Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda framställning angående anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken m. m., dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

1931-03-20 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:51, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda framställning angående anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken m. m., dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

1

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda

framställning angående anslag till arvoden åt extra och

vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken m. m.,

dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförhöjning

åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

(2:a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 168 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att från och med vårterminen 1931 extra ordinarie lärare

med full tjänstgöring vid allmänt läroverk, som biträder vid de efter terminens

slut infallande inträdesprövningarna till realskolans första klass och

lyceets första krets, skall — i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må äga rätt meddela — för de dagar, som förflyta efter terminens

slut till och med inträdesprövningarnas avslutning, äga uppbära

ersättning enligt de grunder, efter vilka hans arvode under terminen utgått,

dock att sådan ersättning icke må tillkomma lärare, vilken för uppehållande

av förordnande som extra ordinarie lärare är tjänstledig från av honom

innehavd ordinarie tjänst,

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

936,920 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 497—513 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 27 haft. (Nr 51.) 1

Arvoden åt

extra och vikarierande

ämneslärare

vid de allmänna

läroverken

m. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

behov. Denna anslagspost bestämdes av 1918 års riksdag till 250,000 kronor.

Härutöver har riksdagen under en lång följd av år å extra stat anvisat särskilda

anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken. Riksdagen har sålunda för sistnämnda ändamål anvisat

för budgetåret 1928/1929 562,500 kronor — förutom ett belopp av 77,500

kronor till arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare — för budgetåret

1929/1930 516,300 kronor samt för budgetåret 1930/1931 765,900 kronor.

Den avsevärda förhöjning av anslaget, som ägt rum under sistnämnda

budgetår, förestavades, förutom av ökning av antalet klassavdelningar vid

läroverken, även av den ökning i det genomsnittliga antalet lärartimmar

per klassavdelning, som beräknades skola äga rum bland annat på grund

av differentieringen av gymnasiets båda högsta ringar.

Innan departementschéfen övergått till behandlingen av frågan rörande

anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931/1932, har han

erinrat örn vissa beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, som härmed hava

nära sammanhang.

I skrivelse den 11 juni 1930, nr 389, anmälde riksdagen, jämte annat,

att riksdagen medgivit, att vid de allmänna läroverken i Västervik, Hälsingborg,

Halmstad, Vänersborg, Borås, Östersund, Härnösand, Falköping, Trälleborg,

Amål och Arvika finge tills vidare under av riksdagen i dess skrivelse

angivna förutsättningar försöksvis kunna anordnas s. k. förenad realskollinje

med anknytning till folkskolans såväl sjätte som fjärde klass; och skulle

därvid vid vart och ett av de nämnda läroverken en av realskolans linjer

kunna tills vidare ersättas av sådan förenad linje. Den 15 augusti 1930

utfärdade Kungl. Majit närmare bestämmelser med anledning av riksdagens

ovanberörda beslut.

Genom beslut den 8 augusti 1930 bemyndigade Kungl. Majit, i anslut

ning till ett av riksdagen i dess skrivelse den 11 juni 1930, nr 389, lämnat

medgivande, skolöverstyrelsen att inom gränserna för anvisade medel och

under av riksdagen i övrigt angivna förutsättningar medgiva sådana jämkningar

i de av Kungl. Majit fastställda specialplanerna för omorganisation

av de allmänna läroverken, som innefattade ett tillfälligt upprättande av

parallellavdelning eller tillfällig indragning av sådan avdelning.

I samma skrivelse den 11 juni 1930, nr 389, anmälde riksdagen vidare,

att riksdagen i avseende å lyceerna beslutat

1) att — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö och högre realläroverket i Göteborg samt av

latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm —

dels vid högre latinläroverket i Göteborg skulle med upprättande av vederbörande

latinlyceilinje tills vidare anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, skulle

med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen tills

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

3

vidare anstå samt i stället tills vidare finnas fyraårigt latingymnasium och

treårigt realgymnasium samt realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser

och anknytande till folkskolans sjätte klass;

2) att första krets av lyceilinje finge upprättas endast under förutsätt

ning att minst 8 lärjungar blivit godkända i anställd inträdesprövning.

Genom cirkulär den 27 juni och den 30 juli 1930 meddelade Kungl.

Majit närmare föreskrifter med anledning av vad riksdagen sålunda beslutat.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit ett belopp av

sammanlagt 837,200 kronor för avlönande av extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken.

Ur detta belopp utgå, enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, för närvarande

arvoden till 214 extralärare med full tjänstgöring och till timlärare

med en undervisningsskyldighet av sammanlagt 1,074 veckotimmar. Då

timlärarnas tjänstgöring, anför överstyrelsen, kunde anses ungefär motsvara

full tjänstgöring för 45 extralärare, kunde således behovet av extra

lärarkrafter för läsåret 1930/1931 uppskattas till 259 extra lärare med full

tjänstgöring, och det för dessa erforderliga arvodesbeloppet kunde beräknas

till 833,900 kronor. Då det av riksdagen för ändamålet beviljade extra anslaget

tillsammans med de 120,000 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten till arvoden

åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov, som brukade beräknas

för extra lärare och timlärare, utgjorde 885,900 kronor, motsvarande

arvoden till ungefär 275 extralärare med full tjänstgöring, hade således ett

belopp av 52,000 kronor, motsvarande arvoden till omkring 16 extra lärare,

kunnat inbesparas. Orsaken till att denna besparing blivit möjlig vore,

framhåller vidare överstyrelsen, att söka dels däri, att kostnaderna för anordnandet

av undervisning i tillvalsämnen inom de differentierade delarna

av gymnasiet genom iakttagande av den största sparsamhet kunnat nedbringas

under det tidigare beräknade beloppet, dels däri, att parallellavdelningar

av vissa klasser och ringar icke behövt inrättas i den utsträckning,

som vid anslagets beräknande antagits.

I skrivelse den 7 november 1930 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning

örn anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931/1932.

Överstyrelsen har därvid till en början lämnat en i tabellform uppställd

redogörelse för de jämkningar, som överstyrelsen, jämlikt överstyrelsen lämnade

bemyndiganden, under läsåret 1930/1931 vidtagit i de av Kungl. Majit

fastställda specialplanerna för genomförande av 1927 års skolreform.

Av denna redogörelse framgår bland annat följande: Vid högre latinläroverket

i Göteborg, högre realläroverket i Göteborg, högre allmänna

läroverket i Uppsala och högre allmänna läroverket i Lund har intet lyceum

inrättats. Vid högre allmänna läroverket i Hälsingborg samt vid samrealskolorna

i Trälleberg och Falköping hava klasserna 25 och l4 sammanslagits

till en andra klass av förenad linje; och vid sistnämnda båda skolor har

därjämte upprättats en första klass av förenad linje. I allt hava de av

överstyrelsen i här förevarande hänseenden vidtagna åtgärderna resulterat

i en nettoökning av antalet klassavdelningar med 9.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

Härefter har överstyrelsen framhållit följande:

För läsåret 1931/1932 hade överstyrelsen räknat med att en tillfällig parallellavdelning

av klass 25 måste upprättas vid samtliga de läroverk, som

under läsåret 1930/1931 fått sådana parallellavdelningar upprättade inom

klass 1 Vid samtliga dessa läroverk, med undantag för högre allmänna

läroverket i Hudiksvall, komme utan tvivel ett trängande behov av inrättande

av en tillfällig parallellavdelning av klass l5 att göra sig gällande

även under läsåret 1931/1932, varför överstyrelsen ansett sig böra räkna

med inrättandet av sådana avdelningar. Även vid samrealskolorna i Örnsköldsvik

och Skellefteå, där läsåret 1930/1931 endast en avdelning av klass

l5 funnes, hade överstyrelsen tagit i beräkning möjligheten av en sådan

uppdelning för läsåret 1931/1932, detta med hänsyn till att dessa skolor i

propositionen till 1930 års riksdag nr 119, sid. 105, upptagits bland de läroverk,

som vore i behov av utvidgning.

Beträffande övriga av överstyrelsen medgivna tillfälliga jämkningar av de

fastställda specialplanerna hade överstyrelsen i regel räknat med att den fördelning

av lärjungarna inom viss klass eller ring, som i vederbörlig ordning

beslutats för läsåret 1930/1931 skulle komma att bibehållas i närmast högre

klass eller ring under läsåret 1931/1932.

Med utgångspunkt från de sålunda angivna förutsättningarna har skolöverstyrelsen

beräknat dels det antal läsavdelningar, som torde komma att

erfordras under läsåret 1931/1932, dels ock — efter detaljerade beräkningar

för varje läroverk — antalet lärartimmar under samma tid.

Skolöverstyrelsen har härom anfört bland annat:

De beräkningar över det sannolika lärarbehovet vid varje särskilt läroverk,

som överstyrelsen utfört, hade givit vid handen, att vid de allmänna

läroverken skulle under läsåret 1931/1932 komma att erfordras 273 extralärare

med full tjänstgöring och dessutom timlärare med en sammanlagd

tjänstgöring av 1,262 veckotimmar. Härvid hade överstyrelsen förutsatt,

att de av överstyrelsen föreslagna nya lärartjänsterna, nämligen 8 rektorstjänster,

20 lektorstjänster, 28 adjunktstjänster och 19 ämneslärarinnebefattningar,

komme att inrättas från och med läsåret 1931/1932. Då arvodet

för 24 timlärartimmar i stort sett motsvarade arvodet till en extralärare

med full tjänstgöring, kunde det totala behovet uppskattas till 273 + 53 =

326 extralärare med full tjänstgöring.

Med stöd av förhållandena under de senaste åren ansåge sig överstyrelsen

böra räkna med att 4,4 av dessa extra lärare ägde behörighet till adjunktstjänst

och således vore berättigade till ett årligt arvode av 3,300 kronor,

medan för de övriga borde räknas med ett årsarvode av 2,900 kronor. Den

sammanlagda kostnaden kunde således beräknas till (261 X 3,300 + 65 X

2,900 =) 1,049,800 kronor, vilken summa med 159,900 kronor överstege det

för budgetåret 1930/1931 till ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljade

beloppet.

De ovan omnämnda beräkningarna hade givit vid handen, att under läsåret

1931/1932 skulle komma att erfordras extra lärare och timlärare med

en undervisningsskyldighet motsvarande full tjänstgöring för 326 lärare,

vilket betydde, att behovet av lärare av ifrågavarande slag skulle komma

att ökas med 67. För att ytterligare belysa behovet av denna ökning ansåge

sig överstyrelsen böra anföra följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

5

Enligt de ovan omförmälda tabellerna beräknades antalet erforderliga lärartimmar

vid olika slag av allmänna läroverk vid början av läsåret 1931/

1932 komma att ökas på sätt nedanstående sammanställningar utvisade:

Överstadiet Understadiet

Högre allmänna läroverk..................... 1,368,5 519,5

Realskolor, förutvarande real- och samskolor...... 327,5

» » kommunala mellanskolor . . _1,531,5

Summa 1,368,5 2,378,5

Detta motsvarade i runt tal 65 lärare å överstadiet med en genomsnittlig

undervisningsskyldighet av 21 veckotimmar och 91 lärare å understadiet

med en genomsnittlig undervisningsskyldighet av 26 veckotimmar. Man

kunde således räkna med ett behov av 156 nya ämneslärare med full tjänstgöring.

För fyllandet av detta behov räknade överstyrelsen med att i första hand

kunna disponera de nya ordinarie tjänster, örn vilkas inrättande överstyrelsen

hemställt. Dessa tjänster vore 8 rektorstjänster, 20 lektorstjänster, 28

adjunktstjänster och 19 ämneslärarinnebefattningar. Då de 8 rektorerna

kunde beräknas komma att bestrida en undervisning, som kunde anses motsvara

undervisningsskyldigheten för 6 ämneslärare med full tjänstgöring,

skulle således sammanlagt 73 av de erforderliga nya ämneslärarbefattningarna

komma att bestridas av innehavare av nya ordinarie tjänster. Av de

ordinarie tjänster, som 1930 års riksdag beslutat inrätta, hade på grund av

särskilda omständigheter 1 rektorstjänst och 6 ämneslärarinnebefattningar

icke tagits i bruk under läsåret 1930/1931, men de komme givetvis att

disponeras under läsåret 1931/1932. Då ifrågavarande rektorstjänst vore

avsedd att inrättas vid det blivande högre allmänna läroverket för flickor

i Orebro, kunde med densamma förenad undervisningsskyldighet beräknas

motsvara hälften av en ämneslärares undervisningsskyldighet.

På här angivet sätt kunde således behovet av nya extra ämneslärare beräknas

till (156 — 73 — 6,5 =) 76,5 eller i runt tal 76 extralärare med full

tjänstgöring.

Den i det föregående omnämnda beräkning av lärarbehovet, som överstyrelsen

utfört med hänsyn till förhållandena vid varje särskilt läroverk,

hade, som ovan meddelats, givit vid handen, att det ökade behovet av extralärare

skulle bliva 67. De båda beräkningssätten hade således fört till något

olika resultat, då en differens på 9 extralärare uppstått. Förklaringen härtill

vore företrädesvis att söka däri, att överstyrelsen vid sina beräkningar

av arbetsfördelningen vid de olika läroverken ansett sig kunna förutsätta,

att en del av undervisningen på överstadiet skulle komma att anförtros åt

timlärare. Då arvodet för en extralärare med 21 veckotimmars undervisning

på överstadiet motsvarade arvodet för 24 timlärartimmar, hade nämligen

på detta sätt en icke oväsentlig besparing åstadkommits. Överstyrel

sen holle före, att den beräkningsgrund, som fört till det lägsta antalet

erforderliga extralärare, i förevarande fall kunde anses mest tillförlitlig, och

funne det därför sannolikt, att 67 nya extralärarbefattningar komme att

b iva erforderliga för läsåret 1931/1932.

Såsom ovan nämnts skulle kostnaden för de under budgetåret 1931/1932

erforderliga extra lärare och timlärare vid de allmänna läroverken uppgå

till 1,049,800 kronor. Då för ifrågavarande ändamål ur det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken brukade tagas 120,000 kronor,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

skulle alltså det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken böra uppgå till 929,800 kronor.

Skolöverstyrelsen har vidare hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att extra ordinarie lärare med full tjänstgöring vid allmänt

läroverk, som biträder vid de efter terminens slut infallande inträdesprövningarna

till realskolans första klass och lyceets första krets, skall för de

dagar, som förflyta efter terminens slut till och med inträdesprövningarnas

avslutning, äga uppbära ersättning enligt de grunder, efter vilka hans arvode

under terminen utgått, dock att sådan ersättning icke må tillkomma lärare,

vilken för uppehållande av förordnande som extra ordinarie lärare är tjänstledig

från av honom innehavd ordinarie tjänst.

De med denna anordning förenade kostnaderna hava av skolöverstyrelsen

beräknats uppgå till 6,000 kronor, och har i anslutning härtill överstyrelsen

hemställt, att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra anslag

av (929,800 + 6,000) 935,800 kronor.

Departementschefen har framhållit, att man, när det gällde att beräkna

det för extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1931/1932 erforderliga beloppet, hade att räkna med åtskilliga

skäligen ovissa faktorer. Departementschefen hade redan i det föregående

erinrat örn de av 1930 års riksdag fattade besluten örn den s. k. förenade

realskollinjen och örn rätt för skolöverstyrelsen att under vissa förutsättningar

medgiva sådana jämkningar i de av Kungl'' Maj:t fastställda specialplanerna

för omorganisation av de allmänna läroverken, som innefattade

ett tillfälligt upprättande av parallellavdelning eller tillfällig indragning av

sådan avdelning. Dessa båda riksdagens beslut avsåge att möjliggöra en smidigare

anpassning av den nya skolorganisationen efter de på olika orter

förhandenvarande förhållandena, och härvidlag hade givetvis ännu icke någon

större erfarenhet kunnat vinnas. Ett annat spörsmål, som hade ett betydande

inflytande på medelsåtgången för här ifrågavarande ändamål, vore differentieringen

i gymnasiets båda högsta ringar. Läsåret 1930/1931 vore det första,

då denna differentiering kommit till användning. Aven i detta hänseende

vore således den vunna erfarenheten hittills ganska ringa.

I detta sammanhang har departementschefen vidare erinrat om följande

förhållande, som kunde komma att få ett — låt vara ekonomiskt sett tämligen

obetydligt — inflytande på medelsåtgången för här ifrågavarande

ändamål.

Jämlikt § 9 B av stadgan för rikets allmänna läroverk den 24 september

1928 skulle undervisning i tillvalsämne anordnas, örn minst fem lärjungar i

ringen eller kretsen eller det lägre antal, som skolöverstyrelsen på grund

av särskilda omständigheter kunde medgiva, anmält sig skola deltaga i

denna undervisning; och skulle sådan undervisning jämväl i fortsättningen

meddelas, även örn antalet av de inom ringen eller kretsen däri deltagande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

7

lärjungarna skulle under fortgången av deras undervisning komma att understiga

fem.

Med anledning av åtskilliga i ämnet gjorda framställningar, över vilka

skolöverstyrelsen avgivit vederbörligt utlåtande, medgav Kungl. Maj:t den

22 augusti 1930, att undervisning i grekiska språket finge under läsåret 1930/

1931 anordnas i näst högsta ringen av latingymnasiet vid högre allmänna

läroverken i Södertälje, Västerås, Luleå och Umeå — detta i trots av att vid

intet av dessa läroverk fem lärjungar hade anmält sig till undervisning i

grekiska. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen att verkställa

utredning, huruvida särskilda bestämmelser — vid sidan av de föreskrifter,

som lämnats i § 9 B tredje stycket av gällande läroverksstadga — kunde anses

påkallade i fråga örn anordnande av undervisningen i grekiska språket vid

rikets högre allmänna läroverk, samt med denna utredning jämte de förslag,

vartill överstyrelsen kunde finna densamma böra föranleda, före den 1 december

1930 inkomma till Kungl. Maj:t. Med utlåtande av den 26 november

1930 har överstyrelsen numera avgivit en sådan utredning. Departementschefen

hade ännu icke varit i tillfälle att fatta slutlig ståndpunkt i här

förevarande hänseende, men hemställde att framdeles få ånyo upptaga denna

fråga inför Kungl. Majit.

Samtliga de sålunda antydda, ovissa förhållandena gjorde, fortsätter departementschefen

härefter, att man vid beräkningen av anslagsbehovet för

budgetåret 1931/1932 måste framgå med stor varsamhet. Att en avsevärd

ökning av anslaget vore ofrånkomlig framginge redan därav, att under sagda

budgetår dels förstatligandet av kommunala mellanskolor och upprättandet

av nya högre allmänna läroverk för flickor komme att fortskrida, dels läroverk

i ökad omfattning komme att öppnas för kvinnliga lärjungar, dels ock

differentieringen å gymnasiet läsåret 1931/1932 komme att omfatta gymnasiets

båda högsta ringar i stället för som under innevarande läsår endast den näst

högsta. De beräkningar över det sannolika lärarbehovet vid varje särskilt läroverk,

som överstyrelsen utfört och för vilka i det föregående redogjorts, hade

givit vid handen, att vid de allmänna läroverken skulle under läsåret 1931/

1932 komma att erfordras 273 extralärare med full tjänstgöring och dessutom

timlärare med en sammanlagd tjänstgöring av 1,262 veckotimmar.

Härvid hade överstyrelsen förutsatt, att de av överstyrelsen föreslagna nya

lärartjänsterna, nämligen 8 rektorstjänster, 20 lektorstjänster, 28 adjunktstjänster

och 19 ämneslärarinnebefattningar, komme att inrättas från och med

läsåret 1931/1932. Då arvodet för 24 timlärartimmar i stort sett motsvarade

arvodet till en extralärare med full tjänstgöring, hade överstyrelsen uppskattat

det totala behovet till 326 extra lärare med full tjänstgöring mot 259

under innevarande läsår, innebärande en nettoökning av 67 extra lärare med

full tjänstgöring. Departementschefen erinrade till en början, att han tidigare

tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag om inrättandet av nyssberörda ordinarie

befattningar vid de allmänna läroverken. I anslutning härtill och då

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

skolöverstyrelsens beräkningar i övrigt syntes vara utförda med tillbörlig

försiktighet, förklarade departementschefen, att han anslöte sig till överstyrelsens

under denna punkt framlagda förslag, att under budgetåret 1931/

1932 medel måtte beräknas för sammanlagt 326 extra lärare med full tjänstgöring.

Kostnaderna härför uppginge enligt vedertagna beräkningsgrunder till

1,049,800 kronor. Då för här ifrågavarande ändamål ur det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken brukat anlitas ett belopp av

120,000 kronor, skulle alltså — vid oförändrade grunder — det extra anslaget

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1931/1932 behöva beräknas till 929,800 kronor.

Emellertid förelåge, erinrar departementschefen, härjämte en framställning

örn arvoden åt extra ordinarie lärare, som deltoge i vissa inträdesprövningar

vid de allmänna läroverken, som komme att medföra något ökade

kostnader för det allmänna.

Departementschefen har i fråga örn denna framställning anfört följande:

Genom den i § 30 av 1928 års läroverksstadga ingående bestämmelsen, att

inträdesprövning till realskolans första klass och lyceets första krets skulle

anställas omedelbart efter närmast föregående vårtermins slut, hade en viss

förskjutning ägt rum i fråga örn tidsförläggningen av den tjänstgöring, som

vore förenad med ett läsår vid ett läroverk. Hittills hade för alla andra

lärare än rektor läsårets arbete varit avslutat med vårterminen; hädanefter

komme arbetet att fortsätta någon tid efter vårterminens slut för sådana

lärare, som enligt rektors bestämmande skulle deltaga i sagda inträdesprövning.

Vad de ordinarie lärarna anginge, torde på denna förändring i tjänstgöring

vara tillämpligt det i kungörelsen nr 660/1918 ingående stadgandet, att befattningshavare

skulle, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av de

allmänna läroverken eller eljest kunde varda stadgat, vara pliktig att, med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning, han innehade, sköta de

med befattningen förenade göromål. På grund av detta stadgande torde

sagda förändring i tjänstgöringen icke kräva någon förändring i de ordinarie

lärarnas avlöningsförhållanden. Emellertid läge det i sakens natur, att

ifrågavarande inträdesprövningar icke alltid lämpligen kunde anordnas uteslutande

med ordinarie lärarkrafter. Det torde få anses vara en betänklig

brist i rektors möjligheter att på det för själva saken bästa sättet ordna

inträdesprövningarna, ifall han saknade rätt att vid desamma anlita extra

ordinarie lärare. Men sådana torde icke äga någon skyldighet att för läroverket

utföra arbete efter vårterminens slut. Deras förordnande räckte icke

utanför terminerna, och deras avlöning utginge helt och hållet efter läsårets

dagar. Starka skäl syntes därför tala för att särskild ersättning bereddes

de extra ordinarie lärare, som av rektor erhölle uppdrag att deltaga i ifrågavarande

inträdesprövningar.

Departementschefen har erinrat örn att — jämlikt beslut den 8 oktober 1915

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

9

angående grunder för ersättning till skolöverstyrelsens ombud vid realskolexamen

m. fl. — extra ordinarie lärare med visst undantag ägde att för de

dagar, under vilka han för att tjänstgöra som examinator i studentexamen

måste efter lästerminens slut kvarstanna i läroverksstaden, åtnjuta ersättning

enligt de grunder, efter vilka hans arvode under terminen utgått.

Såsom skolöverstyrelsen och statskontoret framhållit, skulle några särskilda

anordningar i här förevarande hänseende icke behöva vidtagas, därest 1928

års lönekommittés betänkande beträffande lönereglering för befattningshavare

inom undervisningsväsendet, i vad detta betänkande avser de extra ordinarie

lärarna, skulle vinna statsmakternas godkännande. Departementschefen

funné sig emellertid i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna böra

förorda, att bestämmelser i ämnet redan nu meddelades att gälla tillsvidare.

Kostnaderna härför hade — med utgångspunkt från ett dagarvode av

ungefär 12 kronor, motsvarande här ifrågavarande lärares avlöning under

terminerna, vartill skulle komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

— av skolöverstyrelsen beräknats till 6,000 kronor för läsåret 1931/1932.

I likhet med statskontoret hade departementschefen icke funnit något att

erinra häremot.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela de närmare

bestämmelser i ämnet, som vid ett bifall till det nu framlagda förslaget

må bliva av behovet påkallade. Härvid torde i huvudsak de av skolöverstyrelsen

föreslagna bestämmelserna kunna tjäna som förebild. Departementschefen

ville emellertid redan nu understryka, att han utginge från

att såväl skolöverstyrelsen som vederbörande rektorer komme att hålla hand

däröver, att anlitande av icke ordinarie lärare för här ifrågavarande inträdesprövningar

med ty åtföljande merutgift för det allmänna komme att

ske endast i de fall, då sådant med hänsyn till förekommande omständigheter

vore nödvändigt.

I likhet med statskontoret funne departementschefen sig böra tillstyrka,

att här förevarande ersättning finge utgå jämväl för de inträdesprövningar,

som komma att hållas efter slutet av vårterminen 1931. De härför erforderliga

medlen syntes lämpligen böra bestridas ur reservationsanslaget till

de allmänna läroverken. För budgetåret 1931/1932 torde det däremot vara

erforderligt, att medel för ändamålet äskades av riksdagen. I likhet med

skolöverstyrelsen funne departementschefen sig böra förorda, att dessa medel

inginge i det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken.

Då detta anslag enligt de tidigare framlagda beräkningarna skulle uppgå

till 929,800 kronor, skulle det alltså vid ett bifall till det nu framlagda förslaget

behöva höjas med 6,000 kronor till 935,800 kronor.

Vid bifall till vad som föreslagits rörande utvidgning av samrealskolan i

Kristinehamn till ett högre allmänt läroverk blev slutligen en ytterligare

ökning av här ifrågavarande anslag med 1,120 kronor erforderlig för budgetåret

1931/1932. Anslaget skulle alltså böra bestämmas till 936,920 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

Utskottets

yttrande.

Vad först aDgår det begärda medgivandet i fråga om ersättning åt extra

ordinarie lärare för biträde vid inträdesprövningarna anser sig utskottet böra

framhålla, att till dessa prövningars förrättande de ordinarie lärarna i regel

böra anlitas. Endast mera undantagsvis, då särskilda hinder eller svårigheter

möta mot att afhålla prövningarna allenast med tillhjälp av ordinarie

lärarkrafter, bör det ifrågakomma att för ändamålet taga i anspråk extra

ordinarie lärare. Dock anser utskottet, att sådana extra ordinarie ämneslärare,

som åtnjuta den av riksdagen från och med budgetåret 1928/1929

medgivna arvodesförhöjningen, icke böra erhålla här ifrågavarande ersättning,

utan synas dessa böra, såsom ett villkor för arvodesförhöjningens utgående,

åläggas skyldighet att utan särskild ersättning tjänstgöra vid inträdesprövningarna.

Med utgångspunkt härifrån har utskottet ansett, att det

belopp, som erfordras för bestridande av ifrågavarande ersättningar, bör

kunna nedsättas från det av Kungl. Majit beräknade, 6,000 kronor, till

hälften därav, alltså 3,000 kronor.

Beträffande de under denna punkt i övrigt framlagda beräkningarna vill

utskottet erinra örn att utskottet tidigare föreslagit inrättande av allenast 8

nya lektorstjänster för budgetåret 1931/1932 mot av Kungl. Majit ifrågasatta

20. Med hänsyn härtill bör beräknas anslag till arvoden åt 12 extra

lärare utöver vad Kungl. Majlis förslag under förevarande punkt avser eller

alltså en merkostnad av (12x3,300=) 39,600 kronor.

Vidare bör uppmärksammas, att de i huvudtiteln åberopade anslagsberäkningarna

äro gjorda med utgångspunkt från det för manliga lärare bestämda

arvodet. Emellertid förekommer numera bland extralärarkåren ett

icke oväsentligt antal kvinnor, för närvarande, enligt vad utskottet inhämtat,

uppgående till 22, och man torde kunna förutsätta, att för nästa budgetår

någon minskning av detta antal icke kommer att ske, snarare tvärtom. Under

sådana förhållanden anser utskottet riktigt, att hänsyn härtill tages vid beräkningen

av anslagsbehovet, sålunda att för 22 extralärare räknas allenast

med det för adjunktskompetent kvinnlig extralärare fastställda arvodet, 3,000

kronor (i stället för manligt arvode 3,300 kronor). Härigenom kan det erforderliga

beloppet minskas med (22x300=) 6,600 kronor.

Enligt vad utskottet har sig bekant, föreligger för närvarande hos Kungl.

Majit en framställning örn inrättande av en fyraårig realskollinje vid västra

realskolan i Göteborg. Denna framställning, som inkom till Kungl. Majit

å sådan tid, att hänsyn till densamma icke kunde tagas vid statsverkspropositionens

avfattande, påkallar medel till en extra lärarkraft. Utskottet

kan givetvis icke taga ställning till frågan, huruvida framställningen är förtjänt

av bifall eller ej; detta är en sak, som ankommer på Kungl. Majit.

Därest emellertid Kungl. Majit skulle finna framställningen förtjänt av

bifall, torde möjlighet härtill finnas utan att med hänsyn härtill någon ökning

av anslaget behöver beräknas.

Frånsett ersättningen till extra ordinarie lärare för biträde vid inträdes
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

11

prövningarna har behovet av medel till extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken av departementschefen uppskattats till 929,800

kronor. I enlighet med vad utskottet förut anfört, böra till denna summa

läggas följande belopp, nämligen dels 3,000 kronor, dels ock 39,600 kronor

eller sammanlagt 42,600 kronor. Å andra sidan kan med hänsyn till vad

ovan anförts ifråga om de kvinnliga extra lärarna en minskning ske med

6,600 kronor. Till omförmälda summa å 929,800 kronor bör alltså enligt

utskottets förslag läggas ett belopp av 36,000 kronor, varigenom ifrågavarande

anslag för budgetåret 1931/1932 skulle komma att uppgå till 965,800

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) medgiva, att från och med vårterminen 1931 extra

ordinarie lärare med full tjänstgöring vid allmänt läroverk,

vilken icke åtnjuter arvodesförhöjning och som biträder

vid de efter terminens slut infallande inträdesprövningarna

till realskolans första klass och lyceets första krets, skall

— i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

må äga rätt meddela — för de dagar, som förflyta efter

terminens slut till och med inträdesprövningarnas avslutning,

äga uppbära ersättning enligt de grunder, efter vilka

hans arvode under terminen utgått, dock att sådan ersättning

icke må tillkomma lärare, vilken för uppehållande av

förordnande som extra ordinarie lärare är tjänstledig från

av honom innehavd ordinarie tjänst,

b) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 965,800 kronor.

2:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 169 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, till beredande av arvodesförhöjning åt vissa extra

ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och

statens folkskoleseminarier för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 13 februari

1931 dagtecknad proposition, nr 97, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, föreslagit riksdagen att

dels besluta följande ändrade grunder angående avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt

Arvodesförhöjning

åt

vissa extra

ordinarie

ämneslärare

vid högre

lärarinneseminariet,

allmänna

läroverk och

statens

folkskoleseminarier.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

läroverk eller statens folkskoleseminarier, att gälla från och med läsåret

1931/1932 till och med läsåret 1934/1935:

1) Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt

läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet

för lektors- eller adjunkts^''anst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid

folkskoleseminarium och med nit och skicklighet under minst sex terminer

bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda läroanstalter, skall åtnjuta

arvode, manlig lärare med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250

kronor för år räkuat.

2) Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex terminer bestritt

full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda läroanstalter, skall under enahanda

villkor, som i mom. 1 säges, åtnjuta arvode, manlig lärare med 4,000

kronor och kvinnlig lärare med 3,500 kronor för år räknat,

3) Ovan angivna arvodesbelopp må jämväl tillkomma här avsedd lärare,

som i övrigt fullgjort därför stadgade villkor, ändock att han på grund av

vederbörligen styrkt sjukdom varit entledigad från meddelat förordnande

under högst en femtedel av eljest föreskrivna tjänstgöringsperioder.

4) Här föreskriven avlöning tillträdes vid början av terminen efter den,

under vilken lärare uppfyllt ovan föreskrivna villkor.

dels ock vid bifall till ovan framlagda förslag, under åttonde huvudtiteln

till arvodesförhöjning åt i det föregående nämnda icke-ordinarie lärare för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

Med anledning av ett uttalande av 1927 års riksdag att, med hänsyn till

vissa svårigheter, som under skolreformens övergångstid kunde uppstå för

de dåvarande extra lärarna vid de allmänna läroverken genom att ordinarieblivande

och därmed följande förbättrad löneställning kunde komma att

uppskjutas på ett sätt, som för den enskilde läraren kunde te sig såsom

betungande och obilligt, åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extra

lärare, som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning

vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning, framlade

Kungl. Majit förslag i sådant hänseende till 1928 års riksdag. Riksdagen

medgav, att från och med budgetåret 1928/1929 till och med budgetåret

1934/1935 sådan extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet

för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och

med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring

vid någon av nu nämnda läroanstalter, finge åtnjuta arvode, manlig lärare

med 3,800 kronor och kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

I enlighet med detta riksdagens beslut har sedermera Kungl. Majit utfärdat

kungörelse den 29 juni 1928 (nr 274). I denna kungörelse har jämväl i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51,

13

överensstämmelse med; av 1928 års riksdag i annat sammanhang fattat

beslut intagits följande bestämmelse:

De extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna

i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,

Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier börjat

eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap

tjänstgjort minst 8 terminer i en följd, må, så länge de såsom extra ordinarie

lektorer eller vikarier å lektorstjänster hava sin huvudsakliga tjänstgöring

förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i sin

helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänst- och

lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie

lärarna vid de allmänna läroverken samt, i den mån deras avlöning övertages

av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger

det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna läroverk.

För bestridande av med här ifrågavarande arvodesförhöjningar förenade

kostnader har riksdagen för ett vart av budgetåren 1929/1931 anvisat ett

extra anslag av 55,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen hemställt, att för

enahanda ändamål måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra förslagsanslag

av 55,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat:

Överstyrelsen hade beräknat, att under budgetåret 1931/1932 i stort sett

samma anslagsbelopp komme att bliva erforderligt som under innevarande

år. Då det emellertid icke vore möjligt att redan nu verkställa en tillförlitlig

beräkning och då ifrågavarande arvodesförhöjningar skulle automatiskt

utgå efter fastställda grunder, funne överstyrelsen det synnerligen önskvärt,

att anslaget ifråga finge karaktären av förslagsanslag.

I ärendet har statskontoret den 20 oktober 1930 avgivit utlåtande och

därvid anfört:

Skolöverstyrelsens förslag att i riksstaten uppföra nu ifrågavarande anslag

såsom ett förslagsanslag, syntes statskontoret innebära en lämplig anordning.

Då utgifterna å anslaget under budgetåret 1929/1930 uppgått till

endast 38,588 kronor 23 öre, samt belastningen å anslaget kunde förväntas

bliva än mindre under budgetåret 1931/1932, torde det vara tillräckligt, om

ett förslagsanslag till belopp av 35,000 kronor uppfördes i riksstaten för

sist angivna budgetår.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse framhöll Sveriges extralärarförening

det trängande behovet av förbättrade löne- och anställningsvillkor

för extralärarna och hemställde, att Kungl. Maj:t måtte för de icke-ordinarie

lärarnas vidkommande överväga möjligheterna av provisoriska åtgärder för

beredande av lönetursrätt åt de till ordinarie tjänst behöriga icke-ordinarie

lärarna vid de allmänna läroverken i överensstämmelse med de för e. o.

och extra tjänstemän inom allmänna civilförvaltningen gällande bestämmelser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

.Statsutskottets utlåtande Nr 51.

Efter övervägande av åtgärder i det av extralärarföreningen i dess

skrivelse begärda syftet lät departementschefen inom ecklesiastikdepartementet

utarbeta en promemoria, innefattande preliminärt förslag till ändring

av bestämmelserna i vissa delar rörande högre arvode till extra eller vikarierande

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk samt

statens folkskoleseminarier. Över denna promemoria avgåvos yttranden av

skolöverstyrelsen och statskontoret.

Departementschefen har erinrat, att 1928 års lönekommitté i sitt betänkande

med förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet

föreslagit ändrade bestämmelser angående icke-ordinarie lärares såväl

löne- som anställningsförhållanden. Något förslag på grundval av 1928 års

lönekommittés utredningar hade icke nu kunnat föreläggas riksdagen, och

vid sådant förhållande torde enligt departementschefens mening frågan örn

ändring i de icke-ordinarie lärarnas anställningsförhållanden böra anstå och

upptagas till prövning i samband med spörsmålet om definitiv lönereglering

för dessa lärare. Vad däremot anginge de extra ordinarie ämneslärarnas

befordringsmöjligheter samt deras därav beroende ekonomiska villkor, så

hade de sistförfiutna årens erfarenhet uppväckt inom kåren allvarliga bekymmer,

vilka påfordrade uppmärksamhet. Den stigande medelåldern för

ordinarie befordran, i följd varav tjänstgöringstiden i extra ordinarie ställning

alltmer ökats, utgjorde en omständighet, som syntes tala för att trots

de rådande statsfinansiella förhållandena söka genomföra någon ekonomisk

förbättring för de extra lärare, som med hänsyn till sin kompetens och

längden av föregående tjänstgöring syntes förtjänta att därav komma i åtnjutande.

Departementschefen hade därvid tagit till utgångspunkt de bestämmelser

örn arvodesförhöjning för vissa extra lärare, som godtogos av

1928 års riksdag. Vissa av Sveriges extralärarförening anförda siffror vore

ägnade att giva stöd åt den uppfattningen, att tidigare än först efter tolv

terminers eller sex års tjänstgöring arvodesförhöjning borde givas ickeordinarie

lärare med full tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, allmänna

läroverk och folkskoleseminarier. Med de särskilt vid de allmänna

läroverken rådande befordringsförhållandena — medelåldern för nyutnämnd

adjunkt vore numera omkring 39 år — syntes den ändringen i nu gällande

ordning vara lämplig, att ioke-ordinarie ämneslärare vid ovan nämnda undervisningsanstalter

finge, efter förvärvad behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, rätt till arvodesförhöjning efter tre års full tjänstgöring

vid meranämnda läroanstalter och sedan efter ytterligare tre års sådan

tjänstgöring rätt till lika stor arvodesförhöjning. Det borde härvid erinras,

att inom den allmänna civilförvaltningen extra ordinarie tjänstemän ägde

rätt till uppfattning i högre löneklass efter att hava tillhört en och samma

löneklass under tre år. Det kunde, framhåller departementschefen, mot

sådan anordning invändas, att för befattningshavare vid samma slags institutioner

två olika tidsintervaller för ålderstillägg skulle komma att gälla, i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

15

det att ordinarie lärare åtnjöte ålder stillägg efter fem år, medan för extra

ordinarie lärare tre års intervall föresloges. Häremot torde kunna göras

gällande, att redan nu föreligger samma slags olikhet, fem år mot sex år.

Det nu såsom förhöjning utgående arvodet för extra ordinarie manlig

lärare vore 500 kronor och för kvinnlig 400 kronor. Departementschefen

har i stället föreslagit, att två arvodesförhöjningar måtte utgå, och att varje

förhöjning måtte bestämmas till 350 kronor för manlig lärare och 250 kronor

för kvinnlig lärare.

Departementschefen har i detta sammanhang lämnat en översikt över

avlöningsförmåner för adjunkt i lägsta lönegraden, av vilken framgår, att i

flertalet fall adjunkts begynnelselön väsentligt överstiger det föreslagna högsta

extralärararvodet. Vidare har departementschefen framhållit, att hans förslag

icke innebure något föregripande av 1928 års lönekommittés förslag.

Departementschefen har i likhet med statskontoret och en reservant inom

skolöverstyrelsen ansett, att nu ifrågasatta anordning borde gälla allenast till

utgången av läsåret 1934/1935, ehuru han icke vöre på förhand övertygad

därom, att vid sagda tidpunkt genomförandet av läroverkens omorganisation

medfört den väsentliga inskränkning av extralärarsystemet, som vid 1927 års

riksdag verkställda beräkningar byggde på.

Tjänstgöring, vilken fullgjorts vid icke-statlig läroanstalt, borde enligt

departementschefens mening icke få tillgodoräknas för arvodesförhöjning.

Departementschefen ansåge, att de nuvarande bestämmelserna för lärare vid

kommunala gymnasier och gymnasielinjer borde i här ifrågavarande avseende

fortfarande gälla.

Kostnaderna för den föreslagna arvodesförhöjningen hade, framhåller

departementschefen, med utgångspunkt från antalet extra lärare med här

ifrågavarande olika tjänstgöringslängd ansetts kunna beräknas till 95,000

kronor, innebärande alltså en kostnadsökning med 40,000 kronor i förhållande

till det för motsvarande ändamålet nu utgående anslaget.

Den förbättring i de extra ordinarie lärarnas avlöningsförhållanden, som

här föreslagits att äga tillämpning under tiden från och med läsåret 1931/

1932 till och med läsåret 1934/1935, synes utskottet välmotiverad med hänsyn

till de mindre gynnsamma ekonomiska villkor och befordringsförhållanden,

under vilka denna kår har att arbeta. Gentemot förslagets detaljer,

sådana de i propositionen utformats, har utskottet icke något att erinra i

vidare mån, än att utskottet, i anslutning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört beträffande skyldighet''för extra ordinarie ämneslärare

vid allmänt läroverk, vilken åtnjuter arvodesförhöjning, att biträda vid

inträdesprövningarna, velat framhålla, att bestämmelse härom synes böra

inflyta i de närmare föreskrifter i ämnet, som Kungl. Majit, i händelse av

bifall till nu föreliggande förslag, framdeles kommer att utfärda.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

att riksdagen må

a) besluta följande ändrade grunder angående avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier,

att gälla från och med läsåret 1931/1932 till

och med läsåret 1934/1935:

1) Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium,

vilken förvärvat behörighet för lektors- eller

adjunkts^anst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid

folkskoleseminarium och med nit och skicklighet under

minst sex terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av

nu nämnda läroanstalter, skall åtnjuta arvode, manlig lärare

med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250 kronor för

år räknat.

2) Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex

terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda

läroanstalter, skall under enahanda villkor, som i mom. 1

säges, åtnjuta arvode, manlig lärare med 4,000 kronor och

kvinnlig lärare med 3,500 kronor för år räknat.

3) Ovan angivna arvodesbelopp må jämväl tillkomma

här avsedd lärare, som i övrigt fullgjort därför stadgade

villkor, ändock att han på grund av vederbörligen styrkt

sjukdom varit entledigad från meddelat förordnande under

högst en femtedel av eljest föreskrivna tjänstgöringsperioder.

4) Här föreskriven avlöning tillträdes vid början av terminen

efter den, under vilken lärare uppfyllt ovan föreskrivna

villkor.

b) vid bifall till ovan framlagda förslag, under åttonde

huvudtiteln till arvodesförhöjning åt i det föregående nämnda

icke-ordinarie lärare för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

Stockholm den 20 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

17

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M.

Svensson i Kompersmåla, E. J. O. Bosén, E. A. Lundell, I. Kj. E. Pauli och K. A. TI.

Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. B.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, P. M. Olsson

i Blädinge, E. J. Wigforss, B. Kson Kolmgren, J. Olofsson i Digernäs, 0. Andersson i

Höör och K. S. V. Ward.

Reservationer:

vid punkt 1 (arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken m. m.)

1) av herrar Kvarnzelius, Widéll, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Lundéll och Pauli, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Vad först angår-----taga i anspråk extra ordinarie lärare.

Med utgångspunkt härifrån har utskottet — — — — — 3,000 kronor.

Beträffande de — — — —--------- 39,600 kronor.

Vidare bör -—- — — — — — — — -— — — — 6,600 kronor.

Enligt vad------— —--------beräknas.

Frånsett ersättningen---— — —----- 965,800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) medgiva, att från och med vårterminen 1931 extra ordinarie

lärare med full tjänstgöring vid allmänt läroverk,

som biträder vid de efter terminens slut infallande inträdesprövningarna

till realskolans första klass och lyceets första

krets, skall — i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må äga rätt meddela — för de dagar, som

förflyta efter terminens slut till och med inträdesprövningarnas

avslutning, äga uppbära ersättning enligt de grunder,

efter vilka hans arvode under terminen utgått, dock att sådan

ersättning icke må tillkomma lärare, vilken för uppehållande

av förordnande som extra ordinarie lärare är tjänstledig

från av honom innehavd ordinarie tjänst.

b) ----------------»■

2) av herrar Wiklund, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge och Holmgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 27 haft. (Nr 51.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 51.

vid punkt 2 (arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid

högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier)

1) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Lundell och Pauli, vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande

lydelse:

»Den förbättring i de extra ordinarie lärarnas avlöningsförhållanden, som

har föreslagits att äga tillämpning under tiden från och med läsåret 1931/

1932 till och med läsåret 1934/1935, synes utskottet välmotiverad med hänsyn

till de mindre gynnsamma ekonomiska villkor och befordringsförhållanden,

under vilka denna kår har att arbeta. Gentemot förslagets detaljer,

sådana de i propositionen utformats, har utskottet intet att erinra.

Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och får

därför hemställa,------------------.»

2) af herrar Wiklund, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge och Holmgren.

Stockholm 1931, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

310956

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:128 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda framställning angående ansla a1 i texten