

förslagsvis ..................... »

resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsen samt

dess sakkunniga, förslagsvis ................................•................. »

städning av styrelsens lokaler, värme och belysning m. m.,

förslagsvis ..................................... s

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis ....................................................................

tryckningskostnader, förslagsvis ................................_.........»

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, förslagsvis

.......................................................;..........;•...........;......

utgifter för fastigheterna samt diverse utgifter, förslagsvis ...

5.000

566.000

90.000

135.000

6.000

28.000

26,000

45.000

11.000

11,000

Summa kronor 723,000

Dessa poster skilde sig från motsvarande poster i staten för budgetåret

1929/1930, sådan denna stat i enlighet med beräkningar i 1929 års statsverksproposition

lydde vid tiden för avlåtande av statsverkspropositionen

till 1930 års riksdag, därigenom, att posten till avlöningar och vikariatsersättningar

till icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen m. m. höjts

med 10,000 kronor och posten till resekostnads- och traktamentsersättning

åt styrelsens ombud sänkts med 5,000 kronor. Dessutom hade en i staten

för budgetåret 1929/1930, liksom i staterna för tidigare budgetår, upptagen

post till lönetillägg till generaldirektören å 4,000 kronor bortfallit.

Riksdagen biföll vad Kungl. Majit sålunda föreslagit. Genom brev den

20 juni 1930 har Kungl. Majit därefter fastställt stat för pensionsstyrelsens

verksamhet m. m., vilken stat slutar på 723,000 kronor. I staten bestämdes

de olika anslagsposternas belopp i överensstämmelse med nyss återgivna

beräkning.

Det nu framlagda förslaget innebär höjning'' dels av posten till tryckningskostnader

med 7,000 kronor, dels av posten till avlöningar och vikariatsersättningar

till icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen m. m. med

5,000 kronor och dels av posten till resekostnads- och traktamentsersättning

åt styrelsens ombud med 5,000 kronor. Anslagsökningen skulle sålunda utgöra

17,000 kronor och anslaget bestämmas till 740,000 kronor. Då emellertid

även för nästkommande budgetår ett belopp av 65,000 kronor ansetts

böra utgå från pensionsförsäkringsfonden såsom ersättning för pensionsstyrelsens

arbete med fondförvaltningen samt 15,000 kronor synts kunna beräknas

inflyta till anslaget såsom bidrag till bestridande av omkostnaderna

för den frivilliga pensionsförsäkringen, har anslaget föreslagits till uppförande

med (740,000 — 65,000— 15,000) 660,000 kronor eller till 10,000 kronor morän

för löpande budgetår.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, hemställer

alltså,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr o.

att riksdagen mår till pensionsstyrehens verksamhet m. m. för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 660,000

kronor.

Statens kostnad

för pensionstillägg

och understöd

enligt lagen

om allmän

pensionsförsäkring.

[24.]

22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen

om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 45,800,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 105—lil i statsrådsprotokollet.

Enligt 10 § i lagen örn allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 besfrides

kostnaden för de jämlikt samma lag utgående pensionstilläggen till

% av staten och till ''/4 av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller

i fråga om understöd, som i enlighet med 33 § i nämnda lag utgå till personer,

vilka icke erlagt pensionsavgift och alltså icke kunna erhålla pensionstillägg.

Genom lag den 8 juni 1915 örn övergångsbestämmelser i anledning avlagen

den 30 juni 1913 inbegrepos i rätten till understöd enligt 33 § i sist

nämnda lag vissa kategorier av personer, som på grund av särskilda övergångsförhållanden

ej innefattats under den ursprungliga, lagen. Å andra

sidan gjordes genom 1915 års lag den inskränkningen i pensionsrätten enligt

lagen den 30 juni 1913, att beloppet av pensionstillägg, understöd och ökning

därav jämväl för dem, som under åren 1919—1929 förvärvade sådan rätt,

bestämdes till 90 i stället för 100 procent av i sistnämnda lag eljest stadgat

belopp.

Efter år 1915 hava vidtagits vissa ändringar i lagen örn allmän pensionsförsäkring

och lagen örn övergångsbestämmelser, vilka ändringar medfört

ökning av kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt båda de

omförmälda lagarna.

Härutinnan må hänvisas till den redogörelse, som finnes införd i 1926

års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 31, sid. 90).

Anslag för statens andel i kostnaden för pensionstillägg och understöd

enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring hade för innevarande budgetår

av pensionsstyrelsen äskats med 43,000,000 kronor, varav 100,000 kronor beräknats

för styrelsens s. k. sjukvårdande uppgifter, d. v. s. för sådana åtgärder

till förebyggande eller hävande av invaliditet, som avses i 8 och 12 §§

i pensionsförsäkringslagen. I en senare ingiven promemoria från pensionsstyrelsen

anfördes, att det begärda anslagsbeloppet borde höjas med 100,000

kronor. Kungl. Majit och riksdagen upptogo emellertid på förslag av föredragande

departementschefen anslaget av statsmedel till jämnt 43,000,000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

27

Mot Kungl. Majit® förevarande förslag, som står i överensstämmelse med utskottets

av pensions styr elsen framlagda kalkyler rörande anslagets beräkning, hai

utskottet icke funnit skäl till erinran. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till statens kostnad för ‘pensionstillägg och understöd enligt

lagen om allmän ‘pensionsförsäkring för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 45,800,000 kronor;

samt

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden

för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen

anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

23:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25), att medgiva, att av Åtgärder till

det förslagsanslag, som för budgetåret 1931/1932 kunde komma att beviljas och hävande

till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om all- av invaliditet.

män pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av [25.]

invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Majit meddelas, av pensionsstyrelsen

under samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid 112—127 i statsrådsprotokollet.

Allt sedan år 1914 hava varje år statsmedel ställts till pensionsstyrelsens

förfogande för vidtagande jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Majit med

delades, av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Sedan

budgetåret 1923/1924 har årliga beloppet utgjort 100,000 kronor. Från och

med år 1921 hava för sådant ändamål kommit till användning jämväl över

skottsmedel ur pensionsförsäkringsfonden.

Denna pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet sönderfaller i två delar,

nämligen dels den s. k. individuella verksamheten, d. v. s. vård, yrkesutbildning

m. m. åt av styrelsen utsedda personer, vilka kunna väntas komma

att genom dylika åtgärder återvinna eller bibehålla arbetsförmågan, och dels

annan verksamhet, som avser att i pensionsförsäkringens intresse förebygga

och häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan.

Verksamheten i fråga skulle, på sätt av statsrådsprotokollet framgår, nu

utvidgas att omfatta kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna.

Beträffande den genom medel från pensionsförsäkringsfonden bedrivna

försöksverksamheten på tandvårdens område, kuratorsverksamheten vid vanföreanstalterna

samt frågan örn beredande av medel å riksstaten för vidtagande

under nästa budgetår av åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet har departementschefen anfört följande:

»Vad först angår försöksverksamheten på tandvårdens område har densamma,

såsom redan antytts, av olika skäl icke kunnat påbörjas så snart som

från början beräknats. Särskilt gäller detta den verksamhet å. området, som

skulle genom medicinalstyrelsens försorg auordnas i fyra distrikt i mellersta

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

och södra Sverige. Dylik verksamhet har nämligen under längre tid kunnat bedrivas

allenast i ett av de avsedda distrikten, medan verksamheten i övriga

tre distrikt på grund av svårigheter att erhålla lämpliga tandläkare först kunnat

igångsättas i november manad 1930. Enligt vad jag inhämtat äro emellertid

erfarenheterna från verksamheten i förstnämnda distrikt ävensom beträffande

den av Röda korset bedrivna ambulerande verksamheten gynnsamma, och det

är tydligt, att de på området gjorda försöken från olika håll mötts med stort

intresse. Ännu föreligger dock icke tillräcklig erfarenhet för intagande av en

definitiv ståndpunkt till fragan, varför det också från medicinalstyrelsens sida,

enligt vad en den 25 november 1930 dagtecknad, av vederbörande byråchef

upprättad promemoria utvisar, anses bliva till stor fördel, örn försöksverksamheten

får utsträckas att omfatta hela budgetåret 1931/1932; med en dylik utsträckning

borde man kunna fa tillräcklig erfarenhet såväl örn organisationens

beskaffenhet som örn de med verksamheten förbundna ekonomiska problemen.

Redan på grund av vad sålunda anförts synes det erforderligt, att ifrågavarande

försöksverksamhet får fortsättas under nästa budgetår, då bestämda

utsikter finnas, att den skall kunna fortgå i planerad omfattning. Härtill kommer,

att det av olika skäl, framför allt sambandet med övriga sjukvårdsfrågor,

ännu måste dröja ganska avsevärd tid, innan definitiv ståndpunkt kan intagas

till tandvårdsspörsmålet. Enligt min mening kan det knappast vara lämpligt,

att försöksverksamheten avbrytes, innan linjerna för mera definitiva åtgärder

kunna skönjas. På sålunda anförda skäl har jag för avsikt att sedermera hemställa

till Kungl. Majit att för nästa budgetår ställa visst belopp till förfogande

av pensionsförsäkringens fondmedel såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för ifrågavarande försöksverksamhet, huvudsakligen i den tidigare avsedda

omfattningen.

1930 års riksdag anförde i sin skrivelse ''beträffande den här närmast behandlade

frågan, att det kunde ifrågasättas, huruvida icke genom utökning

av pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet jämväl till tandvårdens område

verksamheten måste anses erhålla, en alltför stor omfattning, ävensom att riksdagen

förutsatte, att denna fråga komme att prövas ej blott av statens sjukvårdskommitté

utan jämväl vid den pågående pensionsförsäkringsutredningen.

I anledning härav är endast att anföra, att det ingalunda torde hava varit meningen,

att ett definitivt ordnande av den allmänna tandvården skall anknytas

till pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet. En dylik anknytning har

endast befunnits vara en lämplig och smidig utväg för anordnande av den försöksverksamhet,

som ansetts erforderlig, och inskränker sig ju för övrigt till

att medel ställas till förfogande av fondens tillgångar. Då den invecklade och

omfattande tandvårdsfrågan uppenbarligen måste ses i samband med samhällets

övriga åtgärder till främjande av hälsovården, har det varit naturligt,

att ärendet för ytterligare övervägande överlämnats till statens sjukvårdskommitté.

Givetvis kommer emellertid även pensionsförsäkringskommittén att få

taga befattning med ärendet, i den man detta kan komma att beröra frågor,

som äro under övervägande hos denna kommitté.

Vad härefter beträffar fragen örn anvisande av medel till leuratorsverksam
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

29

heten vid vanförevården synes mig denna verksamhet vara av sa betydelsefull

art, att den väl är förtjänt av understöd från det allmännas sida. Icke minst

viktig är den möjlighet, som därigenom skapas att uppehålla genom anstaltsvård

vunnen förvärvsduglighet. Med hänsyn till verksamhetens syfte synes

mig detta understöd lämpligen böra utgå från pensionsstyrelsens fond för sjukvårdande

uppgifter. Bestämmandet av det belopp, varmed understöd av fondmedel

bör ifrågakomma, lärer med denna anordning bliva beroende på pensionsstyrelsens

prövning. Dock vill jag uttala, att beloppets storlek tydligen närmast

bör bestämmas med hänsyn till storleken av de bidrag till kuratorsverksamheten,

vilka från enskilt håll må komma att utgå. För den händelse de enskilda

bidragen emellertid framdeles skulle komma att upphöra, synes det mig rimligt,

att av fondmedel såsom bidrag till verksamheten utbetalas ett årligt belopp av

högst 12,000 kronor, att lika fördelas mellan omförmälda fyra vanföreföreningar.

Dylikt bidrag torde tidigast få utgå från och med nästa budgetår.

Vid fastställandet av den summa, som årligen ställes till pensionsstyrelsens förfogande

för understödjande av annan än individuell sjukvårdande verksamhet,

bör tydligen hänsyn tagas till den nya utgift, som här ifrågasättes.

Beträffande slutligen det av pensionsstyrelsen framställda förslaget örn beredande

av medel å rihsstaten för vidtagande under nästa budgetår av åtgärder

till förebyggande och hävande av invaliditet synes det mig klart, att det nu lika

litet som under de senaste åren kan vara lämpligt att, medan kommittéutredningen

angående pensionsförsäkringen pågår, vidtaga några principiella ändringar i den

ställning, som statsmakterna under de senare åren intagit till frågan örn bidrag

av statsmedel till pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet. Vad riksdagen

avsett med sitt nyss återgivna uttalande örn att det kunde ifrågasättas, huruvida

icke vid jämförelse mellan det belopp, som för ändamålet beviljades av

statsmedel, och den summa, som för ändamålet bestredes ur pensionsförsäkrings1''onden,

fondens medel foges i anspråk i alltför stor omfattning, torde icke vara

fullt klart. Pensionsstyrelsen, som enligt lämnat uppdrag tagit berörda uttalande

under övervägande vid behandling av frågan örn framställning örn medel

för ändamålet för nästa budgetår, har, som förut anförts, ansett, att det icke

rimligtvis kunde ifrågasättas att nu inskränka kurortsvården, som vore den viktigaste

grenen av sjukvårdsverksamheten. Även rörande övriga grenar av den

sjukvårdande verksamheten skulle en inskränkning uppenbarligen vara ägnad

att i olika hänseenden medföra så avsevärda olägenheter, att densamma icke

under nuvarande förhållanden torde böra ifragasättas. Besultaten av den blivande

utredningen borde enligt pensionsstyrelsen avvaktas, innan överhuvud

taget någon förändring gjordes beträffande ifrågavarande verksamhet. Då det

sålunda icke vore möjligt att åstadkomma en bättre proportion mellan statsmedel

och medel från pensionsförsäkringsfonden genom inskränkningar i den

sjukvårdande verksamheten, kunde nämnda syfte vinnas endast genom en höjning

av statsbidraget och motsvarande minskning av fondbidraget, en utväg

som pensionsstyrelsen emellertid, ehuru den i princip vore beaktansvärd, ansett

för närvarande icke kunna ifrågakomma.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttra lule.

Till vad sålunda anförts kan jag i allt väsentligt ansluta mig. En inskränkning

i den sjukvårdande verksamheten, vilken förvisso är till stort gagn icke

blott för de personer, som komma i åtnjutande därav, utan även för pensionsstyrelsens

verksamhet överhuvud, lärer icke nu böra ifrågakomma. Redan av

statsfinansiella skäl synes det mig emellertid icke böra föreslås att för nästa

budgetår höja statens andel i dessa kostnader. Jag förordar alltså, såsom jag

redan vid behandlingen av anslaget till statens kostnad för pensionstillägg och

understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring antytt, att denna andel

behålles vid sitt nuvarande belopp, varav följer, att liksom hittills den

återstående delen av kostnaderna får täckas från den del av pensionsförsäkrings

fondens överskottsmedel, som överförts eller kan komma att överföras till

londén för sjukvårdande uppgifter. Enligt vad som framgår av pensionsstyrelsens

förenämnda skrivelse den 28 juni 1930, torde de hittills till denna fond

avsatta medlen komma att i huvudsak hava förbrukats vid utgången av det nu

löpande budgetåret. 1 och för den överföring av ytterligare överskottsmedel

från pensionsförsäkringsfonden, som med anledning därav lärer komma att erfordras,

pågå för närvarande inom pensionsstyrelsen vissa beräkningar, vid

vilka man givetvis har att taga hänsyn till — förutom övriga på frågan örn

överskottsmedlens storlek inverkande faktorer — den tendens till sjunkande

räntesatser, som under den senaste tiden gjort sig märkbar. Redan nu torde

man emellertid kunna påstå, att ur synpunkten av pensionsförsäkringsfondens

ställning och särskilt då fondmedlens förräntning någon omedelbar anledning

till ändrad inställning till förevarande fråga icke föreligger. Det torde

härvidlag vara tillräckligt att nämna, att medelräntan å fondens placeringar

den 30 juni 1930 utgjorde 4.95 % samt att fondens avkastning för sista räkenskapsåret,

efter avdrag av omkostnader för förvaltning m. m., utgjorde 5.os %,

medan den räntesats, efter vilken fonden beräknats, utgör 4.3 %.

Till pensionsstyrelsens framställning örn anvisande av ytterligare medel för

den sjukvårdande verksamheten under innevarande budgetår anhåller jag att

i annat sammanhang få återkomma.»

Beträffande frågan om anslag till förevarande ändamål under nu löpande

budgetår anförde sistlidet års riksdag, att riksdagen anslöte sig till den av

departementschefen då uttalade uppfattningen, att avvikelse icke borde ske

från den av statsmakterna beträffande statens understödjande av ifrågavarande

verksamhet under senare åren intagna ståndpunkten. Anslagsbeloppet

— 100,000 kronor — borde sålunda bestämmas i överensstämmelse med det

då föreliggande förslaget, Riksdagen ansåge sig dock böra ifrågasätta, huruvida

icke, vid jämförelse mellan sagda belopp och de medel, som för ändamålet

bestredes ur pensionsförsäkringsfonden, sistnämnda medel toges i anspråk

i allt för stor omfattning.

Yad anginge spörsmålet om användande av fondmedel för försöksverksamhet

på folktandvårdens område, framhöll riksdagen, att det syntes riksdagen

kunna ifrågasättas, huruvida icke genom utökning av pensionsstyrelsens

sjukvårdsverksamhet jämväl till detta område verksamheten ifråga måste

anses erhålla en alltför stor omfattning. Riksdagen förutsatte, att denna

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

fråga komma att prövas ej blott av de den 12 mars 1929 tillkallade sjukvårdssakkunniga

utan jämväl av pensionsutredningen.

Med hänsyn till den ståndpunkt, sistlidet års riksdag sålunda intog till

frågan om utökning på pensionsförsäkringsfondens bekostnad av pensionsstyrelsens

sjukvårdande verksamhet, har utskottet ansett det synnerligen

tvivelaktigt, huruvida pensionsförsäkringsfonden nu även bör anlitas för

kuratorsverksamhet vid vanförevården. Utskottet har kommit till den uppfattningen,

att redan nu så stora belopp tagas ur fonden för pensionsstyrelsens

sjukvårdande verksamhet, att ett övervägande bör ske örn en proportionsvis

riktigare fördelning av kostnaderna härför mellan fonden och

riksstatsanslaget. Det torde ock kunna sättas ifråga, huruvida icke, örn

statsanslag överhuvudtaget må anses erforderligt till kuratorsverksamlreten

vid vanförevården, medel böra för ändamålet anvisas under rubriken »vanf

öreanstalterna *.

Vad angår beloppet av de medel, som må utgå till åtgärder för förebyggande

och hävande av invaliditet under nästkommande budgetar, hai

utskottet ansett någon ändring av nu gällande maximibelopp icke böra ske.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att av det förslagsanslag, som

för budgetåret 1931/1932 beviljats till statens kostnad för pen

sionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring,

må för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas,

av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett be

lopp av högst 100,000 kronor.

24:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26) att till ersättning Ersättning till

till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1931/1932 anvisa posJ^‘lst°r

ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor. uttetalningar.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 128 och 129 i statsrådsprotokollet. [26.]

För innevarande budgetår är ifrågavarande anslag uppfört med 265,000

kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande anslagsberäkning,

hemställer alltså,

att riksdagen må till ersättning till ''postverket för pensionsu

tibet ahling ar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 270,000 kronor.

25;o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 27) och under hänvis- Ersättning till

ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 129) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa, pensions
förteckningar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statens

tvångsarbetsanstalten-.

[28.]

Bostadshus

vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö.

[29.]

Utskottets

yttrande.

Utvidgning

av tvångsarbetsanstalten

i

Landskrona

m. m.

[30.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 54,000 kronor.

26.o) Beträffande dels Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) angående anslag till

statens tvångsarbetsanstalten dels en av herr A. Petrén inom första kammaren

■väckt motion, nr 27, örn arvode till en rådgivande psykiater vid tvångsarbetsanstalten

i Landskrona kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för uppförande

och ombyggnad av bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten Å. Tengelin i augusti 1930 uppgjorda

ritningar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 50,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 142—146 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag,

har i likhet med departementschefen ansett en utökning och förbättring

av anstaltens bostadsbestånd påkallad. Lika med departementschefen har

utskottet ock funnit anstaltsstyrelsens förslag innebära en lämplig lösningav

frågan om ordnandet av anstaltens bostadsbehov. Mot de beräknade

kostnaderna synas skäl till erinran ej kunna framställas.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för uppförande och ombyggnad av bostadshus

vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Å. Tengelin i augusti 1930 uppgjorda

ritningar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

28:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till utvidgning av

tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

av 100,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 146—157

i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Majda i ämnet gjorda framställningar hava 1927,

1928 och 1929 års riksdagar anvisat extra reservationsanslag till utvidgning

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

33

av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. å tillhopa 183,500 kronor. Anslagen

voro avsedda för utförande av diverse om- och nybyggnadsarbeten vid

anstalten.

För utförande av de av Kungl. Maj:t nu föreslagna arbetena vid Landskronaanstalten

skulle för nästkommande budgetår erfordras följande belopp:

installation av värmeledning i byggnaderna nr 3 och 19............ kr. 22,600

utförande av byggnadsarbeten å byggnaden nr 3 ....................... » 50,970

ombyggnad av den norra kurtinmuren framför byggnaden nr 4 » 16,500

utbyggnad av den nya kloakanläggningen.............................. » 4,715

tillägg för arvoden och oförutsedda utgifter ........ > 5,500

Summa kronor 100,285,

eller i avrundat tal 100,000 kronor.

Yid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet

funnit sig böra förorda, att arbetena i fråga komma till utförande i enlighet

med vad Kungl. Majit föreslagit. Yad särskilt angår förslaget till omändring

av byggnaden nr 3 vid anstalten, vill utskottet framhålla den ur social synpunkt

stora betydelsen av att de vid anstalten internerade erhålla förbättrade

bostadsförhållanden, en angelägenhet, som utgör ett av de viktigare

leden i strävandena att göra anstalten ifråga mera lämpad för sitt ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i

Landskrona m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

29:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till frälsningsarméns

räddningshem för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 10,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 157 och 158 i statsrådsprotokollet.

Anslag till understöd åt frälsningsarméns räddningshem — av vilka två

äro belägna i Stockholm, ett i Sundbyberg, ett i Göteborg och ett i Malmö

— hava utgått för varje budgetperiod alltsedan år 1921. Anslaget utgjorde

till en början 10,000 kronor men har sedermera av besparingsskäl nedsatts.

Från och med budgetåret 1924/1925 har anslaget uppförts med 6,000 kronor

för budgetår.

Med beaktande av ifrågavarande hems stora betydelse från samhällelig

synpunkt och enskilda funktionärers vid hemmen uppoffrande arbete har

utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag.

Utskottets

yttrande.

Frälsningsarméns

räddningshem.

[31.]

Utskottets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 5 haft. (Nr 5.)

381 31 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till frälsningsarméns räddningshem för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

^anstalter ^för Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till statens vård
alkoholister

anstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona (punkt 32) kommer

Vid Svartsjö utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

°C kronas^°lat härigenom för riksdagen

[32.] anmäla.

Statens 31:o) I fråga örn Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till statens vårdVenngarnltfor

ans^a^ a Yenngarn för alkoholister (punkt 33) kommer utskottet att likaledes

alkoholister, framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

[33.] för riksdagen

anmäla.

Restaurering 32:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till restaurering

& V?iottarnS av Venngarns slott 1 huvudsaklig överensstämmelse med av intendenten

[34.1 ^rland Norcen uPPgj°rt> den 12 juli 1928 dagtecknat förslag för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond

av rusdrjcksmedel, av 50,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 170—177 i statsrådsprotokollet.

utskottets Av den i förevarande ärende verkställda utredningen synes utskottet till

y e- fullo ådagalagt, att en restaurering av Venngarns slott är av omständigheterna

påkallad såväl med hänsyn till önskvärdheten av att på ett värdigt

och betryggande sätt kunna bevara slottsbyggnaden som ock ur synpunkten

av de fördelar, en restaurering skulle medföra för den till Yenngarn förlagda

vårdanstalten. Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot storleken av de

beräknade kostnaderna, får alltså hemställa,

att riksdagen må till restaurering av Venngarns slott i huvudsaklig

överensstämmelse med av intendenten Ärland Noreen

uppgjort, den 12 juli 1928 dagtecknat förslag för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

angTfsa i 33:o) Beträffande Kungl. Majlis förslag angående vissa andra anslag till

till alkoholist- alhoholistvården (punkt 35) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

vården. avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

35

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att till vissa arbe- Vissa arbeten

ten vid erkända alkoholistanstalten Hemmet Älvgården i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av byggmästaren C. J. Palm uppgjort förslag för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, av 55,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 206—213 i statsrådsprotokollet.

vid erkända

alkoholistanstalten

Hemmet

Älvgården.

[36.]

Ifrågavarande alkoholistanstalt är belägen å en kronan tillhörig, för ändamålet

upplåten fastighet. För anstaltsdriften begagnas de till fastigheten

hörande byggnaderna. Den förening, som driver anstalten — Hemmet Älvgården

u. p. a. — har icke något privatekonomiskt syfte och är skyldig att,

därest den nedlägger, avyttrar eller eljest till annan överlåter alkoholistanstalten

eller använder densamma för annat än därmed avsett ändamål, till

staten överlämna föreningens samtliga tillgångar, med undantag av föreningsmedlemmarnas

insatser jämte därå beräknad fem procent årlig ränta. Anstalten

ledes av en styrelse, bestående av ordförande och fem övriga ledamöter,

av vilka ordföranden och två av de övriga ledamöterna förordnas av

Kungl. Majit.

Av utredningen i ärendet har utskottet bibragts den uppfattningen, att utskottet»

ifrågavarande anstalt, som i realiteten kan betraktas såsom en statsanstalt, yttrlndeär

behäftad med vissa brister, vilkas snara avhjälpande måste anses önskvärt.

Det nu framlagda förslagets realiserande skulle icke blott undanröja

bristerna i fråga utan vissa nödiga förbättringar skulle ock därigenom ernås.

Vidare skulle platsantalet vid anstalten ökas med 8 platser, vilket med hänsyn

till nu rådande brist på vårdplatser synes utskottet välbehövligt. På

grund härav och då det torde få anses lämpligast, att arbetena utföras i ett

sammanhang, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag

örn medels anvisande för utförande av samtliga de arbeten, varom fråga är.

Vad beträffar anslagets storlek och villkoren för erhållande av medel från

anslaget, har utskottet icke funnit något att erinra mot vad härutinnan föreslagits.

Utskottet, som förutsätter, att all möjlig sparsamhet iakttages vid

arbetenas utförande, får alltså hemställa,

att riksdagen må till vissa arbeten vid erlända alkoholistanstalten

Hemmet Åhgården i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av byggmästaren C. J. Palm uppgjort förslag för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000

kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

35:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 37) att till statsinspektion

av fattigvård och barnavård för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förslagsanslag av 95,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 214 i statsrådsprotokollet.

Stats
inspektion

av

fattigvård och

barnavård.

[37.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Fattigvård

i allmänhet.

[38.]

Alltsedan år 1919 har i riksstaten uppförts ett extra anslag till statsinspektion

av fattigvården. Anslaget, som från och med år 1920 utgått med

49,650 kronor, sammanfaller till sitt belopp med slutsumman för den gällande

avlöningsstaten för fattigvårdskonsulenterna. Med hänsyn till konsulenterna

numera åliggande tillsyn jämväl beträffande samhällets barnavård

har anslaget i riksstaten under senare budgetår uppförts under rubriken

statsinspektion av fattigvård och barnavård.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av ifrågasatt utbrytning

av resekostnaderna för statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter

från femte huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar

och deras bestridande av nu ifrågavarande anslag. Dessa kostnader hava

uppskattats till 45,000 kronor, och anslaget, som ansetts hädanefter böra

erhålla förslagsanslags karaktär, har på grund härav synts böra fixeras till

95,000 kronor.

Då utskottet ansett det ur redovisningssynpunkt lämpligt, att kostnaderna

för rese- och traktamentsersättningar till statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter

bestridas från förevarande anslag, samt icke haft något att erinra

mot anslagets storlek och natur, får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må till statsinspektion av fattigvård och barnavård

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 95,000 kronor.

36:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 38) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen

fattigvård och barnavård, upptagna ordinarie förslagsanslaget

till fattigvård och barnavård i allmänhet, under samma avdelning och underavdelning

med rubriken fattigvård i allmänhet uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 1,250,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet hänvisas till sid. 214—219 i statsrådsprotokollet.

Under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen

fattigvård och barnavård, är för närvarande uppfört, bland andra,

ett ordinarie förslagsanslag till fattigvård och barnavård i allmänhet.

Från anslaget bestridas vissa fattigvården och den samhälleliga barnavården

berörande kostnader, som statskassan har att vidkännas. Sålunda

täckas med medel från anslaget statsverkets samtliga kostnader enligt lagen

den 14 juni 1918 örn fattigvården, d. v. s. kostnader för fattigvård åt utlänningar

samt personer, som längre tid vistats utom sin hemortskommun

eller vilkas hemortsrätt ej kunnat utrönas. Vidare bestridas från anslaget

en del sedan lång tid tillbaka utgående, bestämda belopp, avseende vissa

fattigvardsändamål dels i Stockholm (tillhopa 4,641 kronor 25 öre för

år) dels ock i vissa landsortskommuner (sammanlagt 4,921 kronor 43 öre

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

37

för år). Därjämte tages anslaget i anspråk för bestridande av sådan

ersättning av statsmedel, som enligt 63 § i lagen den 6 juni 1924 örn

samhällets barnavård skall lämnas kommun för utgift för omhändertaget

barn i fall motsvarande dem, då enligt fattigvårdslagen ersättning

utgår från statsverket. Från anslaget bestridas även dels kostnader enligt

förordning av den 14 juni 1918 (nr 4o6) för nödställda svenska medborgare,

vilka från utländsk ort överlämnas till hemlandet, dels vissa understöd,

som enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut skola utgå till nödställda

svenskar i utlandet, dels ock kostnader för hemsändande från Sverige av utlänningar,

som erhållit fattigvård här i riket eller här enligt barnavårdslagen

omhändertagits för samhällsvård. Slutligen bestridas från anslaget

statsverkets kostnader jämlikt fattigvårdskonventionen mellan de nordiska

länderna för fattigvård och barnavård åt danska, finska och norska medborgare,

utöver vad som enligt konventionen blivit ersatt av vederbörande

hemland, samt den ersättning, som enligt samma konvention skall utgivas

av Sverige för fattigvård och barnavård, som meddelats svenska medborgare

i Danmark, Finland och Norge.

Anslaget bestämdes för budgetåret 1929/1930 till 1,750,000 kronor. I

statsverkspropositionen till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Majit nedsättning

till 1,700,000 kronor, vilket förslag riksdagen biföll. Genom brev den

9 maj 1930 gav härefter Kungl. Majit statskontoret tillkänna riksdagens beslut

i nämnda avseende. Med hänsyn till att anslaget på grund av de

olika ändamål, vartill det användes, visat sig svåröverskådligt, anbefallde

Kungl. Majit samtidigt statskontoret att efter samråd med statens inspektör

för fattigvård och barnavård inkomma med förslag rörande anslagets uppdelning

på flera anslag efter de huvudsakliga ändamål, som därmed tillgodosåges.

Enligt nu föreliggande förslag skulle förslagsanslaget till fattigvård och

barnavård i allmänhet uppdelas på tre ordinarie förslagsanslag. Från det

första — till fattigvård i allmänhet — skulle avföras statsverkets kostnader

enligt fattigvårdslagen samt för vissa speciella fattigvårdsändamål i Stockholm

och i vissa landsortskommuner. Från det andra — till barnavård i

allmänhet — skulle bestridas sådan ersättning, som enligt 63 § barnavårdslagen

skall i vissa fall lämnas kommun. Övriga kostnader, som nu utgå från

förstnämnda anslag, skulle bestridas från det tredje anslaget, som lämpligen

— efter det huvudsakliga ändamålet därmed — ansetts böra givas rubriken

fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen m. m. På

sistnämnda anslag lia synts böra avföras de ersättningar, som enligt fattigvårdskonventionen

kunna inflyta från grannländerna.

Summan av de tre anslagen har upptagits till 1,700,000 kronor eller samma

belopp som det, varmed anslaget till fattigvård och barnavård i allmänhet

är uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Utskottets

yttrande.

Barnavård i

allmänhet.

[39.]

Fattigvård

och barnavård

enligt den

nordiska

fattigvårdskonventionen

m. m.

[40.]

Fattigvård

och barnavård

för lappar.

[41-]

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

o Kun81'' Maj:ts under förevarande punkt och punkterna 39 och 40 i statsrådsprotokollet

framlagda förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka och

hemställer alltså,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det under

avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen

fattigvård och barnavård, upptagna ordinarie förslagsanslaget

till fattigvård och barnavård i allmänhet, under samma avdelning

och underavdelning med rubriken fattigvård i allmänhet

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 1,250,000 kronor.

. 37:°) 1 enighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och under hänvisning

till vad under nästföregående punkt anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, under avdelningen sociala verk och inrättningar,

underavdelningen fattigvård och barnavård, med rubriken

barnavård i allmänhet uppföra ett ordinarie förslagsanslag av

150,000 kronor.

38.o) På grund av Kungl. Maj.ts förslag (punkt 40) och under hänvisning

till vad under punkt 36 anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, under avdelningen sociala verk och inrättningar,

underavdelningen fattigvård och barnavård, med rubriken

fattigvård och barnavård etill gt den nordiska fattigvårds konventionen

m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 300,000

kronor.

39:°) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till fattigvård och barnavård för lappar, nu 100,000 kronor

med 200,000 kronor till 300,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 220 och 221 i statsrådsprotokollet.

Bestämmelser angående användningen av detta anslag äro intagna i kungörelse

den 27 juni 1927 (nr 277, med tillägg 1928 nr 133), som innehåller

bland annat följande.

Statsbidrag utgår dels till fattigvardssamhällen och kommuner för deras

kostnader för fattigvård och barnavård för lappar (vårdbidrag), dels till fattigvardssamhallen

och kommunalförbund för uppförande av särskilda ålderdomsem

tor lappar samt för sådan örn- och tillbyggnad av dylikt hem, som närmast

"“‘f™ med nybyggnad (byggnadsbidrag). Statsbidrag må även utgå

till iattigvardssamhalle eller kommunalförbund för inköp och inrättande till

särskilt ålderdomshem för lappar av redan befintlig, för annat ändamål disponerad

byggnad. Vårdbidrag utgår i allmänhet för fattigvård enligt 1 § fattigvardslagen

och barnavård i de fall, där vederbörande lapp såsom huvudsakligt

yrke stadigvarande bedriver renskötsel eller eljest på närmare angivet sätt kan

anses tillhöra den renskötande lappbefolkningen. Vårdbidrag utgår med tre

tjardedelar av fattigvårdssamhällets eller kommunens godkända kostnad för

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

39

fattigvården eller barnavården och utbetalas halvårsvis i efterskott. Byggnadsbidrag

utgår med hela den godkända kostnaden för uppförande, inrättande,

om- eller tillbyggnad av särskilt ålderdomshem för lappar eller den del därav,

som är avsedd för sådana personer, för vilka vårdbidrag utgår. Bidrag till

inköp och inrättande till särskilt ålderdomshem för lappar av redan befintlig

byggnad utgår med hela köpesumman, i vad den kan skäligen anses belöpa a

själva byggnaden, samt hela den godkända kostnaden för erforderliga, om- och

tillbyggnadsarbeten. Då byggnadsbolag beviljas, fastställes preliminärt bidragets

belopp med ledning av föreliggande kostnadsberäkningar. Av det salunda

fastställda beloppet kan under arbetets gang utbetalas högst tre fjärdedelar,

medan återstoden av bidraget utbetalas i efterhand, sedan vederbörande

hem blivit avsynat och godkänt.

Den nu ifrågasatta förhöjningen av förevarande anslag är föranledd av att

man numera måste räkna med betydande belopp för byggnadsbidrag. Enligt

fattigvårdslagens bestämmelser skola nämligen ålderdomshem i erforderlig omfattning

finnas tillgängliga senast vid 1934 års ingång och i den mån lappålderdomshemmen

äro avsedda att ersätta vanliga ålderdomshem, äga dessa bestämmelser

tillämpning jämväl å först avsedda hem. Då ålderdomshem för

lappar hittills endast i ringa omfattning kommit till stånd, måste nu kostnaderna

för uppförande av dylika hem komma att fördelas pa några fa budgetar

för att därefter helt och hållet upphöra. Nu berörda förhållande torde bland

annat komma att medföra en avsevärd överbelastning av det löpande budgetårets

anslag för här ifrågavarande ändamål.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård

och barnavård för lappar, nu 100,000 kronor, med 200,000

kronor till 300,000 kronor.

40:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 42) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 221

och 222) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 16,500 kronor.

41 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till bidrag till

driftkostnaderna vid arbetshem för budgetaret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes a sid. 222 och 223 i statsrådsprotokollet.

Statsbidrag till driftkostnaderna vid de i lagen örn fattigvården avsedda

arbetshemmen hava alltsedan år 1921 utgått från varje år särskilt anvisat extra

förslagsanslag. Anslaget, som för budgetåret 1928/1929 var uppfört med

100,000 kronor, höjdes för perioden 1929/1930 till 110,000 kronor, med vilket

Svenska

fattigvårds
och
barnavårds
förbundet.

[42.]

Bidrag

till driftkostnaderna

vid arbetshem.

[43.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

belopp anslag för ändamålet är uppfört jämväl i riksstaten för innevarande

budgetår.

För beräknande av de sannolika kraven å statsbidrag från nu ifrågavarande

anslag under budgetåret 1931/1932 bar å socialdepartementets byrå för fattigvård

och barnavård verkställts utredning. Till statsbidrag skulle enligt nämnda

utredning på grund av minskad beläggning krävas anslag till belopp av endast

omkring 100,000 kronor mot 113,000 kronor enligt beräkning i förra årets

statsverksproposition. Förstnämnda belopp har beräknats huvudsakligen med

ledning av de bidrag, som för sista budgetåret faktiskt utgått till de särskilda

arbetshemmen. Härjämte har vid beräkningen förutsatts, att nu gällande

grunder för statsbidrags utgående skola lämnas orubbade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

100,000 kronor.

42:o) Kungl. Majit har i riksstaten uppfört ordinarie anslaget till barnhusen

med oförändrat belopp, 115,830 kronor.

Beträffande detta anslag samt en inom andra kammaren av herrar V. Hedlund

i Östersund och P. S. Hedlund i Häste väckt motion, nr 33, örn anslag,

under viss förutsättning, till vissa barnavårdsinstitutioner kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

Skydds
uppfostran.

[44.]

43:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 44) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 480,000 kronor, med 30 000

kronor till 510,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 223 och

224 i statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1925/1926 har under femte huvudtiteln varit uppfört

ett ordinarie förslagsanslag till skyddsuppfostran.

Från detta anslag bestridas dels till barnavårdsnämnder och skyddshem

utgående statsbidrag jämlikt kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) örn statsbidrag

till vissa kostnader enligt lagen örn samhällets barnavård m. m., dels

de hyresbelopp m. m., den fyllnad av statsmedel samt de ersättningar för

icke belagda platser, vilka enligt av riksdagen godkända avtal med vissa

enskilda institutioner örn anordnande av skyddshem skola bestridas av statsmedel,

dels bidrag — till belopp av 41,100 kronor - till avlöningar åt vissa

befattningshavare vid ett av dessa skyddshem, nämligen åkerbrukskolonien

Hall, dels ock arvode till skyddshemsinspektören. En närmare redogörelse

i dessa hänseenden återfinnes i 1928 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 40). Beträffande arvodet till skyddshemsinspektören torde få

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 41

hänvisas till 1929 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 37) samt

riksdagens skrivelse nr 5 A, punkt 16, år 1929.

För vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 var ifrågavarande

anslag upptaget till 466,000 kronor. Med ledning av belastningssiffran för

budgetåret 1926/1927 sänktes anslaget för budgetåret 1928/1929 till 380,000

kronor men höjdes därefter ånyo för budgetåret 1929/1930 till 440,000 kronor

och för innevarande budgetperiod till 480,000 kronor. Till grund för beräkningen

av sistnämnda summa ligger ytterst bland annat det av statskontoret

och länsstyrelserna jämlikt § 6 i förenämnda kungörelse den 8 maj 1925

(nr 131) redovisade beloppet av utbetalade statsbidrag för vård under budgetåret

1928/1929. Enligt denna redovisning hade i dylikt statsbidrag utbetalats

till barnavårdsnämnder 118,126 kronor och till skyddshem 213,476

kronor, sistnämnda belopp motsvarande en ständig beläggning av omkring

81 % av då befintliga skyddshemsplatser. Med ledning av dessa siffror beräknades

det statsbidrag för samma ändamål, som bomme att belasta innevarande

budgetårs anslag, till 359,660 kronor, därav 120,000 kronor till barnavårdsnämnder

och 239,660 kronor till skyddshem, varvid det sista beloppet

motsvarade en genomsnittlig beläggning av 82.3 % av under budgetåret tillgängliga

platser å skyddshem. Till den sålunda erhållna summan lades vad

som skulle utgå av statsmedel till övriga, nyss angivna ändamål, varefter

slutsumman blev i runt tal 480,000 kronor.

Det belopp, som enligt föreskriven redovisning för vård under budgetåret

1929/1930 utbetalats till barnavårdsnämnder, utgjorde 135,780 kronor, och

det redovisade beloppet av bidrag till skyddshem uppgick för samma tid

till 236,275 kronor, motsvarande en beläggning av omkring 81.9 % av platsantalet

å vederbörande skyddshem.

A departementets byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden har med

ledning av här senast angivna siffror verkställts beräkning av det erforderliga

anslagsbeloppet för budgetåret 1931/1932. Vid denna beräkning hava tilllämpats

samma grunder, som kommit till användning vid beräkning av anslaget

för innevarande budgetår. Beräkningen slutar på en summa av i runt tal

512,000 kronor. Det belopp, som kan förväntas bliva erforderligt till statsbidrag

till skyddshemmen, har därvid upptagits till 238,000 kronor, motsvarande

en beläggning av i genomsnitt 82.5 % av de platser å skyddshem,

som äro tillgängliga under innevarande budgetår, medan statsbidraget

till barnavårdsnämnderna upptagits med ett till 140,000 kronor förhöjt

belopp. Det erforderliga anslaget har ansetts kunna avrundas till 510,000

kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinäre förslagsanslaget till slcydelsuppfostran,

nu 480,000 kronor, med 30,000 kronor till 510,000

kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Inspehtionsoch

upplysningsarbete

med avseende

å spädbarnsoch

förlossningshem.

[45.]

44:o) Kungl. Majit har förslagit riksdagen (punkt 45) att till inspektionsoch

upplysningsarbete nied avseende å spädbarns- och förlossningshem för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 225—232 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vartdera av sistförfil!tna och

innevarande budgetår anvisat extra anslag å 3,000 kronor.

utskottets Enligt vad av utredningen i ärendet framgår, har av det för budgetåret

yttrande. 1929/1930 anvisade anslaget ett belopp å 2,407 kronor 20 öre tagits i anspråk.

Detta belopp har i enlighet med föreskrifterna i brev den 27

juli 1929 och den 21 februari 1930 använts till dagarvoden för de sociala

experterna, kostnader för telefonsamtal, skrivmaterial, tryckning av blanketter

och utskrift av rapporter, ävensom till upprättande av ett kortregister m. m.

Rese- och traktamentskostnaderna för de sociala experterna under budgetåret

1929/1930 har enligt brevet den 27 juli 1929 utgått ur femte huvudtitelns

förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar samt belöpt sig till

2,284 kronor 84 öre. Den medicinskt-hygieniska kontrollen åter har i regel

utförts av förste provinsialläkarna i samband med tjänsteresor.

Med hänsyn till de skäl, som nu anförts till stöd för fortsatt anslag för

förevarande verksamhet, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inspektions- och upplysningsarbete med avseende å

spädbarns- och förlossningshem för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 3,000 kronor.

Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.

Medicinal- 45:o) Beträffande dels Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) angående ordinarie

styrelsen, avlönings- och omkostnadsstat för medicinalstyrelsen samt ordinarie för
[46.

]

slagsanslaget till samma ämbetsverk, dels två likalydande motioner, väckta,

den ena, nr 26, inom första kammaren av herr J. B. Johansson m. fl. och

den andra, nr 88, inom andra kammaren av herr H. Weibull m.fl. örn anslag

till den centrala administrationen för bekämpande av tuberkelsjukdomar hos

nötkreaturen dels ock en inom andra kammaren av herr V. Hedlund i Östersund

väckt motion, nr 70, örn höjning av inspektörens för sinneslövården arvode

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

43

46:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 47) att till sinnessjuknämnden

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 13,200

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 238—239 i statsrådsprotokollet.

Enligt 2 § i den av 1929 års riksdag antagna sinnessjuklagen, vilken promulgerats

den 19 september 1929 (nr 321) och trätt i kraft den 1 januari

1931, skola vissa i lagen närmare angivna frågor angående utskrivning från

sinnessjukhus m. m. behandlas av en särskild nämnd, sinnessjuknämnden.

Till denna har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett extra förslagsanslag

av 6,600 kronor.

Anslaget har för budgetåret 1931/1932 uppskattats efter samma grunder

som tillämpats för löpande budgetperiod. Anslaget, som emellertid nu

måste beräknas för helt budgetår, har i följd härav för nästa budgetår upptagits

till 13,200 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till sinnessjuknämnden för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 13,200 kronor.

47:o) På grund av Kungl. Majlis därom gjorda framställning (punkt 48)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 240) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.

48:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49) att

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 januari 1392

till 316;

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för

förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas från och med

budgetåret 1931/1932;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 3,023,500 kronor, med 41,000 kronor till 3,064,500

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 240—244 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut vid 1926 års riksdag genomfördes definitiv lönereglering

för förste provinsialläkare och provinsialläkare. Beträffande grunderna för

denna lönereglering må hänvisas till Kungl. Majits proposition nr 74 och

riksdagens skrivelse nr 191 nämnda år.

Sinnessjuk
nämnden.

[47.]

Statens

farmaceutiska

laboratorium.

[48.]

Förste

provinsialläkare

och

provinsialläkare.

[49.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I samband med löneregleringen uppfördes i riksstaten under rubriken

förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag med

ett belopp, motsvarande slutsumman i den av riksdagen godkända nya staten

för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Vid löneregleringen bestämdes antalet förste provinsialläkare till 24 och

antalet provinsialläkare till 271.

I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Majit den 21 maj 1926 utfärdat

avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare

(sv. förf.-saml. nr 177). Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Majit

vidare fastställt fördelning av provinsialläkartjänsterna i riket å de i nyssnämnda

avlöningsreglemente uti löneplanen under avdelning B upptagna

lönegrupperna för provinsialläkare, vilken fördelning länder till efterrättelse

från och med ingången av budgetåret 1926/1927.

Jämlikt beslut av 1927, 1928, 1929 och 1930 års riksdagar har antalet

provinsialläkare ökats med 10 varje gång och utgör således numera — från

och med den 1 januari 1931 — 311. I samband med den sålunda vid olika

riksdagar beslutade ökningen av antalet tjänster hava vidtagits såväl ändringar

av den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare

och provinsialläkare som höjning av här ifrågavarande anslag. Även

av annan anledning hava vissa ändringar skett i dessa hänseenden. Den

från och med ingången av budgetåret 1930/1931 gällande staten för förste

provinsialläkare och provinsialläkare är av följande lydelse:

Stat. Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag

................................................................................................ 2,758,600

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................. 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare................................ 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

...................................................................................... 53,300

Summa kronor 3,023,500.

Det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare

är i anslutning härtill i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört

med 3,023,500 kronor.

Den för nästkommande budgetår föreslagna staten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare är av följande utseende:

Stat. Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag.

................................................................................................. 2,799,600

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................... 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare................................. 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

....................................................................................... 53,300

Summa kronor 3,064,500

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

45

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som avser fullföljande, ehuru i långsammare

tempo än hittills varit fallet, av 1916 års provinsialläkardistriktskommittés

på sin tid framlagda plan, såvitt densamma rör totala antalet

ordinarie provinsialläkardistrikt, har utskottet ansett sig böra tillstyrka och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1

januari 1932 till 316;

b) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1931 förordade förslaget

till stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,

att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932; samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 3,023,500 kronor, med 41,000

kronor till 3,064,500 kronor.

49:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 50) att under avdelningen

medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen

med dithörande stater, med rubriken reseersättningar vid provinsialläkarstaten

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 140,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 354—358 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till allmän hälso- och sjukvård var i riksstaten

för budgetåret 1926/1927 upptaget till 850,000 kronor men blev för

budgetåret 1927/1928 nedsatt till 800,000 kronor. Med sistnämnda belopp

har anslaget jämväl uppförts för vart och ett av de därpå följande budgetåren.

Enligt riksräkenskapsverkets räkenskaper hava nettoutgifterna under ifrågavarande

anslag för budgetåret 1929/1930 uppgått till 832,101 kronor 31 öre.

Från nämnda anslag bestridas utgifter till en mångfald olika ändamål.

Med hänsyn till den härav följande svårigheten att överblicka anslagets användning

har nu föreslagits uppdelning av anslaget, allt efter de huvudsakliga

ändamål, som därmed tillgodoses.

Därvid har ansetts, att kostnaderna för könssjukdomarnas bekämpande,

vilka kostnader utgöra huvuddelen av de på anslaget bokförda utgifterna

och samtidigt bilda en från andra utgifter väl avgränsad grupp, lämpligen

böra utgå av ett särskilt, för dessa kostnader avsett förslagsanslag, benämnt

åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Beloppet av nämnda anslag

har med hänsyn till det belopp, vartill ifrågavarande kostnader under det

senast gångna budgetåret uppgått, synts kunna upptagas till 690,000 kronor.

Medelbeloppet av ifrågavarande kostnader under de tre sist förflutna budgetperioderna

hava enligt medicinal s ty reis e n utgjort omkring 698,000 kronor.

Vidare bestridas för närvarande från anslaget till allmän hälso- och sjukvård

till största delen kostnaderna för reseersättningar vid provinsialläkarstaten.

Sålunda utbetalades, såvitt av verkställd utredning framgår, under

Utskottets

yttrande.

Reseersättningar

vid

provinsialläkar

staten.

[50.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Flyttningsbidrag

åt vissa

provinsialläkare.

[51.]

budgetåret 1929/1930 genom länsstyrelserna omkring 114,250 kronor för

tjänsteförrättningar, i allmän hälso- och sjukvård, företagna huvudsakligen

av läkare vid nämnda stat. I anslutning härtill och med ^beräknande av

de utgifter för ifrågavarande ändamål, vilka — under budgetåret 1929/1930

uppgående till 33,338 kronor — för närvarande bestridas från det under

femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

har det föreslagna anslaget till reseersättningar vid provinsialläkarstaten

synts böra upptagas till förslagsvis 140,000 kronor. Motsvarande

minskning kommer givetvis att inträda i utgifterna å anslaget till rese- och

traktamentspenningar.

Yad slutligen angår de övriga kostnader, som för närvarande utgå av

allmänna hälso- och sjukvårdsanslaget, har föreslagits, att för bestridande av

desamma uppföres ett förslagsanslag av 25,000 kronor, benämnt kostnader i

övrigt för allmän hälso- och sjukvård. Summan av de tre nya anslagen

kommer alltså — oberäknat överflyttningen av ett till 30,000 kronor beräknat

belopp från anslaget till rese- och traktamentspenningar — att bliva

825,000 kronor eller 25,000 kronor mera än det nuvarande anslaget till

allmän hälso- och sjukvård, en höjning, som är påkallad av den förut omnämnda

överbelastningen å sistnämnda anslag.

Det förslag till uppdelning av det ordinarie förslagsanslaget till allmän

hälso- och sjukvård, som sålunda framlagts, har synts utskottet väl gagna

det avsedda syftet att möjliggöra en bättre översikt över den huvudsakliga

fördelningen å olika ändamål av här ifrågavarande utgifter.

Yad angår beräkningen av förevarande och de under punkterna 80 och 81

här nedan omförmälda anslagen till åtgärder mot utbredning av könssjukdomar

och till kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård, har utskottet

icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts därutinnan framlagda

förslag. Icke heller i övrigt har Kungl. Maj:ts förslag i ämnet givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså under denna punkt,

att riksdagen må under avdelningen medicinalstaten samt

hälso- och sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen

med dithörande stater, med rubriken reseersättningar vid provinsial!

äkarst atén uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 140,000

kronor.

50:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 51) att till flyttningsbidrag

åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förslagsanslag av 1,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 245 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag, vilket första gången utgick för budgetåret 1926/1927,

har för ett vart av budgetåren 1928/1929—1930/1931 i riksstaten upptagits

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

med 2,000 kronor. Den nu föreslagna nedsättningen av beloppet med 1,000

kronor har skett med hänsyn till den ringa belastningen å anslaget under

sistförflutna liksom under flera föregående budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

1,000 kronor.

51 :o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 52) att till tillfälliga

lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 3,600 kronor.

Ifråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 246 och 247

i statsrådsprotokollet.

Berörda anslag, som utgått från och med budgetåret 1926/1927, är sedan

därpå följande budgetår i riksstaten uppfört med 4,200 kronor. Att beloppet

nu föreslagits att nedsättas med 600 kronor har sin grund i av Kungl. Majit

beslutad minskning av de tillfälliga lönetilläggen i vissa provinsialläkardistrikt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,600

kronor.

52:o) I enlighet med Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt 53)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000

kronor.

53:o) På grund av Kungl. Majits förslag (punkt 54) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 248—251) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utbildningskurs för rättsobducenter för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Tillfälliga

ISnelillägg

åt vissa

provinsialläkare.

[52.]

Dyrtidstillägg

åt vissa extra

provinsialläkare.

[53.]

Vtbildningskurs

flir rättsobducenter.

[54.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statens

sinnes
sjukhus.

(55.]

54:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på

följande sätt:

I. Lärarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

13 överläkare av lia klass .......................................................................... B 29

15 förste läkare.......................................................................................... B 28

4 överläkare av 2:a klass........................................................................... B 28

14 överläkare av 3:e klass .......................................................................... B 27

31 andre läkare.................................................. B 26

1 läkare vid Visby sinnessjukhus .......................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av lia klass ......................................................................... B 24

9 sysslomän av 2:a klass ......................................................................... B 22

7 sysslomän av 3:e klass........................................................................... B 21

15 bokhållare .............................................................................................. B 15

19 kassörer .................................................................................................. B 11

10 kameralbiträden....................................................................................... B 8

13 kanslibiträden ........................................................................................ B 7

2 kontorsbiträden ...................................................................................... B 4

lil. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av lia klass ............................................................ B 14

24 förestånderskor av lia klass.............................................................. B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass .......................................................... B 10

144 Överskötare ....................................................................................... B 8

30 förestånderskor av 2:a klass ............................................................ B 7

867 skötare ...... B 6

267 översköterskor .................................................................................. B 6

1,027 sköterskor.......................................................................................... B 3

IV. Ekonomipersonal.

11 maskinmästare av lia klass................................................................. B 14

7 maskinmästare av 2:a klass................................................................ B 12

8 befallningsmän ...................................................................................... B 10

29 hantverksföreståndare av lia klass...................................................... B 10

16 maskinister av lia klass...................................................................... B 10

17 trädgårdsmästare................................................................................. B 10

102 hantverksföreståndare av 2:a klass...................................................... B 8

20 maskinister av 2:a klass................................................................... B 8

13 köksförestånderskor av lia klass ........................................................ B 7

10 magasinsföreståndare .................................................. B 7

18 arbetsförestånderskor ........................................................................... B 6

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5

49

Befattning. Lönegrad.

12 bageriförestånderskor ......................................................................... B 6

10 chaufförer............................................................................................... B 6

15 eldare av l:a klass................................................................................ B 6

6 förmän i trädgård och jordbruk ......................................................... B 6

90 hantverkare.......................................................................................... B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass....................................................... B 6

19 post- och stadsbud............................................................................... B 6

16 tvättförestånderskor av l:a klass ......................................................... B 6

81 eldare av 2:a klass.............................................................................. B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ...................................... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska......................................... B 5

22 yttre nattvakter....................................................................................... B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska ...................................... B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass........................................................ B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska.......................................... B 3

35 sömmerskor eller väverskor.................................................................. B 3

Anni. Under tiden 1 juli—31 december 1931 skall antalet skötare utgöra

821 och antalet sköterskor vara 943.

dels godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1931/1932:

Stat.

A- Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 8,525,000

Vikariatser sättningar, förslagsanslag .................................................. 800,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

.................................................................................................... 2,600,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag ■■ 10,200,000

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag

.................................................................... 160,000

Summa kronor 22,285,000

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus,

nu 10,300,000 kronor, med 100,000 kronor till 10,200,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 251—270 i

statsrådsprotokollet.

Den av 1930 års riksdag fastställda staten för statens sinnessjukhus är

av följande utseende:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 5 käft. (Nr 5.)

881 81 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Stat.

A. AvlÖningSStat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 8,125,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................. 720,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ...... 2,320,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag 10,675,000

Summa kronor 21,840,000

Det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus är i gällande

riksstat upptaget till 10,300,000 kronor, motsvarande skillnaden mellan å ena

sidan slutsumman av den återgivna staten, 21,840,000 kronor, och å andra

sidan det belopp av 11,540,000 kronor, vartill sinnessjukhusens inkomster

under budgetåret uppskattats.

Vid anmälan örn frågan om anslagsbehovet för statens sinnessjukhus för

nästkommande budgetår har departementschefen först behandlat medicinalstyrelsens

i skrivelse den 29 augusti 1930 i ämnet framlagda förslag samt därefter

redogjort för uppkommen fråga örn inskränkning i tjänstgöringstiden för den

vid sinnessjukhusen anställda sjukvårdspersonalen samt denna frågas betydelse

för nämnda anslagsbehov.

Vad då till en början beträffar antalet ordinarie befattningar, har medicinalstyrelsen

i det fastställda antalet sådana för tiden från och med budgetåret

1931/1932 föreslagit vissa ändringar avseende den nya anstalten i Vänersborg

(Källshagens sjukhus) samt Restads sjukhus och sinnessjukhusen i Västervik

(S:ta Gertruds sjukhus), Vadstena (Birgittas sjukhus) och Hälsingborg (S:ta

Maria sjukhus).

I Kungl. Maj :ts propositon, nr 165, till 1928 års riksdag angående anslag till

uppförande av, bland andra, Vänersborgsanstalten fanns (sid. 172) intagen en av

medicinalstyrelsen uppgjord approximativ beräkning rörande anstaltens behov

av såväl ordinarie som icke ordinarie personal. Med anledning av Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda framställning beslöt 1929 års riksdag, att flertalet av

det i beräkningen upptagna antalet ordinarie befattningar skulle få inrättas

från och med budgetåret 1930/1931. I skrivelse den 30 augusti 1929 framhöll

medicinalstyrelsen, att enligt sagda approximativa beräkning skulle — utöver

redan beslutade befattningar — vid Vänersborgsanstalten erfordras bland annat

3 hantverksföreståndare av 2:a klass och 2 hantverkare. Styrelsen hemställde

emellertid, att med inrättandet av dessa befattningar måtte få anstå, intill dess

att anstaltsledningen blivit tillsatt och anstaltens organisation erhållit fastare

form. Med anledning därav hava sistnämnda befattningar ännu icke inrättats.

Efter erinran härom har medicinalstyrelsen meddelat, att det nu — sedan Vänersborgsanstalten

erhållit direktion och tagits i bruk — visat sig, att vid anstalten

förelåge behov av dels ifrågavarande fem befattningar, dels ock en befattning

som förman i jordbruk, samt på den grund föreslagit, att den ordinarie staten

måtte från och med nästa budgetår utökas med dessa befattningar.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

51

Vidkommande Restads sjukhus har medicinalstyrelsen hemställt, att en därstädes

ledig befallningsmanstjänst (B 10) måtte utbytas mot en befattning som

förman i jordbruk (B 6).

En liknande förändring har styrelsen föreslagit beträffande sinnessjukhuset i

Västervik, varest befattningen såsom befallningsman ävenledes för närvarande

är obesatt.

I fråga örn sinnessjukhuset i Vadstena har medicinalstyrelsen erinrat, att

Kungl. Majit genom brev den 21 februari 1930 medgivit, att vissa av sjukhusets

lokaler finge utrymmas och tills vidare upplåtas till Birgittastiftelsen samt att

patientantalet vid sjukhuset från och med den tidpunkt under innevarande budgetår,

då denna överlåtelse kommer att äga rum, blir minskat med 36. I följd

av denna minskning har styrelsen ansett, att personalen vid sjukhuset kan

reduceras med en Översköterska och tre sköterskor.

Slutligen har medicinalstyrelsen beträffande Hälsingborgs sinnessjukhus

föreslagit en ökning av antalet översköterskor med fyra samt i samband därmed

förordat en motsvarande minskning av antalet sköterskor.

Till stöd härför har medicinalstyrelsen anfört följande.

Det hade visat sig förenat med svårigheter att ordna sköterskeledningen vid

sinnessjukhusets största sjukvårdsavdelningar, vilka vore ovanligt stora. Direktionen

för sjukhuset hade därför hemställt, att ledningen av dessa avdelningar

måtte uppdelas och att för möjliggörande härav måtte inrättas fyra nya översköterskebefattningar.

Medicinalstyrelsen funne de sålunda ifrågasatta befattningarna

erforderliga. Då emellertid sjukvårdspersonalen vid sjukhuset

redan nu vore jämförelsevis stor i förhållande till antalet patienter och vid

sådant förhållande den avsedda uppdelningen icke borde föranleda någon ytterligare

ökning av antalet i sjukvården anställda befattningshavare, borde vid

bifall till direktionens hemställan antalet sköterskor minskas med fyra.

De ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus, som beröras av styrelsens

förslag, skulle alltså i avseende å antal och lönegrad från och med den

1 juli 1931 bliva följande:

Lönegrad

267 (264—l1) + 42) översköterskor ............................ B 6

943 (950 — 31) — 42) sköterskor ................................ B 3

8 ( 10 — l3) — l4) befallningsmän ............................ B 10

102 ( 99 + 35) hantverksföreståndare av 2:a klass ................ B 8

6 ( 3 + l3) + l4) + l6) förmän i trädgård och jordbruk ........ B 6

90 ( 88 + 25) hantverkare .................................... B 6

Yad medicinalstyrelsen sålunda förordat angående inrättande av vissa nya

tjänster ävensom rörande utbyte av en del tjänster mot andra dylika, har departementschefen

tillstyrkt och därvid tillika meddelat, att nettokostnaden för

statsverket härigenom skulle ökas med 8,000 kronor årligen.

Härefter har departementschefen till behandling upptagit medicinalstyrelsens

‘) Vadstena sinnessjukhus.

2) Hälsingborgs »

8) Restads »

4) Västerviks » ,

s) Vänersborgs »

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

förslag till beräkning av de olika posterna inom staten för statens sinnessjukhus

för nästa budgetår.

Yad då först angår avlöning sstaten har styrelsen beträffande anslagsposten

till avlöningar till ordinarie befattningshavare — nu upptagen till 8,125,000

kronor — föreslagit, att densamma dels på grund av den stegring av utgifterna

för avlöning, som föranletts av 1929 och 1980 års riksdagars beslut örn ökning

av antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus, dels ock med hänsyn

till styrelsens nu framlagda förslag i avseende å de ordinarie befattningarna

därstädes måtte höjas till 8,400,000 kronor.

Anslagsposten till vikariatsersättningar ■— för närvarande 7 20,000 kronor —- har med hänsyn till belastningen å posten för budgetåret 1929/1930 av medicinalstyrelsen

föreslagits höjd till 820,000 kronor.

Beträffande posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare — nu

2.320.000 kronor — har medicinalstyrelsen ifrågasatt, att densamma på grund

av belastningen under budgetperioden 1929/1930 och till följd av ökat antal befattningshavare

måtte höjas till 2,550,000 kronor.

Vidkommande härefter omkostnadsstaten har medicinalstyrelsen föreslagit,

att därunder måtte från och med nästa budgetår upptagas en särskild anslagspost

med rubriken driftkostnadsersättning förr psykiatriska kliniken i Lund

samt att denna post måtte för budgetåret 1931/1932 förslagsvis beräknas till

180.000 kronor. I fråga örn vad styrelsen närmare anfört rörande erforderliga

medel för detta ändamål, tillåter sig utskottet hänvisa till sid. 257 i statsrådsprotokollet.

Med avseende å den nuvarande anslagsposten till övriga kostnader för sinnessjukhusens

underhåll, vilken alltså enligt styrelsen icke skulle omfatta statens

kostnader för driften av omförmälda psykiatriska klinik, har styrelsen uttalat,

att med samma medelkostnad per patient, som beräknats för budgetåret

1929/1930, skulle utgifterna för driften av statens sinnessjukhus under budgetåret

1931/1932 kunna beräknas komma att uppgå till ett belopp av 10,476,796

kronor 95 öre eller i avrundat tal 10,475,000 kronor. Emellertid borde enligt

medicinalstyrelsen vidare hänsyn tagas till att siunessjuklagen den 19 september

1929 och Kungl. Maj:ts stadga samma dag angående sinnessjukvården i

riket, som trädde i kraft den 1 januari 1931 och således skulle tillämpas under

nämnda budgetår, komme att i vissa avseenden, som närmare angåves i Kungl.

Maj:ts proposition den 8 februari 1929, nr 89, angående vissa med förslag till

sinnessjuklag m. m. sammanhängande frågor, medföra ökning av de utgifter,

som skulle bestridas av förevarande anslag. Nämnda ökning har medicinalstyrelsen

uppskattat till sammanlagt 32,740 kronor.

Enligt medicinalstyrelsens beräkningar skulle alltså posten till övriga kostnader

för sinnessjukhusens underhåll kunna för budgetåret 1931/1932 uppskattas

till (10,475,000 -f- 32,740) 10,507,740 kronor eller, i avrundat tal,

10.500.000 kronor.

Rörande slutligen inkomsterna av driften vid sinnessjukhusen för budgetåret

1931/1932 har medicinalstyrelsen uppskattat desamma till ett avrundat belopp

av 11,850,000 kronor. Styrelsen har därvid utgått från medelinkomsten per

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

53

vårdplats under budgetåret 1929/1930 men från det totalbelopp, som med denna

beräkning för nästkommande budgetår erhållits, gjort vissa avdrag dels med

hänsyn till en beräknad nedsättning av avgifterna för salspatienter med förslagsvis

10 öre för dag, dels ock på grund av viss beräknad minskning i sinnessjukhusens

hyresinkomster.

Beträffande medicinalstyrelsens förslag till beräkning av de olika anslagsposterna

har departementschefen anfört, att han i huvudsak kunnat ansluta sig

till medicinalstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för personalen vid sinnessjuTcanstalterna.

Emellertid bör enligt hans mening höjningen av posten till

vikariatsersättningar kunna i förhållande till staten för löpande budgetår begränsas

till 80,000 kronor i stället för det av medicinalstyrelsen föreslagna

beloppet 100,000 kronor. Med denna beräkning skulle posten komma att uppgå

till 800,000 kronor.

Vidkommande härefter omlcostnadsstaten har departementschefen anfört följande:
»Vidkommande

härefter omkostnadsstaten är jag däremot av den uppfattningen,

att en avsevärd nedsättning kan äga rum i det av medicinalstyrelsen

uppskattade beloppet. Styrelsen utgår i sin beräkning från den faktiska kostnaden

per vårdplats och år under budgetåret 1929/1930, vilken kostnad utgjorde

748 kronor 61 öre. Det är emellertid att märka, att motsvarande kostnad för

budgetåret 1928/1929 utgjorde allenast 739 kronor 34 öre. Det torde knappast

finnas anledning att för nästa budgetår räkna med högre medelkostnad än för

sistnämnda budgetår, särskilt i betraktande av att underhållskostnaden saväl

beträffande lujs som inventarier uppenbarligen måste bliva proportionellt

mindre, då ett flertal nyuppförda eller nyinredda anstalter tillkommer. Ävenledes

är att märka, att motsvarande anslagspost i fjolårets statsverksproposition

beräknades med utgångspunkt från belastningen under budgetåret

1928/1929, vartill Indes den uppskattade kostnaden för nya anstalter till den

del det beräknades, att desamma skulle komma att redan under innevarande

budgetår tagas i bruk. Med tillämpning av samma beräkningssätt kommer man

i år till en siffra, som med omkring 200,000 kronor understiger den av medicinalstyrelsen

föreslagna. Till ungefär samma resultat kommer man på den först

antydda vägen, nämligen att till utgångspunkt taga kostnaden per vårdplats

under budgetåret 1928/1929 och därvid tillika taga hänsyn till tillkomsten av

flera nya anstalter.

Emellertid kan av annan anledning en ytterligare nedsättning förordas. Av den

berättelse, som av kontrollanten av hospitalens ekonomiska förvaltning lämnats

över hospitalens drift under år 1929, framgår, dels att nettokostnaderna för utspisning

å sinnessjukhusen under nämnda år uppgått till omkring 2,665,000

kronor, dels att utspisningskostnaden per underhållsdag nedgått med omkring

1.7 öre eller till 55.7 öre. Denna kostnadsminskning förklaras vara en följd av

att livsmedelspriserna under år 1929 genomsnittligt varit något lägre än året

förut. Allmänt är bekant, att nedgången i livsmedelspriserna under sista tiden

fortsatt, och man torde vid uppgörande av förslag till stat för nästa budgetår

kunna utgå från den salunda inträdda sänkningen. Med hänsyn härtill har jag

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ansett mig kunna räkna med att utspisningskostnaden skall under nästkommande

budgetår vara omkring 2.5 öre lägre än år 1929. Detta motsvarar en

kostnadsminskning för sinnessjukhusen på omkring 130,000 kronor. Liknande

prisreduktion lär kunna beräknas även beträffande en del andra i omkostnadsstaten

ingående poster. Det synes mig därför berättigat att även i förhållande

till den faktiska kostnaden under år 1928 — från vilken jag i det föregående

utgått — av nu angivna skäl räkna med en sammanlagd kostnadsminskning av

omkring 150,000 kronor.

Såsom en särskild post i omkostnadsstaten har medicinalstyrelsen upptagit

statens avgifter för vården å den nya psykiatriska kliniken i Lund, därvid styrelsen

räknat med att enligt de avtalsmässigt fastställda grunderna statens

driftbidrag skall komma att under nästa budgetår uppgå till omkring 180,000

kronor. Da denna siffra är beroende av storleken av de faktiska vårdkostnaderna

vid det sjukhus, till vilket kliniken är anslutet, synes jämväl denna post

kunna med hänsyn till den väntade prissänkningen något nedsättas, förslagsvis

med 20,000 kronor.

Vad härefter beträffar inkomsterna har medicinalstyrelsen beräknat desamma

till 11,850,000 kronor, därvid styrelsen utgått från att vårdavgiften

skulle i förhållande till nu gällande belopp nedsättas med 10 öre per vårddag.

Då tillräcklig anledning till ändring av vårdavgiften, vilken fastställdes till nuvarande

belopp så sent som våren 1929, icke synes mig föreligga, har jag ansett

inkomstposten kunna ökas med ett belopp, motsvarande skillnaden mellan

den nu gällande och den av medicinalstyrelsen ifrågasatta vårdavgiften, eller

för helt år 235,000 kronor.

Vidare är att märka, att en omständighet, med vilken medicinalstyrelsen

icke haft anledning räkna, torde böra föranleda höjning av posten för övriga

kostnader för sinnessjukhusens underhåll. I huvudsaklig överensstämmelse

med av generaldirektören Stridsberg i hans betänkande angående planläggning

av tjänsteresor m. m. framlagt förslag torde nämligen från nämnda post böra

bestridas samtliga utgifter för resekostnads- och traktamentsersättningar till

befattningshavare vid statens sinnessjukhus. Posten torde i anledning härav

böra ökas med omkring 30,000 kronor eller, örn man tillika räknar med resekostnaderna

för den nyssnämnda hjälpverksamheten, med i avrundat tal 50,000

kronor.

Enligt dessa kalkyler skulle för nästa budgetår vara att räkna med följande

utgifter, nämligen för avlöningar till ordinarie befattningshavare 8,400,000

kronor, för vikariatsersättningar (820,000 — 20,000) 800,000 kronor, för avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare 2,550,000 kronor, för driftkostnadsersättning

till psykiatriska kliniken i Lund (180,000 — 20,000) 160,000

kronor och för övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll (10,500,000_

200.000 —150,000 + 50,000) 10,200,000 kronor eller tillhopa 22,110,000

kronor. Inkomsterna skulle åter kunna uppskattas till (11,850,000 + 235,000)

12.085.000 kronor.

Anslaget skulle efter denna beräkning behöva upptagas till (22,110,000_

12,085,000) 10,025,000 kronor eller avsevärt lägre belopp än för innevarande

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

55

budgetår. Förklaringen till att, trots tillkomsten av nya anstalter, så kan vara

förhållandet ligger — jämte i den nyss omförmälda prissänkningen — däri, att

för nästa budgetår icke beräknas några medel för inventarier till nya anstalter,

för vilket ändamål i anslaget för innevarande budgetår ingår ett belopp av över

800,000 kronor.»

Emellertid har departementschefen härefter framhållit, att en höjning i det

av honom sålunda uppskattade beloppet torde böra äga rum i syfte att möjliggöra

viss inskränkning i tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid statens

sinnessjukhus.

Efter att hava meddelat vad i denna fråga förekommit och därvid bland

annat redogjort för viss utredning, som på av 1930 års riksdag i skrivelse nr

229 gjord hemställan numera verkställts, har departementschefen anfört följande.

»I anslutning till vad min företrädare i ämbetet uttalat och riksdagen i

den nyss återgivna skrivelsen anfört synes det mig obestridligt, att starka

skäl tala för en inskränkning av arbetstiden för den vid statens sinnessjukhus

anställda sjukvårdspersonalen. Den tjänstgöring, som åligger denna

personal, är ofta av så ansträngande och uppslitande art, att statsmakterna

icke skäligen böra motsätta sig en inskränkning av arbetstiden i överensstämmelse

med medicinalstyrelsens år 1929 i ämnet framlagda förslag, detta

oaktat den betydande kostnadsökning, som följer av dess genomförande.

Den utredning, som numera verkställts rörande de ekonomiska konsekvenser,

som för den slutna kroppssjukvårdens del kunna tänkas av ett bifall till förslaget,

har visserligen givit vid handen, att en motsvarande inskränkning av

tjänstgöringstiden för sjukhuspersonalen vid kroppssjukhusen skulle komma

att för landsting, kommuner och enskilda medföra betydande merkostnader,

men dessa kostnader synas mig dock icke så stora, att de böra avhålla från

den ifrågasatta reformen beträffande liospitalspersonalen. Med hänsyn till

de svårigheter av teknisk och ekonomisk art, som en inskränkning av arbetstiden

på många håll måste komma att medföra, torde nian för övrigt hava

att räkna med att även framdeles olika bestämmelser angående sjukvårdspersonalens

arbetstid komma att gälla vid olika sjukhus. Det är vid sådant

förhållande icke osannolikt, att summan av de med en eventuell begränsning

av arbetstiden vid kroppssjukhusen följande kostnaderna åtminstone till en

början kommer att bliva mindre än enligt medicinalstyrelsens beräkning.

I överensstämmelse med det anförda anser jag, att statsmakterna böra

vidtaga åtgärder för att arbetstiden för sjukvårdspersonalen vid statens

sinnessjukhus må kunna, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit, nedsättas

vid dagtjänstgöring från 240 timmar per 28 dagar till 240 timmar per 30

dagar och vid nattjänstgöring från 216 timmar per 28 dagar till 216 timmar

per 30 dagar. Yad som nu erfordras för genomförande av denna begränsning

av arbetstiden är beslut örn nödig utökning av personalen och beviljande av

medel till dess avlöning. Däremot torde med lösning av frågan om nya

personalbostäder kunna anstå, till dess denna fråga i ett sammanhang

upptages för varje särskild anstalt. De närmare bestämmelserna angående

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

arbetstiden torde böra utformas på sätt medicinalstyrelsen avsett. Den nya

regleringen synes, bland annat för beredande av erforderlig tid för omläggning

av tjänstgöringen, lämpligen böra träda i tillämpning från och med

ingången av kalenderåret 1932.

Yad härefter angår antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus

för budgetåret 1931/1932 har jag i det föregående tillstyrkt medicinalstyrelsens

därutinnan i skrivelse den 29 augusti 1930 framlagda förslag.

På grund av vad jag nyss anfört angående sjukvårdspersonalens tjänstgöringstid,

torde emellertid i detta förslag böra i enlighet med medicinalstyrelsens

förslag företagas den ändringen, att för tiden 1 januari—30 juni

1932 antalet skötare bestämmes till (821 + 46) 867 och antalet sköterskor

till (943 + 84) 1,027.

De olika posterna i staten för statens sinnessjukhus har jag — såsom framgår

av vad jag tidigare anfört — för nästa budgetår, med bortseende från frågan

örn tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen, beräknat på följande sätt.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare...................................... 8,400,000

Vikariatsersättningar ........................................................................... 800,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare............................... 2,550,000

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund............... 160,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll .......................... 10,200,000

Summa kronor 22,110,000

Enligt medicinalstyrelsens beräkningar skulle ett genomförande av förslaget

rörande tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen

till en början medföra en årlig kostnadsökning av 275,000 kronor å posten

till avlöningar till ordinarie befattningshavare, av 10,000 kronor å posten till

vikariatsersättningar och av 80,000 kronor å posten till icke-ordinarie befattningshavare,

allt per budgetår räknat. Mot dessa beräkningar har jag i

stort sett icke något att erinra. Då enligt mitt förslag tjänstgöringstiden

skulle minskas först från och med den 1 januari 1932, skulle i följd härav

nämnda tre anslagsposter behöva för nästa budgetår i förhållande till mina

tidigare beräkningar höjas med hälften av sagda belopp eller med respektive

137,500, 5,000 och 40,000 kronor. På grund härav ävensom med hänsyn

därtill att förevarande poster, som blott kunna beräknas ganska approximativt,

lämpligen böra upptagas så att ifrågavarande anslag kan bestämmas

till ett någorlunda jämnt belopp, anser jag, att de särskilda posterna inom

staten för statens sinnessjukhus böra för nästa budgetår beräknas på sätt

framgår av följande uppställning.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare....................................... 8,525,000

Vikariatsersättningar ........................................................................... 800,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare .............................. 2,600,000

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund............... 160,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll ........................... 10,200,000

Summa kronor 22,285,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 57

Då inkomsterna — såsom jag förut anfört — torde böra uppskattas till

12,085,000 kronor, skulle anslaget till statens sinnessjukhus för budgetåret

1931/1932 kunna upptagas till 10,200,000 kronor eller alltså till 100,000 kronor

lägre belopp än för löpande budgetår.»

Då Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande delvis är beroende på spörsmålet

om inskränkning av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid

statens sinnessjukhus, har utskottet först till behandling upptagit denna

fråga.

I avseende härå bör framhållas, att med hänsyn till de å sinnessjukhusen

intagnas tillstånd och den omständigheten, att nämnda sjukhus åio sa gott

som ständigt överbelagda, den därstädes anställda personalens tjänstgöiing

måste anses vara av så säregen beskaffenhet, att härav kan motiveras en viss

begränsning av tjänstgöringstiden. På grund härav och då utskottet icke

haft något att erinra mot de av departementschefen framlagda grunderna

för en sådan begränsning, har utskottet ansett sig böra biträda förslaget

härutinnan.

Till Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn ändringar i antalet ordinarie befattningar

vid sinnessjukhusen och beträffande beräkningen av de särskilda

anslagsposterna i staten för samma sjukhus får utskottet likaledes giva sin

anslutning.

Då utskottet icke heller haft något att erinra mot vad Kungl. Majit i

övrigt föreslagit under förevarande punkt, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens

sinnessjukhus på följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning.

13 Överläkare av lia klass ...........

15 förste läkare................................

4 överläkare av 2:a klass ............

14 överläkare av 3:e klass ...........

31 andre läkare...............................

1 läkare vid Visby sinnessjukhus

Lönegrad.

B 29

..... B 28

..... B 28

..... B 27

..... B 26

.. .. B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av lia klass.............

9 sysslomän av 2:a klass............

7 sysslomän av 3:e klass.............

15 bokhållare..................................

19 kassörer ....................................

10 kameralbiträden........................

13 kanslibiträden...........................

2 kontorsbiträden.........................

B 24

B 22

B 21

B 15

B 11

B 8

B 7

B 4

Utskottets

yttrande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

III. Sjukvårdspersonal.

Befattning. Lönegrad.

18 uppsyningsman av l:a klass......................................... B 14

24 förestånderskor av l:a klass......................................... B 12

18 uppsyningsman av 2:a klass.......................................... B 10

144 Överskötare ................................................................... B 8

30 förestånderskor av 2:a klass.......................................... B 7

867 skötare............................................................................. g g

267 översköterskor ............................................................. B 6

1,027 sköterskor..................................................................... B 3

IV. Elconornip er sonal.

11 maskinmästare av l:a klass ....................................... B 14

7 maskinmästare av 2:a klass .......................................... B 12

8 befallningsmän ............................................................... B 10

29 hantverksföreståndare av l:a klass ............................. B 10

16 maskinister av lia klass............................................... B 10

17 trädgårdsmästare............................................................ B 10

102 hantverksföreståndare av 2:a klass .............................. B 8

20 maskinister av 2:a klass................................................ b 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ................................ B 7

10 magasinsföreståndare..................................................... B 7

18 arbetsförestånderskor...................................................... B 6

12 bagerilorestå uderskor.......................................... B 6

10 chaufförer................................................................ g g

15 eldare av l:a klass......................................................... B 6

6 förmän i trädgård och jordbruk ................................. B 6

90 hantverkare .................................................................. g g

6 köksförestånderskor av 2:a klass ................................ B 6

19 post- och stadsbud........................................................ B 6

16 tvättförestånderskor av Ira klass ................................. B 6

81 eldare av 2:a klass....................................................... B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ............... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska................ B 5

22 yttre nattvakter........................................................... g 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska............... B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass ............................... B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska................. B 3

35 sömmerskor eller väverskor........................................ b 3

Anm. Under tiden 1 juli-31 december 1931 skall antalet

skötare utgöra 821 och antalet sköterskor vara 943.

b) godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tilllämpas

från och med budgetåret 1931/1932:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 59

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

.......................................................................... 8,525,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .......................... 800,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................................................... 2,600,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll,

förslagsanslag............................................................... 10,200,000

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i

Lund, förslagsanslag.................................................. 160,000

Summa kronor 22,285,000

samt

c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus,

nu 10,300,000 kronor, med 100,000 kronor till 10,200,000

kronor.

55:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till hospitalsbyggnader

(punkt 56) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 760,000

kronor, med 60,000 kronor till 820,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 275 och 276 i statsrådsprotokollet.

Under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten samt hälso- och

sjukvården, äro uppförda särskilda ordinarie förslagsanslag till vissa slag av

icke statliga vårdanstalter, nämligen anstalter för obildbara sinnesslöa, anstalter

för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och epileptikeranstalter.

Storleken av dessa anslag för innevarande budgetår utgör respektive

760,000, 820,000 och 175,000 kronor.

Statsbidrag till ifrågavarande anstalter utgå enligt grunder, som innefattas

dels i kungörelse av den 24 oktober 1919 (nr 658) angående understöd av

statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa, med däri genom kungörelser

den 11 april 1924 (nr 146), den 18 juni 1927 (nr 210) och den 19 december

1930 (nr 444) gjorda ändringar, dels ock i kungörelse av den 24 oktober 1919

(nr 659) angående understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter, med däri genom

kungörelser den 9 november 1922 (nr 526), den 11 april 1924 (nr 147), den

18 juni 1927 (nr 211) och den 19 december 1930 (nr 445) gjorda ändringar.

Beträffande statsbidragens belopp och de ändringar, som därutinnan vid
-

Hospitals
byggnader.

[56.]

Anstalter för

obildbara

sinnesslöa.

[57.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Anstalter för

bildbara

sinnesslöa,

som ieke äro

fallandesjuka.

[58.]

Epileptikcr
anstalter.

[59.]

Statens uppfÖstring

sanstalt

för

sinnesslöa

gossar.

[60.]

tagits, må hänvisas till de redogörelser i ämnet, som lämnats vad angår

tiden till och med år 1925 i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag

(femte huvudtiteln, sid. 203) och vad angår tiden därefter i 1928 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, sid. 199). Här må endast erinras,

att statsbidragen utgå med vissa för olika kategorier av å anstalterna intagna

sinnesslöa och fallandesjuka bestämda belopp för halvår, respektive

lästermin.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning har belastningen under

budgetåret 1929/1930 utgjort, för anslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa

773,298 kronor, för anslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa, som

icke äro fallandesjuka, 828,177 kronor samt för anslaget till epileptikeranstalter

178,467 kronor.

De nu föreslagna höjningarna av ifrågavarande anslag äro beroende på

motsedd ökning av utgifterna till följd av nja bidragsberättigade platser.

Utskottet har icke haft något att erinra mot beräkningen av förevarande

och de under de två närmast följande punkterna begärda anslagen till anstalter

för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, samt till epileptikeranstalter.

Utskottet hemställer alltså under denna punkt,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter

för obildbara sinnesslöa, nu 760,000 kronor, med 60,000

kronor till 820,000 kronor.

57:o) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt

anfört, får utskottet på grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 58) hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter

för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu

820,000 kronor, med 30,000 kronor till 850,000 kronor.

58:o) Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 56, får utskottet

i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till epileptikerans

falter, nu 175,000 kronor, med 45,000 kronor till 220,000

kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att för budgetåret

1931/1932 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,600 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett

extra förslagsanslag av 31,200 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

61

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till sid. 277—

283 i statsrådsprotokollet.

Till upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar å Salbohed har 1930 års riksdag, i anledning av Kungl.

Maj:ts framställning, för budgetåret 1930/1931 anvisat dels till avlöningar

och vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 27,200 kronor, dels ook

till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 34,000

kronor.

Genom brev den 9 maj 1930 har Kungl. Majit fastställt avlönings- och

omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1930/1931.

Avlöningsstaten har följande utseende:

Avlöningsstat. * 10

Lön

1

1

i

Oredu-

cerat

belopp

Pen-

sions-

avgift

mot-

svarande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

1 föreståndare..............

2,300

100

2,200

1,200

3,400

1 lärare.......................

1,600

50

1,550

1,000

2,550 l

1 räkenskapsförare ......

1 lärarinna..................

1,400

1,400

50

50

1,350

1,350

800

800

2 150\

2,150/

1 arbetsledare..............

5 » ...........

1,000

5,000

25

125

975

4,875

500

2,500

1,475\

7,375/

1 husmoder ................

700

25

075

—

675

Till vikariatsersättnin- gar, extra personal,

tjänstepersonal och

ålderstillägg..............

7.425

Summa kronor

—

—

—

—

27.200

‘ter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor, efter 10

år med ytterligare 400

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 400

kronor,

fter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 250 kronor, efter 10

år med ytterligare 250

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 250

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor och efter

10 år med ytterligare 100

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

10 år med ytterligare 50

kronor. Därjämte fri kost

och tvätt samt möblerad

bostad.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Anmärkningar:

( n i? befattningshavare erhålla fri hostad eller hyresersättning, fri uppvärmning

» 6) Samt’ T ele^?iskt ]KS införts> belysning. Huggning och stening av

havardaVensom armatur och- lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattnings
2j

Husmo''|em äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp

for dag, vartill kosthållet för henne beräknats. ^

nu-3'' £),ä.reSt föresfcå1ndaro eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,

nojés avlöningen nied mot pensionsavgift svarande belopp.

Kungl. Maj:t§ nu förevarande förslag innefattar, att avlöningsstaten skulle

höjas med 400 kronor till 27,600 kronor. Förstnämnda belopp motsvarar

med en mindre avrundning uppåt förutsedd ökning av kostnaderna för

ålderstillägg åt vissa befattningshavare.

Enligt det i statsrådsprotokollet förordade förslaget till omkostnadsstat

för budgetåret 1931/1932 skulle denna stat erhålla följande utseende (för

jämförelse angivas här motsvarande poster i nu gällande omkostnadsstat):

Omkostnadsstat.

Utgifter:

Utspisning för personalen (6 st. å kronor 1: 50 per dag), förslagsvis

............................................

Utspisning för eleverna (55 st. ä 80 öre per dag), förslags
vis

................................................ °

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis .....................

Undervisning, förslagsvis ..........................

Hälso- och sjukvård, förslagsvis .............................

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis

Renhållning, förslagsvis ..................................

Byggnader, förslagsvis.....................................

Inventarier, förslagsvis...........................

Arbetens bedrivande, förslagsvis

Elevbelöningar, förslagsvis.................................

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ...........

Expenser och diverse, förslagsvis...............

Summa

Inkomster:

Avgifter för 4 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis

Avgifter för 51 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis

Statens tillskott, förslagsvis ..............................

Summa

Stat för

Beräkning:

för

1930/1931

1931/1932

kronor.

kronor.

3,285

3,285

16,060

_

16,060

_

6,000

—

6,500

—

500

—

500

—

2,200

—

2,200

—

8,500

—

8,500

—

1,000

—

1,000

—

3,000

—

5,000

_

>) 7,000

—

1,500

—

400

—

400

—

550

—

550

—

350

—

350

—

8,755

—

8,955

—

57,600

—

54,800

—

3,200

_

3,200

20,400

—

20,400

_

34.000

—

31,200

—

57,600 |-

54,800

—

hövst 100nekrnuotl0f?P -TrS0S r)ngSt 4,000 kronor för inköP av en ny lastautomobil och

Högst JjUUU kronor för inköp av 50 nya järnsängar.

Såsom denna sammanställning giver vid vid handen, skulle vid bifall till

Kungl. Maj:ts förslag posterna till beklädnad och sängkläder, byggnader

samt expenser och diverse höjas med respektive 500, 2,000 och 200 kronor.

A andra sidan skulle posten till inventarier nedsättas med 5,500 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

63

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande utskottets

förslag. Emellertid vill utskottet på given anledning hava uttalat, att ut- yttrande,

skottet förutsätter, att, därest på grund av elevantalets nedgång viss reducering

av anstaltspersonalen anses böra äga rum, undersökning göres, huruvida

icke sålunda övertalig personal lämpligen kan beredas anställning å

annan anstalt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,600

kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt

ett extra förslagsanslag av 31,200 kronor.

60:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för budgetåret

1931/1932 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,900 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett

extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 283—286 i statsrådsprotokollet.

Statens uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

flickor.

[61.]

Till uppehållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor i Vänersborg har 1930 års riksdag, i anledning av Kungl.

Majda förslag, för budgetåret 1930/1931 anvisat dels till avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 12,400 kronor, dels ock till

bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Genom brev den 9 maj 1930 har Kungl. Majit fastställt avlöningsoch

omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1930/1931. Avlöningsstaten

är av följande utseende:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Avlöningsstat.

Lön

Tjäust-

görings-

pen-

ningar

Oredu-

cerat

belopp

Pen-

sions-

avgift

mot-

svarande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Summa

1 föreståndarinna.........

1,650

50

1,600

800

2,400

1 handarbetslärarinna...

1 d:o...........................

1,150

1,150

50

50

1,100

1,100

650

650

1,7501

1,7501

1 vaktmästare ............

1,000

25

975

500

1,475 1

Personligt lönetillägg åt

föreståndarinnan Elin

Gunnarsson...............

1

300

Till vikariatsersättnin- gar, extra personal,

tjänstepersonal och

ålderstillägg samt för

förande av räkenska- perna .....................

4,725

Summa kronor

—

—

—

12,400

(Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300

kronor.

Efter 5 år kun lönen höjas

med 200 kronor, efter 10

år med ytterligare 200

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 200

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor och efter

10 år med ytterligare 100

kronor.

Anmärkningar:

1. Föreståndarinna, handarbetslärarinna och vaktmästare erhålla fri bostad, fri uppvärmning

samt elektrisk belysning. Armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas

dock av befattningshavaren.

2. Därest föreståndarinna eller handarbetslärarinna äger delaktighet i statsunderstödd

pensionsanstalt, höjes avlöningen med mot pensionsavgift svarande belopp. •

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att avlöningsstaten skulle

höjas till 13,900 kronor. Denna ökning är föranledd därav att föreståndarinnan

vid anstalten förväntas under hela nästa budgetår vara av sjukdom

förhindrad att uppehålla sin tjänst. Härav beräknas uppstå en merkostnad

av 1,500 kronor för avlönande av vikarierande föreståndarinna.

Enligt det i statsrådsprotokollet förordade förslaget till omkostnadsstat

skulle densamma för budgetåret 1931/1932 erhålla följande utseende (för

jämförelse angivas även motsvarande belopp i den för innevarande budgetår

fastställda staten):

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

65

Omkostnadsstat.

Utgifter:

Utspisning för personalen (6 st. ä kronor 1:10 per dag),

förslagsvis ....................................................••••• •••

Utspisning för eleverna (36 st. å 55 öre per dag), förslagsvis

........................................................

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis ..............

Undervisning, förslagsvis ...................................

Hälso- och sjukvård, förslagsvis..........................

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis

Benhållning, förslagsvis............

Byggnader, » ............

Inventarier, » ............

Arbetens bedrivande, förslagsvis

Elevbelöningar, »

Idrotts- och lekmateriel, » .......................

Expenser och diverse, » .......................

Summa

Inkomster:

Avgifter för 6 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis

Avgifter för 30 icke epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis

...................................................................

Statens tillskott, förslagsvis..........................................

Summa

Stat för

1930/1931

kronor.

Beräkning för

1931/1932

kronor.

2,630

2,410

_

8,540

_

7,230

—

1,600

—

1,600

—

200

—

200

—

2,000

—

2,000

—

3,500

—

3,500

—

900

—

900

—

4,000

—

2,500

—

1,000

—

1.000

—

550

—

550

—

360

—

360

—

100

—

100

—

1,420

—

1,420

—

26,800

—

23,800

—

4,800

—

4,800

—

12,000

_

12,000

—

10,000

—

7,000

—

26,800

—

23,800

—

Förestående förslag innebär, att på grund av minskade utspisningskostnader

för personal och elever, nämligen för personalen från 1 krona 20 öre

till 1 krona 10 öre per dag och för eleverna från 65 öre till 55 öre per dag,

anslagsposterna för sagda ändamål skulle nedsättas från 2,630 respektive 8,540

kronor till 2,410 respektive 7,230 kronor, att posten till byggnader skulle

sänkas från 4,000 kronor till 2,500 kronor samt att posten till expenser och

diverse för erhållande av en jämn slutsumma å omkostnadsstaten skulle beräknas

till 1,450 kronor i stället för 1,420 kronor i nu gällande stat. I anledning

av dessa förändringar å utgiftssidan skulle statens tillskott kunna

nedsättas med 3,000 kronor till 7,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande'' förslag har icke föranlett någon erinran från

utskottets sida. Vad utskottet under nästföregående punkt anfört rörande

undersökning örn beredande av annan anställning åt av viss anledning

eventuellt övertalig personal gäller emellertid även beträffande den vid nu

ifrågavarande anstalt befintliga personalen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,900

kronor; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1031. 6 sami. 5 haft. (Nr 5.) ssi »i 5

Utskottets

yttrande.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr o.

Underhåll av

Järvsö sjukhus

för

spetälska.

[62.]

Understöd åi

spetälskesjukas
familjer

m. m.

[63.]

Bidrag till

uppförande

eller inrättande

av

tuberkulossjukv&rdsanstalter.

[64.]

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt

ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

61:o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 62) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 286 och 287) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie anslaget till underhåll

av Järvsö sjukhus för spetälska, nu 23,500 kronor, med

3,500 kronor till 20,000 kronor.

62:o) I överensstämmelse med vad Kungl. Maji föreslagit (punkt 63), hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

63:o) Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 64) att

I. dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,000,000 kronor;

dels medgiva, att från nämnda anslag må av Kungl. Maji beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn ej mindre till fullbordande

av vissa i det föregående angivna arbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett byggnadsbidrag

av högst 207,200 kronor än även för den del av tiden 1 juli—30 september

1931, varunder till statligt driftkostnadsbidrag berättigade vårdplatser

inom paviljong II vid sanatoriet på grund av utförandet av nyssnämnda arbeten

icke kunnat vara belagda, ett evakueringsbidrag till belopp av 2 kronor 75 öre

för varje dylik obelagd vårdplats och dag; samt

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten vid

Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett byggnadsbidrag av

högst 18,784 kronor 25 öre;

dels ock föreskriva, att här omförmälda statsbidrag skola utgå, byggnadsbidragen

i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande anslag till uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter stadgade grunderna och evakueringsbidraget

i tillämpliga delar i huvudsaklig enlighet med de beträffande anslag

till bidrag till driftkostnaderna för dylika anstalter gällande grunderna

samt såväl byggnadsbidragen som evakueringsbidraget på de närmare villkor i

övrigt, som må av Kungl. Majit bestämmas;

II. med ändring av vad 1929 års riksdag bestämt i fråga örn bidrag till byggnadsarbeten

vid Styrsö kustsjukhus

dels medgiva, att Kungl. Majit må från anslag till nämnda ändamål bevilja

föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande i huvudsaklig

anslutning till ett i statsrådsprotokollet återgivet, av föreningen med

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

67

skrivelse den 29 september 1930 avgivet förslag av vissa i förslaget angivna

arbeten vid nämnda sjukhus ett byggnadsbidrag av högst 368,100 kronor;

dels föreskriva, att av nämnda bidrag må, successivt i mån av arbetenas utförande

på sätt medicinalstyrelsen förordat, utgå före den 1 juli 1932 högst

223,987 kronor samt före den 1 juli 1933 ytterligare högst 144,113 kronor.;

dels och förklara, att för åtnjutande av ifrågavarande bidrag i övrigt skola

gälla de särskilda villkor och föreskrifter, som må av Kungl. Maj :t bestämmas.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 287—321 i

statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1909 har riksdagen anvisat medel till bidrag för uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukhus

och tuberkulossjukstugor samt tuberkulosavdelningar å andra

sjukvårdsanstalter. Totalsumman för av riksdagen beviljade medel till ändamålet

uppgår till 9,423,000 kronor, därav 1,200,000 kronor anvisats i form

av reservationsanslag för budgetåret 1930/1931.

För åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag har riksdagen fastställt allmänna

bestämmelser, varjämte riksdagen från och med år 1912 lämnat visst

medgivande örn kostnadsfri upplåtelse av kronomark för anläggning av

tuberkulossjukvårdsanstalter.

De allmänna bestämmelserna äro innefattade i kungörelse den 27 juni

1914 (nr 292) med däri genom kungörelser den 13 juni 1919 (nr 305) och

den 7 juli 1921 (nr 385) gjorda ändringar. Statsbidraget utgår enligt dessa

allmänna bestämmelser med högst hälften av den verkliga byggnadskostnaden,

dock högst med 2,000 kronor per vårdplats, samt får uppbäras först sedan

anstalten blivit färdig och efter avsyning godkänts av medicinalstyrelsen.

I vissa fall har emellertid riksdagen medgivit avvikelse från de fastställda

reglerna. Sålunda har 1927 års riksdag (skrivelse nr 250) i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 217 förklarat, bland annat, att ett

av 1925 års riksdag anvisat bidrag å 1,000,000 kronor till uppförande av en

för Norrbottens län avsedd tuberkulossjukvårdsanstalt, centralsanatorium,

skulle utgå på sätt och under villkor, Kungl. Majit föreslagit. I berörda

proposition förordades bland annat, att nyssnämnda bidrag å 1,000,000 kronor

skulle, oavsett byggnadskostnadernas belopp, få oavkortat uppbäras för ett

sjukhus örn minst 200 vårdplatser, isoleringsplatser ej inräknade, samt att

bidraget skulle kunna utbetalas dels i tre terminer med 300,000 kronor för varje

gång sedan minst motsvarande andel — varje gång tre tiondelar — av hela

byggnadsarbetet utförts och det vid besiktning konstaterats, att utförandet

skett i enlighet med godkända ritningar, dels ock med ett slutbelopp av återstående

100,000 kronor, sedan byggnaden blivit fullt färdig samt avsynats och

av medicinalstyrelsen godkänts. Eventuellt skulle sistnämnda belopp vid

utbetalningen reduceras till följd av stadgad skyldighet för landstinget att i

samband med nedläggande helt eller delvis av den nuvarande tuberkulossjukvårdsanstalten

vid Sandträsk enligt närmare angivna grunder återbära

viss del av det för uppförande av denna anstalt tidigare uppburna statsbidraget.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vidare bar 1927 års riksdag (skrivelse nr 252) i anledning av ett utav

Kungl. Majit i proposition nr 218 framlagt förslag medgivit, att statsbidrag

finge, utan binder av gällande författningsbestämmelser i ämnet, under iakttagande

av vissa närmare angivna villkor oell föreskrifter beviljas till uppförande

av en för Jämtlands län avsedd tuberkulossjukvårdsanstalt, centralsanatorium,

med ett belopp av 4,000 kronor för en var av högst 162 vårdplatser,

isoleringsplatser ej inräknade. Detta bidrag skulle utgå först sedan

anstalten blivit avsynad oell godkänd. Bidraget skulle enligt nyssnämnda

grunder uppgå till högst 648,000 kronor, men i samband med dess utbetalande

skulle återbäring ske av det statsbidrag, som tidigare erhållits för

uppförande av en tuberkulossjukstuga vid Solliden, vilken i samband med

centralsanatoriets tillkomst skulle nedläggas. Sistnämnda statsbidrag, utgörande

40,000 kronor, skulle emellertid vid återbäringen av skäl och enligt

grunder, för vilka i propositionen närmare redogjorts, minskas med ett belopp,

motsvarande 800 kronor för varje år från det sjukstugan efter avsyning

varit i bruk. Enligt berörda grunder beräknades det totala statsbidraget till

centralsanatoriets uppförande komma att utgöra 648,000 — (40,000 — 17,600)

625,600 kronor.

Med anledning av ett utav Kungl. Majit i proposition nr 203 för 1930

års riksdag framlagt förslag i ämnet har sedermera samma års riksdag

(skrivelse nr 215) — med ändring av vad 1927 års riksdag därutinnan

bestämt —- medgivit, att i statsbidrag finge för sistnämnda sanatorium

under vissa villkor utgå ett belopp av 5,000 kronor för en var av de i 1927

års beslut avsedda vårdplatserna. På grund härav har det totala statsbidraget

beräknats komma att uppgå till högst 787,600 kronor. Av detta statsbidrag

skulle före den 1 juli 1931 få utbetalas högst 625,600 kronor.

Därjämte har 1928 års riksdag (skrivelse nr 254), med bifall till Kungl.

Majits förslag i proposition nr 66, medgivit statsbidrag till belopp, växlande

mellan 2,500 kronor och 4,000 kronor för vårdplats, för anordnande av visst

antal vårdplatser å olika tuberkulossjukvårdsanstalter inom Västerbottens län.

Dessa bidragsbelopp må ej heller utgå, förrän vederbörande anstalt blivit

färdig och efter avsyning godkänd.

Vidare har riksdagen genom särskilda, vid olika tillfällen fattade beslut

medgivit, att från ifrågavarande anslag finge utgå statsbidrag för vissa

fiy§S?nafisarfieten m- m. vid kustsanatorierna vid Apelviken, i Barkåkra och å

Styrsö. Bland annat har 1930 års riksdag (skrivelse nr 215) medgivit, att

från anslaget finge utgå dels ett byggnadsbidrag av högst 150,000 kronor

för utförande av vissa arbeten vid kustsanatoriet Apelviken, dels ock för

den tid av budgetåret 1930/1931, varunder till statligt driftkostnadsbidrag

berättigade vårdplatser inom paviljong II vid sanatoriet på grund av utförandet

av nyssnämnda arbeten icke kunnat vara belagda, ett evakueringsbidrag

till belopp av 2 kronor 75 öre för varje dylik obelagd vårdplats

och dag.

Enligt samma skrivelse har 1930 års riksdag jämväl medgivit, att av

ifrågavarande anslag finge till stiftelsen Solhem i Borås för uppförande av

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

69

en anstalt för vård av barn med kirurgisk tuberkulos utgå ett byggnadsbolag

av 2,000 kronor för var och en av högst 60 vårdplatser, isoleringsplatser

ej medräknade, dock högst till belopp motsvarande hälften av den

enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga byggnadskostnaden,

däri ej inräknad utgift för anskaffande av byggnadstomt.

Enligt av medicinalstyrelsen nu framlagd beräkning skulle statsbidrag för

uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter före den 1 juli

1932 kunna ifrågakomma med tillhopa 2,990,242 kronor. Då det härför

disponibla beloppet utgjorde 1,962,920 kronor 4 öre, erfordrades enligt

medicinalstyrelsen för budgetåret 1931/1932 ett ytterligare belopp av 1,027,321

kronor 96 öre eller i avrundat tal 1,030,000 kronor.

Innan departementschefen ingått på ett bedömande av denna uppskattning,

har departementschefen till behandling upptagit vissa framställningar

angående ytterligare statsbidrag till kustsanatorierna vid Apelviken, i Barkåkra

och å Styrsö, till vilka framställningar hänsyn icke tagits i berörda

uppskattning.

Yad först angår framställning angående ytterligare statsbidrag till kustsanatoriet

vid Apelviken — varom närmare redogörelse återfinnes å sid.

295—299 i statsrådsprotokollet — innebär denna framställning ett fullföljande

av 1930 års riksdags beslut ifråga örn en fullständig modernisering av sanatoriet

med vissa nu i planen förordade jämkningar. Kostnaderna, som förut

beräknats komma att för budgetåret 1931/1932 utgå med 150,000 kronor,

skulle med nu förordad breddning av en paviljong (paviljong II) samt vissa

andra ifrågasatta jämkningar i förslaget komma att utgöra 207,200 kronor.

I sammanhang härmed har förslag väckts, att evakueringsbidrag måtte

utgå för den del av tiden 1 juli—30 september 1931, varunder till statligt

driftkostnadsbidrag berättigade vårdplatser inom paviljong II vid sanatoriet

på grund av byggnadsarbetena icke kunde vara belagda. Bidraget

skulle utgå enligt de grunder och på de villkor, som gällde för nu löpande

budgetår.

Yad härefter angår frågan örn byggnadsbidrag för arbeten vid kustsanatoriet

i Barkåkra — varom redogörelse återfinnes å sid. 300— 305 i statsrådsprotokollet

— innebär Kungl. Majis förevarande förslag statsbidrags

anvisande för uppförande av ett nytt bostadshus vid sanatoriet.

Beträffande denna fråga har departementschefen anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att värdet av det bostadshus, örn

vars uppförande med bidrag av statsmedel föreningen under loppet av

de senaste åren gjort upprepade framställningar, skulle ligga icke blott däri

att genom detsamma skulle tillgodoses anstaltens behov av nya personalbostäder

utan även däri att det skulle möjliggöra ett effektivt avskiljande av

anstaltsområdet från angränsande områden, ett avskiljande som särskilt i

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

betraktande av anstaltsbyggnadernas läge måste ur olika synpunkter anses

särdeles påkallat. Med hänsyn därtill anser jag mig böra i anslutning till

medicinalstyrelsens förslag i ämnet förorda, att statsbidrag må utgå till uppförande

av nämnda byggnad med högst hälften av den beräknade byggnadskostnaden

eller med 18,784 kronor 25 öre. Därest utgifterna för byggnaden

skulle komma att understiga de beräknade, bör givetvis — i överensstämmelse

med hittills tillämpad praxis — bidragsbeloppet reduceras till hälften

av den verkliga kostnaden.

Då redan vid ett bifall till detta förslag det normala maximibidraget av

2,000 kronor per vårdplats skulle komma att — ehuru obetydligt — för anstaltens

del överskridas, anser jag, på de av medicinalstyrelsen anförda skälen,

frågan örn statsbidrag till övriga av de ifrågasatta byggnadsarbetena böra

tills vidare anstå.

I följd härav skulle för statsbidrag till arbeten vid Barkåkraanstalten

för nästa budgetår behöva räknas allenast med ett belopp av högst 18,784

kronor 25 öre.»

Vidkommande frågan om byggnadsbidrag för vissa arbeten vid Styrsö

kustsjuklius må till en början erinras, att, då förslag härom vid 1928 års

riksdag förelåg, riksdagen anförde, bland annat, att, ehuru riksdagen funnit, att

det framlagda proj ektet angående örn- och tillbyggnad av huvudsj ukhuset snarast

möjligt borde realiseras, riksdagen dock, innan Kungl. Maj:t definitivt prövat

den föreliggande byggnadsplanen, vilken syntes riksdagen vara av beskaffenhet

att i huvudsak kunna godkännas, ansett sig icke då kunna medgiva, att

medel för ifrågavarande byggnadsarbetes utförande anvisades å riksstaten

för budgetåret 1928/1929. Riksdagen förväntade emellertid, att förslag i

frågan förelädes 1929 års riksdag.

I 1929 års statsverlcsproposition framhöll departementschefen, att någon invändning

icke syntes vara att göra mot ombyggnadsförslaget, som av medicinalstyrelsen

och byggnadsstyrelsen godkänts och vilket 1928 års riksdag

förklarat vara av beskaffenhet att kunna i huvudsak godkännas.

Med anledning av ett i 1928 års statsverksproposition gjort uttalande

örn önskvärdheten av förslagets överarbetning i syfte att vinna någon ytterligare

ökning av platsantalet anförde departementschefen, att man icke borde

räkna med behov av någon nämnvärd platsökning å de hittillsvarande kustsanatorierna,

samt erinrade tillika om ett yttrande av Styrsöföreningens

styrelse, att en platsökning vid denna anstalt åtminstone under överskådlig tid

av ekonomiska skäl icke kunde ifrågakomma.

I enlighet med det anförda tillstyrkte departementschefen, att statsbidrag

måtte beviljas för genomförande av huvudsjukhusets ombyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med det föreliggande förslaget.

Efter förordande av statsbidrag jämväl till ett stängsels uppförande ingick

departementschefen på frågan örn statsbidragets storlek och anslöt sig därvid

till medicinalstyrelsens ståndpunkt, att statsbidraget borde begränsas

genom maximering med hänsyn till såväl beloppet för halva totala byggnads
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

71

kostnaden — vilken gräns dock i det ifrågavarande fallet saknade praktisk

betydelse — som till ett belopp motsvarande högst 2,000 kronor per varje

statsbidragsberättigad vårdplats. Sistnämnda begränsning ansåg departementschefen

i detta fall så mycket hellre böra iakttagas, som — enligt vad medicinalstyrelsen

antytt — vissa smärre kompletteringsarbeten utöver de föreslagna

omändringarna måhända kunde bliva behövliga och statsbidrag eventuellt

kunde anses böra utgå även till sådana arbeten. I anslutning härtill

tillstyrkte departementschefen ett byggnadsbidrag, motsvarande högst 2,000

kronor för envar av 146 platser och alltså — efter avdrag av tidigare erhållna

statsbidrag — utgörande av medicinalstyrelsen förordat belopp, 223,987 kronor.

I enlighet med av medicinalstyrelsen därutinnan framställt förslag förordade

departementschefen vidare en uppdelning av berörda statsbidragsbelopp

på sådant sätt, att en summa av 100,000 kronor skulle utbetalas, sedan hälften

av arbetena utförts och det vid besiktning konstaterats, att utförandet skett

i huvudsaklig enlighet med av departementschefen förordat förslag, samt med

återstoden eller högst 123,987 kronor efter det arbetena blivit i sin helhet

fullbordade samt genom medicinalstyrelsens försorg avsynade och av styrelsen

godkända, dock tidigast efter ingången av budgetåret 1930/1931.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed framställda förslag vann riksdagens godkännande

(skrivelse nr 5 A, punkt 51, år 1929).

Genom brev den 10 maj 1929 har sedermera Kungl. Majit beviljat föreningen

ett statsbidrag av 223,987 kronor för utförande av ifrågavarande

arbeten att utgå på sätt i propositionen föreslagits. Detta bidrag har emellertid

ännu icke lyftats.

Av Kungl. Majit nu framlagt förslag ifråga örn byggnadsbidrag för arbeten

vid Styrsö kustsjukhus grundar sig å en av styrelsen för Styrsöföreningen

framlagd ny byggnadsplan för Styrsöanstalten.

Beträffande denna fråga har departementschefen anfört följande:

»Medan de av föreningsstyrelsen i oktober 1929 och i februari 1930 framlagda

förslagen till ombyggnad av Styrsöanstalten utgingo fran att anstalten

borde i väsentlig män utvidgas och platsantalet därstädes i följd därav avsevärt

ökas, har i det nu föreliggande förslaget förutsatts, att vårdplatsernas

antal allenast skulle undergå en obetydlig förändring. Under det att enligt

1927 års förslag det totala antalet vårdplatser vid anstalten skulle bliva 146,

har sålunda i det senaste förslaget räknats med ett sammanlagt platsantal

av 152 eller eventuellt 148. Även i övrigt ansluter sig det nu framlagda

förslaget nära till det år 1927 ingivna och av 1929 års riksdag godkända

förslaget. De förändringar, som vidtagits i 1927 ars förslag, hava, såsom

framgår av det anförda, huvudsakligen haft till syfte att möjliggöra en sådan

förläggning av patienterna, att moderna krav på golvyta och luftkub bleve

på ett bättre sätt tillgodosedda än enligt det äldre förslaget.

I likhet med de hörda myndigheterna finner jag det nu föreliggande

förslaget i förhållande till de tidigare projekten äga sådana företräden, att

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

jag anser mig böra förorda, att staten bidrager till att det kommer till

utförande och att alltså beslutet angående 1927 års förslag ändras.

Vad härefter beträffar den omfattning, i vilken staten bör bidraga till

arbetenas utförande, kan jag emellertid icke biträda föreningsstyrelsens

hemställan, att hela den beräknade byggnadskostnaden av 418,100 kronor

skulle få bestridas av statsmedel.

Det må nämligen erinras, att kostnaderna för de arbeten, för vilkas utförande

1929 års riksdag beviljade omförmälda anslag av 223,987 kronor, beräknades

till i runt tal 275,000 kronor samt att det alltså därvid förutsattes, att det

överskjutande beloppet av omkring 50,000 kronor skulle bestridas av föreningen

själv. Anledningen härtill var att, på sätt föredragande departementschefen

förordat och medicinalstyrelsen förutsatt, den i allmänhet tillämpade begränsningen

av det sammanlagda bidragsbeloppet till högst 2,000 kronor per

vårdplats ansågs böra iakttagas. Efter avdrag av till anstalten redan beviljade

statsbidrag örn sammanlagt 68,013 kronor utgjorde alltså det belopp,

som anstalten med utgångspunkt från ett beräknat platsantal av 146 skulle

äga åtnjuta, högst 223,987 kronor. Någon anledning att nu frångå denna

beräkningsgrund, så att föreningen skulle befrias från att deltaga i kostnaderna

för arbetenas genomförande med ungefär det belopp, som avsågs vid

ärendets behandling hos 1929 års riksdag, synes mig icke föreligga. Viss

begränsning av det förhöjda anslagsbeloppet lärer även böra föranledas av

vad som rörande maximum för ett eventuellt tilläggsanslag uttalades av min

företrädare i ämbetet, vilket av riksdagen lämnades utan erinran. Jag får

därför tillstyrka, att ytterligare statsbidrag till utförande av ifrågavarande

arbeten nu medgives till ett belopp, som med 50,000 kronor understiger

den beräknade kostnaden, eller alltså med 144,113 kronor, varigenom det

sammanlagda statsbidraget skulle komma att utgöra 368,100 kronor, medan

återstoden av kostnaderna eller alltså 50,000 kronor skulle få bestridas av

föreningen. Då föreningens egna byggnadskostnader för anstalten hittills

uppgått till 390,000 kronor, skulle vid bifall till detta förslag summan av de

beviljade byggnadsbidragen (68,013 + 368,100) 436,113 kronor komma att icke

fullt uppgå till samma belopp som summan av föreningens sammanlagda utgifter

för byggnadsarbeten vid anstalten (390,000 + 50,000) 440,000 kronor

och alltså utgöra ungefär hälften av den totala byggnadskostnaden för samtliga

arbeten vid anstalten, en begränsning som enligt vad förut anförts

tidigare ansetts böra iakttagas vid bestämmande av statsbidrags storlek till

ändamål av ifrågavarande slag.

Av det byggnadsbidrag, som sålunda enligt min mening bör beviljas för

eningen, torde under nästa budgetår få tagas i anspråk det belopp av

223,987 kronor, som redan beviljats föreningen för genomförande av 1927

års förslag. Riksdagens medgivande till förändrad användning av det sålunda

beviljade bidraget torde följaktligen nu böra inhämtas. Återstående statsbidraget

eller 144,113 kronor torde böra få utgå under budgetåret 1932/1933.

Rörande sättet för statsbidragets utbetalande delar jag medicinalstyrelsens

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

73

uppfattning, att bidraget torde böra få med nämnda fördelning pa skilda

budgetår utbetalas successivt i mån av arbetenas utförande. Närmare bestämmelser

rörande villkoren för statsbidragets erhållande ävensom beträffande

sättet för dess utbetalande torde det få ankomma på Kungl. Majit

att meddela.

Vid bifall till vad jag förordat beträffande byggnadsarbetena vid Styrsöanstalten

behöver icke för nästa budgetår beräknas något belopp för utförande

av dylika arbeten utöver det redan beviljade beloppet av 223,987

kronor. Däremot måste givetvis frågan om arbetenas utförande enligt den

av mig förordade planen redan nu underställas riksdagens prövning, eftersom

ett godkännande av den nya planen innebär en ändring av 1929 års

riksdags beslut i ämnet.»

Yad härefter angår det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår

till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

har, såsom av det föregående framgår, medicinalstyrelsen beräknat detta behov

till sammanlagt 1,030,000 kronor. I huvudsak har departementschefen

ej haft något att erinra mot denna beräkning. Vid bifall till vad departementschefen

förordat rörande statsbidrag till vissa kustsanatorier skulle

emellertid ifrågavarande anslag under nästa budgetår komma att ytterligare

belastas med följande belopp, nämligen 57,200 kronor för bidrag till byggnadsarbeten

vid anstalten vid Apelviken, 12,144 kronor för evakueringsbidrag

vid samma anstalt samt 18,784 kronor 25 öre för bidrag till byggnadsarbeten

vid Barkåkraanstalten. Förstnämnda belopp av 1,030,000 kronor

har alltså i följd härav höjts med (57,200 + 12,144 + 18,784:25) 88,128

kronor 25 öre till i runt tal 1,118,000 kronor. Då erfarenheten visat, att

tuberkulossjukvårdsanstalter, för vilkas uppförande eller inrättande statsbidrag

beviljas, ofta bliva färdiga att tagas i bruk först vid en senare tidpunkt

än som ursprungligen antagits samt det vid sådant förhållande

är att förmoda, att statsbidraget även för en del av de byggnadsarbeten,

vilka medtagits i den nu gjorda beräkningen, icke skola hinna utbetalas

under nästa budgetår, har berörda belopp ansetts utan olägenhet kunna något

nedsättas, förslagsvis till 1,000,000 kronor. Anslaget har alltså i riksstaten

för budgetåret 1931/1932 upptagits till sistnämnda belopp.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr L. Borggren väckt motion,

nr 36, vari hemställts, att riksdagen måtte, i stället för av Kungl. Majit föreslagna

18,784 kronor 25 öre, bevilja till kustsanatoriet i Barkåkra 115,946

kronor 65 öre, fördelade på tre år d. v. s. 38,648 kronor 76 öre för budgetåret

1931/1932 och lika mycket för vartdera av de två nästföljande åren.

Ifråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vad först angår Kungl. Majits förslag ifråga om byggnadsbolag för arbeten

vid kustsanatoriet vid Apelviken, har utskottet i likhet med departementschefen

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ansett de föreslagna förändringarna i planen till ombyggnadsarbetena vid sanatoriet

ifråga innebära sådana förbättringar, att utskottet ansett sig, trots de

härav föranledda merkostnaderna, icke böra motsätta sig ifrågavarande förslag.

Utskottet tillstyrker salunda, att av anslaget till bidrag till uppförande eller

inrättande av tuberkulossjukvardsanstalter må till föreningen för kustvård åt

skrofulösa barn utgå ett byggnadsbidrag å högst 207,200 kronor. Då samma

skäl, som föranledde beslutet om evakueringsbidrag för budgetåret 1930/1931,

måste anses gälla även i nu föreliggande fall, vill utskottet ock förorda förslaget

i denna del.

Såsom förut nämnts, har Kungl. Majit vidare hemställt örn riksdagens medgivande

att fran det anslag, varom fråga är, till föreningen för skrofulösa barns

vård bevilja ett byggnadsbidrag av högst 18,784 kronor 25 öre för utförande

av vissa arbeten vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra, Motionsvis

har i anledning av detta förslag hemställts örn anvisandet av ett anslag

å 115,946 kronor 65 öre, att utgå med lika stora andelar för vart och ett av de

tre följande budgetåren.

Beträffande denna fråga torde få erinras, att medicinalstyrelsen, som förordat

det av Kungl. Majit äskade statsbidraget, beträffande bidrag till vissa

övriga arbeten vid sanatoriet anfört, att dessa, som lämpligast borde utföras i

ett sammanhang, icke vore av den trängande art, att ett uppskov med deras

verkställande icke skulle vara tillrådligt. Vid sådant förhållande och då styrelsen

hade sig bekant, att statens sjukvardskommitté komme att i sin utredning

ägna fragen örn kustsanatoriernas finansiering, även vad anginge byggnadsbidrag,

sin uppmärksamhet och därom framlägga förslag, saknade styrelsen anledning

tillstyrka bifall till verkställande av andra byggnadsarbeten än det

bostadshus, varom nu är fråga. Med hänsyn härtill har ock utskottet ansett sig

böra stanna för det av Kungl. Majit äskade beloppet och kan sålunda icke biträda

motionärens yrkande.

Vidkommande förslaget örn byggnadsbidrag åt föreningen för vård av

skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande av vissa arbeten vid Styrsö

kustsjukhus har utskottet icke utan tvekan ansett sig böra tillstyrka detsamma.

Då emellertid utskottet, som förutsätter, att förslaget realiseras på sätt nu förordats,

och att ytterligare statsbidrag för utvidgning av sjukhuset ej må ifrågakomma,

funnit förslaget kunna anses ur sjukvårdssynpunkt praktiskt och

lämpligt, har utskottet icke velat motsätta sig förslaget ifråga.

Vad slutligen angar Kungl. Majits förslag ifråga örn beräkningen av anslaget

till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, har

utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag härutinnan.

Då utskottet i övrigt ej haft något att erinra mot vad Kungl. Majit under

förevarande punkt föreslagit riksdagen, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förevarande

förslag och med avslag å herr Borggrens ovanberörda motion,

II. 36, i vad densamma skiljer sig från Kungl. Majits förslag,

I. a) till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

75

sjukvårdsanstalter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

b) medgiva, att från nämnda anslag må av Kungl. Maj:t

beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn ej mindre till

fullbordande av vissa i det föregående angivna arbeten vid

kustsanatoriet Apelviken ett byggnadsbidrag av högst 207,200

kronor än även för den del av tiden 1 juli—30 september 1931,

varunder till statligt driftkostnadsbidrag berättigade vårdplatser

inom paviljong II vid sanatoriet på grund av utförandet av

nyssnämnda arbeten icke kunnat vara belagda, ett evakueringsbidrag

till belopp av 2 kronor 75 öre för varje dylik obelagd

vårdplats och dag; samt

till föreningen för skrofulösa barns vard för utförande av

vissa arbeten vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i

Barkåkra ett byggnadsbidrag av högst 18,784 kronor 25 öre;

samt

c) föreskriva, att här omförmälda statsbidrag skola utgå,

byggnadsbidragen i huvudsaklig överensstämmelse med de

rörande anslag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

stadgade grunderna och evakueringsbidraget

i tillämpliga delar i huvudsaklig enlighet med de beträffande

anslag till bidrag till driftkostnaderna för dylika anstalter gällande

grunderna samt såväl byggnadsbidragen som evakueringsbidraget

på de närmare villkor i övrigt, som må av Kungl. Maj:t

bestämmas;

II. med ändring av vad 1929 års riksdag bestämt i fråga

örn bidrag till byggnadsarbeten vid Styrsö kustsjukhus

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må från anslag till nämnda

ändamål bevilja föreningen för vård av skrofulösa barn vid

havskuranstalt för utförande i huvudsaklig anslutning till ett i

statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 januari 1931

återgivet, av föreningen med skrivelse den 29 september 1930

avgivet förslag av vissa i förslaget angivna arbeten vid nämnda

sjukhus ett byggnadsbidrag av högst 368,100 kronor;

b) föreskriva, att av nämnda bidrag må, successivt i mån

av arbetenas utförande på sätt medicinalstyrelsen förordat,

utgå före den 1 juli 1932 högst 223,987 kronor samt före den

1 juli 1933 ytterligare högst 144,113 kronor;

samt

c) förklara, att för åtnjutande av ifrågavarande bidrag i

övrigt skola gälla de särskilda villkor och föreskrifter, sorn

må av Kungl. Majit bestämmas.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

/Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Sdriftkolt- 64:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att höja det ordinadema

för narie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjuk^ukvårdt

vårdsanstalter- nu 4,300,000 kronor, med 100,000 kronor till 4,400,000 kronor

anstalter. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 321—325 i statsrådsprotokollet.

[65.]

_ Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter

var för budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930

upptaget till 3,200,000, respektive 3,500,000 och 3,700,000 kronor och är i

riksstaten för budgetperioden 1930/1931 uppfört med 4,300,000 kronor.

De jämlikt riksdagens beslut stadgade villkoren för åtnjutande av bidrag

från nämnda anslag innefattas i kungörelse den 28 juni 1918 (nr 494) med

däri genom kungörelser den 7 juli 1921 (nr 384), den 11 april 1924 (nr 145),

den 6 juni 1929 (nr 121) och den 9 maj 1930 (nr 127) gjorda ändringar.

Beträffande bidragsbeloppens storlek må här erinras, att desamma

sedan flera år utgå med följande belopp per dag och patient räknat, nämligen

med 1 krona 75 öre för tuberkulossjukhus, med 1 krona 25 öre för

tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å lasarett samt med 1 krona

35 öre för kustsanatorier. Genom 1930 års kungörelseändring har föreskrivits,

att statsbidrag för driftkostnaderna, vilka tidigare alltid utbetalats halvårsvis

i efterskott, skola, vad angår av andra än landsting eller kommun drivna

kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn samt anstalter, som med

hänsyn till därstädes lämnad behandling äro att likställa med kustsjukhus

eller kustsanatorier, utanordnas kvartalsvis i efterskott. För övriga anstalter

utbetalas bidragen alltjämt halvårsvis i efterskott.

Vidare är att märka, att riksdagen — i samband med beviljande av statsbidrag

till uppförande av s. k. centralsanatorier i Norrbottens och Jämtlands

län samt till, bland annat, utvidgning av centralsanatorium i Västerbottens

^a^ medgivit, att driftkostnadsbidrag till nämnda anstalter finge under

bestämd kortare tid utgå enligt vissa förmånligare grunder än de eljest

gällande.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört,

bland annat, följande:

»Medicinalstyrelsen har, som redan nämnts, beräknat anslagsbehovet för

nämnda budgetår under förutsättning av maximibeläggning och oförändrade

bidragsgrunder till ett belopp av 4,597,604 kronor 55 öre. Enligt vad jag

inhämtat har styrelsen därvid utgått från att de vårdplatser, örn vilka styrelsen

i sin skrivelse sagt att de komma att vara i bruk hela nästa budgetår,

skola beläggas i sa god tid, att statsbidrag under nämnda budgetperiod

kommer att utgå för helt ar. På anförda skäl har medicinalstyrelsen emellertid

ansett sig kunna förorda en nedsättning av nyssnämnda belopp till

4,430,000 kronor, vilket motsvarar en reduktion av maximisiffran med i runt

tal 3.5 %. Vid behandlingen i 1930 års statsverksproposition av frågan

örn anslagsbehovet för innevarande budgetår räknades allenast med en reduktion

av 3 %. De av medicinalstyrelsen lämnade uppgifterna tala emellertid

för att nedsättningen för nästa budgetår kan göras något större. Jag

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

77

ansluter mig därför i denna del till styrelsens förslag. I följd härav skulle

anslaget för budgetåret 1931/1932 kunna upptagas till 4,430,000 kronor.

Yissa andra omständigheter torde emellertid kunna inverka på anslagsberäkningen.

Med hänsyn till av medicinalstyrelsen efter anslagskalkylens

uppgörande lämnade uppgifter rörande ett antal vårdplatser, som kunna antagas

tillkomma under nästa budgetår men vilka icke medtagits i kalkylen,

skulle någon höjning av anslagsbeloppet vara befogad. Å andra sidan torde,

såsom framgått av vad jag anfört under nästföregående punkt, evakueringen

av vissa vårdplatser å Apelvikens sanatorium komma att räcka så länge, att

utgiftsminskningen å det nu behandlade anslaget blir större än medicinalstyrelsen

av denna anledning antagit. Vidare lärer man — på samma sätt

som skedde förra året — kunna räkna med någon utgiftsminskning på den

grund att färdigställandet av vissa i medicinalstyrelsens kalkyler medtagna

nya anstalter i någon mån fördröjes. Det erforderliga beloppet synes vid

övervägande av alla dessa faktorer kunna beräknas till 4,400,000 kronor.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 74, inom

första kammaren av herr A. Sundberg och den andra, nr 146, inom andra

kammaren av C. Brännberg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

till 2 § i kungl, kungörelsen den 28 juni 1918 enligt dess lydelse i kungl,

kungörelsen den 11 april 1924 måtte göras följande tillägg:

»Där anstalt är i första hand avsedd för sjuka, tillhörande viss eller vissa

kommuner eller visst landstingsområde, må hinder för statsbidrags åtnjutande

ej föranledas av den omständigheten att vårdavgift för person från

annan ort utgår med högre belopp än ovan sägs.»

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag angående beräkningen för nästkommande

budgetår av ifrågavarande anslag bär icke föranlett erinran från utskottets

sida.

Yad angår det motionsvis väckta yrkandet, innebär detsamma, såsom av

motionerna framgår, en fråga örn rätta tolkningen av Kungl. Maj:ts cirkulär

den 12 december 1930 angående den ersättning, som enligt de i 51 § fattigvårdslagen

angivna grunder skall utgå för patientvård vid vissa anstalter.

Utskottet förutsätter, att, därest ett klarläggande av de av motionärerna angivna

bestämmelserna kunna befinnas av behovet påkallade, åtgärder härutinnan

komma att i vederbörlig ordning meddelas.

Utskottet hemställer alltså,

I:o att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu

4,300,000 kronor, med 100,000 kronor till 4,400,000 kronor; samt

Illo) att herrar Sundbergs och Brännbergs ovanberörda motioner,

I: 74 och II: 146, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Utskottets

yttrande.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Folk
sanatorierna.

[66.]

Understödjande

av

dispensärverksamhet.

[67.]

Behandling

av medellösa

lupuspatienter

från

landsorten.

[68.]

Radiumhemmets

i

Stockholm

klinik.

[69.]

65:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 325—332) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till /oltes anator ier na för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 150,000 kronor.

66:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 67) att till understödjande

av dispensärverksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 480,000 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 332 och 333 i statsrådsprotokollet.

Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen

beviljat extra förslagsanslag alltsedan år 1914. Anslaget, som för budgetåret

1927/1928 utgjorde 380,000 kronor, höjdes för budgetåret 1928/1929 till

390,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 till 420,000 kronor samt är för

löpande budgetperiod i riksstaten uppfört med 450,000 kronor.

Gällande föreskrifter för användningen av anslag till förevarande ändamål

äro — i anslutning till av riksdagen godkända grunder — meddelade i kungörelse

den 8 maj 1925 (nr 329) med däri genom kungörelse den 10 maj

1929 (nr 84) gjord ändring.

Den nu föreslagna ökningen av anslaget Ilar sin grund i att detsamma

överbelastats. Utgifterna från anslaget för budgetåret 1929/1930 uppgå till

omkring 470,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till understödjande av dispensärverksamhet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

480,000 kronor.

67:o) På grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 68) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 333) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten, nu 60,000

kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

68:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 69) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till radiumhemmets i Stockholm klinik, nu 25,000

kronor, med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 334 i statsrådsprotokollet.

Statsbidrag till radiumhemmets i Stockholm klinik har utgått alltsedan år

1921. För ändamålet har från och med budgetåret 1927/1928 varit uppfört

ett ordinarie förslagsanslag å nu utgående belopp.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

79

Gällande bestämmelser för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag

återfinnas i Kungl. Maj:ts brev den 6 maj 1927. I detta brev bar stadgats,

bland annat, att bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets

klinik skall utgå med 2 kronor 50 öre örn dagen för varje å kliniken

vårdad person.

Belastningen å anslaget utgjorde under budgetåret 1929/1930 enligt riksräkenskapsverkets

redovisning 45,320 kronor. Den nu föreslagna höjningen

är föranledd av att ingen nämnvärd minskning i utgifterna från anslaget

väntas under nästkommande budgetår.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

radiumhemmets i Stochholm Minik, nu 25,000 kronor, med 20,000

kronor till 45,000 kronor.

69:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till bidrag till

uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret

1931/1932 anvisa ett estra förslagsanslag av 400,000 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 335 och 336 i statsrådsprotokollet.

Anslag till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

hava i riksstaten upptagits från och med år 1921.

I ämnet gällande bestämmelser återfinnas i kungörelse den 7 september

1920 (nr 667) med däri genom kungörelse den 18 juni 1927 (nr 257) gjord

ändring.

Anslaget, som städse haft karaktären av förslagsanslag, utgick för budgetåret

1929/1930 med 600,000 kronor och är i riksstaten för budgetåret 1930/1931

upptaget till 500,000 kronor.

I förhållande till det för löpande budgetår utgående anslaget innebär således

Kungl. Majlis nu föreliggande förslag en nedsättning av anslaget med

100,000 kronor.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till bidrag till uppförande, inrättande eller

inlösen av ep idena sjukhus för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra förslagsanslag av 400,000 kronor.

70:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till bidrag till

driften av epidemisjukhus för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 800,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 336 och 337 i statsrådsprotokollet.

Bidrag till

uppförande,

inrättande

eller inlösen

av epidemisjukhus.

[70.]

Bidrag till

driften av

epidemisjukhus.

[71-]

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag till

uppförande

m. m. av hem

för kroniskt

sjuka.

[72.]

Till bidrag till driften av epidemisjukhus hava anslag varit anvisade från

och med år 1921. Anslaget uppgick för ettvart av budgetåren 1929/1930 och

1930/1931 till 750,000 kronor.

Bestämmelser angående statsbidrag för driften av epidemisjukhus äro

innefattade i kungörelse den 7 september 1920 (nr 668).

Den nu av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen med 50,000 kronor av anslaget

för nästkommande budgetår är föranledd av att anslaget överskridits.

Belastningen å anslaget under budgetåret 1929/1930 uppgick således till

986,466 kronor. Ehuru jämväl för innevarande budgetår en hög belastningssiffra

kan förväntas, har likväl, med hänsyn till svårigheten att avgöra, huruvida

den högre belastningen är av mera tillfällig beskaffenhet eller ej, en

höjning, utöver vad ovan sagts, icke ansetts böra för närvarande ifrågakomma.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driften av epidemisjuJchus

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

800,000 kronor.

71:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till bidrag till

uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 337—342 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1927 har riksdagen beviljat anslag till bidrag till uppförande

m. m. av hem för kroniskt sjuka. Anslaget, som för budgetåret 1927/1928 hade

karaktär av extra förslagsanslag, har från och med budgetåret 1928/1929

utgått i form av extra reservationsanslag. För budgetperioden 1929/1930

upptogs anslaget till 200,000 kronor och höjdes för löpande budgetperiod till

450,000 kronor.

I ämnet gällande bestämmelser återfinnas i kungörelse den 27 juni 1927

(nr 245) med däri genom kungörelse den 10 maj 1929 (nr 83) gjord ändring.

Här må endast erinras, att — med visst undantag — statsbidrag icke

må sammanlagt utgå för flera sjukplatser än vad angår stad, som icke deltager i

landsting, en på varje tal av tvåtusen av stadens invånare och för landstingsområde

en plats på varje tusental av landstingsområdets invånare. Vid behandling

i 1930 års statsverksproposition av frågan örn anslag för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1930/1931 (femte huvudtiteln, punkt 68) framhöll

föredragande departementschefen, att det visat sig, att intresset för upprättandet

av hem för kroniskt sjuka inom stora delar av riket varit mycket

livligt, så att till och med på sina håll viss konkurrens örn statsbidragen

uppstått mellan landsting å ena sidan och kommuner eller kommunsammanslutningar

å den andra sidan eller mellan kommuner eller kommunsamman
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

81

slutningar inbördes. En granskning av upprättade förteckningar över de

hem, till vilka byggnads- eller driftbidrag lämnats, hade också enligt departementschefen

givit vid handen, att följden blivit olikheter i förevarande

hänseende skilda landsdelar emellan, som knappast kunde anses betingade

av sakens natur. Inom somliga landstingsområden förekomme sålunda övervägande

landstingsanstalter, under det att i andra län bidrag utgått till

kommunala hem i sådan utsträckning, att med hänsyn till nyss antydda

s. k. folkmängdsregel utrymme knappast funnes för några för större områden

avsedda, av landsting eller kommunalförbund anordnade, statsunderstödda

anstalter. Det ville, uttalade departementschefen, synas, som örn länsstyrelserna

efter samråd med medicinalstyrelsen borde kunna, där så icke

redan skett, påkalla landstingens och kommunernas intresse för ett mera

rationellt ordnande av frågan inom de särskilda landstingsområdena.

Till detta uttalande anslöt sig 1930 års riksdag (riksdagens skrivelse nr

5 A, punkt 59).

Genom brev den 9 maj 1930 bragte Kungl. Hajd till länsstyrelsernas

och medicinalstyrelsens kännedom vad departementschefen och riksdagen

sålunda anfört.

I skrivelser den 20 augusti och den 23 oktober 1930 har medicinalstyrelsen

hemställt örn anvisande av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1931/1932. Därvid har styrelsen nämnda 23 oktober beräknat kostnaderna

för statsbidrag för uppförande och inrättande av hem för kroniskt

sjuka under löpande och nästa budgetår till sammanlagt 780,750 kronor,

nämligen 549,750 kronor för anordnande av anstalter, beträffande vilka antingen

Kungl. Majit redan beviljat statsbidrag eller frågan örn statsbidrag

av styrelsen med tillstyrkan underställts Kungl. Majis prövning, 15,000

kronor i anledning av två på Kungl. Majis prövning beroende, av medicinalstyrelsen

avstyrkta ansökningar, 9,000 kronor på grund av en till medicinalstyrelsen

ingiven, Kungl. Majis prövning ännu icke underställd ansökning

samt 207,000 kronor i anledning av ansökningar, som jämlikt år

1929 och 1930 fattade landstingsbeslut vore att förvänta under den närmaste

tiden. Då efter ingången av budgetåret 1930/1931 å anslaget fanns

disponibel en reservation å 715,107 kronor 23 öre, skulle enligt styrelsen

anslagsbehovet för nästa budgetår kunna uppskattas till (780,750 — 715,107

kronor 23 öre), 65,642 kronor 77 öre eller i avrundat tal 65,000 kronor.

Vid anmälan av frågan örn anslag för nu omförmälda ändamål för nästkommande

budgetår har departementschefen anfört, bland annat, följande:

»Statens sjukvårdskommitté, i vars uppdrag ingår att överväga frågan örn

den lämpligaste formen för ordnandet av den kroniska sjukvården, hade såsom

ett förberedande led i sitt arbete utarbetat en promemoria angående hem för

kroniskt sjuka, vilken influtit som nr 2 bland meddelanden från svenska

landstingsförbundets byrå i oktober 1930. — —-----Beträffande en

av de punkter, som behandlades i nämnda promemoria, synes dock åtgärd

omedelbart kunna och böra vidtagas. I skrivelse den 25 november 1930 har

nämligen sjukvårdskommittén anfört i huvudsak följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 5 höft. (Nr 5.) säl 3i ti

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Kommittén hade under sina överväganden rörande vården av kroniskt

kroppsstyrka tagit under närmare omprövning, huruvida icke de beträffande

statsbidragen till sådan vård gällande författningarna (kungörelser den 27 juni

1927 nr 245 och 246) borde förtydligas, i vad angår de kategorier av sjuka, som

skola vara berättigade till vård å dylika hem. Redan fattig vårdslags t iftningskomnättén

hade givit uttryck åt den bestämda meningen, att rörande anstaltsvårdför

kroniskt sjuka vårdbehov förelåge jämväl för personer, som icke vore fattigvårdsberättigade

eller i behov av sådan vård. Detta hade varit en anledning

till att nämnda kommitté ansett det ligga utanför sitt uppdrag att framlägga

plan för organisation av den kroniska sjukvården. Föredragande departementschefen

hade också i den proposition, genom vilken frågan om

statsbidrag till den kroniska sjukvården förelagts riksdagen (nr 112 år 1927),

uttalat den uppfattningen, att nämnda vård skulle avse jämväl personer,

som icke folie under fattigvården. Emellertid hette det nu i de gällande

författningarna, att under kroniskt sjuka förstodes obotligt eller svårbotligt

kroppssjuka, vilka visserligen vore i behov av sjukhusvård och därför icke

lämpligen kunde vårdas å allmän fattigvårdsanstalt, men vilkas tillstånd icke

berättigade till och vilka icke heller kunde erhålla den särskilda vård, för

vilken lasarett och sjukstuga samt därmed jämförliga anstalter vore avsedda.

Statens sjukvårdskommitté ansåge nu, att de ifrågavarande stadgandena

med den avfattning de sålunda erhållit icke gåve ett tydligt uttryck för vad

som avsetts med dem. Enligt kommitténs förmenande borde efter orden

’å allmän fattigvårdsanstalt’ göras tillägget ''eller i sina hem eller annorstädes’.

»

Kommitténs skrivelse slutar med att kommittén ansett sig böra redan

nu bringa vad sålunda anförts till Kungl. Maj:ts kännedom för den åtgärd,

som Kungl. Majit kunde finna anledning att vidtaga i ärendet.

Medicinalstyrelsen har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall till en sådan

ändring, som sjukvårdskommittén ifrågasatt.

Departementschefen har vidare i ärendet anfört följande:

»Det lärer vara uppenbart, att med ifrågavarande bestämmelser icke avsetts

att begränsa vårdmöjligheterna på de statsunderstödda kroniska sjukhemmen

till fattigvårdsklienter. Då, enligt vad sjukvårdskommittén anfört,

avfattningen av dessa bestämmelser icke ansetts otvetydig i detta hänseende,

vill jag tillstyrka, att ett förtydligande i den angivna riktningen göres i de

gällande kungörelserna. En sådan ändring innebär naturligtvis icke ett

föregripande av den utredning rörande den kroniska sjukvården, som pågår

hos statens sjukvårdskommitté. Då med de ifrågasatta författningsändringarna

icke avses att införa någon saklig nyhet, torde riksdagens medgivande

till desamma icke erfordras, men har jag ändock velat i detta sammanhang

omförmäla, att jag, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, har

för avsikt att sedermera föreslå Kungl. Majit dylika författningsändringar.

Vad härefter angår uppskattningen av det för nästa budgetår erforderliga

anslaget synes i huvudsak icke vara något att erinra mot medicinalstyrelsens

förslag. Med hänsyn till storleken av befintliga reservationer, varav

bland annat framgår, att färdigställandet av anstalter av ifrågavarande slag

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr o.

83

gått långsammare, än vid tidigare anslagsberäkning förutsatts, synes det

emellertid knappast vara erforderligt att för nästa budgetår anslå hela det

av medicinalstyrelsen angivna beloppet. Jag förordar för den skull, att

anslaget begränsas till 50,000 kronor-------.»

Mot beräkningen av nu ifrågavarande anslag bär utskottet icke funnit

skäl till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bidrag till uppförande m. m. av hemför

kroniskt sjuka för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

72:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 342—344) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 750,000

kronor.

73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalter, nu 160,000 kronor,

med 40,000 kronor till 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till sid,

344—346 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 voro följande för vanföreväsendet

avsedda ordinarie förslagsanslag uppförda med här angivna belopp, nämligen

till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg

med 136,000 kronor, till polikliniker vid nämnda vanföreanstalter med 15,000

kronor, till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra med 70,000

kronor samt till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna

för vanföra m. m. med 140,000 kronor.

Gällande grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag voro

godkända av 1924 års riksdag och av Kungl. Majit fastställda genom brev

den 11 april 1924. De inneburo, att statsbidrag från anslagen finge tills vidare

utgå med följande belopp:

till vanföreanstalternas kliniker, per dag och patient........... kronor 2: 15

» poliklinikerna, per anstalt och kvartal.............................. » 1,250: —

» skol- och uppfostringshemmen, per dag och elev............ » 2: —

» undervisningsanstalternas interna elever, per elev och

månad .............................................................................. * 54:

» undervisningsanstalternas externa elever, per elev och

månad, högst .................................................................

Bidrag

till driften

av hem för

kroniskt

sjuka.

[73.]

Kliniker vid

vanföreanstalter.

[74.]

21: —

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Polikliniker

vid vanföreanstalter.

[75.]

Tillika funnos bestämmelser meddelade angående det högsta antal vårdplatser

å kliniker samt skol- och uppfostringshem, för vilket statsbidrag finge

utgå vid de särskilda anstalterna.

Bland annat med anledning därav att den beslutade nya vanföreanstalten

i Härnösand beräknades komma att färdigställas i slutet av budgetåret

1930/1931 hava från och med sistnämnda budgetår omförmälda ordinarie

anslag erhållit de ändrade rubrikerna kliniker vid vanföreanstalter, polikliniker

vid vanföreanstalter, skol- och uppfostringshem för vanföra samyrkesskolor

för vanföra m. m. Dessa anslag äro i riksstaten för budgetåret

1930/1931 upptagna till respektive 160,000, 15,000, 70,000 och 150,000 kronor.

På därom i 1930 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 70)

gjord framställning medgav samma års riksdag, att för de nya anslagens

användning skulle gälla grunder motsvarande de för de dittillsvarande anslagen

stadgade med de ändringar, som betingades av Härnösandsanstaltens

tillkomst. I överensstämmelse härmed har Kungl. Majit genom brev den 9

maj 1930 dels förordnat, att statsbidrag till klinikerna, poliklinikerna samt

skol- och uppfostringshemmen för vanföra vid vanföreanstalterna i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg ävensom till yrkesskolorna (undervisningsanstalterna)

för vanföra vid samma anstalter skulle i enlighet med tidigare

meddelade bestämmelser från och med den 1 juli 1930 utgå från de nya

anslagen för vanföreväsendet, dels ock förklarat, att Kungl. Majit ville framdeles

bestämma det platsantal och de grunder i övrigt, efter vilka statsbidrag

från omförmälda anslag borde utgå till blivande vanföreanstalt i Härnösand.

Dylikt beslut har ännu icke meddelats.

. Den nu föreslagna höjningen av anslaget till kliniker vid vanföreanstalter

från 160,000 kronor till 200,000 kronor ävensom de under punkterna 74—76

här nedan föreslagna höjningarna av anslagen till polikliniker vid vanföreanstalter,

skol- och uppfostringshem för vanföra samt yrkesskolor för vanföra

m. m. från respektive 15,000, 70,000 och 150,000 kronor till respektive

20,000, 80,000 och 175,000 kronor äro föranledda av Härnösandsanstaltens

tillkomst.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot beräkningen av förevarande

och de under de tre nästföljande punkterna omförmälda anslagen, får utskottet

alltså under denna punkt hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till Miniuér

vid vanföreanstalter, nu 160,000 kronor, med 40,000 kronor

till 200,000 kronor.

74:o) Under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående punkt

anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

polikliniker vid vanföreanstalter, nu 15,000 kronor, med 5,000

kronor till 20,000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

85

75:o) Under åberopande av vad utskottet under punkt 73 anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

skol- och uppf Östring shem för vanföra, nu 70,000 kronor, med

10,000 kronor till 80,000 kronor.

76:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 73 anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesskolor

för vanföra m. m., nu 150,000 kronor, med 25,000

kronor till 175,000 kronor.

77:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) angående bidrag till

uppförande av ny vanföreanstalt i Stockholm kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

78:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 79) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu

130.000 kronor, med 20,000 kronor till 150,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 352 och 353 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare,

som för vart och ett av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 var i

riksstaten uppfört med 105,000 kronor, höjdes för budgetåret 1929/1930 till

120.000 kronor och för innevarande budgetår till 130,000 kronor.

Bestämmelser rörande ifrågavarande statsbidrag voro tidigare meddelade

i kungörelse den 1 december 1914 (nr 459) med däri genom kungörelser den

29 augusti 1919 (nr 578) och den 7 maj 1926 (nr 173) gjorda ändringar.

Dessa bestämmelser hade avseende å resor, som av vanföra jämte vårdare

företogos till och från någon av vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg. Genom kungörelse den 6 maj 1927 (nr 150) utsträcktes

bestämmelserna att från och med den 1 juli 1927 i tillämpliga delar gälla

jämväl beträffande resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till och

från Eugeniahemmet i Stockholm.

Genom beslut den 9 maj 1930 har utfärdats ny kungörelse i ämnet (nr 126),

som trätt i kraft den 1 juli 1930 och genom vilken upphävts samtliga förut

omförmälda kungörelser. Den nya kungörelsen skiljer sig dock i sak från

de äldre bestämmelserna endast därutinnan, att densamma — i överensstämmelse

med beslut vid 1930 års riksdag — utsträckts att gälla även för

resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till och från den nya vanföreanstalten

i Härnösand.

Skol och

uppfostringshem

för

vanföra.

[76.]

Yrkesskolor

för vanföra

m. m.

[77.]

Bidrag till

uppförande

av ny

vanföreanstalt

i

Stockholm.

[78.]

Bidrag till

resor för vanföra

jämte

vårdare.

L79-]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Belastningen å ifrågavarande anslag har utgjort under budgetåret 1927/1928

123,877 kronor, under budgetperioden 1928/1929 132,422 kronor och under

budgetåret 1929/1930 143,730 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av de år från år

stegrade utgifterna för bidrag till ifrågavarande resor.

Eugenia
hemmet.

[80.]

Åtgärder mot

utbredning

av könssjukdomar.

[81-]

Kostnader

i övrigt för

allmän hälsooch

sjukvård.

[82.]

Lindring

i mindre

bemedlade

patienters å

landsbygden

sjukvårdskostnader.

[83.]

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu 130,000 kronor,

med 20,000 kronor till 150,000 kronor.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 353 och 354) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Eugeniahemmet för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

80:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 49 här ovan anfört, får

utskottet i enlighet med vad Kungl. Maj.‘t föreslagit (punkt 81) hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det under

avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen

hälsovård i allmänhet upptagna ordinarie förslagsanslaget

till allmän hälso- och sjukvård, under samma avdelning

och underavdelning med rubriken åtgärder mot utbredning

av könssjukdomar uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 690,000

kronor.

81 :o) Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 49 här ovan,

får utskottet på grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 82) hemställa,

att riksdagen må under avdelningen medicinalstaten samt

hälso- och sjukvården, underavdelningen hälsovård i allmänhet

med rubriken kostnader t övrigt för allmän hälso- och sjukvård

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 25,000 kronor.

82:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 83) att till lindring i

mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 359 och 360 i statsrådsprotokollet.

Gällande bestämmelser örn grunderna för användning av anslag till lindring

i sjukvårdskostnaderna för mindre bemedlade patienter å landsbygden

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 87

återfinnas i kungörelser den 29 juni 1926 (nr 293) och den 26 juli 1926

(nr 390).

Ifrågavarande anslag, som för budgetåret 1928/1929 utgick med 50,000

kronor, höjdes för budgetåret 1929/1930 till 60,000 kronor, med vilket belopp

anslaget utgår jämväl under innevarande budgetår. Utgifterna å anslaget hava

för de två förstnämnda budgetperioderna uppgått till respektive 54,467

kronor och 59,585 kronor 12 öre.

Med hänsyn till väntad ytterligare höjning av belastningssiffran har anslagsbeloppet

nu föreslagits ökat med 10,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till lindring i mindre bemedlade patienters

d landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

83:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 84) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 360 och

361) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bidrag för anställning av distriktssköterskor för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 220,000

kronor.

84:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att till dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 361 och 362 i statsrådsprotokollet.

Dyrtidshjälp av statsmedel åt distriktssköterskor har utgått alltsedan år

1920. Anslagen för detta ändamål utgjorde till en början 100,000 kronor för

år, men med hänsyn till minskad belastning har successiv anslagsnedsättning

ägt rum. För vartdera av budgetåren 192</1928 och 1928/1929 var anslaget

uppfört med endast 2,000 kronor. För budgetåret 1929/1930 sänktes

anslagsbeloppet ytterligare till 1,500 kronor, med vilket belopp anslaget

jämväl är uppfört i riksstaten för innevarande period.

Gällande bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande dyrtidshjälp äro

innefattade i kungörelse den 7 maj 1926 (nr 172) med däri genom kungörelser

den 6 maj 1927 (nr 148) och den 9 maj 1930 (nr 132) gjorda

ändringar. Även den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är beroende

på minskad belastning å detsamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000

kronor.

Sidrag för

anställning

av distriktssköterskor.

[84.]

Dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor.

[85.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

alrningtilåt . 85:°1 1 enli§het med Kungl. Majis förslag (punkt 86) och under hänvisdistriktsbarn-

vad statsrådsprotokollet (sid. 363 och 364) i ämnet innehåller, får

morskor och utskottet hemställa,

reservbarn
morskor-

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

l®6.] ägt rum, till bidrag till avlöning åt distriJctsbarnmorsJcor och re
servbarnmorsJcor

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 690,000 kronor:

2&wS 86:o) Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 87) att till dyrtidshjälp

barnmorskor ^ distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förm-fl.

slagsanslag av 90,000 kronor.

[87.] Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 364 och 365 i statsrådsprotokollet.

Till dyrtidshjälp at distriktsbarnmorskor och vissa av kommun fast anställda

barnmorskor har anslag beviljats från och med år 1920. Anslagsbeloppet

utgjorde till en början 400,000 kronor för år men har sedermera

successivt minskats. För budgetåret 1925/1926 utgjorde anslaget 250,000

kronor.

Ett av Kungl. Maji för 1926 års riksdag (proposition nr 20) framlagt och

av riksdagen godkänt förslag rörande bland annat höjning av löneförmånerna

för distriktsbarnmorskor beräknades medföra en minskning i kostnaderna

för dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., så att dessa kostnader skulle

kunna nedbringas till ett årsbelopp av omkring 100,000 kronor. För vartdera

av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har i anslutning till denna

beräkning anslaget upptagits till 100,000 kronor. För budgetåret 1929/1930

uppfördes anslaget — i anslutning till vissa av medicinalstyrelsen gjorda

belastningsberäkningar (se 1929 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,

punkt 75) — med 115,000 kronor. För löpande budgetår har anslaget ånyo

beräknats till 100,000 kronor.

Gällande bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande dyrtidshjälp äro

innefattade uti kungörelse den 18 juni 1926 (nr 239) med däri genom kungörelser

den 6 maj 1927 (nr 149) och den 9 maj 1930 (nr 131) gjorda ändringar.

Utgifterna från förenämnda anslag hava under de tre senast förflutna

budgetåren uppgått till följande belopp, nämligen för budgetåret 1927/1928

till 142,679 kronor, för budgetåret 1928/1929 till 109,377 kronor och för budgetåret

1929/1930 till 92,433 kronor.

Den successivt minskade belastningen å anslaget har nu ansetts böra

föranleda en reduktion av detsamma med 10,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorslcor m. fl.

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

90,000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

87:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88) angående anslag till Försöksverkförsöksverksamhet

beträffande för- och eftervård vid barnsbörd kommer bför_

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet oc;t eftervård

skolat härigenom för riksdagen md barnsbörd.

... L°°-J

anmäla.

88:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 89) att till förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 368—374 i statsrådsprotokollet.

För åren 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisade riksdagen

på Kungl. Majits förslag extra anslag för provisoriska åtgärder beträffande

sjukvården inom rikets ödemarksområden. Från och med budgetåret 1923/1924

har funnits disponibelt ett extra reservationsanslag till förbättrad sjukvård

inom rikets ödemarksområden.

Från anslag till sistnämnda ändamål skulle ursprungligen enligt av riksdagen

bestämda grunder kunna beviljas statsbidrag till upprättande av sjukstugor

vid läkarstationer, till förhyrande av lokaler för provisoriska sjukhärbärgen,

till förhöjning av statsbidraget till distriktssköterskor (ödemarkstillägg),

till anställande av samariter samt till anskaffande, drift och underhåll av

automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamal. Statsbidragen skola, vad

angår uppförande av sjukstugor, begränsas till ödemarksområdena i Norrbottens

och Västerbottens län men i övrigt avse nyssnämnda områden

jämte västra delarna av Jämtlands län, dock med rätt för Kungl. Majit att

i förekommande fall medgiva jämkning av omförmälda begränsning.

Vid 1926 års riksdag beslöts i enlighet med Kungl. Majits förslag, att

från anslag till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden skulle

beredas medel jämväl till två ändamål, för vilka anslaget dittills ej varit

avsett, nämligen dels extra statsbidrag till avlöning av distriktsbammorskor

inom de delar av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, som räknas

till ödemarksområden, ävensom till avlöning av reservbarnmorskor inom

nämnda tre län (ödemarkstillägg till distrikts- och reservbarnmorskor), dels ock

statsbidrag till flyttningskostnader åt distriktsbammorskor i sådana ödemarksdistrikt,

som skulle kunna komma i åtnjutande av nyssnämnda extra statsbidrag.

Bidragen till samtliga nu ifrågavarande ändamål utgå i enlighet med bestämmelser

i kungörelse den 15 juni 1923 (nr 227) med ändringar genom

kungörelser den 11 april 1924 (nr 158), den 18 juni 1926 (nr 248) och den

6 maj 1927 (nr 147).

Anslaget till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden bestämdes

för budgetåret 1923/1924 till 157,000 kronor. Samma belopp anvisades för

nästföljande budgetperiod. Med hänsyn till förefintliga reservationer sänktes

anslaget för budgetåren 1925/1926 och 1926/1927 till 107,000 respektive 50,000

kronor, och för perioden 1927/1928 upptogs av samma anledning icke något

Förbättrad

sjukvård

inom rikets

ödemarksområden.

[89.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

anslag för ändamålet å budgeten. För budgetåren 1928/1929, 1929/1930 och

1930/1931 beviljades för samma ändamål anslag å 170,000, respektive 44,000

och 31,000 kronor.

Av anslaget har Kungl. Majit hittills beviljat statsbidrag, bland annat,

för uppförande av inalles åtta sjukstugor, vilket antal beräknades i en av

medicinalstyrelsen på sin tid uppgjord plan beträffande statsbidrag till uppförande

av sjukstugor inom områden, varom här är fråga.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört

följande:

»Enligt medicinalstyrelsens nu framlagda plan skulle statsbidrag beräknas

för anordnande av ytterligare fyra sjukstugor i Norrbottens län, nämligen i

Vittangi, Pajala, Övertorneå och Jokkmokk, och av ytterligare en sjukstuga

i Västerbottens län, nämligen i Sorsele. Statens kostnader härför uppskattas

av styrelsen till (201,000 + 50,000) 251,000 kronor. Till denna plan — efter

vars genomförande behovet av ödemarkssjukstugor torde kunna anses fyllt —

kan jag i huvudsak ansluta mig, så mycket hellre som tre av de fem nu

upptagna sjukstugorna voro medtagna redan i den ursprungliga planen och

alltså behov av dessa sjukstugor redan länge ansetts föreligga. Vad angår

de planerade sjukstugorna i Jokkmokk och Sorsele — vilka däremot icke

upptagits i den ursprungliga planen — torde, såsom framgått av det anförda,

numera föreliggande omständigheter nödvändiggöra inrättandet av nya

anstalter.

Jag vill emellertid framhålla, att enligt min mening den nu uppgjorda

planen lika litet som den tidigare bör betraktas såsom bindande, utan torde

det liksom hittills få ankomma på Kungl. Majit att efter prövning i varje

särskilt fall besluta örn statsbidrag. Dock lärer det icke böra ifrågakomma,

att Kungl. Majit utan inhämtande av riksdagens medgivande beviljar statsbidrag

för upprättande av mer än ytterligare fem sjukstugor av här avsett

slag eller överskrider den av medicinalstyrelsen beräknade totalkostnaden

av 251,000 kronor. Det synes icke vara lämpligt att på förhand bestämma

någon viss tid för planens genomförande. Under alla förhållanden torde

kostnaderna för ifrågavarande statsbidrag kunna fördelas på åtskilliga budgetår.

Vad beträffar behovet av anslag till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

under nästa budgetår får jag meddela, att reservationerna å

anslaget vid ingången av löpande budgetår uppgingo till 103,922 kronor.

Då anslaget för nämnda budgetår utgör 31,000 kronor, fanns alltså den

1 juli 1930 tillgängligt ett belopp av i runt tal 135,000 kronor. Enligt vad

jag inhämtat kan det antagas, att under budgetåret 1930/1931 kommer att

utbetalas statsbidrag med 50,000 kronor för en av de åtta sjukstugor, beträffande

vilka beslut örn statsbidrag meddelats av Kungl. Majit. För övriga sju

redan uppförda sjukstugor har sådan utbetalning tidigare ägt rum. Med

hänsyn härtill och då för andra ändamål än sjukstugor alltjämt torde böra

beräknas 81,000 kronor per budgetår, delar jag medicinalstyrelsens uppfattning,

att några nämnvärda reservationer å anslaget icke kunna antagas vara

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

91

att tillgå vid ingången av nästa budgetår. I motsats till styrelsen anser jag

däremot icke nödvändigt att för budgetåret 1931/1932 räkna med statsbidrag

till mer än en av de sjukstugor, vilka upptagits i den nya planen. Då den

sjukstuga, som närmast kommer i fråga till statsbidrag, såvitt nu kan bedömas

är den i Vittangi, torde kostnaden för detta ändamål icke beböva

uppskattas till högre belopp än det beräknade bidraget till nämnda sjukstuga

eller 39,000 kronor. Behovet av medel för andra ändamål än sjukstugor

synes i anslutning till vad nyss anförts även för nästa budgetår böra

beräknas till 81,000 kronor. Anslaget torde i följd härav böra för nästa

budgetår upptagas till (39,000 + 81,000) 120,000 kronor. Liksom medicinalstyrelsen

förutsätter jag härvid att — frånsett utvidgningen av planen för

sjukstugorna — hittills gällande grunder för användningen av anslag till

ifrågavarande ändamål lämnas orubbade.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran, och utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 120,000 kronor.

89:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 90) att till sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 375—379 i statsrådsprotokollet.

Från och med år 1927 har riksdagen på därom av Kungl. Majit gjorda

framställningar årligen i form av extra reservationsanslag beviljat anslag till

sjuktransporter med flygplan. Såväl anslagsbeloppen som de ändamål, för

vilka anslagen använts, hava emellertid under årens lopp undergått vissa

förändringar. Beträffande dessa må här i korthet erinras örn följande.

Det för budgetåret 1927/1928 anvisade anslaget uppgick till 25,000 kronor

och användes till bestridande av de underhålls- och driftkostnader, som

föranleddes av att ett vid fjärde flygkåren å Frösön stationerat flygplan

disponerades för civil sjukvårdsverksamhet.

För budgetåret 1928/1929 utgjorde ifrågavarande anslag 40,000 kronor.

Anslaget disponerades delvis på samma sätt som det för budgetåret

1927/1928 anvisade men användes därjämte för bestridande av kostnaderna

för underhåll av dels ett föreningen Svenska röda korset tillhörigt sjuktransportaeroplan,

som av föreningen ställts till försvarsväsendets förfogande

för att med Boden som stationeringsort användas till civila sjuktransportflygningar

i Norrbottens län, dels ock ett flygvapnet tillhörigt flygplan i

Boden, vilket erhöll till uppgift att tjäna som reservplan till det civila flygplanet.

Driftkostnaderna för flygplanen i Boden hava bekostats av föreningen

Svenska röda korset.

Sjuk
transporter

med flygplan.

[90.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

För budgetåret 1929/1930 upptogs för ändamålet ett anslag av 45,000 kronor.

Från detta anslag hava bestritts utgifterna till underhåll av nyssnämnda

två flygplan i Boden. Sedan Kungl. Majit genom brev den 3 augusti 1929

medgivit, att ett föreningen Svenska röda korset tillhörigt, speciellt för

sjuktransport byggt aeroplan finge tills vidare uppställas vid fjärde flygkåren

a Frösön samt att därefter det vid nämnda flygkår stationerade militärflygplanet

endast skulle tagas i anspråk såsom reservplan till det nya

fl}Kplanek ävensom förordnat, att kostnaderna för underhåll och drift av

det nya aeroplanet skulle bestridas från anslaget till sjuktransporter med

flygplan, har nämnda anslag därjämte använts för bestridande av utgifterna

för drift och underhåll av båda de å Frösön stationerade flygplanen.

I 1930 ars statsverksproposition uppskattades de för löpande budgetår

erforderliga beloppen till 20,000 kronor för underhåll av flygplanen i Boden,

20,000 kronor till underhåll av flygplanen å Frösön, 5,000 kronor till driftkostnaderna

för sistnämnda flygplan och 16,000 kronor för anskaffande av

en reservmotor till det civila flygplanet å Frösön eller alltså sammanlagt

till 61,000 kronor. Med hänsyn till uppkomna besparingar å reservationsanslaget

för budgetåret 1928/1929 ansågs anslaget för budgetåret 1930/1931

dock icke behöva upptagas till högre belopp än 45,000 kronor. Detta belopp

blev också av riksdagen beviljat.

Utgifterna för de olika flygplanens betjäning hava i fråga örn samtliga

flygplan bestritts av medel under fjärde huvudtiteln. Från anslag under

sistnämnda huvudtitel hava även hittillsvarande kostnader för hangar, slipanordningar

och dylikt anvisats.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har flygstyrelsen hemställt örn anvisande

linder femte huvudtiteln av medel till sjuktransporter med flygplan för budgetåret

1931/1932 samt därvid lämnat redogörelse för användningen av det

för budgetåret 1929/1930 till sådant ändamål beviljade anslaget å 45,000

kronor.

Av berörda redogörelse inhämtas, att av det för sistnämnda budgetår

disponibla anslagsbeloppet, vilket på grund av reservationer från budgetåret

1928/1929 utgjorde tillhopa 64,384 kronor, använts sammanlagt 36,003

kronor 55 öre, därav 3,817 kronor 35 öre till driften av flygplanen å Frösön

samt 32,186 kronor 20 öre till underhåll för nämnda flygplan och flygplanen

1 Boden. På grund härav fanns vid ingången av innevarande budgetår en

reservation å anslaget av 28,380 kronor 45 öre.

Flygstyrelsen har — under framhållande av att driftkostnaderna för ifrågavarande

flygplan stöde i direkt förhållande till sjuktransportintensiteten

samt därför vore svåra att på förhand beräkna — hemställt, att till driftkostnader

för flygplanen vid Frösön måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas

ett belopp av 5,000 kronor. Kostnaderna för underhåll av flygplanen å

Frösön och i Boden har flygstvrelsen för nästa budgetår uppskattat till

2 X 20,000 kronor eller 40,000 kronor.

För att säkerställa sjuktransporttjänsten med flygplan har flygstyrelsen

vidare ansett nödvändigt, att en reservmotor anskaffas för det civila sjuk
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

93

transportaeroplanet i Boden, varigenom detta aeroplan i berörda hänseende

skulle bliva likställt med motsvarande flygplan å Frösön. För detta ändamål

har flygstyrelsen för nästa budgetår räknat med en engångskostnad å

förevarande anslag av 16,000 kronor.

Under förmälan att flygstyrelsen i ärendet samrått med medicinalstyrelsen

och överstyrelsen för föreningen Svenska röda korset, vilka icke haft

något att erinra mot styrelsens förslag, har flygstyrelsen på dessa grunder

hemställt, att till sjuktransporter med flygplan måtte under femte huvudtiteln

för nästa budgetår anvisas ett anslag av (5,000 + 40,000 + 16,000)

61,000 kronor.

Mot flygstyrelsens föreliggande förslag angående storleken av anslaget

till sjuktransporter med flygplan för budgetåret 1931/1932 har departementschefen,

efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, väsentligen icke

funnit anledning till erinran. Med hänsyn till att de besparingar, som uppkommit

å anslaget för budgetåret 1929/1930, med omkring 12,000 kronor

överstigit det belopp, varmed i fjolårets statsverksproposition räknats såsom

tillgängliga reservationer, har emellertid anslaget ansetts kunna i förhållande

till styrelsens förslag nedsättas förslagsvis till 50,000 kronor.

Utskottet finner sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till sjuktransporter med flygplan för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000

kronor.

90:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 91) att till stipendier stipendier

för deltagande i medicinska fortsättningskurser m. m. för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 6,400 kronor. fortsätinings
Utredningen

i ämnet återfinnes å sid. 379—382 i statsrådsprotokollet.

Till stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda

läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm anvisade

riksdagen på extra stat för år 1915 4,500 kronor samt för vartdera av åren

1917 och 1919 6,000 kronor. För år 1921 beviljades av riksdagen till dylikt

ändamål ett anslag å extra stat till belopp av 12,000 kronor.

Under vart och ett av åren 1921—1924 gjorde medicinalstyrelsen hemställan

örn anvisande av medel till motsvarande ändamål. Av statsfinansiella

skäl ledde dock icke någon av dessa framställningar till anslagsäskande

från Kungl. Maj:ts sida. I enlighet med i motionsväg framlagt förslag beviljade

emellertid 1925 års riksdag för budgetåret 1925/1926 ett extra anslag

till stipendier av förevarande slag m. m. till belopp av 7,500 kronor.

I anledning av ett vid 1928 års riksdag — vid vilken proposition i ämnet

icke förelåg — motionsvis väckt förslag örn beviljande av anslag till stipendier

för bevistande av medicinska fortsättningskurser m. m. — vilket förslag

icke vann riksdagens bifall — uttalade riksdagen, att då riksdagen i likhet

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Understöd åt

J. Henriksson

för odling

av medicinalväxter

m. m.

[92.]

med motionäi-en ansåge, att anordnandet av medicinska fortsättningskurser

vore av synnerligen stor betydelse för utvidgande av läkarnas kunskaper

samt att möjliggörandet av dylika kurser utan alltför långt uppehåll mellan

varje kurs borde understödjas, riksdagen förutsatte, att Kungl. Maj:t till

1929 års riksdag toge under omprövning, huruvida ej anslag för detta ändamål

då borde äskas å riksstaten.

I 1929 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 80) förordade

föredragande departementschefen anvisande av anslag för ändamålet. Enligt

departementschefen borde — med hänsyn till att i kurserna deltagande

ordinarie förste provinsialläkare och provinsialläkare, i olikhet mot vad

tidigare varit fallet, ägde rätt att under tiden för deltagandet bibehålla samtliga

avlöningsförmåner — maximibeloppen för stipendierna nedsättas från

300 kronor till 250 kronor. Det för dylika stipendier erforderliga beloppet

uppskattades av departementschefen till 5,750 kronor. Vidare borde enligt

departementschefen det i anslaget ingående beloppet till resebidrag för i

fortsättningskurs deltagande provinsialläkare från de fyra nordligaste länen

upptagas till högst 650 kronor. Departementschefen hemställde därför, att

anslaget måtte för budgetåret 1929/1930 i riksstaten uppföras med 6,400

kronor.

I överensstämmelse med departementschefens förslag äskade Kungl. Maj:t

och anvisade riksdagen för sistnämnda budgetår ett anslag till omförmälda

stipendier m. m. av 6,400 kronor.

Genom brev den 10 maj 1929 ställde Kungl. Maj:t det sålunda beviljade

anslaget till medicinalstyrelsens förfogande att jämlikt i brevet närmare

meddelade föreskrifter användas i enlighet med i 1929 års statsverksproposition

angivna grunder.

För löpande budgetår har icke begärts något anslag för här ifrågavarande

ändamål.

Det nu föreslagna beloppet har förutsatts skola disponeras enligt senast

av statsmakterna godkända grunder.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet tillstyrka. Utskottet tilllåter

sig härvid hänvisa till den motivering, som innefattas i det här ovan

återgivna, av riksdagen gjorda uttalandet angående anslag för ändamålet för

budgetåret 1929/1930.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till stipendier för deltagande i medicinska

fortsättningskurser m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 6,400 kronor.

91:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 92) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 382 och

383) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter

m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 2,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

95

92:o) I fråga om två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 97, inom

första kammaren av herr J. Nilsson i Malmö m. fl. och den andra, nr 99,

inom andra kammaren av herr TI. H. Schött m. fl. angående anslag till svenska

eldbegängélseföreningen kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

93:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 93) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie

avlöningsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från och

med budgetåret 1931/1932;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid

länsstyrelserna, nu 4,073,600 kronor, med 11,500 kronor till 4,062,100 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till sid. 384—

388 i statsrådsprotokollet.

Av det nu uppförda ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna

motsvarar ett belopp av 4,066,000 kronor slutsumman av den för

dessa befattningshavare från och med hudgetåret 1930/1931 gällande ordinarie

avlöningsstaten, medan återstoden eller 7,600 kronor motsvarar slutsumman av

den från och med samma budgetår gällande övergångsstaten för befattningshavare

vid länsstyrelserna.

Den av riksdagen godkända ordinarie avlöningsstaten för befattningshavare

vid länsstyrelserna, vilken av Kungl. Majit fastställts genom brev den 9 maj

1930, är av följande utseende:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ 2,660,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag

.............................................. 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag

.............................................. 46,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 1,161,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m................... 15,000

Sakkunniga inventeringsbiträden åt landsfogdarna m. fl., förslagsanslag

..................................... 10,000

Summa kronor 4,066,000

Enligt Kungl. Majits nu föreliggande förslag skulle vidtagas ändring endast

beträffande anslagsposten till personligt lönetillägg till landssekreterare och

landskamrerare.

Motioner

angående

anslag till

svenska eldbegängelsef''öreningen.

Befattningshavare

vid

länsstyrelserna.

[93.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vad angår denna anslagspost, innebar 1925 års beslut i samband med löneregleringen

för befattningshavare vid länsstyrelserna, att ordinarie landssekreterare

eller ordinarie landskamrerare, som övergått till den nya lönestaten och

vilkens sammanlagda avlöning, tillfällig löneförbättring däri inbegripen, i medeltal

under åren 1920—1924 jämte under samma tid i medeltal uppburna

sportler överstigit vederbörande avlöning, däri inberäknad avlöningsförstärkning,

för budgetåret 1925/1926, skulle tilldelas personligt lönetillägg, motsvarande

berörda överskott, dock högst 5,400 kronor för år räknat, med iakttagande

att det sålunda bestämda personliga lönetillägget skulle avskrivas med en niondel

från och med den 1 juli 1926, med ytterligare en niondel å det ursprungliga

beloppet från och med den 1 juli 1927 o. s. v., så att hela beloppet vore avskrivet

med utgången av juni månad 1934.

Förutom genom nu nämnda successiva avskrivning skall enligt gällande

grunder det särskilda personliga lönetillägget minskas, i den mån tjänstemannens

avlöning till följd av uppflyttning till högre löneklass ökas utöver

den nyss angivna sammanlagda avlöningen omedelbart efter övergången till den

nya lönestaten.

Denna anslagspost, som med hänsyn till sin natur årligen undergått minskning

och med vilken man endast behöver räkna till och med budgetåret 1933/1934,

har för nästkommande budgetår synts kunna ytterligare nedsättas med en fjärdedel

av dess nuvarande belopp eller alltså med 11,500 kronor. På grund härav

har anslagsposten nu upptagits till 34,500 kronor.

Vid bifall till vad sålunda förordats skulle staten för befattningshavare vid

länsstyrelserna från och med den 1 juli 1931 erhålla följande utseende:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............. 2,660,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .......................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag

.............................................. 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag

.............................................. 34,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 1,161,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m................... 15,000

Sakkunniga inventeringsbiträden åt landsfogdarna m. fl., förslagsanslag

..................................... 10.000

Summa kronor 4,054,500

I fråga örn övergångsstaten för befattningshavare vid länsstyrelserna, såsom

ovan nämnts slutande å ett belopp av 7,600 kronor, har ändring nu icke påkallats.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle således anslaget till befattningshavare

vid länsstyrelserna för nästkommande budgetår bestämmas till (4,054,500 +

7,600) 4,062,100 kronor och alltså sänkas med 11,500 kronor i förhållande till

nuvarande beloppet, 4,073,600 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 72, inom första

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

97

kammaren av herr Johan Nilsson i Malmö och den andra, nr 128, inom andra

kammaren av herr Janne Nilsson i Hörby m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att länsnotarietjänsten av andra klass vid länsstyrelsen i Stockholms

län och de två länsnotarietjänsterna av andra klass vid länsstyrelsen i

Malmöhus län skola förändras till länsnotarietjänster av första klass i lönegraden

B 24 från och med den 1 juli 1931, ävensom att höja ordinarie förslagsanslaget

till befattningshavare vid länsstyrelserna med härav föranlett belopp.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Yad till en början angår nyssnämnda motioner, tillåter sig utskottet erinra

därom, att med anledning av en av länsstyrelsen i Stockholms län i ämnet gjord

framställning i statsverkspropositionen till 1930 års riksdag föreslogs, att en

befattning såsom länsnotarie av l:a klass skulle från och med den 1 juli 1930

inrättas vid sagda länsstyrelse. I ett över framställningen avgivet utlåtande

hemställde statskontoret, att densamma icke för det dåvarande måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd, därvid såsom skäl åberopades, att statskontoret

funne tidpunkten lämpad för igångsättande av en besparingsundersökning för

länsstyrelsernas vidkommande, samt att, intill dess en sådan utredning blivit

verkställd, statskontoret ansåge sig nödsakat att motsätta sig inrättandet av

nya ordinarie befattningar. Denna statskontorets mening biträddes av riksdagen,

som således, under framhållande av sin uppfattning att en besparingsundersökning

för länsstyrelsernas vidkommande snarast borde igångsättas, i sin

skrivelse i ämnet (nr 5 A, punkt 80) förklarade sig icke kunna bifalla förslaget

örn nyinrättande av en länsnotarietjänst av l:a klass i Stockholms län. I samband

härmed uttalade riksdagen dessutom, att tillräckliga skäl icke syntes föreligga

för ett frångående av den förut av riksdagen hävdade åsikten, att frågan

örn inrättandet av nya ordinarie befattningar borde på en gång upptagas till

prövning beträffande samtliga länsstyrelser.

I särskilda till Kungl. Maj:t ställda skrivelser den 20 september respektive

den 4 oktober 1930 hava länsstyrelserna i Malmöhus och Stockholms län bland

annat gjort framställningar i enlighet med vad i förevarande motioner hemställts.

Vid anmälan av dessa framställningar har emellertid departementschefen

uttalat, att desamma icke torde böra i statsverkspropositionen upptagas till

prövning. Departementschefen har därvid erinrat, att, vad anginge den av riksdagen

förordade besparingsundersökningen för länsstyrelsernas vidkommande,

statens organisationsnämnd — tillsatt jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 november

1930 — erhållit i uppdrag att beträffande statsförvaltningen i dess helhet

med visst förbehåll för försvarsväsendet inkomma med de organisationsförslag

och övriga framställningar, vilka kunna lända till minskningar i statens

utgifter för olika ändamål eller eljest finnas påkallade. Nämndens uppdrag

omspände alltså även länsstyrelserna, och, enligt vad departementschefen inhämtat,

bomme, i anledning bland annat av berörda riksdagsskrivelse, frågan

om länsstyrelsernas organisation att, så snart sig göra läte, bliva föremål för

behandling inom nämnden.

Bihang till riksdagens protokoll 1!)31. ti sami. 5 haft. (Nr 5.) asi si 7

Utskottets

yttrande.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Reseersättningar

till

landshövdingarna

och

befattningshavare

vid

länsstyrelserna.

[94.]

Utskottets

yttrande.

Departementschefen har vidare till stöd för sin gentemot länsstyrelsernas berörda

framställningar intagna ståndpunkt åberopat enahanda skäl, åt vilka, enligt

vad ovan anförts, statskontoret och riksdagen på sin tid givit uttryck.

Av förut angivna skäl anser sig icke heller utskottet nu kunna förorda bifall

till förevarande motioner. Därvid vill utskottet på given anledning hava uttalat,

att enligt utskottets mening ingen anledning föreligger, att i förevarande

hänseende göra skillnad mellan, å ena sidan, sådana fall, då inrättandet av nya

ordinarie tjänster medför en ökning av antalet dylika befattningar, och, å andra

sidan, de fall, då såsom i motionerna avses, nyinrättandet endast innebär en

uppfattning i lönegrad av redan befintliga tjänster. Jämväl med statsmakternas

prövning av frågor örn dylika förändringar i löneställning av ordinarie befattningar

vid länsstyrelserna synes således utskottet tills vidare böra anstå.

Vad angår frågan örn beräkningen av den i ordinarie avlöningsstaten för

befattningshavare vid länsstyrelserna ingående posten till personligt lönetilllägg

till landssekreterare och landskamrerare, finner sig utskottet böra biträda

Kungl. Maj:ts förslag därutinnan.

Då utskottet icke heller haft något att erinra mot vad Kungl. Majit i övrigt

föreslagit under förevarande punkt, får utskottet, under åberopande av vad sålunda

anförts, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förevarande

förslag och med avslag å herr Nilssons i Malmö och herr Nilssons

i Hörby m. fl. ovanberörda motioner (I: 72 och II: 128),

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1931 förordade förslaget till

ordinarie avlöningsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna,

att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932; samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare

vid länsstyrelserna, nu 4,073,600 kronor, med 11,500 kronor till

4.062,100 kronor.

94:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 94) att under avdelningen

Överståthållarämbetet och landsstaten med rubriken reseersättningar

till landshövdingarna och befattningshavare vid länsstyrelserna uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 388 i statsrådsprotokollet.

Kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar åt landshövdingarna och

befattningshavare vid länsstyrelserna hava hittills bestritts från femte huvudtitelns

ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

Då uppförandet av ett särskilt anslag för omförmälda ändamål synts utskottet

välbetänkt, får utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot anslagsbeloppets

storlek, alltså hemställa,

att riksdagen må under avdelningen Överståthållarämbetet

och landsstaten med rubriken reseersättningar till landshövdingarna

och befattningshavare vid länsstyrelserna uppföra ett ordinarie

förslagsanslag av 100,000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

99

95:o) Enligt Kungl. Majis förslag till riksstat har det ordinarie förslagsanslaget

till fögderiförvaltningarna för budgetåret 1931/1932 upptagits nied

oförändrat belopp, 2,350,000 kronor.

^Beträffande vad i detta ärende förekommit tillåter sig utskottet hänvisa

till sid. 389—393 i statsrådsprotokollet.

Yid anmälan av förevarande anslagsbehov för nästkommande budgetår

har departementschefen till behandling upptagit frågan örn beviljande av

lönetillägg åt vissa tillförordnade landsfiskaler.

Härom må anföras följande.

Av ifrågavarande anslag bestridas avlöningar till landsfogdar, landsfiskaler

och häradsskrivare.} fAnslaget, som från och med budgetåret 1929/1930 har

förslagsanslags karaktär, upptogs för nämnda budgetår till ett belopp av

2,375,000 kronor men nedsattes för löpande budgetperiod till 2,350,000

kronor.

Som bekant hava de grupper av befattningshavare, vilka avlönas från

förevarande anslag, ännu icke erhållit lönereglering och alltså icke blivit

införda i det numera inom största delen av statsförvaltningen tillämpade

lönesystemet, detta oaktat förslag örn sådan lönereglering för vissa av nämnda

grupper vid olika tillfällen framlagts. För närvarande är frågan örn lönereglering

för landsfogdar och landsfiskaler under behandling inom 1928 års

lönekommitté, som, enligt uppgift, kan beräknas komma att under loppet

av mars månad innevarande år avgiva betänkande med förslag i ämnet.

Sedan 1924 års landsstatslöuesakkunniga den 20 november 1924 avgivit

förslag till lönereglering för landsfogdar och landsfiskaler m. m., föreskrevs,

att landsfiskalstjänsterna i avbidan på blivande lönereglering och i samband

därmed stående organisationsförändringar skulle tills vidare tillsättas

allenast på förordnande. Genom brev den 5 december 1924 föreskrev Kungl.

Maj:t vidare, att vikarie å dylik vakant tjänst skulle åtnjuta samtliga med

den lediga tjänsten förenade löneförmåner med undantag av ett belopp,

som motsvarade vad ordinarie innehavare av befattningen skulle hava att

erlägga såsom avgift för egen pensionering. Genom brev den 20 augusti

1926 har förordnats, att motsvarande regler skola, räknat från och med den

1 juli 1925, tillämpas beträffande den, som förordnats eller förordnas att

uppehålla landsfiskalstjänst, då ordinarie innehavaren är förordnad att tills

vidare bestrida ledig landsfiskalstjänst.

I skrivelse den 11 december 1930 har nu styrelsen för föreningen Sveriges

landsfiskaler anfört bland annat.

På grund av nämnda bestämmelser och då frågan örn lönereglering för

landsfiskalerna ännu icke blivit avgjord, hade under tiden efter år 1924 ett

avsevärt antal landsfiskalstjänster blivit vakanssatta och innehavarna av

dessa på förordnande tills vidare tillsatta tjänster fått åtnjuta löneförmåner,

som understege vad som tillkomme ordinarie landsfiskal.

Fögderi
förvalt
ningarna
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

En ordinarie landsfiskal vöre berättigad till två ålderstillägg ä 400 kronor,

det ena efter fem, det andra efter tio års tjänstetid. Rätt till sådant tillägg

ägde emellertid icke en på förordnande tills vidare tillsatt landsfiskal.

Efter att hava erinrat örn ett av presidenten K. Schlyter såsom inom

socialdepartementet tillkallad sakkunnig hösten 1930 avgivet betänkande

(Statens off. utredn. 1930: 31) med förberedande utredning angående omorganisation

av landsfiskalsbefattningarna — vilket förslag ginge ut på att landsfiskalerna

skulle uppdelas i två grupper, häradsfiskaler och häradsfogdar, av

vilka de förra skulle omhänderhava landsfiskalernas till polis- och åklagareväsendet

hörande uppgifter och de senare utsökningsväsendet och vissa

administrativa göromål, bland annat mantalsskrivningarna — och särskilt

påpekat, att den sakkunnige hemställt, att förslaget måtte upptagas till

behandling i samband med den förestående löneregleringen för landsfiskalerna,

har landsfiskalsföreningens styrelse framhållit, att med hänsyn härtill

den länge i utsikt ställda löneregleringen kunde komma att ytterligare vila

i avvaktan på vidlyftiga utredningar.

Styrelsens skrivelse utmynnar i en hemställan, att åtgärd måtte vidtagas

i syfte att de allenast på förordnande tills vidare tillsatta landsfiskalerna

måtte beredas ett personligt lönetillägg av fyrahundra kronor att jämte

dyrtidstillägg därå, i enlighet med vad för fögderiförvaltningarna vore

stadgat, utgå efter fem års tjänstgöring och av ytterligare fyrahundra kronor

jämte dyrtidstillägg efter tio års tjänstetid, samt att detta lönetillägg måtte

få uppbäras av befattningshavare från den tid, han, i händelse han varit

ordinarie landsfiskal, kunde hava varit berättigad till det första ålderstilllägget.

Departementschefen har för sin del i ärendet anfört följande:

»Den framställning, varom här är fråga, synes mig värd allt beaktande.

Yisserligen kunna givetvis, såsom statskontoret anfört, ur principiell synpunkt

betänkligheter resas mot en sådan åtgärd som den ifrågavarande.

Emellertid måste ihågkommas, att frågan om landsfiskalskårens överförande

till det nya avlöningssystemet gång på gång undanskjutits, och ehuru, enligt

vad jag nyss anfört, nytt förslag till definitiv lönereglering kan väntas under

de närmaste månaderna, är det därför ingalunda säkert, att ej sådana förhållanden

kunna inträffa — något som också landsfiskalsföreningen antytt —

att löneregleringsfrågan det oaktat icke kan omedelbart upptagas till prövning.

I det anförande, varmed chefen för finansdepartementet motiverade framställningen

örn tillsättande av den s. k. statens organisationsnämnd, vilken

har i uppdrag att efter verkställda utredningar inkomma med de organisationsförslag

och övriga framställningar, vilka kunna lända till minskningar i

statens utgifter för olika ändamål eller eljest finnas påkallade, erinrade departementschefen,

bland annat, örn den omfattande vakanssättning, som med

hänsyn till det länge pågående besparingsarbetet uppkommit och vars nytta

knappast uppvägt den irritation och de olägenheter i övrigt, som därav vållats.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Departementschefen ansåg också, att det borde tagas under omedelbart

övervägande, huruvida ej denna vakanssättning borde upphöra i alla de

fall, då ej särskilda skäl talade för dess bibehållande. Den övergång från

det nuvarande vakanssättningssystemet, som sålunda i allmänhet torde vara

avsedd, lärer icke kunna utsträckas att omfatta landsfiskalskåren, detta med

hänsyn till de olika organisationsförslag, som föreligga och som angå dels

indragning av ett antal distrikt, dels ock fördelning av landsfiskalernas nuvarande

arbetsuppgifter på olika kategorier av befattningshavare. Med hänsyn

härtill synes det icke mer än billigt, att dessa befattningshavare, som

på grund av angivna förhållanden icke kunnat och icke heller nu kunna komma

i åtnjutande av de fördelar, som innehav av ordinarie befattning medför,

erhålla någon gottgörelse därför i den form, som här förordats. Det är icke

rimligt, att vakanssättning, när den som här kommer att för en hel kår utsträckas

över ett avsevärt antal år, medför förlust av eljest efter vissa

tjänstår utgående aviöningsförhöj ning. Jämväl ur statsnyttans synpunkt

måste det anses otillfredsställande, att en stor och alltjämt växande del av

landsfiskalskåren icke ens kommer i åtnjutande av de — erkänt alltför låga —

avlöningsförmåner, som äro förenade med längre tids innehav av ordinarie

landsfiskalstjänst.

På sålunda anförda skäl har jag för avsikt att, därest riksdagen icke däremot

framställer erinran, tillstyrka, att i enlighet med landsfiskalsföreningens

hemställan bestämmelser utfärdas av innebörd att de på förordnande tills vidare

med rätt till full lön — med avdrag blott för vad som motsvarar pensionsavgift

— tillsatta innehavarna av vakanta landsfiskalstjänster samt med dem

likställda t. f. landsfiskaler beviljas ett personligt lönetillägg av 400 kronor

årligen jämte dyrtidstillägg därå i enlighet med de för fögderiförvaltningarna

gällande bestämmelserna, att utgå efter fem års tjänstgöring, ävensom ett lönetillägg

av ytterligare 400 kronor årligen jämte dyrtidstillägg efter tio års tjänstetid.

Däremot kan jag av principiella skäl icke tillstyrka vad föreningen

hemställt därom, att dessa lönetillägg måtte få utgå retroaktivt för dem,

som redan hava mer än fem års tjänstetid. Förmanen synes i analogi

med vad som gäller för ordinarie landsfiskaler — böra tillkomma dem, som

den 1 januari 1931 hade minst fem, respektive minst tio års tjänstetid, från

och med den 1 juli 1931 och för andra befattningshavare utgå från ingången

av året efter det, under vilket de uppnått dylik tjänstetid. För åtnjutande

av ifrågavarande lönetillägg torde i övrigt i tillämpliga delar böra lända till

efterrättelse de närmare villkor och bestämmelser, som gälla beträffande

ordinarie landsfiskals rätt till ålderstillägg.

Enligt vad jag inhämtat, uppgår antalet tillförordnade landsfiskaler, som

enligt dessa bestämmelser nu skulle bliva berättigade till lönetillägg, till omkring

femtio. Sammanlagda årskostnaden skulle alltså för närvarande bliva

omkring 20,000 kronor, med vilket belopp alltså belastningen å anslaget till

ålderstillägg komme att ökas. Med hänsyn till belastningssiffrorna för nämnda

anslag torde detsamma dock icke behöva höjas i anledning av det nu föiordade

förslaget.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Det må tilläggas, att väsentligen enahanda skäl som här anförts kunna

åberopas till stöd för beredande av motsvarande förmån för landsfogdarna.

Enär emellertid den allmänna vakanssättningen av landsfogdetjänsterna påbjudits

först genom beslut den 15 mars 1929, torde frågan för landsfogdarnas

del tills vidare sakna aktualitet.

Med hänsyn till vad nyss anfördes angående föreliggande förslag till provisorisk

löneförbättring torde detsamma icke böra föranleda ökning av förevarande

anslag under nästa budgetår. Icke heller i övrigt lärer anledning

föreligga att för sagda budgetår beräkna nämnda anslag på annat sätt än

för det löpande budgetåret.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena, nr 71, inom första kammaren av friherre 1. Lagerfat

m- A- och den andra, nr 110, inom andra kammaren av herr G. A. Björkman

m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att det till landsfiskalerna

utgående förvaltningsbidraget skall från och med budgetåret 1931/1932

höjas med 600 kronor till 1,100 kronor, samt i anledning härav bevilja erforderligt

anslag.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen nr 71 i första kammaren.

Yad angår den väckta frågan örn personligt lönetillägg åt vissa tillförordnade

landsfiskaler, har utskottet på de av departementschefen anförda

skälen ansett sig böra tillstyrka, att sådant tillägg beviljas i enlighet med

vad departementschefen därom närmare anfört. Då fråga endast är örn att

bereda vissa tillförordnade befattningshavare ett sådant tillägg till lönen,

vilket i form av ålderstillägg skulle tillkommit vederbörande, därest han

varit ordinarie innehavare av befattningen, torde åtgärden icke vara ägnad

att försvåra genomförandet av en blivande lönereglering.

Det i motionerna framställda yrkandet åter örn förhöjt förvaltningsbidrag

till landsfiskalerna har utskottet ansett sig icke kunna biträda. Ett bifall

till nämnda yrkande skulle nämligen medföra en förändring i de med ordinarie

landsfiskalstjänst förenade löneförmånerna, vilket måste anses olämpligt

med hänsyn till att omorganisation av landsfiskalstjänsterna och definitiv

lönereglering för de befattningshavare, varom här är fråga, är att förvänta.

Utskottet vill emellertid hava uttalat önskvärdheten av att sistnämnda

två frågor snarast måtte föreläggas riksdagen för avgörande.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å friherre Lagerfels m. fl.

och herr Björkmans m. fl. ovanberörda motioner (1:71 och

II: 110), i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga det ordinarie

förslagsanslaget till fögderiförvaltningarna med oförändrat

belopp, 2,350,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. l"d

96:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 95) att lioja det ordi- ^^nmar

narie förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, fögderinu

270,000 kronor, med 20,000 kronor till 290,000 kronor. n^m-L.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 393 och 394 i statsrådsprotokollet. -j

Vid uppskattningen av förevarande anslagsbehov från och med budgetåret

1931/1932 Ilar till utgångspunkt tagits anslagsbelastningen under sistförfluten

budgetår, vilken utgjorde 197,677 kronor mot ungefär 187,000 kronor under

nästföregående budgetperiod. Till belastningssumman bär lagts kostnaden

i anledning av för landsfiskalerna från och med den 1 juli 1930 införd rätt

till semester, vilken kostnad liksom för löpande budgetår beräknats till

120,000 kronor. Å andra sidan har visst avdrag ansetts kunna göras på grund

av att dels vissa genom cirkulär den 31 januari 1930 meddelade bestämmelser

angående skyldighet för tjänstemän vid fögderiförvaltningarna att vid

ledighet av annan anledning än sjukdom eller semester avstå vissa avlöningsförmåner

beräknats medföra minskning i ledighetstidernas antal och längd

och i följd därav nedgång i belastningen å anslaget vilka bestämmelser

dock redan delvis kunnat inverka på utgifterna under sistförflutna budgetår

dels ock landsfiskalernas semesterrätt synts böra medföra minskning i behovet

av ledighet av annan anledning än semester. Avdraget har approximativt

ansetts kunna uppskattas till sammanlagt 25,000 kronor. Anslaget

har i enlighet härmed nu beräknats till (197,677 + 120,000 25,000) 292,677

kronor eller i avrundat tal 290,000 kronor.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Majits förevarande förslag och

får alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar

vid fögderiförvaltningarna, nu 270,000 kronor,

med 20,000 kronor till 290,000 kronor.

97:o) I enlighet med Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt 96)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 395) i ämnet inne- j göteborgs

håller, får utskottet hemställa, och l?°hu3

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår [96.]

ägt rum, till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus

län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 200

kronor.

• 98:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 97) att till ersättning ErsättningJt

åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av app''Z. "

130,000 kronor. [97.]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 395—399 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1891 har riksdagen anvisat extra anslag till ersättning åt juridiskt

biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar och lappför
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

män m. m. Förevarande anslag, som under senare år haft rubriken ersättning

åt lappfogdar m. m., har reservationsanslags karaktär. Anslagsbeloppet utgjorde

från och med år 1921 till och med budgetåret 1926/1927 — inräknat

ett å tilläggsstat för år 1921 beviljat förstärkningsanslag — 43,550 kronor för

år. I samband med beslut vid 1927 års riksdag om medgivande av visst provisoriskt

avlönmgstillägg åt lappfogdarna samt om beräknande av medel för

ökning av expensersättningen till nämnda tjänstemän höjdes anslaget för perioden

1927/1928 till 46,350 kronor (se 1927 års statsverksproposition, femte

huvudtiteln, punkt 86, samt riksdagens skrivelse nr 5 A, punkt 77).

Anslaget, som för budgetåret 1928/1929 upptogs till 48,500 kronor, höjdes

för budgetperioden 1929/1930 till 50,600 kronor, med vilket belopp anslaget

är uppfört jämväl för löpande budgetår. Anslagsbehovet har senast beräknats

på följande sätt.

Arvoden till fyra lappfogdar (4 X 5,500) ........................

Provisoriskt avlöningstillägg till lappfogden i Norrbottens södra lappfogdedistrikt

..............................

Arvode till ett biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens

län .........................

Ersättning till extra biträde hos lappfogden i Västerbottens län......

Gottgörelse till de fyra lappfogdarna för inköp av skrivmaterialier,

blanketter och dylikt (4 X 300) ........................

Juridiskt biträde till de svenska lapparna i Norge..................

Ersättning och gratifikation at ordningsmän inom lappbyarna och åt

lappförmän............................

Summa kronor 48,900

Anslagets belopp överstiger alltså berörda summa med 1,700 kronor. An.

ledningen härtill är den, att det — särskilt med hänsyn till svårigheten att

exakt uppskatta sistnämnda post — befunnits lämpligt att beräkna anslaget

med viss marginal.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär bland annat, att posterna till

arvode till ett biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens län

och till ersättning och gratifikationer åt ordningsmän inom lappbyarna och åt

lappförmän skulle höjas med 600 respektive 500 kronor.

Arvodet till ett biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens

lein bestämdes genom brev den 14 juni 1928 för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929

till 3,000 kronor för år. I skrivelse den 31 oktober 1928 hemställde länsstyrelsen

i Norrbottens län, att arvodet måtte få från och med år 1929 utgå med

4,200 kronor för år.

Kronor.

22,000

500

3,600

800

1,200

6,300

14,500

Till stöd härför anfördes huvudsakligen, att befattningshavaren i fråga vore

omistlig för lappväsendet i Norrbottens län. Hans tjänstgöring bestode i resor

tor särskilda uppdrag och för tillsyn å renskötseln samt dessemellan uti arbete

a iappiogdarnas expedition, varest handläggningen av vissa närmare angivna

arendesgrupper upptoge lappfogdarna i en för deras övriga göromål hinderlig

grad. 1 sakens natur läge, att vid resorna bland lapparna biträdet måste lämnas

ett visst matt av bestämmande efter sig företeende förhållanden. Då biträdet

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

105

sålunda i många fall faktiskt finge handla med lappfogdes makt och myndighet,

måste stora krav ställas på hans insikter och omdöme. Befattningshavaren

måste vara kunnig i lapparnas förhållanden och rennäringens olika sidor samt

i lapparnas språk. Han måste äga förtrogenhet med betesförhållanden å olika

trakter under olika årstider, kännedom örn de bofasta och deras förhållanden

inom lappmarkerna, förmåga att kunna förhandla med folk liksom även att

kunna taga sig fram i ödemarkerna. Befattningshavaren behövde alltså över

huvud taget så nära som möjligt uppfylla samma kvalifikationer, som man

måste uppställa i fråga örn innehavaren av en lappfogdetjänst. Med hänsyn till

sålunda angivna förhållanden kunde länsstyrelsen icke finna annat än att

— på sätt uti en av innehavaren av befattningen till länsstyrelsen ingiven skrivelse

framhållits — avlöningen för biträdet åt lappfogdarna i länet vore otillfredsställande.

Sedan statskontoret i utlåtande den 10 november 1928 förklarat sig icke

vilja motsätta sig länsstyrelsens framställning i förevarande del, förordnade

Kungl. Majit genom brev den 15 november 1928 — med ändring av de genom

brevet den 14 juni 1928 därutinnan meddelade bestämmelserna — att ifrågavarande

biträde skulle från och med den 1 januari 1929 tills vidare till och

med den 30 juni samma år åtnjuta ett arvode av 3,600 kronor för år. Jämväl

för tiden 1 juli 1929—30 juni 1931 har arvodet till omförmälda biträde bestämts

till 3,600 kronor för år, ehuru dock länsstyrelsen i skrivelse den 30 juni

1930 hemställt, att detsamma för löpande budgetår måtte höjas till 4,800 kronor.

Departementschefen har nu i förevarande hänseende framhållit, att med

hänsyn till vad länsstyrelsen i Norrbottens län anfört i sin skrivelse den 31 oktober

1928 det syntes departementschefen tydligt, att det nuvarande arvodet vore

alltför lågt. Det arbete, som utfördes av ifrågavarande biträde, vore säkerligen

både maktpåliggande och fysiskt påfrestande. I många hänseenden fullgjorde

biträdet samma funktioner som lappfogde, och vid sjukdomsfall plägade han inträda

såsom vikarie för lappfogde inom länet. Med anledning härav ansåge departementschefen,

att biträdets arvode borde höjas till 4,200 kronor per år,

d. v. s. till det belopp, som länsstyrelsen föreslagit för tiden från 1929 års ingång.

Vad härefter angår kostnaderna för ersättning och gratifikationer åt ordningsmän

inom lappbyarna och åt lappförmän må framhållas, att det härför

under senare år beräknade beloppet av 14,500 kronor under de senaste åren

icke räckt till för därmed avsedda ändamål. Det av Kungl. Majit sist anvisade

beloppet uppgår till sammanlagt 15,200 kronor. Dessa kostnader hava därför

nu synts böra uppskattas till omkring 15,000 kronor.

Vidare avser det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget, att kostnaderna för

rese- och traktamentsersättningar till lappfogdar och lapptillsyningsmän, vilka

kostnader hittills bestritts från femte huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar,

skulle från och med nästa budgetår utbrytas från sistnämnda

anslag och överföras till anslaget till ersättning åt lappfogdar m. m. Kostnaderna

för rese- och traktamentsersättningar till lappfogdar och lapptillsyningsmän

hava därvid med ledning av senaste uppgifter i ämnet ansetts kunna beräknas

till förslagsvis 80,000 kronor årligen.

I överensstämmelse med det anförda skulle utgifterna från ifrågavarande

anslag för nästa budgetår beräknas på sätt framgår av följande uppställning.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Polisväsendet

i riket.

[98.]

Kronor.

Arvoden till fyra lappfogdar (4 X 5,500) ........................ 22,000

Provisoriskt avlöningstillägg till lappfogden i Norrbottens södra lappfogdedistrikt

.............................................. 500

Arvode till ett biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens

län ................................................ 4,200

Ersättning till extra biträde hos lappfogden i Västerbottens län .... 800

Gottgörelse till de fyra lappfogdarna för inköp av skrivmaterialier,

blanketter och dylikt (4 X 300).............................. 1,200

Juridiskt biträde till de svenska lapparna i Norge................ 6,300

Ersättning och gratifikation åt ordningsmän inom lappbyarna och

åt lappförmän ............................................ 15,000

Rese- och traktamentsersättningar till lappfogdar och lapptillsynings
män

...................................... 80,000

Summa kronor 130,000

Då utgifterna för rese- och traktamentsersättningar till lappfogdar och lapptillsjmingsmän

allenast kunnat approximativt uppskattas, har anslaget, vid

bifall till förslaget örn överförande till detsamma av nämnda utgifter, ansetts

böra erhålla karaktär av förslagsanslag. Under denna förutsättning har viss

marginal å anslaget icke behövt beräknas. Anslaget har därför för nästa budgetår

upptagits till 130,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra biträda förslaget om överförande till ifrågavarande

anslag av kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar till lappfogdar

och lapptillsyningsmän. Till följd härav torde anslaget, såsom ock föreslagits,

böra erhålla förslagsanslags karaktär.

Mot beräkningen av anslagets storlek har utskottet icke funnit skäl till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.

Polisväsendet.

99:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att till polisväsendet

i riket för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,290,000

kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 400—414 i

statsrådsprotokollet.

De med 1925 års omorganisation av polisväsendet sammanhängande anslagsfrågorna

behandlades av Kungl. Majit i den till nämnda års riksdag

avlåtna propositionen nr 59 och av riksdagen i skrivelse nr 266, därvid

riksdagen åberopade innehållet i andra särskilda utskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 4. På sätt närmare framgår av dessa handlingar,

ansågs för budgetåret 1925/1926 böra upptagas ett anslag till »polisväsendet

i riket» med ett belopp av 1,480,000 kronor för användning i huvudsaklig

överensstämmelse med i nyssnämnda utskottsutlåtande angivna eller

förordade grunder.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

107

Motsvarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1926/1927 upptaget

med 1,750,000 kronor och för budgetåret 1927/1928 med 1,640,000 kronor. Anslaget

har sedermera varje gång höjts, för budgetåret 1928/1929 till 1,800,000

kronor, för budgetperioden 1929/1930 till 1,960,000 kronor och för löpande

budgetår till 2,190,000 kronor.

De kalkyler, som lades till grund för beräkning av anslaget till förevarande

ändamål för budgetåret 1930/1931, återfinnas i 1930 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkt 95). Med hänvisning i övrigt till den under sagda

punkt framlagda utredningen i ämnet må här endast återgivas följande

tablå över de utgifter till olika ändamål, som enligt utredningen borde för

budgetåret 1930/1931 bestridas från anslaget till polisväsendet i riket.

Den lokala polisorganisationen å landsbygden..................... kronor 420,000

Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär
dingsmän

å landsbygden..................................................... » 42,000

Landstingens polisväsen............................................................ » 46,250

Reservpolisorganisationen........................................................ » 264,300

Kriminalpolisorganisationen..................................................... » 240,000

Polisskola.................................................................................... » 60,000

Tidningen »Polisunderrättelser» ............................................ » 65,000

Centralbyrån för fingeravtryck............................................... » 24.000

Gränskontroll............................................................................ » 30,000

Till användning enligt förut gällande grunder.................. »_995,000

Summa kronor 2,186,550

Anslaget avrundades uppåt till 2,190,000 kronor.

Vid behandlingen av frågan om anslag till polisväsendet i riket för nästkommande

budgetår har någon ändring icke ifrågasatts beträffande posterna

retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjärdingsmän å landsbygden,

landstingens polisväsen, kriminalpolisorganisationen, centralbyrån för fingeravtryck,

gränskontroll samt till användning enligt förut gällande grunder.

Yad angår posten den lokala polisorganisationen å landsbygden, har densamma,

på grund av att statsbidraget jämlikt den av riksdagen godtagna

planen för genomförande av 1925 års polislagstiftning skulle ökas med

70,000 kronor för ett vart av vissa övergångsår, föreslagits höjd från 420,000

kronor till 490,000 kronor.

Jämväl beträffande posten till reservpolisorganisationen är en höjning ifrågasatt.

Denna är förorsakad av att envar av städerna Stockholm och Göteborg

på grund av stegring i folkmängden äro skyldiga tillhandahålla ytterligare

1 reservpolisman. I bägge fallen har ökningen av det årliga statliga

bidraget synts kunna uppskattas till i runt tal 1,200 kronor. Någon annan

anledning till ändring av förevarande anslagspost än nyss angivna förhållanden

har icke ansetts föreligga. Posten har följaktligen för nästa budgetår beräknas

till (264,300 + 2,400) 266,700 kronor.

Även posten till polisskola har föreslagits höjd, nämligen med 15,000

kronor. Anledningarna härtill äro, dels att i posten ansetts böra inräknas

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ett belopp av 10,000 kronor för beredande av pension åt föreståndaren för

polisskolan i Stockholm fjärde polisintendenten V. Ekström, vilken våren

1931 torde komma att avgå från sin tjänst, dels ock ökade kostnader med

5,000 kronor för beredande av lokaler åt skolan.

Nämnda pensionsbelopp bär inklusive till Stockholms stads befattningshavare

utgående pensionstillägg av Överståthållarämbetet uppskattats till

9,440 kronor.

I frågan har statskontoret den 29 september 1930 anfört i huvudsak följande.

Enligt den vid 1925 års riksdag genomförda polisreformen skulle i de

polisdistrikt, Kungl. Majit bestämde, polismän för hela rikets behov finnas

anställda. Kostnaden för sådan personal bestredes i första hand av vederbörande

polisdistrikt men skulle gottgöras polisdistriktet av statsverket.

Vidare skulle vissa polisdistrikt efter Kungl. Majits förordnande draga försorg

örn särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet. Polisdistriktets

kostnad därför gottgjordes likaledes helt av statsmedel. Med nu omnämnda

bestämmelser syntes avses bland annat personal och anordningar för polisskolan

i Stockholm.

I enlighet därmed hänvisade 6 § av Kungl. Majits reglemente den 18 juni

1925 (nr 227) för polisskolan i Stockholm i fråga örn gottgörelse bland annat

till lärarpersonalen till vad som vore stadgat i 8, 14, 15 och 20 §§ i lagen

örn polisväsendet i riket den 6 juni 1925 (nr 170).

Kostnaderna för de pensionsförmåner, som kunde komma att i vederbörlig

ordning beviljas chefen för polisskolan i denna hans egenskap, skulle enligt

berörda bestämmelser gottgöras Stockholms stad av statsmedel, vadan intet

syntes vara att erinra mot att ifrågavarande anslagspost, från vilken sagda

kostnader skulle utgå, beräknades med hänsyn därtill.

Vidkommande storleken av det utav Överståthållarämbetet för detta

ändamål beräknade beloppet ankomme det jämlikt polislagens bestämmelser

på Stockholms stad att fatta beslut angående avlönings- och pensionsförmåner

åt polisskolans personal, vilka beslut dock skulle underställas

överståthållarämbetets prövning. Statskontoret skulle emellertid vilja sätta

i fråga, huruvida icke i nu förevarande fall det av Överståthållarämbetet

angivna pensionsbeloppet beräknats för högt. I betraktande av den korta

tid, allenast något över 5 år, varunder fjärde polisintendenten V. Ekström

innehaft befattningeD som chef för polisskolan, syntes honom tillkommande

pensionsförmåner i denna hans egenskap knappast komma att uppgå till

så stort belopp som det av Överståthållarämbetet angivna. I frågans dåvarande

läge vore dock statskontoret icke i tillfälle att därom närmare uttala

sig.

Vid anmälan av frågan örn höjning av sistberörda post har departementschefen

anfört, bland annat, att det, med hänsyn till att intet definitivt

beslut från staden förelåge örn beloppet av den ifrågavarande pensionen, syntes

departementschefen icke vara något att erinra mot det av Överståthållarämbetet

framställda förslaget att under utgifterna för polisskolan provisoriskt

beräkna ett belopp av 10,000 kronor för nämnda pension. Därmed hade

dock givetvis icke i någon mån ståndpunkt tagits till frågan örn den blivande

pensionens storlek, så mycket mindre som det ifrågasatta pensionsbeloppet

vid ett preliminärt bedömande förefölle väl högt.

Vidkommande härefter kostnaderna för polisskolans lokaler må erinras,

att desamma för närvarande äro — mot ersättning av statsmedel — inrymda

i polishuset i Stockholm, men att, enligt vad Överståthållarämbetet anmält,

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

109

vissa av sålunda upplåtna lokaler måste från oell med den 1 april 1931

tagas i anspråk för beredande av ökat utrymme åt Stockholms stads polisverk.

Härigenom har uppkommit behov av nya lokaler för en del av

polisskolan. På grund härav har Kungl. Majit med anledning av en av Överståthållarämbetet

i skrivelse den 9 oktober 1930 gjord framställning genom

brev den 24 oktober 1930 förklarat hinder icke möta för Stockholms stads

polisdistrikt att med vederbörande fastighetsägare träffa avtal örn förhyrande

för tiden 1 april 1931—1 oktober 1936 för polisskolans räkning av viss

lägenhet utom polishuset mot en årlig hyresersättning av 6,500 kronor, inberäknat

ersättning för värme och varmvatten, dock på villkor att nu utgående

hyra m. m. för polisskolans lokaler i polishuset från och med den 1 april

1931 minskades med ett årligt belopp av minst 1,650 kronor. Detta beslut

innebär i realiteten, att de årliga hyreskostnaderna för polisskolan från och

med den l april 1931 komma att ökas med i runt tal 5,000 kronor.

Yad beträffar posten till tidningen »Polisunderrättelser» har denna föreslagits

höjd med 19,000 kronor. Denna höjning är föranledd därav att enligt

uppgift nytt femårsregister, omfattande åren 1926—1930, måste upprättas

och från trycket utgivas under år 1931. Medel för motsvarande ändamål

hava regelbundet anvisats alltsedan 1885, och det sista femårsregistret, omfattande

åren 1921—1925, har utkommit år 1926. Höjningen beror alltså

på en tillfällig utgift.

I sammanhang med behandling av posten centralbyrån för fingeravtryck

har departementschefen anfört följande:

»Kungl. Majit har under senare år på därom av länsstyrelser i skilda län

gjorda framställningar vid olika tillfällen ställt smärre belopp till länsstyrelsernas

förfogande för bestridande av kostnaderna för anskaffande av materiel

för upptagande och framkallande av sådana fingeravtryck, vilka det jämlikt

bestämmelserna i 3 § av kungörelsen den 19 november 1920 (nr 733) örn

fingeravtryck å häktade m. m. ankommer på polismyndighet att verkställa.

Enär särskilt anslag för ändamålet icke stått till förfogande, har Kungl. Majit

föreskrivit, att dessa belopp skulle utanordnas från femte huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter. Det synes mig emellertid naturligast, att dylika

kostnader bestridas från anslaget till polisväsendet i riket. Därest riksdagen

icke har något däremot att erinra, torde därför Kungl. Majit framdeles

böra vid anvisande av medel för omförmälda ändamål anlita anslaget

till polisväsendet i riket. Med hänsyn till de relativt obetydliga utgifter,

varom det här rör sig, lärer någon hänsyn till desamma icke behöva tagas

vid uppskattningen av nu ifrågavarande anslagsbehov.

Vidare får jag erinra, att vissa landsfogdar och landsfiskaler, vilka med

åtnjutande av statsstipendium deltagit i den utbildningskurs i kriminalteknik

m. m., som under sommaren 1930 anordnades i Stockholm, i en till

Kungl. Majit ingiven skrift — under förmälan att det i mångå fall kunde

påvisas, hurusom polisundersökningar i svåra brottmål medfört otillfredsställande

resultat på grund av bristande tillgång på nödig utrustning —

hemställt, att frågan om anskaffande åt befattningshavarna vid landsbygdens

polisväsende av erforderlig utrustning för behörigt verkställande av utredning

i brottmål måtte snarast upptagas till prövning samt att viss i en framställningen

bifogad förteckning närmare angiven utrustning måtte på statsverkets

bekostnad ställas till förfogande i första hand för dels de landsfogdar,

vilka själva deltagit i kursen eller inom sitt tjänstgöringsområde hade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

kriminalpolis anställd, vilken deltagit i korsen, dels ock för de landsfiskaler,

vilka bevistat kursen. Med anledning härav får jag vitsorda, att

den kriminaltekniska utrustning, som för närvarande står landsfogdarna,

landsfiskalerna och kriminalpoliserna till buds, sannolikt å de flesta håll är

otillräcklig och i behov av komplettering. Det synes mig därför lämpligt, att

Kungl. Majit, som för närvarande icke disponerar särskilda medel för ändamålet.

erhåller möjlighet att, på därom av viss länsstyrelse gjord framställning,

efter prövning av det föreliggande behovet i varje särskilt fäll ställa till länsstyrelsens

förfogande något belopp för anskaffande av här avsedd utrustning.

Kostnaderna för detta ändamål synas mig — liksom nyssnämnda utgifter för

anskaffande av materiel för fingeravtryck — böra bestridas från anslaget

till polisväsendet i riket, något som utan särskilt beslut lärer kunna ske,

därest riksdagen icke framställer erinran däremot. I avbidan på närmare

erfarenhet rörande storleken av de utgifter, som för detta ändamål må erfordras,

synes åtminstone för nästa budgetår något särskilt belopp för nämnda

utgifter icke behöva beräknas.»

Departementschefen har härefter övergått till frågan örn medel för bestridande

av kostnader för viss utredning rörande polisväsendet. Härom

må anföras följande.

I anledning av framkomna anmärkningar rörande bristande effektivitet

hos kriminalpolisorganisationen utarbetades år 1929 inom socialdepartementet

en promemoria rörande åtgärder, som ifrågasatts eller kunde ifrågasättas

för uppnående av en förbättrad dylik organisation. Å sid. 409 och 410 i

statsrådsprotokollet förekommer en redogörelse för de yttranden, som över

nämnda promemoria infordrats från länsstyrelserna. Efter lämnande av

denna redogörelse, till vilken utskottet tillåter sig hänvisa, har departementschefen

uttalat, att vad i ärendet framkommit tydligt gåve vid handen, att

frågan örn åtgärder för effektivisering av kriminalpolisen måste upptagas till

nytt övervägande, därvid de framförda önskemålen borde noggrant prövas.

I annat sammanhang hade departementschefen uttalat sig för beredande av

medel till anskaffande i viss utsträckning av kriminaltekniskt materiel. Rinnan

avgörande rörande övriga förslag kunde träffas, måste emellertid vissa kompletterande

utredningar verkställas. För sådant ändamål och för att samtidigt i

en punkt, där så omedelbart ansåges möjligt, skrida till aktivt ingripande

hade redan viss åtgärd vidtagits. Genom beslut den 19 december 1930 hade

nämligen Kungl. Maj:t förordnat f. d. polismästaren Gustaf Rudolf Hårleman

att såsom sakkunnig inom socialdepartementet biträda med granskning av

polislagstiftningens tillämpning m. m.

Till det rörande sagda beslut förda statsrådsprotokollet har departementschefen,

efter att hava framhållit erforderligheten av nämnda kompletterande

utredningar, anfört följande.

För sådant ändamål men jämväl i viss mån vid sidan av den fortsatta

behandlingen av _ det nyssnämnda utredningsmaterialet torde redan nu

böra upptagas till prövning den väckta frågan örn anordnandet av en

central granskning rörande statsbidragen till polisväsendet. Endast genom

en dylik granskning torde man kunna erhålla en överblick över huruvida

användningen av dessa statsbidrag vore sådan, att den motsvarade statens

_ betydliga uppoffringar för ändamålet; i detta sammanhang borde

inskjutas, att det kunde förutses, att det med tillämpning av gällande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

lil

grunder bleve nödvändigt att för nästa budgetår ånyo kraftigt höja såväl

anslaget till polisväsendet i riket som det därmed sammanhängande

anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet.

Yad närmast anginge kriminalpolisorganisationen torde den redan

verkställda utredningen böra kompletteras med en undersökning rörande

dels den omfattning, i vilken de kriminalpoliser, vilkas avlöning bestredes

av statsverket, användes utanför stationeringsorten, dels vilka göromål de

sysselsattes med å denna ort och dels i vad mån deras kompetens motsvarade

vad man vid institutionens införande avsett. Undersökningen av

denna fråga syntes delvis få verkställas genom samtal med domare, som

haft att handlägga mål, i vilka utredning verkställts av dylika kriminalpoliser,

liksom även med dessas överordnade. Vad beträffade reservpolisorganisationen

syntes det likaledes böra undersökas, dels i vad mån reservpolispersonal kommit

till användning utanför den stad, där den vore anställd, och dels också i vad

mån dess kompetens vore tillräcklig för fullgörandet av avsedda uppgifter.

I fråga härefter örn den lokala polisorganisationen på landsbygden vore att

märka, att det vid genomförandet därav visat sig, att systemet med ordinarie,

helt sysselsatta polismän, till vilkas avlöning staten bidroge med halva beloppet,

kommit till användning i större utsträckning än som från början

varit avsett, medan å andra sidan antalet icke ordinarie polismän väsentligt

understege det beräknade. I detta hänseende syntes emellertid stora

olikheter föreligga mellan olika delar av landet. Det syntes vara anledning

undersöka, huru de båda systemen verkade, och om allestädes uppdelningen

skett på ändamålsenligaste sätt.

Den ifrågasatta granskningen syntes lämpligen böra verkställas av en inom

socialdepartementet tillkallad person med omfattande sakkunskap på hithörande

område. Denne sakkunnige torde även kunna anlitas vid behandlingen

inom departementet av mera invecklade frågor rörande polisorganisationen.

I fråga örn den sålunda avsedda utredningen har departementschefen nu

anfört ytterligare, att utredningen med hänsyn till sakens natur borde fortgå

någon tid, för att verkligt resultat därav skulle komma att vinnas. Det kunde

för övrigt redan nu ifrågasättas, huruvida det icke för ernående av verklig

effekt av polisreformen samtidigt som hushållning med statens anslag för

ändamålet vore lämpligt, att utredningen erhölle visst mått av permanens.

Därigenom skulle man också i någon mån tillmötesgå de önskemål, som

från olika håll, däribland från polismännen själva, framkommit örn inrättandet

av en central polismyndighet för hela riket. Då ifrågavarande granskning

tydligen hade ett mycket nära sammanhang med de ändamål, som tillgodosåges

från det nu behandlade anslaget, finge det anses lämpligt, att kostnaderna

för densamma utginge från detta anslag. Därest riksdagen icke

hade något att däremot erinra, hade departementschefen för den skull för

avsikt att föreslå, att — örn erfarenheten under tiden fram till nästa budgetårs

början visade nyttan av den igångsatta granskningen — kostnaderna

för densamma överfördes på anslaget till polisväsendet i riket. Dessa

kostnader kunde beräknas till högst 5,000 kronor för år räknat, vartill

eventuellt komma rese- och traktamentspenningar till ett obetydligt belopp.

Under ifrågavarande anslag borde alltså beräknas en post av nämnda storlek

flir detta ändamål.

I enlighet med det anförda skulle beräkningen av anslaget till polisväsendet

i riket för budgetåret 1931/1932 te sig på sätt framgår av följande tablå:

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Kronor.

Den lokala polisorganisationen å landsbygden ................................ 490,000

Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjärdingsman å

landsbygden ...................................................................................... 42,000

Landstingens polisväsen........................................................................ 46,250

Reservpolisorganisationen ................................................................. 266,700

Kriminalpolisorganisationen................................................................. 240,000

Polisskola ....... 75,000

Tidningen »Polisunderrättelser» ......................................................... 84,000

Centralbyrån för fingeravtryck ............................................................ 24,000

Granskning av polislagstiftningens tillämpning m. m..................... 5,000

Gränskontroll........................................................................................ 30 000

Till användning enligt förut gällande grunder ................................ 995,000

Summa 2,297,950

Med någon avrundning nedåt har anslaget med dessa utgångspunkter ansetts

kunna bestämmas till 2,290,000 kronor, vilket belopp, i jämförelse med

anslaget för budgetåret 1930/1931 å 2,190,000 kronor, innebär en ökning med

100,000 kronor.

Vad Kungl. Majit i skilda hänseenden föreslagit riksdagen under förevarande

punkt, har utskottet funnit sig böra i allt väsentligt tillstyrka.

Endast i ett hänseende har utskottet ansett sig böra förorda en avvikelse

från Kungl. Majlis förslag. Detta gäller ersättningen av statsmedel till

Stockholms stad för pension åt polisskolans föreståndare, fjärde polisintendenten

Y. Ekström.

Yad denna fråga angår, vill utskottet först och främst framhålla, att det

härför avsedda beloppet, 10,000 kronor, torde vara avsevärt för högt. Emellertid

lärer i varje fall något särskilt belopp för ändamålet icke böra beräknas,

innan storleken av pensionen och ersättningen i vederbörlig ordning

bestämts. På grund härav har utskottet! ansett sig icke kunna tillstyrka,

att ifrågavarande belopp nu inräknas i anslaget.

I detta sammanhang vill utskottet hava uttalat, att det, med hänsyn,

bland annat, till den korta tid — allenast något över 5 år — Ekström

tjänstgjort som föreståndare för polisskolan, framstår för utskottet såsom

uppenbart, att gottgörelse av statsmedel icke rimligen bör beredas staden

för hela det belopp, Ekström av denna tillerkännes i pension. Det synes

utskottet riktigt och skäligt, att vid avgörande av frågan örn den utsträckning,

i vilken pensionen bör ersättas staden, hänsyn tages till förhållandet

mellan den tid, Ekström innehaft befattningen såsom föreståndare för polisskolan,

och den tid, han i övrigt varit i Stockholms stads tjänst.

Utskottet finner sig således böra föreslå en nedsättning med 10,000 kronor

av det nu äskade anslaget till polisväsendet i riket.

En dylik beskärning av anslaget utgör emellertid naturligen ej hinder

för att, därest så skulle påkallas, redan under nästkommande budgetår från

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

aStatsutskottets utlåtande Nr 5.

anslaget, vilket Ilar förslagsanslags karaktär, utbetalas vederbörligen bestämd

gottgörelse i ifrågavarande hänseende. Till den sålunda bestämda ersättningen

torde sedermera vid uppgörande av kommande budgetförslag hänsyn

böra tagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till polisväsendet i riket för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,280,000 kronor.

100:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 99) att till vissa er- Vissa ersättsättningar

åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 950,000 kronor. kårare vid

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 415 och 416 i statsrådsprotokollet.

väsendet.

Anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagar- [99.]

väsendet, som för första gången upptogs i riksstaten för budgetaret 1925/1926,

har för budgetåret 1929/1930 beräknats till 800,000 kronor och för innevarande

budgetår uppskattats till 870,000 kronor.

Beträffande anslagets användning äro bestämmelser meddelade i kungörelse

den 26 juni 1925 (nr 342) angående ersättning åt befattningshavare vid polisoch

åklagarväsendet för vissa av deras verksamhet föranledda utgifter m. m.

Därjämte bestridas från och med budgetåret 1926/1927 från förevarande anslag

jämväl de ersättningar, som tillkomma landsfiskalerna jämlikt kungörelsen

den 17 september 1851 (nr 31) angående ersättning till länsmän och nämndemän

i de fall, då flera härader hava gemensam tingstad i brottmål.

Kungörelsen den 26 juni 1925 har tre gånger undergått ändring, varigenom

ramen för anslagets användning något utvidgats. Sålunda har genom kungörelse

den 7 maj 1926 (nr 176) landsfiskal tillerkänts resekostnadsersättning

för tjänsteresa, företagen för verkställande av inventering hos landsfiskalen

underställt exekutionsbiträde. Vidare har genom kungörelse den 19 september

1929 (nr 339) — i samband med utfärdande av ny sinnessjuklag —

landsfiskal tillerkänts ersättning för tjänsteresa för åtgärd, som ankommer

på honom enligt nämnda lag. Sistberörda kungörelse trädde dock först i

tillämpning samtidigt med den nya sinnessjuklagen eller den 1 januari

innevarande år. Slutligen har genom kungörelse den 9 maj 1930 (nr 130)

landsfiskal från och med den 1 juli 1930 tillerkänts resekostnadsersättning

för tjänsteresa, företagen för undersökning eller utredning i fråga rörande

mantalsskrivning.

Beträffande beräkningen av anslagets storlek har departementschefen anfört,

att belastningen å anslaget under sistförflutna budgetår utgjort 917,0)5

kronor. Anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932 syntes böra beräknas till

nämnda belopp, ökat med summan av de kostnader, som föranleddes av

kungörelserna den 19 september 1929 och den 9 maj 1930. Vid beräknandet

av anslagsbehovet för innevarande budgetår hade kostnaderna för ersättning

till landsfiskaler för tjänsteresor för vidtagande av åtgärder enligt sinnes
Biliang

till riksdagens protokoll 103i. 6 sand. 5 haft. (Ar .5.) 381 31 6

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Statsutskottets utlåtande Nr J.

sjuklagen uppskattats till 5,000 kronor för budgetår och kostnaderna för

ersättande av landsfiskalernas tjänsteresor i man talsskri vningsärenden till

30,000 kronor för budgetår. Samma kostnader syntes böra uppskattas till

enahanda belopp även för budgetåret 1931/1932. På grund härav borde anslaget

för nästkommande budgetår upptagas till (917,795 + 5,000 + 30,000)

952,795 kronor eller i avrundat tal 950,000 kronor.

Vidare har departementschefen anfört, att det för vinnande av ökad kontroll

och vidgad erfarenhet rörande anslagsmedlens disposition torde vara förmånligt,

att anslaget uppdelades på två anslagsposter, avseende den ena

reseersättningar och den andra övriga från anslaget utgående ersättningar,

samt att utgifterna avfördes på dessa anslagsposter men ej på anslaget i

dess helhet. Det anslagsbelopp, som departementschefen funnit erforderligt

för nästa budgetår, borde därvid lämpligen så uppdelas, att anslagsposten

till reseersättningar upptoges till förslagsvis 750,000 kronor och den andra

anslagsposten till förslagsvis 200,000 kronor. Uppenbarligen vore beräkningen

i synnerligt hög grad approximativ. För effektuerande av förslaget

örn utgifternas avförande på de särskilda anslagsposterna borde föreskrifter

i sinom tid meddelas på administrativ väg.

Mot vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit, har utskottet

icke funnit skäl till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 950,000 kronor.

Särskild polisverksamhet

för uppdagande

av

olovlig införsel

av

spritdrycker,

lönnbränning

m. m.

101:o) I fråga örn Kungl. Majits förslag angående anslag till särskild

polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning

m. m. (punkt 100) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

[100.]

Utbildningskurs

i kriminalteknik

m. m.

[101.]

102:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 101) att till utbildningskurs

i kriminalteknik m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 420—426 i

statsrådsprotokollet.

I fjolårets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 98) framlades förslag

rörande statsanslag för anordnande av en utbildningskurs i kriminalteknik

m. m., vilken kurs var avsedd att utgöra ett led i företagna och planerade åtgärder

till förbättring av kriminalpolisverksamheten på landsbygden. Körande moti
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

115

veringen för nämnda förslag och de närmare planerna för kursens anordnande

torde få hänvisas till nyssnämnda statsverksproposition. Här må endast erinras,

att kursen var avsedd att pågå under 6 veckor, att i densamma skulle deltaga 30

av vederbörande myndigheter utsedda representanter för den lokala polisorganisationen,

därav en landsfogde, landsfiskal eller extra landsfiskal från vart och

ett av länen samt 6 av de av staten avlönade kriminalpoliserna. Till dessa kursdeltagare

skulle utgå rese- och traktamentsersättning av statsmedel ävensom

ersättning för mistade avlöningsförmåner. Dessutom skulle i kursen kunna deltaga

ett antal av högst 30 frivilliga deltagare — polistjänstemän eller juris

studerande — vilka skulle äga bevista kursen på egen bekostnad. Kursen

skulle anordnas under inseende av stats- och rättsvetenskapliga fakulteten vid

Stockholms högskola, vilken skulle hava att utse inspektor för kursen. Lokal

skulle också erhållas vid högskolan. Kursen var avsedd att upprepas under de

följande åren, till dess ett erforderligt antal befattningshavare erhållit den

avsedda utbildningen.

Det för ändamålet behövliga anslaget uppskattades till 31,300 kronor, vilken

summa skulle fördela sig på följande sätt:

Kronor.

materialier (väsentligen engångskostnad) .......................... 2,000

arvoden åt lärare (3,000 + 500 + 500) .......................... 4,000

resekostnader.................................................. 1,600

ersättningar för förlorade avlöningsförmåner ...................... 8,100

ersättning för utgifter i Stockholm ................. 15,600

Summa kronor 31,300

Med hänsyn till att anslaget syntes böra erhålla förslagsanslags karaktär

ansåg föredragande departementschefen detsamma kunna något avrundas, förslagsvis

till 31,000 kronor.

Riksdagen biföll det sålunda framställda förslaget. I sin skrivelse i ämnet

anförde riksdagen bland annat följande. Riksdagen hade kommit till den uppfattningen,

att även örn vissa anmärkningar kunde framställas mot det förslag,

varpå ifrågavarande framställning grundade sig, övervägande skäl dock

talade för anordnande genom statens försorg av de kurser, varom här vore

fråga, till en början försöksvis under budgetåret 1930/1931. Yad i ärendet förordats

beträffande kursens omfattning, program för densamma, sätt för utseende

av deltagare m. m. hade icke föranlett erinran från riksdagens sida. Utom

i ett speciellt avseende hade riksdagen ansett sig kunna godkänna i Kungl.

Maj :ts förslag framlagda grunder. Den beslutade ändringen i dessa grunder

innebar, att dagtraktamente till statsstipendierade kursdeltagare borde, oavsett

vilken befattningshavargrupp de olika deltagarna tillhörde, bestämmas till

13 kronor för dygn och alltså icke differentieras efter tjänsteställningen såsom

enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Genom beslut den 9 maj 1930 fastställde Kungl. Majit sedermera närmare

bestämmelser angående ifrågavarande kurs. Genom särskilt beslut den 6 juni

1930 fastställde Kungl. Majit även undervisningsplan för kursen och utsåg

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

lärare vid densamma. Kursen tog sedermera sin början den 14 juli 1930 och

pågick till och med den 23 augusti. I kursen deltog det beräknade antalet

såväl statsstipendierade som andra deltagare. Vid avslutningen ansågs till samtliga

deltagare kunna utdelas intyg om kursens nöjaktiga bevistande.

I fråga örn kursens upprepande har departementschefen nu anfört bland

annat, att det torde vara en allmän mening bland dem, som följt undervisningen

vid den kurs i kriminalteknik, som hölls under sommaren 1930, ävensom bland

deltagarna i nämnda kurs, att densamma varit till gagn och i förhållande till

den korta utbildningstiden lämnat ett gott utbyte. Med hänsyn härtill syntes

det utan vidare klart, att ifrågavarande undervisning borde, såsom från början

varit avsett, fortsättas under nästkommande budgetår.

Beträffande kursen under sagda budgetår har ansetts böra gälla i huvudsak

samma bestämmelser som dem, vilka fastställts för kursen under sommaren

1930. Dock har det icke ansetts erforderligt eller lämpligt att på nuvarande

stadium bestämma antalet icke statsstipendierade deltagare, utan har detta

antal synts sedermera böra bestämmas i samråd med kursledningen och med

hänsyn bland annat till antalet och beskaffenheten av inkomna ansökningar.

Vad slutligen angår kostnaderna för den under budgetåret 1931/1932 tillämnade

kursen har departementschefen därom anfört, att, såsom redan erinrats,

anslaget bestämdes föregående år till 31,000 kronor. Därvid beräknades ett belopp

av 1,600 kronor för resekostnader åt statsstipendierade elever och 8,100

kronor för ersättningar för förlorade avlöningsförmåner. Av en inom riksräkenskapsverket

uppgjord belastningstabell över femte huvudtiteln för tiden julioktober

1930 framginge emellertid, att utgifterna under ifrågavarande anslag

uppgått till omkring 39,500 kronor, vilket, då övriga poster icke gärna kunde

hava överskridits, måste innebära, att omförmälda båda poster blivit för lågt

beräknade; i desamma inginge även ersättning för rese- och traktamentskostnad

för en av lärarna vid kursen nämligen, länsnotarien Fontell. Med hänsyn till vad

sålunda förekommit syntes det departementschefen lämpligt att vid bestämmande

av anslagets belopp för nästa budgetår taga hänsyn till den summa, som

sålunda i verkligheten visat sig åtgå. Härtill komme, att i anledning av vad som

anförts i huvudledarens för kursen, doktor Söderman, framställning, det kunde

vara anledning att beräkna summan av lärararvoden till något högre belopp än

förra året, eller förslagsvis till 4,500 kronor i stället för 4,000 kronor. I anslutning

till det anförda skulle ersättningen åt eleverna vid vistelse i Stockholm beräknas

på samma sätt som förra året. Sammanlagda anslagsbeloppet skulle

alltså behöva bestämmas till (39,500 + 500) 40,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Utskottet vill tillstyrka, att, såsom tidigare förutsatts, jämväl under nästkommande

budgetår genom statens försorg anordnas en kurs i kriminalteknik

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet angivna grunder.

Då utskottet ävenledes finner sig kunna biträda förslaget ifråga örn anslagets

beräkning, får utskottet alltså hemställa.

att riksdagen må till utbildning skurs i kriminalteknik m. m.

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

40,000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

117

Diverse.

103:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) angående ordinarie

förslagsanslaget till rese- oell traktamentspenningar kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

l()4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 103) att till utredning

angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 427 och 428

i statsrådsprotokollet.

För vartdera av budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 har i riksstaten

upptagits ett extra reservationsanslag å 100,000 kronor till utredning angående

allmänna pensionsförsäkringen.

Kostnaderna för den för ifrågavarande ändamål tillsatta kommitténs verksamhet

hava för budgetåret 1931/1932 uppskattats till 105,000 kronor. Med

hänsyn till beräknad reservation av 40,000 kronor Ilar emellertid anslaget

för samma budgetperiod ansetts kunna begränsas till 65,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda förevarande förslag, får alltså

hemställa, > ..

att riksdagen må till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor.

105:o) Beträffande Kungl. Majds förelag angående anslag till tillfällig

löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt

104), till provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

(punkt 105) samt till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

(punkt 106) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

liese- och

traktamentspenningar.

[102.]

Utredning

angående,

allmänna

pensionsförsäkringen.

[103.]

Tillfällig

löneförbättring

för

viss personal

inom den

civila statsförvaltningen.

Provisorikt

-dyrortstillägg

åt vissa befattningshavare

i statens

tjänst.

Dyrtidstillägg

ät

befattningshavare

i

statens tjänst.

[104—

106.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Tryckningskostnader.

[107.]

Övriga

ordinarie

anslag.

106:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att nedsätta det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 261,304 kronor, med

32,650 kronor till 228,654 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för

budgetåret 1929/1930 till 260,123 kronor och för nu löpande budgetår till

261,304 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna

från anslaget för budgetåret 1929/1930 till 228,330 kronor. Med hänsyn härtill

har anslaget för nästa period ansetts kunna nedsättas ungefärligen till

nämnda belopp, varvid anslaget för utjämning av huvudtitelns slutsumma

jämkats till 228,654 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 261,304 kronor, med 32,650 kronor till

228,654 kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning,

som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

107:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,

''dika icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1931/1932 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 27 februari 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående äremdes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. IL Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Gisern, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J. O. Bosén, E. A. Lundell, C. O. V. Hammarskjöld,

och P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, G. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson

i Blädinge, J. Olofsson i Digernäs, 0. Andersson i Höör, 0. E. F. Järte, A. Danielsson,

G. A. Anderson i Storegården och E. Andersson i Prästbol;

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

119

med undantag därav att i behandlingen av

punkterna 1—54 deltagit herr D. A. Petrén i st. f. herr Lindblad;

punkterna 5—107 deltagit herr G. A. Carlsson i Gävle i st. f. herr Bosén;

punkten 12 deltagit herr K. A. S. Nylander i st. f. herr Hammarskjöld;

punkterna 1—11 samt 13—53 deltagit herr J. Clemedtson i st. f. herr

Hammarskj öld;

punkterna 54—107 deltagit herr K. A. W. Björck i st. f. herr Olof Olsson

och herr Alexander Nilsson i st. f. herr Nilsson i Gränebo.

Reservationer:

vid punkt 4 (arbetsdomstolen) av herr Nilsson i Bonarp;

vid punkt 6 (offentliga arbetsförmedlingen) av herr Bergström;

vid punkt 11 (upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor) av herrar Kvarnzelins,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Petrén, Anderson i Råstock, Järte och

Danielsson, vilka ansett, att utskottet bort hemställa örn bifall till Kungl.

Maj:ts förslag;

vid punkt 12 (arbetsledarkurser)

1) av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Petrén, Nylander,

Anderson i Råstock, Andersson i Höör och Järte, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

» Att den---verksamheten i fråga.

Vad angår--- 22,980 kronor.

Vid det övervägande utskottet ägnat spörsmålet örn statsbidragets storlek

har utskottet i likhet med motionärerna icke kunnat undgå att finna det av

Kungl. Maj :t äskade anslaget väl snävt tillmätt. Utskottet har för sin del

funnit sig böra godtaga de av skolöverstyrelsen verkställda kalkylerna i fråga

om anslagets beräkning och får sålunda, då utskottet utgår ifrån, att fyra

kurser komma att hållas under nästkommande budgetar, förorda, att anslaget

bestämmes till 15,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majtts förevarande

förslag och herrar Nylanders och Johansons i Stockholm ovanberörda

motioner, I: 76 och II: 54, till bidrag lill axbctslcdarkurser

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

15,000 kronor.»

2) av herr Strindlund, vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag

å Kungl. Majda förslag;

vid punkt 44 (inspektionen av spädbarnshem m. m.) av herr Strindlund,

vilken ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Majda förslag;

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

vid punkt 54 (statens sinnessjukhus)

1) av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Hammarskjöld, Nilsson

i Bonarp, Olsson i Blädinge, Järte och Anderson i Storegården, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Då Kungl. Maj:ts----fråga.

För genomförandet av det föreliggande förslaget äskas i årets statsverksproposition

175,000 kronor. De framtida årskostnaderna för avlöning av det

ökade antalet befattningshavare hava av medicinalstyrelsen beröknats uppgå

till 524,000 kronor. Härtill får läggas kostnaden för anskaffande av personalbostäder

och en fördyring av den av 1928 års riksdag antagna nybyggnadsplanen

för den statliga sinnessjukvården.

Örn en motsvarande begränsning av arbetstiden vid kroppssjukhusen

genomföres, har medicinalstyrelsen uppskattat årskostnaden i avlöningar

härför till 2,500,000 kronor. Härtill kommer vissa engångskostnader för

anskaffning av bostäder åt den personal, som måste nyanställas.

Ehuru skäl icke saknas för en begränsning av arbetstiden på sätt Kungl.

Maj:t föreslagit, finner sig dock utskottet med hänsyn till det statsfinansiella

läget och de konsekvenser, beslutet kan komma att medföra för landstingen,

icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende.

Då utskottet icke haft något att erinra----hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens

sinnessjukhus på följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning.

Lönegrad.

13 överläkare av l:a klass..................................

............... B 29

15 förste läkare.....................................................

............... B 28

4 överläkare av 2:a klass....................................

............... B 28

14 överläkare av 3:e klass....................................

............... B 27

31 andre läkare ..................................................

.............. B 26

1 läkare vid Visby sinnessjukhus ...................

.............. B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass....................................

............... B 24

9 sysslomän av 2:a klass...................................

............... B 22

7 sysslomän av 3;e klass....................................

............... B 21

15 bokhållare..........................................................

............ B 15

19 kassörer............................................................

............... B 11

10 kameralbiträden.................................................

............... B 8

13 kanslibiträden....................................................

............... B 7

2 kontorsbiträden...............................................

.............. B 4

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3. 121

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsman av l:a klass......................................... B 14

24 förestånderskor av l:a klass.......................................... B 12

18 uppsyningsman av 2:a klass......................................B 10

144 Överskötare .................................................................... B 8

30 förestånderskor av 2:a klass......................................... B 7

821 skötare........................................................................... B 6

267 översköterskor ............................................................... B 6

943 sköterskor....................................................................... B 3

IV. Ekonomipersonal.

11 maskinmästare av Ira klass .......................................... B 14

7 maskinmästare av 2:a klass........................................ B 12

8 befallningsmän ............................................................. B 10

29 hantverksföreståndare av l:a klass.............................. B 10

16 maskinister av lia klass................................................ B 10

17 trädgårdsmästare............................................................ B 10

102 hantverksföreståndare av 2:a klass ............................. B 8

20 maskinister av 2:a klass............................... B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ................................. B 7

10 magasinsföreståndare...................................................... B 7

18 arbetsförestånderskor............. B 6

12 bageriförestånderskor.............................................. B 6

10 chaufförer...................................................................... B 6

15 eldare av l:a klass....................................................... B 6

6 förmän i trädgård och jordbruk................................... B 6

90 hantverkare .................................................................... B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass ................................. B 6

19 post- och stadsbud....................................................... B 6

16 tvättförestånderskor av lia klass ................................. B 6

81 eldare av 2:a klass ..................................................... B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ............... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska.................. B 5

22 yttre nattvakter.................. B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska............... B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass ................................ B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska.................. B 3

35 sömmerskor eller väverskor....................................... B 3

b) godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tilllämpas

från och med budgetåret 1931/1932:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 5 käft. (Nr 3.)

381 31 9

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Ni'' 5.

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

....................................................................... 8,400,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 800,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag................................................................ 2,550,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll,

förslagsanslag............................................................... 10,200,000

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i

Lund, förslagsanslag ................................................ 160,000

Summa kronor 22,110,000

samt

c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus,

nu 10,300,000 kronosmed 275,000 kronor till 10,025,000

kronor.

2) av herr Alexander Nilsson;

vid punkt 63 (tuberkulossjukvårdsanstalter) av herr Strindlund;

vid punkt 93 (länsstyrelserna) av herr Nilsson i Malmö.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 198K

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .............................-........................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

statsanslag ...................................................................

234,100

3

Förstärkning av arbetskrafterna å departementets av-

delning av Kungl. Maj:ts kansli ..............................

10,020

Säger för departementet

258,100

10,020

B. Sociala verk och inrättningar.

Socialstyrelsen:

1

Socialstyrelsen, förslagsanslag ...................................

* 331,600

2

Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag................

* 218,000

Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. m.:

3

Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.,

förslagsanslag ...........................................................

95,000

4

Arbetsdomstolen, förslagsanslag ..................................

72,500

5

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag

4,000

6

Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m., förslags-

anslag .......................................................................

260,000

7

Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag ..

*7,000,000

8

Yrkesinspektionen, förslagsanslag ..........,....................

301,500

9

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag ........

195.000

10

Föreningen för arbetarskydd i Stockholm ................

6,000

11

Arbetsrådet, förslagsanslag .......................................

59,600

12

Bidrag till arbetsledarekurser ...................................

10,000

13

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-

nisationens konferens m. m., förslagsanslag ........

25,000

14

Avveckling av statens byggnadsbyrå ........................

5,000

326,500

7,707,100

Olycksfallsförsäkring:

15

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag.......................

245,200

16

Rikslörsäkringsanstallens verksamhet, förslagsanslag

1,450,000

17

Försäkringsrådet, förslagsanslag ..................................

83,60(

* Av Kungl. Mnj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. G sami. 5 höft. (Nr 5.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

18

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ...........

59,100

19

Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete m. m., förslagsanslag................

265,000

1 20

Dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i

|

samband med lån ur statens egnabemsiånefond,

förslagsanslag .................................

1,000

| 21

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag

110,000

Sjukförsäkring:

703,800

1,510,100

,

1 22

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ........

*3,940,000

23

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-

|

slagsanslag .................................................

* 190,000

.

Allmänna pensionsförsäkringen:

24

Pensionsstyrelsen, föislagsanslaq ................................

640,000

25

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag

660,000

26

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags- anslag .....................................................................

45,800,000

27

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag ............................................................

270,000

28

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-

ningar, förslagsanslag................................................

54,000

Åtgärder beträffande lösdrivare m. fl.:

640,000

46,784,000

1 29

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel................

* 565,000

I 30

Bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö,

i

i

reservationsanslag, ** att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel...................................................

50,000

! 31

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

m. m., reservationsanslag,** att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel ........................................

100,000

32

Frälsningsarméns räddningshem,** att utgå av stats-

verkets fond av rusdrycksmedel............................

10,000

Alkoholistvård:

565,000

160,000

33

Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö

och i Landskrona, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel...................................................

* 42,000

j 34

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, för-

slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus- drycksmedel ............................................................

* 175,000

35

Restaurering av Venngarns slott, reservationsanslag,

**att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

50,000

36

Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet

m. m., reservationsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel ...................................

* 90,000

Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

** Enligt förslag av Kungl. Majit, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

37

t»

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, förslagsanslag, att utgå av stats-

verkets fond av rusdrycksmedel ............................

* 250,000

38

Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för-

slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus-

drycksmedel ............................................................

* 5,000

39

Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,

reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel .......................................................

* 75,000

40

Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslags-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-

medel ........................................................................

* 10,000

41

Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

* 4,000

42

Vissa arbeten vid erkända alkoholistanstalten Hem-

met Älvgården, reservationsanslag, ** att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel ....................

55,000

175,000

581,000

Fattigvård och barnavård:

43

Statsinspektion av fattigvård och barnavård, förslags-

anslag ........................................................................

95,000

44

Fattigvård i allmänhet, förslagsanslag ........................

1,250,000

45

Barnavård i allmänhet, förslagsanslag........................

150,000

46

Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattig-

vårdskonventionen m. m., förslagsanslag...............

300,000

47

Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag

300,000

48

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........

16,500

49

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-

anslag ........................................................................

100,000

50

Barnhusen ...................................................................

* 115,830

51

Skyddsuppfostran, förslaqsanslaq ................................

510,000

52

Inspektions- och upplysningsarbete med avseende å

spädbarns- och förlossningshem ............................

3,000

2,625,830| 214,500

Säger för sociala verk och inrättningar

9,307,730

57,364,700

C. Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Medicinalstyrelsen m. m.:

1

Medicinalstyrelsen, förslaqsanslaq ................................

* 402,000

2

Sinnessjuknämnden, /örslagsanslaq ............................

13,200

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

** Enligt förslag av Kungl. Maj:t, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

Statsmedicinska anstalten:

Statens bakteriologiska laboratorium,

förslagsanslag ............ 175,800

Statens rättskemiska laboratorium,

förslagsanslag............................ 26,250

Statens larmaceutiska laboratorium

........................................ 24,500

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare,

förslagsanslag ... 3,064,500

Reseersättningar vid provinsialläkarstaten,

förslagsanslag........ 140,000

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare,

förslagsanslag ........ 1,000

Tillfälliga lönetillägg åt vissa

provinsialläkare........................ 3,600

Avlöning åt civila läkarstipen
diater,

förslagsanslag................ 5,000

Bidrag till extra provinsialläkares

avlönande, förslagsanslag........ 20,000

Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare,

förslagsanslag .... 1,000

Utbildningskurs för rättsobdu
center,

reservationsanslag ........ 15,000

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna:

Statens sinnessjukhus, förslagsanslag

....................................

Hospitalsbyggnader, reservationsanslag,

därav 1,300,000

kronor att utgå av statsverkets

fond av rusdrycks
medel.

..................................

Bidrag till sinnessjukvården i

Stockholm, Göteborg och

Malmö, förslagsanslag ........

Anstalter för obildbara sinnesslöa,

förslagsanslag ............

Anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka,

förslagsanslag............

Epileptikeranstalter, förslagsanslag

...................................

10,200,000

*6,400,000

1,300,000

820,000

850.000

220.000

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor

Kronor

202,050

24.50C

3,229,500

20,600

3,833,550| 58,300

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

20

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sin- nesslöa gossar ...................

27,600

21

Bidrag till driftkostnader i öv-

rigt vid stålens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa gossar,

förslagsanslag.......................

31,200

22

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sin- nesslöa flickor ....................

13,900

23

Bidrag till driftkostnader i öv-

rigt vid statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa flickor,

förslagsanslag.......................

7,000

13,390,000

6,479,700

Övriga egentliga sjukvårdsanstal-

ter:

24

Lasaretts underhåll ................

15,774

25

Underhåll av Järvsö sjukhus

för spetälska ......................

20,000

26

Understöd åt spetälskesjukas

familjer m. m...................

3,000

27

Bidrag till uppförande eller

inrättande av tuberkulos- sjukvårdsanstalter, reserva- tionsanslag ...........................

1,000,000

28

Bidrag till driftkostnaderna för

tuberkulossjukvårdsanstal- ter, förslagsanslag ...............

4,400,000

29

Bidrag till resor för vissa

patienter vid kustsanalo- rierna, förslagsanslag ........

65,000

30

Folksanatorierna ....................

150,000

31

Understödjande av dispensär-

verksamhet, förslagsanslag..

480,000

32

Behandling av medellösa lupus-

patienter från landsorten,

förslagsanslag .......................

50,000

33

Radiumhemmets i Stockholm

poliklinik ............................

15,000

34

Radiumhemmets i Stockholm

klinik, förslagsanslag...........

45,000

35

Bidrag till resor för pallen-

ter vid vissa anstalter för

radiumbehandling, förslags- anslag...................................

80,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

36

Bidrag till uppförande, inrät-

tande eller inlösen av epide-

misjukhus, förslagsanslag .... 400,000

37

Bidrag till driften av epidemi-

sjukhus, förslagsanslag....... 800,000

38

Bidrag till uppförande m. m.

av hem för kroniskt sjuka,

reservationsanslag ............... 50 000

39

Bidrag till driften av hem för

kroniskt sjuka, förslagsanslag 750,000

4,690,774

3,633,000

Vanföreanstalter:

40

Kliniker vid vanföreanstalter,

förslagsanslag........................ 200,000

41

Polikliniker vid vanföreanstal-

ter, förslagsanslag................. 20,000

42

Skol- och uppfostringshem för

vanföra, förslagsanslag........ 80,000

43

Yrkesskolor för vanföra m. m.,

förslagsanslag ....................... 175,000

44

Bidrag till uppförande av ny

vanföreanstal t i Stockholm,

reservationsanslag ........... * 200 000

45

Bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare, förslagsanslag 150,000

46

Eugeniahemmet........................ 5 000

625,000

205,000

18,705,774

10,317,700

Hälsovård i allmänhet.

47

Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslags-

anslag ................

Aon nnn

48

Kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård,

förslagsanslag

25,000

49

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader, förslagsanslag

70,000

50

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor

24,000

51

Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-

anslag ..........

220,000

52

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag

1,000

53

Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re-

servbarnmorskor, förslagsanslag .................

690,000

54

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag

90,000

55

Barnmorskeundervisningenoch barnbördshusen, förslags-

anslag ..........

105,000

56

Försöksverksamhet beträffande för- och eftervård

vid barnsbörd, förslaasanslaa .....

* 30,000

57

Skyddskoppympnjngen, förslagsanslag ............

140,000

Av Kungl. Majit löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

Ordinarie

Extra

i '' !

anslag

anslag

Kronor

Kronor

58

Karantänsanstalten på Känsö ........................................

17,600

59

Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag........

12,000

60

Svenska läkarsällskapet....................................................

1,500

61

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag

6,750

62

Förbättrad sjukvård inom rikets^ ödemarksoinråden,

reservationsanslag ........................................................

120,000

63

Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag .......

50,000

64

Stipendier för deltagande i medicinska fortsättnings-

kurser ni. m................................................................

6,100

65

Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinal-

växter m. m.......................:.......................................

2,000

1,021,850

1,279,400

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

23,561,174

11,655,400

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

1

Överståthållarämbetet, förslagsanslag ............................

137,422

2

Landshövdingarna ...........................................................

509,000

3

Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag ■

4,062,100

4

Reseersättningar till landshövdingarna och befattnings-

havare vid länsstyrelserna, förslagsanslag ...............

100,000

5

Fögderiförvaltningarna, förslagsanslag ............................

2,350,000

6

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama, förslags-

anslag ............................................................................

290,000

7

Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län

200

8

Ersättning åt lappfogdar m. m., förslaqsanslag ...........

130,000

Säger för Överståthållarämbetet och landsstaten

7,448,522

130,200

E. Polisväsendet.

1

Polisväsendet i riket, förslagsanslag................................

2,280,000

2

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och

åklagarväsendet, förslagsanslag...................................

950,000

3

Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig

införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m., att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel .......

* 200,000

4

Utbildningskurs i kriminalteknik m. m., förslagsanslag

40,000

Säger för polisväsendet

3,470,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................i.........................

400,000

2

Rese- och traklamenlspenningar, förslaqsanslaq..........

• 50,000

3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

valionsanslaq .......................................................

150,000

4

Utredning angående allmänna pensionsförsäkringen,

reservationsanslag .......................................................

65,000

5

F,xlra utgifter, resematiansanslaq...................................

100,000

6

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

1,000,000

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag

* 523,000

8

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag.....................................

* 140,000

9

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slaqsanslaq .............................................................

• 3,800,000

10

Tryckningskostnader, förslagsanslag............................

228,054

Säger för diverse

1,928.654

4,528,000

Summa

42,504,180

77,158,320

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

810672. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:257 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningskos a1 i texten
  2. Rskr. 1931:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositiotien gjorda framställning angående anslag till bidrag till a a1 i texten
  3. Rskr. 1931:5a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1931!1932 under riksstatens femt s. 1 i texten