Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda framställning angående anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken m. m., dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.
1931-03-20 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:51, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda framställning angående anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken m. m., dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
1
Nr 51.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda
framställning angående anslag till arvoden åt extra och
vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken m. m.,
dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförhöjning
åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.
(2:a avd.)
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har
Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 168 av det vid statsverkspropositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att från och med vårterminen 1931 extra ordinarie lärare
med full tjänstgöring vid allmänt läroverk, som biträder vid de efter terminens
slut infallande inträdesprövningarna till realskolans första klass och
lyceets första krets, skall — i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t må äga rätt meddela — för de dagar, som förflyta efter terminens
slut till och med inträdesprövningarnas avslutning, äga uppbära
ersättning enligt de grunder, efter vilka hans arvode under terminen utgått,
dock att sådan ersättning icke må tillkomma lärare, vilken för uppehållande
av förordnande som extra ordinarie lärare är tjänstledig från av honom
innehavd ordinarie tjänst,
dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av
936,920 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 497—513 i statsrådsprotokollet.
I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 27 haft. (Nr 51.) 1
Arvoden åt
extra och vikarierande
ämneslärare
vid de allmänna
läroverken
m. m.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
behov. Denna anslagspost bestämdes av 1918 års riksdag till 250,000 kronor.
Härutöver har riksdagen under en lång följd av år å extra stat anvisat särskilda
anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken. Riksdagen har sålunda för sistnämnda ändamål anvisat
för budgetåret 1928/1929 562,500 kronor — förutom ett belopp av 77,500
kronor till arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare — för budgetåret
1929/1930 516,300 kronor samt för budgetåret 1930/1931 765,900 kronor.
Den avsevärda förhöjning av anslaget, som ägt rum under sistnämnda
budgetår, förestavades, förutom av ökning av antalet klassavdelningar vid
läroverken, även av den ökning i det genomsnittliga antalet lärartimmar
per klassavdelning, som beräknades skola äga rum bland annat på grund
av differentieringen av gymnasiets båda högsta ringar.
Innan departementschéfen övergått till behandlingen av frågan rörande
anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931/1932, har han
erinrat örn vissa beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, som härmed hava
nära sammanhang.
I skrivelse den 11 juni 1930, nr 389, anmälde riksdagen, jämte annat,
att riksdagen medgivit, att vid de allmänna läroverken i Västervik, Hälsingborg,
Halmstad, Vänersborg, Borås, Östersund, Härnösand, Falköping, Trälleborg,
Amål och Arvika finge tills vidare under av riksdagen i dess skrivelse
angivna förutsättningar försöksvis kunna anordnas s. k. förenad realskollinje
med anknytning till folkskolans såväl sjätte som fjärde klass; och skulle
därvid vid vart och ett av de nämnda läroverken en av realskolans linjer
kunna tills vidare ersättas av sådan förenad linje. Den 15 augusti 1930
utfärdade Kungl. Majit närmare bestämmelser med anledning av riksdagens
ovanberörda beslut.
Genom beslut den 8 augusti 1930 bemyndigade Kungl. Majit, i anslut
ning till ett av riksdagen i dess skrivelse den 11 juni 1930, nr 389, lämnat
medgivande, skolöverstyrelsen att inom gränserna för anvisade medel och
under av riksdagen i övrigt angivna förutsättningar medgiva sådana jämkningar
i de av Kungl. Majit fastställda specialplanerna för omorganisation
av de allmänna läroverken, som innefattade ett tillfälligt upprättande av
parallellavdelning eller tillfällig indragning av sådan avdelning.
I samma skrivelse den 11 juni 1930, nr 389, anmälde riksdagen vidare,
att riksdagen i avseende å lyceerna beslutat
1) att — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av högre allmänna
läroverket för gossar i Malmö och högre realläroverket i Göteborg samt av
latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm —
dels vid högre latinläroverket i Göteborg skulle med upprättande av vederbörande
latinlyceilinje tills vidare anstå;
dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, skulle
med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen tills
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
3
vidare anstå samt i stället tills vidare finnas fyraårigt latingymnasium och
treårigt realgymnasium samt realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser
och anknytande till folkskolans sjätte klass;
2) att första krets av lyceilinje finge upprättas endast under förutsätt
ning att minst 8 lärjungar blivit godkända i anställd inträdesprövning.
Genom cirkulär den 27 juni och den 30 juli 1930 meddelade Kungl.
Majit närmare föreskrifter med anledning av vad riksdagen sålunda beslutat.
Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit ett belopp av
sammanlagt 837,200 kronor för avlönande av extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken.
Ur detta belopp utgå, enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, för närvarande
arvoden till 214 extralärare med full tjänstgöring och till timlärare
med en undervisningsskyldighet av sammanlagt 1,074 veckotimmar. Då
timlärarnas tjänstgöring, anför överstyrelsen, kunde anses ungefär motsvara
full tjänstgöring för 45 extralärare, kunde således behovet av extra
lärarkrafter för läsåret 1930/1931 uppskattas till 259 extra lärare med full
tjänstgöring, och det för dessa erforderliga arvodesbeloppet kunde beräknas
till 833,900 kronor. Då det av riksdagen för ändamålet beviljade extra anslaget
tillsammans med de 120,000 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten till arvoden
åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov, som brukade beräknas
för extra lärare och timlärare, utgjorde 885,900 kronor, motsvarande
arvoden till ungefär 275 extralärare med full tjänstgöring, hade således ett
belopp av 52,000 kronor, motsvarande arvoden till omkring 16 extra lärare,
kunnat inbesparas. Orsaken till att denna besparing blivit möjlig vore,
framhåller vidare överstyrelsen, att söka dels däri, att kostnaderna för anordnandet
av undervisning i tillvalsämnen inom de differentierade delarna
av gymnasiet genom iakttagande av den största sparsamhet kunnat nedbringas
under det tidigare beräknade beloppet, dels däri, att parallellavdelningar
av vissa klasser och ringar icke behövt inrättas i den utsträckning,
som vid anslagets beräknande antagits.
I skrivelse den 7 november 1930 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning
örn anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931/1932.
Överstyrelsen har därvid till en början lämnat en i tabellform uppställd
redogörelse för de jämkningar, som överstyrelsen, jämlikt överstyrelsen lämnade
bemyndiganden, under läsåret 1930/1931 vidtagit i de av Kungl. Majit
fastställda specialplanerna för genomförande av 1927 års skolreform.
Av denna redogörelse framgår bland annat följande: Vid högre latinläroverket
i Göteborg, högre realläroverket i Göteborg, högre allmänna
läroverket i Uppsala och högre allmänna läroverket i Lund har intet lyceum
inrättats. Vid högre allmänna läroverket i Hälsingborg samt vid samrealskolorna
i Trälleberg och Falköping hava klasserna 25 och l4 sammanslagits
till en andra klass av förenad linje; och vid sistnämnda båda skolor har
därjämte upprättats en första klass av förenad linje. I allt hava de av
överstyrelsen i här förevarande hänseenden vidtagna åtgärderna resulterat
i en nettoökning av antalet klassavdelningar med 9.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
Härefter har överstyrelsen framhållit följande:
För läsåret 1931/1932 hade överstyrelsen räknat med att en tillfällig parallellavdelning
av klass 25 måste upprättas vid samtliga de läroverk, som
under läsåret 1930/1931 fått sådana parallellavdelningar upprättade inom
klass 1 Vid samtliga dessa läroverk, med undantag för högre allmänna
läroverket i Hudiksvall, komme utan tvivel ett trängande behov av inrättande
av en tillfällig parallellavdelning av klass l5 att göra sig gällande
även under läsåret 1931/1932, varför överstyrelsen ansett sig böra räkna
med inrättandet av sådana avdelningar. Även vid samrealskolorna i Örnsköldsvik
och Skellefteå, där läsåret 1930/1931 endast en avdelning av klass
l5 funnes, hade överstyrelsen tagit i beräkning möjligheten av en sådan
uppdelning för läsåret 1931/1932, detta med hänsyn till att dessa skolor i
propositionen till 1930 års riksdag nr 119, sid. 105, upptagits bland de läroverk,
som vore i behov av utvidgning.
Beträffande övriga av överstyrelsen medgivna tillfälliga jämkningar av de
fastställda specialplanerna hade överstyrelsen i regel räknat med att den fördelning
av lärjungarna inom viss klass eller ring, som i vederbörlig ordning
beslutats för läsåret 1930/1931 skulle komma att bibehållas i närmast högre
klass eller ring under läsåret 1931/1932.
Med utgångspunkt från de sålunda angivna förutsättningarna har skolöverstyrelsen
beräknat dels det antal läsavdelningar, som torde komma att
erfordras under läsåret 1931/1932, dels ock — efter detaljerade beräkningar
för varje läroverk — antalet lärartimmar under samma tid.
Skolöverstyrelsen har härom anfört bland annat:
De beräkningar över det sannolika lärarbehovet vid varje särskilt läroverk,
som överstyrelsen utfört, hade givit vid handen, att vid de allmänna
läroverken skulle under läsåret 1931/1932 komma att erfordras 273 extralärare
med full tjänstgöring och dessutom timlärare med en sammanlagd
tjänstgöring av 1,262 veckotimmar. Härvid hade överstyrelsen förutsatt,
att de av överstyrelsen föreslagna nya lärartjänsterna, nämligen 8 rektorstjänster,
20 lektorstjänster, 28 adjunktstjänster och 19 ämneslärarinnebefattningar,
komme att inrättas från och med läsåret 1931/1932. Då arvodet
för 24 timlärartimmar i stort sett motsvarade arvodet till en extralärare
med full tjänstgöring, kunde det totala behovet uppskattas till 273 + 53 =
326 extralärare med full tjänstgöring.
Med stöd av förhållandena under de senaste åren ansåge sig överstyrelsen
böra räkna med att 4,4 av dessa extra lärare ägde behörighet till adjunktstjänst
och således vore berättigade till ett årligt arvode av 3,300 kronor,
medan för de övriga borde räknas med ett årsarvode av 2,900 kronor. Den
sammanlagda kostnaden kunde således beräknas till (261 X 3,300 + 65 X
2,900 =) 1,049,800 kronor, vilken summa med 159,900 kronor överstege det
för budgetåret 1930/1931 till ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljade
beloppet.
De ovan omnämnda beräkningarna hade givit vid handen, att under läsåret
1931/1932 skulle komma att erfordras extra lärare och timlärare med
en undervisningsskyldighet motsvarande full tjänstgöring för 326 lärare,
vilket betydde, att behovet av lärare av ifrågavarande slag skulle komma
att ökas med 67. För att ytterligare belysa behovet av denna ökning ansåge
sig överstyrelsen böra anföra följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
5
Enligt de ovan omförmälda tabellerna beräknades antalet erforderliga lärartimmar
vid olika slag av allmänna läroverk vid början av läsåret 1931/
1932 komma att ökas på sätt nedanstående sammanställningar utvisade:
Överstadiet Understadiet
Högre allmänna läroverk..................... 1,368,5 519,5
Realskolor, förutvarande real- och samskolor...... 327,5
» » kommunala mellanskolor . . _1,531,5
Summa 1,368,5 2,378,5
Detta motsvarade i runt tal 65 lärare å överstadiet med en genomsnittlig
undervisningsskyldighet av 21 veckotimmar och 91 lärare å understadiet
med en genomsnittlig undervisningsskyldighet av 26 veckotimmar. Man
kunde således räkna med ett behov av 156 nya ämneslärare med full tjänstgöring.
För fyllandet av detta behov räknade överstyrelsen med att i första hand
kunna disponera de nya ordinarie tjänster, örn vilkas inrättande överstyrelsen
hemställt. Dessa tjänster vore 8 rektorstjänster, 20 lektorstjänster, 28
adjunktstjänster och 19 ämneslärarinnebefattningar. Då de 8 rektorerna
kunde beräknas komma att bestrida en undervisning, som kunde anses motsvara
undervisningsskyldigheten för 6 ämneslärare med full tjänstgöring,
skulle således sammanlagt 73 av de erforderliga nya ämneslärarbefattningarna
komma att bestridas av innehavare av nya ordinarie tjänster. Av de
ordinarie tjänster, som 1930 års riksdag beslutat inrätta, hade på grund av
särskilda omständigheter 1 rektorstjänst och 6 ämneslärarinnebefattningar
icke tagits i bruk under läsåret 1930/1931, men de komme givetvis att
disponeras under läsåret 1931/1932. Då ifrågavarande rektorstjänst vore
avsedd att inrättas vid det blivande högre allmänna läroverket för flickor
i Orebro, kunde med densamma förenad undervisningsskyldighet beräknas
motsvara hälften av en ämneslärares undervisningsskyldighet.
På här angivet sätt kunde således behovet av nya extra ämneslärare beräknas
till (156 — 73 — 6,5 =) 76,5 eller i runt tal 76 extralärare med full
tjänstgöring.
Den i det föregående omnämnda beräkning av lärarbehovet, som överstyrelsen
utfört med hänsyn till förhållandena vid varje särskilt läroverk,
hade, som ovan meddelats, givit vid handen, att det ökade behovet av extralärare
skulle bliva 67. De båda beräkningssätten hade således fört till något
olika resultat, då en differens på 9 extralärare uppstått. Förklaringen härtill
vore företrädesvis att söka däri, att överstyrelsen vid sina beräkningar
av arbetsfördelningen vid de olika läroverken ansett sig kunna förutsätta,
att en del av undervisningen på överstadiet skulle komma att anförtros åt
timlärare. Då arvodet för en extralärare med 21 veckotimmars undervisning
på överstadiet motsvarade arvodet för 24 timlärartimmar, hade nämligen
på detta sätt en icke oväsentlig besparing åstadkommits. Överstyrel
sen holle före, att den beräkningsgrund, som fört till det lägsta antalet
erforderliga extralärare, i förevarande fall kunde anses mest tillförlitlig, och
funne det därför sannolikt, att 67 nya extralärarbefattningar komme att
b iva erforderliga för läsåret 1931/1932.
Såsom ovan nämnts skulle kostnaden för de under budgetåret 1931/1932
erforderliga extra lärare och timlärare vid de allmänna läroverken uppgå
till 1,049,800 kronor. Då för ifrågavarande ändamål ur det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken brukade tagas 120,000 kronor,
6
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
skulle alltså det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken böra uppgå till 929,800 kronor.
Skolöverstyrelsen har vidare hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att extra ordinarie lärare med full tjänstgöring vid allmänt
läroverk, som biträder vid de efter terminens slut infallande inträdesprövningarna
till realskolans första klass och lyceets första krets, skall för de
dagar, som förflyta efter terminens slut till och med inträdesprövningarnas
avslutning, äga uppbära ersättning enligt de grunder, efter vilka hans arvode
under terminen utgått, dock att sådan ersättning icke må tillkomma lärare,
vilken för uppehållande av förordnande som extra ordinarie lärare är tjänstledig
från av honom innehavd ordinarie tjänst.
De med denna anordning förenade kostnaderna hava av skolöverstyrelsen
beräknats uppgå till 6,000 kronor, och har i anslutning härtill överstyrelsen
hemställt, att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra anslag
av (929,800 + 6,000) 935,800 kronor.
Departementschefen har framhållit, att man, när det gällde att beräkna
det för extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1931/1932 erforderliga beloppet, hade att räkna med åtskilliga
skäligen ovissa faktorer. Departementschefen hade redan i det föregående
erinrat örn de av 1930 års riksdag fattade besluten örn den s. k. förenade
realskollinjen och örn rätt för skolöverstyrelsen att under vissa förutsättningar
medgiva sådana jämkningar i de av Kungl'' Maj:t fastställda specialplanerna
för omorganisation av de allmänna läroverken, som innefattade
ett tillfälligt upprättande av parallellavdelning eller tillfällig indragning av
sådan avdelning. Dessa båda riksdagens beslut avsåge att möjliggöra en smidigare
anpassning av den nya skolorganisationen efter de på olika orter
förhandenvarande förhållandena, och härvidlag hade givetvis ännu icke någon
större erfarenhet kunnat vinnas. Ett annat spörsmål, som hade ett betydande
inflytande på medelsåtgången för här ifrågavarande ändamål, vore differentieringen
i gymnasiets båda högsta ringar. Läsåret 1930/1931 vore det första,
då denna differentiering kommit till användning. Aven i detta hänseende
vore således den vunna erfarenheten hittills ganska ringa.
I detta sammanhang har departementschefen vidare erinrat om följande
förhållande, som kunde komma att få ett — låt vara ekonomiskt sett tämligen
obetydligt — inflytande på medelsåtgången för här ifrågavarande
ändamål.
Jämlikt § 9 B av stadgan för rikets allmänna läroverk den 24 september
1928 skulle undervisning i tillvalsämne anordnas, örn minst fem lärjungar i
ringen eller kretsen eller det lägre antal, som skolöverstyrelsen på grund
av särskilda omständigheter kunde medgiva, anmält sig skola deltaga i
denna undervisning; och skulle sådan undervisning jämväl i fortsättningen
meddelas, även örn antalet av de inom ringen eller kretsen däri deltagande
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
7
lärjungarna skulle under fortgången av deras undervisning komma att understiga
fem.
Med anledning av åtskilliga i ämnet gjorda framställningar, över vilka
skolöverstyrelsen avgivit vederbörligt utlåtande, medgav Kungl. Maj:t den
22 augusti 1930, att undervisning i grekiska språket finge under läsåret 1930/
1931 anordnas i näst högsta ringen av latingymnasiet vid högre allmänna
läroverken i Södertälje, Västerås, Luleå och Umeå — detta i trots av att vid
intet av dessa läroverk fem lärjungar hade anmält sig till undervisning i
grekiska. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen att verkställa
utredning, huruvida särskilda bestämmelser — vid sidan av de föreskrifter,
som lämnats i § 9 B tredje stycket av gällande läroverksstadga — kunde anses
påkallade i fråga örn anordnande av undervisningen i grekiska språket vid
rikets högre allmänna läroverk, samt med denna utredning jämte de förslag,
vartill överstyrelsen kunde finna densamma böra föranleda, före den 1 december
1930 inkomma till Kungl. Maj:t. Med utlåtande av den 26 november
1930 har överstyrelsen numera avgivit en sådan utredning. Departementschefen
hade ännu icke varit i tillfälle att fatta slutlig ståndpunkt i här
förevarande hänseende, men hemställde att framdeles få ånyo upptaga denna
fråga inför Kungl. Majit.
Samtliga de sålunda antydda, ovissa förhållandena gjorde, fortsätter departementschefen
härefter, att man vid beräkningen av anslagsbehovet för
budgetåret 1931/1932 måste framgå med stor varsamhet. Att en avsevärd
ökning av anslaget vore ofrånkomlig framginge redan därav, att under sagda
budgetår dels förstatligandet av kommunala mellanskolor och upprättandet
av nya högre allmänna läroverk för flickor komme att fortskrida, dels läroverk
i ökad omfattning komme att öppnas för kvinnliga lärjungar, dels ock
differentieringen å gymnasiet läsåret 1931/1932 komme att omfatta gymnasiets
båda högsta ringar i stället för som under innevarande läsår endast den näst
högsta. De beräkningar över det sannolika lärarbehovet vid varje särskilt läroverk,
som överstyrelsen utfört och för vilka i det föregående redogjorts, hade
givit vid handen, att vid de allmänna läroverken skulle under läsåret 1931/
1932 komma att erfordras 273 extralärare med full tjänstgöring och dessutom
timlärare med en sammanlagd tjänstgöring av 1,262 veckotimmar.
Härvid hade överstyrelsen förutsatt, att de av överstyrelsen föreslagna nya
lärartjänsterna, nämligen 8 rektorstjänster, 20 lektorstjänster, 28 adjunktstjänster
och 19 ämneslärarinnebefattningar, komme att inrättas från och med
läsåret 1931/1932. Då arvodet för 24 timlärartimmar i stort sett motsvarade
arvodet till en extralärare med full tjänstgöring, hade överstyrelsen uppskattat
det totala behovet till 326 extra lärare med full tjänstgöring mot 259
under innevarande läsår, innebärande en nettoökning av 67 extra lärare med
full tjänstgöring. Departementschefen erinrade till en början, att han tidigare
tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag om inrättandet av nyssberörda ordinarie
befattningar vid de allmänna läroverken. I anslutning härtill och då
8
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
skolöverstyrelsens beräkningar i övrigt syntes vara utförda med tillbörlig
försiktighet, förklarade departementschefen, att han anslöte sig till överstyrelsens
under denna punkt framlagda förslag, att under budgetåret 1931/
1932 medel måtte beräknas för sammanlagt 326 extra lärare med full tjänstgöring.
Kostnaderna härför uppginge enligt vedertagna beräkningsgrunder till
1,049,800 kronor. Då för här ifrågavarande ändamål ur det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken brukat anlitas ett belopp av
120,000 kronor, skulle alltså — vid oförändrade grunder — det extra anslaget
till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1931/1932 behöva beräknas till 929,800 kronor.
Emellertid förelåge, erinrar departementschefen, härjämte en framställning
örn arvoden åt extra ordinarie lärare, som deltoge i vissa inträdesprövningar
vid de allmänna läroverken, som komme att medföra något ökade
kostnader för det allmänna.
Departementschefen har i fråga örn denna framställning anfört följande:
Genom den i § 30 av 1928 års läroverksstadga ingående bestämmelsen, att
inträdesprövning till realskolans första klass och lyceets första krets skulle
anställas omedelbart efter närmast föregående vårtermins slut, hade en viss
förskjutning ägt rum i fråga örn tidsförläggningen av den tjänstgöring, som
vore förenad med ett läsår vid ett läroverk. Hittills hade för alla andra
lärare än rektor läsårets arbete varit avslutat med vårterminen; hädanefter
komme arbetet att fortsätta någon tid efter vårterminens slut för sådana
lärare, som enligt rektors bestämmande skulle deltaga i sagda inträdesprövning.
Vad de ordinarie lärarna anginge, torde på denna förändring i tjänstgöring
vara tillämpligt det i kungörelsen nr 660/1918 ingående stadgandet, att befattningshavare
skulle, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av de
allmänna läroverken eller eljest kunde varda stadgat, vara pliktig att, med bibehållande
av den tjänstegrad och den avlöning, han innehade, sköta de
med befattningen förenade göromål. På grund av detta stadgande torde
sagda förändring i tjänstgöringen icke kräva någon förändring i de ordinarie
lärarnas avlöningsförhållanden. Emellertid läge det i sakens natur, att
ifrågavarande inträdesprövningar icke alltid lämpligen kunde anordnas uteslutande
med ordinarie lärarkrafter. Det torde få anses vara en betänklig
brist i rektors möjligheter att på det för själva saken bästa sättet ordna
inträdesprövningarna, ifall han saknade rätt att vid desamma anlita extra
ordinarie lärare. Men sådana torde icke äga någon skyldighet att för läroverket
utföra arbete efter vårterminens slut. Deras förordnande räckte icke
utanför terminerna, och deras avlöning utginge helt och hållet efter läsårets
dagar. Starka skäl syntes därför tala för att särskild ersättning bereddes
de extra ordinarie lärare, som av rektor erhölle uppdrag att deltaga i ifrågavarande
inträdesprövningar.
Departementschefen har erinrat örn att — jämlikt beslut den 8 oktober 1915
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
9
angående grunder för ersättning till skolöverstyrelsens ombud vid realskolexamen
m. fl. — extra ordinarie lärare med visst undantag ägde att för de
dagar, under vilka han för att tjänstgöra som examinator i studentexamen
måste efter lästerminens slut kvarstanna i läroverksstaden, åtnjuta ersättning
enligt de grunder, efter vilka hans arvode under terminen utgått.
Såsom skolöverstyrelsen och statskontoret framhållit, skulle några särskilda
anordningar i här förevarande hänseende icke behöva vidtagas, därest 1928
års lönekommittés betänkande beträffande lönereglering för befattningshavare
inom undervisningsväsendet, i vad detta betänkande avser de extra ordinarie
lärarna, skulle vinna statsmakternas godkännande. Departementschefen
funné sig emellertid i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna böra
förorda, att bestämmelser i ämnet redan nu meddelades att gälla tillsvidare.
Kostnaderna härför hade — med utgångspunkt från ett dagarvode av
ungefär 12 kronor, motsvarande här ifrågavarande lärares avlöning under
terminerna, vartill skulle komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
— av skolöverstyrelsen beräknats till 6,000 kronor för läsåret 1931/1932.
I likhet med statskontoret hade departementschefen icke funnit något att
erinra häremot.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela de närmare
bestämmelser i ämnet, som vid ett bifall till det nu framlagda förslaget
må bliva av behovet påkallade. Härvid torde i huvudsak de av skolöverstyrelsen
föreslagna bestämmelserna kunna tjäna som förebild. Departementschefen
ville emellertid redan nu understryka, att han utginge från
att såväl skolöverstyrelsen som vederbörande rektorer komme att hålla hand
däröver, att anlitande av icke ordinarie lärare för här ifrågavarande inträdesprövningar
med ty åtföljande merutgift för det allmänna komme att
ske endast i de fall, då sådant med hänsyn till förekommande omständigheter
vore nödvändigt.
I likhet med statskontoret funne departementschefen sig böra tillstyrka,
att här förevarande ersättning finge utgå jämväl för de inträdesprövningar,
som komma att hållas efter slutet av vårterminen 1931. De härför erforderliga
medlen syntes lämpligen böra bestridas ur reservationsanslaget till
de allmänna läroverken. För budgetåret 1931/1932 torde det däremot vara
erforderligt, att medel för ändamålet äskades av riksdagen. I likhet med
skolöverstyrelsen funne departementschefen sig böra förorda, att dessa medel
inginge i det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken.
Då detta anslag enligt de tidigare framlagda beräkningarna skulle uppgå
till 929,800 kronor, skulle det alltså vid ett bifall till det nu framlagda förslaget
behöva höjas med 6,000 kronor till 935,800 kronor.
Vid bifall till vad som föreslagits rörande utvidgning av samrealskolan i
Kristinehamn till ett högre allmänt läroverk blev slutligen en ytterligare
ökning av här ifrågavarande anslag med 1,120 kronor erforderlig för budgetåret
1931/1932. Anslaget skulle alltså böra bestämmas till 936,920 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
Utskottets
yttrande.
Vad först aDgår det begärda medgivandet i fråga om ersättning åt extra
ordinarie lärare för biträde vid inträdesprövningarna anser sig utskottet böra
framhålla, att till dessa prövningars förrättande de ordinarie lärarna i regel
böra anlitas. Endast mera undantagsvis, då särskilda hinder eller svårigheter
möta mot att afhålla prövningarna allenast med tillhjälp av ordinarie
lärarkrafter, bör det ifrågakomma att för ändamålet taga i anspråk extra
ordinarie lärare. Dock anser utskottet, att sådana extra ordinarie ämneslärare,
som åtnjuta den av riksdagen från och med budgetåret 1928/1929
medgivna arvodesförhöjningen, icke böra erhålla här ifrågavarande ersättning,
utan synas dessa böra, såsom ett villkor för arvodesförhöjningens utgående,
åläggas skyldighet att utan särskild ersättning tjänstgöra vid inträdesprövningarna.
Med utgångspunkt härifrån har utskottet ansett, att det
belopp, som erfordras för bestridande av ifrågavarande ersättningar, bör
kunna nedsättas från det av Kungl. Majit beräknade, 6,000 kronor, till
hälften därav, alltså 3,000 kronor.
Beträffande de under denna punkt i övrigt framlagda beräkningarna vill
utskottet erinra örn att utskottet tidigare föreslagit inrättande av allenast 8
nya lektorstjänster för budgetåret 1931/1932 mot av Kungl. Majit ifrågasatta
20. Med hänsyn härtill bör beräknas anslag till arvoden åt 12 extra
lärare utöver vad Kungl. Majlis förslag under förevarande punkt avser eller
alltså en merkostnad av (12x3,300=) 39,600 kronor.
Vidare bör uppmärksammas, att de i huvudtiteln åberopade anslagsberäkningarna
äro gjorda med utgångspunkt från det för manliga lärare bestämda
arvodet. Emellertid förekommer numera bland extralärarkåren ett
icke oväsentligt antal kvinnor, för närvarande, enligt vad utskottet inhämtat,
uppgående till 22, och man torde kunna förutsätta, att för nästa budgetår
någon minskning av detta antal icke kommer att ske, snarare tvärtom. Under
sådana förhållanden anser utskottet riktigt, att hänsyn härtill tages vid beräkningen
av anslagsbehovet, sålunda att för 22 extralärare räknas allenast
med det för adjunktskompetent kvinnlig extralärare fastställda arvodet, 3,000
kronor (i stället för manligt arvode 3,300 kronor). Härigenom kan det erforderliga
beloppet minskas med (22x300=) 6,600 kronor.
Enligt vad utskottet har sig bekant, föreligger för närvarande hos Kungl.
Majit en framställning örn inrättande av en fyraårig realskollinje vid västra
realskolan i Göteborg. Denna framställning, som inkom till Kungl. Majit
å sådan tid, att hänsyn till densamma icke kunde tagas vid statsverkspropositionens
avfattande, påkallar medel till en extra lärarkraft. Utskottet
kan givetvis icke taga ställning till frågan, huruvida framställningen är förtjänt
av bifall eller ej; detta är en sak, som ankommer på Kungl. Majit.
Därest emellertid Kungl. Majit skulle finna framställningen förtjänt av
bifall, torde möjlighet härtill finnas utan att med hänsyn härtill någon ökning
av anslaget behöver beräknas.
Frånsett ersättningen till extra ordinarie lärare för biträde vid inträdes
-
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
11
prövningarna har behovet av medel till extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken av departementschefen uppskattats till 929,800
kronor. I enlighet med vad utskottet förut anfört, böra till denna summa
läggas följande belopp, nämligen dels 3,000 kronor, dels ock 39,600 kronor
eller sammanlagt 42,600 kronor. Å andra sidan kan med hänsyn till vad
ovan anförts ifråga om de kvinnliga extra lärarna en minskning ske med
6,600 kronor. Till omförmälda summa å 929,800 kronor bör alltså enligt
utskottets förslag läggas ett belopp av 36,000 kronor, varigenom ifrågavarande
anslag för budgetåret 1931/1932 skulle komma att uppgå till 965,800
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) medgiva, att från och med vårterminen 1931 extra
ordinarie lärare med full tjänstgöring vid allmänt läroverk,
vilken icke åtnjuter arvodesförhöjning och som biträder
vid de efter terminens slut infallande inträdesprövningarna
till realskolans första klass och lyceets första krets, skall
— i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
må äga rätt meddela — för de dagar, som förflyta efter
terminens slut till och med inträdesprövningarnas avslutning,
äga uppbära ersättning enligt de grunder, efter vilka
hans arvode under terminen utgått, dock att sådan ersättning
icke må tillkomma lärare, vilken för uppehållande av
förordnande som extra ordinarie lärare är tjänstledig från
av honom innehavd ordinarie tjänst,
b) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 965,800 kronor.
2:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 169 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, till beredande av arvodesförhöjning åt vissa extra
ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och
statens folkskoleseminarier för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra förslagsanslag
av 100,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 13 februari
1931 dagtecknad proposition, nr 97, vilken hänvisats till statsutskottet för
förberedande behandling, föreslagit riksdagen att
dels besluta följande ändrade grunder angående avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt
Arvodesförhöjning
åt
vissa extra
ordinarie
ämneslärare
vid högre
lärarinneseminariet,
allmänna
läroverk och
statens
folkskoleseminarier.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
läroverk eller statens folkskoleseminarier, att gälla från och med läsåret
1931/1932 till och med läsåret 1934/1935:
1) Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt
läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet
för lektors- eller adjunkts^''anst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid
folkskoleseminarium och med nit och skicklighet under minst sex terminer
bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda läroanstalter, skall åtnjuta
arvode, manlig lärare med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250
kronor för år räkuat.
2) Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex terminer bestritt
full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda läroanstalter, skall under enahanda
villkor, som i mom. 1 säges, åtnjuta arvode, manlig lärare med 4,000
kronor och kvinnlig lärare med 3,500 kronor för år räknat,
3) Ovan angivna arvodesbelopp må jämväl tillkomma här avsedd lärare,
som i övrigt fullgjort därför stadgade villkor, ändock att han på grund av
vederbörligen styrkt sjukdom varit entledigad från meddelat förordnande
under högst en femtedel av eljest föreskrivna tjänstgöringsperioder.
4) Här föreskriven avlöning tillträdes vid början av terminen efter den,
under vilken lärare uppfyllt ovan föreskrivna villkor.
dels ock vid bifall till ovan framlagda förslag, under åttonde huvudtiteln
till arvodesförhöjning åt i det föregående nämnda icke-ordinarie lärare för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
statsrådsprotokoll.
Med anledning av ett uttalande av 1927 års riksdag att, med hänsyn till
vissa svårigheter, som under skolreformens övergångstid kunde uppstå för
de dåvarande extra lärarna vid de allmänna läroverken genom att ordinarieblivande
och därmed följande förbättrad löneställning kunde komma att
uppskjutas på ett sätt, som för den enskilde läraren kunde te sig såsom
betungande och obilligt, åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extra
lärare, som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning
vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning, framlade
Kungl. Majit förslag i sådant hänseende till 1928 års riksdag. Riksdagen
medgav, att från och med budgetåret 1928/1929 till och med budgetåret
1934/1935 sådan extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet
för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och
med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring
vid någon av nu nämnda läroanstalter, finge åtnjuta arvode, manlig lärare
med 3,800 kronor och kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.
I enlighet med detta riksdagens beslut har sedermera Kungl. Majit utfärdat
kungörelse den 29 juni 1928 (nr 274). I denna kungörelse har jämväl i
Statsutskottets utlåtande Nr 51,
13
överensstämmelse med; av 1928 års riksdag i annat sammanhang fattat
beslut intagits följande bestämmelse:
De extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna
i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,
Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier börjat
eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap
tjänstgjort minst 8 terminer i en följd, må, så länge de såsom extra ordinarie
lektorer eller vikarier å lektorstjänster hava sin huvudsakliga tjänstgöring
förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i sin
helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänst- och
lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie
lärarna vid de allmänna läroverken samt, i den mån deras avlöning övertages
av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger
det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna läroverk.
För bestridande av med här ifrågavarande arvodesförhöjningar förenade
kostnader har riksdagen för ett vart av budgetåren 1929/1931 anvisat ett
extra anslag av 55,000 kronor.
I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen hemställt, att för
enahanda ändamål måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra förslagsanslag
av 55,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat:
Överstyrelsen hade beräknat, att under budgetåret 1931/1932 i stort sett
samma anslagsbelopp komme att bliva erforderligt som under innevarande
år. Då det emellertid icke vore möjligt att redan nu verkställa en tillförlitlig
beräkning och då ifrågavarande arvodesförhöjningar skulle automatiskt
utgå efter fastställda grunder, funne överstyrelsen det synnerligen önskvärt,
att anslaget ifråga finge karaktären av förslagsanslag.
I ärendet har statskontoret den 20 oktober 1930 avgivit utlåtande och
därvid anfört:
Skolöverstyrelsens förslag att i riksstaten uppföra nu ifrågavarande anslag
såsom ett förslagsanslag, syntes statskontoret innebära en lämplig anordning.
Då utgifterna å anslaget under budgetåret 1929/1930 uppgått till
endast 38,588 kronor 23 öre, samt belastningen å anslaget kunde förväntas
bliva än mindre under budgetåret 1931/1932, torde det vara tillräckligt, om
ett förslagsanslag till belopp av 35,000 kronor uppfördes i riksstaten för
sist angivna budgetår.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse framhöll Sveriges extralärarförening
det trängande behovet av förbättrade löne- och anställningsvillkor
för extralärarna och hemställde, att Kungl. Maj:t måtte för de icke-ordinarie
lärarnas vidkommande överväga möjligheterna av provisoriska åtgärder för
beredande av lönetursrätt åt de till ordinarie tjänst behöriga icke-ordinarie
lärarna vid de allmänna läroverken i överensstämmelse med de för e. o.
och extra tjänstemän inom allmänna civilförvaltningen gällande bestämmelser.
14
.Statsutskottets utlåtande Nr 51.
Efter övervägande av åtgärder i det av extralärarföreningen i dess
skrivelse begärda syftet lät departementschefen inom ecklesiastikdepartementet
utarbeta en promemoria, innefattande preliminärt förslag till ändring
av bestämmelserna i vissa delar rörande högre arvode till extra eller vikarierande
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk samt
statens folkskoleseminarier. Över denna promemoria avgåvos yttranden av
skolöverstyrelsen och statskontoret.
Departementschefen har erinrat, att 1928 års lönekommitté i sitt betänkande
med förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet
föreslagit ändrade bestämmelser angående icke-ordinarie lärares såväl
löne- som anställningsförhållanden. Något förslag på grundval av 1928 års
lönekommittés utredningar hade icke nu kunnat föreläggas riksdagen, och
vid sådant förhållande torde enligt departementschefens mening frågan örn
ändring i de icke-ordinarie lärarnas anställningsförhållanden böra anstå och
upptagas till prövning i samband med spörsmålet om definitiv lönereglering
för dessa lärare. Vad däremot anginge de extra ordinarie ämneslärarnas
befordringsmöjligheter samt deras därav beroende ekonomiska villkor, så
hade de sistförfiutna årens erfarenhet uppväckt inom kåren allvarliga bekymmer,
vilka påfordrade uppmärksamhet. Den stigande medelåldern för
ordinarie befordran, i följd varav tjänstgöringstiden i extra ordinarie ställning
alltmer ökats, utgjorde en omständighet, som syntes tala för att trots
de rådande statsfinansiella förhållandena söka genomföra någon ekonomisk
förbättring för de extra lärare, som med hänsyn till sin kompetens och
längden av föregående tjänstgöring syntes förtjänta att därav komma i åtnjutande.
Departementschefen hade därvid tagit till utgångspunkt de bestämmelser
örn arvodesförhöjning för vissa extra lärare, som godtogos av
1928 års riksdag. Vissa av Sveriges extralärarförening anförda siffror vore
ägnade att giva stöd åt den uppfattningen, att tidigare än först efter tolv
terminers eller sex års tjänstgöring arvodesförhöjning borde givas ickeordinarie
lärare med full tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, allmänna
läroverk och folkskoleseminarier. Med de särskilt vid de allmänna
läroverken rådande befordringsförhållandena — medelåldern för nyutnämnd
adjunkt vore numera omkring 39 år — syntes den ändringen i nu gällande
ordning vara lämplig, att ioke-ordinarie ämneslärare vid ovan nämnda undervisningsanstalter
finge, efter förvärvad behörighet till adjunktstjänst vid
allmänt läroverk, rätt till arvodesförhöjning efter tre års full tjänstgöring
vid meranämnda läroanstalter och sedan efter ytterligare tre års sådan
tjänstgöring rätt till lika stor arvodesförhöjning. Det borde härvid erinras,
att inom den allmänna civilförvaltningen extra ordinarie tjänstemän ägde
rätt till uppfattning i högre löneklass efter att hava tillhört en och samma
löneklass under tre år. Det kunde, framhåller departementschefen, mot
sådan anordning invändas, att för befattningshavare vid samma slags institutioner
två olika tidsintervaller för ålderstillägg skulle komma att gälla, i
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
15
det att ordinarie lärare åtnjöte ålder stillägg efter fem år, medan för extra
ordinarie lärare tre års intervall föresloges. Häremot torde kunna göras
gällande, att redan nu föreligger samma slags olikhet, fem år mot sex år.
Det nu såsom förhöjning utgående arvodet för extra ordinarie manlig
lärare vore 500 kronor och för kvinnlig 400 kronor. Departementschefen
har i stället föreslagit, att två arvodesförhöjningar måtte utgå, och att varje
förhöjning måtte bestämmas till 350 kronor för manlig lärare och 250 kronor
för kvinnlig lärare.
Departementschefen har i detta sammanhang lämnat en översikt över
avlöningsförmåner för adjunkt i lägsta lönegraden, av vilken framgår, att i
flertalet fall adjunkts begynnelselön väsentligt överstiger det föreslagna högsta
extralärararvodet. Vidare har departementschefen framhållit, att hans förslag
icke innebure något föregripande av 1928 års lönekommittés förslag.
Departementschefen har i likhet med statskontoret och en reservant inom
skolöverstyrelsen ansett, att nu ifrågasatta anordning borde gälla allenast till
utgången av läsåret 1934/1935, ehuru han icke vöre på förhand övertygad
därom, att vid sagda tidpunkt genomförandet av läroverkens omorganisation
medfört den väsentliga inskränkning av extralärarsystemet, som vid 1927 års
riksdag verkställda beräkningar byggde på.
Tjänstgöring, vilken fullgjorts vid icke-statlig läroanstalt, borde enligt
departementschefens mening icke få tillgodoräknas för arvodesförhöjning.
Departementschefen ansåge, att de nuvarande bestämmelserna för lärare vid
kommunala gymnasier och gymnasielinjer borde i här ifrågavarande avseende
fortfarande gälla.
Kostnaderna för den föreslagna arvodesförhöjningen hade, framhåller
departementschefen, med utgångspunkt från antalet extra lärare med här
ifrågavarande olika tjänstgöringslängd ansetts kunna beräknas till 95,000
kronor, innebärande alltså en kostnadsökning med 40,000 kronor i förhållande
till det för motsvarande ändamålet nu utgående anslaget.
Den förbättring i de extra ordinarie lärarnas avlöningsförhållanden, som
här föreslagits att äga tillämpning under tiden från och med läsåret 1931/
1932 till och med läsåret 1934/1935, synes utskottet välmotiverad med hänsyn
till de mindre gynnsamma ekonomiska villkor och befordringsförhållanden,
under vilka denna kår har att arbeta. Gentemot förslagets detaljer,
sådana de i propositionen utformats, har utskottet icke något att erinra i
vidare mån, än att utskottet, i anslutning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört beträffande skyldighet''för extra ordinarie ämneslärare
vid allmänt läroverk, vilken åtnjuter arvodesförhöjning, att biträda vid
inträdesprövningarna, velat framhålla, att bestämmelse härom synes böra
inflyta i de närmare föreskrifter i ämnet, som Kungl. Majit, i händelse av
bifall till nu föreliggande förslag, framdeles kommer att utfärda.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
att riksdagen må
a) besluta följande ändrade grunder angående avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier,
att gälla från och med läsåret 1931/1932 till
och med läsåret 1934/1935:
1) Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium,
vilken förvärvat behörighet för lektors- eller
adjunkts^anst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid
folkskoleseminarium och med nit och skicklighet under
minst sex terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av
nu nämnda läroanstalter, skall åtnjuta arvode, manlig lärare
med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250 kronor för
år räknat.
2) Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex
terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda
läroanstalter, skall under enahanda villkor, som i mom. 1
säges, åtnjuta arvode, manlig lärare med 4,000 kronor och
kvinnlig lärare med 3,500 kronor för år räknat.
3) Ovan angivna arvodesbelopp må jämväl tillkomma
här avsedd lärare, som i övrigt fullgjort därför stadgade
villkor, ändock att han på grund av vederbörligen styrkt
sjukdom varit entledigad från meddelat förordnande under
högst en femtedel av eljest föreskrivna tjänstgöringsperioder.
4) Här föreskriven avlöning tillträdes vid början av terminen
efter den, under vilken lärare uppfyllt ovan föreskrivna
villkor.
b) vid bifall till ovan framlagda förslag, under åttonde
huvudtiteln till arvodesförhöjning åt i det föregående nämnda
icke-ordinarie lärare för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra förslagsanslag av 95,000 kronor.
Stockholm den 20 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
17
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M.
Svensson i Kompersmåla, E. J. O. Bosén, E. A. Lundell, I. Kj. E. Pauli och K. A. TI.
Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. B.
Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, P. M. Olsson
i Blädinge, E. J. Wigforss, B. Kson Kolmgren, J. Olofsson i Digernäs, 0. Andersson i
Höör och K. S. V. Ward.
Reservationer:
vid punkt 1 (arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken m. m.)
1) av herrar Kvarnzelius, Widéll, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,
Lundéll och Pauli, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Vad först angår-----taga i anspråk extra ordinarie lärare.
Med utgångspunkt härifrån har utskottet — — — — — 3,000 kronor.
Beträffande de — — — —--------- 39,600 kronor.
Vidare bör -—- — — — — — — — -— — — — 6,600 kronor.
Enligt vad------— —--------beräknas.
Frånsett ersättningen---— — —----- 965,800 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) medgiva, att från och med vårterminen 1931 extra ordinarie
lärare med full tjänstgöring vid allmänt läroverk,
som biträder vid de efter terminens slut infallande inträdesprövningarna
till realskolans första klass och lyceets första
krets, skall — i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit må äga rätt meddela — för de dagar, som
förflyta efter terminens slut till och med inträdesprövningarnas
avslutning, äga uppbära ersättning enligt de grunder,
efter vilka hans arvode under terminen utgått, dock att sådan
ersättning icke må tillkomma lärare, vilken för uppehållande
av förordnande som extra ordinarie lärare är tjänstledig
från av honom innehavd ordinarie tjänst.
b) ----------------»■
2) av herrar Wiklund, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge och Holmgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 27 haft. (Nr 51.)
18
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
vid punkt 2 (arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid
högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier)
1) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,
Lundell och Pauli, vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande
lydelse:
»Den förbättring i de extra ordinarie lärarnas avlöningsförhållanden, som
har föreslagits att äga tillämpning under tiden från och med läsåret 1931/
1932 till och med läsåret 1934/1935, synes utskottet välmotiverad med hänsyn
till de mindre gynnsamma ekonomiska villkor och befordringsförhållanden,
under vilka denna kår har att arbeta. Gentemot förslagets detaljer,
sådana de i propositionen utformats, har utskottet intet att erinra.
Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och får
därför hemställa,------------------.»
2) af herrar Wiklund, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge och Holmgren.
Stockholm 1931, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
310956
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:128 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda framställning angående ansla a1 i texten