Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förstärkning av det för budgetåret 193011931 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till be• kämpande av arbetslösheten järnte i ämnet väckta motioner)''.

1931-03-20 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:65, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förstärkning av det för budgetåret 193011931 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till be• kämpande av arbetslösheten järnte i ämnet väckta motioner)''.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående

förstärkning av det för budgetåret 193011931

under femte huvudtiteln anvisade anslaget till be•

kämpande av arbetslösheten järnte i ämnet väckta

motioner)''.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1931 dagtecknad proposition, nr 167,

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva, att för förstärkning av det

för budgetåret 1930/1931 under femte huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget

till bekämpande av arbetslösheten må till nämnda anslag från det för

samma budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter överföras

ett belopp av 4,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I propositionen nr 255 till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 2,000,000 kronor, vilket anslag tillika var avsett att användas

till bestridande av vissa utgifter för avveckling av arbetslösheten å

Seskarö.

I anledning av propositionen samt i ämnet väckta motioner anmälde sedermera

riksdagen i skrivelse den 11 juni 1930, nr 392, bland annat, att riksdagen

till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

reservationsanslag av 2,500,000 kronor samt att riksdagen medgivit, att Kungl.

Majit finge —• under beaktande av de synpunkter riksdagen i skrivelsen anfört

—- av arbetslöshetsanslag för nämnda budgetår bestrida utgifter för inköp av

Sandviks sågverk å Seskarö med tillhörig mark, byggnader och inventarier

ävensom för nödiga kompletteringsarbeten för en årstillverkning av 9,000

standards till ett sammanlagt belopp av högst 300,000 kronor.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit härefter i anledning av denna

riksdagsskrivelse dels ställt medel från ifrågavarande anslag till förfogande

för det därmed huvudsakligen avsedda ändamålet, dels och på föredragning

av chefen för jordbruksdepartementet anvisat sammanlagt högst 300,000 kronor

av anslaget för inköp av Sandviks sågverk m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 99 haft. (Nr 65.) fiss 8i 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 8, omförmälde departementschefen

i samband med behandlingen av frågan örn anslag till bekämpande

av arbetslösheten för nästkommande budgetår, hurusom statens arbetslöshetskommission

i skrivelse den 28 november 1930 framhållit, att de av 1930 års riksdag

anvisade medlen för verksamheten under budgetåret 1930/1931 icke skulle

komma att bliva tillräckliga för sitt ändamål. Kommissionen beräknade nämligen,

att kostnaderna för verksamheten under denna tid skulle komma att

uppgå till i runt tal 7,628,000 kronor, medan den 1 juli 1930 ett belopp av

endast 5,488,000 kronor funnits disponibelt för kommissionens verksamhet.

Följaktligen skulle ett underskott på omkring 2,140,000 kronor komma att

uppstå. Dessutom behövdes enligt kommissionens förmenande en medelsreserv

på omkring 1,500,000 kronor. Utöver tillgängliga medel skulle således .cirka

(2,140,000 + 1,500,000) 3,640,000 kronor ytterligare erfordras till bekostande

av arbetslöshetskommissionens verksamhet under innevarande budgetår. Departementschefen

påpekade emellertid vidare, att kommissionen uttalat att, då en

eventuell brist på rörliga medel syntes komma att göra sig gällande först mot

slutet av budgetåret, det icke syntes föreligga anledning att till övervägande

upptaga frågan örn tilläggsanslag för löpande budgetår förrän under riksdagens

senare del, då jämväl det allmänna arbetsmarknadsläget kunde bättre överblickas.

Efter återgivande härav anförde departementschefen för egen del beträffande

anslagsbehovet för innevarande budgetår, att det med hänsyn till vad arbetslöshetskommissionen

anfört syntes vara uppenbart, att förstärkning av de tillgängliga

medlen måste på ett eller annat sätt åstadkommas, ehuru storleken av det

erforderliga beloppet då ännu icke kunde med säkerhet beräknas. I en tid av

stigande arbetslöshet sådan som den nuvarande vore det — yttrade departementschefen

—- naturligen alldeles nödvändigt, att arbetslöshetskommissionens

verksamhet kunde fortgå i all önskvärd och ur olika synpunkter lämplig omfattning

utan att hindras av begränsad medelstillgång. Liksom kommissionen räknade

även departementschefen med att det, måhända i betydlig omfattning, kunde

bliva nödvändigt att under vintern 1930—1931 med kontanta understöd

bispringa vissa grupper av arbetslösa.

Emellertid uttalade departementschefen vidare, att med avgörande av sättet

för beredande av det tilläggsanslag, som han sålunda antog bliva erforderligt,

kunde tills vidare anstå.

I skrivelse den 2 mars 1931 har nu arbetslöshetskommissionen gjort framställning

angående anvisande av ytterligare medel till bekämpande av arbetslösheten

under detta budgetår.

Kommissionen har därvid till en början framhållit, att läget på arbetsmarknaden

sedan november 1930 avsevärt försämrats. Uppenbarligen hade också

hjälpbehovet inom de flesta kommuner, som stöde i rapport med kommissionen,

blivit mera trängande. Medan sålunda hela antalet hjälpsökande arbetslösa i

slutet av november månad 1930 uppgått till i runt tal 25,000, hade deras antal

stigit till nära 32,000 vid december månads slut, och enligt preliminärt uträk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

3

nade siffror för ställningen den 31 januari innevarande kalenderår utgjorde

antalet hjälpsökande arbetslösa inom landet då något över 40,000. Arbetslösheten

hade följaktligen, har kommissionen anfört, nått en siffra, som — om

också i och för sig icke oroväckande — vore den högsta, kommissionen haft

att inregistrera sedan i mars månad år 1923. De statliga åtgärderna för arbetslöshetens

lindrande, som ju vore avsedda att så smidigt som möjligt anpassas

efter växlingarna i hjälpbehovet, hade givetvis rönt inverkan av det förändrade

läget. I stort sett hade visserligen dén i november 1930 uppgjorda

hjälpplanen och de beräknade kostnaderna för densamma visat sig hålla streck,

men vissa förskjutningar hade dock inträtt, och kommissionen ansåge för den

skull försiktigheten bjuda, att man jämväl räknade med att de för återstoden

av budgetåret erforderliga åtgärderna skulle komma att, till följd av den

aktuella situationens svårigheter och ovissheten örn arbetsmarknadens gestaltning

under de närmaste månaderna, draga större kostnader, än som i slutet av

förra året kunde förutses.

Till belysande av den nuvarande ställningen har kommissionen härefter

lämnat vissa jämförande uppgifter. Av dessa framgår, att antalet vid statliga

reservarbeten anställda den 21 februari 1931 uppgick till 6,062, under det att

motsvarande siffra ett år tidigare var 3,279, att antalet arbetsplatser, vid vilka

arbetslösa erhållit anställning, den 21 februari 1931 utgjorde 83 mot 52 ett år

tidigare, att den 25 februari 1931 rättighet till statsbidrag för anordnande av

kontant understödsverksamhet var medgiven åt 17 kommuner för ett sammanlagt

klientel av 2,785 personer (familjeförsörjare) mot i februari 1930 respektive

3 och 280, samt att kommissionen intill den 2 mars 1931 funnit sig böra

med statsbidrag understödja utförandet av statskommunala arbeten inom 30

kommuner och för sammanlagt 1,715 arbetare, mot i februari 1930 respektive

12 och 675. I samband härmed har kommissionen dessutom omnämnt, att

kursverksamhet med statsbidrag för närvarande bedreves inom 4 kommuner.

Den expansion av arbetslöshetskommissionens verksamhet under innevarande

budgetår, som nyssberörda siffror ådagalägga, måste, anser kommissionen, påverka

kommissionens finansplan och leda till framställandet av krav på nyanvisning

av medel, därest det skall bliva möjligt för kommissionen att i fortsättningen

tillgodose behovet av nödvändiga åtgärder för arbetslöshetens lindrande.

Till ledning för bedömandet av storleken av det tilläggsbelopp, som sålunda

enligt kommissionens uppfattning bör äskas, har kommissionen meddelat en

sammanställning av kända och beräknade kostnader under innevarande budgetår.

Sammanställningen, där de beräknade kostnadsbeloppen angivits med

kursiverad stil, är av följande utseende.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

A. K;s arbetsplatser,

förvaltning och

revision

Statskommunala

arbeten

Understöd och

kurser

Summa

kronor

Summa

anställda

Kronor

Antal

man

Kronor

Antal

man

Kronor

Antal

man

reserv-

arbetare

1930.

Juli...............

304,174

1,580

_

32

304,174

1,612

Augusti.........

369,924

1,437

29

14,294

—

384.218

1,466

September......

279,358

1,395

53,156

13

—

—

332,514

1,408

Oktober.........

383,472

1,935

—

39

—

—

383,472

1,974

November......

463,266

3,236

4,290

143

828

100

468,384

3,379

December ......

542,758

3,521

15,000

381

17,170

234

574,928

3,902

1931.

Januari .........

620,437

5,081

40.000

1,000

20.000

500

680,437

6,081

Februari ........

990.000

6,000

60,000

1,500

120,000

3,000

1,170,000

7,500

Mars ............

1,073,500

6,500

64,000

1,600

120,000

3,000

1,256,500

8,100

April ..........

907,500

5,500

48,000

1,200

80,000

2,000

1,035,500

6,700

Maj...............

742,500

4,500

32,000

800

40,000

1,000

814,500

5,300

Juni .............

577,500

3,500

8,000

200

—

—

585,500

3,700

Summa

7,253,389

-

324,446

412,292

—

| 7,990,127

—

Arbetslöshetsutredningen ........................................................... ») 50,000

Domänstyrelsen för inköp av Sandviks sågverk.............................|j *) 300,000

Kursverksamhet, anslagna belopp .................................................j 14,100

Summa kronor | 8,354,227 *)

*) Härav är utbetalat 22,898: 68.

2) » » » 107,000: —.

Av tablån framgår, att kommissionen uppskattat summan av kända och beräknade

kostnader för hjälpverksamheten under budgetåret till 8,354,227

kronor. Då till och med januari 1931 härav, enligt vad kommissionen uppgivit,

utbetalats ett belopp å 3,173,030 kronor, bliva således återstående utgifter för

innevarande budgetår 5,181,197 kronor eller i runt tal 5,200,000 kronor.

Kommissionen har vidare framhållit, att i det belopp å 5,488,000 kronor,

som vid innevarande budgetårs början funnits disponibelt, även ingått icke

omedelbart likvida tillgångar med sammanlagt 716,847 kronor 86 öre. I detta

belopp innefattades dels utestående fordringar hos kommuner, vägstyrelser

m. fl. för utförda arbeten m. m., dels utlämnade lån ur den s. k. väglånefonden

och dels inventarievärdet av kommissionens arbetsmaskiner, redskap och förläggningsinventarier.

Dessa tillgångar representerade sålunda det i verksamheten

vid denna tidpunkt bundna rörelsekapitalet. De likvida medel av arbetslöshetsanslaget,

som efter utgången av januari månad detta år voro disponibla,

hade uppgått till sammanlagt 1,969,157 kronor.

Då de återstående kostnaderna för innevarande budgetår uppskattats till

i runt tal 5,200,000 kronor, skulle således enligt kommissionens beräkningar

den emotsedda bristen i anslagsmedel kunna fastställas till omkring (5,200,000

—-1,969,157) 3,230,000 kronor. Beträffande denna summa har emellertid kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ni'' 65.

5

missionen anfört, att i densamma icke inginge medelsreserv. Ej heller hade

beräknats några särskilda belopp för utlämnande av ytterligare lån ur kommissionens

väglånefond.

I fråga örn medelsreserv har kommissionen anfört följande.

Den medelsreserv, som ingått såväl i den senast gjorda budgetberäkningen

som i de tidigare utförda beräkningarna av detta slag, hade bestått av dels det

beräknade värdet av inventarier, dels utestående fordringar och likvida medel.

Då det i rörelsen investerade kapitalet givetvis icke avsåge att fylla uppgiften

som medelsreserv i ordets egentliga mening i annat fall, än örn verksamhetens

utveckling skulle gå i sådan riktning, att det erforderliga rörelsekapitalet

komme att minskas och bundna tillgångar således skulle frigöras, ansåge. kommissionen

det angeläget framhålla, att tidpunkten nu syntes vara lämplig för

fastställandet av den regeln, att kommissionen ■—- för vinnande av ett säkrare

utgångsläge vid beräkningarna av medelsbehovet — för framtiden icke skulle

bland de likvida tillgångarna inräkna det vid respektive budgetårs början

bundna rörelsekapitalet. Detta syntes för närvarande så mycket mera befogat,

som de utestående och numera praktiskt taget helt indrivna fordringar till

betydande belopp, som kommissionen år 1924 övertagit från Södra Sveriges

och Norrlands statsarbeten, under en följd av år de facto tjänat som en medelsreserv.

En beräkning av det för närvarande bundna rörelsekapitalet hade ådagalagt,

att detta den 31 januari 1931 kunde uppskattas till i det närmaste en

miljon kronor. Att en icke oväsentlig ökning härav skulle komma att inträda

under den nu pågående utvidgningen av kommissionens verksamhet kunde tagas

för givet.

Vad angår den s. k. väglånefonden har kommissionen anfört:

Därest det — såsom troligt vore — komme att visa sig nödvändigt att öka

lånen ur denna fond, måste medlen härtill tagas ur den såsom medelsreserv

beräknade summan. Det syntes för övrigt kunna ifrågasättas, huruvida icke

framdeles det belopp å en miljon kronor, som enligt Kungl. Maj:ts brev den

2 september 1921 anvisades för detta ändamål, borde avdelas från disponibla

medel. Frågan syntes dock lämpligen kunna stå öppen tills vidare, enär kommissionen

hade för avsikt att, i samband med framläggande av nya beräkningar

över kostnaderna för det kommande budgetåret, närmare utveckla de

synpunkter, kommissionen ansågc böra läggas på detta spörsmål.

Kommissionen bär härefter uttalat, att kommissionen ansåge, att en medelsreserv

på 1,500,000 kronor i vart fall måste betraktas som oundgänglig för

verksamhetens fullföljande.

I anslutning till vad kommissionen sålunda anfört i olika hänseenden, Ilar

kommissionen meddelat en finanstablå per den 1 februari 1931 av följande utseende:
-

Beräknade utgifter */a—s0/s

1931 .............................. kr. 5,200,000: —

För närvarande nedlagt rörelsekapital,

beräknat till c:a... kr. 994,000: —

Medelsreserv ..................... » 1,500,000: —

Likvida medel .................. kr. 1,969,157: —

Fordringar hos kommuner, vägstyrelser

m. m. för utförda

arbeten, ortstillägg

m. m................... 346,000: —

Lån ur väglånefonden

..................... 148,000: —

Inventarier c:a......... 500,000: — 994,000: —

Brist (avrundat tal 4,750.000: —) 4,730,843: —

Kronor 7,694,000: —

Kronor 7,694,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

Av tablån framgår, att enligt kommissionens uppfattning ett belopp av omkring

4,750,000 kronor skulle erfordras för innevarande budgetår utöver å

arbetslöshetsanslagct den 1 februari 1931 kvarstående medel. Beloppet överstiger

med 1,110,000 kronor det i arbetslösbetskommissionens skrivelse den 28

november 1930 såsom erforderligt uppskattade tilläggsanslaget. Denna ökning

beror enligt arbetslöslietskommissionen dels därpå att hjälpverksamheten fått

en av läget på arbetsmarknaden betingad större omfattning, än som under senhösten

1930 beräknades, dels och därpå, att det i verksamheten bundna rörelsekapitalet

— med avdrag för influtna inkomster — blivit avskilt från medelsreserven.

Under åberopande av vad i skrivelsen sålunda anförts och under framhållande

tillika att kommissionens likvida medel snart vore förbrukade, har arbetslöshetskommissionen

slutligen hemställt, att Kungl. Majit måtte redan nu hos

riksdagen utverka, att ett belopp av 4,750,000 kronor bleve anvisat till bestridande

av de ökade kostnaderna för den statliga hjälpverksamheten för de

arbetslösa under innevarande budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I överensstämmelse med vad jag uttalade vid behandlingen i statsverkspropositionen

av frågan örn anslag till arbetslöshetens bekämpande är det min

uppfattning, att statsmakterna böra till arbetslösbetskommissionens förfogande

ställa det belopp, som befinnes erforderligt för att kommissionens verksamhet

icke skall behöva inskränkas av brist på medel utan att den skall kunna fortgå

i den omfattning, som ur allmänna synpunkter finnes nödig och i olika hänseenden

gagnelig. Redan vid tiden för statsverkspropositionens avlämnande

förutsågs, att det skulle bliva nödvändigt att för sådant ändamål ställa till

kommissionens förfogande anslag utöver de tillgångar, som funnos tillgängliga

på grund av tidigare förfoganden. Detta antagande har bekräftats genom

arbetslösbetskommissionens skrivelse. Med hänsyn till vad kommissionen där

framhållit torde Kungl. Majit nu hava att fatta ståndpunkt i frågan.

Vad då angår storleken av det behövliga fyllnadsbeloppet, framgår av det

förut anförda, att medan enligt kommissionens i statsverkspropositionen återgivna

beräkning en summa av 3,640,000 kronor skulle behöva ytterligare anvisas,

kommissionen nu uppskattat det erforderliga beloppet till 4,750,000 kronor.

Mot de av arbetslöshetskommissionen enligt nyss återgivna sammanställning

beräknade utgifterna för den återstående delen av innevarande budgetår

har jag intet att erinra. Beträffande omläggning av metoden för beräkning

av den s. k. medelsreserven finner jag emellertid, i olikhet mot kommissionen,

att tillfället icke nu, då det gäller att bereda fyllnad i ett anslag för

det löpande budgetåret, är lämpligt att göra några principiella förändringar i

vad hittills tillämpats. Med ståndpunktstagandet till denna fråga synes utan

olägenhet kunna anstå, till dess jag inom kort torde hava att framlägga förslag

rörande anslag till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Med denna utgångspunkt synes det mig möjligt att vidtaga viss reduktion

av det nu begärda beloppet. Av den av kommissionen uppgjorda finanstablån

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

7

per den 1 februari 1931 framgår nämligen, att utgifterna under tiden 1h—s%

1931 av kommissionen uppskattas till omkring 5,200,000 kronor. Med tillägg

av medelsreserv, beräknad på hittills vanligt sätt och med sedvanligt belopp,

1.500.000 kronor, skulle alltså det behövliga beloppet sammanlagt uppgå till

6.700.000 kronor. Häremot svara enligt samma tablå på inkomstsidan dels

den 1 februari 1931 tillgängliga likvida medel, uppgående till ungefär 1,970,000

kronor, och dels utestående fordringar, lån ur väglånefonden och inventarier

till belopp av sammanlagt i det närmaste 1,000,000 kronor. Skillnaden, som

alltså nu skulle behöva anvisas, skulle följaktligen uppgå till (6,700,000 —

1.970.000 — 1,000,000) 3,730,000 kronor. Visserligen torde försiktigheten bjuda

att med hänsyn till verksamhetens redan skedda och ytterligare etiaotsedda utökning

göra visst tillägg. Vid ökad omfattning av verksamheten förefinnes

nämligen ökat behov av likvida medel. Även med beaktande härav torde

emellertid — med nyss angivna utgångspunkt — medelsbehovet icke behöva

beräknas högre än till 4,000,000 kronor. Jag vill alltså förorda, att

riksdagens medgivande inhämtas till att anslaget för det löpande budgetåret

till bekämpande av arbetslösheten utökas med sistnämnda belopp. Hetta torde

böra ske genom att. motsvarande belopp överföres från det för innevarande

budgetår utom huvudtitlarna anvisade extra förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter. Härav måste uppenbarligen följa en avsevärd överbelastning av detta

anslag, vilken överbelastning i sista hand kommer att drabba kassafonden.

Av sammanställningen över beräknade utgifter för de särskilda månaderna

framgår, att det tillgängliga beloppet av likvida medel knappast kan förväntas

förslå längre än till utgången av innevarande månad. Det är följaktligen synnerligen

önskvärt, att propositionen i ämnet hos riksdagen erhåller en skyndsam

behandling. Den sena tidpunkten för ingivande av arbetslöshetskommissionens

framställning har berott därpå, att kommissionen önskat kunna framlägga

en redogörelse för ställningen den 1 februari 1931.»

I sammanhang med Kungl. Maj:ts proposition har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 240, inom första kammaren

av herrar H. Andersson i Boda och P. Andersson i Koldemo samt den

andra, nr 399, inom andra kammaren av herr E. Hultman m. fl. vari hemställts,

att riksdagen vid beviljande av förstärkningsanslaget till arbetslöshetens bekämpande

måtte fastställa sådana villkor för anslagets användning, att även

skogs-, flottnings- och lantarbetare bliva delaktiga av den statliga arbetslöshetshjälpen.

Vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit riksdagen får utskottet

tillstyrka.

I anledning av det motionsvis väckta yrkandet vill utskottet till en början

framhålla, att, enligt vad utskottet inhämtat och såsom jämväl i motionerna

erinrats, arbetslöshetskommissionen under våren 1922 fann det nödvändigt att

genomföra vissa inskränkningar i den statliga hjälpverksamheten, på grund

varav kommissionen beslöt att från åtnjutandet av statlig hjälp avstänga arbets
-

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

lösa, tillhörande vissa yrkesgrupper. I den mån dessa avstängningar i enstaka

fall verkade för strängt, medgav kommissionen dock modifikationer. Då 1922

års riksdag generellt godkände de principer, efter vilka kommissionen utövade

sin verksamhet, torde få anses, att det av kommissionen tillämpade förfaringssättet

även på förevarande område vunnit riksdagens gillande. Under år 1924

blevo avstängningsbestämmelserna mera i detalj utformade. På grund av arbetsmarknadens

då förbättrade läge beslöt kommissionen nämligen meddela de

lokala arbetslöshetsorganen genom ett i december 1924 utfärdat cirkulär, att

kommissionen vidtagit åtgärder för att genomföra en avveckling av hjälpverksamheten.

Kommissionen ämnade nämligen genomföra en begränsning av hjälpverksamheten

på sådant sätt, att arbetslösa, tillhörande vissa yrken, komme att avstängas

från åtnjutande av statlig hjälp. Bland de grupper, som härvid ställdes

utanför verksamheten, voro även skogs-, flottnings- och lantarbetare. Emellertid

antydde kommissionen samtidigt, att kommissionen vore villig medgiva

dispens från dessa avstängningsbestämmelser, där särskilda skäl härför kunde

anföras. Sådana dispenser hava jämväl under årens lopp meddelats såväl vad

angår här ovan omnämnda yrken som också beträffande vissa andra.

Då under innevarande vinter situationen obestridligen blivit bekymmersam

för skogsarbetarna inom åtskilliga kommuner i Norrland, har kommissionen,

enligt vad utskottet erfarit, också funnit anledning bevilja flera kommuner

dispens från avstängningsbestämmelserna, vilket medfört, att ett rätt betydande

antal arbetslösa skogs- och flottningsarbetare i år kommit i åtnjutande såväl

av kontanta arbetslöshetsunderstöd med bidrag av statsmedel som också hänvisning

till statliga reservarbeten.

Av vad sålunda anförts framgår, att arbetslöshetslcommissionen av förenämuda

anledning redan i viss mån ägnat sin uppmärksamhet åt de förhållanden,

motionärerna påtalat, och utskottet förutsätter, att, därest situationen å

arbetsmarknaden fortfarande blir sådan, att en utsträckning av nämnda dispensförfarande

skulle visa sig erforderlig, detta ock utan onödig omgång kommer

att ske.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I:o) att riksdagen må medgiva, att för förstärkning av det för

budgetåret 1930/1931 under femte huvudtiteln anvisade extra

reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten må till

nämnda anslag från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 4,000,000

kronor; samt

II:o) att herrar Anderssons i Boda och Anderssons i Koldemo

samt herr Hultmans m. fl. ovanberörda motioner, I: 240 och

II: 399, må anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 20 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 65.

9

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.

Widell, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M.

Svensson i Kompersmåla, E. J. O. Bosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund, J. G.

Walles och P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund,

P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i

Digernäs, 0. Andersson i Höör och A. Norsell.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 29 höft. (Nr 65.) «36 31 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:124 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av det för budgetåret 1930/1931 under femte huvudtiteln anvisade anslaget s. 3 i texten