Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193U1932 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1931-03-03 · 84 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 76 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193U1932 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193U1932

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattade anslagen till kommunikationsdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag) att till extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till extra byråchef för tekniska ärenden för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

2:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 13,500

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 45,000 kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa

till sid. 7—10 i statsrådsprotokollet.

Till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet var under åren närmast

före genomförandet av den nya vägorganisationen i riksstaten uppfört

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. G haft. (Nr G.) 428 31 1

Extra byrå[chef

för

tekniska

ärenden.

[1.]°)

Utskottets

yttrande.

Ökad föredragning

i

regeringsrätten.

[2.]

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet.

[3.]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

ett extra anslag av 64,800 kronor för budgetår. 1930 års riksdag beviljade

enligt Kungl. Maj:ts förslag för ändamålet 50,000 kronor.

I skrivelse den 5 september 1930 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort

framställning örn anslag till förevarande ändamål för nästkommande budgetår.

Efter en redogörelse beträffande den personal, som under senare halvåret

1930 avlönades med de för denna tid till förfogande ställda medlen,

har styrelsen därvid anfört, att styrelsen — för att återstående del av tillgängliga

medel, 38,700 kronor, skulle förslå för ändamålet — hade för avsikt

att under erforderlig tid minska nämnda personal med en amanuens.

Beträffande förhållandena under budgetåret 1931/1932 har styrelsen yttrat,

att någon ytterligare personalminskning under sistnämnda budgetår utöver

den, som verkställts eller planerats under budgetåret 1930/1931, icke kunde

vidtagas. Behovet av biträdande ingenjörer och skrivbiträden åt de nya inspektörerna,

särskilt åt broinspektören, hade nämligen visat sig Hacket starkt,

vartill komme att redovisningar av väganslagen och automobilskattemedlen

bomme att kräva mera arbetskraft än som tidigare beräknats. Styrelsen

ställde sig därför mycket tveksam, huruvida det nu anvisade anslagsbeloppet

å 50,000 kronor till styrelsens verksamhet kunde för ändamålet bliva

tillfyllest. Då tillräcklig erfarenhet emellertid ännu saknades särskilt örn

inspektörernas behov av biträden, ville styrelsen likväl ej nu ifrågasätta

någon höjning av anslaget.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därför hemställt, att det extra anslaget

till styrelsens verksamhet måtte för budgetåret 1931/1932 utgå med

oförändrat belopp.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande, vari, efter en redogörelse för

de uttalanden, som av föredragande departementschefen i 1930 års statsverksproposition

gjordes i förevarande anslagsfråga, anförts huvudsakligen

följande:

I betraktande av dessa uttalanden, som av riksdagen lämnades utan erinran,

måste det förefalla anmärkningsvärt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke ansett sig kunna föreslå någon minskning för budgetåret

1931/1932 av nuvarande anslagsbelopp. I avsaknad av utredning rörande

omfattningen av de göromål, som föranledas av övergången till den nya

organisationen, vill statskontoret allenast giva uttryck åt den meningen, att

ifrågavarande anslag i varje fall borde kunna minskas med vad som enligt

det anförda förutsattes vid beviljandet av anslag för innevarande budgetår.

Yad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört till stöd för bibehållande av

nuvarande anslagsbelopp torde knappast kunna sägas utgöra tillräcklig anledning

för ett frångående av de tidigare gjorda uttalandena.

Departementschefen har yttrat följande:

Vid den prövning, jag ägnat förevarande fråga, har jag i likhet med statskontoret

funnit den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förebragta utredningen

icke innefatta tillräckliga skäl för ett frångående av den uppfattning,

som i 1930 års statsverksproposition uttalades av min företrädare i ämbetet

oell som av riksdagen lämnades utan erinran, nämligen att det syntes möjligt

att vid utgången av övergångsåret 1930/1931 nedbringa styrelsens personal

i en omfattning, motsvarande en besparing i avlöningskostnader med

omkring 20.000 kronor för år i jämförelse med kostnaderna under budget
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

året 1929/1930. I enlighet härmed anser jag, att en minskning av förevarande

anslag till i avrundat tal 45,000 kronor för nästkommande budgetår

bör kunna vidtagas. Däremot har det icke synts mig tillrådligt att nu

föreslå någon ytterligare nedsättning av anslagsbeloppet. Härvid har jag

tagit hänsyn dels till att efter övergångsårets utgång det torde draga ännu

någon tid, innan styrelsens arbetsuppgifter helt nedgått till vad som under

de nya förhållandena kan anses som normalt, dels ock till önskvärdheten

av att, innan ytterligare anslagsminskning ifrågasättes, hava tillgång till

närmare erfarenhet beträffande den nya organisationens återverkningar på

styrelsen.

Med hänvisning till vad departementschefen anfört, får utskottet tillstyrka

Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

45,000 kronor.

4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverksamhet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 46,500 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till expenser i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 75,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 11—14 i statsrådsprotokollet.

Till expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, samtidigt med att

det tidigare upptagna ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna

arbeten uteslutits ur riksstaten, för innevarande budgetår anvisats ett extra

anslag till belopp av 65,000 kronor. Anslaget är avsett — förutom till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens egentliga expenskostnader — till resekostnader

för väginspektörer och broinspektor samt med baninspektionen förenade

resekostnader ävensom till resekostnader för extra inspektioner av styrelsens

tjänstemän i övrigt jämte stickprovsgranskning av väghållningsdistriktens

räkenskaper.

I skrivelse den 5 september 1930 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förklarat sig sakna möjlighet att ännu med säkerhet bedöma, huruvida

de till resekostnader för väginspektörer och broinspektor, för utförande

av baninspektion, för extra inspektioner av styrelsens tjänstemän i övrigt

samt för stickprovsgranskning av väghållningsdistriktens räkenskaper anslagna

beloppen bomme att förslå för sina ändamål. De övriga posterna,

avseende styrelsens egentliga expensutgifter, syntes för sina respektive ändamål

vara tillräckliga. Styrelsen skulle följaktligen föreslå anslagets bibehållande

vid oförändrat belopp, därest ej genom inrättandet av broinspektionen

tillkommit en omständighet, som gjorde en tillfällig förhöjning nödvändig.

Det vore nämligen erforderligt att anskaffa vissa bromätningsinstru
-

Uts kottets

yttrande.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

Inspektionsverksamhet.

[4.]

Expenser i

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

[5.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

/Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

merit. Kostnaden för dessa instrument för huvudsakligen statiska mätningar

å landsvägsbroar beräknade styrelsen till omkring 5,000 kronor.

Styrelsen har sålunda hemställt, att till expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra anslag av

70,000 kronor.

I en senare skrivelse, dagtecknad den 9 december 1930, har väg- och vattenhyggnadsstyrelsen

anfört, att den erfarenhet, styrelsen under de tre senast

förflutna månaderna vunnit örn resekostnaderna för väg- och broinspektörerna

samt för baninspektion, gåve vid handen, att det för detta ändamål

nu beräknade beloppet, vilket utgör 25,000 kronor, icke komme att vara för

ändamålet tillräckligt. Styrelsen har hemställt örn en höjning av detta belopp

med 5,000 kronor, i anledning varav anslaget i fråga borde bestämmas

till 75,000 kronor.

I ärendet har statskontoret yttrat sig.

Departementschefen har anfört följande:

Yad beträffar de ändamål, vilka för närvarande äro avsedda att regelmässigt

tillgodoses från förevarande anslag, lärer det härtill för innevarande

budgetår beräknade totalbeloppet, 65,000 kronor, i avvaktan på närmare

erfarenhet rörande det normala medelsbehovet böra för nästkommande budgetår

bibehållas oförändrat. I anslutning till vad för innevarande budgetår

stadgats torde emellertid vid anslagets fördelning å olika poster böra medgivas,

att besparing under vissa poster må användas till ökade utgifter under

andra. Härigenom kan vid sträng sparsamhet beträffande expen sutgifter i

egentlig mening vinnas någon ökning i medelstillgången för resekostnader.

Vidkommande det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda beloppet

av 5,000 kronor till inköp av vissa bromätningsinstrument vill jag på de av

styrelsen anförda skälen förorda, att medel till denna engångskostnad beredas.

Dessa medel torde böra inräknas i förevarande anslag, som i anledning

härav för nästkommande budgetår synes böra höjas med 5,000 kronor.

I likhet med statskontoret finner jag icke påkallat att för instrumentens

begagnande uttaga hyresavgift.

Även av en annan anledning torde en höjning av anslaget böra vidtagas.

Såsom chefen för finansdepartementet tidigare i dag under rubriken »för flera

huvudtitlar gemensamma frågor» omnämnt, har det befunnits lämpligt att

från huvudtitlarnas allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar utbryta

och till specialanslag för vederbörande tjänstegrenar överföra resekostnaderna

för vissa grupper av förrättningsmän. I enlighet härmed torde

de hittills från sjätte huvudtitelns allmänna resekostnadsanslag bestridda

rese- och traktamentskostnaderna för den genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utförda maskininspektionen beträffande enskilda järnvägar böra från

och med nästkommande budgetår avföras från nu förevarande anslag. För

ändamålet torde vid anslagets fördelning böra upptagas en särskild anslagspost,

vilken enligt vad verkställd utredning utvisat lärer böra beräknas till

förslagsvis 5,000 kronor. Anslaget skulle alltså för nästkommande budgetår

bestämmas till 75,000 kronor.

Emot vad departementschefen i skilda hänseenden anfört, har utskottet

icke funnit anledning till erinran och hemställer alltså,

I

att riksdagen må till expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 75,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

6:o) Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att i riksstaten upp
-

av väg- och

vattenbyggnadskåren.

u.u; vr----~i --------<=>-- ■ ,N ,, ,, medlemmar

föra det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar av vag
och

vattenbyggnadskåren utan angivet belopp.

Departementschefen bär anfört följande: _ rg u

Under en följd av år har anslaget för detta ändamål tidigare utgående

med 3,000 kronor — med hänsyn till det ekonomiska läget uppförts i riksstaten''

utan angivet belopp. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt

örn anslag för nästkommande budgetår å nämnda belopp till stipendier

för studier inom väg- och vattenbyggnadsväsendet. Ehuru jag behjartar

det med framställningen avsedda syftet — vars tillgodoseende vore särskilt

önskvärt med hänsyn till pågående omdaningar inom vägväsendet — finner

jag mig emellertid av statsfinansiella skäl förhindrad förorda, att sådant

anslag beredes för budgetåret 1931/1932.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom första kammaren av herr Garl Forssell väckt,

till utskottet remitterad motion,1 nr 7, däri hemställts, att riksdagen måtte

_ nied uteslutande ur riksstaten av det under sjätte huvudtiteln, avdelningen

väg- och vattenbyggnadsväsendet, uppförda ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

under samma avdelning med rubriken »stipendier för studier inom väg- och

vattenbyggnadsväsendet» uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 3,000

kronor.

I fråga örn de av motionären till stöd för denna hemställan anförda skalen

får utskottet hänvisa till motionen.

Med hänsyn framför allt till den utveckling vägväsendet för närvarande

undergår, bör visserligen, såsom av motionären framhållits, nyttan av ett stipendieanslag

av i motionen angiven natur ej underskattas. Emellertid står till

Kungl. Majits förfogande visst belopp av automobilskattemedlen, avsett till

understödjande av forsknings- och undersökningsarbeten, som anses i synnerlig

grad befrämja ett ändamålsenligt användande av automobilskattemedel.

Därest så skulle befinnas lämpligt, lärer Kungl. Majit av nämnda belopp

kunna anvisa stipendier för studier på vägväsendets område. Under erinran

härom får utskottet tillstyrka Kungl. Majts förslag, att ifrågavarande ordinarie

anslag alltjämt uppföres utan angivet belopp och under oförändrad rubrik

»stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren». Skäl kunna

visserligen anföras för en ändrad rubricering av anslaget, så att härav framgår,

att detsammas användning ej är begränsad till allenast medlemmar av

viig- och vattenbyggnadskåren. Med prövningen av denna fråga lärer dock

tillsvidare lämpligen kunna anstå.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

Utskottets

yttrande■

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag

och med avslag å herr Carl Forssells i ämnet väckta

motion I: 7, må i riksstaten uppföra det ordinarie reserva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

tionsanslaget till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

utan angivet belopp.

Wägen- 7:o) Kungl. Majit bar (punkt 7) föreslagit riksdagen att till vägingenjörer,

''rtande^väg- bltraclande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/1932

ingenjörer anvisa ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor, att direkt utgå av auto
och

väg- mobilskattemedel. .

ingenjörs- TT, j ■ • ••

assistenter. Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14—17 i statsrådsprotokollet

[7.]

Tiil vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

har for innevarande budgetår upptagits ett anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel,

till belopp av 310,000 kronor. Anslaget har beräknats

på följande sätt:

Vägingenjörer :

Arvoden åt 23 vägingenjörer i löneklass B 30 ....................................

Vikariatsersättningar och särskilda förmåner åt vägingenjörerna, förslagsvis

..........................................................

Dyrtidstillägg, förslagsvis ..................................................................

Kronor

230,715

15,000

37,985

Förslagsvis 283,700.

Biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter:

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 biträdande vägingenjörer

ävensom vikariatsersättningar, förslagsvis.......................................... 59 qqo

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 vägingenjörsassistenter ... 37,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ........................................................................ 16 000

Förslagsvis 112, (XX).

Ifrågavarande avlöningskostnader hava alltså beräknats till sammanlagt

395,700 kronor. Härifrån avgår emellertid statsverkets inkomst av utav vägingenjörerna

och deras biträden utförda förrättningar, vilken inkomst tillföres

dessa avlöningsmedel. Denna inkomst har uppskattats till 85,700

kronor. I enlighet härmed har anslaget bestämts till förenämnda beloro

310,000 kronor.

I . skrivelse den 5 september 1930 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemset,

att förevarande anslag till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och

vägingenjörsassistenter måtte höjas med belopp, motsvarande kostnaden för

avlöning åt två assistenter med 3,600 kronor för vardera eller från 310,000

kronor till 317,200 kronor.

I ärendet har statskontoret yttrat sig.

Departementschefen har anfört följande:

I likhet med statskontoret finner jag någon ändring beträffande antalet

tjänstemän 1 den lokala vagorganisationen icke böra ifrågakomma, så länge

närmaie erfarenhet ännu saknas örn behovet av arbetskrafter för ifrågavarande

verksamhet. Jag anser alltså, att den nuvarande personaluppsättningen bör

tagas till utgångspunkt vid anslagsberäkningen för nästkommande budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. ?

Emellertid påverkas anslagsbeloppet även av medelsbehovet för de i anslaget

ingående posterna till dyrtidstillägg. Dessa poster havo, för innevarande

budgetår beräknats efter ett procenttal av omkring 17. Utgår man flån de

antaganden beträffande levnadskostnadsindex vilka — enligt vad chefen för

finansdepartementet tidigare denna dag anfort — lagts till y

ningen av de allmänna dyrtidstilläggsanslagen torde anslagsposterna bora

beräknas efter ett procenttal av 12. f enlighet härmed och med er ordediga

jämkningar för slutsummornas avrundnmg skulle beräkningen av de o ika i

anslaget ingående utgiftsposterna för nästkommande budgetår stalla si„ på

följande sätt:

Vägingenjörer:

Arvoden åt 23 vägingenjörer i löneklass B 30 ...................g."

Yikariatsersättningar och särskilda förmåner åt vagmgenjorerna,/0r
slagsvis.

..................................................................................................

Dyrtidstillägg, förslagsvis ...............................................

Kronor

230,715

15,000

26,985

Förslagsvis 272,700,

Biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter:

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 biträdande vägingenjörer

ävensom vikariatsersättningar, förslagsvis...............; ................

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 vägingenjörsassistenter ...

Dyrtidstillägg, förslagsvis..............................................

59.000

37.000

11.500

Förslagsvis 107,500.

Avlöningskostnaderna skulle alltså belöpa sig till 380,200 kronor. Härifrån

böra emellertid avräknas statsverkets inkomster tor av vagingenjorerna

och deras biträden utförda förrättningar. Dessa inkomster torde i brist pa

erfarenhet böra uppskattas till ungefär samma belopp, som antagits för

innevarande budgetår; dock torde detta belopp, 85,700 kronor foransa ets

avrundning kunna jämkas till 80.200 kronor. Anslaget skulle i enlighet

härmed upptagas till 300,000 kronor.

Utskottet har icke haft anledning till erinran emot Kungl. Maj:ts före- Utskott^

varande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/19o2 anvisa ett

extra förslagsanslag av 300,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

8;o) Kungl. Majit bär (punkt 8) föreslagit riksdagen att till diverse kost- Diverec kostnader

för vägorganisationen i länen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extia vägorganlBa.

förslagsanslag av 209,000 kronor. Twn.1

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. U—18 i statsrådsprotokollet. |-g j

Till diverse kostnader för vägorganisationen i länen har for innevarande

budgetår anvisats ett extra förslagsanslag av 215,000 kronor. Detta anslag

avser kostnader för rit- och skrivbiträden samt kamerala biträden åt vägingenjörerna

ävensom årliga kontorskostnader, däri inbegripet lokalhyra i

förekommande fall. Anslaget har beräknats på följande sätt:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Bit- och skrivbiträden åt vägingenjörerna.......................

Kamerala biträden ................................................

Dyrtidstillägg, förslagsvis....................................................

Årliga kontorskostnader för vägingenjörerna, förslagsvis

Förslagsvis 215,000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att förevarande anslag för

nästkommande budgetår måtte bestämmas till 215,000 kronor.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande.

Departementschefen yttrar:

1 llkÅet. med de hörda myndigheterna finner jag det vara möjligt att

genom jarn kinn gar i vissa av de begärda beloppen till rit- och skrivbiträden,

kamerala biträden samt kontorskostnader inom ramen för berörda tre posters

n1UT?I''anC i. totalbelopp täcka medelsbehovet för ifrågavarande ändamål. SärsJalf

ar beträffande kontorskostnader att märka, att i vissa av de län, där

tor närvarande lokal förhyres, tjänsterum för vägingenjören och hans biträdande

personal torde kunna under loppet av nästkommande budgetår upplåtas

inom staten tillhöriga fastigheter. Jag anser alltså, att någon höjning

av nuvarande totalbelopp för nyssberörda tre anslagsposter för närvarande

icke behöver ifrågakomma. Härvid förutsätter jag, att jämkning av beloppen

för de särskilda posterna får, i den mån så erfordras, utan överskridande

av totalbeloppet aga rum.

Vad angår den i anslaget ingående posten till dyrtidstillägg, är densamma

tor närvarande beräknad till omkring 17 procent av avlöningskostnaderna

Vid en beräkning efter det under punkten 7 i det föregående tillämpade

procenttalet 12 samt med någon jämkning för avrundning av anslagsbeloppet

torde denna post böra för nästkommande budgetår upptagas till 14 000

kronor I enlighet härmed skulle anslaget bestämmas till 209,000 kronor.

1 detta sammanhang får jag erinra, att — såsom inledningsvis under rubriken

väg- och vattenbyggnadsväsendet omnämnts — för innevarande budgetår

anvisats ett anslag till engångskostnader för anskaffande av kontorsinventarier

m. m. för vagingenjörerna. Beloppet av detta anslag utgör 105,000 kronor

Harav bär Kungl. Majit genom brev den 23 maj 1930 ställt till länsstyrelsernas

forfogamle tillhopa 92,300 kronor, varjämte genom senare beslut för

vissa länsstyrelse^ anvisats ytterligare sammanlagt 5,265 kronor. Av anslaget

återstår salunda for närvarande odisponerat ett belopp av 7,435 kronor. Hå

anslaget har reservationsanslags karaktär, står denna summa under de närmäste

arén till Kungl. Majis förfogande för inträdande behov av förstärkningar

av at lansstyrelserna anvisade belopp. Efter det att nämnda återstod

förbrukats torde kostnaderna för framdeles erforderlig komplettering och

vidmakthåHande av kontors- och instrumentutrustningen för vägingenjörerna

bora tackas från den i anslaget till diverse kostnader för vägorganisationen

ingående posten till arliga kontorskostnader för vägingenjörerna.

Utskottet har icke haft något att erinra emot förevarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen ina till diverse kostnader för vägorganisationen

i länen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 209,000 kronor.

Kronor.

85.000

30.000

20.000

80,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må till resekostnader för vägingenjörer, biträdande

vägingenjörer och vägingengör sassistenter för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

Resekostnader

för

vägingenjörer,

biträdande

vägingenjörer

och vägIngenjörsasslstenter.

[9.]

10:o) Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen dels till byggande

av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett vägar och

extra reservationsanslag av 5,000,000 kronor, dels ock godkänna de av de- by™^j£ar

partementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunderna för bidrag till

kostnad för lösen av mark m. m. vid vägföretag. L

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19—33 av aberopade statsrådsprotokollet.

I förevarande sammanhang hava inom andra kammaren väckts följande

motioner, nämligen,

nr 130, av herr il/. Västberg m. fl., vilka hemställt, att till byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar må för budgetåret 1931/1932 anvisas ett

reservationsanslag av 5,800,000 kronor;

nr 139, av herr 0. E. Sandberg, som hemställt, att riksdagen, med godkännande

i övrigt av vad Kungl. Majit föreslagit beträffande grunderna för

bidrag till kostnad för lösen av mark m. m. vid vägföretag, måtte beträffande

bidrag till marklösen vid nybyggnad av väg besluta, att sådant bidrag i

regel skall utgå för lösen av åker, trädgård, tomtmark eller annan därmed

jämförlig värdefull mark;

nr 148, av herr E. Lindmark, som hemställt, att riksdagen måtte besluta,

att bidrag till marklösen av anslaget för byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar och anslaget för byggande av enkla bygdevägar skall utgå efter

samma grunder och omfattning som i statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln,

punkt 9, föreslagits skola gälla vid förbättring eller omläggning avredan

befintlig väg; samt

nr 221, av herrar 0. W. Lövgren och E. Hage, som hemställt, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla om skyndsam utredning och revision

av grunder och bestämmelser för brobyggen inom landets olika vägdistrikt

samt att samtidigt frågan örn nya brobyggens finansiering tages

under övervägande.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar stod för vartdera avbudgetåren

1926—1928 till förfogande anslag å tillhopa 4,000,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 bestämdes anslagsbeloppet för detta ändamål till

4,500,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I 1930 års statsverksproposition föreslogs anslagets upptagande för innevarande

budgetår med oförändrat belopp, 4,500,000 kronor. Med anledning

av väckta motioner höjde emellertid riksdagen anslagsbeloppet till 5,000,000

kronor. Samtidigt företog riksdagen, i anslutning till motionsvis framställda

yrkanden, sådan ändring i de för anslagets användning stadgade grunderna,

att statsbidrag till de med detsamma avsedda vägföretagen finge utgå med

högst tre fjärdedelar i stället för, såsom dittills gällt, två tredjedelar av den

beräknade kostnaden för vederbörande företag.

Väg- och va t ten byggnadss tyr elsen har hemställt örn ett anslag för nästkommande

budgetår av 5,800,000 kronor.

På grund av det budgetära läget har departementschefen tillstyrkt anslagsbeloppets

bestämmande till samma belopp som för innevarande år eller till

5,000,000 kronor.

Under denna punkt har till behandling upptagits spörsmålet örn ändrade

grunder för statsbidrag till marklösen m. m. Ifrågavarande grunder avse även

bidrag från automobilskattemedel.

Bestämmelse örn bidrag till marklösen i enlighet med 1928 års riksdags

beslut infördes i kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 327) angående statsbidrag

till allmänna vägars byggande m. m. och återfinnes i nu gällande

författning den 16 maj 1930 (nr 163) angående statsbidrag till samma ändamål,

Bestämmelsen har följande lydelse:

»Kostnad för lösen av mark eller byggnad må ej inräknas i det belopp

varå statsbidrag beräknas, dock att ifråga örn landsvägar och vanliga bygde

vägar, då så av allmänna samfärdselhänsyn befinnes särskilt önskligt, statsbidrag

må, efter Kungl. Maj:ts prövning, utgå jämväl till lösen av mark, vars

förvärvande skulle ställa sig i särskilt hög grad betungande, såsom åker,

äng eller trädgård, så ock till lösen av byggnad, som befinnes hinderlig för

vägs breddning eller omläggning eller vars undanskaffande kan vara angeläget

för tillgodoseende av trafiksäkerheten.»

Sedan 1929 års v äg sakkunnig a anmodats att beträffande förevarande fråga

verkställa utredning och avgiva förslag, hava de sakkunniga i skrivelse den

31 oktober 1930 avgivit yttrande i ämnet.

De sakkunniga hava, efter en översikt över frågans tidigare behandling,

framhållit, att vid bedömandet av spörsmålet örn statsbidrag till marklösen

vid vägföretag en åtskillnad syntes böra göras mellan å ena sidan anläggning

av ny väg och å andra sidan förbättring eller omläggning av redan

befintlig väg.

Yad angår anläggning av ny väg hava de sakkunniga anfört följande:

Dylika företag torde förekomma huvudsakligen i landets skogstrakter, enär

landets slättbygder i stort sett torde hava ett ordnat vägnät, där visserligen

stort omläggningsbehov föreligger men endast i ringa utsträckning behov av

nya allmänna vägar. Då vid nyanläggning vägen skall skapa en ny förbindelse

till båtnad för cle trakter och de fastigheter, som vägen genomlöper, och då

denna förbindelses utförande bekostas av allmänna medel, sjöms det skäligt,

att vederbörande ortsintressenter upplåta fri mark för den nya vägen. Härvid

är särskilt att ihågkomma den stora betydelse en väg genom skogstrakterna

numera har för skogsdriften, sedan skogskörsler alltmer börjat bedrivas

medelst automobiler. Det är också i Norrland mycket vanligt, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

såväl staten som övriga skogsägare tillhandahålla fri mark för nyanläggning

av väg genom dem tillhöriga skogsområden. Ofta förekommer att vägstyrelsen,

innan fråga örn ny väg förelägges vägstämman, har träffat avtal örn fri mark

eller att vägstämman sätter som villkor för beslut örn ny väg, att erforderlig

mark skall fritt upplåtas. Skulle nu en bestämmelse införas, att bidrag till

marklösen vid nyanläggning av väg i allmänhet skall utgå, bleve följden

troligen den, att det knappast bleve möjligt för vägstyrelsen att i förekommande

fall få fri mark för vägföretaget, utan skulle i stället såväl statsmedel

som vägskattemedel komma att tagas i anspråk för ändamålet, vilket

förhållande mången gång icke vore att anse såsom skäligt med hänsyn till

båtnaden för ortsintressenterna.

Av skäl, som nu anförts, hava de sakkunniga förklarat sig hålla före,

att statsbidrag till marklösen vid nyanläggning av väg icke bör lämnas.

Att undantag från denna regel i vissa fall kan vara av behovet påkallat,

hava de sakkunniga emellertid ansett knappast kunna bestridas. Med hänsyn

till dylika undantagsfall föreslå de sakkunniga, att nu gällande bestämmelser

örn bidrag till marklösen vad angår nyanläggning av väg bibehållas, möjligen

med något ändrad lydelse. Nämnda bestämmelser upptaga åker, äng eller

trädgård såsom exempel å mark, vars förvärvande kan ställa sig i särskilt

hög grad betungande. De sakkunniga finna det emellertid med skäl kunna

göras gällande, att äng endast i sällsynta undantagsfall är att hänföra till

dylik mark. Såsom exempel på sådan mark bör däremot enligt de sakkunniga

upptagas -— utom åker och trädgård — jämväl tomtmark.

Vad nu sagts örn bidrag till marklösen vid nyanläggning av väg bör

enligt de sakkunniga gälla såväl landsväg som vanlig bygdeväg liksom ock

enkel bygdeväg. Det torde, yttra de sakkunniga, numera icke kunna åberopas

tillräckligt bärande skäl för att låta sistnämnda slag av vägar intaga en särställning

i nu ifrågavarande hänseende.

Vad därefter angår företag, som avse förbättring eller omläggning av väg

hava de sakkunniga beträffande dessa företag föreslagit ett upphävande av

nu gällande snäva bestämmelser rörande förutsättningarna för bidrag till

marklösen. Härutinnan yttra de sakkunniga:

Företag, som avse förbättring eller omläggning av väg, komma i första

hand till utförande beträffande vägar, som utgöra viktigare trafikleder,

speciellt för automobiltrafiken. Ett dylikt vägföretag är däremot ofta av

mindre vikt för den lokala samfärdseln. Markägaren blir därför i allmänhet

föga benägen att lämna mark gratis till vägföretaget; han har ju redan väg

över sin mark och denna väg tillgodoser kanske fullkomligt hans behov.

Vidare är att märka, att den för företaget erforderliga marken vid vägomläggning

i regel är värdefullare än mark, som kommer i fråga vid nyanläggning.

Vid en rationell vägomläggniug måste önskan att göra minsta möjliga intrång

å värdefull mark träda tillbaka för trafikintressets krav på god sträckning

av vägen. Med nu gällande bestämmelser örn bidrag till marklösen blir

däremot, såsom i motionerna vid 1930 års riksdag framhållits, följden ofta

den, att vägdistrikten med tillbakasättande av trafikintresset söka få vägomläggningar

så utförda, att de draga minsta möjliga kostnad för marklösen.

Det oaktat blir denna kostnad likväl i de liesta fall betungande för

vägdistrikten. Avgörande skäl synas därför föreligga att i fråga örn bidrag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

till marklösen vid förbättring eller omläggning av väg upphäva nu gällande

snäva villkor för erhållande av dylikt bidrag. Såsom allmän regel bör i

stället gälla, att bidrag till berörda ändamål skall lämnas med samma andel

som i fråga om övriga kostnader för företaget, och bör härutinnan — liksom

beträffande nyanläggning av väg — ingen åtskillnad göras mellan olika slag

av allmänna vägar.

Yad i det föregående sagts örn marklösen bör enligt de sakkunniga

givetvis gälla även örn lösen av byggnad. I händelse vägdistriktet icke

med äganderätt förvärvar vägområdet utan till detta erhåller allenast s. k.

vågrätt, bör i fråga örn härför utgående engångsersättning gälla detsamma

som beträffande lösen för mark, som förvärvas med äganderätt.

Departementschefen har i marklösensfrågan i huvudsak anfört:

För egen del finner jag starka skäl tala för att ändring vidtages i nu

gällande grunder beträffande bidrag till lösen av mark och byggnader för

vägföretag i syfte att i någon mån lätta de bördor, som de väghållningsskyldiga

i anledning av automobiltrafikens hastiga utveckling fått påtaga sig

för vägväsendets förbättring. Då förevarande spörsmåls lösning är en angelägenhet

av vikt och ett uppskov därmed i avvaktan på blivande revision

av väglagstiftningen icke synes påkallat, har jag ansett mig böra redan nu

framlägga frågan till bedömande.

Lika med de sakkunniga anser jag motiverat, att beträffande rätten till

bidrag av ifrågavarande slag åtskillnad göres mellan å ena sidan nyanläggning

och å andra sidan omläggning eller förbättring av väg ävensom att till

förstnämnda slag av vägarbeten, med hänsyn bland annat till ortens båtnad

av företaget, bidrag i regel icke beviljas. Såsom stöd för bidrag till marklösen

även vid nyanläggningar har visserligen åberopats, att nyanläggningar

företrädesvis förekomma i Norrland, där behovet av nya vägförbindelser och

därmed även av ökade statsbidrag ännu är stort. Betydelsen härav bör givetvis

icke förbises. Vad de sakkunniga anfört därom, att för nyanläggningar erforderlig

mark inom skogsområden för närvarande i regel upplåtes kostnadsfritt

samt att ett dylikt förfarande skulle försvåras genom tillkomsten av en allmän

statsbidragsrätt, synes mig dock såväl ur vägdistriktens som ur statens synpunkt

utgöra avgörande skäl mot ett regelmässigt beviljande av marklösenbidrag

vid nyanläggningar. Jag ansluter mig fördenskull till de sakkunnigas

uppfattning på denna punkt. Då emellertid även vid anläggning av nya

vägar omständigheterna stundom kunna skäligen påkalla marklösenbidrag,

lärer möjlighet böra upprätthållas att i särskilda fall medgiva sådant bidrag.

Beträffande förutsättningarna för dylikt medgivande synas nuvarande regler

böra jämkas, så att de erhålla en något vidare omfattning än de sakkunniga

föreslagit. Sålunda bör bidrag — utan att, såsom nu är fallet, göras beroende

av vad allmänna samfärdselhänsyn göra särskilt önskligt — få utgå,

där markförvärvet över huvud taget ställer sig särskilt betungande. Bland

de ägoslag, som därvid böra angivas såsom i förekommande fall betingande

bidrag till marklösen, torde i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit

böra i stället för äng medtagas tomtmark. Det torde i detta sammanhang

få framhållas, att ett sådant angivande av ägoslag endast är att anse

såsom en exemplifiering och icke avser att vara bindande för möjligheten

till bidrag.

Prövningen av frågor örn marklösenbidrag i särskilda fall vid nyanläggningar

torde liksom hittills böra förbehållas Kungl. Majit, som jämväl bör

äga att med hänsyn till omständigheterna avväga storleken av eventuellt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

bidrag inom den gräns, som gäller för bidrag i allmänhet till vederbörande

företag. ,

På sätt i vissa yttranden framhållits, kan det stundom vara förenat med

svårighet att avgöra, huruvida ett vägföretag är att hänföra till nyanläggning

eller omläggning. Skäligt S3rnes vara att härutinnan i tillämpningen icke

upprätthålla alltför snäva formella gränser. Vid avfattningen av blivande

bestämmelser torde uppmärksamhet få ägnas häråt.

Yad härefter angår företag, som avser förbättring eller omläggning av

befintlig väg, kan jag helt ansluta mig till de sakkunnigas_ förslag, att tild

lösen av mark och byggnader vid sådant företag bör utgå bidrag liksom till

övriga kostnader för företaget. Mot detta förslag har invänts, att ett bifall

till detsamma skulle medföra ökad medelsåtgång från länens automobilskattemedelsfonder

och alltså minska antalet av de företag, för vilkas utförande

bidrag från fonderna kunna beviljas. Jag är icke främmande för

denna synpunkt men vill dock framhålla, att denna Ytterligare medelsåtgång

med automobilskattemedlens fortgående ökning efter hand torde bliva kompenserad.

Enligt min mening är den gjorda invändningen icke av så vägande

beskaffenhet, att den rimligen bör stå hindrande i vägen för en l oen

för sig angelägen åtgärd i syfte att söka bereda vägdistrikten en av förut

angivna skäl behövlig lättnad. Ej heller finner jag påkallat att, såsom från

vissa håll ifrågasatts, bestämma bidraget för marklösen till lägre andel av

kostnaden än den som tillämpas beträffande bidrag till övriga utgifter för

vederbörande företag. För undvikande av oberättigat höga statsbidrag till

marklösen torde emellertid länsstyrelserna böra granska skäligheten av lösenbeloppen

och, där priset med hänsyn till omständigheterna prövas vara

alltför högt samt ändring icke ernås genom åtgärd av länsstyrelsen, underställa

frågan Kungl. Majis prövning. .

Såväl beträffande nyanläggningar som då det gäller omlaggningsforetag

torde, på sätt de sakkunniga hemställt, enkla bygdevägar böra likställas med

landsvägar och vanliga bygdevägar.

I detta sammanhang har departementschefen vidare anmält en av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i utlåtande den 15 september 1930 gjord framställning

om anslag å riksstaten till statsbidrag för viss del av en ifrågasatt väganläggning

Sjölund a—L ommavägen norr örn Arlöv i Malmöhus

län, varvid ifrågasatts, att statsbidrag till företaget eventuellt beredes från

städernas utjämningsandel av automobilskattemedel med fördelning på ett

antal år.

Vikten av att anslagen till vägväsendet under dess nuvarande omdaningstid

oj tillmätas alltför knappt lärer vara uppenbar och har jämväl av riksdagen vid

upprepade tillfällen framhållits.

Vad nu ifrågavarande anslag till landsvägar och vanliga bygdevägar beträffar,

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat anslagsbehovet för nästkommande

år till 5,800,000 kronor, vilket belopp av Kungl. Maj:t nedsatts

till 5,000,000 kronor eller samma summa, som beviljats för innevarande budgetår.

För egen del vill utskottet tillstyrka en mindre höjning av anslaget,

nämligen från 5,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.

Kungl. Maj:ts på vägsakkunnigas tillstyrkan grundade förslag örn en ytterligare

utsträckning av rätten till statsbidrag jämväl för marklösenskostnader

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

anser sig utskottet ej kunna tillstyrka. Utskottet vill erinra, att ifrågavarande

rätt efter att tidigare enligt beslut av 1914 års förra riksdag hava helt borttagits

år 1928 i viss begränsad utsträckning återinfördes. Den utsträckning

härav, som nu i statsverksproposition föreslagits, innefattar en allmän

bidragsrätt för marklösenkostnad vid vägomläggningar, varjämte vid nyanläggning

av väg skulle borttagas nuvarande begränsning, att statsbidragets

beviljande skall vara av allmänna samfärdselhänsyn särskilt önskligt. De

föreslagna ändringarna äro betydelsefulla och ekonomiskt vittutseende.

Någon utredning örn den ökade belastning av väganslagen, som härav kan

föranledas, föreligger ej. Uppenbart är dock, att ett bifall till Kungl. Maj:ts

förslag skulle medföra en kännbar ytterligare beskärning av den redan nu

knappa tillgången på anslagsmedel för vägarbeten.

En omständighet, som ytterligare talar för att någon ändring beträffande

marklösensbidraget ej nu bör göras, är den pågående revisionen av grunderna

för statens hela bidragsverksamhet i fråga örn vägväsendet; önskvärt är, att

denna ej föregnpes genom att en utvidgad, ekonomiskt tämligen vittutseende

rätt till statsanslag för marklösenskostnad nu fastslås.

Utskottet har alltså kommit till den uppfattningen, att de så sent som vid

1928 års riksdag beslutade grunderna rörande statsbidrag för lösen av mark

och byggnad vid vägarbeten alltjämt tillsvidare böra bibehållas, dock med

den av vägsakkunniga förordade jämkningen, att bidrag ej må utgå för lösen

av äng, men att rätt till dylikt bidrag däremot nu bör medgivas jämväl för

tomtmark.

I anledning av den av herrar Lövgren och Hage väckta motionen rörande

revision av gällande hållfasthetsbestämmelser för brobyggnadsarbeten vill utskottet

allenast framhålla, att utskottet delar motionärernas uppfattning örn

angelägenheten av att brobyggnaderna ej fördyras genom otidsenliga och i

övrigt onödigt stränga säkerhetsbestämmelser. På initiativ av byggnadsstyrelsen

hava emellertid delegerade under år 1929 blivit tillsatta av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

telegrafstyrelsen och statens provningsanstalt för att revidera nuvarande

normalbestämmelser för järnkonstruktioner till hus-, bro- och vattenbyggnader

(Svensk författningssamling 1919 nr 193). Förslag från nämnda

delegerade har uppgivits vara att vänta redan under den allra närmaste tiden.

Enligt vad departementschefen (sid. 221 av statsrådsprotokollet) vidare omförmält.

har han för avsikt att igångsätta undersökning rörande möjliga åtgärder

att förbilliga väg- och brobyggnader. Vid sådant förhållande synes någon

särskild framställning i ämnet från riksdagen ej vara påkallad.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört och med förmälan tillika,

att den av departementschefen berörda frågan örn sättet för finansieringen

av Sjölunda—Lommavägen ej föranleder särskilt uttalande från utskottets

sida, får utskottet hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

I) att riksdagen må,

a) i anledning av Kungl. Haj:ts förslag och den av herr Västberg

m. fl. i ämnet väckta motionen II: 130, till byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 5,250,000 kronor;

b) med avslag å herrar Sandbergs och Lindmarks ovanberörda

motioner (II: 139 och 148) allenast i så måtto bifalla Kungl.

Maj:ts förslag beträffande grunderna för bidrag till kostnad för

lösen av mark m. m. vid vägföretag, att den ändring i nu gällande

grunder vidtages, att bland ägoslag, som i förekommande

fall må betinga bidrag till marklösen, uteslutes äng och upptages

tomtmark;

II) att den av herrar Lövgren och Hage väckta motionen

II: 221 ej må av riksdagen bifallas.

H:o) Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att dels till byg- Byggande a*

gande av enkla bygdevägar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reser- enklyaägbJrgde''

vationsanslag av 1,200,000 kronor; Til.]

dels ock medgiva, att statsbidrag till ifrågavarande vägbyggnader må utgå L

med högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, där ej på grund av

särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 33—36 av statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet förehaft två inom andra kammaren

väckta motioner, nämligen

dels nr 69, av herr P. Bergström i Bäckland m. fl., i vilken motion hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till byggande av enkla bygdevägar

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,300,000

kronor;

dels ock nr 131, av herr M. Västberg m. fl., däri yrkats, att riksdagen

måtte besluta att till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Anslag för anläggning av enkla bygdevägar hava anvisats från och med

år 1914, till en början avsedda för de nordligare länen men från och med

år 1922 för hela landet. An slagsbeloppet har för var och en av budgetperioderna

1924—1927 bestämts till 600.000 kronor, för vartdera av budgetåren

1927—1929 till 700,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 till 850,000

kronor och för innevarande budgetår till 1,200,000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till byggande av enkla

bygdevägar med högst två tredjedelar av den beräknade kostnaden, där ej på

grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas. Statsbidrag beviljas

i regel av vederbörande länsstyrelse, därvid granskad flerårsplan skall

tjäna till ledning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I skrivelse den 5 september 1930 innefattande framställning om anslagtill

förevarande ändamål för nästkommande budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till en början behandlat fråga örn ändring av nu gällande

grunder för storleken av statsbidrag från anslaget, och därvid hemställt,

att statsbidraget även till enkla bygdevägar måtte bestämmas att

normalt utgå med tre fjärdedelar eller 75 procent av den beräknade kostnaden.

Styrelsen har härefter ingått på frågan om medelsbehovet för nästkommande

budgetår för det med anslaget avsedda ändamålet.

Styrelsen har framhållit, att för att någon nedprutning av de utav länsstyrelserna

begärda totala anslagsbeloppen för hela den tidsperiod, som

flerårsplanerna omfattade, icke skulle behöva vidtagas, erfordrades för vartdera

av budgetåren 1931—1933 ett anslag av i avrundat tal 1,350,000 kronor.

Styrelsen har vidare omförmält, att enligt vid flerårsplanerna fogade redogörelser

vissa viktiga företag planerats, vilka icke upptagits i planerna men

vilka, såvitt nu kunde bedömas, likväl syntes böra komma till utförande.

Med hänsyn till dessa företag och under hänvisning till vad styrelsen i

skrivelse den 5 september 1929 angående anslagsäskanden för budgetåret

1930/1931 anfört angående medelsbehovet under förevarande anslag (se 1930

års statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, punkten 14) har styrelsen föreslagit,

att anslaget för nästkommande budgetår måtte bestämmas till 1,500,000

kronor, med vilket anslagsbelopp någon lättnad i föreliggande medelsbehov

skulle ernås särskilt för de norrländska länen.

Departementschefen yttrar:

Vad först beträffar storleken av statsbidraget till de vägbyggnadsarbeten,

som avses med förevarande anslag, framgår av den förut lämnade redogörelsen,

att det av automobilskattemedel utgående bidraget till vägförbättringsarbeten

år 1929 bestämdes att normalt utgöra tre fjärdedelar av den beräknade

kostnaden för vederbörande företag samt att bidrag från anslaget till

byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar från och med innevarande

budgetår utgår med högst samma andel av den uppskattade byggnadskostnaden.

Då de skäl, som föranledde höjning av bidragsprocenten beträffande

sistnämnda anslag, med samma giltighet torde kunna åberopas i fråga örn

anslaget till byggande av enkla bygdevägar, anser jag mig böra tillstyrka

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att även bidraget från detta anslag

fastställes till normalt tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden för

vederbörande företag.

Vidkommande härefter anslagsbeloppet för nästkommande budgetår, vore

uppenbarligen även i fråga örn detta anslag, trots den kraftiga ökning detsamma

för innevarande budgetperiod undergått, en ny höjning i hög grad

önskvärd. Av statsfinansiella skäl nödgas jag dock föreslå, att anslaget uppföres

med samma belopp som för närvarande eller 1,200,000 kronor. Klart

är visserligen att en höjning av bidragsprocenten, på sätt jag nyss förordat,

utan samtidig ökning av anslagsbeloppet leder till någon minskning i den

byggnadsverksamhet, som med bidrag från anslaget kan bedrivas, något som

även måste föranleda vissa jämkningar i flerårsplanerna, vilka upprättats

på grundval av nu gällande procentsats för statsbidraget. Men en dylik

konsekvens av den i och för sig påkallade höjningen av statsbidraget till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 17

tre fjärdedelar av byggnadskostnaden synes i nu rådande budgetära läge

vara ofrånkomlig.

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

tillstyrka förslaget örn höjning av statsbidrag för byggande av ifrågavarande

vägar till normalt tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden.

Med hänsyn till föreliggande stora anslagsbehov, vilket ytterligare ökas

vid ett bifall till förslaget örn statsbidragets ökning, vill utskottet föreslå,

att anslaget för nästkommande budgetår höjes från det för innevarande år

beviljade och nu av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 1,200,000 kronor till

1,350,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och den av herr Västberg m. fl. i ämnet väckta motionen

II: 131 samt med bifall till herr Bergströms i Bäckland m. fl.

ovannämnda motion II: 69, må

a) till byggande av enida bygdevägar för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor;

b) medgiva, att statsbidrag till ifrågavarande vägbyggnader

må utgå med högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden,

där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra

beviljas.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till byggande

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 800,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 36—39 av statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande fråga har utskottet till behandling förehaft

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) att riksdagen må förklara, att vägen

Umfors—Tärna—Slussfors i Västerbottens län skall, räknat från och med

år 1930, i underhållshänseende betraktas såsom ödebygdsväg.

Å sid. 63—64 i statsrådsprotokollet återfinnes utredningen i sistnämnda

fråga.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts båda förevarande förslag har utskottet

förehaft följande motioner, nämligen

dels nr 82 inom första kammaren, av herr C. I. Asplund m. fl., vilka hemställt,

att riksdagen måtte till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationslag av

1,000,000 kronor;

Utskottets

yttrande.

Byggande av

ödebygdsvägar.

[12.]

Bihang till riksdagens protokoll 1031. 6 sami. 6 helft. (Nr 6.)

428 3L 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande AV 6''.

dels nr 10 inom andra kammaren, av herr G. K. Pettersson i Hällbacken,

däri yrkats, att riksdagen måtte till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av

Kopparbergs län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

dels nr 67 inom andra kammaren, av herr E. Hage m. fl., i vilken hemställts,

att riksdagen måtte till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,000,000 kronor;

dels och nr 83 inom första kammaren, av herr E. Jonsson, som hemställt,

att riksdagen måtte förklara, att jämväl vägen Västansjö—Ängesdal i Västerbottens

län skall, räknat från och med år 1930, i underhållshänseende betraktas

såsom ödebygdsväg.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för nämnda yrkanden, får

utskottet hänvisa till vad motionerna därutinnan innehålla.

Till anläggning av ödebygdsvägar i de fyra nordligaste länen har riksdagen

från och med år 1919 anvisat anslag, till en början med 400,000 kronor för

år räknat, men sedan nedsatt, för budgetåret 1923/1924 till 385,000 kronor

samt för påföljande budgetår till 250,000 kronor. 1925 års riksdag vidtog

med anledning av väckta motioner för budgetåret 1925/1926 åter en höjning

av anslaget till 400,000 kronor; samtidigt godkändes en av riksdagen tidigare

ifrågasatt och av Kungl. Maj:t föreslagen utvidgning av anslagets användning

till även de nordligare delarna av Kopparbergs län. För budgetåren 1926—

1931 har riksdagen anvisat respektive 400,000, 450,000, 500,000, 550,000 och

800,000 kronor.

I skrivelse den 5 september 1930 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort

framställning örn anslag till byggande av ödebygdsvägar för budgetåret

1931/1932 med 1,000,000 kronor och därvid anfört bland annat följande.

För byggnadsarbetenas planmässiga bedrivande på redan påbörjade ödebygdsvägar

samt på de vägar, som komme att påbörjas under innevarande

budgetår, erfordrades under budgetåret 1931/1932 ett anslag av i avrundat

tal 530,000 kronor, sålunda fördelat mellan länen:

Norrbottens län ....................................... 120,000 kronor

Västerbottens län .................................... 170,000 »

Jämtlands län ........................................ 160,000 »

Västernorrlands län ................................ 45,000 »

Kopparbergs län....................................... 35,000 »

Med hänsyn till det stora behovet av ifrågavarande slag av vägar syntes

det styrelsen angeläget att under budgetåret 1931/1932 kunna igångsätta

ytterligare ödebygdsvägar, för vilket ändamål beräknades erforderligt följande

belopp:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

Norrbottens län ......

Västerbottens län ...

Jämtlands län .........

Västernorrlands län

150.000 kronor

80,000 »

40,000 »

100.000 »

Summa 370,000 kronor

För det sålunda planerade utbyggandet av ödebygdsvägnätet beräknade

styrelsen för budgetåret 1931/1932 erforderligt ett sammanlagt belopp av

900,000 kronor, sålunda fördelat mellan länen:

Norrbottens län.....................................................

Västerbottens län...................................................

Jämtlands län.........................................................

Västernorrlands län................................................

Kopparbergs län ..................................................

vartill bomme förenämnda för anslagsbristens avarbetande beräknade

belopp .....................................................................................

270.000 kronor

250.000 »

200.000 »

145,000 »

35,000 » 900,000,

100,000

Summa kronor 1,000,000

Departementschefen yttrar bland annat:

Vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ämnet anfört giver vid handen,

att behovet av medel för byggande av ödebygdsvägar alltjämt är mycket

stort. Trots den betydande ökning av förevarande anslag, som för innevarande

budgetår ägt rum, vore därför en ytterligare anslagshöjning för nästkommande

budgetår önskvärd. Nödvändigheten att begränsa statsutgifterna

omöjliggör dock en sådan åtgärd. Jag måste därför förorda, att anslaget

upptages med oförändrat belopp.

Vägen Tärna—Slussfors, vilken ersätter en tidigare befintlig ödebygdsväg,

har enligt beslut av 1920 års riksdag anlagts på bekostnad av statsmedel. För

vägens underhåll, innan densamma övertogs till underhåll av vägdistriktet, anvisades

medel å riksstaten för budgetåren 1927—1929. Såsom direkt fortsättning

på denna väg är för närvarande under byggnad en tillfartsväg till inlandsbanan

från Slussfors söderut till Storuman (Luspen). Beträffande sistnämnda

väg skall, enligt gällande regler rörande tillfartsvägar till inlandsbanan, i avseende

å underhåll föreskrifterna angående ödebygdsvägar lända till efterrättelse.

Vägen Tärna—Slussfors utgör i sin tur fortsättning på en väg från Umfors

vid sjön överuman söderut till Tärna kyrkoby. Sistnämnda väg har under

åren 1898—1903 utförts på statsverkets bekostnad, innan bestämmelserna om

ödebygdsvägar eller örn tillfartsvägar till inlandsbanan tillkommit, men torde

med hänsyn till sin karaktär närmast vara att hänföra till ödebygdsväg.

Sedan vägen Tärna—Slussfors med år 1929 övertagits till allmänt underhåll,

gjorde vägdistriktet framställning örn underhållsbidrag för densamma, varvid

distriktet utgick från att vägen vore att betrakta såsom ödebygdsväg samt med

hänsyn till distriktets ringa ekonomiska bärkraft anhöll, att bidraget måtte

utgå med 90 procent av underhållskostnaden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utanordnade bidrag såsom för vanlig väg

men gjorde samtidigt hos Kungl. Maj:t hemställan, att såväl denna vägsträcka

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtskottets

yttrande.

sorn sträckan Umfors—Tärna måtte förklaras såsom i underhållskänseende likställd

med ödebygdsväg.

Departementschefen har i förevarande avseende anfört följande:

Med hänsyn till ifrågavarande vägsträckors karaktär och föreliggande omständigheter

i övrigt synes det vara skäligt, att vägen Umfors—Tärna—Slussfors

i sin helhet får — liksom dess fortsättning åt söder till inlandsbanan vid

Stomman — i underhållshänseende betraktas såsom ödebygdsväg. Jag vill därför

förorda, att hemställan i sådant avseende göres hos riksdagen. Det sålunda

tillstyrkta förfaringssättet synes böra tillämpas beträffande underhållsbidrag

för år 1930 och senare år.

För egen del vill utskottet erinra örn de behjärtansvärda samfärdseluppgifter,

ifrågavarande ödebygdsvägar avse att fylla. Dessa väganläggningars

tillkomst är — såsom tidigare av riksdagen framhållits — av en utomordentlig

betydelse för en ej sällan talrik och i stora byar bosatt jordbrukarbefolkning,

som under nuvarande, all utveckling hämmande isolering har att draga

sig fram under synnerligen svåra livsbetingelser.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra föreslå, att anslagsbeloppet

bestämmes till 900,000 kronor. Detta belopp innebär en ökning med 100,000

kronor i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår och nu

av Kungl. Majit äskats för budgetåret 1931/1932, men understiger med 100,000

kronor den summa, örn vars beviljande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt.

Kungl. Majits förslag, att vägen Umfors—Tärna—Slussfors må i underhållsavseende

betraktas som ödebygdsväg, föranleder ej erinran från utskottets

sida. I anledning av väckt motion vill utskottet likaledes tillstyrka, att den

anslutande vägen Västansjö—Ängesdal må — från tidpunkt, som Kungl. Majit

äger bestämma — i underhållsavseende betraktas som ödebygdsväg.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Majits förevarande förslag och de

av herrar Asplund m. fl., Pettersson i Hällbacken och Hage m. fl.

i ämnet väckta motionerna (I: 82 samt lii 10 och 67), till

byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs län

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

900,000 kronor;

b) förklara, att vägen Umfors—Tärna—Slussfors i Västerbottens

län skall, räknat från och med år 1930, i underhållshänseende

betraktas såsom ödebygdsväg; samt

c) , i anledning av herr E. Jonssons motion (1:83), förklara,

att jämväl vägen Västansjö—Ängesdal i Västerbottens län skall

från den tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, i underhållshänseende

betraktas såsom ödebygdsväg.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

13:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 13) föreslagit riksdagen att till byggande av Byggande av

enskilda utfartsvägar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservations- Aväsar*’

anslag av 500,000 kronor. T 13.1

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 39—43 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj :ts förevarande förslag Ilar utskottet till

behandling förehaft vissa motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr G. Sederholm väckt motion, nr 28,

i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att såsom villkor för bidrag

från anslaget till byggande av enskilda utfartsvägar skall gälla, jämte i övrigt

meddelade föreskrifter, att statsbidrag till företag ej må utgå med mindre

annan än sakägare till företaget beviljat bidrag, uppgående till minst 15

procent av statsbidragets belopp;

dels och följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen

nr 66 av herr G. K. Pettersson i Hällbacken, däri hemställts, att riksdagen

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1931/1932 måtte anvisa

ett extra reservationsanslag av 550,000 kronor;

nr 149 av herr E. Lindmark m. fl., vari yrkats, att riksdagen måtte höja

det i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln punkt 12 till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1931/1932 föreslagna extra

reservationsanslaget med 100,000 kronor från 500,000 kronor till 600,000

kronor;

nr 243 av herr E. Lindmark, däri begärts, att riksdagen må besluta, att

det vid fråga örn anslag till enskilda utfartsvägar av departementschefen

gjorda uttalandet örn viss författningsändring avseende ny praxis vid anslagets

fördelning ej må avse de fyra nordligaste länen; samt

nr 258 av herr P. Bergström i Bäckland, däri yrkats, att riksdagen måtte

besluta att hos Kungl. Majit anhålla örn utredning angående lämpligheten att

överflytta till länsstyrelserna utbetalningen av hela det statsbidrag, som

utgår till förrättning för enskild utfartsväg, och dels örn utarbetandet av en

särskild för dessa förrättningar gällande taxa samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Beträffande anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål har väg- och vattenhy

ggnadsstyrelsen anfört bland annat följande.

Ehuru för budgetåret 1930/1931 anslaget till byggande av enskilda utfartsvägar

avsevärt höjts, nämligen från 300,000 kronor för närmast föregående

budgetår till 450,000 kronor för innevarande budgetår, torde med hänsyn

till vad länsstyrelserna anfört beträffande anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål en ytterligare höjning av anslaget få anses motiverad. Särskilt

torde Norrbottens och Västerbottens län ävensom Västernorrlands län få

anses vara i behov av ökade anslagsmedel. En ökning synes även ofrån

komlig för de sydligare länens vidkommande. Styrelsen får sålunda förorda

en höjning av anslaget till 600,000 kronor, sålunda fördelade mellan

länen:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Norrbottens län ..................................

.................................. kronor

160,000

Västerbottens » ................................

....... ........................... »

160,000

Jämtlands » .................................

................................... »

40,000

Västernorrlands » .................................

.................................. »

65,000

Gävleborgs » .................................

»

25,000

Kopparbergs » .................................

.................................. »

15,000

Värmlands » ..................................

................................... »

25,000

Orebro » ..................................

................................... »

10,000

övriga län tillhopa...................................

.................................. »

100,000

Summa kronor 600,000

Departementschefen yttrar:

Det för budgetåret 1930/1931 tillgängliga anslaget till ifrågavarande ändamål

har av Kungl. Majit fördelats med 120,000 kronor till vartdera av Norrbottens

och Västerbottens län, 55,000 kronor till Jämtlands län, 35,(»00

kronor till Västernorrlands län, 20,000 kronor till vart och ett av Gävleborgs,

Kopparbergs och Värmlands län samt 10,000 kronor till Örebro län. För

bidrag till vägföretag inom övriga län har till Kungl. Majis disposition tillsvidare

reserverats ett belopp av tillhopa 50,000 kronor. Någon fördelning

av detta belopp på de särskilda ifrågavarande länen har hittills icke ägt rum.

Syftet med förevarande anslag synes mig vara i hög grad behjärtansvärt. Då

staten till de vägarbeten, vilka med detta anslag avses, bidrager endast med

en mindre del av kostnaden, äro ock de resultat, som uppnås genom bidrag

från anslaget, i förhållande till statsbidragsbeloppen högst betydande. Med

hänsyn till nu antydda omständigheter är det enligt min mening angeläget att

tillräckliga medel stå till förfogande under förevarande anslagsrubrik. Den i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse lämnade redogörelsen beträffande

anslagsbehovet synes mig innefatta goda skäl för en ny ökning av anslaget.

Vad de sydligare länen beträffar, har emellertid styrelsen beräknat ett belopp

av tillhopa 100,000 kronor vara erforderligt. Verkställd undersökning har givit

vid handen, att landstingen inom vissa av ifrågavarande län för år 1931

anvisat medel till dylika bidrag med tillhopa 7,500 kronor, motsvarande

enligt gällande, i det föregående omförmälda bestämmelser ett statsbidragsbelopp

av tillhopa endast 50,000 kronor. Vid sådant förhållande och då behållning

å det för innevarande budgetår reserverade beloppet till de sydligare

länen torde uppstå, lärer man för ifrågavarande län icke behöva räkna

med så stort statsbidragsbelopp, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagits. Aven i övrigt torde någon jämkning i styrelsens medelsberäkning

kunna ske. Med hänsyn till vad nu anförts har jag ansett mig

kunna förorda en nedsättning i det av styrelsen begärda anslagsbeloppet till

500,000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få beröra fråga om viss jämkning i nu

gällande grunder för statsbidrag. Jag åsyftar villkoret om bidrag av landstingsmedel,

vilket för närvarande, såsom i det föregående omnämnts, är så

avfattat, att statsbidrag icke må utgå med mindre vederbörande landsting för

det ändamål, som med anslaget avses, beviljat medel uppgående till minst 15 %

av det belopp, som utav anslaget blivit för vederbörande län anvisat. Denna

formulering förutsätter en fördelning av anslaget med visst belopp på varje

särskilt län. Beträffande de sydligare länen, vilka från och med innevarande

budgetår kunna komma i åtnjutande av bidrag från anslaget, lärer emellertid

en dylik fördelning icke vara lämplig, bland annat med hänsyn till att

de förhållanden, som förutsättas för statsbidragets utgående, åtminstone icke

alltid torde föreligga inom samtliga dessa län samt att en förhandsuppskattning

av medelsbehovet för vart och ett av länen ifråga i varje fall är för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

enad med stora svårigheter. Ändamålsenligare synes vara, att Kungl. Majit för

samtliga ifrågavarande län till sin disposition reserverar visst belopp att

successivt anvisas i samband med prövning av inkommande ansökningar, avseende

företag inom dessa län. Ett dylikt förfaringssätt förutsätter emellertid

att berörda villkor så jämkas, att det kommer att innefatta krav på att till

det i varje särskilt fall avsedda vägföretaget bidrag med av vederbörande

landsting anvisade medel utgår med minst 15 % av statsbidragets belopp.

Då ett så avfattat villkor dessutom ur principiell synpunkt synes vara riktigare

än det nu gällande, lärer en ändring av bestämmelserna på denna

punkt böra göras tillämplig även på övriga län. Därest riksdagen i förevarande

hänseende icke uttalar erinran, har jag för avsikt att tillstyrka Kungl. Majit

vidtagande av sådan ändring i nuvarande författning, som här antytts. I

samband därmed torde jämväl — utan rubbning av huvudgrunderna — böra

vidtagas vissa andra jämkningar, väsentligen åsyftande att bringa författningen,

vilken avfattats före tillkomsten av nu gällande lagstiftning örn enskilda

vägar, i närmare överensstämmelse med nämnda lagstiftning.

Utfartsvägarna äro av enskild vägs natur, och ett understödjande av desamma

från statens sida har motiverats med de säregna och svåra samfärdselförhållanden,

som råda inom vissa delar av landet. Avsikten med förevarande

anslag är — såsom jämväl riksdagen tidigare framhållit — att uppmuntra

eller överhuvud göra det möjligt för befolkningen i avlägset liggande

byar eller gårdar att själv bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.

Detta syfte måste alltså anses synnerligen behjiirtansvärt. Utskottet vill

emellertid erinra, att anslaget så sent som vid nästföregående års riksdag

höjdes från 300,000 kronor till 450,000 kronor. Under åberopande härav får

utskottet tillstyrka, att anslaget bestämmes till det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet, 500,000 kronor, vilket innebär en höjning av 50,000 kronor

i förhållande till vad som senast beviljats.

Vidkommande därefter den av departementschefen ifrågasatta författningsändringen,

innebär denna, att villkoret, att vederbörande landsting skall för

ändamålet hava sammanlagt beviljat medel uppgående till minst 15 % av det

belopp, som av anslaget blivit för vederbörande län anvisat, jämkas därhän,

att vederbörande landsting skall till det i varje särskilt fall avsedda vägföretaget

hava anvisat bidrag med minst 15 % av statsbidragets belopp. Ifrågavarande

jämkning skulle gälla ej blott de sydligare utan jämväl övriga län.

För samtliga de sydliga länen skulle Kungl. Majit vid fördelningen av förevarande

anslag till sin disposition reservera visst belopp att successivt anvisas

i samband med prövning av inkommande ansökningar avseende företag

inom dessa län.

Mot vad sålunda föreslagits, har utskottet icke haft anledning till erinran.

Gällande bestämmelser förutsätta för statsbidrags utgående, att landstinget

för ändamålet beviljat medel uppgående till visst angivet belopp. I sin

förevarande motion har herr Sederholm uttalat, att statsbidrag borde utgå

även för det fall att annan icke sakägare än landsting beviljat medel till

vägföretaget med 15 % av statsbidragets belopp. Då det kan inträffa, att

icke landsting men väl kommun eller annan korporation eller inrättning

TJtskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Byggande a

tillfartsvägar

till

Inlandsbanan.

[14.]

hyser sådant intresse för ett vägföretag, att vederbörande utan att vara sakägare

anslår medel härtill, vill utskottet tillstyrka den föreslagna ändringen

i nu stadgade bidragsvillkor.

I anledning av herr Lindmarks i motionen II: 243 framställda yrkande

vill utskottet endast framhålla, att utskottet, i likhet med motionären, anser

lämpligt att beträffande de fyra nordligaste länen statsbidragens fördelning

å vägföretag allt framgent verkställes av vederbörande länsstyrelse från

en av Kungl. Majit till länsstyrelsens förfogande ställd andel av anslaget.

Någon förändring härutinnan synes emellertid ej hava av departementschefen

avsetts.

Herr Bergström i Bäckland har i sin i ämnet väckta motion påpekat de

invecklade bestämmelser, som för närvarande gälla för bestridande av kostnaderna

för planläggning och övriga förrättningar, som föregå beviljandet

av anslag till ifrågavarande utfartsvägar. Utskottet delar motionärens uppfattning

örn behovet av tidsenligare och mera praktiska normer uti ifrågavarande

hänseende och tillstyrker, att framställning härom göres hos Kungl.

Majit.

Utskottet hemställer alltså

I) att riksdagen må,

a) i anledning av Kungl. Majits förevarande förslag och de

av herrar Pettersson i Hällbacken och Lindmark m. fl. väckta

motionerna (II: 66 och 149) till byggande av enskilda utfartsvägar

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor.

b) i anledning av herr Sederholms i ämnet väckta motion

(I: 28) förklara, att såsom villkor för bidrag från anslaget skall,

jämte övriga föreskrifter, gälla, att statsbidrag till företag ej

må utgå, med mindre landsting, kommun eller annan icke-sakägare

till det i varje särskilt fall avsedda vägföretaget beviljat

bidrag, uppgående till minst 15 procent av statsbidragets belopp;
c)

i anledning av herr Bergströms i Bäckland motion n: 258

i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning örn fastställelse

av ändrade föreskrifter för förrättningar för enskilda utfartsvägföretag,

avsedda att utföras med bidrag från ifrågavarande

anslag;

II) att herr Lindmarks motion (H: 243) icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

14:o) Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till byggande

av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 43—46 av statsrådsprotokollet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Riksdagen Ilar till anläggning av tillfartsvägar västerifrån till inlandsbanan

anvisat för budgetåret 1926/1927 150,000 kronor, för budgetåret

1927/1928 100,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 250,000 kronor, för budgetåret

1929/1930 300,000 kronor samt för innevarande budgetår 500,000 kronor

eller sammanlagt 1,300,000 kronor.

Med föranledande av ett av 1930 års riksdag gjort uttalande örn ett något

snabbare bedrivande av arbetena på inlandsbanans tillfartsvägar, bar vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen uppgjort ny byggnadsplan för ifrågavarande

vägar, vilken av Kungl. Majit den 4 september 1930 godkänts att i huvudsak

tillsvidare ligga till grund för utförande med för ändamålet anvisade anslag

av ifrågavarande företag.

Den sålunda fastställda planen omfattar följande tio vägföretag, inom

varje län upptagna i den ordning, vari arbetenas påbörjande ägt rum eller

avsetts komma att ske:

Norrbottens län:

Öberget—Sädvajaur, delen Loholmsvägen—Sädvajaur (påbörjad).

Arjeplog—Slagnäs (påbörjad).

Bj oxholmen—Kvikkj okk.

Västerbottens län:

Luspen—Slussfors (påbörjad). .......

Yojmåns järnvägsstation—Vojmsjöns övre anda (Dikanäs) (paborjadJ.

Långvattnet—Forsmark (påbörjad).

Sorsele—Gillisnuole,

Jämtlands län:

Väg norr om Kvarnbergsvattnet (påbörjad).

Södra ön—Kärrnäset—Draganäs med bivägar (påbörjad).

Västernorrlands län:

Järvnäset—N orrby.

Beträffande den ekonomiska innebörden av planen lämnas i statsverks

propositionen följande redogörelse:

Av dessa företag, tillsammans omfattande en väglängd av omkring 56 mil,

har emellertid anläggningen av den 7.5 mil långa vägen Björkholmen—

Kvikkjokk i Norrbottens län i enlighet med den uppfattning, som länsstyrelsen

i länet uttalat, ansetts tills vidare böra uppskjutas, enär vägens nytta

beräknats icke svara mot kostnaderna för densammas utförande.

I den nya planen hava vidare den ursprungliga byggnadsplanens kostnadsuppgifter

för företagen reviderats, varvid byggnadskostnaderna beräknare

i överensstämmelse med för företagen upprättade arbetsplaner och med ledning

av redan utförda arbeten. Kostnaderna för utförande av samtliga i

den nya planen upptagna arbeten hava beräknats uppgå till 6,389,600 kronor.

Då vederbörande vägdistrikts bidrag, i regel en tiondel av byggnadskostnaderna,

beräknats till sammanlagt 665,600 kronor, skulle totalsumman av för

ändamålet erforderligt statsbidrag uppgå till 5,724,000 kronor.^ Enar rlks''

dagen för ifrågavarande ändamål hittills anvisat sammanlagt 1,300,000 kronor,

erfordras sålunda för arbetenas fullbordande ytterligare statsbidrag till belopp

av 4,424,000 kronor. Vid här återgivna beräkningar har medtagits aven

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

vågen Björkholmen—Kvikkjokk, vilken emellertid ansetts tills vidare icke

böra komma till utförande. Erånräknas för denna väg beräknat statsbidrag,

kronor, skulle erforderligt ytterligare anslagsbelopp begränsas till

3,7 <8,000 kronor.

I planen har för vart och ett av budgetåren 1931—1937 räknats med ett

anslag av 500,000 kronor eller samma belopp, som av riksdagen anvisats

för innevarande budgetår. Efter utgången av budgetåret 1936/1937 skulle

Pmväl med bortseende fran vägen Björkholmen—Kvikkjokk — för färdigställande

av då ännu icke fullbordade företag erfordras ett slutligt anslagsbelopp

av 778,000 kronor. eg

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn anvisande för nästkom

mande budgetår av 500,000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har tillstyrkt bifall till styrelsens förslag.

Under erinran att den nya byggnadsplanen för byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för sitt genomförande erfordrar ett årligt anslag av 500,000

kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår, får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor.

^ning**" 15:o) Kung1'' MaJ:t liar (punkt 15) föreslagit riksdagen att till anläggning

Arearaara— av enkel bygdeväg från Alavaara över Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens

Kieksisvaara. län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000

[15.] kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid 46 och 47 av åberopade statsrådsprotokollet.

Tillhopa har till ifrågavarande anläggning redan anvisats ett belopp av

180,000 kronor. Arbetet å vägen, en sträcka av 44 kilometer, utföres genom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg och bekostas helt av statsmedel;

dock skola de väghållningsskyldiga kostnadsfritt tillhandahålla erforderlig

mark, sten, grus och virke. Kostnaderna för väganläggningen hava beräknats

till 462,800 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar i skrivelse den 5 september 1930,

att hittills anvisade anslag beräknas bliva helt förbrukade till den 1 juli

1931.

Under innevarande budgetår kommer ifrågavarande väg enligt styrelsen

att färdigställas å sträckan Areavaara—Huuki med en väglängd av 7,240

meter. Under budgetåret 1931/1932 beräknas vägsträckorna Huuki—Ristimela

med en väglängd av 6,160 meter och Kieksisvaara—Törmäsniva med

en väglängd av 7, <20 meter kunna färdigställas. Vidare avser styrelsen att

därjämte i lämplig omfattning bedriva arbetet å den återstående vägsträckan

Utskottets

yttrande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

Ristimela—Kolari—Törmäsniva. För arbetets ändamålsenliga bedrivande på

sätt av styrelsen sålunda angivits beräknar styrelsen för nästkommande budgetår

erforderligt ett belopp av 100,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,

att till anläggning av ifrågavarande väg måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas

ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor, vilket belopp av statsfinansiella

skäl av departementschefen föreslagits nedsatt till 70,000 kronor.

Med ''tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till anläggning av enkel bygdeväg från

Areal''aar a över Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

70,000 kronor.

16:0*) I en inom andra kammaren av herr J. Grapenson väckt motion, nr

257, har hemställts, att riksdagen måtte besluta anlägga allmän landsväg

mellan Saivoumuotka och Kuttainens byar i Karesuando socken och för

ändamålet bevilja ett anslag för budgetåret 1931/1932 till vägbyggnadens

påbörjande med 50,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, far

utskottet hänvisa till motionen.

Bland anslagsframställningar, avsedda att föreläggas 1928 års riksdag,

hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upptagit ett förslag örn anvisande av

medel till ifrågavarande, ej långt söder örn Karesuando belägna, ännu ej

fullbordade sträcka av gränslandsvägen upp till nämnda kyrkoby; närmast

söder örn kyrkobyn är vägen redan utbyggd som ödebygdsväg på en sträcka

av cirka 15 km till Kuttainen. Återstående i motionen avsedda, ej utförda

sträcka från Kuttainen söder ut till Saivoumuotka har en längd av cirka

30 km. I enlighet med länsstyrelsens, av departementschefen tillstyrkta

förslag beslöts emellertid vid 1928 års riksdag, att i stället för sistnämnda

sträcka först skulle byggas den längre söderut belägna, under nästföregående

punkt behandlade väganläggningen Areavaara—Kicksisvaara.

Med hänvisning härtill får utskottet avstyrka förevarande motionsvis framförda

förslag, med vilkets förnyade övervägande under alla förhållanden

lärer böra anstå i avvaktan på att arbetena å vägen Areavaara—Kicksisvaara

hinna vidare fortskrida. Utskottet hemställer alltså,

att herr Grapensons förevarande motion II: 257 ej må av

riksdagen bifallas.

Utskottets

yttrande.

Motion rörande

väganläggnlng

Saivoumuotka—

Kuttainen.

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

olunder* .17:o) Beträffande Kungl. Majis förslag angående förbättring och underhåll

av för håll av för automobil trafiken viktiga gator och vägar i städerna (punkt 16),

trafik^0 vik- angående förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å

tiga gator Igelsbygden (punkt 17), angående bidrag till vägunderhållet på landet na. m.

östäderna ^Unkt 18^ angående ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m.

Förbättring (Pullht 19) samt angående understöd åt synnerligt betungade väghållningsoch

under- distrikt (punkt 20) ävensom beträffande i dessa ämnen väckta motioner

automobil-1" hommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

trafiken vik- utskottet velat härigenom för riksdagen

tiga vägar

å lands- anmäla,

bygden.

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

Ytterligare

bidrag till

vägander- *

hållet på

landet.

Understöd åt

synnerligt

betungade

väghållnlngsdlstrlkt.

[16-

20.]

tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 21) hemställer

att riksdagen ma till hamn- och farledsundersökningar för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor.

Statens fiske- 19:o) Kungl. Maji har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till statens fiskehamnar.

hamnar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

[22.] 230,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes & sid. 68—74 av statsrådsprotokollet.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 80, av herr

f''1 -B- U. Nilsson i Gränebo m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 101, av herr K. Wirsell m. fl., i vilka yrkats, att riksdagen i anledning

av Kungl. Majis proposition rörande anslagen till kommunikationsdepartementet

i fråga örn statens fiskehamnar måtte besluta, att den av riksdagen

senast ar 1923 till anläggning beslutade hamnbyggnaden vid Byxelkrok, till

vars utförande vederbörande kommun och landsting anslagit av riksdagen

förutsatta penningbidrag, måtte enligt ingenjören Segerfors förslag bringas

till utförande ävensom att detta, på sätt överdirektören Enblom förordat,

Hamn- och 18:o) Med

■sekt utsk°ttet>

[21.]

s. 29 Kontrollera mot PDF

tStatsutskottets utlåtande Nr 6.

29

måtte ske i två byggnadsstadier, att bekräfta att hamnen vid Byxelkrok

skall utföras och underhållas genom statens försorg samt att riksdagen till

statens fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 måtte anvisa ett extra reservationsanslag

av 305,000 kronor, varav 75,000 kronor till en fiskehamn vid

Byxelkrok.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionen I: 80.

I skrivelse den 5 september 1930 Inar väg-och vattenbyggnadsstyrelsen gjort

framställning i fråga örn behovet av medel för statens fiskehamnar under

budgetåret 1931/1932.

Beträffande fiskehamnsgruppen I (nybyggnader) har styrelsen därvid

till en början meddelat, att under det år, som förflutit efter styrelsens framställning

örn anslag för innevarande budgetperiod, ingen av de till denna

gxupp hörande hamnanläggningarna fullbordats samt att arbeten för närvarande

bedreves på hamnarna i Lerudden, Gnisvärd, Torekov, Kivik och

Hanö.

Vidare har styrelsen upprepat sina under de senaste åren gjorda framställningar

örn igångsättande av hamnanläggningen vid Byxelkrok

samt örn anläggande av en hamn vid Utklipporna. Framställningar

i dessa ämnen hava jämväl ingivits av vederbörande länsstyrelser. I sistnämnda

fråga hava utlåtanden nu avgivits av lotsstyrelsen, chefen för marinstaben

samt kommerskollegium.

Uti två av statens fiskehamnar hade — yttrar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— utrymmena tagits i anspråk i sådan grad, att vissa tillbyggnader

vore på kallade med det snaraste, nämligen i Träslöv i Hallands län

och Nogersund i Blekinge län. I båda fallen berodde detta på en glädjande

utveckling av fisket, fartygsmaterielen och trafiken.

Medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 har styrelsen beräknat på följande

sätt: i

Kostnaden för Torefors hamn hade beräknats till 260,000 kronor. Då

under innevarande budgetår 110,000 kronor beräknades för denna anläggning,

erfordrades således för de återstående arbetena, vilka borde kunna fullbordas

under nästa budgetår, ett belopp av 150,000 kronor, varav av statsmedel behövdes

145,000 kronor, enär intressenterna bidroge till hamnbyggnaden med

ett belopp av 5,000 kronor.

För Byxelkroks hamn borde beräknas — särskilt med hänsyn till en lämplig

arbetsdrift vid arbetsavdelning III Ostkusten — att arbetena igångsattes

snarast möjligt efter det nya budgetårets ingång, och syntes under första

budgetåret böra nedläggas drygt halva byggnadskostnaden för det första

byggnadsstadiet elior cirka 100,000 kronor, lia 15 % av elen beräknade kostnaden

skulle inbetalas i förväg av kommun och landsting, skulle av statsmedel

erfordras 75,000 kronor. , _ ,

För hamnen vid Utklipporna beräknades av statsmedel erforderligt ett

belopp av 250,000 kronor eller — nied viss omläggning av den i första hand

tilltänkta arbetsplanen — 140,000 kronor.

För utvidgningen av anläggningarna vid Träslöv borde tillsvidare reser
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

veras ett överslagsvis

120,000 kronor.

För utvidgning av anläggningarna i

lopp av 19,400 kronor.

Totala medelsbehovet skulle då bliva följande:

beräknat belopp för en första utbyggnad av cirka

Nogersunds hamn erfordrades ett be
-

Kronor

Torekov ......................................................................

Byxelkrok ....................................................................

Utklipporna ...............................................................

Träslöv.......................................................................

Nogersund..................................................................

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning

. 145,000

. 75,000

. 250,000

■ 120,000

. 19,400

. 18,000

eller summa kronor 627,400,

varifrån avginge den beräknade reservationen å......... kronor 6,400.

Anslagsbehovet bleve således kronor 621,000.

Med jämkning på sätt nyss antytts av arbetsplanen för Utklipporna kunde

anslagsbehovet minskas till 511,000 kronor.

Beträffande arbetena inom fiskehamnsgruppen II (muddringshamnar)

samt återstående medelsbehov för dessa arbeten har styrelsen i skrivelsen

den 5 september 1930 lämnat följande redogörelse:

Av hamnar tillhörande denna grupp hade Utvalnäs, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrivelse den 30 augusti 1927 anmält, måst ställas utanför

byggnadsplan*». Under tiden efter 1929 års anslagsframställning hade

hamnarna i Bergö _ och Mar viksgnmnan färdigställts. För närvarande återstode

arbeten å följande hamnar:

Företag Beräknad kostnad

kronor

Storrebben, Norrbottens län............................................. 87 800

Rönnskär, Västerbottens län............................................ 52 500

Skeppsmalen, Västernorrlands län ............................... 34 600

Grissla» Västernorrlands län.......................................... 31 600

Hönö-Klåva, Göteborgs och Bohus län........................... 313,500

Av dessa borde Rönnskär utgå ur planen, då numera avgörande besked

erhållits av Pitea stad, att staden icke ville ikläda sig att i vederbörlig ordning

förvärva och överlåta nödigt hamnområde. Även i fråga örn Skeppsmalen

hade stora svårigheter mött att ordna markfrågan, men vederbörande

länsstyrelse syntes för närvarande hava goda förhoppningar att överenskommelse

skulle kunna träffas.

Såsom tidigare anmälts, hade vid Storrebben sedan några år tillbaka alla

arbeten utom muddringsarbetena färdigställts. När dessa kunde utföras,

bleve beroende av den tid, inom vilken muddringsattiraljen, som undan för

undan flyttades norrut, hunne föras till platsen, vilket beräknades inträffa

under år 1931 eller 1932. Ben 1 juli 1930 kvarstående arbeten vid denna

hamn beräknades draga en kostnad av 42,500 kronor.

För Qvisslan, där arbetena nyligen påbörjats, beräknades medelsbehovet

efter den 1 juli 1930 till 30,000 kronor.

Vid Hönö-Klåva vore arbetena utförda till nära hälften, och medelsbehovet

för yjd innevarande budgetårs ingång återstående arbeten beräknades till

170,500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

Med utgångspunkt från att Skeppsmalens hamn men däremot icke Rönnskärs

hamn komme till utförande vore medelsbehovet för kvarstående hamnarbeten

sammanlagt 277,600 kronor. Härtill komme en på innevarande

budgetår fallande kostnad för tre av de senast fullbordade hamnarna till

ett belopp av 6,600 kronor.

Mot det sålunda antagna medelsbehovet, 284,200 kronor, svarade en

tillgång av 233,000 kronor utgörande den 1 juli 1930 befintlig reservation å

förut anvisade anslag, och det skulle således erfordras ett ytterligare anslagsbelopp

av 51,200 kronor. Då det vore planerat, att de återstående arbetena

skulle kunna fullbordas under budgetåret 1931/1932, finge styrelsen, med

tilläggande av ett mindre belopp för oförutsedda förhållanden, hemställa, att

för budgetåret 1931/1932 måtte äskas ett belopp av 55,000 kronor till fullbordande

av statens fiskehamnar inom grupp II.

Enligt de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda gjorda beräkningarna

skulle det totala anslagsbehovet för statens fiskehamnar under nästkommande

budgetår utgöra (621,000 + 55,000) 676,000 kronor eller — med förut antydda

jämkning i arbetsplanen för hamnen vid Utklipporna — (511,000 + 55,000)

566,000 kronor.

Departementschefen yttrar:

Vidkommande företag inom fiskehamnsgruppen I torde medel för nästkommande

budgetår böra beräknas till fullbordande av den pågående anläggningen

i Torekov. Därjämte synes den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna utvidgningen av Nogersunds hamn böra under nämnda budgetår

komma till utförande. För dessa båda ändamål samt till kostnader för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning åtgår ett belopp av tillhopa

(145,000 + 19,400 + 18,000) 182,400 kronor, vilken summa emellertid vid

frånräknande av förväntad reservation reduceras till 176,000 kronor. Av statsfinansiella

skäl kan jag icke tillstyrka, att medel nu beräknas till ytterligare

företag inom gruppen I. TT , ,

Vad härefter angår företagen inom fiskehamnsgruppen 11, synes det vara

erforderligt att för nästkommande budgetår bereda de ytterligare medel, som

krävas för fullbordande av till denna grupp hörande, redan beslutade anläggningar

med undantag av hamnen vid Rönnskär, vilken pa av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anförda skäl torde böra uteslutas ur planen. Det

av styrelsen till återstående kostnader för hamnar inom gruppen II beräknade

beloppet av 55,000 kronor har jag funnit mig böra godtaga; dock torde

beloppet kunna för anslagets avjämning begränsas till 54,000 kronor.

I enlighet med den ståndpunkt, jag sålunda intagit, skulle anslaget till

statens fiskehamnar för nästkommande budgetår bestämmas till (1 <6,000 +

54,000) 230,000 kronor.

Yad först angår det motionsvis framförda kravet på igångsättande av

arbeten å en fiskehamn vid Byxelkrok, har, såsom i motionerna framhållits,

av statsfinansiella skäl anslag härtill ansetts icke böra äskas vid någon av

riksdagarna 1928, 1929 eller 1930.

Av samma skäl anser sig utskottet ej heller nu kunna tillstyrka anslag

för ändamålet. Erinras må, att Ölands norra udde icke är holt utan hamnar.

Den ej långt från Byxelkrok belägna s. k. Grankullaviken lärer nämligen,

enligt vad utskottet inhämtat, kunna bereda ortsbefolkningen rätt

så tillfredsställande hamnförhållanden.

Utskottets

yttrande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Yad Kungl. Majit under förevarande punkt i övrigt föreslagit, Ilar icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herrar Nilsson i Gränebo m. fl.

och Wirsell m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 80 och II: 101),

i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till statens

fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 230,000 kronor.

Statsunder- 20:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till statsunder^hamnar**

a^c^a fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsrpq

-i" anslag av 325,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 74—77 av statsrådsprotokollet.

Till statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen för tiden från och med

år 1920 till och med budgetåret 1930/1931 anvisat tillhopa 2,040,000 kronor,

därav för vartdera av de båda senaste budgetåren 250,000 kronor.

I skrivelse den 5 september 1930 har väg- och vattenbi)ggnadsstyrelsen beträffande

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår

anfört huvudsakligen följande:

I den skrivelse den 19 juni 1930, som legat till grund för Kungl. Majits

beslut den 29 augusti 1930 angående anvisande av understöd till vissa

hamnanläggningar, hade styrelsen omnämnt ett antal hamnar, beträffande

vilka intressenterna i flertalet fall redan avlämnat författningsenliga förbindelser

att uppfylla gällande föreskrifter för erhållande av statsbidrag. Det

erforderliga statsbidraget skulle för dessa hamnar utgöra 1,508,247 kronor.

I samma skrivelse hade styrelsen omnämnt ytterligare ett antal hamnar,

beträffande vilka inväntades fullständiga handlingar angående statsbidrag.

Kör dessa hamnar beräknades ett statsbidrag av i runt tal 1,170,000 kronor.

Hela det sålunda angivna anslagsbehovet skulle således uppgå till 2,678,247

kronor.

Bland de hamnföretag inom förstnämnda grupp, för vilka avlämnats fullständiga

förbindelser för intressenterna att uppfylla gällande fordringar för

erhållande av statsbidrag och vilka i stort sett vore i det skick, att de

snarast borde iståndsättas för att de ej skulle förfalla och därmed draga

större kostnader för istandsättandet än vad nu beräknades, syntes följande

böra nämnas:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

Företag. Erforderligt

statsbidrag.

Galtabäck, Hallands län .................................................. kronor 67 500

Viken, Malmöhus län .................................................... » 164 800

Foto, Göteborgs och Bohus län....................................... » 48 690

Kyrkbacken, Malmöhus län ............................................ » 85320

Ålaboderna, Malmöhus län ............................................. » 82535

Sörfjärden, Gävleborgs län ............................................. » 3ö''l00

Därjämte borde följande nyanläggningar och förbättringar

av fiskehamnar snarast komma till stånd:

Vejby, Kristianstads län.................................................. » 194,000

Björkö, Göteborgs och Bohus län ................................ » 153^440

Arild, Malmöhus län....................................................... » 30 536

Skillinge, Kristianstads län ............................................. » 101.200

Summa kronor 963,121

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

83

För att de sex först uppräknade hamnarna snarast skulle kunna iståndsättas

erfordrades till påbörjande av arbetena under nästkommande budgetår

ett minsta belopp av 260,000 kronor. För bedrivandet av arbetena å

Vejby och Björkö, vilka hamnanläggningar med hänsyn till deras stora betydelse

för fiskerinäringen också syntes böra påbörjas under nästkommande

budgetår, erfordrades ett belopp av 200,000 kronor.

Under åberopande härav och då starka skäl förelåge för statsmakterna

att för nästkommande budgetår besluta en effektiv anslagsökning, har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att till statsunderstödda fiskehamnar

för budgetåret 1931/1932 måtte anvisas ett extra reservationsanslag av 460,000

kronor.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län — som tidigare vid skilda tillfällen

framhållit det stora behovet av hamnanläggningar eller hamnförbättringar

i nämnda län och betonat angelägenheten av ökade medel till hamnbyggnadsarbeten

inom länet — har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 september

1930 gjort förnyad framställning i sådant avseende och därvid hemställt,

att ett avsevärt högre belopp än det för innevarande budgetår anvisade

måtte hos riksdagen begäras för budgetåret 1931/1932.

Departementschefen yttrar:

Såsom min företrädare i ämbetet i 1929 och 1930 års statsverkspropositioner

framhållit, har man under de senaste åren avsiktligt sökt överföra

tyngdpunkten i fråga örn fiskehamnsbyggandet från de rena statshamnarna

till statsunderstödda hamnar, något som ansetts påkallat med hänsyn till

önskvärdheten av att kostnaderna för fiskehamnsanläggningarna till skälig

del bestridas av intressenterna. På sätt i berörda sammanhang antytts,

måste emellertid en dylik utveckling medföra, att större anspråk än tidigare

ställas på bidrag från förevarande anslag till nya fiskehamnar och till förbättring

av äldre hamnar. Att ett starkt behov av ökade medel till statsunderstödda

fiskehamnar för närvarande föreligger, framgår med all tydlighet

såväl av de siffror, vilka anförts i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

skrivelse — dessa siffror utvisa en betydande stegring av bidragskraven i

jämförelse med närmast föregående år — som även och icke minst av vad

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttrat rörande behövliga fiskehamnsföretag

i nämnda län. Jag finner med hänsyn till vad sålunda påvisats

ofrånkomligt, att en ökning av förevarande anslag äger rum för nästkommande

budgetår. På grund av nödvändigheten att begränsa statsutgifterna

har jag dock ansett mig icke kunna biträda en så avsevärd höjning

som den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna utan finner mig

böra förorda, att anslaget bestämmes till 325,000 kronor.

I likhet med departementschefen finner utskottet en ökning av förevarande

anslag motiverad och får, då utskottet ej heller i övrigt haft någon

erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, alltså hemställa,

att riksdagen må till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor.

Utskottets

yttrande■

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 6 haft. (Nr G.)

428 si 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

namanadrelo’cii v 21''^ t ^:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till handels
fart.

^. ha“nar ock farleder för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservations[94

1 anslag av 350,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 77—79 av statsrådsprotokollet.

Till handelshamnar oell farleder Ilar för vartdera av budgetåren 1928/1929

och 1929,1930 anvisats ett reservationsanslag av 250,000 kronor. För innevarande

budgetår är anslaget upptaget med ett till 300,000 kronor förhöjt

belopp. J

I sm skrivelse med anslagsäskanden för budgetåret 1931/1932 Ilar väg- och

vattenhyggnadsstyrelsen hemställt, att till handelshamnar och farleder måtte

ör budgetåret 1931/1932 anvisas ett extra reservationsanslag av 545,000 kronor.

Styrelsen har beträffande medelsbehovet anfört bland annat följande.

Tili fullföljande av redan beslutade arbeten i Mörbylånga och Färjestaden

erfoidmdes ett belopp av 62,000 kronor. Till hamnföretag, vilkas påbörjande

redan av Kungl. Majit medgivits, samt till ett företag8 rörande vilket

IKön™611 riidan anha,nit °“ tillstånd för vederbörande att påbörja detsamma

(K o j > man neli arn n), erfordrades anslag med inalles 345,500 kronor varav under

budgetaret 1931/1932 borde finnas tillgång till 213,500 kronor. Härtill komme

det tor anläggning av Köpings djuphamn för år 1931/1932 erforderliga

anslaget av 120,000 kronor Slutligen syntes ett belopp av minst 150 000

kronor bora vara under nästkommande budgetår tillgängligt för nya ännu

icke beslutade arbeten. För budgetåret 1931/1932 skulle således7 inalles

erfordras ett anslag av i runt tal 545,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omnämnt, anvisade Kungl Maid

tillhona b207 090 r ^ ?tatskid™g från förevarande anslag med

tdlhopa 207,090 kronor till sex företag, danbland även till påbörjande av de

i styrelsens skrivelse omformalda arbetena i Mörbylånga och Färjestaden

Vid denna bidragsfordelmng reserverades av anslaget omkring 110,000 kronor

bllTnde ,tlU a,nlaggmij8 ay djuphamn för staden Köping, vilket

lange planerade foretag beräknades bliva igångsatt under loppet av innevarande

budgetår Genom beslut den 20 september 1930 har Kungl Maid

■^•Trbr?at Jldrag med sistnämnda belopp till detta företags påbörjande

i enlighet med av Kungl. Majit samma dag fastställd arbetsplan. Av

anslaget till handelshamnar och farleder återstår därefter odisponerat ett

belopp av endast 102 kronor 79 öre. "

“ede1lskekov®t för nästkommande budgetår beträffar, lärer med hänsjn

tili det betydande belopp, som åtgår till bidrag för det omfattande hamnoi

etage t i Koping — det totala bidragsbeloppet för detta arbete utgör 355 000

Kronor — en höjning av nuvarande anslagssumma vara nödvändig för’att

Sfi bidrags soldan des intressen icke skola bliva oskäligt tillbakasätta. Av

statsfinansiella skal kan jag dock icke förorda en så kraftig anslagsökning

d(r? £7, vag‘,och .vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna. Med utgångspunkt

flan att bidrag för nästkommande budgetår bora, i ungefär den omfattning

som av styrelsen beraknats avses för hamnföretagen i Köping, Mörbylånga

Färjestaden Degerhamn och Lysekil samt att därutöver bör finnas tillgäng
,

nagot kelopp för annu ej beslutade arbeten, har jag ansett mig böra

tillstyrka, att anslaget bestämmes till 350,000 kronor. ö

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 35

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till handelshamnar och farleder för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000

kronor.

22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till underhåll av

fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

50.000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 79 och 80 av statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåren 1923—1931 anvisat

tillhopa 190,000 kronor, därav för budgetåret 1930/1931 35,000 kronor.

I skrivelse den 5 september 1930 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,

att för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas

ett belopp av 60,000 kronor.

Departementschefen yttrar:

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgift skulle med hänsyn till

redan nu kända förhållanden — utöver beräknad reservation, omkring 6Ö0 kronor,

samt såsom underhållsbidrag från hamnintressenter förväntat belopp av

2,700 kronor — det oundgängliga medelsbehovet för underhåll av fiskehamnar

under budgetåret 1931/1932 uppgå till omkring 42,700 kronor. Under sådana

omständigheter och då det därjämte synes påkallat, att ett belopp står till

förfogande för mötande av oförutsedda kostnader, lärer man icke kunna

undgå en jämförelsevis betydande ökning av nuvarande anslagssumma. Så

stor ökning, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits, anser jag

mig dock icke kunna förorda. Ett belopp av 50,000 kronor torde kunna

vara tillfyllest för tillgodoseende under nästkommande budgetår av ifrågavarande

ändamål.

Utskottet, som ej haft någon erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må till underhåll av fiskehamnar för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till uthamn för

Haparanda och Tornedalen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 80—82 i det åberopade statsrådsprotokollet.

I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren, nr 81, av herr O. Bergqvist

m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 126, av herr E. Hage

m. fl., i vilka yrkats, att riksdagen måtte till uthamn för Haparanda och

Tornedalen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

500.000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för nämnda yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 81.

Utskottets

yttrande.

Underhåll

av fiskehamnar.

[25.]

Utskottets

yttrande.

Uthamn

för Haparanda

och

Tornedalen.

[26.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

För behandlingen vid 1930 års riksdag av frågan om anslag till förevarande

anläggning lämnas i statsrådsprotokollet följande redogörelse.

I proposition nr 222 till 1930 års riksdag framlades förslag i fråga örn

anläggande av uthamn för Haparanda och Tornedalen. Förslaget innebar,

att en dylik uthamn skulle anläggas vid Karl Johans stad, omkring 16 kilometer

sydväst från Haparanda, i huvudsaklig överensstämmelse med en av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utarbetad plan. Denna plan byggde på

att mellan Haparanda och hamnen tillsvidare skulle anordnas endast vägförbindelse,

för vilket ändamål dels den befintliga kustlandsvägen från

Haparanda på vissa sträckor skulle förbättras, dels ock tillfartsväg från

nämnda landsväg till hamnell anläggas.

Kostnaderna för samtliga i nu angivna förslag ingående arbeten beräknades

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgå till 920,000 kronor, varav

belöpte på anläggandet av tillfartsväg 75,000 kronor och på förbättring av

kustlandsvägen 35,000 kronor samt på själva hamnanläggningen återstoden

eller 810,000 kronor. Arbetena med förbättring av kustlandsvägen ansågos

emellertid böra utföras genom vederbörande vägdistrikts försorg med bidrag

till 90 procent av automobilskattemedel. Behovet av statsanslag skulle alltså

avse endast själva hamnen jämte tillfartsvägen. Beträffande kostnaden för

själva hamnen, 810,000 kronor, förutsattes emellertid, att såsom villkor för

anslags beredande skulle föreskrivas, att vederbörande ortsintressenter förbunde

sig att deltaga med 5 procent av nämnda kostnad eller 40,500 kronor.

Såsom ytterligare villkor skulle uppställas, att ortsintressenterna förbunde

sig att bestrida kostnaderna för förvärvande av för hamnområde och tillfartsväg

erforderlig mark samt att Haparanda stad övertoge hamnens drift och

underhåll, varvid hamninkomsterna skulle tillfalla staden. I propositionen

uttalades, att anslagsmedel icke borde ställas till förfogande för arbetenas

påbörjande, förrän nu angivna villkor uppfyllts.

I enlighet med här nämnda förutsättningar beräknades behovet av statsanslag

för ändamålet till (810,000 — 40,500 + 75,000) 844,500 kronor eller i

avrundat tal 845,000 kronor, under det att sammanlagda anläggningskostnaden

för hamnen jämte tillfartsväg skulle utgöra 885,000 kronor. Av det

beräknade anslagsbeloppet äskades i propositionen 200,000 kronor såsom

extra reservationsanslag för budgetåret 1930/1931.

Eiksdagen biföll vad Kungl. Maj:t i berörda proposition föreslagit (riksdagens

skrivelse nr 297).

I skrivelse den 5 september 1930 har väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen

gjort framställning örn medel till fullföljande av arbetena i fråga. Styrelsen

har därvid anfört, att så snart vederbörliga förbindelser från ortsintressenterna

och Haparanda stad förelåge, de komme att av styrelsen översändas

till Kungl. Maj:t. Hamnarbetet beräknades sedermera taga sin början i

slutet av år 1930 och det av riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisade

anslaget bliva till budgetårets slut fullt förbrukat. Styrelsen ansåge hamnarbetets

rationella bedrivande under budgetåret 1931/1932 kräva ett belopp

av 500,000 kronor.

Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 2 december

1930 till Kungl. Majit överlämnat vederbörlig förbindelse i förut angivna

hänseenden från Haparanda stad, har Kungl. Majit genom beslut den 19

december 1930 — med godkännande av förbindelsen — bemyndigat styrelsen

att utföra anläggningsarbetena i fråga i överensstämmelse med den förut

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

godkända planen samt ställt det av riksdagen för innevarande budgetår anvisade

anslaget för ändamålet till styrelsens förfogande.

Departementschefen har framhållit, att det dröjsmål, som uppstått med

avgivandet av förbindelsen från intressenterna, föranlett en avsevärd förskjutning

av tidpunkten för arbetenas igångsättande i förhållande till vad

som ursprungligen beräknats. På grund härav syntes ett så stort anslagsbelopp

som det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda icke bliva

erforderligt för arbetenas rationella bedrivande under nästkommande budgetår.

Departementschefen förordade, att anslaget bestämdes till samma summa

som för innevarande budgetår eller 200,000 kronor.

Genom att arbetet å ifrågavarande hamnanläggning utsträckes över en

alltför lång tid förminskas, enligt vad som för utskottet framhållits, möjligheterna

att på ett fullt ekonomiskt sätt genomföra byggnadsplanen. På

grund härav vill utskottet förorda en höjning av anslagsbeloppet från äskade

200,000 kronor till 300,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar Bergqvist m. fl. och Hage m. fl. i ämnet

väckta motionerna (I: 81 och II: 126), må till uthamn för

Haparanda och Tornedalen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till upprensning

av farled förbi Långören till Torhamnsfjärden för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 82—89 av statsrådsprotokollet.

Genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg uppgjorde dåvarande

arbetschefen, numera t. f. byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

kaptenen S. Stenberg i januari 1929 en plan för anordnande av en förbättrad

farled från Östersjön förbi Långören till Torhamnsfjärden i Karlskrona

skärgård. Planen upptog tre alternativ, nämligen med ett vattendjup och en

bottenbredd av respektive 3.o och 20 meter, 3.6 och 20 meter samt 3.6 och 25

meter. Kostnaden för själva upprensningen beräknades för dessa alternativ till

respektive 34,000, 80,000 och 100,000 kronor. Härtill skulle för samtliga alternativ

komma kostnad för uppförandet av nödiga fyrar, för vilket ändamål beräknades

ett belopp av 15,000 kronor.

Därefter har länsstyrelsen i Blekinge län framhållit, att upprensning och

belysning av ifrågavarande farled komme att bliva till stor nytta för den

mindre sjöfarten och för fiskarbefolkningen, samt tillstyrkt upprensningens

utförande med ett farledsdjup av 3.6 meter samt en bottenbredd av 20 meter.

I skrivelse den 5 september 1929 med anslagsäslcanden för budgetåret

1930/1931 tillstyrkte väg- och vattenhy g gnadssty reisen, att upprensningen

måtte komma till stand med ett djup av 3.6 meter samt en bottcubredd av 20

meter ävensom helt utföras med statsmedel, varvid dock utprickning av far
-

Utskottets

yttrande.

Upprensning

av farled

förbi Långören

till

Torbamnsfj

arden.

[27.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

leden samt drift och underhåll av de föreslagna fyrarna borde åligga lotsverket.

För ändamålet äskade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret

1930/1931 ett anslag av 95,000 kronor.

Chefen för marinstaben tillstyrkte förslaget.

Lotsstyrelsen förordade av säkerhetshänsyn det mest omfattande av de tre

alternativen, nämligen uppmuddring av infartsrännan till 3.6 meters djup under

medelvattenytan och 25 meters bottenbredd. Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för behövliga fyrar beräknade kostnaden av 15,000 kronor borde vara

tillfyllest för uppförande av två par agafyrar. Emellertid erfordrades ännu en

fyr, nämligen en sektorfyr a fasta landet vid Torhamn. Styrelsen beräknade

kostnaden för denna fyranläggning till 3,000 kronor under förutsättning av en

agafyr, men tillfälle kunde möjligen yppa sig att i stället anordna en elektrisk

fyrlykta. Årlig kostnad för underhåll, drift, tillsyn och skötsel av de ifrågasatta

fem agafyrarna tillsammans beräknades uppgå till omkring 1,000 kronor,

varmed omkostnadsstaten för lots- och fyrinrättningen komme att belastas.

Därest fyren vid Torhamn bleve anordnad för elektrisk drift, borde nämnda

fyr överlämnas till Torhamns kommun, som i så fall borde svara för fyrens

underhåll, drift, tillsyn och skötsel.

Kommerskollegium förklarade sig för sin del, ur synpunkten av de intressen

kollegium företrädesvis hade att bevaka, icke kunna allenast med hänsyn till

sjöfarten, vilken synts vara av allenast ringa omfattning och av så gott som

uteslutande lokal karaktär, tillstyrka medel för ändamålet till föreslaget belopp,

helst som utvägar icke syntes saknas att på annat sätt tillgodose jämväl åtminstone

största delen av den minsta sjöfartens berättigade intresse av att äga

tillgång till dylik hamn. Kollegium syftade härvid på framkomna särskilda

förslag dels örn eventuellt utbyggande av en ifrågasatt fiskehamnsanläggning

\id Utklippoma att tjäna jämväl som nödhamn för den mindre sjöfarten, dels

ock om anordnande av fyrbelysning av inloppet till Kållafjärden. Kollegium

fann sig efter hörande av sin sjötekniske konsulent bora., under förutsättning

att nämnda fiskehamnsanläggning utan alltför höga kostnader kunde för ändamålet

utbyggas, giva sitt förord at förslaget härutinnan. Örn däremot ur kostnadssynpunkt

eller eljest det sålunda förordade förslaget icke skulle finnas

böra realiseras, syntes det kollegium böra göras till föremål för närmare undersökning,

vilka säkerhetsanstalter, som kunde erfordras för att göra den nyssnämnda

Kållafjärden även under mörker lätt tillgänglig såsom nödhamn.

Motionsvis framfördes vid 1930 års riksdag det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

år 1929 framlagda förslaget örn uppmuddring av farleden förbi det

vid Blekinges sydöstra udde belägna Långören till Torhamnsfjärden samt i

samband därmed nämnda farleds förseende med fyrbelysning.

Riksdagen framhöll för egen del, att bristen på nödhamnsmöjligheter å

denna av havsfiskare och andra sjöfarande livligt trafikerade del av svenska

Östersjökusten för närvarande vore synnerligen påtaglig. De mindre fartyg,

varom här i stor utsträckning vore fråga, utsattes ofta för synnerligen ödesdigra

påfrestningar och risker, när de hade att under hårt väder antingen

runda de yttre skären utanför Karlskrona eller ock söka skydd långt upp mot

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

Kalmarsund. I jämförelse med den betydande ökning av skyddsmöjligheterna,

som genom farledsförbättringen skulle vinnas, måste det därför erforderliga

beloppet få anses jämförelsevis måttligt. Företaget syntes dock hava den omfattning,

att förslag härom hör avvaktas från Kungl. Majit.

I skrivelse den 5 september 1930 har nu väg- och vattenhy g gnadsstyr elsen

gjort förnyad framställning i ämnet.

Styrelsen har därvid uttalat, att styrelsen funnit lotsstyrelsens förslag örn

breddning av farleden till 25 meter med hänsyn till strömsättningen vara synnerligen

ändamålsenligt. Styrelsen har alltså nu tillstyrkt upprensningens utförande

enligt det förut omnämnda, mest omfattande alternativet, avseende ett

djup av 3.6 meter samt en bottenbredd av 25 meter. Kostnaderna härför hava,

i enlighet med den tidigare beträffande upprensningsarbetena verkställda beräkningen

och med hänsynstagande till vad lotsstyrelsen anfört i fråga örn fyranordningar,

uppskattats till sammanlagt 118,000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har hemställt örn anvisande för nästkommande budgetår av

ett anslag å nämnda belopp till förevarande ändamål.

I samband härmed har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt en beräkning

av kostnaderna för uppmuddring av den inre farleden från Torhamnsfjärden

till Karlskrona såsom direkt fortsättning av farleden förbi Långören

till Torhamnsfjärden. Denna upprensning — vilken, på sätt i det föregående

omnämnts, med ett djup av 3.6 meter och en farledsbredd av 20 meter år 1929

beräknats draga en kostnad av 124,000 kronor — har nu med samma bredd

och djup, som föreslagits beträffande Långörenleden, beräknats betinga en utgift

av 161,000 kronor, oberäknat kostnader för utprickning och eventuell belysning.

Jämväl över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nu föreliggande framställning

hava chefen för marinstaben, lotsstyrelsen och kommerskollegium yttrat sig.

Med anledning av att kommerskollegium förordat en upprensning till ett

djup av minst 4.6 meter av den yttre delen av farleden i fråga har väg- och

vattenhy g gnadsstyr elsen i utlåtande den 13 oktober 1930 förklarat sig anse

det föreslagna djupet 3.6 meter tillräckligt även i farledens yttre del. Skulle

denna del upprensas till 4.6 meters djup, så ökades kostnaden för företaget i

dess helhet, inklusive fyrbelysning, till 212,000 kronor, en så betydande kostnadsökning,

att den ej syntes styrelsen tillräckligt motiverad.

Länsstyrelsen i Blekinge län har i skrivelse den 9 augusti 1930 uttalat sig

för ledens upprensning till 25 meters bredd.

Departementschefen finner ett påtagligt behov föreligga i synnerhet för

den mindre sjöfarten att äga tillgång till skyddad ankarsättning vid ifrågavarande

del av Östersjökusten. Med hänsyn till det särskilda syfte, som det

här gällde att tillgodose, syntes av de olika förslag, som i ärendet omförmälts,

endast de som avse upprensning av farleden förbi Långören till Torhamnsfjärden

samt åstadkommande av ett fyrbelyst inlopp till Kållafjärden böra komma

under övervägande. Med stöd av den föreliggande utredningen förordade departementschefen,

att av dessa båda förslag det förstnämnda erhölle företräde.

Departementschefen ansluter sig till den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

förordade upprensningen av farleden i dess helhet till ett vattendjup av 3,e

meter och en bottenbredd av 25 meter, vilken skulle komma att tillgodose behovet

av skyddsmöjligheter på ett sätt, som beträffande de fartyg, för vilka

riskerna under nuvarande förhållanden vore störst — nämligen fiskebåtar och

mindre lastfartyg i kustfart — kunde anses fullt tillfredsställande, samt tillstyrker

ett genomförande av styrelsens förslag oförändrat.

Vidare framhålles att, ehuru det tillstyrkta upprensningsarbetet — såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen betonat — är att anse såsom ett självständigt

företag och ej blott såsom ett led i en upprensning av östra farleden

till Karlskrona, utredningen i ärendet visar, att möjlighet föreligger att i en

framtid, om sa skulle anses önskvärt, verkställa en uppmuddring av den inre

farleden från Torhamnsfjärden in till Karlskrona såsom en direkt fortsättning

på den nu tilltänkta farleden.

Beträffande kostnaderna yttrar departementschefen följande.

Mot de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna för nu

ifrågavarande företag, slutande å ett belopp av 118,000 kronor, torde i och för

sig intet vara att erinra. Emellertid skulle någon nedsättning av den i totalsumman

ingående utgiftsposten till anordnandet av fyrbelysning kunna ske,

därest, såsom lotsstyrelsen alternativt tänkt sig, den i kostnadsberäkningen upptagna

agafyren å fastlandet vid Torhamn kunde ersättas med en elektrisk fyrlykta.

Annu kan icke avgöras, huruvida erforderliga förutsättningar härför

komma att bliva för handen. Då jag av statsfinansiella skäl nödgas föreslå, att

det för företaget behövliga anslagsbeloppet fördelas på två budgetår, torde

likväl tillfälle beredas att före äskande av slutanslag till upprensningsarbetena

taga ståndpunkt till denna detaljfråga.

Underhåll och drift av föreslagna fyrar torde, i den omfattning lotsstyrelsen

förutsatt, böra omhänderhavas och bekostas av lotsverket. Beträffande fyrarnas

anordnande torde erforderligt samarbete mellan lotsstyrelsen samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen böra äga rum.

För nästkommande budgetår vill jag till arbetena i fråga föreslå ett anslagsbelopp

av 75,000 kronor.

Utskottet, Under erinran att 1930 års riksdag uttalat sig för en upprensning av Långyttrande.

örcnleden i syfte att bereda nödhamnsmöjligheter å ifrågavarande av havsfiskare

och andra sjöfarande livligt trafikerade del av den svenska Östersjökusten,

får utskottet tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till upprensning av farled förbi Långören till

Torhamnsfjärden för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

Vissa nied

upprensning

av Oxdjupet

sammanhängande

utgifter.

[28.]

25:o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 28) hemställer utskottet,

att riksdagen må till vissa med upprensning av Oxdjupet

sammanhängande utgifter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 10,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

26:o) Beträffande departementschefens uttalanden (sid. 90—101 i statsrådsprotokollet)

rörande inomskärsfarled Ramsvikskilen—Ålstensliamn jämte i VikaWien—

ämnet väckta motioner kommer utskottet att framdeles under riksdagen av

giva yttrande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

27:o) Departementschefen har (sid. 101-103 av statsrådsprotokollet) an- upprensning

i m . i . . ••ji TTiö •• äv norra in*

mätt frågan örn upprensning av norra inloppet tili i arosuna. loppet tili

Departementschefen har därvid erinrat, att 1930 års riksdag till försöks. Fårösund,

arbeten för ifrågavarande upprensning anvisat ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor.

Sedan vattenfallsstyrelsen, som erhållit i uppdrag att utföra berörda arbeten,

avslutat desamma, har styrelsen i skrivelse den 29 september 1930.

framlagt resultaten av desamma. Styrelsen har förklarat sig anse dessa

resultat bestyrka styrelsens tidigare kostnadsberäkningar. Med ledning av

de vunna erfarenheterna samt med vissa härav föranledda ökningar av de

kubikmassor, som måste borttagas, har styrelsen framlagt kalkyler rörande

kostnaderna för farledens upprensning enligt tre olika av styrelsen angivna

alternativ. Av dessa avser alternativ 1 en upprensning av farleden i dess

helhet till 5.5 meters djup och 45 meters bottenbredd, medan alternativ 2

innefattar en begränsning av farledsbredden till 40 meter i farledens södra

del och alternativ 3 går ut på — förutom nyssnämnda ändring beträffande

bredden — jämväl en inskränkning av bottendjupet i farledens norra och

södra delar till 5.o meter. Kostnaderna för dessa olika alternativ hava, utöver

det till försöksarbeten anvisade anslagsbeloppet, uppskattats till respektive

450,000 kronor, 425,000 kronor och 375,000 kronor. Styrelsen har för

sin del tillstyrkt arbetenas utförande i enlighet med alternativ 2.

I avgivna utlåtanden hava länsstyrelsen i Gotlands län, kommerskollegium,

chefen för marinstaben samt lotsstyrelsen helt eller i huvudsak anslutit sig till

vad vattenfallsstyrelsen föreslagit. Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

förklarat sig icke hava något att erinra mot genomförande av det utav

vattenfallsstyrelsen tillstyrkta alternativet 2. Beträffande kostnaderna för

upprensningen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen däremot uttalat en från

vattenfallsstyrelsens mening avvikande uppfattning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— som på närmare angivna grunder ansett resultaten av de utförda

försöksarbetena icke bestyrka vattenfallsstyrelsens kostnadsberäkningar utan

visa, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ej övervärderat svårigheterna vid

upprensningen — har icke ansett skäl föreligga till frångående av sina tidigare

kostnadsberäkningar. För sin del har styrelsen beräknat kostnaderna

för alternativ 2 till 784,000 kronor utöver det till försöksarbeten anvisade

anslagsbeloppet. För budgetåret 1931/1932 har styrelsen beräknat medelsbehovet

till 400,000 kronor.

För egen del anför departementschefen följande:

Med anledning av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört rörande

beräkningen av kostnaderna för ifrågavarande arbeten, har ärendet måst

remitteras till vattenfallsstyrelsen för förnyat utlåtande, vilket vid den tid
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

vissa kommunikations

ändamål.

[29.]

42 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

punkt, då arbetet med statsverkspropositionen måst avslutas, ännu icke

inkommit. Jag har därför ännu icke kunnat för egen del taga ståndpunkt

till de i ärendet föreliggande alternativa förslagen. På grund härav och

då i varje fall med hänsyn till rådande statsfinansiella situation medel för

arbetenas utförande icke kunna för närvarande beredas, har jag icke anledning

att tillstyrka beräknande av anslag för ändamålet.

I detta sammanhang har utskottet förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren, nr 78, av herrar G. W. Boos och

L. G. Bodin samt den andra inom andra kammaren, nr 119, av herr A.

Gardell i. Stenstu m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville till

upprensning av norra inloppet till Fårösundsleden anvisa ett reservationsanslag

av 425,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen I: 78.

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

avstyrka det motionsvis framförda förslaget örn anvisning vid innevarande

riksdag av anslag till ifrågavarande farledsföretag.

Utskottet hemställer alltså,

att de av herrar Roos och Bodin samt Gardell i Stenstu

m. fl. väckta motionerna (I: 78 och II: 119) ej må av riksdagen

bifallas.

Vägtrafik väsendet.

28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål, nu

35,000 kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

Ifrågavarande anslag utgjorde budgetåret 1928/1929 20,000 kronor, budgetåret

1929/1930 30,000 kronor och innevarande budgetår 35,000 kronor.

Departementschefen har yttrat bland annat:

^ vissa kommunikationsändamål stå för nu löpande budgetår

till förfogande dels anslag å 35,000 kronor och dels en reservation från budgetåret

1929/1930 . å omkring 12,600 kronor eller sammanlagt omkring 47,000

kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att tillgodose behovet av isvagar,

varutinnan jag tillåter mig att hänvisa till vad som anfördes i nästlidet

års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 31), torde för detta

ändamål få avses minst det härför beräknade beloppet, 5,000 kronor. Tages

vidare i betraktande, att det — på sätt framgår av 1929 års statsverksproposition

(sjätte huvudtiteln, punkt 28) — under ännu någon tid torde komma

att torefinnas ett ökat behov av bidrag till understödjande av ångbåtstrafiken

''/. vUsa norrländska sjöar, synes det, såvitt nu kan bedömas, även med omformälda

medelstillgang å anslaget icke antagligt att detta skall räcka jämväl

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 43

till bestridande av kostnaderna för de mest trängande iståndsättnings&tgärderna

å fjällstugorna i fråga. För detta ändamål synes en anslagshöjning

för nästkommande budgetår av 5,000 kronor bliva erforderlig.

Utskottet, som ej haft någon erinran mot förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till

bidrag till vissa kommunikationsändamål, nu 35,000 kronor, med

5,000 kronor till 40,000 kronor.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till skjutsentreprenader, nu 50,000 kronor, med 10,000

kronor till 40,000 kronor.

30:o) Kungl. Majit har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till registrering

av motorfordon för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

30,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 105—107 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av utgifter för registrering av automobiler anvisade

1927 års riksdag ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor. För vartdera av

budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 har anslaget uppförts med ett till

20,000 kronor förhöjt belopp. Den av 1928 års riksdag sålunda beslutade

ökningen vidtogs dels för att bereda personalen å det inom generalstaben

förda centralregistret över motorfordon viss avlöningsförhöjning, dels ock

med hänsyn till storleken av de utgifter, som i övrigt kunde väntas komma

att belasta anslaget.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 221 framställda förslag anvisade

1930 års riksdag för budgetåret 1930/1931 för ändamålet ett med hänsyn

till belastningen under budgetåret 1928/1929 till 30,000 kronor förhöjt anslag,

varvid samtidigt anslagets benämning ändrades till »Registrering av motorfordon».

I skrivelse den 3 juli 1930 har chefen för generalstaben gjort framställning

örn anslag för budgetåret 1931/1932 för centralregistrets förande med ett till

13,800 kronor förhöjt belopp. Därvid anföres, att motorfordonsregistrets

förande under budgetåret 1931/1932 kunde beräknas medföra följande kostnader

utöver det för närvarande utgående anslaget av 11,400 kronor:

Avlöning under 10 månader till ett extra kvinnligt biträde ... kronor 1,500

Löneförhöjning med vardera 300 kronor åt två biträden ......... » 600

Ökning av anslaget för tillfälliga utgifter.....................................1*22

Summa kronor 2,400.

Departementschefen yttrar följande:

Skötseln av ifrågavarande centralregister omhänderhaves av en officer (i

reserven) i egenskap av föreståndare samt tre kvinnliga biträden ett kansli
-

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

skjutsentreprenader.

[30.]

Registrering

av motorfordon.

[31.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Besiktning

av motorfordon.

[32.]

åt

regelbunden

m. m.

[33 —

42.]

44 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

biträde och två skrivbiträden — vartill kommer under en del av året ett

extra biträde. Kanslibiträdet erhöll, räknat från och med den 1 juli 1928

arvodesförhöjning med 300 kronor för år till 3,000 kronor. Av skrivbiträdena

är det ena anställt sedan mars 1928 och det andra från senare tidpunkt,

båda mot ett arvode av 2,100 kronor för år. Det nu framlagda förslaget

avser att bereda de två tidigast antagna biträdena arvodesförhöjning

från och med den 1 juli 1931 med för vartdera 300 kronor för år eller tillhopa

600 kronor. Häremot synes intet vara att erinra, varvid förutsättes,

att dyrtidstillägg å ifrågavarande arvoden liksom hittills icke skall utgå.

Mot vad chefen för generalstaben i övrigt hemställt har jag icke heller

funnit anledning till erinran.

. Vid bifall till framställningen skulle den årliga kostnaden för centralregistret,

som för innevarande budgetår utgör sammanlagt 12,450 kronor, komma

att uppgå till ett belopp av 13,800 kronor, fördelat på följande sätt:

Avlöningar: Kronor.

Föreståndaren..................................................................... 3,180

Kanslibiträde ...................................................................... 3^300

Ett skrivbiträde .................................................................... 2A00

» » .................................................................. 2,100

Tillfällig arbetskraft............................................................... 1,500

Expenser (kartonger, kort m. m.)............................................ 1^320

Den sålunda ökade belastningen synes icke behöva föranleda någon höjning

av anslagsbeloppet.

Utskottet har icke haft anledning till erinran mot förevarande förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

3bo) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,050,000

kronor.

Luftfartsväsendet.

32:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 33—42) angående anslag

till luftfartsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

velat härigenom för riksdagen

anmäla.

t

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

45

Byggnadsväsende^

33:o) Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till byggnads- ^yssaadastyrelsens

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslags- verksamhet.

anslag av 133,000 kronor. [43.]

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 156—157 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie förslagsanslaget å 256,300 kronor till byggnadsstyrelsen

ingår en post å 67,000 kronor till avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare

m. m. Utöver det ordinarie anslaget har riksdagen till upprätthållande

av byggnadsstyrelsens verksamhet sedan flera år tillbaka anvisat ett

extra anslag, senast för budgetåret 1930/1931 till belopp av 95,200 kronor.

Sistnämnda anslag är avsett till avlöningar, i den mån den ordinarie anslagsposten

icke förslår, till icke-ordinarie befattningshavare och tillfälliga

arbetsbiträden å styrelsens samtliga byråer utom byggnadsbyrån, beträffande

vars icke-ordinarie befattningshavare kostnaderna för avlöningar jämlikt medgivande

av riksdagen påföras anslagen för de av byggnadsstyrelsen omhänderhavda

byggnadsföretagen enligt grunder, som fastställas av Kungl. Majit.

I skrivelse den 28 augusti 1930 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

om anslag till upprätthållande av styrelsens verksamhet för budgetåret 1931/

1932.

Styrelsen meddelar, att avlöningarna till icke-ordinarie befattningshavare

å styrelsens samtliga byråer med undantag av byggnadsbyrån under nu

löpande budgetår beräknas komma att uppgå till i runt tal 146,500 kronor,

avlöningsförhöjningar inräknade. För nästkommande budgetår berä,knar

styrelsen, att avlöningarna till samma personal med hänsyn till intjänta

ålderstillägg komma att ökas med 2,200 kronor till omkring 148,700 kronor.

Styrelsen gör vidare framställning örn beredande av medel för anställande

av ytterligare ett ritkunnigt biträde, avsett för handhavandet av det till

styrelsens utredningsbyrå hörande byggnadsarkivet. Detta biträde skulle i

likhet med övriga ritkunniga skrivbiträden hänföras till lönegrad 7 i löneplanen

för extra ordinarie tjänstemän med en begynnelselön av 2,520 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för gratifikationer åt tjänstgörande arkitekter

utom stat, avlöning åt den tekniske inspektören vid de kungl, teatrarna, tillfälliga

biträden m. m. har styrelsen för nästkommande budgetår beräknat ett

oförändrat belopp av 16,000 kronor.

För samtliga nu angivna kostnader skulle alltså för budgetåret 1931/1932

erfordras ett sammanlagt belopp av (148,700 + 2,520 + 16,000) 167,220 kronor

eller i runt tal 167,200 kronor. Då den å styrelsens stat upptagna anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare uppgår till 67,000

kronor, skulle alltså till upprätthållande av styrelsens verksamhet för nästa

budgetår behövas ett extra anslag av 100,200 kronor.

I anledning av styrelsens förslag örn medel till anställande av ytterligare

ett biträde å styrelsens utredningsbyrå hava utlåtanden inhämtats av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd, som förklarat sig, därest behov av det

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Länsarki
tekter.

[44.]

ifrågasatta biträdet förefunnes, intet hava att erinra mot den föreslagna

placeringen i lönegrad, samt av statskontoret, som gjort enahanda uttalande.

Departementschefen har anfört följande:

Yad först angår frågan örn beredande av medel för anställande av ytterligare

ett ritkunnigt biträde inom byggnadsstyrelsen, torde behovet härav

icke vara så trängande, att icke med denna åtgärd ännu något kan anstå.

Beträffande styrelsens framställning i övrigt må erinras, att för avlöningar

under budgetåret 1930/1931 till icke-ordinarie personal å styrelsens samtliga

byråer med undantag av byggnadsbyrån i 1930 års statsverksproposition

räknades med ett belopp av 146,200 kronor eller, örn förut nämnda, i det

ordinarie anslaget ingående post å 67,000 kronor frånräknas, 79,200 kronor,

vilket sistnämnda belopp tillsammans med beräknade 16,000 kronor till tjänstgörande

arkitekter utom stat m. m. motsvarar det för samma budgetår uppförda

förstärkningsanslaget å 95,200 kronor. Då emellertid ett belopp av

146,500 kronor visat sig erforderligt för förstnämnda ändamål, står under innevarande

budgetår för det senare ändamålet till förfogande allenast 15,700

kronor. Byggnadsstyrelsens förslag i förevarande del avser en höjning av

förstärkningsanslaget med 2,200 kronor till avlöningsförhöjningar samt därutöver

en ökning med 300 kronor för att ånyo bringa upp posten till arkitekter

m. m. till det tidigare för ändamålet beräknade beloppet av 16,000

kronor. Anslaget skulle således för tillgodoseende av de ändamål, för vilka

detsamma nu är avsett, höjas från 95,200 kronor med 2,500 kronor till 97,700

kronor. Mot en sådan ökning har jag icke något att erinra.

Viss förändring beträffande förevarande anslag påkallas vidare för genomförande

av det utav chefen för finansdepartementet tidigare i dag under

rubriken »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» omnämnda förslaget örn utbrytande

ur huvudtitlarnas allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar

av resekostnaderna för vissa grupper av förrättningsmän. I enlighet härmed

torde de hittills från sjätte huvudtitelns allmänna resekostnadsanslag bestridda

rese- och traktamentskostnaderna för byggnadsstyrelsens tjänstemän

böra från och med nästkommande budgetår avföras från nu förevarande anslag.

.1 anslaget bör för sådant ändamål enligt vad verkställd utredning utvisat

inräknas ett belopp av förslagsvis 35,000 kronor, vilket belopp för avrundning

av anslagssumman torde kunna jämkas till 35,300 kronor. I samband

härmed torde anslaget böra i riksstaten erhålla förslagsanslags natur.

Utgifterna för resekostnads- och traktamentsersättningar torde under anslaget

böra redovisas å särskild bokföringstitel.

I enlighet med vad här anförts skulle förevarande anslag för nästkommande

budgetår bestämmas till 133,000 kronor.

Under åberopande av vad departementschefen anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 133,000

kronor.

34:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 44) föreslagit riksdagen att till länsarkitekter

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 82,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 158 och

159 av åberopade statsrådsprotokollet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

Det extra anslaget till länsarkitekter köjcles för budgetåret 1930/1931

från 57,000 kronor till 62,000 kronor. Med denna förhöjning avsågs att bestrida

kostnaderna för ökande av antalet länsarkitektsbefattningar från tio

till elva.

I skrivelse den 26 augusti 1930 har byggnadsstyrelsen hemställt, att till

avlöning åt länsarkitekter måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett till

67,000 kronor förhöjt belopp. Ökningen, 5,000 kronor, är avsedd till inrättande

av en ny länsarkitektsbefattning.

Byggnadsstyrelsen bär i berörda framställning även ansett sig böra erinra

örn att styrelsen i sin skrivelse angående anslag för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1930/1931 framhållit, att länsarkitekternas arbetsbörda på

vissa håll blivit synnerligen tyngande och att behov av tjänstebiträden eller

vidtagande av andra åtgärder för arbetets underlättande och ärendenas påskyndande

gört sig med styrka gällande, särskilt beträffande de i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Växjö stationerade länsarkitekterna. Byggnadsstyrelsen

förklarade sig emellertid böra i första hand verka för institutionens

utbyggnad över samtliga län, innan åtgärder vidtoges i nyssnämnda

avseende.

Departementschefen har anfört följande:

Såsom byggnadsstyrelsen framhållit, omfattar länsarkitektsinstitutionen

numera samtliga län utom Jämtlands län. I likhet med styrelsen anser jag,

att ifrågavarande, successivt uppbyggda organisation nu bör helt genomföras

och alltså utsträckas att omfatta även sistnämnda län. Då detta med hänsyn

till de nuvarande länsarkitektsdistriktens storlek och länsarkitekternas

arbetsbörda icke låter sig göra annat än genom inrättandet av ytterligare

en sådan befattning, tillstyrker jag byggnadsstyrelsens därom framställda

förslag.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagens beslut i

anslagsfrågan föreligger, fatta beslut i fråga örn den ändring av distriktsindelningen,

som kan föranledas av den nya befattningens inrättande, ävensom

att i övrigt därutinnan vidtaga de ändringar, som kunna visa sig behövliga.

Arvodet till den nye länsarkitekten torde böra bestämmas till 5,000 kronor,

vilket skulle medföra en höjning av anslaget med motsvarande belopp.

Höjning av anslaget påkallas vidare för genomförande av det av chefen för

finansdepartementet tidigare i dag under rubriken »för flera huvudtitlar gemensamma

frågor» omnämnda förslaget örn utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna

anslag till rese- och traktamentspenningar av resekostnaderna för vissa

grupper av förrättningsmän. Länsarkitekternas rese- och traktamentskostnader,

vilka hittills avförts från sjätte huvudtitelns allmänna resekostnadsanslag,

torde i enlighet härmed böra från och med nästkommande budgetår

bestridas från nu förevarande anslag. För detta ändamål torde, enligt vad

verkställd utredning visat, böra i anslaget inräknas ett belopp av 15,000

kronor, i samband varmed anslaget bör erhålla förslagsanslags natur. Utgifterna

för rese- och traktamentsersättningar torde under anslaget böra redovisas

å särskild bokföringstitel.

I enlighet med vad här förordats skulle förevarande anslag för nästkommande

budgetår upptagas med 82,000 kronor.

Utskottet har ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande

av medel för anställande av ytterligare en länsarkitekt. Härigenom skulle

länsarkitektorganisationen bliva utsträckt att omfatta samtliga län.

Utskottets

yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Byggnader

oell

reparationer.

Emot Kungl. Maj:ts förslag, att rese- och traktamentskostnaderna för

länsarkitekterna skola bestridas av förevarande anslag, har utskottet ej

funnit anledning till erinran, liksom ej heller emot beräkningen av anslagets

belopp.

Med anledning av byggnadsstyrelsens uttalande örn anställande av tjänstebiträden

åt länsarkitekterna eller vidtagande av andra åtgärder för arbetets

underlättande och ärendenas påskyndande anser sig utskottet icke böra

underlåta att som sin mening redan nu framhålla, att anställande av dylika

tjänstebiträden icke bör för framtiden ifrågakomma i andra fall än då sådant

finnes vara av omständigheterna oundgängligen påkallat. Därest någon

länsarkitekts arbetsbörda skulle befinnas så stor, att därigenom vållas avsevärt

men för ärendenas behöriga handläggning, lärer i stället andra utvägar

till frågans lösande böra undersökas. I första hand synes man böra se till,

huruvida icke en omläggning av distriktsindelningen lämpligen kan äga rum,

i syfte att mera jämnt mellan de olika länsarkitekterna fördela arbetsmängden.

Beslut härom torde emellertid ankomma på Kungl. Majit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till länsarkitekter för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 82,000 kronor.

35:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit

upptagit det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer

med oförändrat belopp, 525,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 159—162 i åberopade statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som

för budgetåret 1925/1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn

till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens vård ställda fastighetsbestånd

från och med budgetåret 1926/1927 till 500,000 kronor samt från och

med budgetåret 1929/1930 till 525,000 kronor.

Till förstärkning av det ordinarie anslaget hava under flera år anvisats

särskilda extra anslag, för budgetåren 1928—1931 till belopp av respektive

850,000, 800,000 och 800,000 kronor.

Jämlikt medgivande av statsmakterna hava av vart och ett av de för ifrågavarande

ändamål under de senaste fem budgetåren tillgängliga beloppen

50,000 kronor tagits i anspråk för sådana restaureringsarbeten å Kalmar och

Bäckö slott, vilka ansetts oundgängligen nödvändiga till förhindrande av

ytterligare förstörelse av nämnda slott. Det förutsattes vid denna frågas

behandling år 1926, att ifrågavarande restaureringsarbeten skulle fördelas

på flera år samt att kostnaderna för arbetena skulle påföras förevarande anslag,

därvid, efter utredning av byggnadsstyrelsen, för varje år visst maximibelopp

skulle fastställas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

I skrivelse den 20 augusti 1930 har byggnadsstyrelsen anmält behovet av

anslag till byggnader och reparationer för budgetåret 1931/1932. Därvid

har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1931/1932 dels upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer till oförändrat belopp 525,000 kronor, dels

ock till förstärkning av samma anslag anvisa ett extra anslag av 910,000

kronor.

Sedermera har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 12 november 1930 överlämnat

planer rörande nödvändiga restaureringsarbeten å Kalmar och

Läckö slott under budgetåret 1931/1932 och därvid anfört, att de i arbetsplanerna

beräknade kostnaderna utgjorde för Kalmar slott 30,000 kronor

och för Läckö slott 22,161 kronor 97 öre eller tillsammans 52,161 kronor

97 öre. Denna summa syntes emellertid kunna minskas till 50,000 kronor

genom att kostnaderna för genomförandet av arbetsplanen för Läckö begränsades

till 20,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Vad beträffar byggnadsstyrelsens förslag örn vissa brandskyddsåtgärder

m. m. i landsarkivets lokaler i Uppsala slott vill jag erinra, att detta

ärende för närvarande ankommer på ecklesiastikdepartementets handläggning

och torde, efter vad jag försport, komma att, när omständigheterna det medgiva,

upptagas till prövning. Frågan om anordnande av vaktmästarbostad

i länsresidenset i Visby torde jag få anmäla under en följande punkt.

Mot de av byggnadsstyrelsen framlagda planerna för restaureringsarbeten

å Kalmar och Läckö slott under nästkommande budgetår har jag intet att

erinra. Jag tillstyrker därför, att till dessa ändamål för nämnda budgetår

avses ett belopp av sammanlagt 50,000 kronor.

Med bortseende från de för omförmälda arbeten i Uppsala och Visby

beräknade medlen, 30,000 kronor, men med inräknande av nyssnämnda belopp

av 50,000 kronor för fortsatt restaurering av Kalmar och Läckö slott

skulle enligt byggnadsstyrelsens förslag för budgetåret 1931/1932 till byggnader

och reparationer erfordras tillhopa 1,405,000 kronor. Härav skulle å

förstärkningsanslaget komma ett belopp av 880,000 kronor, vilket innebär en

ökning av detta anslag med 80,000 kronor. Med hänsyn till byggnadsstyrelsens

utredning i ärendet och då till följd av förutnämnda disposition

av medel från ifrågavarande anslag till anordnande av provisoriska lokaler

för lantmäteriundervisningen vissa underhållsarbeten måst anstå, anser jag

en höjning av anslaget vara av omständigheterna påkallad. Höjningen torde

dock kunna begränsas till 50,000 kronor och anslagsbeloppet alltså bestämmas

till 850,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål beviljas, utöver

det ordinarie reservationsanslaget till oförändrat belopp, det av Kungl. Maj:t

äskade extra anslaget å 850,000 kronor, får under nu förevarande punkt

hemställa,

att riksdagen må i riksstaten upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer med oförändrat

belopp 525,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 6 Käft. (Nr G.)

428 31 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Förstärkning

av reservationsanslaget

till byggnader

och

reparationer.

[45.]

36:o) Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till

byggnader och reparationer för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 850,000 kronor.

Lyshållning

m. fl. utgifter

för kronans

publika hus

i Stockholm.

37:o) Med

utskottet,

[46.]

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm,

nu 100,000 kronor, med 40,000 kronor till 60,000 kronor.

Restaurering 38:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till restaurering

kapellet och av slottskapellet och södra portiken å Stockholms slott för budgetåret

södra por- 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 59,000 kronor.

stockholms Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 163—166 av statsrådsprotokollet.

slott.

[47.] Under senare år hava med anlitande av särskilt anvisade riksstatsanslag

verkställts vissa restaureringsarbeten å Stockholms slott. Till en början

inriktades dessa arbeten på återställandet av slottets yttre, och för detta

ändamål anvisade riksdagen för tiden från och med år 1922 till och med

budgetåret 1928/1929 anslag under sjätte huvudtiteln å tillhopa 1,299,000 kronor.

Sedan arbetena härmed avslutats, påbörjades åtgärder för en inre

restaurering med anvisande av medel för återställande av rikssalen i ett

värdigt skick. För detta ändamål har för vartdera av de två senaste budgetåren

anvisats ett anslag å 118,000 kronor. Arbetena med rikssalens restaurering

beräknas bliva avslutade under år 1931.

Angelägenheten av snara åtgärder för restaurering av vissa delar av

slottets inre har vid upprepade tillfällen under det senaste årtiondet framhållits

bland annat av riksdagens revisorer. Sålunda påpekade 1920 års

revisorer särskilt rikssalens bristfälliga skick och behovet av en genomgripande

restauration av denna sal. 1925 års revisorer, som vitsordade riktigheten

av vad 1920 års revisorer sålunda yttrat, framhöllo emellertid, att jämväl

åtskilliga andra delar av slottets inre befunne sig i ett synnerligen bristfälligt

tillstånd, samt anförde, att det enligt revisorernas mening icke kunde

anses försvarligt att längre uppskjuta avhjälpandet av dessa bristfälligheter.

För ändamålet syntes särskilda anslagsmedel snarast böra beredas, därest icke

genom ytterligare dröjsmål med restaureringsarbetet bristerna skulle förvärras

och följaktligen också kostnaderna för deras botande fördyras. I en över revisorernas

ifrågavarande uttalanden avgiven förklaring omnämnde ståthållarämbetet

a Stockholms slott åtskilliga erforderliga inre restaureringsarbeten,

rörande vilka förberedande undersökningar verkställts men som icke inom

rimlig tid kunde tänkas genomförda utan särskilda anslagsmedel, samt angav

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 51

därvid, förutom återställande av rikssalen, i första rummet restaurering av

slottskapellet med det därutanför belägna södra valvet.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu riksmarskalksämbetet meddelat,

att ståthållarämbetet å Stockholms slott överlämnat av slottsarkitekten, generaldirektören

Ivar Tengbom framlagd utredning med förslag i fråga örn

restaurering av slottskapellet jämte slottets södra portik, det s. k. södra

slottsvalvet, mellan kapellet och rikssalen.

Beräkningen av kostnaderna för ifrågavarande arbeten är — yttrar slottsarkitekten

— baserad på företagna undersökningar och prov, men det ligger

i sakens natur, att någon större grad av exakthet är mycket svår att ernå

vid sådana ytterst svårbedömliga och ovissa arbeten, som det här är frågan

örn, och där det är omöjligt att i detalj på förhand konstatera de befintliga

skadorna. Kostnadsberäkningen ställer sig på följande sätt:

Slottskapellet:

Restaurering och rengöring av väggar, tak, plafondmålningar,

altare, predikstol och orgelfasad .........................................

Restaurering av golv och marmorsockel................................

Ny bänkinredning i kapellets främre del .............................

För ställningar beräknas (arbetet bedrives så att ställning

uppföres för en tredjedel av kapellet för varje gång) ......

Södra portiken:

Restaurering av väggar, valv och skulpturer ........................ 40,000

Nytt golv av stenplattor........................................................... 10,000

Fram tagning av äldre färg och delvis målning av dörrar ... 2,000

Elektriska belysningsledningars framdragande till befintlig

armatur .................................................................................... 2,000

För ställningar beräknas............................................................ 10,000 64,000

Diverse omkostnader och oförutseddda utgifter vid samtliga

arbeten, c:a 15 %................................................................... 20,000

Ritningar, kontroll, tillsyn m. m. kr. 5,000 pr år.................. 15,000 35,000

Samtliga här angivna arbeten skulle således draga en kostnad av kronor 177,000.

De angivna arbetena torde böra komma till utförande under loppet av

tre år.

Ståthållarämbetet har på grund av de skäl, som slottsarkitekten anfört och

som ämbetet i allo vitsordat, hemställt, att anslag för de avsedda arbetena

måtte äskas med 177,000 kronor, varav för nästkommande budgetår 59,000

kronor. Tillika har ämbetet föreslagit, att arbetena måtte i likhet med övriga

större arbeten å slottet utföras genom byggnadsstyrelsens försorg.

Riksmarskalksämbetet har för egen del anfört, att då den pågående restaureringen

av rikssalen inom en nära framtid bleve avslutad och då nästa steg

i fråga örn slottets försättande i dess helhet i ett värdigt skick syntes ämbetet

utan tvekan böra vara genomförandet av det sedan länge synnerligen

önskvärda och välbehövliga iståndsättandet av slottskapellet jämte södra portiken,

ämbetet funnit det vara av stor vikt, att åtgärder snarast vidtoges för

Kronor Kronor

56.000

5.000

7.000

10.000 78,000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Nybyggnad

för Kungl.

MaJ:ts kanell.

[48,]

beredande av medel till i detta hänseende nödiga restaureringsåtgärder.

Beträffande de av ståtkållarämbetet och slottsarkitekten härutinnan verkställda

utredningarna hade riksmarskalksämbetet icke något att erinra. Med

framhållande, att de årliga underhållsanslagen under första huvudtiteln icke

lämnade tillgång till bestridande av de beräknade kostnaderna för arbetenas

genomförande, ville riksmarskalksämbetet tillstyrka anslag för ändamålet i

enlighet med vad ståthållarämbetet hemställt.

Såväl riksantikvarien som byggnadsstyrelsen hava tillstyrkt bifall till förslaget.

Departementschefen har anfört följande:

I likhet med samtliga de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, finner

jag angeläget att medel beredas till fortsättande av de inre restaureringsarbeten

å Stockholms slott, vilka — i överensstämmelse med vad riksdagens

revisorer påyrkat — igångsatts i syfte att försätta slottet i ett skick, som

är värdigt detta landets främsta byggnadsminnesmärke. Sedan slutligt anslag

till rikssalens återställande numera anvisats, torde, i enlighet med vad

myndigheterna hemställt, restaurering av slottskapellet med södra portiken

närmast böra komma i fråga. Mot det förslag, som framlagts beträffande

restaureringsåtgärder å dessa delar av slottet, har jag intet att erinra. Det

för förslagets genomförande erforderliga anslagsbeloppet å 177,000 kronor

torde, såsom i utredningen förutsatts, böra fördelas med 59,000 kronor på

vart och ett av tre budgetår.

På sätt ståthållarämbetet förutsatt, torde restaureringsarbetena böra verkställas

genom byggnadsstyrelsens försorg, därvid erforderligt samarbete med

riksantikvarien och ståthållarämbetet bör äga rum.

Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen vill utskottet tillstyrka,

att de nu ifrågasatta restaureringsarbetena å Stockholms slott komma

till utförande. Emot uppdelningen på tre budgetår av det till 177,000 kronor

beräknade anslagsbeloppet har utskottet intet att erinra. Utskottet får

alltså hemställa,

att riksdagen må till restaurering av slottskapellet och södra

portiken å Stockholms slott för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 59,000 kronor.

39:o) Kungl. Majit har (punkt 48) föreslagit riksdagen att till nybyggnad

för Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 650,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 167—169 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut vid 1928 och 1929 års riksdagar har frågan örn nya lokaler

för Kungl. Maj:ts kansli bragts till lösning.

Enligt beslut av 1930 års riksdag skall kanslihuskomplexet, som är avsett

att inrymma lokaler för samtliga statsdepartement med undantag av utrikes-

och försvarsdepartementen, bestå av en huvudbyggnad, med förläggning

i huvudsak på det nuvarande kanslihusets plats, och två flygelbyggnader,

förlagda å det från staden förvärvade västra området av nuvarande kvarteret

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

53

Mars oell Vulcanus. Arbetet har avsetts skola bedrivas så, att flyglarna kunna

beräknas vara färdiga under sommaren 1932 och hela byggnadskomplexet

vara fullbordat under sommaren 1935. Kostnaderna för byggnadsföretaget

hava vid förslagets uppgörande beräknats komma att uppgå till 4,875,000

kronor. Av riksdagen hava anvisats för budgetåret 1928/1929 till vissa

ytterligare utredningar och undersökningar rörande nybyggnaden 60,000

kronor samt till byggnadsarbetets bedrivande för budgetåret 1929/1930

400,000 kronor och för budgetåret 1930/1931 900,000 kronor, alltså sammanlagt

1,360,000 kronor. Beloppet å 400,000 kronor har utgått ur fonden för

anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, medan de övriga

anslagsbeloppen anvisats under rilisstatens sjätte huvudtitel.

Sedan från Stockholms stads sida framställts önskemål att i direkt anslutning

till den arkadanordniDg, som redan tidigare blivit bestämd att utföras

utefter huvudbyggnadens fasad åt Myntgatan (nuvarande kanslihusbyggnaden),

en liknande arkad anordnades utefter södra flygelns fasad mot samma gata,

har 1930 års riksdag efter i ämnet avlåten proposition (nr 278) bemyndigat

Kungl. Majit att med staden träffa avtal örn anordnande av arkad i södra flygelbyggnaden

av nybyggnaden för Kungl. Maj:ts kansli under förutsättning bland

annat, att staden förklarade sig villig att till kronan utbetala ett ersättningsbelopp

av 250,000 kronor, och på villkor i övrigt, som av Kungl. Majit fastställdes.

<3enom beslut den 27 juni 1930 har Kungl. Majit godkänt mellan

byggnadsstyrelsen och Stockholms stads fastighetsnämnd den 19 i samma

månad träffat avtal i ämnet, ävensom — i anslutning till vad i propositionen

förutsatts — föreskrivit, att det belopp å 250,000 kronor, som staden enligt

berörda avtal skulle den 1 november 1930 gälda till kronan, skulle inbetalas

till byggnadsstyrelsen, som hade att tillföra detsamma reservationsanslaget

till nybyggnad för Kungl. Majits kansli, att efter beslut, som Kungl. Majit

ville framdeles på framställning av byggnadsstyrelsen meddela, användas för

det med nämnda anslag avsedda ändamålet. Samtidigt fastställde Kungl.

Majit av byggnadsstyrelsen framlagda ritningar, upptagande av nämnda

avtal föranledda ändringar i de av Kungl. Majit genom beslut den 22

november 1929 godkända huvudritningarna till ifrågavarande nybyggnad.

I skrivelse den 7 augusti 1930 har byggnadsstyrelsen hemställt dels örn

medgivande att det belopp, som Stockholms stad enligt förenämnda avtal

den 19 juni 1930 skall gälda till kronan, må efter ingången av budgetåret

1931/1932 av byggnadsstyrelsen tagas i anspråk för bestridande av kostnader

för uppförande av nybyggnad för Kungl. Majits kansli, dels ock örn anvisande

till ifrågavarande ändamål för samma budgetår av ett extra reservationsanslag

å 650,000 kronor.

Departementschefen har yttrat följande:

Stockholms stad har i avtalsenlig tid till byggnadsstyrelsen inbetalat förenämnda

belopp av 250,000 kronor, vilket belopp därefter tillgodoförts reservationsanslaget

till nybyggnad för Kungl. Majits kansli.

Såsom i det föregående antytts, uttalades i propositionen angående arkadanordning

i södra flygelbyggnaden, att berörda ersättningsbelopp torde böra

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Ämbetsbyggnad

å

tomterna

nr 8 och 9

i kvarteret

Grönlandet

södra i

Stockholm.

[49.]

tågås i anspråk för byggnadskostnadernas bestridande, varigenom anslagsbehovet

för kanslihusbygget skulle minskas med den del av ersättningen,

som icke åtginge för täckande av de vid förslagets genomförande uppkommande

merkostnaderna för byggnadsföretaget. Detta uttalande föranledde

ej något yttrande från riksdagens sida.

För nästkommande budgetår torde medel böra beredas i den omfattning,

som påkallas för att under nämnda budgetår kunna bedriva arbetena i enlighet

med den härför framlagda planen. Mot den av byggnadsstyrelsen på

denna grundval gjorda beräkningen av anslagsbehovet, 900,000 kronor, har

jag intet att erinra. Då emellertid meranämnda belopp av 250,000 kronor

står till förfogande för ändamålet, skulle endast 650,000 kronor behöva anvisas

såsom särskilt anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj/ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

650,000 kronor.

40:o) Kungl. Maj.t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att till ämbetsbyggnad

å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 713,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 169—171 i åberopade'' statsrådsprotokollet.

1929 ars riksdag anvisade för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor för utredningar rörande ämbetsbyggnad å tomterna

nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm m. m. Detta beslut

tillkom i samband med frågan örn beredande av andra lokaler åt de statsinstitutioner,

främst riksförsäkringsanstalten, vilka äro förlagda till de för

statsverkets räkning förhyrda utrymmena i fastigheten med adressnummer

23 och 25 vid Vasagatan och 29 vid Tunnelgatan i Stockholm eller det s. k.

Auditorium.

I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag anmäldes, att byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 14 november 1929 meddelat, att styrelsen, efter

samråd med riksförsäkringsanstalten, uppdragit åt tjänstgörande arkitekten

hos styrelsen S. Lewerentz att efter erforderlig utredning upprätta fullständiga

ritningar till ifrågavarande nybyggnad samt att utredningen dåmera

fortskridit så långt, att skissritningar till byggnadsföretaget i dess helhet

förelåge utarbetade. Arbetet med upprättande av huvudritningar kunde

visserligen icke slutföras förrän under år 1930, men skissritningarna vore så

utarbetade, att de kunde läggas till grund för erforderliga kostnadsberäkningar.

Det upprättade skissförslaget avsåg en nybyggnad örn sex våningar jämte

delvis inredd vind samt källarutrymmen. Riksförsäkringsanstalten skulle

disponera våningarna 1—5 trappor upp ävensom en till vindsvåningen förlagd

frukostlokal samt erforderliga arkivutrymmen i källaren. Enligt förslaget

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

55

skulle anstaltens lokaler omfatta sammanlagt 3,600 kvadratmeter, motsvarande

av anstalten uppgivet lokalbehov, vilket byggnadsstyrelsen för sin del funnit

icke kunna minskas. Efter framställning av riksförsäkringsanstalten hade för

föreningens för arbetarskydd i Stockholm räkning i förslaget medtagits en

till den ena av byggnadens bägge källarvåningar ansluten, under gårdsutrymmet

förlagd utställningslokal, avsedd för demonstrering av anordningar

för arbetarskydd o. d. Kostnaden för anordnandet av denna lokal, omfattande

en golvyta av 323 kvadratmeter, beräknades till 70,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget slutade å en kostnadssumma

av 1,700,000 kronor, däri inberäknat det av 1929 års riksdag beviljade anslaget

av 25,000 kronor. För att nybyggnaden skulle hinna färdigställas till

den 1 april 1932, då förhyrningen i Auditorium upphör, borde, enligt vad

byggnadsstyrelsen framhöll, ett anslag av 900,000 kronor vara tillgängligt

under budgetåret 1930/1931 samt återstoden under budgetåret 1931/1932.

Med bifall till Kungl. Marits förslag anvisade riksdagen till ämbetsbyggnad

å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 900,000 kronor.

Med skrivelse den 2 oktober 1930 har byggnadsstyrelsen överlämnat av

arkitekten Lewerentz utarbetade, den 1 augusti 1930 dagtecknade huvudritningar

till ifrågavarande byggnad. Beträffande utnyttjandet av källarvåningarna

meddelar styrelsen, att föreningen för arbetarskydd beslutat att icke

vidare reflektera på förslaget att inrymma föreningens permanenta utställning i

den för detta ändamål avsedda lokalen. Med hänsyn härtill och då utrymmet,

som endast med svårighet kunde på fullt betryggande sätt skyddas mot

fukt, ej borde användas för arkivändamål, vartill lokaler ej heller erfordrades

utöver dem som erhölles i källarvåningarna i övrigt, hade, anför byggnadsstyrelsen,

den planerade utställningslokalen fått helt utgå ur förslaget, vilket

medförde en kostnadsbesparing av 70,000 kronor. Å andra sidan hade, till

följd av ökade arbetslöner inom målerifacket, uppstått en till 8,000 kronor

beräknad kostnadsökning. Totalkostnaden för nybyggnaden borde alltså

numera beräknas till 1,638,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse hemställt, att Kungl. Majit ville,

med godkännande av huvudritningarna, ställa till styrelsens disposition det

för innevarande budgetår för ändamålet beviljade anslaget. Därjämte har

styrelsen hemställt örn anvisande för nästkommande budgetår av återstående

erforderligt anslag, 713,000 kronor.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 1 oktober 1930 har riksförsäJcringsanstaltcn

förklarat sig intet hava att erinra mot de uppgjorda huvudritningarna.

Genom beslut den 11 oktober 1930 har Kungl. Majit anbefallt byggnadsstyrelsen

att i samråd med riksförsäkringsanstalten och i huvudsaklig överensstämmelse

med förenämnda, av Lewerentz upprättade huvudritningar låta

uppföra ifrågavarande nybyggnad samt ställt till byggnadsstyrelsens förfogande

förenämnda anslag av 900,000 kronor, att användas för därmed avsett

ändamål.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Departementschefen, som ej haft något att erinra mot den numera föreliggande

definitiva kostnadsberäkningen för ifrågavarande byggnadsföretag, har tillstyrkt

anvisande av återstående anslagsbelopp, 713,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ämbetsbyggnad d tomterna nr 8 och 9 i

kvarteret Grönlandet södra i Stockholm för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 713,000 kronor.

tf^uppaafa ^:o) Majit bär (punkt 50) föreslagit riksdagen att till ersättning

läns Hushåll- Uppsala läns hushållningssällskap för överlåtelse till länsstyrelsen av

ningssäu- vissa lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000

skap föröver- n

låtelse till Kronor
länsstyrelsen

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 172 och

lokaler* av statsrådsprotokollet.

Departementschefen anser, att medel böra beredas för återbetalning till

Uppsala läns hushållningssällskap av kvarstående del, 3,000 kronor, av det

belopp å 23,000 kronor, varmed hushållningssällskapet på sin tid bidragit

till bestridande av kostnader för restaurering av Uppsala slott mot det att

hushållningssällskapet erhållit dispositionsrätt till vissa lokaler i slottet.

utskottets Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förevarande förslag

yttrande. och hemställer alltså,

att riksdagen må till ersättning till Uppsala läns hushållningssällskap

för överlåtelse till länsstyrelsen av vissa lokaler för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

om- och tili- 42:o) Kungl. Majit har (punkt 51) föreslagit riksdagen att för örn- och Bilare

sidens^ byggnad av residensbyggnaden i Nyköping för budgetåret 1931/1932 anvisa

byggnaden i ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 174—176 av statsrådsprotokollet.

1930 års riksdag har för örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden, i

Nyköping för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av

20,000 kronor. Beloppets anvisande avsåg att möjliggöra utförandet av vissa

tidskrävande förarbeten för byggnadsföretaget i fråga inom sådan tid, att det

egentliga byggnadsarbetet skulle kunna påbörjas omedelbart efter det att

medel härtill beviljats av 1931 års riksdag.

Till grund för beslutet örn ifrågavarande örn- och tillbyggnadsarbetens

utförande låg ett av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag, vilket innebar bland

annat följande. Byggnadens båda flyglar skulle utökas med en rumsbredd

inåt gårdssidan samt förlängas genom en större tillbyggnad av den östra

flygeln och en mindre tillbyggnad av den västra flygeln. Landshövdingens

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

57

för närvarande i bottenvåningen belägna kök och domestikrum — vilka nu

dela landskontorets lokaler i två delar utan direkt förbindelse nied varandra

— skulle flyttas till våningen en trappa upp i den breddade västra flygeln

och de härigenom ledigblivande utrymmena tagas i anspråk till tjänstelokaler.

Genom ombyggnad av liuvudtrappan till landshövdingens bostad skulle

åstadkommas för närvarande saknad inre förbindelse mellan bottenvåningens

östra och västra delar medelst en genomgående korridor, som under den

ombyggda trappan skulle nedsänkas några steg. I samband härmed skulle

nya entréer upptagas från Stora torget, en fran vardera sidan av huvudingången,

vilken skulle bibehållas för landshövdingens boställsvåning, varjämte

vissa grundförstärkningsarbeten skulle utföras.

Kostnaderna för förslagets genomförande beräknades till sammanlagt

395.000 kronor.

I skrivelse den 21 augusti 1930 gjorde byggnadsstyrelsen framställning örn

anvisande av medel till ifrågavarande företag. Styrelsen meddelade därvid,

att styrelsen hade för avsikt att igångsätta arbetena under våren 1931 och

därefter bedriva dem så, att de bleve fullbordade under loppet av hösten

1932. Detta skulle innebära ett anslagsbehov för budgetåret 1931/1932 av

300.000 kronor samt för det nästföljande budgetåret av återstående 75,000

kronor. På grund härav hemställde byggnadsstyrelsen, att till förevarande

ändamål måtte för nästkommande budgetår anvisas ett belopp av 300,000

kronor.

Sedan departementschefen föranstaltat örn undersökning huruvida icke anslagsbehovet

för den närmaste tiden skulle kunna reduceras genom ett

sådant anordnande av de planerade byggnadsarbetena, att dessa i första

hand inriktades endast på viss begränsad del av företaget, vilken kunde för

en mindre kostnad färdigställas och därefter omedelbart nyttiggöras oberoende

av förslagets utförande i dess helhet, har byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 27 november 1930 framlagt förslag i frågan.

Styrelsen har därvid anfört, att byggnadsarbetena — beträffande vilka

fullständiga ritningar och övriga entreprenadhandlingar numera förelåge —

lämpligen skulle kunna fördelas på nästkommmande och därpå följande

budgetår på sådant sätt, att under det första året den mindre (västra) flygeln

skulle tillbyggas, varjämte korridorförbindelsen i bottenvåningen mellan länsstyrelsens

nu skilda avdelningar skulle genomföras i samband med att

trappan till landshövdingens bostad ombyggdes. Vidare skulle de två nya

entréerna från torget upptagas, varjämte landshövdingbostaden skulle

erhålla ny ekonomiavdelning i ersättning för den gamla, som skulle avstås

till tjänstelokaler för länsstyrelsen. Genom de angivna arbetena skulle länsstyrelsen

erhålla sex nya tjänsterum. .

Vid bifall till detta förslag borde det återstående erforderliga ansiagsbeloppet

å 375,000 kronor fördelas med 150,000 kronor på nästkommande

och 225,000 kronor på därpå följande budgetår.

Departementschefen har för sin del anfört följande:

Den i ärendet verkställda undersökningen Ilar visat, att en uppdelning

på nu angivet sätt av arbetena i fråga lämpligen kan vidtagas, varigenom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Restaureringsarbeten

å Gripsholms

slott.

[52.]

5“ Statsutskottets utlåtande Nr 6.

en begränsning av det närmast föreliggande anslagsbehovet ernås samtidigt

som länsstyrelsen oberoende av det planerade byggnadsföretagets utförande

i dess nernet erhåller viss ökning av utrymmena. Cenna ökning får ytterligare

värde, då ombyggnadsförslaget jämväl avser att sätta dessa och övriga

tjanstelokaler inom byggnadens västra del i direkt förbindelse med de i östra

delen belägna och därmed möjliggöra förbättrad disposition av lokalerna.

b>a en dylik begränsning av anslagsbehovet påkallas av statsfinansiella skäl,

bär jag ansett mig böra tillstyrka, att arbetena anordnas på sätt jag nu

angi\it. Nämnda skäl synas även böra föranleda, att ett blivande entreprenadavtal

mskränkes till att omfatta endast de arbeten, varom nu närmast

ar fråga, även örn en viss kostnadsökning härigenom måhända skulle uppkomma.

1 ^

För de arbeten, som sålunda nu skulle komma till utförande, har

byggnadsstyrelsen beräknat att, utöver vad som återstår å de av nästhdet

års riksdag anvisade medlen, ett anslagsbelopp av 150,000 kronor

skulle bliva erforderligt, vilken beräkning emellertid icke uppgjorts under

den här uppställda förutsättningen beträffande arbetenas uppdelning på skilda

entreprenadavtal. Med hänsyn till det budgetära läget och då medel för

nasta budgetperiod även erfordras till trängande arbeten för länsstyrelsens i

Linköping behov, kan jag emellertid icke tillstyrka, att till nu ifrågavarande

arbeten i ^Nykoping för budgetåret 1931/1932 avses större belopp än 125,000

kronor.

Trots den kostnadsfördyring, som uppstår genom ifrågavarande av riksdagen

redan beslutade byggnadsarbetens uppdelning på två olika entreprenader,

har utskottet ej velat motsätta sig förslaget att arbetena sålunda

utföras i två skilda perioder. Det nu närmast erforderliga beloppet skulle

härigenom kunna begränsas till 150,000 kronor, avseende kostnaden för till5y&gnad

av den mindre (västra) flygeln jämte vissa omändringsarbeten, emot

375,000 kronor, örn omedelbart i ett sammanhang även den större ombyggnaden

av en östra flygel fullbordas.

Av nämnda kostnadsbelopp, 150,000 kronor, torde — i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag — 125,000 kronor vid innevarande riksdag böra anvisas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för om- oell tillbyggnad av residensbyggnaden

i Nyköping för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 125,000 kronor.

43 :o) Kungl. Majit har (punkt 52) föreslagit riksdagen att till restaurerings - arbeten a Gripsholms slott för budgetaret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 176—178 i statsrådsprotokollet.

Sedan ståthållarämbetet å Gripsholms slott jämte eget yttrande till riksmarskalksämhetet

överlämnat en av slottsarkitekten å nämnda slott, f. d. byggnadsradet

F. Lilljekvist verkställd förnyad utredning rörande sådana behövliga

restaureringsatgärder a slottet med därtill hörande byggnader, som till följd av

brist pa medel mast eftersättas och för vilka de årliga underhållsmedlen icke

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

59

lämnade tillgång, har riksmarskalksämbetet i skrivelse till Kungl. Majit den

30 augusti 1930 gjort framställning örn beredande av anslag för vissa iståndsättningsarbeten

m. m. vid Gripsholm.

Enligt slottsarkitektens utredning skulle — vad själva slottet angår — erfordras

vissa restaureringsåtgärder beträffande ståthållarflygeln, Yasatornet,

Teatertornet, Griptornet, slottets tak, inre borggården med karnapet, Drottningflygeln,

Karl IX:s flygel och Stureskansen, vartill skulle komma diverse

arbeten å yttertrappor m. m. samt vissa yttre och inre målningsarbeten. Kostnaderna

för ifrågavarande arbeten, vilka närmare specificerats i en vid utredningen

fogad sammanställning, hava beräknats till sammanlagt 70,833 kronor

15 öre. I denna summa, som enligt slottsarkitekten beräknats med tillämpning

av låga enhetspriser, ingår emellertid icke något belopp för oförutsedda utgifter,

för vilket ändamål upptagits en gemensam post för samtliga arbeten å

såväl slottet som övriga i förslaget avsedda byggnader. Lägges till den för

restaureringsarbeten å slottet beräknade kostnaden vad a denna kostnad belöper

av nyssnämnda post till oförutsedda utgifter, skulle det till arbetena a slottet

enligt utredningen erforderliga totala beloppet utgöra i runt tal 80,000 kronor.

I anslutning till beräkningen av kostnaderna för de erforderliga restaureringsarbetena

har slottsarkitekten framhållit, att den genom den nu verkställda

utredningen klarlagda ökningen i anslagsbehovet, i förhållande till vad förberörda

tidigare undersökning visat, utgjorde ett bevis pa hur oekonomiskt det

vore att år efter år framskjuta erforderliga reparationer. Vid de förnyade

undersökningar, som nu gjorts a slottets tornhuvar, hade det visat sig att en

betydande och betänklig försämring av dessa ägt rum. Såväl Griptornets övre

huv som Teatertornets huv hade befunnits så uppruttna, att tillfälliga stagningar

måst göras å spiror och flöjlar i avvaktan pa anslag för en genomgående

reparation av tornhattarna, tyvärr även omfattande Griptornets gamla

smidda järnplåt. Dylika upptäckter föranledde slottsarkitekten att på nytt

framhålla vådan av att vidare framskjuta beviljande av erforderliga reparationsmedel.

Ståthållarämbetet har instämt i vad slottsarkitekten anfört om angelägenheten

av ett omedelbart igångsättande av eftersatta reparationsarbeten å Gripsholms

slott samt framhållit, att de gjorda kostnadsberäkningarna vore hållna

i underkant. Med avseende å utförandet av de föreslagna arbetena har ståthållarämbetet

föreslagit, att byggnadsstyrelsen måtte erhålla uppdrag att verkställa

desamma i samråd med ståthållarämbetet.

Riksmarskalksämbetet har för egen del intet haft att erinra mot de utredningar,

som i ärendet blivit verkställda av ståthållarämbetet och slottsarkitekten,

utan har förklarat sig anse det otvivelaktigt vara för Gripsholms slotts

bestånd oavvisligen nödvändigt att föreslagna åtgärder vidtoges. Under framhållande

att de årliga underhållsanslagen under första huvudtiteln icke lämnade

tillgång till bestridande av beräknade kostnader för de förordade arbetenas

utförande har riksmarskalksämbetet alltså tillstyrkt, att särskilda anslagsmedel

måtte anvisas för ändamalet.

Riksantikvarien, och byggnadsstyrelsen hava på det livligaste tillstyrkt den

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Förbättrade

lokaler för

länsstyrelsen

1 Östergötlands

län.

[53.]

föreliggande framställningen, därvid dock sistnämnda myndighet förklarat sig

finna det begärda anslagsbeloppet vara väl knappt beräknat, särskilt vad anginge

poster för plåtarbeten.

Departementschefen har anfört följande:

Gripsholms slott utgör en av landets mest betydande historiska byggnader,

och i detta slott förvaras därjämte en staten tillhörig, ur såväl konstnärlig som

historisk synpunkt ytterst värdefull tavelsamling, innehållande omkring 2,000

porträtt från skilda tider. Vidare inrymmer slottet en mängd kulturhistoriskt

intressanta möbler och konstföremål i övrigt. Det synes mig icke vara försvarligt

att alltför länge eftersätta nödigt underhåll av detta märkliga byggnadsverk

och därigenom äventyra dess vidmakthållande i värdigt skick. Av

utredningen i ärendet har jag blivit övertygad om nödvändigheten av att flertalet

av de i slottsarkitektens förslag upptagna åtgärderna för restaurering av

själva slottet snarast genomföres — vad utredningen i övrigt innehåller har,

såsom förut nämnts, icke i detta sammanhang upptagits till bedömande. Jag vill

alltså tillstyrka, att erforderliga medel till berörda restaureringsarbeten beredas

genom anslag under sjätte huvudtiteln.

Kostnaderna för de av slottsarkitekten föreslagna arbetena å slottet hava,

såsom av den lämnade redogörelsen framgår, med inräknande av visst belopp

för oförutsedda utgifter uppskattats till i runt tal 80,000 kronor. Då vissa

arbeten emellertid synts vara, av den art, att de torde kunna något uppskjutas

för att i sinom tid komma till utförande med anlitande av medel till löpande

underhåll, har jag ansett mig kunna av sparsamhetsskäl ifrågasätta en minskning

av anslagsbeloppet till 70,000 kronor, som lämpligen torde böra fördelas

på två budgetår.

Arbetena torde böra utföras genom byggnadsstyrelsens försorg i samråd

med riksantikvarien och ståthållarämbetet å slottet.

Den i ärendet förebragta utredningen har givit vid handen, att de ifrågasatta

restaureringsarbetena icke kunna utan verklig olägenhet ytterligare uppskjutas.

På grund härav och då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit

utskottet anledning till erinran får utskottet hemställa,

att riksdagen må till restaureringsarbeten å Gripsholms slott

för budgetaret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

35,000 kronor.

44: o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till förbättrade

lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 178—189 av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan länsstyrelsen i Östergötlands län, som sedan gammalt är inrymt i Linköpings

slott, gjort framställning örn bättre lokaler, har byggnadsstyrelsen den

27 november 1930 framlagt förslag till vissa ombyggnadsarbeten inom slottet

för en kostnad av 390,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

61

Över det sålunda föreliggande förslaget laar länsstyrelsen åen 25 november

1930 yttrat sig till byggnadsstyrelsen och därvid för sin del tillstyrkt förslagets

genomförande under framhållande, att det nu synnerligen trängande

behovet av utvidgade och förbättrade lokaler för länsstyrelsen därmed syntes

bliva väsentligen tillgodosett.

Riksantikvarien har i yttrande den 20 november 1930 till byggnadsstyrelsen

anfört, bland annat, följande:

Linköpings slotts betydelse såsom byggnadsmärke torde ännu ingalunda

stå fullt klar ens för den trängre kretsen av fackmän, detta huvudsakligen

därför att byggnaden vid senaste restaurering på 1800-talet blivit tämligen

olyckligt omstuvad till sitt yttre, så att alla utvärtes spår av dess byggnadshistoria

dolts under ett tjockt puts- och gipshölje.

Det kan emellertid ej starkt nog betonas, huru viktigt detta monument

är ur historisk synpunkt, trots att byggnaden för närvarande ej visar någon

märkligare arkitektur eller utsmyckning. Även örn en eventuell restaurering

ej skulle komma att i större omfattning bringa i dagen äldre arkitektoniska

eller dekorativa detaljer, måste dock Linköpings biskopsborg och Gustav

Vasas slottsbyggnad för vår kännedom örn bostadsskicket i äldre tider anses

vara av allra största vikt och betydelse. Vi torde icke på mångå andra

orter i det medeltida Sverige lia så stora möjligheter som här att fa en klar

bild av huru en av rikets främsta stormän bodde vid medeltidens slut.

Ett genomförande av föreliggande förslag till ombyggnad och förändrad

indelning av Linköpings slott i och för anordnande av ökade lokaler för

länsstyrelsen skulle innebära ett så gott som fullständigt beläggande och

omändrande av vissa ännu tämligen orörda partier av slottsbyggnaden, varjämte

ett flertal lokaler, vilka ursprungligen utgjort stora monumentalrum,

skulle komma att sönderdelas i smärre utrymmen.

Dessa orörda partier giva tillsamman med andra dylika, vilka enligt förslaget

skulle komma att skonas, ännu en ganska samlad bild av slottets ursprungliga

ekonomianordning och dennas utveckling under äldre tider. Vissa

detaljer av dessa orörda partier äro i vårt land enastående, men även såsom

helhet hava dessa byggnadsdelar sitt mycket stora värde. Ett insprängande

i bottenvåningen av modernt utrustade ekonomilokaler skulle i mycket hög

grad förstöra bilden av den äldre ekonomianläggningen.

I de forna stora salarna -— äldst är biskoparnas sal, lika märkliga även

Gustav Vasas gemak och salar — finnas sannolikt, dolda under nuvarande

putslager men möjliga att återställa, dekorerade tak och annan utsmyckning

jämte äldre muröppningar m. m. Dessa äldre anordningar torde vid en

eventuell uppdelning av salarna i mindre rum komma att till stor del förstöras

eller döljas. — Då Linköpings slott till sina medeltida och från 1500- talets mitt härstammande delar (såsom stormanna- och kunglig bostad) utgör

ett viktigt historiskt monument, måste varje sådant ianspråkstagande av

slottsbyggnaden vara synnerligen beklagligt, vilket kräver sådana förändringar

eller andra åtgärder, som antingen för all framtid förstöra vissa delar därav

eller också för överskådlig framtid förhindra dess partiella eller fullständiga

tillvaratagande såsom historiskt monument. Ur denna synpunkt innebär

tydligen länsstyrelsens kvarboende i byggnaden, såsom föreliggande förslag

klart visar, mycket allvarliga vådor, i synnerhet som nya lokalutvidgningar

och därmed följande ytterligare förändringar inom en ej avlägsen

framtid torde komma att erfordras. Man torde därför vara berättigad att

anse, att byggnaden såsom kulturhistoriskt monument kommer att för fram
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

tiden tillspillogivas i och med förverkligandet av föreliggande förslag, genom

vilket länsstyrelsen för överskådlig framtid skulle komma att bliva bunden

vid densamma.

Man står sålunda här inför valet antingen att prisgiva en stor del av

byggnadens kulturhistoriska värde genom utförande av för länsstyrelsens

behov nödvändiga ändrings- och måhända även tillbyggnadsarbeten eller att

skaffa länsstyrelsen nya lokaler i annan byggnad och söka använda slottet

för något annat ändamål, som bättre kunde anpassas till eller rent av tillgodogöra

sig dess kulturhistoriska värden och tillåta en ur dessas synpunkt

önskvärd restaurering av slottsbyggnaden.

Riksantikvarien anser sig böra bestämt avstyrka utförande av det nu föreliggande

förslaget och hemställer örn verkställande av en grundlig utredning

i samråd med representanter för staden Linköping samt för Östergötlands

museum och Linköpings museum för skön konst, huruvida icke en för alla

parter tillfredsställande lösning av de här föreliggande problemen kunde ernås

på sådant sätt, att slottsbyggnaden tillvaratoges såsom historiskt minnesmärke

för all framtid och länsstyrelsen bereddes ändamålsenliga moderna

lokaler med goda möjligheter till nödiga framtida utvidgningar. Det vore,

tillägger riksantikvarien, måhända icke omöjligt att därvid finna en lösning,

varigenom landshövdingens boställsvåning fortfarande blir förlagd till

slottet.

Med anledning av vad riksantikvarien anfört yttrar byggnadsstyrelsen i

fortsättningen av sin förberörda skrivelse:

Byggnadsstyrelsen ansluter sig till vad riksantikvarien yttrat rörande Linköpings

slotts värde och betydelse såsom byggnadsminnesmärke, och det vore

alltså även enligt byggnadsstyrelsens mening ur kulturhistorisk synpunkt det

mest önskvärda att slottsbyggnaden, i likhet med exempelvis Kalmar och

Malmöhus slott, kunde tagas i anspråk för ett ändamål, som icke lade hinder

i vägen för byggnadens återställande i ursprungligt skick. Emellertid kan

byggnadsstyrelsen icke finna, att de kulturhistoriska synpunkterna i förevarande

fall böra givas en så avgörande betydelse, att man utan i övrigt

tvingande skäl beslutar en förändrad användning av slottsbyggnaden och

sålunda bryter den sedan århundraden bestående tradition att byggnaden

utnyttjas såsom länsresidens, allra helst som detta förutsätter dyrbara nybyggnadsarbeten,

vilka av statsfinansiella skäl givetvis örn möjligt böra undvikas.

I detta sammanhang får byggnadsstyrelsen framhålla, att även inom

styrelsen diskuterats den möjligheten att lösa förevarande fråga genom att

nybyggnad uppfördes allenast för länsstyrelsen, under det att landshövdingbostaden

fortfarande bibehölles i slottet, vilket i övrigt skulle utnyttjas för

museiändamål. Även denna lösning skulle emellertid medföra avsevärda

nybyggnadskostnader, varvid särskilt bör beaktas, att, därest landshövdingbostaden

bibehålies i slottet, återstående lokalutrymmen icke torde bliva

tillräckliga för tidigare berörda museiändamål, varför det skulle bliva erforderligt

att i detta fall uppföra en tillbyggnad till slottet, vilken torde behöva

göras av ungefär samma storlek som en särskild nybyggnad för landshövdingbostaden.

Yad beträffar de av riksantikvarien framställda anmärkningarna mot nu

ifrågakomna förslag kan byggnadsstyrelsen icke biträda riksantikvariens åsikt,

att förslagets genomförande skulle mer eller mindre förvanska slottsanläggningen.

De betänkligheter riksantikvarien hyser mot förslaget torde i huvud
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

63

sak grunda sig på den av riksantikvarien uttalade uppfattning, att den föreslagna

utökningen av länsstyrelsens lokaler skullo innebära ett fullständigt

beläggande och omändrande av vissa ännu tämligen orörda partier av slottsbyggnaden,

samt att ett flertal lokaler, vilka ursprungligen utgjort större

monumentalrum, skulle komma att sönderdelas i smärre utrymmen. Med

anledning härav får byggnadsstyrelsen framhålla, att den i förslaget avsedda

ökade beläggningen av slottet icke avser ett sådant utnyttjande av lokalerna,

som hindrar att kulturhistoriskt intressanta detaljer inom desamma tillvaratagas.

Yad beträffar det av riksantikvarien gjorda uttalandet att ett flertal

lokaler, vilka ursprungligen utgjort stora monumentalrum, skulle sönderdelas

i smärre utrymmen får byggnadsstyrelsen framhålla, att härmed torde avses

vissa rum, som vid en eventuell restaurering av slottet möjligen skulle

kunna erhållas genom rivning av nu befintliga väggar. De nu föreslagna

ändringarna av rumsenheterna äro emellertid minimala. Huruvida man vid

en restaurering av slottet skulle kunna återföra byggnaden till de ursprungligen

stora rumsenheterna, som riksantikvarien synes förmena, torde för övrigt

vara ganska ovisst, och dylika åtgärder hava icke förutsatts, i det förenämnda

av intendenten Lundberg och museiamanuensen Cnattingius upprättade

förslaget till byggnadens iordningställande för museiändamål, utan

överensstämmer sistnämnda förslag med avseende å rumsindelningen i huvudsak

med det nu föreliggande förslaget till anordnande av förbättrade lokaler

för länsstyrelsen inom slottet. Slutligen får byggnadsstyrelsen framhålla,

att de av riksantikvarien framställda detaljanmärkningarna beträffande sistnämnda

förslag numera blivit i huvudsak beaktade å de föreliggande ritningarna,

och givetvis kommer vid ett eventuellt genomförande av förslaget

all möjlig hänsyn att tagas till de kulturhistoriska svnpunkterna.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till att länsstyrelsen

funnit sig kunna godtaga det nu föreliggande förslaget till åstadkommande

av förbättrade lokaler för länsstyrelsen inom slottsbyggnaden, finner sig

byggnadsstyrelsen böra tillstyrka förslagets genomförande. I anslutning härtill

har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte avlåta proposition

till 1931 års riksdag örn anvisande för budgetåret 1931/1932 av ett

extra reservationsanslag å 150,000 kronor för igångsättande, i huvudsaklig

överensstämmelse med förenämnda med B betecknade förslag, av arbeten

för beredande av förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

Såsom den lämnade redogörelsen visar, har behov av utvidgade och förbättrade

lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län redan länge förelegat.

För att provisoriskt avhjälpa de mest kännbara olägenheterna har förhyrning

skett dels av en lägenhet örn 7 rum, som disponeras av vissa avdelningar

av landskontoret, och dels för vägingenjörens expedition av en lägenhet örn

3 rum, varjämte den friliggande slottsflygeln tagits i anspråk av..länsstyrelsen.

Länsstyrelsens tjänstelokaler äro sålunda för närvarande förlagda till

4 skilda byggnader. Olägenheterna härav äro uppenbara. Härtill kommer,

att de inom slottet befintliga tjänstelokalerna äro i behov av renovering och

att byggnadens beskaffenhet gör anordnandet av centraluppvärmning starkt

påkallat. Vid besök å platsen har jag också fått ett bestämt intryck, att lösningen

av förevarande byggnadsfråga är en angelägenhet av så trängande

beskaffenhet, att den icke utan allvarligt men kan undanskjutas.

Vid de undersökningar i frågan, som verkställts inom byggnadsstyrelsen,

hava flera förslag framkommit, alla utom ett inriktade på att länsstyrelsen

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

alltjämt skulle vara förlagd inom slottet, där den sedan gammalt haft sina

lokaler. Mot en sådan lösning har riksantikvarien ställt sig avvisande, enär

därigenom icke blott skulle förhindras ett bättre tillvaratagande av där behntliga

kulturhistoriska värden utan även en del av dem prisgivas genom

utförande av nödvändiga byggnadsarbeten. Riksantikvarien har därjämte

framhållit, att byggnaden lämpligen borde användas för museiändamål. Byggnadsstyrelsen

å sin sida har med fullt beaktande av Linköpings slotts värde

och betydelse såsom byggnadsminnesmärke likväl ansett övervägande skäl tala

för att slottet även för framtiden användes för sitt nuvarande ändamål, varvid

hinder för tillvaratagande av kulturhistoriskt intressanta detaljer icke skulle

behöva uppstå. Vad byggnadsstyrelsen i förevarande hänseende anfört — jag

tillåter mig (härutinnan hänvisa till den lämnade redogörelsen — kan jag till

alla delar biträda. Här vill jag endast framhålla, att redan den för en nybyggnad

beräknade kostnaden, 650,000 kronor jämte eventuella kostnader för

grundförstärkning och yttre arbeten å tomten, synes utesluta möjligheten

åtminstone för den närmaste tiden att komma till en lösning på denna väg

jag lämnar här å sido de ekonomiska konsekvenser, som slottsbyggnadens

upplåtande till museiändamål torde komma att innebära för staten.

Beträffande alternativet att bereda förbättrade lokaler åt länsstyrelsen inom

slottet har byggnadsstyrelsen utarbetat ett förslag, som avser, förutom vissa

inre ombyggnadsarbeten i slottet, uppförande av en tillbyggnad, vilken skulle

sammanbinda de yttre ändpartierna på de norra och södra slottslängorna.

Kostnaderna för ett sådant örn- och tillbyggnadsföretag, varigenom länsstyrelsens

lokalbehov skulle tillgodoses för en avsevärd tid framåt, hava

likaledes beräknats till 650,000 kronor. Med beaktande av det statsfinansiella

läget, som i enlighet med vad nyss antytts icke för närvarande medger en

så stor utgift för ändamålet, har byggnadsstyrelsen emellertid framlagt ett

mera begränsat förslag, avseende att det nu omedelbart föreliggande lokalbehovet

skulle tillgodoses, varemot med åtgärder för möjliggörande av framdeles

erforderlig utvidgning skulle anstå. Sistnämnda förslag innebär i

huvudsak, att till landshövdingens boställsvåning hörande sov- och gästrum

jämte den till norra slottslängan förlagda ekonomiavdelningen skulle upplåtas

till länsstyrelsen. I stället skulle vissa delar av vinden tågås i anspråk för

inredande av sov- och gästrum jämte domestikrum samt ny ekonomiavdelning

anordnas i de förminskade boställsutrymmena i våningen två trappor upp.

Vidare skulle vissa trappförbindelser upptagas samt centraluppvärmning införas.

Genom dessa omändringar skulle utvinnas så stor ökning av tjänstelokalerna,

att dessa bleve tillräckliga för länsstyrelsens nuvarande behov,

varvid tagits i beräkning att den friliggande slottsflygeln skulle, förutom

till bostäder åt vaktmästare, tagas i anspråk för vägingenjören och länsarkitekten,

vilken sistnämnde befattningshavare emellertid är stationerad å annan

ort och endast tillfälligt behöver tillgång till tjänsterum i Linköping.

De brister, som vidlåda länsstyrelsens nuvarande lokaler, äro synnerligen

påfallande. Överhuvud synes ett snart iståndsättande av slottsbyggnaden,

enligt vad utskottet vid avlagt besök på platsen iakttagit, framstå som en

nödvändighet.

Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka förevarande, av

byggnadsstyrelsen utarbetade förslag till ombyggnad av slottet. Enligt vad

kjggnadsstyrelsen framhållit, skulle ett dylikt iståndsättande låta sig genomföra

med bevarande av vissa kulturhistoriska detaljer inom slottsbyggnaden.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

65

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i

Östergötlands län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett estra

reservationsanslag av 150,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att till inköp av

tomt samt uppförande därå av nybyggnad för lantmäterikontoret i Kronobergs

län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

85,000 kronor.

För 1930 års riksdag framlades ett förslag avseende att ett för ändamålet

lämpligt område av en Yasjö stad tillhörig tomt nr 5 i kvarteret Gripen i

Växjö skulle inköpas samt att därå skulle för laDtmäterikontorets räkning

uppföras en nybyggnad, vartill skissritningar upprättats inom byggnadsstyrelsen.

Köpeskillingen för tomten skulle utgöra 25,000 kronor, och kostnaderna

för byggnadens uppförande uppskattades till 150,000 kronor. Totalkostnaderna

för de nya lokalernas anskaffande beräknades alltså till 175,000

kronor. För budgetåret 1930/1931 anvisades av denna summa ett belopp

av 90,000 kronor. Nu skulle återstoden, 85,000 kronor, anvisas.

Inköp av

tomt samt

uppförande

därå av nybyggnad

för

lantmäteri»

kontoret i

Kronobergs

län.

[54.]

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet, vt skottets

yttrande.

att riksdagen må till inköp av tomt samt uppförande därå av

nybyggnad för lantmäterikontoret i Kronobergs län för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

46:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55 och 56) angående ny- Nybyggnad

# # # _#t _ • «. . ## sämt möbler

byggnad och möbler samt arkivinredning m. m. för länsstyrelsen i Malmo- och arkivin
hus

län har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom redning m.m.

n för länssty
erinra.

reisen i

Malmohus

län.

[55o.56.]

47:o) Kungl. Majit har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till konserverings- Konservearbeten

å Bohus fästningsruin för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra linäeBg^[[en

reservationsanslag av 30,000 kronor. fästnings.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 195—200 av åberopade statsråds- ™ln_

protokollet. L57-J

Genom beslut den 8 april 1925 förordnade Kungl Majit, att Bohus fästningsruin,

som tidigare stått under vård av arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

skulle med därtill omedelbart hörande markområde från och

med den 1 juli 1925 stå under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.

Samtidigt uppdrog Kungl. Majit åt styrelsen att i samråd med riksantikvarien

verkställa närmare utredning rörande sättet och kostnaderna för bedrivande

av erforderliga konserveringsarbeten å ruinen.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. G sami. 6 haft. (Nr G.) 4-3 lii 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

<><i Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Med skrivelse den 21 augusti 1925 framlade byggnadsstyrelsen resultatet

av den sålunda anbefallda utredningen. Det därvid tillstyrkta förslaget, som

utarbetats av numera avlidne intendenten Iros styrelsen A. Roland, avsåg

sådana konserverings- och återuppbyggnadsarbeten, vilka ansetts erforderliga

till förhindrande av ett fortskridande av fästningens förfall.

De i förslaget angivna åtgärderna voro fördelade i tre olika klasser. Första

Massen avsåg arbeten, som ansågos vara av särskilt angelägen och brådskande

natur, andra klassen upptog arbeten, som därnäst ansågos angelägna för

ruinens bevarande och bestånd, under det att tredje klassen innefattade arbeten,

som kunde längst uppskjutas. De i första klassen upptagna arbetena,

vilka beräknades draga en sammanlagd kostnad av 143,700 kronor, tänktes

utförda under loppet av tre år, de i andra klassen upptagna arbetena, dragande

en beräknad kostnad av 154,200 kronor, under loppet av följande tre

år samt de i tredje klassen upptagna arbetena, med en beräknad kostnad

av 187,600 kronor, under loppet av därefter följande fyra år. Samtliga arbeten

skulle således fördelas på tio år och betinga en årlig kostnad av i medeltal

omkring 50,000 kronor.

I anslutning till denna plan hemställde byggnadsstyrelsen i berörda skrivelse

den 21 augusti 1925, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1926 års riksdag

att till påbörjande av arbeten för konservering av Bohus fästning i huvudsaklig

överensstämmelse med intendenten Rolands förslag å extra stat för

budgetåret 1926/1927 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Vid föredragning av denna framställning i statsrådet den 7 januari 1926

(statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, punkten 48) ansåg sig dåvarande

departementschefen kunna tillstyrka allenast, att för ändamålet beviljades

anslag till sammanlagt det belopp, som motsvarade kostnaderna för de i

första klassen av planen upptagna arbetena, därvid dock beloppet borde

avrundas till 150,000 kronor. Inom denna ram borde det ankomma på

byggnadsstyrelsen att i samråd med riksantikvarien planlägga arbetet så, att

största möjliga effekt uppnåddes. Det sålunda föreslagna anslagsbeloppet

150,000 kronor borde lämpligen kunna fördelas på fem år.

Med bifall till Kungl. Majlis i enlighet härmed avlåtna förslag anvisade

riksdagen för ändamålet för budgetåret 1926/1927 ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor. Samma anslag har sedermera anvisats för vart och ett

av budgetåren 1927—1931. Sammanlagda anslagsbeloppet utgör sålunda

-150,000 kronor, och med innevarande budgetårs anslag har alltså anvisats

det totalbelopp, som motsvarar kostnaderna för de arbeten, vilka i förberörda

plan hänförts till första klassen.

I skrivelse den 17 september 1930 har nu byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn medel för fortsättande av ifrågavarande konserveringsarbeten

genom vidtagande av åtgärder som, utöver hittills verkställda arbeten, ansetts

nödvändiga till förhindrande av ytterligare förstörelse av ruinen.

Styrelsen har därvid anfört bland annat följande:

Under arbetenas gång hava generaldirektören Tengbom, byggnadsrådet

Nilsson och intendenten, vice-professorn Lindholm vid olika tillfällen besökt

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

67

ruinen. Av de därvid gjorda iakttagelserna Ilar styrelsen blivit övertygad

om nödvändigheten av konserveringsarbetenas omedelbara fortsättande, för

att ruinen skall kunna skyddas för ytterligare förstörelse. Härvid skulle,

sedan vissa avslutningsarbeten å de centrala byggnads- och murpartierna fullbordats,

i första hand de mest hotade delarna av ännu bevarade yttervalla!- konserveras. I huvudsak torde därvid den ursprungliga planen kunna läggas

till grund och alltså de till andra klassen hörande arbetena i intendenten

Rolands förslag komma till utförande. I likhet med vad fallet varit vid utförandet

av de till första klassen hörande arbetena skulle dock byggnadsstyrelsen

äga att i samråd med riksantikvarien vidtaga de smärre ändringar

i planen, vilka under arbetenas gång kunna visa sig behövliga och lämpliga

och icke öka kostnaderna.

Andra klassens arbeten, som nu skulle påbörjas, äro i huvudsak följande.

A ytten: allar na: Nedre Platts västra och norra sidor från uppgången vid

Larmposten, mellanpartierna å Larmpostens västra sida, mellandelen av

Stora Våghals östra sida och Skarpe Nords västra sida, samt

å inre murar: Kyrktornet, Gamla magasinet, valven vid Fars hatt och

Borggårdens norra mur.

Angående kostnaderna för de sålunda nu avsedda arbetena erinrar styrelsen,

att dessa kostnader i den ursprungliga planen beräknats till 154,200

kronor. Styrelsen anser lämpligt, att detta kostnadsbelopp, såsom hittills

skett, fördelas å exempelvis fem år. För budgetåret 1931/1932 skulle alltså

erfordras samma anslag som anvisats för vart och ett av de gångna fem åren

eller 30,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå 1931 års riksdag att till fortsättande av konserveringsarbetena

å Bohus fästningsruin för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har vidare omnämnt, att riksantikvarien, efter att hava

på platsen granskat den av arkitekten Lundgren uppgjorda planen för konserveringsarbeten

under nästkommande budgetår, i yttrande den 13 augusti

1930 förklarat sig livligt tillstyrka denna plans realiserande och samtidigt

framhållit nödvändigheten av att konserveringsarbetena fullföljas under ytterligare

en femårsperiod.

Departementschefen har yttrat följande:

Vid besök å platsen har jag tagit del av de vid Bohus fästningsruin hittills

utförda konserveringsarbetena samt sökt bilda mig en uppfattning angående

behovet av ytterligare dylika arbeten. Jag har därvid haft tillfälle

iakttaga att — även örn betydande resultat vunnits genom de hittills utförda

arbetena — åtskilliga delar av den mäktiga ruinen befinna sig i ett

sådant tillstånd, att snara åtgärder måste anses vara av nöden för att förhindra

fortsatt förstörelse. På grund härav och då det synes angeläget att

bevara detta värdefulla byggnadsminnesmärke, har jag icke ansett tillrådligt,

att de igångsatta iståndsättningsarbetena nu avbrytas, utan i likhet med

byggnadsstyrelsen och riksantikvarien funnit mig böra tillstyrka ett fortsättande

av konserveringsarbetena. Därvid torde, såsom byggnadsstyrelsen

förutsatt, den ursprungligen uppgjorda konserveringsplanen böra i huvudsak

följas; dock böra — jämte vad som föranledes av hittills på grund av

erfarenheter under arbetets gång gjorda avvikelser — däri vidtagas de jämkningar,

som med hänsyn till i fortsättningen inträffande omständigheter kunna

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Inköp av

visst markområde

vid

länsresidenset

1

Härnösand

m. m.

[58.]

av byggnadsstyrelsen efter samråd med riksantikvarien prövas påkallade.

I stort sett skulle alltså de i nyssnämnda plan under andra klassen upptagna

arbetena nu komma till utförande. För detta ändamål torde böra

avses ett belopp av i avrundat tal 150,000 kronor, att fördelas på 5 budgetår.

De i den ursprungliga, av intendenten A. Boland uppgjorda planen under

första klassen upptagna arbetena, vartill medel anvisats under budgetåren

1926/1931, äro nu i huvudsak avslutade. Föreliggande förslag avser igångsättande

av i planen under andra klassen rubricerade arbeten. Med hänsyn

till Bohus fästningsruins betydelse som historiskt minnesmärke har utskottet

ej velat motsätta sig en fortsättning av iståndsättningsarbetena enligt

den sålunda uppgjorda planen. Såsom departementschefen föreslagit och i

likhet med vad tidigare varit fallet, bör emellertid hinder ej möta för byggnadsstyrelsen

att i samråd med riksantikvarien vidtaga de avvikelser från

planen, som under arbetets gång kunna befinnas erforderliga och som icke

öka kostnaderna.

De nu ifrågasatta arbetena hava beräknats kosta 150,000 kronor att fördelas

med 30,000 kronor på ett vart av fem budgetår. Häremot har utskottet

ej haft anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jconserveringsarbeten å Bohus fästningsruin

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till inköp av

visst markområde vid länsresidenset i Härnösand m. m. för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,800 kronor.

För iståndsättande av gamla residensbyggnaden i Härnösand till bostad åt

landshövdingen i länet m. m. har riksdagen för budgetåren 1927/1928 och

1928/1929 anvisat anslag. Vidare har 1929 års riksdag bemyndigat Kungl.

Majit att godkänna ett av byggnadsstyrelsen upprättat, av stadsfullmäktige

i Härnösand den 2 augusti 1928 antaget förslag till avtal mellan kronan och

staden rörande byte av mark omkring residensbyggnaden m. m. Genom

brev den 3 maj 1929 har Kungl. Majit godkänt berörda avtal.

Enligt § 5 i avtalet har Härnösands stad förbundit sig att, när staden

blivit ägare till den mark, varå uthuset å tomten nr 101 är uppfört, samt

nedrivit detta uthus, till kronan med äganderätt överlämna den del av nämnda

mark, som å en av byggnadsstyrelsens intendentsbyrå den 4 april 1928 upprättad

karta är utmärkt med D och svart streckning, utgörande omkring 110

kvadratmeter, mot en kontant ersättning per kvadratmeter lika med den

staden själv erlagt per kvadratmeter för ifrågavaran4e tomt med åbyggnad. I

I skrivelse den 17 september 1930 har byggnadsstyrelsen anmält, att Härnösands

drätselkammare i skrivelse den 8 augusti 1930 meddelat styrelsen,

att staden inköpt tomten nr 101, numera benämnd nr 7 i kvarteret Köp
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

69

mannen, jämte åbyggnad, ävensom att staden vore beredd att till kronan

överlämna det i avtalet överenskomna området örn 110 kvadratmeter mot

en ersättning, som med hänsyn till den av staden för tomten i sin helhet

erlagda köpeskillingen uppginge till 19,589 kronor 4 öre. Den sålunda begärda

ersättningen, som alltså enligt avtalet grundade sig pa det pris per

kvadratmeter, som staden själv erlagt, syntes styrelsen skälig. Drätselkammaren

hade vidare överlämnat i statsrådsprotokollet intaget förslag till

avtal rörande kronans förvärv av tomtdelen i fråga, mot vilket förslag byggnadsstyrelsen

för sin del intet hade att erinra.

Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen att, örn medel för inlösen av ifrågavarande

tomtmark måste äskas hos riksdagen och likvid till följd härav icke

skulle kunna ske förrän vid nästa budgetårs ingång den 1 juli 1931, därvid

alltså skulle erfordras, förutom köpeskillingen, 19,589 kronor 4 öre, 5 %

ränta därå för tiden den 1 augusti 1930—30 juni 1931 eller 897 kronor 83

öre, vartill komme den till omkring 300 kronor uppskattade kostnaden för

tomtens avskiljande och för kronans lagfart å fånget, alltså tillhopa omkring

20,786 kronor 87 öre eller avrundat 20.800 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att

det framlagda avtalsförslaget måtte godkännas samt att erforderliga medel

måtte beredas för gäldande av köpeskillingen för ifrågavarande markområde

och andra kostnader i samband därmed.

Med skrivelse den 22 oktober 1930 har byggnadsstyrelsen överlämnat ett

till styrelsen inkommet protokollsutdrag, utvisande att stadsfullmäktige i

Härnösand den 14 oktober 1930 godkänt nyssnämnda avtal.

Departementschefen har tillstyrkt byggnadsstyrelsens föreliggande framställning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till inköp av visst markområde vid länsresidenset

i Härnösand m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 20,800 kronor.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till vissa smärre

ombyggnadsarbeten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 94,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 202—208 av statsrådsprotokollet.

De under förevarande punkt gjorda anslagsäskandena avse dels inredning

av vindsvåningen i fastigheten nr 9 Storkyrkobrinken i Stockholm (Försvarsdepartementet)

för en beräknad kostnad av 72,000 kronor m. m., dels

anordnande av vaktmästarbostad i tekniska högskolans gamla byggnad för

en beräknad kostnad av 10,500 kronor, dels ock anordnande av expediti ons
-

Utskottets

yttrande.

Vissa smärre

ombyggnadsarbeten.

[59.]

Utskottets

yttrande.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ersättning

åt statens

Järnvägar för

av Kungl.

KaJ:t med

givna lindringar

i

befordrlngsavgifterna

för vissa

resor.

[60.]

Bidrag till

utgivande av

tidskriften

cBrandskyddu.

[61.]

vaktbostad inom länsresidenset i Visby för en beräknad kostnad av 12,300

kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts sålunda framställda förslag hemställer utskottet,

-

att riksdagen må till vissa smärre ombyggnadsarbeten för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,800

kronor.

Diverse.

50:o) I enlighet med Kungl. Maj;ts förslag (punkt 60) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Maj.t medgivna lindringar i befordringsavgifter na för

vissa resor för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,000 kronor.

51:o) Kungl. Majit har (punkt 61) föreslagit riksdagen att som bidrag till

utgivande av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 2,000 kronor.

För understödjande av Svenska brandskyddsföreningens verksamhet har

1920 års riksdag på tilläggsstat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst,

4,000 kronor, varjämte såsom bidrag till utgivande genom nämnda förening

av tidskriften »Brandskydd» å en var av tilläggsstaterna för åren 1921 och

1922 beviljats ett förslagsanslag, högst, 500 kronor, samt för varje budgetår

under perioden 1923—1928 ett anslag av 400 kronor. För vartdera av budgetåren

1928—1930 har för ändamålet utgått ett extra anslag av 1,000 kronor.

Den av 1928 års riksdag beviljade höjningen vidtogs med hänsyn till föreningens

utvidgade verksamhet och dess i följd därav stegrade utgifter. Med

tagen hänsyn till att propagandaverksamheten för ett effektivt brandskydd

måste anses i hög grad samhällsgagnande beviljade 1930 års riksdag för innevarande

budgetår anslag såsom bidrag till utgivande av tidskriften med ett

till 2,000 kronor förhöjt belopp.

I skrivelse den 29 september 1930 har Svenska brandskyddsföreningen anhållit

örn statsbidrag med 5,000 kronor, varav 2,000 kronor till utgivande av förenämnda

tidskrift och återstoden för bedrivande av föreningens upplysningsoch

propagandaverksamhet i övrigt.

Departementschefen har anfört följande:

Enligt vad jag inhämtat, hava utgifterna för tidskriften »Brandskydd»

under åren 1926—1929 uppgått till respektive omkring 26,000, 25,900, 28,200

••••''. ''-«> nmae&n.isrijoismÉerr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. < i

oell 30,500 kronor. Den del av dessa belopp, som icke täckts av inkomster

från tidskriften, bär måst bestridas av influtna medlemsavgifter, varav i an

språk tagits för år 1926 omkring 9,200 kronor, för år 1927 omkring 8,400

kronor, för år 1928 omkring 7,900 kronor och för år 1929 omkring 8,600

kronor. ... . .

Utan tvivel har Svenska brandskyddsföreningen en viktig uppgift att fylla

i arbetet på att förminska eldens härjningar i vårt land. Det synes mig

därför motiverat, att staten genom fortsatt understöd visar sitt intresse för

föreningens verksamhet. Understödet torde fortfarande böra utgå såsom

bidrag till utgivande av föreningens tidskrift och synes även för nästa budgetår

böra bestämmas till 2,000 kronor. Som villkor för erhållande av bidraget

lärer i likhet med vad föregående år skett böra stadgas, att lämpligt

antal exemplar av tidskriften tillhandahålles kommunikationsdepartementet.

Under åberopande av vad departementschefen anfört, vill utskottet till- utskottets

, i . , ii ...v, ii, 0 yttrande.

styrka Kungl. Marits förslag och hemställer alitsa,

att riksdagen må som bidrag till utgivande av tidskriften

»Brandskydd» för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 2,000 kronor.

52:o) Kungl. Majit har (punkt 62) föreslagit riksdagen att som bidrag till

utgivande av »Brandkårstidskrift» för budgetaret 1931/1932 anvisa ett extra „Brandicå.ra

anslag av 2,000 kronor.

Till understöd åt Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer hava under

ett antal år anvisats anslag, senast för budgetåret 1926/1927 med 1,000 kronor.

Sedan förbundets namn ändrats till Svenska brandkårernas riksförbund, har

riksdagen för vartdera av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 såsom bidrag

till utgivande genom Svenska brandkårernas riksförbund av »Tidskrift för

landsbygdens brandväsen» beviljat ett extra anslag av 1,000 kronor.

Av samma skäl, som föranledde under nästföregående punkt omförmäld

ökning av anslaget till utgivande av tidskriften »Brandskydd», beviljade

riksdagen för innevarande budgetår som bidrag till utgivande av riksförbundets

tidskrift, dåmera benämnd »Brandkårstidskrift», ett till 2,000 kronor

förhöjt anslagsbelopp.

I skrivelse den 29 september 1930 har riksförbundet anhållit örn statsbidrag

med 5,000 kronor, därav 2,000 kronor såsom bidrag till utgivande av

riksförbundets tidskrift.

Departementschefen har yttrat följande:

Även riksförbundet har otvivelaktigt en viktig uppgift på brandskyddsarbetets

område, och jag anser därför fortfarande anledning förefinnas, att

staten lämnar understöd till riksförbundets verksamhet. Höjning ay det nu

utgående anslagsbeloppet, 2,000 kronor, kan jag emellertid icke tillstyrka.

Anslaget torde'' lämpligen liksom hittills böra utgå såsom bidrag till ut

givande av riksförbundets tidskrift. Som villkor för statsbidraget lärer i likhet

med vad föregående år skett böra stadgas, att lämpligt antal exemplar

av tidskriften tillhandahålles kommunikationsdepartementet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört, vill utskottet tillstyrka

Kungl. Majlis förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må som bidrag till utgivande av »Hr andkårs tidskrift.

, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor.

Bidrag till

upprättande

av en region

plan för

Stockholm

med omgivningar.

[63.]

Utskottets

yttrande.

53:o) Kungl. Majit har (punkt 63) föreslagit riksdagen att av det av 1929

års riksdag såsom bidrag till upprättande av en regionplan för Stockholm

med omgivningar beviljade beloppet av 57,000 kronor för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 19,000 kronor.

1929 års riksdag beviljade ett belopp av 57,000 kronor såsom bidrag till

upprättande av en regionplan för Stockholm med omgivningar samt anvisade

av det sålunda beviljade beloppet för budgetåret 1929/1930 ett anslag av

19,000 kronor. 1930 års riksdag anvisade av det beviljade beloppet för innevarande

budgetår likaledes 19,000 kronor.

Med upprättandet av nämnda regionplan har avsetts att åvägabringa en

allmän plan för det framtida bebyggandet av Stockholms omgivningar och

för anordnandet av erforderliga huvudtrafikleder såväl från huvudstaden som

mellan de olika samhällena inbördes.

Läns tyrélsen i Stockholms län har hemställt örn anvisande för budgetåret

1931/1932 av återstoden av statsbidragsbeloppet, 19,000 kronor.

. Med tillstyrkande av Kungl. Majda förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må av det av 1929 års riksdag såsom bidrag

till upprättande av en regionplan för Stockholm med omgivningar

beviljade beloppet av 57,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 19,000 kronor.

54:o) Kungl. Majit har (punkt 64) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

Bidrag till

Övre finn- • •• '' *-* ----—i —----c*uw uiuia^

Bygdens Be- 0vre finnbygdens belysningsförening u. p. a. för budgetåret 1931/1932

lysnings- anvisa ett extra anslag av 92,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 215—217

av åberopade statsrådsprotokollet.

förening

n. p. a.

[64.]

Enligt den idan rörande elektrifiering av vissa delar av Norrbottens län,

som underställdes 1929 års riksdag, skulle företaget avse elektrifiering av två

av varandra oberoende distributionsområden, det ena bestående av Gällivare

socken och det andra omfattande Korpilombolo, Tärendö, Junosuando och

Pajala socknar, gemensamt benämnda nordöstra finnbygden. Pör vartdera området

skulle bildas en ekonomisk förening utan personlig ansvarighet, som skulle

utföra distributionsanläggningama inom området samt sedermera ombesörja

distributionen och driften. Andelsteckningen skulle ske efter viss angiven plan.

Varje andel skulle svara för dels ett belopp av 100 kronor, varav 25 kronor

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

73

skalle inbetalas kontant och skuldförbindelse lämnas å återstoden, dels visst

bidrag in natura. Statens medverkan till elektrifieringsföretagets genomförande

skulle främst utgöras av anslag till utförande av huvudledning från

Gällivare till en punkt omkring elva kilometer söder örn Tärendö kyrkoby,

vilket anslag ursprungligen beräknats till 340,000 kronor men sedermera

ansetts kunna nedbringas till 315,000 kronor. Vidare räknades med ett

statsanslag å 167,500 kronor — för Gällivare socken 75,000 kronor och för

nordöstra finnbygden 92,500 kronor — till gäldande av enskildas och kommunernas

kontanta insatser i distributionsföreningarna; antalet dylika andelar

beräknades för Gällivareområdet till 3,000 och för finnbygdsområdet

till 3,700. Slutligen skulle till föreningarna utgå lån ur kraftledningslånefonden

med sammanlagt 376,000 kronor.

1929 års riksdag anvisade för företaget ett anslag å 100,000 kronor, avsett

för kraftledningens påbörjande, varefter 1930 års riksdag beviljade återstående

erforderliga medel 215,000 kronor för kraftledningen.

1 skrivelse den 8 september 1930 har länsstyrelsen i Norrbottens län meddelat,

att distributionsföreningen i nordöstra finnbygden, »Övre finnbygdens

belysningsförening u. p. a.», sedan åtskillig tid varit i verksamhet och att

arbetena inom distributionsområdet vore i full gång samt att behov av det

i utsikt ställda statsbidraget därför gjorde sig gällande. På grund härav

har länsstyrelsen hemställt om anvisande av anslag för budgetåret 1931/1932

med 92,500 kronor för beredande av bidrag åt föreningen.

Departementschefen har yttrat följande:

Såsom den lämnade redogörelsen utvisar, ingår beredandet åt den inom

nordöstra finnbygden bildade distributionsföreningen av bidrag med belopp,

som länsstyrelsen nu begärt, i den för ifrågavarande elektrifiermgsforetag

uppgjorda och av riksdagen utan erinran lämnade planen. Enligt vad länsstyrelsen

anfört, föreligger nu behov av nämnda bidrag. Erforderligt belopp,

92,500 kronor, torde därför böra anvisas å riksstaten för budgetåret 1931/1932.

Beloppet torde böra ställas till länsstyrelsens förfogande för utbetalning till

föreningen.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Majit föreslagit,

hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till Övre finnbygdens belysningsförening

u. p. a. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 92,500 kronor.

55:o) Kungl. Majit har (punkt 65) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev oell dylika försändelser,

nu 3,910,000 kronor, med 590,000 kronor till 4,500,000 kronor.

ITfredningen i ärendet återfinnes å sid. 217 och 218 av statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser, som tidigare varit uppfört med 3.600,000 kronor, höjdes med

Utskottets

yttrande.

Postavgifter

för tjänstebrev

och

dylika försändelser.

[65.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Bese- och

traktamente

penningar.

[66.]

hänsyn till anslagsbelastningen för budgetåret 1929/1930 till 3,850,000 kronor

och för budgetåret 1930/1931 till 3,910,000 kronor.

Nettoutgiften å anslaget har under budgetåren 1927—1930 utgjort respektive

omkring 3,850,000, 3,908,000 och 4,019,000 kronor.

Departementschefen har efter en redogörelse för frågan om ändrade bestämmelser

rörande tjänstebrevsrätten anfört följande:

Såsom av det anförda framgår, har på grund av den omfattande utredningen

fragan örn begränsning av antalet tjänstebrevsberättigade ännu icke kunnat

Wiva föremål för slutlig prövning. Anslagsbehovet under budgetåret 1931/

j?3!.. gäldande av postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser torde

därför böra beräknas utan hänsyn till nämnda ärendes läge.

... Jämlikt nyssnämnda förordning den 5 mars 1920 gäldas postavgifter för

tjänsteförsändelser beträffande samtliga tjänstebrevsberättigade utom telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket och riksbanken

med ett gemensamt belopp av statskontoret från förevarande anslag till generalpoststyrelsen.

Ersättningsbeloppet utgår med viss procent av postverkets

frankoteckensuppbörd, och storleken av denna procent bestämmes av generalpoststyrelsen

och statskontoret. Dessa ämbetsverk hava nu beslutit, att

ifrågavarande ersättning, som alltsedan år 1920 varit fastställd till sex procent

av frankoteckensuppbörden, skall från och med den 1 januari 1931 utgå med

sju procent av nämnda uppbörd. Med hänsyn till den härigenom uppkommande

ökningen av utgifterna från anslaget synes detta böra för nästkommande budgetår

bestämmas till 4,500,000 kronor.

Då generalpoststyrelsen och statskontoret numera i enlighet med gällande

författning bestämt, att ersättning för postavgifter för tjänsteförsändelser skall

från och med den 1 januari 1931 utgå med förhöjd procent av frankoteckensuppbörden,

far utskottet, som ej haft någon erinran emot departementschefens beräkning

av ifrågavarande anslag, hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter

för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 3,910,000

kronor, med 590,000 kronor till 4,500,000 kronor.

56:o) Kungl. Majit har (punkt 66) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 120,000 kronor,

med 55,000 kronor till 65,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Sjätte huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar har

från och med budgetåret 1927/1928 varit upptaget i riksstaten med 120,000

kronor. Nettoutgifterna från anslaget hava enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

utgjort för budgetåret 1927/1928 123,729 kronor, för budgetåret

1928/1929 121,065 kronor och för budgetåret 1929/1930 122,109 kronor. Vid

oförändrade grunder för anslagets disposition skulle med hänsyn till nämnda

belastningssiffror tillräcklig anledning till ändring av anslagets belopp icke

föreligga.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet under rubriken »för

flera huvudtitlar gemensamma frågor» anfört och förordat i fråga örn utbrytande

ur huvudtitlarnas allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar

har jag emellertid under punkterna 5, 43 och 44 i det föregående förutsatt,

s. 75 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr ti.

75

att från oell med nästkommande budgetår skulle från de under nämnda punkter

avsedda anslagen bestridas rese- och traktamentskostnaderna för den genom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utförda maskininspektionen beträffande enskilda

järnvägar, respektive för byggnadsstyrelsens tjänstemän och för länsarkitekterna.

För nämnda ändamål hava under berörda anslag beräknats belopp

av respektive 5,000 kronor, 35,000 kronor och 15,000 kronor. Vid bifall

till vad under omförmälda punkter föreslagits bör motsvarande ^nedsättning

ske av huvudtitelns allmänna resekostnadsanslag, som alitsa fran och med

nästkommande budgetår torde böra upptagas med 65,000 kronor.

Det belopp, vartill anslaget alltså skulle bestämmas, torde till största delen

åtgå till resekostnads- och traktamentsersättningar åt nämndemän vid vägsyner.

Upplysningsvis må meddelas, att kostnaderna härför under budgetaret

1927/1928 utgjorde närmare 60,000 kronor. I den utredning, som legat till

grund för den behandling, chefen för finansdepartementet i förberörda sammanhang

ägnat spörsmålet örn resekostnaders fördelning på skilda utgiftsanslag,

har ifrågasatts att nyssnämnda kostnader skulle bestridas från ett under sjätte

huvudtiteln uppfört nytt anslag till vägsyner. Med^ hänsyn till den utredning

angående revision av väglagstiftningen, som nu pågår och som kan komma att

föranleda väsentliga förändringar jämväl på förevarande område av vägväsendet,

har jag emellertid efter samråd med chefen för finansdepartementet ansett

en dylik åtgärd icke för närvarande böra ifrågakomma.

Den ifrågasatta utbrytningen av rese- och traktamentskostnaderna under

sjätte huvudtiteln för vissa grupper befattningshavare synes utskottet lämplig.

I det föregående har utskottet också tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag rörande

bestridande av nämnda kostnader för den genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utförda maskininspektionen beträffande enskilda järnvägar, för byggnadsstyrelsens

tjänstemän och för länsarkitekterna från respektive anslag till

expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till byggnadsstyrelsens verksamhet

och till länsarkitekter. Mot vad Kungl. Majit under nu förevarande punkt

föreslagit, har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

rese- och Ira kia men tsp en rätt fia r, nu 120,000 kronor, med 55,000

kronor till 65,000 kronor.

57:o) Kungl. Majit har (punkt 67) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 30,000 kronor, med 45,000 kronor till 75,000 kronor.

Departementschefen har i huvudsak anfört följande:

Det under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till kommittéer och

utredningar genom sakkunniga, som intill budgetåret 1923/1924 hade karaktären

av förslagsanslag, var för vartdera av åren 1921 och 1922 samt för forsta

halvåret 1923 i riksstaten uppfört med 80,000 kronor. Belastningen å anslaget

uppgick emellertid för år 1921 till omkring 390,000 kronor och för

år 1922 till i runt tal 310,000 kronor. För budgetåret 1923/1924 bestämdes

anslaget — efter det att ett flertal av de tidigare arbetande kommittéerna

tili följd av Kungl. Maj:ts beslut i november 1922 upphört med sin verk

Utskottet.n

yttrande

Kommittéer

och utred

nlngar genom

sakkunniga

[67.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

76

samhet — till 50,000 kronor. I samband därmed ändrades anslagets natur till

reservationsanslag. Ytterligare nedsättning av anslagsbeloppet vidtogs redan

efter ett år, i det att anslaget från och med budgetperioden 1924/1925 uppfördes

med 40,000 kronor. På grund av åtgärder, som under slutet av år

1928 vidtogos för avveckling av vissa då arbetande kommittéer och som

väntades medföra en avsevärd minskning i anslagsbelastningen, föreslogs i

1929 års statsverksproposition en nedsättning av anslaget till 30,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har anslaget varit upptaget i riksstaten för vartdera

av de båda senaste budgetåren.

Vid ingången av budgetåret 1929/1930 förefanns å anslaget en reservation

av 14,432 kronor 80 öre, varigenom sammanlagda medelstillgången

under anslaget för nämnda budgetår utgjorde 44,432 kronor 80 öre. Nettoutgifterna

uppgingo under budgetåret i fråga till 39,320 kronor 53 öre, vadan

vid budgetårets utgång förefanns en anslagsreservation av 5,112 kronor 27

öre. Medelstillgången vid innevarande budgetårs ingång utgjorde alltså

35,112 kronor 27 öre. Utgifterna från anslaget hava under tiden 1 juli—15

december 1930 enligt i statskontoret förda anteckningar uppgått till 23,251

kronor 60 öre. Behållningen å anslaget hade alltså vid sistnämnda tidpunkt

nedgått till 11,860 kronor 67 öre.

Un höjning^ av förevarande anslag från och med nästkommande budgetår

synes vara ofrånkomlig. Erfarenheten har givit vid handen, att det nuvarande

anslagsbeloppet, därest större reservationer ej förefinnas, är otillräckligt

för att tillgodose tid efter annan uppkommande behov av sakkunnigutredningar

inom departementets arbetsområde, där i många fall en livlig utveckling

för närvarande pågår och som följd därav dylika utredningar lätt

kunna bliva påkallade. Sedan ingången av år 1929, då förslag örn den senast

vidtagna nedskärningen av sjätte huvudtitelns kommittéanslag framlades,

hava åtskilliga utredningar måst igångsättas, av vilka flertalet begärts av

riksdagen.

På grund av den knappa medelstillgången under kommittéanslaget hava

kostnaderna för vissa av nu nämnda utredningsarbeten till ett sammanlagt

belopp av inemot 5,000 kronor definitivt eller —■ vad angår ett belopp av

omkring 700 kronor — förskottsvis bestritts från anslaget till extra utgifter.

Härigenom har lättnad i belastningen å kommittéanslaget beretts i den mån

det med hänsyn till medelsbehovet för extra utgifter ansetts görligt. Likväl

föreligger icke möjlighet till fullföljande av igångsatta, ännu ej avslutade

utredningar utan förstärkning av kommittéanslaget redan under innevarande

budgetår. Jag kommer att i annat sammanhang senare i dag göra framställning

härom.

[Inder förutsättning att dylik förstärkning beredes, torde — såvitt nu kan

bedömas ett pär av de pågående utredningarna kunna fullbordas före

utgången av innevarande budgetår. Två andra lära däremot komma att

fortgå även under nästkommande budgetår. Pör dessa båda utredningar

torde medelsbehovet under budgetåret kunna med ledning av från de sakkunniga

meddelade beräkningar approximativt uppskattas till sammanlagt

omkring 41,000 kronor. Utom till dessa kostnader torde medel behöva beräknas

för vissa utredningar, som enligt vad redan nu kan förutses inom

en nära framtid bliva erforderliga. I

I betraktande av vad här anförts har jag ansett beloppet av ifrågavarande

anslag för nästkommande budgetår icke lämpligen böra sättas lägre än till 75,000

kronor. Aven efter en sådan höjning skulle sjätte huvudtitelns kommittéanslag

komma att vara lägre än något av de andra kommittéanslagen med

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

77

undantag av det under tredje huvudtiteln uppförda. Till jämförelse må erinras,

att kommittéanslagen under nionde och tionde huvudtitlarna i gallande

riksstat äro upptagna med respektive 150,000 och 140,000 kronor.

t

Den av departementschefen förebragta utredningen synes riksdagen giva

vid handen, att en höjning av ifrågavarande anslag är av behovet påkallad.

Den av Kungl. Majit föreslagna ökningen, 45,000 kronor, förefaller visserligen

avsevärd, men utskottet har med hänsyn till de planerade betydelsefulla

utredningar, som skulle bestridas av anslaget, icke velat motsätta sig

förslaget härutinnan.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 30,000 kronor,

med 45,000 kronor till 75,000 kronor.

58:o) Beträffande Kungl. Majits förslag (punkterna 68 och 69) angående

provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst och

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

59:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1931/1932 upptagas med oförändrade belopp,

dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader må göras

den jämkning, som må bliva erforderlig för jämnande av huvudtitelns

slutsumma.

Stockholm den 3 mars 1931.

Utskottets

yttrande
-

Provisorisks

dyrortstillägg

åt

vissa befattningshavare

i statens

tjänst och

dyrtidstillägg

åt

befattningshavare

1

statens

tjänst.

[68 och

69.]

Övriga

ordinarie

anslag.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad,,!. L. Widell,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, E. J. G. Rosén, C. I. Asplund, J. G. Walles, J. Clemedtson och K.

A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

S. Bengtsson i Norup, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, E. J. Wigforss, B. F:son

Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i

Orebro, S. Persson i Fritorp, F. V. Sandwall och G. H. Svensson i Grönvik,

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 44:o)—59:o) deltagit herr

O. Andersson i Höör i st. f. herr Wigforss.

Reservationer:

vid punkt 10:o) (byggande av landsvägar m. m.) av herrar Kvarnzelius,

Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Clemedtson, Nilsson i

Bonarp, Bengtsson i Norup, Holmgren, Sandwall och Svensson i Grönvik,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Vikten av att--- 5,250,000 kronor.

Kungl. Majit har gjort framställning örn viss ytterligare utsträckning av

rätten till statsbidrag jämväl för marklösenskostnader; denna framställning är,

såsom framgår av statsrådsprotokollet, i huvudsak byggd på förslag av 1929

års vägsakkunniga.

Medan för närvarande saväl beträffande nya vägföretag som förbättring

av redan befintliga vägar statsbidrag allenast må efter Kungl. Maj:ts beprövande

utgå, då så av allmänna samfärdselhänsyn befinnes särskilt ömkligt

och fråga är örn mark, vars förvärvande skulle ställa sig i särskilt hög

grad betungande, föreslås nu av departementschefen en allmän rätt till

dylik marklösensbidrag vid vägförbättringar (vägomläggningar). På de skäl,

som anförts av vägsakkunniga och departementschefen, tillstyrker utskottet

förslaget i denna del. Vad åter angår nya väganläggningar biträder utskottet

de sakkunnigas uppfattning, att nuvarande bestämmelser böra''härutinnan

bibehållas. Utskottet kan alltså ej tillstyrka departementschefens förslag

örn borttagande av nuvarande begränsning att bidragsrätten i fråga örn nya

väganläggningar skall vara beroende av att statsbidraget är av allmänna

samfärdselhänsyn särskilt önskligt.

I anledning av----påkallad.

Under åberopande----hemställa, I

I att riksdagen må

a) ----.

b) med avslag å herrar Sandbergs och Lindmarks ovanberörda

motioner (II: 139 och 148), godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 3 januari 1931 förordade grunderna för bidrag till

kostnad för lösen av mark m. m. vid vägföretag, dock att i

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

79

fråga om nyanläggningar ingen annan ändring i nu gällande

grunder vidtages än att bland ägoslag, som i förekommande

fall må betinga bidrag till marklösen, jiteslutes äng och upptages

tomtmark.

II----.»

vid punkt 19:o) (statens fiskehamnar) av herrar Bergqvist, Nilsson i Malmö,

Nilsson i Gränebo, Bosén, Asplund, Björck, Törnkvist i Karlskrona, Wigforss,

Sandivall och Svensson i Grönvik, vilke ansett, att utskottet bort hemställa

örn bifall till de i ämnet väckta motionerna;

vid punkt 27:o) (norra inloppet till Fårösund) av herrar Nilsson i Malmö,

Nilsson i Gränebo, Anderson i Bistock, Wigforss, Holmgren i Karlskrona,

Nilsson i Örebro och Svensson i Grönvik, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka de i ämnet väckta motionerna;

vid punkt 44:o) (lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län)

1) av herrar Holmgren och Olofsson i Digernäs, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, må i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn förnyad utredning i förevarande byggnadsfråga

med beaktande därvid särskilt av grundförhållandena för den

alternativt ifrågasatta nybyggnaden för länsstyrelsen samt framläggande för

riksdagen av det förslag vartill utredningen må föranleda; 2

2) av herr Bosén.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet. * 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor j Kronor i

A. Departementet.

2 Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för
slagsanslag

.................................................................... 177,000

3 j Extra byråchef för tekniska ärenden ............................ 12,000

4 1 Ökad föredragning i regeringsrätten ............................i_j 13,500

Säger för departementet 201,000j 25,500

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.:

1 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag .... 167,500

2 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet........ 45,000

3 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverk
samhet.

..................................................................... 46,500

4 Expenser i väg- och vattenbyggnadsslyrelsen ........ 75,000

5 Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg
nadskåren,

reservationsanslag.............:.................... — <____

167,500 166,500

6 j Vägingengör, biträdande vägingenjörer och väg
ingenjörsassistenter,

förslagsanslag, att direkt utgå

av automobilskattcmedel.................................... 300,000

7 Diverse kostnader för vägorganisationen i länen,

förslagsanslag ............................................................ 209,000

8 Hesekostnader för vägingenjörer, biträdande väg
ingenjörer

och vugingenjörsassistenter, förslagsanslag

...................................................................... • _ 150,000

'' 659,000

Vägbyggnader och vägunderhåll:

9 Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar,

reservationsanslag ................................................... 5,250,000

10 j Byggande av enkla bygdevägar, reservationsanslag. 1,350,000

Bihang till riksdagens protokoll ISSI. 0 sami. G hafi. (Nr 6.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

11

Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-

bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa

delar av Kopparbergs län, reservationsanslag........

900,000

12

Byggande av enskilda utfartsvägar, reservationsanslag

500,000

13

Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan, reser-

■

vationsanslag ............................................................

500,000

11

Anläggning av enkel bygdeväg från Alavaara över

Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län, reser-

vationsanslag ............................................................

70,000

15

Förbättring och underhäll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna, förslags-

anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel....

*9,020,000

16

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar å landsbygden, förslagsanslag, att

direkt utgå av automobilskattemedel ....................

*36,080,000

17

Bidrag till vägunderhållet på landet m. m., förslags-

anslag .......................................................................

*6,600,000

18

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m.,

förslagsanslag, att direkt utgå av automobil-

.

skattemedel................................................................

*6,600,000

19

Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdi-

strikt, reservationsanslag............................................

* 200,000

13,200,000

53,870,000

Hamnar och farleder:

20

Hamn- och farledsundersökningar, reservationsanslag

10,000

21

Statens fiskehamnar, reservationsanslag ..................

930 OOO

22

Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag ....

325,000

23

Ilandelshamnar och farleder, reservationsanslag........

350,000

24

Underhåll av fiskehamnar, reservationsanslag............

50,000

25

Uthamn för Haparanda och Tornedalen, reserva-

tionsanslag ................................................................

300,000

26

Upprensning av farled förbi Långören till Torhamns-

fjärden, reservationsanslaq........................................

75,000

27

Vissa med upprensning av Oxdjupet sammanhang-

ande utgifter .......................................................

10,000

1 1,350,000

Säger för väg- och vattenbvggnadsväsendet

13,367,500

56,045,500

C. Vägtrafikväsendet.

1

Bidrag till vissa kommunikationsåndamål, reservations-

anslag .....................................................................

40,000

2

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ...........

40,000

3

Registrering av motorfordon, förslagsanslag ................

30,000

4

Besiktning av motorfordon, förslagsanslag ...................

i

1,050,000

Säger för vägtrafikväsendet

80,000

1,080,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

J

..........................

■

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

,•

Kronor

Kronor

D. Luftfartsväsendet.

!

i

Understöd av regelbunden luftfart, reservationsanslag...

; ••

.

* 600,000!

2

Radiotjänst för luftfarten................................................

* 40,000!

3

Instrumentutrustning och försök med instrumentflyg-

ning, reservationsanslag................................................

* 20,000;

4

Belysningsanordningar å Bulltofta flygplats, reserva-

tionsanslag ....................................................................

* 5,000

5

Utredning rörande luftfartsled Stockholm—Malmö, re-

servationsanslag ............................................................

* 2,000

1 6

Bidrag till uppförande av en hangar vid Stockholms

stads flyghamn vid Lindarängen, reservationsanslag

* 94,000]

7

Väderlekstjänst för luftfarten ........................................

* 36,000

1 8

Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten,

•

förslagsanslag ..............................................................

51 7,000;

| 9

Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

* 11,600

! 10

Extra besiktningar av luftfartyg ....................................

* 1,000

Säger för luftfartsväsendet j 816,600

E. Byggnadsväsende!.

Byggnadsstyrelsen m. m.:

1 Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag.........,...................... 256,300

2 Byggnadsstyrelsens verksamhet, förslagsanslag ........

3 Länsarkitekter, förslagsanslag ...................................

4 Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga bygg
nader,

reservationsanslag ........................................ 3,500

259,800!

Kronans publika hus:

Löpande underhåll m. m.:

5 Byggnader och reparationer,

reservationsanslag ................ 525,000

6 Förstärkning av reservationsan
slaget

till byggnader och reparationer

............................ 850,000

7 Lyshållning m. fl. utgifter för

kronans publika hus i Stockholm,

förslagsanslag ■■■■■.........60.000 ___ 585,000

Nybyggnader samt särskilt beslutade reparations- och

ändringsarbeten m. m.:

8 Restaurering av slottskapellet och södra

portiken å Stockholms slott, reservationsanslag

..................... 59,000

9 Nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli, reser
vationsanslag

........................................ 650,000;

* Av Kungl. MuJ:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer ali avgivas.

133,000

82,000

215,000

850,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1 ■■

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

Ordinarie J Extra

anslag anslag

Kronor i Kronor

Ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9

i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm,

reservationsanslag........................ 713,000

Ersättning till Uppsala läns hushållningssällskap

för överlåtelse till länsstyrelsen

av vissa lokaler ............................ 3,000

Örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden

i Nyköping, reservationsanslag .... 125,000

Restaureringsarbeten å Gripsholms slott,

reservationsanslag..........,......................... 35,000

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i

Östergötlands län, reservationsanslag.... 150,000

Inköp av tomt samt uppförande därå av

nybyggnad för lantmäterikontoret i

Kronobergs län, reservationsanslag........ 85,000

Nybyggnad för länsstyrelsen i Malmöhus

län, reservationsanslag............................ *50,000

Möbler samt arkivinredning m. m. för

länsstyrelsen i Malmöhus län, reservationsanslag

........................................... *90,000

Konserveringsarbeten å Bohus fästnings
ruin,

reservationsanslag ........................ 30,000

Inköp av visst markområde vid länsresidenset

i Härnösand m. m............. 20,800

Vissa smärre ombyggnadsarbeten, reservationsanslag

............................................ 94,800

2,105,600

585,000; 2,955,600

Säger för byggnadsväsende! 844,800 3,170,600

F. Diverse.

1 Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor, förslagsanslag .................................................... 15,000

2 Tidskriften »Brandskydd»................................................ 2,000

3 Utgivande av »Brandkårstidskrift» ................................. 2,000

4 Bidrag till upprättande av en regionplan för Stock
holm

med omgivningar, reservationsanslag................ 19,000

5 Bidrag till Övre finnbygdens belysningsförening u. p. a. 92,500

6 Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

förslagsanslag ................................................................. 4,500,000

7 Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.............. 65,000

8 | Skrivmalerialier och éxpenser, ved m. m., förslagsanslag 85,000

9 ; Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser
|

vationsanslag ................................................. 75,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

5

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

! 10

: 11

!

! 12

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag........................................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

20,000

)

* 25,000

!

* 140,000

i 13

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................

15,000

Säger för diverse

4,760,000

295,500

Summa

19,263,300

61,433,700

* Av Kung). Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang Bil riksdagens protokoll ISSI. 0 sami. t> käft. (Nr B.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko a1 i texten
  2. Rskr. 1931:102 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående anslag till upprensning av norra inloppet till Fårösund. a1 i texten
  3. Rskr. 1931:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetaret 1931 i1932 under s. 1 i texten