Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik.

1931-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

9

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning

av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i

Västervik.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 6 februari 1931 dagtecknad proposition,

nr 74, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att

besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik skall från

och med läsåret 1931/1932 ombildas från realgymnasium till latingymnasium

samt att ombildningen skall ske successivt med början i gymnasiets första

ring, allt under förutsättning att kommunen åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler samt bostad eller hyresersättning åt rektor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförm älda

statsrådsprotokoll.

I Västervik har sedan många år tillbaka funnits ett högre allmänt läroverk,

som dock — förutom sexklassig realskola — omfattat endast realgymnasium.

Genom beslut den 9 augusti 1923 medgav Kungl. Majit, att

från och med höstterminen 1923 jämväl kvinnliga lärjungar hnge under

vissa förutsättningar mottagas å sagda gymnasium.

Vid den omorganisation av det högre skolväsendet, som beslöts av 1927

års riksdag, förändrades läroverkets organisation endast därutinnan, att realskolan

bestämdes skola omfatta en fyrklassig och en femklassig avdelning

samt att hela läroanstalten skulle vara tillgänglig för både manliga och

kvinnliga lärjungar. I samband därmed uttalade riksdagen, att den statsunderstödda

flickskolan i staden icke syntes kunna påräkna tillräcklig anslutning

för att ifrågakomma till fortsatt statsunderstöd.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 36 Käft. (Nr 49—50).

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 föreskrev Kungl. Majit sist angivna

organisation för läroverket.

Vid 1928 års riksdag väcktes inom riksdagen motioner (I: 94 och II: 149),

i vilka hemställdes om skrivelse till Kungl. Majit därom, att Kungl. Majit

måtte låta verkställa utredning huruvida vid Västerviks allmänna läroverk

successivt från läsåret 1929/1930 måtte inrättas en latinlinje samt för

1929 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Statsutskottet vid nämnda riksdag anförde i sitt utlåtande över berörda

motioner, att utskottet måste hysa starka betänkligheter mot att förorda åtgärder

i detta syfte. Det redan nu begränsade elevantalet å gymnasiet

syntes icke motivera en uppdelning i två linjer, och i allt fall borde en tids

erfarenhet avvaktas, innan frågan härom upptoges till närmare omprövning.

Utskottet avstyrkte alltså motionerna, vilka sedermera blevo av riksdagen

avslagna.

Vidare medgav 1930 års riksdag, att vid det allmänna läroverket i

Västervik finge tills vidare under av riksdagen angivna förutsättningar försöksvis

kunna anordnas s. k. förenad realskollinje med anknytning till

folkskolans såväl sjätte som fjärde klass; och skulle därvid en av realskolans

linjer kunna tillsvidare ersättas av sådan förenad linje. I samband

härmed uttalade riksdagen, att riksdagen förutsatte, att senast i samband

med den indragning av statsunderstödet till den privata flickskolan

i staden, som av 1927 års riksdag förutsattes, behov av två realskollinjer

vid läroverket komme att inträda. Någon s. k. förenad linje vid ifrågavarande

läroverk har emellertid icke kommit till stånd, utan omfattar läroverket

för närvarande två särskilda linjer i anslutning till 1927 års riksdags

beslut.

Fråga örn en förändring av högre allmänna läroverkets i Västervik organisation

hade emellertid redan före år 1930 väckts, i det att stadsfullmäktige

i nämnda stad jämlikt sitt den 19 december 1929 fattade beslut i

en den 30 december 1929 dagtecknad skrivelse hemställt; att Kungl. Majit

måtte snarast möjligt utverka riksdagens medgivande, att realgymnasiet i

Västervik omändrades till ett latingymnasium.

Departementschefen har framhållit, att det vore uppenbart, att ett samhälle,

som ägde ett högre läroverk med endast en av de båda linjer, som

i regel funnes vid dylika läroanstalter, vore mindre väl tillgodosett med avseende

på den studerande ungdomens utbildningsmöjligheter än samhällen

med fullständiga läroverk. Också hade det ju tidigare visat sig, att veder

börande städer i dylika fall under många år på egen bekostnad uppehållit

den felande gymnasielinjen — departementschefen har i sådant hänseende

erinrat om städerna Ystad och Hudiksvall. Det hade, erinrar departementschefen,

också i den inom stadsfullmäktige i Västervik väckta motion, som

föranledde fullmäktiges framställning, påpekats, att orsaken till att kommu
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

11

ilai latingy mnasielin je icke kommit till stånd i Västervik, vore att finna i den

tunga skattebörda, som vilat på staden.

Frågan om läroverkets utvidgning med även latinlinje hade så nyss som

år 1928 prövats av riksdagen, som emellertid ansåg lärjungetillströmningen

till läroverket ej vara tillräcklig för en dylik åtgärds vidtagande. Nu ifrågasattes

ej en utvidgning av gymnasiet utan en ombildning av det nuvarande

realgymnasiet till latingymnasium. Om lämpligheten av en dylik omorganisation

hade meningarna varit ganska enhälliga. Inom läroverkskollegiet

hade dock från flera håll den meningen uttalats, att man ej borde

nu företaga en ombildning utan avvakta, hur frågan om flickskolans i

staden framtid bleve avgjord. Till denna mening hade ock läroverkets

rektor anslutit sig.

För egen del hade departementschefen av den i ärendet förebragta utredningen

fått den uppfattningen, att ett latingymnasium vid läroverket i

Västervik skulle bättre än det nuvarande realgymnasiet motsvara behovet

inom staden och dess omnejd av högre läroverksutbildning. Departementschefen

ville alltså förorda den av stadsfullmäktige gjorda framställningen,

och detta så mycket hellre, som — på sätt framginge av skolöverstyrelsens

utredning — ombildningen icke syntes komma att medföra någon ökad

kostnad för statsverket. Då något formellt åtagande från kommunens sida

icke förelåge örn tillhandahållande för det eventuellt omorganiserade läroverket

av erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning

åt rektor, torde ett beslut örn förändrad organisation av läroverket förbindas

med en förutsättning av sålunda angivet slag.

I likhet med skolöverstyrelsen och på av överstyrelsen anförda skäl har

departementschefen ansett, att ombildningen borde taga sin början med läsåret

1931/1932 samt ske successivt med början i första ringen å gymnasiet.

Framställningen om ändring av gymnasiet vid högre samläroverket i

Västervik från real- till latingymnasium har föranletts därav, att en sådan

förändring ansetts bättre motsvara behovet inom läroverkets rekryteringsområde

och därför var ägnad att tillföra gymnasiet ett större lärjungeantal.

Antalet elever å därvarande realgymnasium är för närvarande synnerligen

ringa, allenast 23, en siffra, som är så obetydlig att, såsom också skolöverstyrelsen

framhållit, det rent av kunde ifrågasättas, huruvida överhuvudtaget

skäl föreligger att upprätthålla ett gymnasium vid läroverket. Att

helt indraga gymnasialstadiet har dock icke av någon myndighet föreslagits,

och en sådan åtgärd skulle enligt utskottets mening te sig såsom en obillighet

mot denna ort med dess relativt talrika befolkning, så mycket

mera som det torde vara att förvänta, att den statsunderstödda flickskolan

i Västervik, i enlighet med vad 1927 års riksdag förutsatte, inom en nära

framtid nedlägges, och staden och trakten däromkring i sådant fall komme

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 50.

att stå helt utan möjligheter till högre utbildning för den kvinnliga ungdomen.

Utskottet utgår alltså från att gymnasium fortfarande bör finnas vid

ifrågavarande läroverk. Då nu en stark opinion synes förefinnas i orten

för gymnasiets ändring till latingymnasium och berörda ändring, enligt vad

skolöverstyrelsen visat, icke medför någon kostnadsökning för statsverket

samt ej heller några tekniska svårigheter möta mot att nu vidtaga denna

omläggning, kan utskottet icke finna några skäl föreligga, varför riksdagen

skulle motsätta sig det framlagda förslaget. Skulle det till äventyrs visa

sig, att lärjungetillströmningen oaktat förändringen fortfarande blir knapp,

äro ju statsmakterna oförhindrade att när som helst vidtaga de åtgärder,

som i anledning härav må anses påkallade.

Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och får

därför hemställa,

att riksdagen må besluta att gymnasiet vid högre allmänna

läroverket i Västervik skall från och med läsåret

1931/1932 ombildas från realgymnasium till latingymnasium

samt att ombildningen skall ske successivt med början i

gymnasiets första ring, allt under förutsättning att kommunen

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

samt bostad eller hyresersättning åt rektor.

Stockholm den 20 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 49.

Stockholm 1931, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

310055

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:113 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik. s. 2 i texten