Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förstärkning av det för budgetåret 193011931 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till be• kämpande av arbetslösheten järnte i ämnet väckta motioner)''.
1931-03-20 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:65, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förstärkning av det för budgetåret 193011931 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till be• kämpande av arbetslösheten järnte i ämnet väckta motioner)''.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 65.
1
Nr 65.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående
förstärkning av det för budgetåret 193011931
under femte huvudtiteln anvisade anslaget till be•
kämpande av arbetslösheten järnte i ämnet väckta
motioner)''.
(3:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1931 dagtecknad proposition, nr 167,
vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva, att för förstärkning av det
för budgetåret 1930/1931 under femte huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget
till bekämpande av arbetslösheten må till nämnda anslag från det för
samma budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter överföras
ett belopp av 4,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
I propositionen nr 255 till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
att till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 2,000,000 kronor, vilket anslag tillika var avsett att användas
till bestridande av vissa utgifter för avveckling av arbetslösheten å
Seskarö.
I anledning av propositionen samt i ämnet väckta motioner anmälde sedermera
riksdagen i skrivelse den 11 juni 1930, nr 392, bland annat, att riksdagen
till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
reservationsanslag av 2,500,000 kronor samt att riksdagen medgivit, att Kungl.
Majit finge —• under beaktande av de synpunkter riksdagen i skrivelsen anfört
—- av arbetslöshetsanslag för nämnda budgetår bestrida utgifter för inköp av
Sandviks sågverk å Seskarö med tillhörig mark, byggnader och inventarier
ävensom för nödiga kompletteringsarbeten för en årstillverkning av 9,000
standards till ett sammanlagt belopp av högst 300,000 kronor.
Genom särskilda beslut har Kungl. Majit härefter i anledning av denna
riksdagsskrivelse dels ställt medel från ifrågavarande anslag till förfogande
för det därmed huvudsakligen avsedda ändamålet, dels och på föredragning
av chefen för jordbruksdepartementet anvisat sammanlagt högst 300,000 kronor
av anslaget för inköp av Sandviks sågverk m. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 99 haft. (Nr 65.) fiss 8i 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 65.
I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 8, omförmälde departementschefen
i samband med behandlingen av frågan örn anslag till bekämpande
av arbetslösheten för nästkommande budgetår, hurusom statens arbetslöshetskommission
i skrivelse den 28 november 1930 framhållit, att de av 1930 års riksdag
anvisade medlen för verksamheten under budgetåret 1930/1931 icke skulle
komma att bliva tillräckliga för sitt ändamål. Kommissionen beräknade nämligen,
att kostnaderna för verksamheten under denna tid skulle komma att
uppgå till i runt tal 7,628,000 kronor, medan den 1 juli 1930 ett belopp av
endast 5,488,000 kronor funnits disponibelt för kommissionens verksamhet.
Följaktligen skulle ett underskott på omkring 2,140,000 kronor komma att
uppstå. Dessutom behövdes enligt kommissionens förmenande en medelsreserv
på omkring 1,500,000 kronor. Utöver tillgängliga medel skulle således .cirka
(2,140,000 + 1,500,000) 3,640,000 kronor ytterligare erfordras till bekostande
av arbetslöshetskommissionens verksamhet under innevarande budgetår. Departementschefen
påpekade emellertid vidare, att kommissionen uttalat att, då en
eventuell brist på rörliga medel syntes komma att göra sig gällande först mot
slutet av budgetåret, det icke syntes föreligga anledning att till övervägande
upptaga frågan örn tilläggsanslag för löpande budgetår förrän under riksdagens
senare del, då jämväl det allmänna arbetsmarknadsläget kunde bättre överblickas.
Efter återgivande härav anförde departementschefen för egen del beträffande
anslagsbehovet för innevarande budgetår, att det med hänsyn till vad arbetslöshetskommissionen
anfört syntes vara uppenbart, att förstärkning av de tillgängliga
medlen måste på ett eller annat sätt åstadkommas, ehuru storleken av det
erforderliga beloppet då ännu icke kunde med säkerhet beräknas. I en tid av
stigande arbetslöshet sådan som den nuvarande vore det — yttrade departementschefen
—- naturligen alldeles nödvändigt, att arbetslöshetskommissionens
verksamhet kunde fortgå i all önskvärd och ur olika synpunkter lämplig omfattning
utan att hindras av begränsad medelstillgång. Liksom kommissionen räknade
även departementschefen med att det, måhända i betydlig omfattning, kunde
bliva nödvändigt att under vintern 1930—1931 med kontanta understöd
bispringa vissa grupper av arbetslösa.
Emellertid uttalade departementschefen vidare, att med avgörande av sättet
för beredande av det tilläggsanslag, som han sålunda antog bliva erforderligt,
kunde tills vidare anstå.
I skrivelse den 2 mars 1931 har nu arbetslöshetskommissionen gjort framställning
angående anvisande av ytterligare medel till bekämpande av arbetslösheten
under detta budgetår.
Kommissionen har därvid till en början framhållit, att läget på arbetsmarknaden
sedan november 1930 avsevärt försämrats. Uppenbarligen hade också
hjälpbehovet inom de flesta kommuner, som stöde i rapport med kommissionen,
blivit mera trängande. Medan sålunda hela antalet hjälpsökande arbetslösa i
slutet av november månad 1930 uppgått till i runt tal 25,000, hade deras antal
stigit till nära 32,000 vid december månads slut, och enligt preliminärt uträk
-
Statsutskottets utlåtande Nr 65.
3
nade siffror för ställningen den 31 januari innevarande kalenderår utgjorde
antalet hjälpsökande arbetslösa inom landet då något över 40,000. Arbetslösheten
hade följaktligen, har kommissionen anfört, nått en siffra, som — om
också i och för sig icke oroväckande — vore den högsta, kommissionen haft
att inregistrera sedan i mars månad år 1923. De statliga åtgärderna för arbetslöshetens
lindrande, som ju vore avsedda att så smidigt som möjligt anpassas
efter växlingarna i hjälpbehovet, hade givetvis rönt inverkan av det förändrade
läget. I stort sett hade visserligen dén i november 1930 uppgjorda
hjälpplanen och de beräknade kostnaderna för densamma visat sig hålla streck,
men vissa förskjutningar hade dock inträtt, och kommissionen ansåge för den
skull försiktigheten bjuda, att man jämväl räknade med att de för återstoden
av budgetåret erforderliga åtgärderna skulle komma att, till följd av den
aktuella situationens svårigheter och ovissheten örn arbetsmarknadens gestaltning
under de närmaste månaderna, draga större kostnader, än som i slutet av
förra året kunde förutses.
Till belysande av den nuvarande ställningen har kommissionen härefter
lämnat vissa jämförande uppgifter. Av dessa framgår, att antalet vid statliga
reservarbeten anställda den 21 februari 1931 uppgick till 6,062, under det att
motsvarande siffra ett år tidigare var 3,279, att antalet arbetsplatser, vid vilka
arbetslösa erhållit anställning, den 21 februari 1931 utgjorde 83 mot 52 ett år
tidigare, att den 25 februari 1931 rättighet till statsbidrag för anordnande av
kontant understödsverksamhet var medgiven åt 17 kommuner för ett sammanlagt
klientel av 2,785 personer (familjeförsörjare) mot i februari 1930 respektive
3 och 280, samt att kommissionen intill den 2 mars 1931 funnit sig böra
med statsbidrag understödja utförandet av statskommunala arbeten inom 30
kommuner och för sammanlagt 1,715 arbetare, mot i februari 1930 respektive
12 och 675. I samband härmed har kommissionen dessutom omnämnt, att
kursverksamhet med statsbidrag för närvarande bedreves inom 4 kommuner.
Den expansion av arbetslöshetskommissionens verksamhet under innevarande
budgetår, som nyssberörda siffror ådagalägga, måste, anser kommissionen, påverka
kommissionens finansplan och leda till framställandet av krav på nyanvisning
av medel, därest det skall bliva möjligt för kommissionen att i fortsättningen
tillgodose behovet av nödvändiga åtgärder för arbetslöshetens lindrande.
Till ledning för bedömandet av storleken av det tilläggsbelopp, som sålunda
enligt kommissionens uppfattning bör äskas, har kommissionen meddelat en
sammanställning av kända och beräknade kostnader under innevarande budgetår.
Sammanställningen, där de beräknade kostnadsbeloppen angivits med
kursiverad stil, är av följande utseende.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 65.
A. K;s arbetsplatser,
förvaltning och
revision
Statskommunala
arbeten
Understöd och
kurser
Summa
kronor
Summa
anställda
Kronor
Antal
man
Kronor
Antal
man
Kronor
Antal
man
reserv-
arbetare
1930.
Juli...............
304,174
1,580
_
32
304,174
1,612
Augusti.........
369,924
1,437
29
14,294
—
384.218
1,466
September......
279,358
1,395
53,156
13
—
—
332,514
1,408
Oktober.........
383,472
1,935
—
39
—
—
383,472
1,974
November......
463,266
3,236
4,290
143
828
100
468,384
3,379
December ......
542,758
3,521
15,000
381
17,170
234
574,928
3,902
1931.
Januari .........
620,437
5,081
40.000
1,000
20.000
500
680,437
6,081
Februari ........
990.000
6,000
60,000
1,500
120,000
3,000
1,170,000
7,500
Mars ............
1,073,500
6,500
64,000
1,600
120,000
3,000
1,256,500
8,100
April ..........
907,500
5,500
48,000
1,200
80,000
2,000
1,035,500
6,700
Maj...............
742,500
4,500
32,000
800
40,000
1,000
814,500
5,300
Juni .............
577,500
3,500
8,000
200
—
—
585,500
3,700
Summa
7,253,389
-
324,446
412,292
—
| 7,990,127
—
Arbetslöshetsutredningen ........................................................... ») 50,000
Domänstyrelsen för inköp av Sandviks sågverk.............................|j *) 300,000
Kursverksamhet, anslagna belopp .................................................j 14,100
Summa kronor | 8,354,227 *)
*) Härav är utbetalat 22,898: 68.
2) » » » 107,000: —.
Av tablån framgår, att kommissionen uppskattat summan av kända och beräknade
kostnader för hjälpverksamheten under budgetåret till 8,354,227
kronor. Då till och med januari 1931 härav, enligt vad kommissionen uppgivit,
utbetalats ett belopp å 3,173,030 kronor, bliva således återstående utgifter för
innevarande budgetår 5,181,197 kronor eller i runt tal 5,200,000 kronor.
Kommissionen har vidare framhållit, att i det belopp å 5,488,000 kronor,
som vid innevarande budgetårs början funnits disponibelt, även ingått icke
omedelbart likvida tillgångar med sammanlagt 716,847 kronor 86 öre. I detta
belopp innefattades dels utestående fordringar hos kommuner, vägstyrelser
m. fl. för utförda arbeten m. m., dels utlämnade lån ur den s. k. väglånefonden
och dels inventarievärdet av kommissionens arbetsmaskiner, redskap och förläggningsinventarier.
Dessa tillgångar representerade sålunda det i verksamheten
vid denna tidpunkt bundna rörelsekapitalet. De likvida medel av arbetslöshetsanslaget,
som efter utgången av januari månad detta år voro disponibla,
hade uppgått till sammanlagt 1,969,157 kronor.
Då de återstående kostnaderna för innevarande budgetår uppskattats till
i runt tal 5,200,000 kronor, skulle således enligt kommissionens beräkningar
den emotsedda bristen i anslagsmedel kunna fastställas till omkring (5,200,000
—-1,969,157) 3,230,000 kronor. Beträffande denna summa har emellertid kom
-
Statsutskottets utlåtande Ni'' 65.
5
missionen anfört, att i densamma icke inginge medelsreserv. Ej heller hade
beräknats några särskilda belopp för utlämnande av ytterligare lån ur kommissionens
väglånefond.
I fråga örn medelsreserv har kommissionen anfört följande.
Den medelsreserv, som ingått såväl i den senast gjorda budgetberäkningen
som i de tidigare utförda beräkningarna av detta slag, hade bestått av dels det
beräknade värdet av inventarier, dels utestående fordringar och likvida medel.
Då det i rörelsen investerade kapitalet givetvis icke avsåge att fylla uppgiften
som medelsreserv i ordets egentliga mening i annat fall, än örn verksamhetens
utveckling skulle gå i sådan riktning, att det erforderliga rörelsekapitalet
komme att minskas och bundna tillgångar således skulle frigöras, ansåge. kommissionen
det angeläget framhålla, att tidpunkten nu syntes vara lämplig för
fastställandet av den regeln, att kommissionen ■—- för vinnande av ett säkrare
utgångsläge vid beräkningarna av medelsbehovet — för framtiden icke skulle
bland de likvida tillgångarna inräkna det vid respektive budgetårs början
bundna rörelsekapitalet. Detta syntes för närvarande så mycket mera befogat,
som de utestående och numera praktiskt taget helt indrivna fordringar till
betydande belopp, som kommissionen år 1924 övertagit från Södra Sveriges
och Norrlands statsarbeten, under en följd av år de facto tjänat som en medelsreserv.
En beräkning av det för närvarande bundna rörelsekapitalet hade ådagalagt,
att detta den 31 januari 1931 kunde uppskattas till i det närmaste en
miljon kronor. Att en icke oväsentlig ökning härav skulle komma att inträda
under den nu pågående utvidgningen av kommissionens verksamhet kunde tagas
för givet.
Vad angår den s. k. väglånefonden har kommissionen anfört:
Därest det — såsom troligt vore — komme att visa sig nödvändigt att öka
lånen ur denna fond, måste medlen härtill tagas ur den såsom medelsreserv
beräknade summan. Det syntes för övrigt kunna ifrågasättas, huruvida icke
framdeles det belopp å en miljon kronor, som enligt Kungl. Maj:ts brev den
2 september 1921 anvisades för detta ändamål, borde avdelas från disponibla
medel. Frågan syntes dock lämpligen kunna stå öppen tills vidare, enär kommissionen
hade för avsikt att, i samband med framläggande av nya beräkningar
över kostnaderna för det kommande budgetåret, närmare utveckla de
synpunkter, kommissionen ansågc böra läggas på detta spörsmål.
Kommissionen bär härefter uttalat, att kommissionen ansåge, att en medelsreserv
på 1,500,000 kronor i vart fall måste betraktas som oundgänglig för
verksamhetens fullföljande.
I anslutning till vad kommissionen sålunda anfört i olika hänseenden, Ilar
kommissionen meddelat en finanstablå per den 1 februari 1931 av följande utseende:
-
Beräknade utgifter */a—s0/s
1931 .............................. kr. 5,200,000: —
För närvarande nedlagt rörelsekapital,
beräknat till c:a... kr. 994,000: —
Medelsreserv ..................... » 1,500,000: —
Likvida medel .................. kr. 1,969,157: —
Fordringar hos kommuner, vägstyrelser
m. m. för utförda
arbeten, ortstillägg
m. m................... 346,000: —
Lån ur väglånefonden
..................... 148,000: —
Inventarier c:a......... 500,000: — 994,000: —
Brist (avrundat tal 4,750.000: —) 4,730,843: —
Kronor 7,694,000: —
Kronor 7,694,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Statsutskottets utlåtande Nr 65.
Av tablån framgår, att enligt kommissionens uppfattning ett belopp av omkring
4,750,000 kronor skulle erfordras för innevarande budgetår utöver å
arbetslöshetsanslagct den 1 februari 1931 kvarstående medel. Beloppet överstiger
med 1,110,000 kronor det i arbetslösbetskommissionens skrivelse den 28
november 1930 såsom erforderligt uppskattade tilläggsanslaget. Denna ökning
beror enligt arbetslöslietskommissionen dels därpå att hjälpverksamheten fått
en av läget på arbetsmarknaden betingad större omfattning, än som under senhösten
1930 beräknades, dels och därpå, att det i verksamheten bundna rörelsekapitalet
— med avdrag för influtna inkomster — blivit avskilt från medelsreserven.
Under åberopande av vad i skrivelsen sålunda anförts och under framhållande
tillika att kommissionens likvida medel snart vore förbrukade, har arbetslöshetskommissionen
slutligen hemställt, att Kungl. Majit måtte redan nu hos
riksdagen utverka, att ett belopp av 4,750,000 kronor bleve anvisat till bestridande
av de ökade kostnaderna för den statliga hjälpverksamheten för de
arbetslösa under innevarande budgetår.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»I överensstämmelse med vad jag uttalade vid behandlingen i statsverkspropositionen
av frågan örn anslag till arbetslöshetens bekämpande är det min
uppfattning, att statsmakterna böra till arbetslösbetskommissionens förfogande
ställa det belopp, som befinnes erforderligt för att kommissionens verksamhet
icke skall behöva inskränkas av brist på medel utan att den skall kunna fortgå
i den omfattning, som ur allmänna synpunkter finnes nödig och i olika hänseenden
gagnelig. Redan vid tiden för statsverkspropositionens avlämnande
förutsågs, att det skulle bliva nödvändigt att för sådant ändamål ställa till
kommissionens förfogande anslag utöver de tillgångar, som funnos tillgängliga
på grund av tidigare förfoganden. Detta antagande har bekräftats genom
arbetslösbetskommissionens skrivelse. Med hänsyn till vad kommissionen där
framhållit torde Kungl. Majit nu hava att fatta ståndpunkt i frågan.
Vad då angår storleken av det behövliga fyllnadsbeloppet, framgår av det
förut anförda, att medan enligt kommissionens i statsverkspropositionen återgivna
beräkning en summa av 3,640,000 kronor skulle behöva ytterligare anvisas,
kommissionen nu uppskattat det erforderliga beloppet till 4,750,000 kronor.
Mot de av arbetslöshetskommissionen enligt nyss återgivna sammanställning
beräknade utgifterna för den återstående delen av innevarande budgetår
har jag intet att erinra. Beträffande omläggning av metoden för beräkning
av den s. k. medelsreserven finner jag emellertid, i olikhet mot kommissionen,
att tillfället icke nu, då det gäller att bereda fyllnad i ett anslag för
det löpande budgetåret, är lämpligt att göra några principiella förändringar i
vad hittills tillämpats. Med ståndpunktstagandet till denna fråga synes utan
olägenhet kunna anstå, till dess jag inom kort torde hava att framlägga förslag
rörande anslag till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.
Med denna utgångspunkt synes det mig möjligt att vidtaga viss reduktion
av det nu begärda beloppet. Av den av kommissionen uppgjorda finanstablån
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
7
per den 1 februari 1931 framgår nämligen, att utgifterna under tiden 1h—s%
1931 av kommissionen uppskattas till omkring 5,200,000 kronor. Med tillägg
av medelsreserv, beräknad på hittills vanligt sätt och med sedvanligt belopp,
1.500.000 kronor, skulle alltså det behövliga beloppet sammanlagt uppgå till
6.700.000 kronor. Häremot svara enligt samma tablå på inkomstsidan dels
den 1 februari 1931 tillgängliga likvida medel, uppgående till ungefär 1,970,000
kronor, och dels utestående fordringar, lån ur väglånefonden och inventarier
till belopp av sammanlagt i det närmaste 1,000,000 kronor. Skillnaden, som
alltså nu skulle behöva anvisas, skulle följaktligen uppgå till (6,700,000 —
1.970.000 — 1,000,000) 3,730,000 kronor. Visserligen torde försiktigheten bjuda
att med hänsyn till verksamhetens redan skedda och ytterligare etiaotsedda utökning
göra visst tillägg. Vid ökad omfattning av verksamheten förefinnes
nämligen ökat behov av likvida medel. Även med beaktande härav torde
emellertid — med nyss angivna utgångspunkt — medelsbehovet icke behöva
beräknas högre än till 4,000,000 kronor. Jag vill alltså förorda, att
riksdagens medgivande inhämtas till att anslaget för det löpande budgetåret
till bekämpande av arbetslösheten utökas med sistnämnda belopp. Hetta torde
böra ske genom att. motsvarande belopp överföres från det för innevarande
budgetår utom huvudtitlarna anvisade extra förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter. Härav måste uppenbarligen följa en avsevärd överbelastning av detta
anslag, vilken överbelastning i sista hand kommer att drabba kassafonden.
Av sammanställningen över beräknade utgifter för de särskilda månaderna
framgår, att det tillgängliga beloppet av likvida medel knappast kan förväntas
förslå längre än till utgången av innevarande månad. Det är följaktligen synnerligen
önskvärt, att propositionen i ämnet hos riksdagen erhåller en skyndsam
behandling. Den sena tidpunkten för ingivande av arbetslöshetskommissionens
framställning har berott därpå, att kommissionen önskat kunna framlägga
en redogörelse för ställningen den 1 februari 1931.»
I sammanhang med Kungl. Maj:ts proposition har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 240, inom första kammaren
av herrar H. Andersson i Boda och P. Andersson i Koldemo samt den
andra, nr 399, inom andra kammaren av herr E. Hultman m. fl. vari hemställts,
att riksdagen vid beviljande av förstärkningsanslaget till arbetslöshetens bekämpande
måtte fastställa sådana villkor för anslagets användning, att även
skogs-, flottnings- och lantarbetare bliva delaktiga av den statliga arbetslöshetshjälpen.
Vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit riksdagen får utskottet
tillstyrka.
I anledning av det motionsvis väckta yrkandet vill utskottet till en början
framhålla, att, enligt vad utskottet inhämtat och såsom jämväl i motionerna
erinrats, arbetslöshetskommissionen under våren 1922 fann det nödvändigt att
genomföra vissa inskränkningar i den statliga hjälpverksamheten, på grund
varav kommissionen beslöt att från åtnjutandet av statlig hjälp avstänga arbets
-
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 65.
lösa, tillhörande vissa yrkesgrupper. I den mån dessa avstängningar i enstaka
fall verkade för strängt, medgav kommissionen dock modifikationer. Då 1922
års riksdag generellt godkände de principer, efter vilka kommissionen utövade
sin verksamhet, torde få anses, att det av kommissionen tillämpade förfaringssättet
även på förevarande område vunnit riksdagens gillande. Under år 1924
blevo avstängningsbestämmelserna mera i detalj utformade. På grund av arbetsmarknadens
då förbättrade läge beslöt kommissionen nämligen meddela de
lokala arbetslöshetsorganen genom ett i december 1924 utfärdat cirkulär, att
kommissionen vidtagit åtgärder för att genomföra en avveckling av hjälpverksamheten.
Kommissionen ämnade nämligen genomföra en begränsning av hjälpverksamheten
på sådant sätt, att arbetslösa, tillhörande vissa yrken, komme att avstängas
från åtnjutande av statlig hjälp. Bland de grupper, som härvid ställdes
utanför verksamheten, voro även skogs-, flottnings- och lantarbetare. Emellertid
antydde kommissionen samtidigt, att kommissionen vore villig medgiva
dispens från dessa avstängningsbestämmelser, där särskilda skäl härför kunde
anföras. Sådana dispenser hava jämväl under årens lopp meddelats såväl vad
angår här ovan omnämnda yrken som också beträffande vissa andra.
Då under innevarande vinter situationen obestridligen blivit bekymmersam
för skogsarbetarna inom åtskilliga kommuner i Norrland, har kommissionen,
enligt vad utskottet erfarit, också funnit anledning bevilja flera kommuner
dispens från avstängningsbestämmelserna, vilket medfört, att ett rätt betydande
antal arbetslösa skogs- och flottningsarbetare i år kommit i åtnjutande såväl
av kontanta arbetslöshetsunderstöd med bidrag av statsmedel som också hänvisning
till statliga reservarbeten.
Av vad sålunda anförts framgår, att arbetslöshetslcommissionen av förenämuda
anledning redan i viss mån ägnat sin uppmärksamhet åt de förhållanden,
motionärerna påtalat, och utskottet förutsätter, att, därest situationen å
arbetsmarknaden fortfarande blir sådan, att en utsträckning av nämnda dispensförfarande
skulle visa sig erforderlig, detta ock utan onödig omgång kommer
att ske.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I:o) att riksdagen må medgiva, att för förstärkning av det för
budgetåret 1930/1931 under femte huvudtiteln anvisade extra
reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten må till
nämnda anslag från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 4,000,000
kronor; samt
II:o) att herrar Anderssons i Boda och Anderssons i Koldemo
samt herr Hultmans m. fl. ovanberörda motioner, I: 240 och
II: 399, må anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 20 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 65.
9
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.
Widell, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M.
Svensson i Kompersmåla, E. J. O. Bosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund, J. G.
Walles och P. A. Bergström;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund,
P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i
Digernäs, 0. Andersson i Höör och A. Norsell.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 29 höft. (Nr 65.) «36 31 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:124 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av det för budgetåret 1930/1931 under femte huvudtiteln anvisade anslaget s. 3 i texten