Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik.
1931-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 50.
9
Nr 50.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning
av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i
Västervik.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 6 februari 1931 dagtecknad proposition,
nr 74, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att
besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik skall från
och med läsåret 1931/1932 ombildas från realgymnasium till latingymnasium
samt att ombildningen skall ske successivt med början i gymnasiets första
ring, allt under förutsättning att kommunen åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler samt bostad eller hyresersättning åt rektor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförm älda
statsrådsprotokoll.
I Västervik har sedan många år tillbaka funnits ett högre allmänt läroverk,
som dock — förutom sexklassig realskola — omfattat endast realgymnasium.
Genom beslut den 9 augusti 1923 medgav Kungl. Majit, att
från och med höstterminen 1923 jämväl kvinnliga lärjungar hnge under
vissa förutsättningar mottagas å sagda gymnasium.
Vid den omorganisation av det högre skolväsendet, som beslöts av 1927
års riksdag, förändrades läroverkets organisation endast därutinnan, att realskolan
bestämdes skola omfatta en fyrklassig och en femklassig avdelning
samt att hela läroanstalten skulle vara tillgänglig för både manliga och
kvinnliga lärjungar. I samband därmed uttalade riksdagen, att den statsunderstödda
flickskolan i staden icke syntes kunna påräkna tillräcklig anslutning
för att ifrågakomma till fortsatt statsunderstöd.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 36 Käft. (Nr 49—50).
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 50.
Genom cirkulär den 18 juni 1927 föreskrev Kungl. Majit sist angivna
organisation för läroverket.
Vid 1928 års riksdag väcktes inom riksdagen motioner (I: 94 och II: 149),
i vilka hemställdes om skrivelse till Kungl. Majit därom, att Kungl. Majit
måtte låta verkställa utredning huruvida vid Västerviks allmänna läroverk
successivt från läsåret 1929/1930 måtte inrättas en latinlinje samt för
1929 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Statsutskottet vid nämnda riksdag anförde i sitt utlåtande över berörda
motioner, att utskottet måste hysa starka betänkligheter mot att förorda åtgärder
i detta syfte. Det redan nu begränsade elevantalet å gymnasiet
syntes icke motivera en uppdelning i två linjer, och i allt fall borde en tids
erfarenhet avvaktas, innan frågan härom upptoges till närmare omprövning.
Utskottet avstyrkte alltså motionerna, vilka sedermera blevo av riksdagen
avslagna.
Vidare medgav 1930 års riksdag, att vid det allmänna läroverket i
Västervik finge tills vidare under av riksdagen angivna förutsättningar försöksvis
kunna anordnas s. k. förenad realskollinje med anknytning till
folkskolans såväl sjätte som fjärde klass; och skulle därvid en av realskolans
linjer kunna tillsvidare ersättas av sådan förenad linje. I samband
härmed uttalade riksdagen, att riksdagen förutsatte, att senast i samband
med den indragning av statsunderstödet till den privata flickskolan
i staden, som av 1927 års riksdag förutsattes, behov av två realskollinjer
vid läroverket komme att inträda. Någon s. k. förenad linje vid ifrågavarande
läroverk har emellertid icke kommit till stånd, utan omfattar läroverket
för närvarande två särskilda linjer i anslutning till 1927 års riksdags
beslut.
Fråga örn en förändring av högre allmänna läroverkets i Västervik organisation
hade emellertid redan före år 1930 väckts, i det att stadsfullmäktige
i nämnda stad jämlikt sitt den 19 december 1929 fattade beslut i
en den 30 december 1929 dagtecknad skrivelse hemställt; att Kungl. Majit
måtte snarast möjligt utverka riksdagens medgivande, att realgymnasiet i
Västervik omändrades till ett latingymnasium.
Departementschefen har framhållit, att det vore uppenbart, att ett samhälle,
som ägde ett högre läroverk med endast en av de båda linjer, som
i regel funnes vid dylika läroanstalter, vore mindre väl tillgodosett med avseende
på den studerande ungdomens utbildningsmöjligheter än samhällen
med fullständiga läroverk. Också hade det ju tidigare visat sig, att veder
börande städer i dylika fall under många år på egen bekostnad uppehållit
den felande gymnasielinjen — departementschefen har i sådant hänseende
erinrat om städerna Ystad och Hudiksvall. Det hade, erinrar departementschefen,
också i den inom stadsfullmäktige i Västervik väckta motion, som
föranledde fullmäktiges framställning, påpekats, att orsaken till att kommu
-
Statsutskottets utlåtande Nr 50.
11
ilai latingy mnasielin je icke kommit till stånd i Västervik, vore att finna i den
tunga skattebörda, som vilat på staden.
Frågan om läroverkets utvidgning med även latinlinje hade så nyss som
år 1928 prövats av riksdagen, som emellertid ansåg lärjungetillströmningen
till läroverket ej vara tillräcklig för en dylik åtgärds vidtagande. Nu ifrågasattes
ej en utvidgning av gymnasiet utan en ombildning av det nuvarande
realgymnasiet till latingymnasium. Om lämpligheten av en dylik omorganisation
hade meningarna varit ganska enhälliga. Inom läroverkskollegiet
hade dock från flera håll den meningen uttalats, att man ej borde
nu företaga en ombildning utan avvakta, hur frågan om flickskolans i
staden framtid bleve avgjord. Till denna mening hade ock läroverkets
rektor anslutit sig.
För egen del hade departementschefen av den i ärendet förebragta utredningen
fått den uppfattningen, att ett latingymnasium vid läroverket i
Västervik skulle bättre än det nuvarande realgymnasiet motsvara behovet
inom staden och dess omnejd av högre läroverksutbildning. Departementschefen
ville alltså förorda den av stadsfullmäktige gjorda framställningen,
och detta så mycket hellre, som — på sätt framginge av skolöverstyrelsens
utredning — ombildningen icke syntes komma att medföra någon ökad
kostnad för statsverket. Då något formellt åtagande från kommunens sida
icke förelåge örn tillhandahållande för det eventuellt omorganiserade läroverket
av erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning
åt rektor, torde ett beslut örn förändrad organisation av läroverket förbindas
med en förutsättning av sålunda angivet slag.
I likhet med skolöverstyrelsen och på av överstyrelsen anförda skäl har
departementschefen ansett, att ombildningen borde taga sin början med läsåret
1931/1932 samt ske successivt med början i första ringen å gymnasiet.
Framställningen om ändring av gymnasiet vid högre samläroverket i
Västervik från real- till latingymnasium har föranletts därav, att en sådan
förändring ansetts bättre motsvara behovet inom läroverkets rekryteringsområde
och därför var ägnad att tillföra gymnasiet ett större lärjungeantal.
Antalet elever å därvarande realgymnasium är för närvarande synnerligen
ringa, allenast 23, en siffra, som är så obetydlig att, såsom också skolöverstyrelsen
framhållit, det rent av kunde ifrågasättas, huruvida överhuvudtaget
skäl föreligger att upprätthålla ett gymnasium vid läroverket. Att
helt indraga gymnasialstadiet har dock icke av någon myndighet föreslagits,
och en sådan åtgärd skulle enligt utskottets mening te sig såsom en obillighet
mot denna ort med dess relativt talrika befolkning, så mycket
mera som det torde vara att förvänta, att den statsunderstödda flickskolan
i Västervik, i enlighet med vad 1927 års riksdag förutsatte, inom en nära
framtid nedlägges, och staden och trakten däromkring i sådant fall komme
Utskottets
yttrande.
12 Statsutskottets utlåtande Nr 50.
att stå helt utan möjligheter till högre utbildning för den kvinnliga ungdomen.
Utskottet utgår alltså från att gymnasium fortfarande bör finnas vid
ifrågavarande läroverk. Då nu en stark opinion synes förefinnas i orten
för gymnasiets ändring till latingymnasium och berörda ändring, enligt vad
skolöverstyrelsen visat, icke medför någon kostnadsökning för statsverket
samt ej heller några tekniska svårigheter möta mot att nu vidtaga denna
omläggning, kan utskottet icke finna några skäl föreligga, varför riksdagen
skulle motsätta sig det framlagda förslaget. Skulle det till äventyrs visa
sig, att lärjungetillströmningen oaktat förändringen fortfarande blir knapp,
äro ju statsmakterna oförhindrade att när som helst vidtaga de åtgärder,
som i anledning härav må anses påkallade.
Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och får
därför hemställa,
att riksdagen må besluta att gymnasiet vid högre allmänna
läroverket i Västervik skall från och med läsåret
1931/1932 ombildas från realgymnasium till latingymnasium
samt att ombildningen skall ske successivt med början i
gymnasiets första ring, allt under förutsättning att kommunen
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
samt bostad eller hyresersättning åt rektor.
Stockholm den 20 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 49.
Stockholm 1931, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
310055
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:113 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik. s. 2 i texten